Rapport. från undersökning. Sannerudskolan i Kil samt. Förslag till åtgärder. Solna Tom Follin Utredningsingenjör SBR

Transkript

1 Uppdrag TF 1519 Rapport från undersökning av Sannerudskolan i Kil samt Förslag till åtgärder Solna Tom Follin Utredningsingenjör SBR Byggmiljögruppen - BMG Tom Follin AB - Orgnr Råsundavägen 166, Solna Tel vx, dir, mob Fax tom.follin@byggmiljogruppen.se -

2 2 (33) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OKULÄRBESIKTNING MÄTNINGAR PROVTAGNINGAR RISKKRITERIER UNDERSÖKNINGAR BAKGRUNDSINFORMATION, INTERVJUER PLAN 0, KÄLLARE PLAN PLAN VIND UTE BEDÖMNING OCH ÅTGÄRDER KÄLLAREN PLAN PLAN FASADER Bilagor VOC-analyser plus kompletterande bedömning Bilaga 1 Mykologiska analyser luft Bilaga 2 Mykologiska analyser material Bilaga 3 Partikelanalyser Bilaga 4

3 3 (33) 1 Sammanfattning Prover på luften innehåll av flyktiga organiska ämnen (VOC) har tagits i skolan. Analyserna visade inte på några avvikande ämnen eller koncentrationer. Prover på luften innehåll av mögelsporer har tagits i skolan. Analyserna visade inte på några avvikande arter eller koncentrationer. Prov på sedimenterade partiklar togs för att undersöka om golvpolish hade mjölat sig. Analysen visade att så inte var fallet. I källaren förekommer, mögeltillväxt på grund av markfukt (och eventuellt tidigare översvämning), nedbrytning av mattlim av samma orsak och avloppsångor från ett stort antal torra vattenlås. Dessa gaser läcker upp till skollokalerna via normala otätheter i källartaket samt ett större antal kapade och (till synes) icke tätade rör som går upp genom källartaket. Var och en av dessa föroreningar är kända för att framkalla symptom på ohälsa (SBS-symptom) hos känsliga personer. I vindfånget ligger en golvbeläggning som luktar starkt. Luften från vindfånget drar in mot skollokalerna. VOC-analysen som gjordes på prov taget nära vindfånget avslöjade inte vilket/vilka ämnen som orsakar lukten. Alla lukter är dock luftföroreningar och bör undanröjas för att undvika besvär hos känsliga personer. På några ställen i plan 1 konstaterades högt fuktinnehåll i golvet vilket resulterat i nedbrytning av mattlimmet. Orsaken bedöms vara byggfukt respektive inläckning ovanifrån under mattan. I några rum noterades en något hög tilluftstemperatur vilket försvårar funktionen hos ventilationen. Utomhus noterades påväxt av blånassvamp nertill på fasadpanelen mot innegården. En noggrannare utredning föreslås för att kunna ge ett väl underbyggt råd om åtgärder och deras omfattning då fuktiga respektive fuktpåverkade fasadytor även noterades på övriga ytterväggar (mest mot söder). Ett antal ytterligare noteringar gjordes. I slutet av rapporten lämnas förslag till åtgärder och beträffande fasaderna fortsatt undersökning.

