MH:2014 MEDICIN OCH HÄLSA. beredningshandbok

Transkript

1 MH:2014 MEDICIN OCH HÄLSA beredningshandbok ansökningsomgång 2014

2 Flödesschema för ansökningar Underrättelse om beslut December April Inlämning Beslut Ämnesråd 23 oktober B EC GL F H J AK I M A B F E D C Maj Jävsanmälan Fördelning Oktober Sammanvägning av beslutsförslag Rådsberedning 9 oktober Juni - Augusti Granskning Augusti - September BG-sammanträden Semester

3 1 Innehållsförteckning Förord 3 Nyheter i årets utlysning och granskning av ansökningar 4 Översiktligt om beredning av ansökningar inom Medicin och Hälsa 6 Beredningsgrupper 6 Beredningsgruppernas uppgifter 6 Rollfördelning 6 Regler, riktlinjer och principer 7 Ansökningar som bereds inom Medicin och Hälsa 8 Granskning och betygsättning 10 Granskningsprocessen 10 Återrapportering från beredningsgruppen 12 Bedömningskriterier och betygsskala 12 Rankning av projektbidragsansökningar 16 Riktlinjer för skriftliga yttranden 17 Tidsschema för beredningsarbetet 19 Översiktlig tidplan 19 Tider för individuella beredningsgrupper 20 BILAGOR Riktlinjer för beredningsverksamheten 22 Specifika riktlinjer från ämnesrådet för medicin och hälsa 22 Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till ämnesråd, råd och kommittéer inför beredningsarbetet Beredningsgrupper inom Medicin och Hälsa 25 Beredningsgrupper och ledamöter 25 Uppgifter, roller och ansvar 30 Användarguide till VR-Review 32 Hantering av jäv 35 Tillämpningar av Vetenskapsrådets jävsregler inom medicin och hälsa 35 Jävsregler för Vetenskapsrådet 37 Hanteringar av jämställdhetsrelaterade frågor 42 Tillämpningar av Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi inom medicin och hälsa 42 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi 44 Principer för etik: godkännanden och god forskningssed 49 Triageförfarande gallring av projektbidragsansökningar 50

4 2 Klassificering av ansökningar om projektbidrag enligt Health Research Classification System (HRCS) 52 Särskilda hanteringsordningar för vissa bidragsformer 55 Ansökningar om Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö 55 Projektansökningar inom det särskilda området Psykiatrisk forskning 56 Projektansökningar inom det särskilda området Vårdforskning 57 Forskningssamarbete med Indien 57 Projektbidrag unga forskare 58 Bidrag till framstående yngre forskare 58 International Career Grant 59 Ansökningar om infrastrukturbidrag 60 Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet 64 Personal vid Vetenskapsrådet inom Medicin och Hälsa 66

5 3 Förord Denna handbok är tänkt att fungera som en hjälp för dig som fått uppdraget som granskare för Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa. Handboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning, bedömning och betygsättning går till för de bidragsformer som Vetenskapsrådet utlyser och bereder inom medicin och hälsa i den årligen återkommande stora ansökningsomgången. Den innefattar information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer och om policy som är specifik för ämnesrådet för medicin och hälsa. Praktiska anvisningar om hur betygsättning av ansökningar görs i det webbaserade verktyget VR-Review ingår, liksom instruktioner om hur yttrandena som sänds till den sökande ska skrivas. Arbetet med att granska ansökningar utgör basen för ämnesrådets verksamhet. Ditt uppdrag som ledamot i en av ämnesrådets beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Välkommen som granskare för ämnesrådet för medicin och hälsa! Mats Ulfendahl Huvudsekreterare, medicin och hälsa

6 4 Nyheter i årets utlysning och granskning av ansökningar Här presenteras i punktform nyheter som har betydelse för årets beredningsarbete inom medicin och hälsa. Flera av dem beskrivs mer utförligt på annan plats i handboken. Ny budgethantering Ämnesrådet för medicin och hälsa har beslutat att beredningsgrupperna fr.o.m inte skall hantera frågor kring finansieringen av projektbidrag utan att det ansvaret helt övertas av Ämnesrådet. Beredningsgruppernas ansvar skall vara att genomföra den vetenskapliga bedömningen medan Ämnesrådet tar det övergripande ansvaret för finansiering. Ny bidragform International Career Grant International Career Grant (INCA) vänder sig till forskare med en doktorsexamen som är mellan två och sju år gammal. Syftet med bidraget är att forskare ska få möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Ansökningarna bereds i ett första steg i en MH-specifik panel som rankar och nominerar ansökningar till en ämnesövergripande panel som gör den slutgiltiga bedömningen. Beredning av Bidrag till framstående yngre forskare Bidrag till framstående yngre forskare kan sökas av forskare med en doktorsexamen som är mellan sex och tolv år gammal. Fr o m 2014 bereds bidragsformen tillsammans med övriga ansökningar i de ämnesindelade beredningsgrupperna. Beredning av Projektbidrag unga forskare Nytt för i år är att bidraget endast kan sökas av forskare med en doktorsexamen som är mellan två och sju år gammal. Fr o m 2013 bereds bidragsformen tillsammans med övriga ansökningar i de ämnesindelade beredningsgrupperna. Beredning av Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö För att underlätta beredningsgruppens prioritering av ansökningar för nominering ska samtliga ledamöter granska alla gruppens sådana ansökningar. Psykiatrisk forskning, Vårdforskning, Farmaci, Forskningssamarbete med Indien Med anledning av regeringsuppdrag fördelar Vetenskapsrådet särskilda medel till dessa områden. I 2014 års utlysning inkluderas dels stöd till projektbidrag och dels till bidrag till anställning som forskare och endast ansökningar med den särskilda relevansbilagan kan komma i fråga för stöd inom respektive satsning. Nytt för i år är att farmaciansökningar bereds i en egen beredningsgrupp. Förändringar inom infrastruktur Vetenskapsrådet ser över formerna för finansiering, organisation och styrning av forskningsinfrastrukturer. Nya infrastrukturer kommer inte att finansieras innan detta arbete är genomfört. Omfattande infrastrukturer vars bidrag för drift eller stora databaser löper ut 2014 kommer att förlängas ett år. För övriga infrastrukturer vars bidrag löper ut 2014 finns möjlighet att ansöka om ett års förlängning. Ansökan om planeringsbidrag och svenskt deltagande i internationella infrastrukturer berörs inte av begränsningarna

7 5 Ämnesövergripande tvärvetenskapliga ansökningar I årets beredning finns en särskild hantering av ämnesövergripande tvärvetenskapliga ansökningar där forskningen omfattar mer än ett vetenskapsområde. Ansökningar där antingen den sökande själv har indikerat att ansökan är relevant för mer än ett vetenskapsområde eller där ordföranden anser att så är fallet kommer att gå till en ämnesövergripande tvärvetenskaplig grupp som får i uppdrag att peka ut vilka av dessa ansökningar som är tvärvetenskapliga, hur de ska bedömas och, i ett senare skede av processen, föreslå vilka som ska finansieras av de särskilda medel som har avsatts för tvärvetenskapliga ansökningar av Vetenskapsrådets styrelse. Nya jävsregler En ny jävspolicy antogs av Vetenskapsrådets styrelse i april. Policyn kommer att implementeras gradvis och ska vara fullt implementerad vid årsskiftet 2014/2015.

8 6 Översiktligt om beredning av ansökningar inom Medicin och Hälsa I detta och följande kapitel beskrivs beredningsprocessen för dig som är utsedd till granskare i en av beredningsgrupperna inom medicin och hälsa. I avsnittet Bilagor kan du hitta mer detaljerad information om många av de moment som ingår, och du uppmanas därför att bekanta dig också med dessa. Beredningsgrupper År 2014 har ämnesrådet för medicin och hälsa (ÄR-MH) 18 ämnes/sjukdomsinriktade beredningsgrupper (A-H), en beredningsgrupp för projektbidrag med farmaciinriktning (FARM), en beredningsgrupp för bidragsformen international career grant (INCA), samt en beredningsgrupp för projektbidrag inom alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen (3R). Ledamöter rekryteras på nationell och internationell basis, och år 2014 utgörs ca 35 % av beredningsgruppernas bemanning av forskare från länder utanför Sverige. Beredningsgrupperna återfinns som bilaga i denna handbok. Beredningsgruppernas uppgifter Beredningsgruppernas uppgift är i första hand att ta fram ett beslutsunderlag för ÄR-MH, genom att kvalitetsbedöma det vetenskapliga innehållet i ansökningar om forskningsfinansiering. Baserat på detta underlag fattar som regel ÄR-MH det slutgiltiga finansieringsbeslutet, inom tillgängliga budgetramar. För vissa ansökningar, t ex ansökningar om infrastrukturbidrag, fattas bidragsbeslutet av ett annat organ. För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp i korthet: Göra en kvalitetsbedömning och betygssättning av varje ansökan som omfattar beredningsgruppens ansvarsområde Upprätta ett yttrande för varje ansökan. Upprätta en rankinglista över de ansökningar om projektbidrag som faller inom ramen för den beräknade beviljandegraden plus ytterligare 10 procentenheter, alternativt nominera ansökningar till en ytterligare instans. Återrrapportera om granskningsprocessen till ÄR-MH. Beredningsarbetet utförs i Vetenskapsrådets webbaserade verktyg VR-Review (användarguide finns som bilaga). Rollfördelning Beredningsgrupperna och dess ordförande har utsetts av ÄR-MH. Ordförande har en väsentlig roll som ansvarig att leda beredningsgruppens arbete enligt Vetenskapsrådets riktlinjer samt för viss återrapportering till ÄR-MH. Denne är också ansvarig för att yttrandena överensstämmer med det som beredningsgruppen enats om. Ordförande utser en vice ordförande inom gruppen som leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid jäv eller av andra skäl. Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt en forskningssekreterare från Vetenskapsrådet vilkas uppgifter är att bistå ordförande i planeringen av mötet, ansvara för den administrativa hanteringen i beredningen samt förmedla sakkunskap om hanteringsordning, regler, praxis etc. Ordföranden och Vetenskapsrådets personal upprätthåller därmed gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet.

9 7 ÄR-MHs ledamöter ingår som observatörer i beredningsgrupperna med huvudsakligt syfte att sammanlänka beredning och beslutsorganet, och återkoppla om gruppernas arbete. Observatörerna tillsammans med Vetenskapsrådets personal utgör en del av den kontinuerliga kvalitetssäkringen av beredningsarbetet. Huvudsekreteraren har ett övergripande vetenskapligt ansvar för beredningsprocessen, besvarar frågor av principiell natur och hanterar inkomna klagomål efter beslut. Koordinatorn bistår huvudsekreteraren i arbetet och samordnar det praktiska beredningsarbetet (internt såväl som externt) inom området. Regler, riktlinjer och principer Bedömning av vetenskaplig kvalitet I Vetenskapsrådets instruktion slås det i portalparagrafen fast att: "Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden". Den grundläggande principen för bedömning av den vetenskapliga kvaliteten är den sakkunniggranskning av ansökningar om forskningsbidrag som genomförs av de olika beredningsgrupperna inom respektive ämnesområde. Vidare ska varje granskning utgå från fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet - nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt genomförbarhet - vilka är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil (se vidare under senare avsnitt). Jäv En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell risk för jäv. För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet etablerat strikta interna riktlinjer (se under Bilagor för en utförlig beskrivning). Alla ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal. Ytterst är det myndigheten som är ansvarig. I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppsledamöterna (inklusive ordföranden) får normalt inte själva vara sökande för en ansökan som beredningsgruppen behandlar. Vid alla typer av jäv ska den som är jävig lämna lokalen när ärendet behandlas och jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv prövas men inte anses föreligga ska protokollföras. Jämställdhet Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se under Bilagor för detaljer). Ett av de operationella målen i jämställdhetsstrategin är samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Detta mål ska beaktas av alla instanser involverade i bedömning, beredning och beslut avseende ansökningar om forskningsbidrag. Varje enskild beredningsgrupp ska därför ha jämställdhetsaspekter i åtanke under hela granskningsarbetet och särskilt vid upprättande av rankingslistan över ansökningar. Vid beredningsgruppens prioritering av ansökningar ska jämställdhetsaspekter avseende underrepresenterat kön beaktas när ansökningar är av jämförbar kvalitet. Eventuella avvikelser ska alltid kommenteras skriftligt och det är ordförandes ansvar att tillse att så sker. Unga forskare Vetenskapsrådets styrelse har slagit fast att ämnesråd, råd och kommittéer, med bibehållande av höga kvalitetskrav, ska ge goda förutsättningar för forskare i början av sin karriär. Därför har ÄR-MH som riktlinje att minst 1/3 av det årliga beslutade totalbeloppet för projektstöd samt stöd till anställningar och stipendier varje år fördelas till unga forskare, dvs forskare med mindre än åtta års karriärålder. I

10 8 första hand är det genom Projektbidrag unga forskare och Bidrag till anställning som forskare i klinisk miljö halvtid som detta uppnås. Riktlinjer för beredningen ÄR-MH har utifrån en diskussion om det rådande budgetläget och erfarenheter från fjolårets beredning beslutat om följande riktlinjer för år 2014 års beredning: Medelbidragsnivån för projektbidrag bör inte öka från föregående år 1 ; Den beviljade bidragsperioden för projektbidrag bör vara fem år, men kortare när detta är motiverat eller om utlysningen anger något annat 2 ; Lägsta nivån för ett beviljat projektbidrag ska vara minst 700 tkr per år, om inte utlysningen anger något annat. Beviljade belopp bör tilldelas som högst tre schabloner mellan 700 och tkr; för projektbidrag unga i första hand tkr. Utlämnande av handlingar Fram till det att ÄR-MHs bidragsbeslut är publicerade är alla uppgifter om beredningens utfall konfidentiella. Om någon begär att få ta del av en ansökan eller hur den har bedömts ska de hänvisas till respektive beredningsgrupps handläggare (se under Bilagor för kontaktuppgifter). Ansökningar som bereds inom Medicin och Hälsa Nedan följer de olika bidragsformer som utlyses 2014 och som bereds inom respektive beredningsgrupper. Utlysningstexterna för dessa återfinns på Vetenskapsrådets hemsida. Beredningsgrupper A-H Projektbidrag Bidragsformen avser bidrag att lösa en definierad forskningsuppgift. Bidragstiden är upp till fem år. Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor (inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader. Projektbidrag unga forskare Bidragsformen avser bidrag att lösa en definierad forskningsuppgift. Bidraget kan endast innefatta lön motsvarande sökandes aktivitetsgrad i projektet, dock maximalt 75 procent av en heltidslön och sökandes doktorsexamen måste ha avlags mellan 1 januari 2007 och 1 januari I övrigt gäller samma villkor som ovan. Bidrag till framstående yngre forskare Syftet med bidraget är att finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel för de allra främsta yngre forskarna. Bidraget är ett schablonbelopp om tre miljoner kr per år under sex års tid. Den sökandes doktorsexamen måste ha avlags mellan 1 januari 2002 och 1 januari I övrigt gäller samma villkor som ovan. Bidrag till anställning som forskare i klinisk miljö på halvtid Bidrag avser forskning för kliniskt verksamma personer, t. ex. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandläkare, som avlagt doktorsexamen tidigast 1 januari Anställningen ska kombineras med halvtidstjänst i klinisk miljö. Bidragstiden är tre år med möjlighet till tre års förlängning. Förutom en löneschablon om 850 tkr ingår även ett projektbidrag om 1000 tkr per år. 1 Medelbidragsnivån 2013 var ca 1000 tkr per år. 2 Ansökan är dock alltid begränsande, dvs en sökande kan inte beviljas fler år eller högre belopp än vad som ansökt om.