4 4 (33) 2 Allmänna upplysningar Uppdragsgivare: Objekt: Uppdrag: Kils kommun Box Kil Sannerudskolan i Kil Innemiljöutredning. Besiktningsdagar: och Utredningsman: Tom Follin , tom.follin@byggmiljogruppen.se Övriga närvarande: Objektsbeskrivning: Bakgrund: Tillgängliga handlingar: Kvalitetskontroll: Sandra Hagstrand Kils kommun. Skolbyggnad i ett respektive två plan. Skolan är nyligen tillbyggd. Ursprunglig byggnad revs delvis och resten gjordes stomren före tillbyggnad. En elev och flera av personalen upplever besvär av den typ som brukar kallas SBS-symptom (SBS= Sick Building Symtoms). En innemiljöenkät enligt Örebromodellen är utförd och denna visar på avsevärda besvär bland personalen. A-ritningar, innemiljöenkät från Miljömedicin MM Konsult AB Kjell Andersson, sammanställning av miljöbedömda byggmaterial från Sunda Hus, redovisning av historik upprättad av Sandra Hagstrand Kils kommun, redovisning av temperaturmätningar 16 november2015, redovisning av ändrade luftflöden 26 november 2015, mätning av RF och temperatur av Polygon 27 oktober 2015 samt kemiska analyser av luftprover från Pegasus Lab i Uppsala. Varje rapport kvalitetsgranskas innan rapporten signeras. Vid utredning av innemiljöproblem följs Checklista för utredning av problem i innemiljön framtagen av SWESIAQ. ByggMiljöGruppen är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 genom Qvalify AB.

5 5 (33) 3 Utförda undersökningar 3.1 Okulärbesiktning Okulärbesiktning och luktindikeringar utfördes i berörda utrymmen och i upptagna provhål. Luftrörelser indikerades med rökgasflaska. redovisas under "Undersökningar" nedan. 3.2 Mätningar Fuktkvot u (%) i trä mättes med Protimeter Surveymaster, elektrisk fuktkvotsmätare. Mätning av relativ fuktighet RF (%) och temperatur T ( C) utfördes med Testo 605-H1. Mätning av yttemperaturer utfördes med IR-instrument Testo 830-T2. Fuktindikering utfördes med fuktindikator Protimeter Surveymaster. Mätresultat redovisas under "Undersökningar" nedan. 3.3 Provtagningar Materialprov för mykologisk analys togs. Analysen utfördes av IVL i Stockholm. Luftprov för bestämning av spormängd (cfu/m 3 ) togs med RCS-Sampler. Analysen utfördes av IVL i Stockholm. För partikelanalys togs prov med tejpavtryck. Analysen utfördes av ALS Analytica i Täby. Prov för bestämning av luftens innehåll av flyktiga organiska ämnen (VOC) togs med pumpad provtagning på Tenax absorbent. Analysen utfördes av IVL i Stockholm. Resultaten av utförda provtagningar framgår under "Undersökningar" nedan. Detaljerade analysresultat redovisas i bilaga. 3.4 Riskkriterier På organiska material finns risk för mögelpåväxt vid RF > 70-75%. I trä motsvarar detta en fuktkvot u > 15-16%. I trä finns risk för tillväxt av blånadssvamp vid fuktkvot u > 20%. Risk för röta finns vid fuktkvot u > 28%. På betong finns risk för alkalisk nedbrytning av mattlim vid RF > 85 %.

6 6 (33) 4 Undersökningar 4.1 Bakgrundsinformation, intervjuer Klagomål på ögonirritationer och hudirritationer framfördes. Uppgift lämnades även om att då ventilationsaggregat varit avstängt i höstas hade problemen i kemisalen förvärrats. En uppfattning var även att besvären hade ökat i år (2015) jämfört med förra året. En lärare besväras av näsblod. Besvären har ökat sedan läraren började arbeta i skolan och ökar vintertid. Golven, belagda med linoleummatta, sköts i huvudsak med sopning. Vid stora lov används skurmaskin med rengöringsmedlet Trend som ger ph 8,4 i brukslösning. I hemkunskapen sker skurningen oftare. Lukt av kräks känns efter skurmaskinbehandlingen. Forbo kontaktas av Kils kommun då lukten tyder på bristfälligt ytskydd. Lukten orsakas av vatten med högt ph som efter skurmaskinsbehandling torkar ut ur linoleummattan. Det höga ph-värdet bryter ner fettkedjor i linoljan, som ingår i mattan, till luktande ämnen (ex smörsyra). Forbo tillfrågas även om partiklar från mattan som påträffats i några rum (se provplats 28 och 29 nedan) och om det bortnötta ytskiktet i samma rum. Även städpersonalen bör närvara vid Forbos besök. Mätning av rumstemperaturer och tilluftstemperaturer är gjorda tidigare (november 2015) vid olika tider på dagen. De uppmätta temperaturerna är i huvudsak tillfredsställande. Några tilluftstemperaturer i rum 2102, 2109, 2110 och 2114 var 20 C vilket är något högt. Lämplig rumstemperatur C och då bör tilluftstemperaturen för bästa funktion vara ett par grader lägre.