11 9 Andra bidragsformer Beredningsgrupperna kan även få ett fåtal ansökningar om infrastrukturbidrag inom det medicinska området. Det gäller ansökningar om (i) planeringsbidrag RFI och (ii) svenskt deltagande i internationell infrastruktur i form av dyrbar vetenskaplig utrustning eller driftsbidrag. Dessa söks via rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) och bereds inom ÄR-MHs beredningsgrupper. Utlysningstexterna för dessa bidragsformer återfinns på Vetenskapsrådets hemsida. Särskilda beredningsgrupper Projektbidrag inom alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen Bidragsformen avser bidrag att lösa en definierad forskningsuppgift med relevans för det särskilda området. I övrigt gäller samma villkor som ovan. International career grant International Career Grant (INCA) vänder sig till forskare med en doktorsexamen som är mellan två och sju år gammal. Syftet med bidraget är att forskare ska få möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Ansökningarna bereds i ett första steg i en MHspecifik panel som nominerar och rankar ansökningar till en ämnesövergripande panel som gör den slutgiltiga bedömningen. Farmaci Bidragsformen avser bidrag att lösa en definierad forskningsuppgift med relevans för farmaciområdet. För att komma i fråga för den särskilda satsningen måste ansökan innehålla en relevansbilaga med en beskrivning av projektets relevans för området och hur projektet bidrar till den vetenskapliga utvecklingen inom detta. I övrigt gäller samma villkor som ovan.

12 10 Granskning och betygsättning I detta och föregående kapitel beskrivs beredningsprocessen för dig som är utsedd som granskare i en av ÄR-MHs beredningsgrupper. I avsnittet Bilagor kan du hitta mer detaljerad information om många av de moment som ingår, och du uppmanas därför bekanta dig också med dessa. Granskningsprocessen I korthet innebär granskningsprocessen inom medicin och hälsa följande: Varje ansökan bereds i normalfallet av minst fem av beredningsgruppens ledamöter 3. En av dessa är utsedd till förslagsställare, och ansvarar därmed för att föredra ansökan vid sammanträdet samt att skriva det slutliga yttrandet. Varje granskare bedömer var och en av sina tilldelade ansökningar genom att betygssätta (och i förekommande fall rangordna) den. Beredningsgruppen träffas för att diskutera samtliga ansökningar, enas om en gemensam betygssättning, eventuell ranking och skriftligt yttrande för dessa. Beslut fattas om ansökan. Steg 1 Innan granskningsarbetet påbörjas Ansökningarna fördelas på granskare inom den beredningsgrupp där de får den bästa vetenskapliga bedömningen. Varje ansökan granskas i normalfallet av minst fem ledamöter, varav en är förslagsställare. Ordförande läser och granskar normalt alla ansökningar. Som granskare får du ett välkomstbrev med uppgifter om viktiga datum för ansökningshanteringen samt dina personliga login-uppgifter och användarguide för VR-Review, i vilket granskningsarbetet sker. Vid inloggning måste du först ange dina personuppgifter samt uppgifter för utbetalning av ersättning från Vetenskapsrådet. I VR-Review ser du din beredningsgrupp och de ansökningar du preliminärt tilldelats och du kan vid behov även beställa utskrifter (print-on-demand). Du ska också kryssa för rutan för jävsförsäkran för att intyga att du kommer att följa Vetenskapsrådets jävsregler samt deras tillämpning vid ÄR-MH (se under Bilagor ). I VR-Review ska du även anmäla vilka ansökningar du är jävig för (gäller alla gruppens ansökningar). Du får via e- post från Vetenskapsrådet uppgift om tidsperioden som systemet är öppet för att anmäla jäv och det är viktigt att du redan från början uppmärksammar alla jävsförhållanden så att ansökningarna kan fördelas om på rätt granskare. Om du upptäcker jäv vid senare tillfälle måste du omedelbart anmäla detta till Vetenskapsrådet via e-post till [email protected]! När alla jäv har registrerats och ansökningar slutligt har fördelats på granskare kan själva granskningen påbörjas. Steg 2 Det individuella granskningsarbetet Nu börjar ditt eget granskningssarbete. Har du beställt pappersutskrifter har dessa skickats till den leveransadress som du tidigare angivit. Observera att ansökningar kan flyttas mellan beredningsgrupper eller byta granskare inom en beredningsgrupp p g a sent rapporterade jäv. Den aktuella sammanställningen över dina ansökningar i VR-Review är dock alltid den korrekta. För en ansökan kan du ha rollen förslagsställare (noterat med en specifik symbol i listan i VR-Review) eller granskare. I båda fallen lämnar du dina betyg (se kommande avsnitt) och eventuella skriftliga kommentarer i det angivna formuläret. Observera att all text ska skrivas på engelska och att varje bidragsform bedöms för sig utan jämförelse med andra bidragsformer! Dina individuella omdömen måste vara Vetenskapsrådet tillhanda senast två veckor innan beredningsgruppssammanträdet. 3 Vissa undantag kan förekomma för särskilda bidragsformer

13 11 Projektbidrag: Ange din bedömning av den vetenskapliga kvaliteten, eventuell relevans liksom individuell rangordning av varje ansökan du granskar. Rangordningen sker bara inom bidragsformen. Ordförande klassar samtliga ansökningar (undantaget beredningsgrupp MH-3R) enligt Health Research Classification System (mer om detta återfinns under Bilagor ). Projektbidrag unga forskare: Ange din bedömning av den vetenskapliga kvaliteten samt eventuell relevans för varje ansökan du granskar. Ingen rangordning ska anges. Ordförande klassar samtliga ansökningar enligt Health Research Classification System. Bidrag till framstående yngre forskare: Ange din bedömning av den vetenskapliga kvaliteten av varje ansökan du granskar. Ingen rangordning ska anges. Bedömningskriteriet Genomförbarhet (Feasibility) ska inte användas. Ordförande klassar samtliga ansökningar enligt Health Research Classification System. Bidrag till anställning som forskare: Ange din bedömning av den vetenskapliga kvaliteten samt eventuell relevans av varje ansökan du granskar. Ingen rangordning ska anges. International Career Grant: Ange din bedömning av den vetenskapliga kvaliteten liksom individuell rangordning av varje ansökan du granskar. Övriga ansökningar: Ange din bedömning av den vetenskapliga kvaliteten samt eventuell relevans av varje ansökan du granskar. Ingen rangordning ska anges. Under granskningsperioden är det viktigt för gruppens medlemmar att inte diskutera det individuella granskningsarbetet med varandera. Frågor om arbetet ställs till beredningsgruppens ordförande, dess handläggare, koordinatorn eller huvudsekreteraren. Steg 3 Beredningsgruppssammanträden För att ge utrymme för beredningsgruppen att på sitt sammanträde diskutera ansökningar som håller hög kvalitet och har en rimlig chans att bli finansierade gallras ett antal ansökningar innan mötet i form av s.k. triageförfarande. Efter att beredningsgruppens ledamöter lämnat sina omdömen sammanställs dessa till en preliminär rankningslista som delges gruppen. Vid ett telefonmöte ca en vecka innan det ordinarie mötet ska gruppen gemensamt under ordförandens ledning komma överens om vilka ansökningar som inte ska bli föremål för vidare diskussion och däremed avslås. Triagegallrade ansökningar kommer inte att få ett individuellt skriftligt yttrande utan enbart ett gemensamt sammanvägt betyg. Triageförfarandet beskrivs i mer detalj under Bilagor senare i denna handbok. Vid det ordinarie sammanträdet behandlas ansökningarna per respektive bidragsform i diarienummerordning, förutom de triagegallrade ansökningarna, enligt nedan: Projektbidrag: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten och eventuell relevans för ansökningarna. En rankinglista ska sedan upprättas över de ansökningar som faller inom ramen för den beräknade beviljandegraden plus ytterligare 10 procentenheter. Projektbidrag unga forskare: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten, eventuell relevans liksom nominering av sina främsta kandidater (minst 4 st men högst motsvarande 20 % av gruppens sådana ansökningar kan nomineras) till en övergripande panel. Nominerade ansökningar ska inte rangordnas. Bidrag till anställning som forskare: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten, eventuell relevans liksom nominering av sina främsta kandidater. Dessa ska vara rangordnade. Bidrag till framstående yngre forskare: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten liksom nominering av sina främsta kandidater (övergripande betyg 6 eller högre) till en övergripande internationell panel. Om gruppen nominerar fler än en ansökan ska dessa rangordnas.

14 12 International Career Grant: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten, eventuell relevans liksom nominering av sina främsta kandidater. Dessa ska vara rangordnade. Övriga ansökningar: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten samt eventuell relevans. Förslagsställaren färdigställer sina yttranden i VR-Review under sammanträdet. Yttrandena ska skrivas på engelska och representera gruppens gemensamma bedömning. Steg 4 Efter beredningsgruppsammanträdet Beredningsgruppens ordförande granskar alla yttranden och ger slutligt godkännande till Vetenskapsrådet senast två veckor efter sammanträdet. ÄR-MHs jävsgrupp väger samman bedömningarna och rekommendationerna avseende ansökningar som hanterats i flera beredningsgrupper och/eller där externa yttranden föreligger. Vid rådsberedningen den 9 oktober sammanträder beredningsgruppernas ordförande och följer upp årets beredning samt väger samman beredningsgruppernas förslag till ett gemensamt förslag till beslut av ÄR-MH. Steg 5 Bidragsbeslut ÄR-MH sammanträder i slutet av oktober och fattar beslut om finansiering av bidrag som utlysts inom medicin och hälsa. Fram till det att ÄR-MH fattat sitt beslut och detta offentliggjorts får inga uppgifter om beredningens utfall yppas. När beslut offentliggjorts ska förfrågningar eller eventuella klagomål rörande granskningsprocessen hänvisas till huvudsekreteraren. I de fall ärendet rör arbetet i beredningsgruppen eller en ämnesspecifik fråga kontaktar huvudsekreteraren beredningsgruppens ordförande vid behov och ber om synpunkter innan ärendet besvaras. Beslut om övriga ansökningar fattas av Rådet för forskningens infrastruktur, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap eller generaldirektören Återrapportering från beredningsgruppen Beredningsgruppernas erfarenhet av de behandlade ansökningarna är ett viktigt verktyg i Vetenskapsrådets arbete. Grupperna ombeds därför återrapportera från sitt arbete till ÄR-MH gällande ett antal punkter: Jämställdhetsaspekter i beredning och utfall Klassificering av ansökningar enligt Health Research Classification System, HRCS (ej beredningsgrupp MH-3R) Identifierade resursbehov e dyl inom området som underlag för strategiska budgetöverväganden av ämnesrådet (undantaget beredningsgrupp MH-3R) Beredningsgruppens sammansättning och kompetenser etc Eventuellt andra aspekter Bedömningskriterier och betygsskala Granskningen i VR-Review ska göras med utgångspunkt i fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (Novelty and originality, Scientific quality of the proposed research, Merits of applicant(s) och Feasibility). Dessa fyra baskriterier är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil. Ett syfte med att särskilja flera bedömningskriterier är att påminna granskaren om att göra en allsidig bedömning. Bedömningen av basskriterierna ska vägas samman till ett övergripande betyg för vetenskaplig kvalitet. Eventuella tilläggskriterier kan också förekomma beroende på bidragsform.

15 13 Nedan beskrivs betygsskalan, hur betygskriterierna beskrivs/definieras för aktuella bidragsformer inom medicin och hälsa, principerna för det sammanvägda kvalitetsbetyget för ansökan samt vilka tilläggskriterier som ska användas. Beskrivning av baskriterier Beskrivningarna av baskriterierna är anpassade att kunna användas för alla nu aktuella bidragsformer inom medicin och hälsa. Därigenom underlättas arbetet när olika bidragsformer ska beredas av en och samma beredningsgrupp och granskare. Beskrivningarna är inte avsedda att vara heltäckande. Novelty and originality Nytänkande och originalitet Guiding questions: Can the project be regarded as unconventional? Does it challenge prevalent opinions or practice? Is there potential for the creation of new knowledge, exciting new ideas and approaches, directions for research and understanding of health and illness? Does the project include use of novel technologies/methodologies, or innovative application of existing methodologies/technologies in new areas? Grading: Outstanding 7 Excellent 6 Very good to excellent 5 Very good 4 Good 3 Weak 2 Poor 1 Scientific quality of the proposed research Projektets vetenskapliga kvalitet Guiding questions: Is the project scientifically significant? Does the overall design of the project, its research questions and hypotheses meet the standards of highest quality? Are the scientific/intellectual merits of the proposed research clear, convincing and compelling? Does the proposed project have the character of thoroughness, e. g. in its definition of the problem and proposed solutions, and its review of the state of the art? Are the proposed research methods, infrastructures, equipment and fieldwork appropriate? Grading: Outstanding 7 Excellent 6 Very good to excellent 5 Very good 4 Good 3 Weak 2 Poor 1 Merits of applicant(s) Sökandes kompetens Guiding questions: Does the applicant have sufficient research experience, expertise, level of independence and scientific network for implementation of the proposed project?