7 7 (33) 4.2 Plan 0, källare Figur 1. Källarplan med vissa iakttagelser markerade (rumsnummer), ej generella anmärkningar. Streckad linje i korridor 3023 markerar var väggen var fuktig. Generellt 1. Avloppslukt kändes vid inträdet till källaren. 2. Trägolvlister, trösklar och nederdel dörrkarmar är skadade av mögel och röta.

8 8 (33) Foto 1. Mögel på golvlist. Foto 2. Rötskadad dörrkarm och foder. 3. Ett större antal kapade, icke synligt tätade rör finns i källartaket och i vägg (rör för avlopp, vatten och kabelgenomföringar). Vissa avloppsrör var tätade underifrån med mineralull, eventuellt tätade ovanifrån. Luft drog uppåt i vissa av rören.

9 9 (33) Foto 3. Kapat avloppsrör i tak. Foto 4. Kapade avloppsrör i vägg tätade med mineralull. 4. Ett antal torra golvbrunnar förklarar avloppslukten som kändes vid inträdet till källaren.

10 10 (33) Foto 5. Uttorkade golvbrunnar, ibland utan renspropp. 5. Synliga spår av långvarig fuktbelastning i väggarnas nedre del. Foto 6. Fukt har trängt upp i väggarna och skadat färg och puts längst ner.

11 11 (33) Foto 7. Spåren av vatten gick olika högt upp på väggarna. Mätningar Fuktindikering på golven gav låga utslag utom på ett par ytor som redovisas nedan. Fuktkvoten i golvlist utanför rum 3005 uppmättes till under 6 %. Avloppslukten i källaren (som även kändes lokalt i plan 1) orsakas av alla torra golvbrunnar som släpper upp lukt från avloppssystemet. Luften från källaren förorenar inneluften i skolan då den på grund av termiken stiger uppåt via otätheter i källarens takbjälklag. Dessa otätheter består av normala sprickor och (av kontrollen med rök att döma) ett antal kapade rör i tak och väggar i källaren. Trä i anslutning till golven är angripet av mögel och röta. Fuktinnehållet var många gånger lågt vilket tyder på tidigare uppfuktning. Se dock nedan då fukt upptäcktes på ett par ställen. Oavsett om virket är torrt eller fuktigt så utgör mögel- och rötangrepp föroreningskällor som påverkar rumsluften och (på grund av termiken) även luften i skollokalerna. Rum 3004 Pannrum Pannrummet har högre takhöjd än övriga källaren och ett mindre utrymme under rum 3005 är anslutet till pannrummet. I pumpgropen stod den dränkbara pumpen helt under vatten. Ny styrutrustning verkade vara monterad. Pumpens funktion bör kontrolleras. Oklart var nivågivaren är placerad men att hela pumpen finns väl under vatten kan tyda på att den inte tömmer som den skall.

12 12 (33) Rum 3008, 3009, 3017, 3018 och 3019 Omklädningsrum och tvättrum med anslutande WC:n. Avlopp är tätade med skum och tappställena finns kvar. Foto 8. Skumtätning i WC-stol. Foto 9. Skumtätning i tvättställ (breddavloppet inte tätat). Se bedömning och åtgärder sist i rapporten.

13 13 (33) Rum 3011 Korridor. Utöver generellt noterades provisorisk (obefintlig) montering av elkablar. Foto 10. Kablar upphängda över halvöppen dörr. Kabelmontaget har ingen inverkan på luftkvalitén men bör åtgärdas. Rum 3012 Förråd. Mögel på golvlist noterades.