16 14 Of what merits are the applicant s academic qualifications and achievements, in relation to his or her career stage and active time for research? Of what merits are the applicant s previous publications and other scientific achievements in relation to his or her career stage and active time for research: do these show a distinct and independent line of research, or in case of a researcher in his/her early career, the potential of such? Focus is on the most relevant and important reports, with emphasis on quality rather than quantity Is there appropriateness of the team members, if applicable, in terms of availability and complementarities of all the relevant expertise, and in how the different roles and responsibilities are distinguished? Is there ability to successfully disseminate research findings? Grading: Outstanding 7 Excellent 6 Very good to excellent 5 Very good 4 Good 3 Weak 2 Poor 1 Feasibility Genomförbarhet Guiding questions: Is the general design, including time schedule, optimal for implementing the proposed project? Does the project include the availability and accessibility of relevant personnel, skills, equipment, facilities/infrastructures and other necessary resources? Are materials, patients and methods adequate and well adapted to the hypothesis or research question? Is the environment suitable for carrying out the proposed research? Grading: Feasible 3 Partly feasible 2 Not feasible 1 Sammanvägning till ett övergripande betyg De fyra baskriterierna är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil. De ska därmed tjäna som bedömning av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet. Betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av delbedömningarna. Granskaren, och i förlängningen gruppen/panelen, måste i varje enskilt fall ta ställning till vilken kvalitet som en ansökan uppnår i ett helhetsperspektiv. I normalfallet kan dock inte en starkt positiv bedömning av endast ett kriterium väga upp för en ansökans övriga svagheter vid en sammanvägning. I relevanta fall kan sammanvägningen till det övergripande betyget innefatta viktning av ett (eller flera) baskriterier. I normalfallet ska fokus vara på bedömningen av baskriteriet Scientific quality of the proposed research Projektets vetenskapliga kvalitet i det sammanfattande betyget. För bidragsformen Bidrag till anställning som forskare i klinisk miljö halvtid, som är att betrakta som en form av karriärstöd, ska bedömningen av baskriteriet Merits of applicant(s) Sökandes kompetens dock ha tyngre vikt i det sammanfattande betyget. Grading:

17 15 Outstanding 7 Excellent 6 Very good to excellent 5 Very good 4 Good 3 Weak 2 Poor 1 Tilläggskriterier Previous results for continuation projects Tidigare resultat för fortsättningsprojekt Guiding questions: Does the project, during the previous grant period, contribute to an increase in knowledge in the field of medical and health research? What is the importance and quality of the scientific achievements and results? Grading: Outstanding 7 Excellent 6 Very good to excellent 5 Very good 4 Good 3 Weak 2 Poor 1 Tilläggskriteriet Previous results for continuation projects ska enbart användas för omprövningsansökningar och ska vägas in i det övergripande kvalitetsbetyget. Relevance for special call/area Relevans för särskild utlysning/satsning Guiding question: Does the proposed project match to the relevance criteria stated in the description of the call /special area? Grading: Relevant 3 Some relevance 2 Not relevant 1 Tilläggskriteriet Relevance ska inte vägas in i det övergripande kvalitetsbetyget utan ska vägas in i en ansökans prioritering relativt andra. En ansökan kan alltså vara av hög vetenskaplig kvalitet men av låg relevans och vice versa. Där relevanskriterier används är det en fråga för den berörda beredningsgruppen (motsvarande) tillsammans med Vetenskapsrådet att i förväg diskutera vilken grad av relevans som är nödvändig att uppnå för att vara aktuell för finansiering. Betygsskalan OUTSTANDING / Enastående 7

18 16 Exceptionally strong (application) with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark (ansökan) med försumbara svagheter EXCELLENT / Utmärkt 6 Very strong (application) with negligible weaknesses / Mycket stark (ansökan) med försumbara svagheter VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt 5 Very strong (application) with minor weaknesses / Mycket stark (ansökan) med mindre svagheter VERY GOOD / Mycket bra 4 Strong (application) with minor weaknesses / Stark (ansökan) med mindre svagheter GOOD / Bra 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter WEAK / Svag A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / 2 Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter POOR/Dålig Very few strengths and numerous major weaknesses / 1 Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter INSUFFICIENT/Otillräcklig Information necessary for grading is lacking / Information för att bedöma saknas För Genomförbarhet Feasibility: FEASIBLE/Genomförbart 3 PARTLY FEASIBLE/Delvis genomförbart 2 NOT FEASIBLE/ Ej genomförbart 1 INSUFFICIENT/Otillräcklig (Information för att bedöma saknas) För Relevance for special call/area Relevans för särskild utlysning/satsning RELEVANT/Relevant 3 SOME RELEVANCE/Viss relevans 2 NOT RELEVANT/ Ej relevant 1 INSUFFICIENT/Otillräcklig (Information för att bedöma saknas) Rankning av projektbidragsansökningar Från och med 2014 ska ansökningar om projektbidrag samt bidrag till framstående yngre forskare, vid sidan av betygsättning, också rangordnas individuellt av granskaren. Rangordningen ska vara ett komplement till betygsättningen när beredningsgruppens ansökningar jämförs med varandra.

19 17 Granskaren rangordnar alla sina lästa och bedömda ansökningar inom respektive bidragsform från 1- N, med den bästa ansökan som nummer 1 och N = det totala antalet ansökningar som granskaren bedömt. Rankningen ska baseras på den vetenskapliga kvaliteten (och eventuell relevansbedömning) och prioriteringen av alla ansökningar. Vänligen notera att flera ansökningar inte kan ha samma rangordning! Varje ansökans rankning ska föras in i granskningsformuläret (Minnesanteckningar eller Förslag till yttrande). Rankningen ska ske så sent som möjligt i granskningsarbetet då förändringar kan ske i fördelningen av ansökningar inom gruppen, vilket kan påverka antalet tilldelade ansökningar, och därmed rankning, för varje beredningsgruppsledamot. Rankningen ska inlämnas vid samma datum som betygsättning (vanligtvis två veckor innan sammanträdet). Där ansökningar är av jämförbar kvalitet är det särskilt viktigt att beakta jämställdhetsaspekter avseende underrepresenterat kön. Alla granskares individuella rankningar av sina ansökningar vägs samman till en preliminär gemensam rangordning per bidragsform vilken presenteras som ett diskussionsunderlag för beredningsgruppen tillsammans med betygsättning. Den preliminära rangordningen ska i första hand vara en hjälp vid gruppens triagemöte när ansökningar gallras och ska inte användas som underlag för slutligt rankning och prioritering vid sammanträdet. Riktlinjer för skriftliga yttranden För varje ansökan som bereds av beredningsgruppen ska ett för gruppen gemensamt yttrande utformas. Yttrandet ska innehålla både betyg och skriftlig motivering för såväl baskriterier som det sammanvägda betyget 4. Yttrandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att ÄR- MHs beslut i oktober har expedierats. Inför varje beredningsgruppsmöte ska förslagsställarnas förslag till yttrande lämnas i VR-Review vid det sista datum som anges. Förslag till yttranden och yttranden ska skrivas på engelska! Under beredningsgruppens sammanträde ska gruppen enas om en gemensam betygssättning av de fyra baskriterierna och det övergripande sammanvägda betyget, liksom eventuella tilläggskriterier, för de ansökningar som behandlas på mötet 5. Ett preliminärt yttrande som avspeglar beredningsgruppens diskussion upprättas av förslagsställaren på mötet. Förslagen till yttrande kan enkelt överföras till formuläret för det slutliga yttrandet men måste sedan justeras i enlighet med beredningsgruppens gemensamma diskussion. Det är förslagsställarens ansvar att tillse att yttrandena (betyg och text) sammanfattar beredningsgruppens gemensamma kvalitetsbedömning. Beredningsgruppens ordförande gör sedan en genomgång av och godkänner yttrandena i VR-Review. Beredningsgruppens forskningssekreterare gör en slutlig kontroll att yttrandets innehåll överensstämmer med Vetenskapsrådets riktlinjer och den vetenskapliga bedömningen. Omfattande redigeringar görs av förslagsställaren om så skulle behövas vid något av dessa tillfällen. Generella råd och rekommendationer: Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och betygsättning. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter. Försök att identifiera strukturella och metodiska problem, om sådana finns. 4 För de ansökningar som gallras i triageförfarandet kommer dock inte ett individuellt skriftligt yttrande att sparas eller skickas till den sökande. 5 För ansökningar som triageras behöver gruppen enbart enas om ett gemensamt sammanvägt kvalitetsbetyg.

20 18 De skriftliga motiveringarna måste överensstämma med gruppens betygssättning. Återkoppla med fördel till betygsskalans definitioner i motiveringarna. En projektansökan som får t ex betyg 4 ( stark ansökan med vissa svagheter ) ska också ha ett skriftligt omdöme som lyfter fram vad som gör projektet starkt och vilka svagheter gruppen ser. Det vanligaste misstaget är ett alltför positivt yttrande som inte identifierar några svagheter, trots att ansökan uppnått ett lägre betyg och inte finansieras. Yttrandet ska inte innehålla omfattande referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra för den sökande att förstå beredningsgruppens bedömning. Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i yttrandet. Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Granskaren bör undvika att omnämna personuppgifter liksom kön och ålder i yttrandet. Om en sammanvägd kompetensbedömning gjorts av flera personer i ansökan, bör detta framgå. Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t ex forskningsprogrammets längd eller publikationslistans omfattning) vägts in i bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet. Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren ( In my opinion, I think... etc.) Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet, ska inte förekomma i yttrandet.

21 19 Tidsschema för beredningsarbetet Översiktlig tidplan Sista ansökningsdag: Förslag fördelning av ansökningar: Deadline första fördelning: Samråd (gallra sökande med flera ansökningar): Utskick av fördelningsförslag till ordförande: Första inloggning och registrering av personuppgifter i VR-Review: Möte med beredningsgruppsordförande: Tvärvetenskapliga ansökningar identifierade Beredningskonferens: Utskick av inloggningsuppgifter och BG-handbok: Sista datum för flytt av ansökningar mellan ÄRK: Jävsanmälan (VR-Review): Ansökningarna skickas ut: Granskning och betygsättning: Sista datum för inrapportering i VR-Review: Triagemöten (telefon): Beredningsgruppsmöten: Färdigställande av yttranden: 2 april 14 april-7 maj 7 maj 16 maj 13 maj senast 30 maj 21 maj 21 maj 22 maj 22 maj 28 maj 28 maj-3 juni 9-13 juni juni-aug 2 v innan BG-möte Ca 1 v innan BG-möte aug-sept 2 v efter BG-möte Färdigställande av yttranden RFI: som ovan, dock senast 30 sept Rådsberedning (sammanträde med beredningsgruppernas ordförande): 9 oktober Beslutsmöte ämnesrådet för medicin och hälsa Offentliggörande av beslut: 23 oktober slutet av okt och framåt

22 20 Tider för individuella beredningsgrupper EVALUATION PANEL Granskningsunderlag inrapporterade i VR- Review senast: Due date for assessments in VR- Review: Tider för sammanträde: Meeting date: Yttranden inrapporterade och kontrollerade i VR- Review senast*: Due date for reporting and finalizing final evaluation report in VR-Review*: 3R Alternatives to animal experiments according to the 3R principle 27 Aug Sept 25 Sept A1 Musculo-skeletal diseases, Oral health and Maxillofacial diseases 20 Aug 3-4 Sept 18 Sept A2 Musculo-skeletal diseases, Anaesthesiology and Radiology 20 Aug 3-4 Sept 18 Sept B1 Endocrinology/Metabolic diseases and Gynaecology, Reproduction/perinatal research 10 Sept Sept 9 Oct B2 Endocrinology/Metabolic diseases including Gastrointestinal diseases 10 Sept Sept 9 Oct BEREDNINGSGRUPP 3R Alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen A1 Rörelseorganens sjukdomar, oral hälsa och käkens sjukdomar A2 Rörelseorganens sjukdomar, anestesiologi och radiologi B1 Endokrinologi/metabola sjukdomar, gynekologi, reproduktion/ perinatalforskning B2 Endokrinologi/metabola sjukdomar inkl gastrointestinala sjukdomar C1 Infections 20 Aug 3-4 Sept 18 Sept C1 Infektion C2 Infections, Respiratory tract diseases and Allergy including Dermatology 20 Aug 3-4 Sept 18 Sept C2 Infektion, luftvägarnas sjukdomar, allergi inkl hudsjukdomar D1 Nervous system diseases 13 Aug Aug 11 Sept D1 Neurologi D2 Nervous system diseases and Psychiatry 13 Aug Aug 11 Sept D2 Neurologi och psykiatri D3 Nervous system diseases including Sensory Organs 13 Aug Aug 11 Sept D3 Neurologi inkl sinnesorganen E1 Cardiovascular and Urogenital diseases, Transplantation and diseases of haematogenous organs 10 Sept Sept 9 Oct E2 Cardiovascular and Urogenital diseases, Transplantation 10 Sept Sept 9 Oct F1 Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects 3 Sept Sept 2 Oct F2 Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects 3 Sept Sept 2 Oct F3 Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects 3 Sept Sept 2 Oct E1 Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar, transplantation, blodsjukdomar E2 Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar, transplantation F1 Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär, biokemisk inriktning F2 Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär, biokemisk inriktning F3 Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär, biokemisk inriktning G1 Public Health 27 Aug Sept 25 Sept G1 Folkhälsa G2 Public Health 27 Aug Sept 25 Sept G2 Folkhälsa H1 Health Care science 27 Aug Sept 25 Sept H1 Vårdforskning H2 Health Care science 27 Aug Sept 25 Sept H2 Vårdforskning MH-Farm Pharmaceutical sciences 3 Sept Sept 2 Oct MH-Farm Farmaci MH-INCA International Career Grant 1 Sept Sept 30 Sept MH-INCA International Career Grant *Avvikelser kan förekomma/ Deviations may occur

23 21 BILAGOR

24 22 Riktlinjer för beredningsverksamheten Specifika riktlinjer från ämnesrådet för medicin och hälsa ÄR-MH har formulerat en programförklaring för åren och där satt upp mål och åtgärder för hur ämnesrådet bäst kan verka för utvecklingen av den svenska medicinska forskningen. De föreslagna åtgärderna ska följas upp årligen. Ämnesrådets uppgift Ämnesrådet för medicin och hälsa har ett övergripande ansvar att stimulera den främsta forskningen genom bedömning och finansiering av ansökningar rörande medicinsk forskning men också genom ett stort engagemang i frågor med långsiktig strategisk betydelse för medicin och hälsa. Genom sitt arbete ska Ämnesrådet bidra till att Vetenskapsrådet är en internationellt respekterad finansiär av grundläggande medicinsk forskning. I begreppet grundläggande forskning ryms både grundforskning och klinisk forskning. Ämnesrådets mål Ämnesrådet ska verka för: 1. ökat stöd till den kvalitativt bästa forskningen 2. att Sverige ska vara en framgångsrik forskningsnation 3. samverkan och samordning av samhällets resurser för forskning 4. bred förståelse för betydelsen av investeringar i grundläggande medicinsk forskning 5. jämställdhet och mångfald inom medicinsk forskning 6. ökad kunskap i samhället om medicinsk forskning och dess resultat Som ett led i att uppfylla sina mål har ämnesrådet för medicin och hälsafastställt följande riktlinjer för beredningsarbetet 2014: Medelbidragsnivån för projektbidrag bör inte öka från föregående år 6 ; Den beviljade bidragsperioden för projektbidrag bör vara fem år, men kortare när detta är motiverat eller om utlysningen anger något annat 7 ; Lägsta nivån för ett beviljat projektbidrag ska vara minst 700 tkr per år, om inte utlysningen anger något annat. Beviljade belopp bör tilldelas som högst tre schabloner mellan 700 och tkr; för projektbidrag unga i första hand tkr. 6 Medelbidragsnivån 2013 var ca 1000 tkr per år. 7 Ansökan är dock alltid begränsande, dvs en sökande kan inte beviljas fler år eller högre belopp än vad som ansökt om.