14 14 (33) Foto 11. Mögel på golvlistens baksida. Mögel på golvlisten förorenar rumsluften som i sin tur läcker upp till skollokalerna och förorenar inneluften där. Rum 3013 Förråd. Utöver generellt (utfällningar på väggar) noterades mögel på golvlist och att kartonger var ställda direkt på golvet. Foto 12. Pappkartonger på källargolvet utgör risk för mögeltillväxt på kartongens undersida.

15 15 (33) Mögel på golvlisten och eventuellt även på kartongens undersida förorenar rumsluften som i sin tur läcker upp till skollokalerna och förorenar inneluften där. Rum 3014 och 3015 Förråd. I båda rummen fanns uttorkade golvbrunnar. Tappställen saknades. Luft från avloppssystemet förorenar inneluften och bedöms kunna ha samma effekt på hälsan som luft förorenad av mögel (mikrobiell tillväxt). Rum 3016 Omklädning. På golvet ligger PVC-matta. Lukt av nedbrutet mattlim kändes under mattan. Mattan lossnade lätt från betongen. Mätningar Höga utslag erhölls vid fuktindikering på PVC-mattan. Limnedbrytning orsakad av fukt och betongens höga ph-värde är en vanlig orsak till ohälsa hos känsliga personer. Gaserna som produceras förorenar rumsluften och följer med denna uppåt genom huset på grund av termiken och de läckageställen som finns i källartaket. Rum 3022 Förråd. Form (?) av plywood mot väggen. Av ljudet vid knackning att döma var det dock tomt utanför plywooden.

16 16 (33) Foto 13. Plywoodskiva mot källaryttervägg. Risken för mögelpåväxt på plywoodskivan är stor vare sig den är motgjuten (ej troligt) eller ej. Rum 3023 Korridor. Putssläppor på motfylld yttervägg. En trätrappa var byggd i korridoren. Mätningar Höga utslag erhölls vid fuktindikering mot källarytterväggen från golv och cm upp, från vägg mot rum 3033 och c:a 5-6 m in mot korridoren. Låga utslag erhölls vid fuktindikering på motstående vägg. Fukt i betongväggen innebär ingen risk för ohälsa eller lukt så länge inget organiskt material finns i kontakt med de fuktiga ytorna. Trätrappan utgör dock en risk där den ansluter mot golv och motfylld vägg. Rum 3029 Skyddsrum. Fuktskadad innervägg av trä.

17 17 (33) Foto 14. Spår av fukt på träväggen. Risk för mögeltillväxt på syllens undersida. Sannolikt finns mögelpåväxt på väggsyllens undersida. Mögel förorenar rumsluften och är känt för att orsaka SBS-symptom vare sig det är en gammal eller pågående tillväxt. Den förorenade luften läcker upp genom källartaket till skollokalerna, kanske inte så mycket i själva skyddsrummet men i utrymmena utanför detta. 4.3 Plan B A1 3 2 Figur 2. Plan 1 med provplatsernas läge markerade. VOC-provtagningar och analysresultat Prov 1 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 1, rum 1309.