25 23 Vetenskapsrådets styrelse protokoll nr. 1, 2014 Bilaga 4 Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till ämnesråd, råd och kommittéer inför beredningsarbetet 2014 Vid beredning av ansökningar och inför beslut om bidrag gäller följande allmänna riktlinjer för Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer (ÄRK) Ansökningar som ligger mellan eller överlappar ämnesområden Varje ÄRK ska ta fullt ansvar för att varje ansökan får en adekvat behandling. Det gäller även ansökningar som ligger i gränsområdet mot ett annat ÄRK inom Vetenskapsrådet samt ansökningar i gränslandet mot annan forskningsfinansiär. Ansökningar där flera ÄRK kan vara berörda ska stämmas av så att berörda ÄRK har en gemensam ståndpunkt innan beslut tas om finansiering. Från och med 2014 kommer en särskild beredningsprocess för tvärvetenskaplig forskning att fastställas. Beredningsprocessen avser endast ansökningar där de ingående ämnena spänner över mer än ett ämnesråds/kommittés ämnesområden Forskare i början av karriären/forskarrekrytering Under bibehållande av höga kvalitetskrav ska ÄRK ge hög prioritet åt insatser som syftar till att ge goda förutsättningar för forskare i början av sin karriär. Som ett riktvärde bör därför minst en 1/3 av det årliga beslutade totalbeloppet för projektstöd samt stöd till anställningar och stipendier (bidragsformer enligt bilaga 2 i Vetenskapsrådets årsredovisning) för varje ÄRK fördelas till unga forskare dvs. forskare med mindre än 8 års karriärålder. Om beslutat belopp väsentligt avviker från detta riktvärde ska detta särskilt motiveras. Totalbeloppet för dessa bidragsformer avser alla beslut under året oavsett medlens ursprung. Totalsumman per ÄRK ska också inkludera GD:s beslut om Internationell postdok och INCA Ökad långsiktighet ÄRK ska göra insatser för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre bidragsperioder. Insatserna ska genomföras så att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras eller att jämställdhet mellan kvinnor och män äventyras. Huvudsekreterarna ska föredra förslag om bidragsbeslut så att de genomsnittliga bidragsbeloppen och den genomsnittliga längden av stödperioderna framgår innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska bifogas skriftliga redogörelser för utvecklingen av dessa faktorer. Redogörelserna ska ingå i huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen Hantering av budget och indirekta kostnader Vetenskapsrådets bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för direkta och indirekta kostnader i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Vetenskapsrådet begär därför att uppgifter om den totala kostnaden för ett projekt, dvs. både direkta och indirekta kostnader. Beredningsgruppernas primära uppgift är att bedöma ansökningars vetenskapliga kvalitet enligt de anvisningar som ges av ÄRK. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för indirekta kostnader i den vetenskapliga bedömningen. Beredningsgrupperna bör göra en rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande och kan

26 24 då föreslå nedskärningar i projektets budget Hantering av open access för ansökan till Vetenskapsrådet Vetenskaplig publicering ska bedömas oberoende av publiceringsmetod. Samtliga sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av Vetenskapsrådet helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som open access. Om publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske vid publiceringstillfället och göras öppet tillgängligt inom sex månader (tolv månader efter särskilt medgivande). Sökande av projektstöd hos Vetenskapsrådet kan ansöka om täckning av eventuella merkostnader i samband med publicering genom open access enligt de villkor som anges ovan Intressekonflikter i berednings- och beslutsprocessen Vetenskapsrådets jävsregler, beslutade av Vetenskapsrådets styrelse och senare fastställda av GD , ska följas under berednings- och beslutsprocessen Jämställdhet Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi föreskriver att samma beviljandegrad och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen ska gälla för kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Jämställdhet ska användas som ett randvillkor för prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga (eller nära likvärdiga) ansökningar. I dessa fall ska ansökningar från underrepresenterat kön ges högre prioritet. Innan ÄRK fattar beslut föredrar huvudsekreteraren beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv och kommenterar eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. När ÄRK sedan presenterar utfallet inför styrelsen ska det ingå kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna Särskilda satsningar För särskilda medel där beslut delegerats till ÄRK åligger det respektive beslutsorgan att se till att dessa leder till satsningar på de avsedda områdena samt att rapportera utfallet till styrelsen efter beslut om fördelning Underlag för bedömning av ansökan Underlag för bedömning av ansökan i beredningsgrupp är den inlämnade ansökan, med de bilagor m.m. som har angivits i utlysningen. Rekommendationsbrev, stödjebrev eller liknande skrivelser som inkommit till Vetenskapsrådet är inte del av ansökan. De ska därför inte tillmätas något värde vid bedömning av ansökan.

27 25 Beredningsgrupper inom Medicin och Hälsa Beredningsgrupper och ledamöter Ordförande anges med asterisk* A1: Rörelseorganens sjukdomar, oral hälsa och käkens sjukdomar Muscolo-skeletal diseases, Oral health and Maxillofacal diseases Prof. Håkan Westerblad* Karolinska Institutet Sverige Prof. Eira Viikari-Juntura Fin. Inst. of Occ. Health Finland Prof. Hannu Aro University of Turku Finland Prof. David Rice University of Helsinki Finland Prof. Suzanne McDonough University of Ulster UK Prof. Madeleine Rohlin Malmö högskola Sverige Prof. Dimitrios Boumpas Academy of Athens Grekland A2: Rörelseorganens sjukdomar, anestesiologi och radiologi Muscolo-skeletal disease, Anaesthesiology and Radiology Prof. Lars Rönnblom* Uppsala universitet Sverige Prof. Per Aspenberg Linköpings universitet Sverige Prof. Lars Klareskog Karolinska Institutet Sverige Prof. Else Tönnesen University of Aarhus Danmark Prof. Freddy Ståhlberg Lunds universitet Sverige Prof. Stig Peter Magnusson Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Lars Lönn Uni. of Copenhagen Danmark Prof. CJ Kalkman UMC Utrecht NL B1: Endokrinologi/metabola sjukdomar, gynekologi, reproduktion/perinatalforskning Endocrinology/Metabolic dieseases, Gyneacology and Reproduction/Perinatal research Prof. Marju Orho-Melander* Lunds universitet Sverige Prof. Inger Sundström Poromaa Uppsala universitet Sverige Prof. Olle Kämpe Uppsala universitet Sverige Prof. Pirjo Nuutila University of Turku Finland Prof. Lucia Mincheva Nilsson Umeå universitet Sverige Prof. Carina Mallard Göteborgs universitet Sverige Prof. Gunvor Ekman-Ordeberg Karolinska Institutet Sverige B2: Endokrinologi/metabola sjukdomar inkluderande gastrointestinala sjukdomar Endocrinology/Metabolic dieseases including Gastrointestinal dieseases Prof. Mikael Rydén* Karolinska Institutet Sverige Docent Valeriya Lyssenko Lunds universitet Sverige Prof. Per-Ola Carlsson Uppsala universitet Sverige Prof. Peter Bytzer Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Gerrit van Hall Uni. of Copenhagen Danmark

28 26 Prof. Ole Haagen Nielsen Uni. of Copenhagen Danmark Docent Ingrid Dahlman Karolinska Institutet Sverige Prof. Erik Renström Lunds universitet Sverige C1: Infektion Infections Prof. Staffan Svärd* Uppsala universitet Sverige Prof. Aaron Maule Queen s Uni. of Belfast Irland Prof. Kristina Eriksson Göteborgs universitet Sverige Prof. Niklas Arnberg Umeå universitet Sverige Prof. Allan RandrupThomsen Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Tone Tønjum University of Oslo Norge Prof. Michael Koomey University of Oslo Norge Prof. Niels Höjby Uni. of Copenhagen Danmark C2: Infektion, luftvägarnas sjukdomar, allergi inkluderande hudsjukdomar Infections, Respiratory tract diseases, Allergy including Dermatology Prof. Gunnar Nilsson* Karolinska Institutet Sverige Prof. Lars-Olaf Cardell Karolinska Institutet Sverige Prof. Eva Sverremark-Ekström Stockholms universitet Sverige Prof. Timo Korhonen University of Helsinki Finland Prof. Stefan Schwartz Lunds universitet Sverige Prof. Veli-Matti Kähäri University of Turku Finland Docent Maria Lerm Linköpings universitet Sverige Prof. Ronald Dahl Odense Uni. Hospital Danmark D1: Neurologi Nervous system diseases Prof. Kerstin Iverfeldt* Stockholms universtitet Sverige Prof. Henrik Zetterberg Göteborgs universitet Sverige Prof. Sandra Ceccetelli Karolinska Institutet Sverige Prof. Gilberto Fisone Karolinska Institutet Sverige Prof. Iver Langmoen Uni. Hospital of Oslo Norge Prof. Zaal Kokaia Lunds universitet Sverige D2: Neurologi och psykiatri Nervous system diseases and Psychiatry Prof. Bo Söderpalm* Göteborgs universitet Sverige Prof. Hasse Karlsson University of Helsinki Finland Prof. Abdel El Manira Karolinska Institutet Sverige Prof. Klas Kullander Uppsala universitet Sverige Prof. Lil Träskman-Bendz Lunds universitet Sverige Prof. Lars Farde Karolinska Institutet Sverige Docent Malin Parmar Lunds universitet Sverige Docent Grete Dyb University of Oslo Norge

29 27 D3: Neurologi inkluderande sinnesorganen Nervous system diseases including Sensory organs Prof. Ann Hellström* Göteborgs universitet Sverige Prof. Ulla Pirvola University of Helsinki Finland Prof. Hartwig Siebner Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Benoni Edin Umeå universitet Sverige Prof. Fredrik Ghosh Lunds universitet Sverige Prof. Tatiana Deliagina Karolinska institutet Sverige E1: Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar, transplantation och blodsjukdomar Cardiovascular diseases, Urogenital diseases, Transplantation and Diseases of haematogenous organs Prof. Petter Höglund* Karolinska Institutet Sverige Prof. Per-Ole Iversen University of Oslo Norge Prof. Yihai Cao Karolinska Institutet Sverige Prof. Fredrik Palm Linköpings universitet Sverige Prof. Olle Ringdén Karolinska Institutet Sverige Prof. Lillemor Mattsson Hultén Göteborgs universitet Sverige Prof. Martin L Olsson Lunds universitet Sverige E2: Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar och transplantation Cardiovascular diseases, Urogenital diseases and Transplantation Prof. Jan Borén* Göteborgs universitet Sverige Prof. Helle Prætorius University of Aarhus Danmark Prof. Christian Aalkjaer Danish Biomem. Research Danmark Prof. Gunilla Olivecrona Umeå universitet Sverige Prof. Per Eriksson Karolinska Institutet Sverige Docent Louise Nordfors Karolinska Institutet Sverige Prof. Anna Hultgårdh Lunds universitet Sverige F1: Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects Docent Maria Falkenberg Gustafsson* Göteborgs universitet Sverige Docent Johan Holmberg Karolinska Institutet Sverige Prof. Chandrasekhar Kanduri Göteborgs universitet Sverige Prof. Jonas Larsson Lunds universitet Sverige Prof. Karin Öllinger Linköpings universitet Sverige Ass. Prof. Lena Gunhaga Umeå universitet Sverige Ass. Prof. David Gisselsson Nord Lunds universitet Sverige Prof. Anne-Marie Gerdes Rigshospitalet Danmark Prof. Pär Nordlund Karolinska Institutet Sverige F2: Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects

30 28 Prof. Per-Arne Oldenborg* Umeå universitet Sverige Prof. Patricia Munroe William Harvey Research UK Prof. Anita Sjölander Lunds universitet Sverige Prof. Bertrand Joseph Karolinska institutet Sverige Prof. Nils-Göran Larsson Karolinska institutet Sverige Ass. Prof. Nasim Sabouri Umeå universitet Sverige Prof. Olga Sosnovtseva Köpenhamns universitet Danmark Prof. Merab Kokaia Lunds universitet Sverige F3: Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects Prof. Jan Mollenhauer* Syddansk universitet Danmark Prof. Shoreh Issazadeh-Navikas Uni. of Copenhagen Danmark Docent Karin Lindkvist Lunds universitet Sverige Prof. Taija Mäkinen Uppsala universitet Sverige Prof. Paul Gatenholm Chalmers Sverige Prof. Monica Nistér Karolinska institutet Sverige Prof. Bengt Fadeel Karolinska institutet Sverige Prof. Simo Schwartz Vall d'hebron Hospital Spanien G1: Folkhälsa Public Health Prof. Anna Winkvist* Göteborgs universitet Sverige Prof. Finn Diderichsen Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Paul Lichtensten Karolinska Institutet Sverige Prof. Elizabeth C Goyder University of Sheffield UK Prof. Arja Rimpelä Uni. of Tammerfors Finland Prof. Martin Lindström Lunds universitet Sverige G2: Folkhälsa Public Health Prof. Lars Alfredsson* Karolinska Institutet Sverige Prof. Henrik Grönberg Karolinska Institutet Sverige Prof. Paul Franks Lunds universitet Sverige Prof. Mette Nørgaard University of Aarhus Danmark Docent Stefania Maggi University of Padova Italien Docent Kristina Johnell Karolinska institutet Sverige H1: Vårdforskning Health care sciences Prof. Elisabeth Severinsson* Vestfold Uni. College Norge Prof. Katarina Hjelm Linköpings universitet Sverige Docent Hedvig Söderlund Uppsala universitet Sverige Prof. Bart Koes Erasmus Holland Prof. Agneta Ståhle Karolinska Institutet Sverige Prof. Tommy Cederholm Uppsala universitet Sverige

31 29 H2: Vårdforskning Health care sciences Prof. Anette Erlangsen* Aarhus university Danmark Prof. P-O Sandman Karolinska Institutet Sverige Prof. Claudia Lampic Karolinska Institutet Sverige Prof. Mauritz van Tulder University of Amsterdam Holland Prof. Charlotte Häger Umeå universitet Sverige Prof. Miia Kivipelto Karolinska Institutet Sverige 3R Alternativa metoder till djurförsök enligt 3R-principen 3R Alternatives to animal experiments according to the 3R principle Prof. Kristina Dahlborn* Sveriges Lantbruksuni. Sverige Prof. Svante Winberg Uppsala universitet Sverige Prof. Paul Flecknell University of Newcastle UK Prof. Ann-Kristin Östlund Farrants Stockholms universitet Sverige Docent Anna Forsby Stockholms universitet Sverige Prof. Ian Cotgreave Asta-Zeneca UK MH-Farm Farmaci MH-Farm Pharmaceutical sciences Prof. Pia Vuorela* Åbo Academy Finland Prof. Per Gustaf Hartvig Honoré Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Svein Øie University of Georgia USA Prof. Natasa Skalko-Basnet University of Tromsö Norge Prof. Lona Louring Christrup Uni. of Copenhagen Danmark Prof. Else-Lydia Toverud University of Oslo Norge MH-INCA International Career Grant MH-INCA International Career Grant Prof. Sven Bergström* Umeå universitet Sverige Prof. Lars Hansson Lunds universitet Sverige Prof. Åke Lernmark Lunds universitet Sverige Prof. Annika Rosengren Göteborgs universitet Sverige Prof. Mikael Skurnik University of Helsinki Finland Prof. Jenny Nyström Göteborgs universitet Sverige Prof. May Griffith Linköpings universitet Sverige Prof. Katarina Le Blanc Karolinska Institutet Sverige Prof. Stefan Thor Linköpings universitet Sverige

32 30 Uppgifter, roller och ansvar Beredningsgruppernas ledamöter utses av ämnesrådet för medicin och hälsa för det aktuella årets beredningsomgång. Den aktiva förordnandetiden för en ledamot kan vara maximalt sex år. En ledamot som inlämnar en egen ansökan om projektbidrag kan inte delta i beredningsgrupp som hanterar samma typ av projektbidragsansökan. En av beredningsgruppens ledamöter är utsedd till dess ordförande av ämnesrådet för medicin och hälsa. En vice ordförande utses av beredningsgruppens ordförande. Genom att acceptera deltagandet i en beredningsgrupp åtar sig ledamot och ordförande det ansvar och de uppgifter som framgår nedan. Vetenskapsrådets åtaganden gentemot beredningsgruppens ledamöter beskrivs också. 1. Ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för - att leda beredningsgruppens granskningsarbete under hela granskningsperioden, inklusive samtliga sammanträde/n/ med beredningsgruppen; - att tillsammans med huvudsekreterare föreslå ledamöter till beredningsgruppen; - att närvara vid informationsmötet med beredningsgruppernas ordförande den 21 maj 2014; - att i samråd med Vetenskapsrådet godkänna fördelning av beredningsgruppens ansökningar inom denna; - att Vetenskapsrådets riktlinjer och policy efterföljs i alla delar av beredningsgruppens arbete; - att beredningsgruppen för varje individuell ansökan når en gemensam vetenskaplig kvalitetsbedömning och i förekommande fall rekommendation till Vetenskapsrådet; - att samtliga beredningsgruppsledamöter under sammanträdet/n/ bereds tillfälle att framföra sina synpunkter och att dessa beaktas; - att övriga uppgifter som åläggs beredningsgruppen genomförs av denna i samförstånd; - att genom sitt godkännande bekräfta att beredningsgruppens slutliga protokoll är i enlighet med beredningsgruppens gemensamma kvalitetsbedömning och i förekommande fall rekommendationer; - att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet; - att de yttranden som beredningsgruppen avger är kvalitetsgranskade och återspeglar den gemensamma kvalitetsbedömningen vid den tidpunkt som anges för beredningsgruppen i bilaga 1; - att närvara vid sammanträdet med ämnesrådet för medicins rådsberedning den 9 oktober 2014; - att i samråd med ämnesområdets huvudsekreterare svara på eventuella klagomål eller förfrågningar som rör beredningsgruppens vetenskapliga granskning och eventuella rekommendationer. 2. Vice ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för - att ersätta beredningsgruppens ordförande i situationer där denne är förhindrad att delta, exempelvis då ordförande är jävig; - att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet vid de ärenden där ordföranden varit jävig. 3. Ledamot i en beredningsgrupp (inklusive ordförande och vice ordförande) ansvarar för - att följa Vetenskapsrådets riktlinjer och policy i sitt granskningsarbete enligt vad som anges i aktuell beredningshandbok och information som ges vid informationsmöte den 22 maj 2014;

33 31 - att fullfölja sitt individuella granskningsarbete enligt den tidplan som anges för beredningsgruppen i bilaga 1 samt övriga instruktioner från Vetenskapsrådet; - att därmed inlämna bedömningar (minnesanteckningar, förslag till yttrande, yttrande) enligt angivna tider i bilaga 1; - att skyndsamt meddela Vetenskapsrådet eventuella oförutsedda hinder för att genomföra sitt granskningsarbete; - att närvara vid samtliga sammanträde/n/ med beredningsgruppen, inklusive det triagemöte som äger rum via telefon ca en vecka innan det ordinarie sammanträdet. 4. Vetenskapsrådet ska - informera om de villkor och riktlinjer som gäller för beredningsgruppens granskningsarbete; - tillhandahålla nödvändig administrativ hjälp och vägledning för beredningsgruppens granskningsarbete; - ersätta beredningsgruppens ledamöter och ordförande för granskningsarbetet enligt följande belopp 8 : granskning, per ansökan förslagsställare, per ansökan sammanträdesarvode (personlig närvaro, per kalenderdag) ordförandearvode, per år 400 kr 650 kr kr kr 8 Andra belopp kan gälla för särskilda beredningsgrupper

34 32 Användarguide till VR-Review Uppdaterad mars 2013 (JB) Välkommen som deltagare i Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Vad är VR-Review? VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som skickats in till Vetenskapsrådet. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe Acrobat Reader ( VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: eller följa länken på En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument. Vem gör vad i beredningsarbetet? Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till Vetenskapsrådets webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via VR-Review de ansökningar som ska granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fungerar VR-Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska syns på skärmen. Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet Mina uppgifter. Alla granskare ska registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa utlåtanden) i VR-Review. Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret Förslag till yttrande. Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret Minnesanteckningar (tidigare år kallat utlåtande eller BG-lista). Extern granskare skriver i formuläret: Externt utlåtande. Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator, t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word. Inget material som återfinns i VR-Review ska spridas till obehöriga. Beredningsgruppen ska avge ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande är allmän handling efter beslut, som vid förfrågan kan lämnas ut till den som begär det. Förslag till yttrande, minnesanteckning och extern utlåtande gallras innan beslut och kan därmed inte lämnas ut. När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté ska fatta beslut om bidrag. Hur arbetar du i VR-Review? A. Din dator För att arbetet ska gå så smidigt som möjligt behöver nedanstående tekniska krav vara uppfyllda. Kraven gäller oavsett vilken plattform eller vilket operativsystem du använder.

35 33 Grundläggande krav: Din dator måste vara ansluten till Internet för att kunna använda VR-Review. Du måste ha en modern webbläsare samt tillåta att javascript körs. Du måste ha en mjukvara installerad som kan läsa PDF-filer (PDF-version 1.4 eller senare). Du måste tillåta att använder så kallade Session Cookies. Vetenskapsrådet rekommenderar: Webbläsare för PC: Internet Explorer 8 och 9, Firefox Webbläsare för MAC: Firefox 10-18, Safari 5-6. PDF-läsaren Acrobat Reader (version 7 eller senare). Att du är uppkopplad till internet med minst 128 Kbps ADSL-modem. Att du inte går genom en proxyserver när du använder VR-Review. Att du tillåter popupfönster för vrreview.vr.se. Om du är osäker på hur du ska lösa ovanstående instruktioner ber vi dig att kontakta den datoransvarige på din institution/motsvarande. B. Menyval i VR-Review VR-Review är uppbyggt efter ett antal olika menyval vilka du hittar i vänstermarginalen. Observera att vilka menyer du ser är beroende av vilken behörighet du har tilldelats för din/a beredningsgrupp/er. Vissa av menyerna som beskrivs nedan kan därför saknas i ditt aktuella fall. Mina uppgifter Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för arvode samt uppgifter för utskick och val av i vilken form du vill ha beredningsgruppens material tillsänt dig. Detta måste fyllas i innan du börjar granska ansökningar. Mina beredningsgrupper Här beskrivs de beredningsgrupper som du på ett eller annat sätt medverkar i. Du väljer beredningsgrupp genom att klicka på dess namn i menyn till vänster. Du finner då detaljerad information om beredningsgruppen, inklusive ledamöter och viktiga datum, samt kan se och läsa samtliga ansökningar som gruppen behandlar. Här finns också Anslagstavlan, där olika dokument kan läggas upp för att kommunicera till och/eller inom beredningsgruppen. Administrera ansökningar Här fördelas ansökningarna inom en beredningsgrupp på granskare. Jäv Här ska du anmäla vilka av beredningsgruppens ansökningar du är jävig för under den period då systemet är öppet för jävsanmälningar. När denna period infaller för beredningsgruppen framgår under menyvalet Mina beredningsgrupper. Mina ansökningar att granska Här finner du en lista över de ansökningar som du ska granska och lämna omdömen för. Om du är förslagsställare för en ansökan lämnar du också gruppens gemensamma yttrande efter mötet här. Prioritera ansökningar Här lämnas förslag till finansiering och görs andra prioriteringar. Avsnittet är i första hand avsett för Vetenskapsrådets administratörer. Alla beredningsgrupper Här finns Vetenskapsrådets samtliga beredningsgrupper inklusive deras tilldelade ansökningar för det aktuella året.

36 34 Rapporter Här kan du som ledamot beställa rapporter över ansökningar och omdömen. Rapporterna skickas sedan till den e-post adress du har angivit. Inställningar Här kan du ändra ditt lösenord till VR-Review. Du kan även här välja att se ansökningar till Vetenskapsrådet från tidigare år. C. Så här gör du: Gå in på adressen Logga in med det användarnamn och lösenord som finns på första sidan i detta dokument. Börja gärna med att läsa vänstermenyns; Hjälp. Klicka på Mina uppgifter, i vänstermenyn. Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för eventuellt arvode samt uppgifter för ev. utskick av ansökningar. Klicka på Spara-knappen. Under menyvalet Inställningar, kan du göra olika slags inställningar, t.ex. ändra ditt lösenord. Klicka på Mina beredningsgrupper. Där finns en lista på de beredningsgrupper som du medverkar i. När du klickar på en beredningsgrupp, finner du en lista på de personer som ingår i beredningsgruppen, samt en anslagstavla där det finns gemensamma dokument för beredningsgruppen. På den högra delen av webbsidan ser du också de datum som berör beredningsarbetet. Observera att datumen kan vara olika för olika beredningsgrupper. Om du ingår i beredningsgruppen finner du också alla ansökningar i beredningsgruppen här. Klicka på Jäv. En lista över samtliga ansökningar som behandlas i beredningsgruppen visas. Här kan du i förekommande fall kryssa i vilka ansökningar du är jävig för. När du klickar på (>>) vid berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon för själva ansökan och dess faktablad. I denna bild ska du anmäla eventuellt jäv genom att kryssa i en ruta och eventuellt lämna kommentarer till din anmälan om jäv. Under menyvalet Mina ansökningar att granska, finns en lista på de ansökningar för vilka du antingen är förslagsställare eller granskare. När du klickar på (symbolen: >>) vid berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon som du kan klicka på för att läsa själva ansökan med tillhörande faktablad. Här finns även formuläret där du ska skriva in ditt omdöme om ansökan. Innan ett visst datum ska du: som förslagsställare fylla i formuläret Förslag till yttrande. som granskare fylla i formuläret Minnesanteckning. som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fylla i formuläret Externt utlåtande. Tveka inte att höra av dig till kontaktpersonerna för beredningsgrupperna inom ditt ämnesområde (kontaktuppgifter finns på under respektive utlysning) om du har frågor som rör utförandet av granskningen eller hantering av ansökningar. Tack för att du är med och granskar ansökningar!

37 35 Hantering av jäv Tillämpningar av Vetenskapsrådets jävsregler inom medicin och hälsa Principer för tillämpningarna ursprungligen beslutade av ämnesrådet för medicin vid sammanträde Senare kompletterade vid sammanträden , samt Denna version fastställd vid sammanträde Syfte och användningsområde Dokumentet förtydligar hur Vetenskapsrådets jävsregler, dnr , tillämpas vid beredningsarbete vid ämnesrådet för medicin. Beskrivningen utgår från beredningen i den årligen återkommande stora ansökningsomgången men principerna ska tillämpas även i andra sammanhang då ansökningar ska beredas och/eller beslutas av Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin eller något av dess underorgan. I Bilaga A beskrivs dessutom kompletterande principer, vilka avser reglera särskilda omständigheter som kan antas medföra jävsförhållanden, för deltagande som ledamot och ersättare i ämnesrådet för medicin. Ledamöter i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och dess underorgan skall, i anslutning till att de utses, orienteras om ämnesrådets tillämpning av Vetenskapsrådets jävsregler samt intyga att de är införstådda med innebörden av densamma. 2. Generellt om jävsanmälan Ledamot skall i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan komma att medföra jäv. Om möjligt ska vederbörande rådgöra med ordförande/vetenskapsrådet före det aktuella sammanträdet där fråga om jäv kan uppstå. 3. Specifika jävssituationer Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under senaste 5- årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållande bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall. 4. Jävsgrupp För varje års ansökningsomgång utser ämnesrådet en jävsgrupp som gör en sammanvägd bedömning av ansökningar som beretts av flera BG enligt punkt 5, som erhållit externa yttranden enligt pkt 9, eller som av andra skäl bedömts behöva hanteras av jävsgruppen. 5. Anmälan av jäv i beredningsgrupper När ansökningshandlingarna inkommit och beredningsgruppernas (BGs) ordförande och ledamöter fått information om aktuella ansökningar har dessa normalt en vecka på sig att meddela för vilka ansökningar jäv föreligger. Andra förslagsställare och/eller granskare måste då utses. Om en ansökan på grund av jävsanmälningar granskas av färre ledamöter än övriga ansökningar i samma BG ska ansökan alternativt 1) flyttas till annan BG eller 2) om möjligt, behandlas i ytterligare en BG. Detta är det viktigaste steget i tillämpningen av ämnesrådet för medicins tillämpning av jävsregler. Endast i undantagsfall skall ytterligare jäv uppdagas vid sammanträde. Ledamot måste i så god tid som möjligt meddela förhållanden som kan medföra jäv.