18 18 (33) Prov 2 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 2, rum Prov 3 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 3, rum Prov 4 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 4, rum Prov 5 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 5, rum Prov 9 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 14, rum Kompletterande prov A1 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats A1, entré. Kompletterande prov B2 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats B2, rum Proverna 1, 2, 3, 5 och 9 innehöll endast låga halter VOC. Inte heller hittades några enskilda ämnen som kan sättas i samband med upplevda besvär. Något lite 2- etylhexanol fanns i några prover där källan bedöms vara det nedbrutna mattlimmet i källaren. Däremot innehöll provet från provplats 4, rum 1104 (Mattorg på ritning) en hög halt av VOC. Laboratoriet bedömer att orsaken är att det finns lacknafta i luften. Lacknafta används bland annat till avfettning. Eventuellt har någon verksamhet där lacknafta använts förekommit innan provtagningen. Notabelt är att även provet taget rakt ovanför, i plan 2 har hög halt VOC och samma ämnessammansättning. Källan i båda fallen bedöms finnas i närheten av (eller i) Mattorget. En kompletterande provtagning i provplats 4, 6 (plan 2) och nära vindfånget i plan 1 utfördes för att undersöka om den luktande mattan i vindfånget var källan eller om de höga halterna var en tillfällighet. VOC-koncentrationerna i de kompletterande proverna var låga och ingen lacknafta återfanns. De tidigare analysresultaten orsakades av någon tillfällig förorening. Se bilaga 1. Sporprovtagningar och analysresultat Sporprov 3 togs i inneluften i provplats 1 för bestämning av innehållet av mögelsporer. Sporprov 4 togs i inneluften i provplats 11 för bestämning av innehållet av mögelsporer. Inga höga eller anmärkningsvärda sporhalter noterades. Se bilaga 2.

19 19 (33) Provplats 12 (Lab rum 1309) På golvet ligger plastmatta Lifeline med uppvik. Plastmattan skars upp för kontroll. Mattan lossnade lätt men limmet var hårt och ingen avvikande lukt kändes under mattan. Luft drog från rummet ut via Hilalucka på schakt invid provplats 12. Foto 15. Rumsluften drog in mot schaktet via Hilaluckan. Mätningar Fuktindikeringar gav endast låga utslag på plastmattan på golvet. Tilluftstemperaturen uppmättes till 16,0 C och rumstemperaturen till 19,0 C. Inga tecken på skador fanns i provplatsen. Att mattan lossnade lätt kan bero på sen limning eller gjuthud på betongen. Någon limnedbrytning har inte inträffat. Inte heller drog någon förorenad luft in mot rummet. Provplats 13 (Pausrum städ) På golvet ligger plastmatta. Mattan skars upp för kontroll. Mätningar RF under mattan uppmättes till 86,1 % vid temperaturen 21,1 C med givare TF 1. Fuktindikering gav höga till medelhöga utslag på mattan. 2-etylhexanol fanns i

20 20 (33) VOC-prov som hade tagits i intilliggande städcentral. Limnedbrytning bedöms ha skett under plastmattan. Limmet har brutits ner på grund av fukt och betongens höga ph-värde. Byggfukt bedöms vara orsaken. RF var fortfarande över riskgränsen för limnedbrytning (85 %). De gaser som bildas vid alkalisk limnedbrytning är kända för att framkalla SBSsymptom hos känsliga personer. Gaserna förorenar rumsluften i rummet och i angränsande utrymmen dit luften kan läcka. Städcentral och pausrum städcentral (vid provplats 13 och 14) Städcentral, rum 1412 och intilliggande pausrum. Mätningar Höga till medelhöga utslag erhölls vid fuktindikering på golven. Då utslagen vid fuktindikering var lika i de båda rummen bedöms att limnedbrytning även skett under mattan i städcentralen. Se ovan. Provplats 15 Mindre golvyta i Bistron, rum 1413, nära dörren till diskrummet invid vägg mot pausrummet i städcentralen. Mätningar C:a 0,5 m från väggen mot pausrummet och 1,5 m från dörr till diskrum finns en cirkulär golvyta (diameter c:a 1 m) där höga utslag erhölls vid fuktindikering på plastmattan. Nära denna yta finns ytterligare en triangulär golvyta med en katet utmed väggen mot pausrum och den andra kateten utmed dörren mot diskrummet där höga utslag erhölls vid fuktindikering. Orsaken till fukten i den cirkulära ytan kan inte rimligen vara annat än byggfukt (mattan lades för 1,5 år sedan). Ingen fuktkälla finns som skulle kunna förklara förekomsten av fukt i denna fläck. Fukten i den triangulära ytan orsakas av vatten som läcker ut vid städning av diskrummet. Ett öppet hål finns under vänstra dörrkarmen (utifrån sett) där vatten kan läcka ner till betonggolvet.