38 36 6. Jävsprotokoll I anslutning till det protokoll som förs vid BG-sammanträde gör sekreteraren en jävsbilaga. Jävsbilagor från sammanträden med beredande grupper biläggs det protokoll som förs vid beslutssammanträde med ämnesrådet för medicin. 7. Restriktioner för deltagande i BG En sökande av bidrag kan inte delta som ordförande eller ledamot i beredningen av ansökningar inom den aktuella bidragsformen och det aktuella året 9. Ledamot i andra organ av forskningsstrategisk karaktär skall meddela Vetenskapsrådet engagemang som kan vara av relevans för verksamheten i ämnesrådet. 8. Behandling av ärenden där jäv anmälts Vid fråga om jäv vid hanteringen av ett ärende lämnar en ledamot sammanträdet efter att ha redogjort för förhållanden som ger upphov till jäv och sin syn på dessa. Där jäv konstateras skall ledamoten ha lämnat rummet såväl under förberedelse som slutbehandling av ärendet. Vid beslut om ett individuellt ärende även som en del av ett kollektiv ska den ledamot som anmält formellt jäv i förvaltningslagens mening (ej delikatessjäv) mot ett individuellt ärende lämna rummet. Vid behandling av individuella ärenden är alla former av jäv skäl att lämna rummet. 9. Särskild hantering av ansökningar från ämnesrådsledamot Vid ansökan från ämnesrådsledamot ska skriftligt yttrande inhämtas från två externa sakkunniga 10. Ansökan bereds samtidigt i lämplig BG. De externa yttrandena vägs in i den slutgiltiga bedömningen som görs av jävsgruppen. 9 Refererar till tillämpning av Vetenskpsrådets jävsregel (avsnitt 2, s 4): De handläggare som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden är dem som själva är vetenskapligt verksamma, främst ledamöter i styrelse, ämnesråd, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer men även sakkunniga och huvudsekreterare. Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer får därför inte beredas i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. 10 Enligt Vetenskapsrådets jävsregler

39 Jävsregler för Vetenskapsrådet Dnr: Beslutade av Vetenskapsrådets styrelse Denna förkortade version fastställdes av GD på styrelsens uppdrag. 1. Vad är jäv? Bestämmelser om jäv finns i Förvaltningslagen (1986:223), som är en generell lag för alla myndigheter. Enligt de inledande orden i 11 gäller jävsreglerna den som ska handlägga ett ärende. Begreppet handlägga täcker inte bara den som deltar vid den slutliga handläggningen av ärendet utan även den som bereder ärendet. Avgörande här är om personen i fråga har varit inblandad i ärendet på ett sådant sätt att han eller hon kan tänkas ha inverkat på utgången. Nedanstående typer av jäv finns uppräknade i Förvaltningslagen. Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om saken angår personen själv, dennes make, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående. Om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för personen själv eller någon närstående till denne. Ställföreträdarjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår. Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Tvåinstansjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut, och personen hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. Om ärendet har väckts hos myndigheten på grund av tillsyn över en annan myndighet, och personen tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. Ombuds- eller biträdesjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om personen fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. Grannlagenhets- eller delikatessjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till personens opartiskhet i ärendet.

40 Varför jävsregler? Jävsregler (liksom andra så kallade förvaltningsrättsliga regler för en myndighet) har följande funktioner. Styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden. Skapa förtroende hos berörda och allmänhet för att ovanstående sker. 2. Jävsregler vid Vetenskapsrådet Ansvar för att jävsreglerna följs ligger dels på själva myndigheten, dels på enskilda handläggare, vilket är det uttryck som används i lagen. Såväl tjänstemän som ledamöter ingår i begreppet handläggare. Det gäller hela Vetenskapsrådets organisation det vill säga styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer, sakkunniga och huvudsekreterare. Vetenskapsrådets verksamhet skiljer sig på flera sätt från verksamheten vid andra myndig-heter. Bland det som skiljer sig mest är att majoriteten i beslutande organ är utsedda som representanter för det kollektiv av forskare som direkt berörs av besluten. Detta skapar en speciell risk för delikatessjäv,(kallas även för grannlagenhetsjäv), vilket därför utvecklas närmare nedan. Generellt Den som är jävig får inte handlägga ärendet, dvs han eller hon får inte vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, ska självmant berätta det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och ingen ersättare blivit tillsatt, ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om det inte går att utan honom eller henne besluta i frågan och någon annan inte kan tillkallas utan alltför lång fördröjning. Ett beslut i en jävsfråga får bara överklagas i samband med att myndighetsbeslutet i ärendet överklagas. Delikatessjäv Delikatessjäv täcker in alla de situationer då någon av övriga jävsgrunder inte kan användas. Regeln ska dock inte tillämpas rutinmässigt så fort någon annan jävsgrund inte är formellt tillämplig. Det måste till något mera påtagligt för att den ska tillämpas. Exempel på delikatessjäv inom Vetenskapsrådets verksamhet kan vara nära samarbete i professionell mening uppenbar vänskap eller ovänskap beroendeförhållande av ekonomisk art chefs-/medarbetarförhållande att någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av förhållan-dena och den tid det handlar om. Följande situationer kan innebära en särskilt påtaglig risk för jäv och/eller kan uppfattas som riskabla ur förtroendesynpunkt.

41 39 När en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande. När en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett möjligt beroendeförhållande till en sökande. Ett exempel är om den sökande har uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne. När en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärare- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning, med en sökande. I vissa fall kan gemensamt författarskap av böcker eller artiklar utgöra en känslig situation. Avgörande är om det förekommit nära samarbete i professionell mening. Eftersom publiceringspraxis varierar stort mellan olika ämnesområden går det inte att fastställa gemensamma riktlinjer för hela Vetenskapsrådet. De handläggare som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden är dem som själva är vetenskapligt verksamma, främst ledamöter i styrelse, ämnesråd, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer men även sakkunniga och huvudsekreterare. Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer får därför inte beredas i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. För huvudsekreterare gäller särskilda regler vad gäller forskningsstöd. 2.1 Förebyggande av jävsituationer Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. Listor över ansökningar bör på ett tidigt stadium skickas till handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer med en anmodan att ledamöterna anmäler de ansökningar för vilka de är jäviga eller där de anser att fara för jäv föreligger. Ledamöterna bör uppmanas att uppmärksamma om det finns andra risker för jäv än de exempel som ges i detta dokument. När beredningsgrupper och prioriteringskommittéer utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågan uppmärksammas och jävsituationer undvikas. Detta kan till exempel ske genom att beredningsgrupper och prioriteringsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte utses till föredragande för en ansökan. Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte vara med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen eller prioriteringskommittén. Då en ansökan behandlas som en del i ett kollektiv, till exempel då ett ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en beredningsgrupp, är endast handläggare med jäv i lagens mening förhindrade att delta. Procedurregler vid jäv De ovanstående riktlinjerna kan inte alltid förhindra att jävsituationer kan uppstå. De vanligaste fallen är följande. En rådsledamot söker bidrag eller anställning. En ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i beredningsgrupper eller prioriteringskommitté som inte står i en särskild relation till den sökande. I dessa och andra fall då jäv kan föreligga ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende behandlas. Den som är jävig ska lämna lokalen. Jäv ska antecknas i protokollet.

42 40 Även fall där jäv prövats men inte ansetts föreligga ska protokollföras. Om mötet inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 2.2 Beslut som ej direkt gäller enskilda personer Ibland uppstår situationer som inte gäller någon speciell sökande men där en handläggare ändå kan ha ett personligt intresse. Det kan t ex gälla att inrätta särskilda forskningsprogram, prioritera särskilda forskningsområden, ge bidrag i infrastrukturärenden, utforma riktade satsningar av olika slag och liknande. Den viktigaste garantin för opartiskhet i sådana fall är den kollegiala kontrollen och största möjliga öppenhet i dokumentationen av det underlag som legat till grund för beslutet. Det är därför av stor vikt att alla handläggare i sådana sammanhang strikt bemödar sig om opartiskhet och om att i största möjliga utsträckning dokumentera underlag för sina bedömningar samt att alla deltagare i ett beslut noga sätter sig in i omständigheterna även om de inte är föredragande eller specialister i ämnet. 3. Förtroendefrågor Förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett opartiskt sätt bygger inte bara på att jävsreglerna iakttas utan även på andra principer som därvid samverkar med jävsreglerna. Två sådana principer gäller öppenhet och dokumentation. 3.1 Öppenhet Även öppenheten regleras i Förvaltningslagen: En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta stadgande går längre än den allmänna principen om handlingars offentlighet. Vetenskapsrådets handläggare bör också - när så är möjligt - visa motsvarande öppenhet även när det inte gäller myndighetsutövning mot någon enskild. 3.2 Dokumentation Vetenskapsrådet ska dokumentera det underlag som har funnits för olika beslut. Om ärendet rör myndighetsutövning mot någon enskild måste dokumentationen innehålla skälen till beslutet. Dock får skälen utelämnas om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart. Om skälen utelämnas bör myndigheten på begäran kunna lämna ut dem. Reglerna fungerar som ett skydd för den enskilde mot utlämnande av ofördelaktiga uppgifter till andra. Så länge detta intresse inte skadas bör de skäl redovisas som finns dokumenterade. Ordlista Handläggare: Alla som kan påverka ett ärendes utgång, både under förberedelserna (t ex forskningssekreterare) och vid beslutet (t ex rådsledamöter). Handläggning: Alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende inleds till dess det avslutas inkl själva beslutet och eventuell omprövning Ärende: Uttrycket Handläggning av ärende i lagtext syftar normalt på myndighetens beslutande verksamhet. Myndighetsutövning mot enskild: Beslut fattade med stöd av lag eller förordning och som rör en enskilds rättigheter eller skyldigheter. Typexempel i VR s verksamhet är beslut i ärenden om bidrag till forskning och anställningsbeslut. Jäv: Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Sakägar- intresse- och släktskapsjäv: Här berörs enbart intressejäv. De andra två situationerna bedöms som tillräckligt tydliga. Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den som handlägger ärendet. Här menas inte personens rättsliga intresse (jfr sakägarjäv) utan det faktiska intresset. Synnerlig nytta är inte att jämställa med särskild nytta utan

43 41 det krävs något väsentligt mycket mer för att denna situation ska vara för handen. Det typiska fallet är att handläggaren äger aktier i ett bolag som är part i ett ärende. Storleken på aktieinnehavet och ärendets betydelse för bolaget är avgörande. Ställföreträdarjäv: Avser i detta sammanhang i första hand den som är firmatecknare i ett bolag, en förening eller någon annan juridisk person eller den som är förmyndare, god man eller förvaltare för annan fysisk person t ex underårig. Förutsättningarna är ungefär desamma som i punkten 1. Tvåinstansjäv: Den som ska handlägga ett ärende i högre instans har tagit sådan befattning med saken redan i lägre instans att hans eller hennes objektivitet kan sättas ifråga. Förutsätter att ärendet har väckts antingen genom överklagande eller på grund av tillsyn. Förutsätter också att den som ska handlägga ärendet i den högre instansen deltagit i den lägre instansens slutliga handläggning av ärendet i fråga. Omfattar normalt inte det fallet att någon hos en och samma myndighet deltar i olika skeden av ett ärendes handläggning.

44 42 Hanteringar av jämställdhetsrelaterade frågor Tillämpningar av Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi inom medicin och hälsa Vetenskapsrådet ska, enligt myndighetens instruktion, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Myndighetens jämställdhetsstrategi ställer upp tre operationella mål varav ett har bäring på beredningsgruppernas arbete: Vetenskapsrådet ska ( ) 3) ha samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Ovanstående mål ska beaktas av alla instanser involverade i bedömning, beredning och beslut avseende ansökningar om forskningsbidrag. Fr.o.m tar ämnesrådet för medicin och hälsa det fulla ansvaret för finansieringen, vilket innebär att beredningsgrupperna ansvarar för att tillse att andelen män respektive kvinnor i den rankinglista över ansökningar om projektbidrag som de bistår ämnesrådet med står i proportion till andelen manliga och kvinnliga sökande. Ansvar och rapportering Vetenskapsrådets styrelse har det yttersta ansvaret för att jämställdhetsmålen uppnås. Återrapportering från beredningsgruppernas arbete och rekommendationer ska därför ske till styrelsen i en kedja enligt följande: 1. Innan en beredningsgrupp fastställer sin rankinglista över ansökningar om projektbidrag ska beviljandegraden i förslaget räknas ut för kvinnor respektive män. Eventuella skillnader mellan kvinnor och män ska kommenteras skriftligt av beredningsgruppen och det är ordförandes ansvar att tillse att så sker. 2. Beredningsgruppernas skriftliga kommentarer avseende jämställdhetsperspektivet föreligger för ämnesrådet för medicin och hälsa tillsammans med rankinglistan. När beslut fattas har ämnesrådet möjlighet att justera beredningsgruppernas förslag för att korrigera eventuella avvikelser i utfall. 3. Utfallet av ämnesrådets beslut om bidrag presenteras för styrelsen tillsammans med kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna. 4. Styrelsen har möjlighet att fatta beslut som ändrar ämnesrådets beslut för att korrigera eventuella avvikelser i utfall. Styrelsen rapporterar årligen utfall av bidragsbeslut ur ett jämställdhetsperspektiv i sin årsberättelse. Kvalitetsbedömning av ansökningar Förhållandet mellan finansierade/ofinansierade ansökningar bör vara det samma mellan män och kvinnor inom varje område. Varje enskild beredningsgrupp ska därför ha jämställdhetsaspekter i åtanke under hela granskningsarbetet och särskilt vid upprättande av den slutliga rankinglistan till ämnesrådet. Beviljningsgrader ska alltid kommenteras skriftligen.

45 43 I alla steg i beredningen, från den enskilde granskaren till beredningsgruppens samlade bedömning och rekommendation, ska beaktas att kvalitetsbedömningen görs på ett sätt som inte missgynnar män eller kvinnor på ett osakligt sätt. Vid bedömning av omfattningen av en sökandes vetenskapliga produktion/meritering ska denna relateras till de "forskningsaktiva" åren, vilket innebär att tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter ska räknas bort. Meritvärdet av en postdoktorsvistelse ska enbart göras baserat på kvalitet och oberoende av om en vistelse skett i Sverige eller utomlands. Vid beredningsgruppens prioritering av ansökningar för finansiering och ansökningar är av jämförbar kvalitet ska jämställdhetsaspekter avseende underrepresenterat kön beaktas för att uppfylla målen i Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi avseende beviljningsgrad, vid sidan av Vetenskapsrådets generella instruktion att stödja den bästa forskningen. Beredningsgruppen uppmanas finna en balans som tillåter att båda dessa policys kan uppfyllas.

46 44 Styrelsen Protokoll 2, Bilaga 2. Beslutad Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. Vetenskapsrådet ska 1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna, 3) ha samma beviljandegrad 11 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen, 12 4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt, 5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation. Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 13 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. Inledning Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan. 11 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 12 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 13 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för klinisk behandlingsforskning.

47 45 Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. Lagar, förordningar och regleringsbrev Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 14. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande, (ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vetenskapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första delmålen. I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev. Processer för att nå målen Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin. 14 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155).

48 46 I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 1 Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper (mål 1). I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av ledamöterna. Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen. Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % - 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. 2 Kvinnors och mäns sökaktivitet Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare (mål 2). Såväl kvinnor som män ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande. 3 Samma beviljandegrad för kvinnor och män Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad 15 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen 16 (mål 3). Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller göra en ny forskningssatsning ska effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska gälla jämställdheten dels vad gäller den totala nivån på forskningsstödet, dels uppdelat på bidragsform och ämnesområde. 15 Se not Se not 2.

49 47 Vetenskapsrådets uppdrag att främja jämställdhet i sitt verksamhetsområde, liksom jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor bör betonas. Utlysningstexter, bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Beredningsgrupperna ska ges utbildning i jämställdhetsfrågor vid informationsmötena inför beredningsarbetet. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska. Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande, att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter ska räknas bort, Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med beredningsgrupperna. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen. I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna.

50 48 4 Jämställdhetsperspektiv i analyser och utvärderingar Vetenskapsrådet ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt (mål 4). Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i varje utvärdering och analys där så är möjligt. Detta ska även gälla de PM, remissvar, diskussions- och beslutsunderlag där så är relevant och möjligt. Direkta och eventuella indirekta konsekvenser för jämställdheten ska diskuteras i varje analys och utvärdering. I de fall ett jämställdhetsperspektiv inte bedöms relevant eller möjligt att inkludera ska detta särskilt motiveras. Jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas i utvärderingspaneler respektive då externa skribenter eller experter anlitas. En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen. 5 Jämställdhetsperspektiv i extern kommunikation Vetenskapsrådet ska integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation (mål 5). I myndighetens externa kommunikation ska jämställdhetsperspektivet integreras i samtliga kommunikationskanaler; det ska, i relevanta sammanhang, tydligt framgå att Vetenskapsrådet arbetar för jämställdhet. Den externa bilden av Vetenskapsrådet ska i övrigt vara könsneutral och inte förstärka könsstereotypa bilder av exempelvis forskare eller ämnesområden. En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen.

51 49 Principer för etik: godkännanden och god forskningssed Forskningshuvudmannen 17 har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och förutsättningar som anges i svensk lagstiftning. Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den forskning som erhåller bidrag från Vetenskapsrådet. För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, enligt djurskyddslagen (1988:534). För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd. För viss forskning kan ytterligare godkännanden vara nödvändiga, t.ex. för forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning. Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet. För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och företrädare för forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet. Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god forskningssed. Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet. 17 Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.

52 50 Triageförfarande gallring av projektbidragsansökningar Efter beslut av ämnesrådet för medicin och hälsa infördes år 2008 ett s.k. triageförfarande eller gallring vid bedömning av ansökningar om projektbidrag. I årets ansökningsomgång omfattas även projektbidrag unga forskare av triageprocessen. Avsikten är att möjliggöra utförligare diskussioner av de ansökningar som håller hög vetenskapligt kvalitet och som har en rimlig chans att bli finansierade. Alla ansökningar får, precis som tidigare, kvalitativt samma granskning av enskilda ledamöter eftersom de läses och betygsätts av beredningsgruppens ledamöter. Dock kommer bara de ansökningar som har en rimlig chans att bli finansierade föremål för ytterligare diskussion vid beredningsgruppsmötet. Marginalen för att gallra bort ansökningar ska vara stor och mer än 50 % bör aldrig gallras. Triageförfarandet sker enligt följande ordning: 1. Samtliga omdömen, inklusive betyg, eventuella förslag på skriftliga yttranden och individuell rankning, lämnas för beredningsgruppens ansökningar i VR-Review, vanligtvis senast två veckor före beredningsgruppens sammanträde. 2. Vetenskapsrådet tillhandahåller en lista över beredningsgruppens sammantagna bedömning av ansökningarna till beredningsgruppen. 3. Beredningsgruppens ledamöter enas under ett gemensamt telefonmöte om vilka ansökningar som inte ska diskuteras ytterligare på dess ordinarie sammanträde. Vid telefonmötet ska gruppen också enas om ett gemensamt sammanvägt kvalitetsbetyg (1-7) samt eventuellt relevansbetyg för varje triagerad ansökan. Det ska finnas en marginal för att gallra bort ansökningar de som gallras ska vara sådana som är klart otänkbara att finansiera. Endast ansökningar som erhållit ett gemensamt sammavägt kvalitetsbetyg om 4 eller lägre kan gallras. Om beredningsgruppen är oense om huruvida en ansökan ska gallras ska denna alltid kvarstå för diskussion på det ordinarie sammanträdet principen ska vara att hellre fria än fälla i detta steg av processen. Vid telefonmötet där gallringen sker ska beredningsgruppens administrativa stöd från Vetenskapsrådet närvara för att föra noteringar över vilka ansökningar som ska gallras, vilket meddelas gruppen efter mötet, samt vara till övrig hjälp. Mötet ska vanligtvis hållas senast en vecka före beredningsgruppens ordinarie sammanträde. Samtliga ledamöter måste vara närvarande vid mötet för att förfarandet ska vara giltigt. 4. Vid beredningsgruppens ordinarie sammanträde tas normalt inte de gallrade ansökningarna upp till diskussion. Det ska dock när som helst och utan särskild motivering vara möjligt för en beredningsgruppsledamot att lyfta tillbaka en gallrad ansökan för diskussion i gruppen, om denne finner att skäl för detta finns. 5. De ansökningar som kvarstår efter triageprocessen bör återspegla det ursprungliga söktrycket för respektive kön. 6. Efter beredningsgruppens sammanträde ska förslag till yttranden för de gallrade ansökningarna färdigställas som yttranden enbart innehållande det gemensamma sammanvägda betyget, eventuellt relevansbetyg samt en standardformulering som förklarar triageprincipen. Observera att en förutsättning för att hinna med detta extra steg i granskningsprocessen är att samtliga ledamöter lämnar sina omdömen (betyg) senast vid det datum som anges för den aktuella beredningsgruppen i tidsplanen samt i VR-Review! Tidplanen medger inte avvikelser och en gallring kan inte ske på ett tillförlitligt sätt om vissa ansökningar saknar omdömen. Om inte

53 51 samtliga ledamöter i beredningsgruppen avgett sina omdömen i tid kan inte gallring ske och samtliga ansökningar måste då diskuteras på sammanträdet.

54 52 Klassificering av ansökningar om projektbidrag enligt Health Research Classification System (HRCS) HRCS är ett system av växande internationell betydelse som används för klassificering av forskningsfinansiering inom medicin och hälsa. Ämnesrådet för medicin och hälsa har bestämt att alla ansökningar om projektbidrag (inklusive projektbidrag unga forskare men exklusive projektbidrag inom alternativa metoder till djurförsök), samt bidrag till framstående yngre forskare ska klassificeras enligt HRSC. HRCS omfattar två dimensioner, Health Category, HC (hälsokategori) och Research Activity Code, RAC (forskningsaktivitet). Varje projekt ska klassificeras inom dessa två dimensioner. Dimensionen Health Category är indelad i 21 kategorier och Research Activity i 48 koder (samlade i 8 huvudgrupper). Health Categories och Research Activity Codes listas på de följande sidorna. Varje ansökan kan tillskrivas maximalt 5 olika Health Categories (men idealt avsevärt färre) och till maximalt 4 (men idealt 2) Research Activity Codes. Målet är att hitta projektets tyngdpunkt och det är därför viktigt att inte splittra det för mycket. Försök inte fånga upp alla detaljer i projektet utan snarare den klassificering som speglar huvudmålet och fokus för ansökan. Vänligen notera att det intressanta är den samlade nivån för alla project inte varje individuellt projekt. Tanken är därför inte att granskaren ska tillbringa alltför mycket tid med klassificeringsproceduren. Hanteringsordning: Beredningsgruppens ordförande är ansvarig för att varje ansökan klassificeras Alla ansökningar ska klassificeras även de som gallras bort i triageproceduren. Vetenskapsrådets handläggare tillhandahåller i god tid en lista över ansökningar som ska klassificeras. Denna ska inkomma till beredningsgruppens handläggare vid samma tidpunkt som minnesanteckningar och förslag till yttranden. Bestäm vilken Health Category/Categories som bäst beskriver huvudfokus för ansökan, t ex Eye och Congenital Bestäm vilken som är den huvudsakliga forskningsaktiviteten (Research Activity) för ansökan, t ex 1.1 (2-siffrig kod). Notera klassificeringen, t ex Eye, Congenital; 1.1 i listan över ansökningar. Skicka listan över koder till beredningsgruppens handläggare senast vid samma datum som minnesanteckningar och förslag till yttrande ska vara Vetenskapsrådet tillhanda. Mer information om HRCS finns på Under Guidance Topics kan ytterligare råd om klassificeringen återfinnas.

55 53 Health Categories Short Name Blood Cancer Cardio Congenital Ear Eye Infection Inflammatory Injuries Mental Metabolic Muscle Neurological Oral Renal Reproduction Respiratory Skin Stroke Generic Other Health Categories Blood Cancer Cardiovascular Congenital Disorders Ear Eye Infection Inflammatory and Immune System Injuries and Accidents Mental Health Metabolic and Endocrine Musculoskeletal Neurological Oral and Gastrointestinal Renal and Urogenital Reproductive Health and Childbirth Respiratory Skin Stroke Generic Health Relevance Other For classification of Health Category: Select max 5 different Health Categories (but ideally much fewer!). The application is split equally into the categories you indicate. Thus, if the application deals with congenital disorders of the eye, you can classify it as eye and congenital it is then classified as 50% eye and 50% congenital. However, if you think focus, the centre of gravity, is primarily the eye, you should classify it as eye only (then it is 100% eye ). If you state five categories, each will be 20% irrespectively of the main focus of the application. Try to identify the main focus of the application and do not attempt to cover all minor aspects.

56 Research Activity Codes Groups Research Activity Codes 1 Underpinning 1.1 Normal biological development and functioning (= grundäggande 1.2 Psychological and socioeconomic processes forskning) 1.3 Chemical and physical sciences 1.4 Methodologies and measurements 1.5 Resources and infrastructure (underpinning) 2 Aetiology 2.1 Biological and endogenous factors 2.2 Factors relating to physical environment 2.3 Psychological, social and economic factors 2.4 Surveillance and distribution 2.5 Research design and methodologies (aetiology) 2.6 Resources and infrastructure (aetiology) 3 Prevention 3.1 Primary prevention interventions to modify behaviours or promote well-being 3.2 Interventions to alter physical and biological environmental risks 3.3 Nutrition and chemoprevention 3.4 Vaccines 3.5 Resources and infrastructure (prevention) 4 Detection and Diagnosis 5 Treatment Development 6 Treatment Evaluation 7 Disease Management 4.1 Discovery and preclinical testing of markers and technologies 4.2 Evaluation of markers and technologies 4.3 Influences and impact 4.4 Population screening 4.5 Resources and infrastructure (detection) 5.1 Pharmaceuticals 5.2 Cellular and gene therapies 5.3 Medical devices 5.4 Surgery 5.5 Radiotherapy 5.6 Psychological and behavioural 5.7 Physical 5.8 Complementary 5.9 Resources and infrastructure (development of treatments) 6.1 Pharmaceuticals 6.2 Cellular and gene therapies 6.3 Medical devices 6.4 Surgery 6.5 Radiotherapy 6.6 Psychological and behavioural 6.7 Physical 6.8 Complementary 6.9 Resources and infrastructure (evaluation of treatments) 7.1 Individual care needs 7.2 End of life care 7.3 Management and decision making 7.4 Resources and infrastructure (disease management) 8 Health Services 8.1 Organisation and delivery of services 8.2 Health and welfare economics 8.3 Policy, ethics and research governance 8.4 Research design and methodologies 8.5 Resources and infrastructure (health services) For classification of Research Activity Code: Select max 4 (but ideally only 2) Research Activity Codes. Identify the main type of research activity in the proposal and do not attempt to cover all minor activities. Please note that it is not enough to select group, you need to select a 2-digit code (e.g. 3.4 or 5.5).

57 55 Särskilda hanteringsordningar för vissa bidragsformer Ansökningar om Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö Vetenskapsrådet utlyser inte längre anställningar men kan inom bidragsformen Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö också fortsättningsvis stödja kliniskt aktiva forskare. Utlysningarna görs brett, antingen utan inriktning eller inom specifika ämnesområden utan detaljerad inriktning. Vetenskapsrådet har även ett regeringsuppdrag att inom området Psykiatri utlysa och finansiera bidrag till deltidsanställningar för kliniskt aktiva forskare. Ett beviljat bidrag till anställning innefattar en löneschablon om 850 tkr per år samt ett projektbidrag motsvarande tidigare års medelbidragsnivå per år. Bidraget ges under tre år med möjlighet till förlängning efter en halvtidsrapportering. Ansökningar om bidragsformen ska i första hand bedömas vetenskapligt inom den befintliga beredningsorganisationen (beredningsgrupperna A-H). Hanteringsordning: Behörig att söka är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen sombedöms motsvara doktorsexamen. Doktorsexamen får vara högst 10 år gammal vid ansökningstidens utgång. Beredning sker i de ordinarie beredningsgrupperna (A-H). På grundval av beredningsgruppernas bedömningar och ansökningarna gör ämnesrådets tjänsteförslagsgrupp ett samlat förslag till beslut till Ämnesrådet för medicin och hälsa. Huvudsekreteraren kan, i de fall beredning bedöms inte kunna genomföras i de vanliga beredningsgrupperna, besluta om att granskning ska ske med sakkunnigförfarande (2-3 sakkunniga). Också i det fallet ska tjänsteförslagsgruppen sammanväga bedömningarna i ett förslag till beslut till Ämnesrådet. Bedömning i beredningsgrupperna sker enligt samma kriterier som för andra ansökningar inom medicin och hälsa, dock med större vikt på bedömningskriteriet Sökandes meriter (Merits of applicant). Beredningsgruppen ska enbart rangordna de ansökningar som den bedömer som prioriterade för finansiering. Om särskilda ämnesområden utlysts ska rangordning ske per ämnesområde. Eftersom antalet beviljade bidrag totalt kommer vara mycket få är det viktigt att beredningsgruppen noggrant överväger kvalitetsaspekter, och därefter gör sin prioritering med hela medicin-hälsoforskningsområdet i åtanke. För att underlätta rangordning ska samtliga gruppens ledamöter (förutom eventuella jäviga sådana) granska alla ansökningar.

58 56 Projektansökningar inom det särskilda området Psykiatrisk forskning Vetenskapsrådet inbjuder forskare inom medicin och hälsa att söka medel för forskningsarbete inom det psykiatriska området. Psykiatrisk forskning syftar till att förbättra hälsa och livskvalitet för personer med psykisk sjukdom. I detta breda forskningsfält studeras orsaker, diagnostik, prognostiska faktorer och långtidsförlopp för psykiska sjukdomar, till vilka beroendesjukdomar räknas. Psykiatrisk forskning inbegriper också akuta och profylaktiska behandlings- och rehabiliteringsmetoder av psykologisk och biologisk art. Klinisk psykiatrisk forskning inbegriper epidemiologi, fenomenologi och uppföljande registerstudier. Det finns även en etablerad tradition av translationell forskning inkluderande försöksdjur, celler, och molekylärbiologi. En stor utmaning är att identifiera biomarkörer för psykisk sjukdom. Under senare år har hjärnavbildningstekniker såsom PET och MRI fått en etablerad roll inom klinisk och translationell psykiatrisk forskning. För att komma i fråga för den särskilda satsningen Psykiatrisk forskning måste ansökan innehålla bilaga b2 med en beskrivning av projektets relevans för området och hur projektet bidrar till den vetenskapliga utvecklingen inom detta. Endast ansökningar med denna bilaga kan komma ifråga för finansiering inom satsningen. Ansökningarna bereds inom de ordinarie beredningsgrupperna. Hanteringsordning: Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. Satsningen skall omfatta ansökningar inom utlysningen om projektbidrag inom medicin och hälsa och ska öka Vetenskapsrådets stöd till området. De aktuella ansökningarna är de som innehåller Bilaga b2 och som beredningsgruppen finner vara relevanta för området och av tillräckligt hög kvalitet för att rekommenderas finansiering. Ansökningarna hanteras normalt av beredningsgruppen D2 Neurologi inkl. Psykiatri som gör rekommendationen för aktuella ansökningar.