21 21 (33) Foto 16. Under dörrkarmen saknas tätning. Limnedbrytning bedöms ha skett på de fuktiga ytorna. De gaser som bildas vid alkalisk limnedbrytning är kända för att framkalla SBS-symptom hos känsliga personer. Gaserna förorenar rumsluften i rummet och i angränsande utrymmen dit luften kan läcka. Provplats 16 Beredningskök. I golvet i installationsskåp mynnar ett antal kabelgenomföringar där luft läcker upp. Foto 17. Luft underifrån läcker upp genom kabelrören.

22 22 (33) Luft som läcker upp genom kabelrören kan komma från jorden under huset eller kan ha färdats långväga från kabelrörens andra ände, var den nu är. Provplats 17 Dörröppning mellan personalens pausrum 1432 och korridor mot repro Avloppslukt kändes invid dörröppningen vid ett par tillfällen. Avloppslukten bedöms komma från källaren där avloppslukt kändes. Dörröppningen finns i direkt anslutning till trappan ner till källaren. Provplats 18 Vindfång. Rum En mycket stark lukt av lösningsmedel kändes i vindfånget. Foto 18. Torkmatta i vindfånget. Lukt kändes även mellan mattan och underliggande betong. Då mattan lossades följde en tunn hinna gjuthud med. Endast små rester av lim fanns kvar på betongen. Mätningar Låga utslag erhölls vid fuktindikering mot betongen under mattan.

23 23 (33) Provtagningar och analysresultat Prov A1 togs på luftens innehåll av flyktiga organiska ämnen (VOC) strax innanför dörren till vindfånget. Koncentrationen var låg och inga anmärkningsvärda ämnen återfanns. Se bilaga 1. De ämnen som orsakar lukten i vindfånget återfanns inte i VOC-provet taget i entréhallen. Lukten är dock så pass påtaglig att det inte kan uteslutas att den har en negativ inverkan på luftkvalitén i resten av skolan. Provplats 21 Förråd elevhälsan rum Någon lukt som kallats kreosot hade känts i intilliggande WC men då inga synliga vägar in för eventuell luft från vinden (med kvarliggande papptak) fanns så kontrollerades bjälklaget ovan undertaket i förrådet i stället. Luft drog uppåt genom skarv mellan lättbetongelement ovan undertaket som är utfört av pressad, målad mineralull i metallskenor. Undersökningen visar att normala tryckförhållanden råder mellan vind och våningsplan. Detta gäller dock bara när det är kallare på vinden än inne. Sommartid finns ingen termisk drivkraft när temperaturen är lika eller då det är varmare på vinden än inne. Den enda tänkbara källan är asfaltspappen. Frånluften från WC kan tänkas orsaka så stort undertryck i WC att luft sugs neråt när utetemperaturen är hög. Det är dock oklart var luften tar sig in då inga synliga springor finns utmed eller i taket. Taklist saknas. Enligt uppgift hade dörrtröskeln bytts ut och då hade lukten försvunnit. Detta styrker antagandet att lukten tidigare sugits ner från vinden men att tröskelbytet underlättat för rumsluften att ta sig in till WC:t och därmed höjt lufttrycket där. Någon ytterligare åtgärd bedöms inte vara nödvändig. Provplats 22 Ytterligare ett ställe kontrollerades av samma skäl som i provplats 21 ovan. Rum Luft drog uppåt genom skarv mellan lättbetongelement ovan undertaket som är utfört av pressad, målad mineralull i metallskenor. Se kommentar under provplats 21 ovan.