59 57 Projektansökningar inom det särskilda området Vårdforskning Vetenskapsrådet inbjuder forskare inom medicin och hälsa att söka medel för vårdforskning. Vårdforskning syftar till att förklara och studera effekter av interventioner inom vård, omsorg och rehabilitering samt inverkan av olika individuella och kontextuella faktorer. Vårdforskningen har nära anknytning till hälso- och sjukvårdsforskning om vårdens processer och system. Området är brett och forskningen är ofta av multi- och/eller interdisciplinär karaktär. Vårdforskning omfattar teoribildning, metodutveckling och interventionsstudier relaterade till människors hälsa, livskvalitet, funktions- och aktivitetsförmåga. Vidare studeras patientcentrerad vård och metoder för att öka patienters förmåga till såväl egenvård som kunskap om att hantera sin egen hälsa och sjukdom. Betydelsen av interaktion mellan patient och vårdprofession liksom omgivningsfaktorer (såsom familj, socialt nätverk och arbete liksom hälso- och sjukvården som organisation) för uppkomst och utveckling av ohälsa är också fokus för forskning inom området. För att komma i fråga för den särskilda satsningen Vårdforskning måste ansökan innehålla bilaga b3 med en beskrivning av projektets relevans för området och hur projektet bidrar till den vetenskapliga utvecklingen inom detta. Endast ansökningar med denna bilaga kan komma ifråga för finansiering inom satsningen. Ansökningarna bereds inom de ordinarie beredningsgrupperna. Hanteringsordning: Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. Satsningen skall omfatta ansökningar inom utlysningen om projektbidrag inom medicin och hälsa och ska öka Vetenskapsrådets stöd till området. De aktuella ansökningarna är de som innehåller Bilaga b3 och som beredningsgruppen finner vara relevanta för området och av tillräckligt hög kvalitet för att rekommenderas finansiering. Ansökningarna hanteras normalt av beredningsgrupperna H1-H2 Vårdvetenskap som gör den sammanvägda rekommendationen för aktuella ansökningar. Forskningssamarbete med Indien Beviljade projektbidragsansökningar som i ansökan har bilaga d1 kan också komma ifråga för den särskilda satsningen på forskningssamarbete med Indien. Bidraget i satsningen är begränsat till tre år och är på Kr/år.

60 58 Projektbidrag unga forskare Fr o m 2013 bereds ansökningar om projektbidrag unga forskare inom de ämnesindelade beredningsgrupperna inom medicin och hälsa (A-H). Ansökningarna ska dock fortfarande beredas inom sin egen kategori och därmed inte jämföras med de vanliga projektbidragen i granskningsarbetet och betygssättningen. Projektbidrag unga forskare konkurrerar om en särskilt avsatt budget för ändamålet. Nominering: Varje beredningsgrupp ges möjlighet att nominera maximalt motsvarande 20 % av gruppens ansökningar, dock som minst 4 ansökningar. Nomineringarna bör göras så att det återspeglar söktrycket för män och kvinnor. Nominerade ansökningar skall ha lägst övergripande betyg 5. En övergripande panel gör ett slutligt förslag till prioritering av nominerade ansökningar. De nominerade ansökningarna ska inte ges en inbördes rankning. Bedömning: För den övergripande panelens arbete är det av stor vikt att beredningsgruppens yttrande tydlig anger ansökans styrkor och svagheter och att underlaget alltså kan tjäna som utgångspunkt för panelens arbete. Panelen kommer att också kunna ta del av ansökningarna, förutom beredningsgruppernas yttrande. Den övergripande panelen skall dock inte överpröva den ämnesspecifika, vetenskapliga bedömningen utan skall främst bedöma den sökandes potential att utvecklas till en framgångsrik forskare. Finansiering/budget: Beslutsunderlaget från den övergripande panelen skall vara en lista med ansökningar som föreslås beviljas bidrag och där beviljandegraden speglar söktrycket för män och kvinnor. Panelen lämnar också ett finansieringsförslag baserat på schabloner, som i ett senare skede översätts till bidragsnivåer och -perioder enligt Ämnesrådets beslut. Nominerande beredningsgrupp skall i normalfallet alltså inte ge finansieringsförslag. Därutöver skall panelen lämna en reservlista. Panelsammansättning och möte: Den övergripande panelen ska bestå av huvudsakligen internationella ledamöter. Panelen ska sammanträda senast den 15 oktober för att ett beslutsunderlag skall finnas inför Ämnesrådets beslutsmöte i oktober. Bidrag till framstående yngre forskare Fr o m 2014 bereds ansökningar om bidrag till framstående yngre forskare inom de ämnesindelade beredningsgrupperna. Ansökningarna ska dock fortfarande beredas inom sin egen kategori och därmed inte jämföras med ansökningar om andra bidragsformer i granskningsarbetet och betygssättningen. Bidrag till framstående yngre forskare konkurrerar om en särskilt avsatt budget för ändamålet. Nominering: Nomineringarna bör göras så att det återspeglar söktrycket för män och kvinnor. Nominerade ansökningar skall ha lägst övergripande betyg 6. En övergripande internationell panel gör ett slutligt förslag till prioritering av nominerade ansökningar. Bedömning: För den internationella panelens arbete är det av stor vikt att beredningsgruppens yttrande tydlig anger ansökans styrkor och svagheter och att underlaget alltså kan tjäna som utgångspunkt för panelens arbete. Panelen kommer att också kunna ta del av ansökningarna, förutom beredningsgruppernas yttrande. Den övergripande panelen skall dock inte överpröva den ämnesspecifika, vetenskapliga

61 59 bedömningen utan skall främst bedöma den sökandes potential att bli internationellt ledande inom sitt fält. Panelsammansättning och möte: Den övergripande panelen ska bestå av huvudsakligen internationella ledamöter. Panelen ska sammanträda senast den 15 oktober för att ett beslutsunderlag skall finnas inför GD-beslut i oktober. Beslutsunderlaget från den övergripande panelen skall vara en lista med ansökningar som föreslås beviljas bidrag och där beviljandegraden speglar söktrycket för män och kvinnor. Därutöver skall panelen lämna en reservlista. International Career Grant Ansökningar om International Career Grant (INCA) bedöms av en särskild beredningsgrupp inom medicin och hälsa. Den vetenskapliga kvaliteten bedöms här utifrån samma bedömningskriterier som vanliga projektbidragsansökningar. Utöver det underlag som normalt finns i en ansökan innehåller INCA-ansökningar bilaga C7, (Värdinstitution i utlandet), som också ska utgöra en del av kvalitetsbedömningen. För varje INCA-ansökan ska beredningsgruppen sätta betyg och skriva ett yttrande. Beredningsgruppen ska därutöver nominera de starkaste ansökningarna för vidare bedömning i en övergripande och mångdisciplinär panel där även karriärsutvecklingsplanen bedöms. De ansökningar som bedöms starka nog att gå vidare till steg 2 ska rangordnas inbördes.

62 60 Ansökningar om infrastrukturbidrag Ansökningar om infrastruktur driftsbidrag (svenskt deltagande i internationella infrastrukturer), bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning (svenskt deltagande i internationella infrastrukturer) och planeringsbidrag behandlas i tre steg. I det första steget sker en bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet i ämnesrådens eller kommittéernas beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttranden inklusive betyg från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör det andra steget. I det tredje steget upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s samtliga fem beredningsgrupper (vanligen ordförandena) ett beslutsunderlag till RFI. Vid mötet i november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansökningar om Driftsbidrag (förlängt bidrag för nationell infrastruktur) bedöms av åtminstone en av RFI:s beredningsgrupper, men inte av ämnesrådens beredningsgrupper. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för värdering av den långsiktiga och övergripande strategiska betydelsen och av hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Den RFI-beredningsgrupp som har huvudansvar för ansökan ansvarar för att ansökan får en fullgod bedömning, dvs begär vid behov in kompletterande yttranden från externa granskare. Steg 1 bedömning i ämnesrådens beredningsgrupper Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper, eller om det inte är möjligt av minst två externa granskare. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 b) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är sjugradig, se ovan. c) Sökandes kompetens

63 61 En bedömning av sökandes kompetens. Här bör både kompetens för att konstruera och/eller driva en infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Betygsskalan är sjugradig, se ovan. d) Genomförbarhet En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Betygsskalan är tregradig: Genomförbart 3 Delvis genomförbart 2 Ej genomförbart 1 e) Sammanfattande bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-d. Bedömningen ska motiveras under f). Betygsskalan är sjugradig, se ovan. f) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget En motivering till det sammanfattande betyget, e), där det tydligt framgår vilka överväganden som lett fram till betyget. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med beslutet. g) Potentiella användare En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Bred nationell och/eller internationell användning 3 Viss nationell och/eller internationell användning 2 Främst lokal användning 1 h) Infrastrukturens relevans En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Mycket hög 3 Hög 2 Låg 1 Steg 2 bedömning i RFI:s beredningsgrupper Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) I vilken grad uppfyller infrastrukturen kriterierna för nationell infrastruktur

64 62 En sammanvägd bedömning av till vilken grad infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur, de ska: vara av brett nationellt intresse, ge förutsättningar för världsledande forskning, utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt, vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande, vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat), samt i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi Betygsskalan är tregradig: Helt 3 Delvis 2 Inte alls 1 b) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 c) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av teknisk och organisatorisk kvalitet på den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig, se ovan. d) Sökandes kompetens En bedömning av sökandes kompetens. Här bör både kompetens för att konstruera och/eller driva en infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Betygsskalan är sjugradig, se ovan. e) Genomförbarhet En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Betygsskalan är tregradig: Genomförbart 3

65 63 Delvis genomförbart 2 Ej genomförbart 1 f) Potentiella användare En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Bred nationell och/eller internationell användning 3 Viss nationell och/eller internationell användning 2 Främst lokal användning 1 g) Infrastrukturens relevans En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Mycket hög 3 Hög 2 Låg 1 h) Sammanfattande bedömning av ansökan Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-g inkluderande eventuella strategiska överväganden. Bedömningen ska motiveras under i). Betygsskalan är sjugradig, se ovan. i) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget En skriftlig motivering till det sammanfattande betyget, h), där det tydligt framgår vilka överväganden som lett fram till betyget. Det är viktigt att det framgår på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med beslutet. Steg 3 sammanvägning och beslut På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar.

66 64 Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt! Avtalad resebyrå Respektive resenär beställer sin resa. Samtliga delar av tjänsteresan, t ex biljetter, hotellrum, hyrbil och övriga researrangemang bokas hos avtalad resebyrå, American Express Business Travel: American Express Business Travel Falun Tfn Fax E-post: [email protected] Ange kund Vetenskapsrådet, kundnummer Din referenskod får du från din beredningsgrupps administrativa stöd, vilken också anges som referensperson vid beställning av resa. SJ Tel: +46 (0) , tonval 1 Ange kundnummer Din referenskod får du från din beredningsgrupps administratör, vilken också anges som referensperson vid beställning av resa. Färdmedel och färdsätt Färdsätt Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och miljö. Flyg och tåg Flyg- och tågresor bör normalt ske i ekonomiklass eller motsvarande. Vid resor upp till 50 mil bokas resa med tåg i första hand om det är möjligt med hänsyn tagen till tidsaspekter. Kontakta resebyrån för konsultation i god tid före avresan.

67 65 Egen bil Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km. Till och från flygplats Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. I första hand ska flygbuss eller flygtåg användas. Flygtaxi får användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in som delad taxi för att sänka kostnaden. Hotell Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt med de uppgifter du lämnar vid förfrågan. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle. Reseräkning och utlägg Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets hemsida: och ska alltid användas för utlägg som ska ersättas av Vetenskapsrådet. Endast en resa ska redovisas per reseräkning. I reseräkningen, som måste vara undertecknad av resenären, tas alla uppgifter upp som behövs för att bestämma vilka ersättningar som enligt VRs reseavtal ska utbetalas. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller flygbiljetter (e-ticket) ska bifogas för de utlägg som tas upp. Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till din beredningsgrupps administrativa stöd. Utlägg för mat och annan förtäring ersätts inte utav Vetenskapsrådet. Reseräkning avseende viss månad bör ges in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till ersättning enligt avtalet för viss månad är förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.

68 66 Personal vid Vetenskapsrådet inom Medicin och Hälsa Övergripande/samordning Mats Ulfendahl, Huvudsekreterare medicin och hälsa, tfn: , e-post: Johan Nilsson, Koordinator ämnesrådet för medicin och hälsa tfn: , e-post: Beredningsgruppernas handläggare A1 Karin Tegerstedt, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Ruth Klaesson, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: A2 Anne-Sophie Fröjmark, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Britta Radeloff, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: B1 Anne-Sophie Fröjmark, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Britta Radeloff, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: B2 Malin Eklund, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Mattias Petersson, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: C1 Johan Nilsson, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carole Desmoulins, Forskningsadministratör, tfn: , e-post: C2 Jenny Fernebro, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Tina Glans, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: D1 Karin Tegerstedt, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Veronica Ahlqvist, Forskningshandläggare, tfn: e-post: D2 Pontus.Holm, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Britta Radeloff, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: D3 Johan Nilsson, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carole Desmoulins, Forskningsadministratör, tfn: , e-post:

69 E1 Maria Starborg, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carole Desmoulins, Forskningsadministratör, tfn: , e-post: E2 Nina Rökaeus, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Tina Glans, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: F1 Nina Rökaeus, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Ruth Klaesson, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: F2 Malin Eklund, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Mattias Petersson, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: F3 Anne-Sophie Fröjmark, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Tina Glans, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: G1 Maria Starborg, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Ruth Klaesson, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: G2 Nina Rökaeus, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carole Desmoulins, Forskningsadministratör, tfn: , e-post: H1 Anne-Sophie Fröjmark, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Mattias Petersson, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: H2 Malin Eklund, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Britta Radeloff, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: FARM Teresa Ottinger, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Veronica Ahlqvist, Forskningshandläggare, tfn: e-post: 3R Karin Tegerstedt, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Tina Glans, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: INCA Johan Dixelius, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Sung-Za Ödelycke, Forskningshandläggare tfn: , e-post: Forskningsinformation, nyhetsbrev, m m Ragnhild Romanus, kommunikationsansvarig Medicin och Hälsa, tfn: , e-post: [email protected]