24 24 (33) Provplats 23 Schakt i vägghörn. Rum Luft drog från schakt in mot rummet via Hilalucka. Det är oklart varifrån luften kommer som läcker ut från schaktet. Det kan knappast vara från källaren som ligger lång bort, möjligen från marken under huset. Provplats 24 Schakt i korridorvägg. Rum Luft drog från schakt in mot rummet via Hilalucka. Det är oklart varifrån luften kommer som läcker ut från schaktet. Det kan knappast vara från källaren som ligger lång bort, möjligen från marken under huset. Provplats 25 Personalens pausrum, rum Mätningar RF (relativa fuktigheten) i inneluften uppmättes (i tom skola) till 7,9 % med givare TF5 och till 8,3 % med givare TF3, båda vid temperaturen 21,7 C. Vid senare besök (skola i drift) uppmättes RF till c:a 18 % vid temperaturen 21,5 C med givarna TF 3 och TF 4. Den relativa fuktigheten med tom skola var mycket låg (vinterklimat med några minusgrader ute). RF när skolan var i drift var högre vilket är naturligt. Även 18 % RF är något lågt och kan innebära uttorkning av känsliga slemhinnor (ögon, andningsvägar). Provplats 26 Specialpedagog, rum Mätningar Tilluftstemperaturen uppmättes till 18,5 C och rumstemperaturen till 21,0 C.

25 25 (33) Inget att anmärka mot dessa temperaturer. 4.4 Plan C Figur 3. Plan 2 med provplatsernas läge markerade. Generellt Stickprovsvis kontrollerades luftrörelser mellan undervisningsutrymmen och gemensamma utrymmen. Luft drog från undervisningsutrymmena ut mot de gemensamma utrymmena vilket är lämpligt. VOC-provtagningar och analysresultat Prov 6 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 6, rum 2101 (Grön). Prov 7 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 7, rum 2201 (Röd). Prov 8 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats 8, rum 2301 (Gul). Kompletterande prov C 3 på inneluftens innehåll av flyktiga organiska föreningar (VOC) togs i provplats C3, rum Proverna 7 och 8 innehöll endast låga halter VOC. Inte heller hittades några enskilda ämnen som kan sättas i samband med upplevda besvär. Något lite 2-etylhexanol fanns i proverna där källan bedöms vara det nedbrutna mattlimmet i källaren. Däremot innehöll provet nummer 6 från provplats 6, rum 2101 (Grön) en hög halt av

26 26 (33) VOC. Laboratoriet bedömer att orsaken är att det finns lacknafta i luften. Lacknafta används bland annat till avfettning. Eventuellt har någon verksamhet där lacknafta använts förekommit innan provtagningen. Notabelt är även att även provet taget rakt under, i plan 1 har hög halt VOC och samma ämnessammansättning. Källan i båda fallen bedöms finnas i närheten av (eller i) Mattorget. En kompletterande provtagning i provplats 3C (nära provplats 6) utfördes för att undersöka om den luktande mattan i vindfånget var källan eller om de höga halterna var en tillfällighet. VOC-koncentrationerna i det kompletterande provet var låga och ingen lacknafta återfanns. De tidigare analysresultaten orsakades av någon tillfällig förorening. Se bilaga 1. Sporprovtagningar och analysresultat Sporprov 1 togs i inneluften i provplats 9 (Elevyta grön) för bestämning av innehållet av mögelsporer. Sporprov 2 togs i inneluften i provplats 10 (Elevyta gul) för bestämning av innehållet av mögelsporer. Inga höga eller anmärkningsvärda sporhalter noterades. Se bilaga 2. Provplats 27, rum 2101 Studielandskap Grön. Luft drog från undervisningslokalerna ut mot studielandskapet vilket är helt i sin ordning. Ingen avvikande inredning eller andra synliga skillnader jämfört med övriga liknande utrymmen upptäcktes. Enda skillnaden var några trädgårdsmöbler av trä som var inställda över vintern. Ingen avvikande lukt kändes från dessa och ytbehandlingen såg normal ut. Inget anmärkningsvärt förutom de generella iakttagelserna upptäcktes. Provplats 28 Lärarrum Vit missfärgning noterades på nederdelen av snurrstolar vilket kan tyda på så kallad powdering (mjölning av golvpolish). Provtagningar och analysresultat Prov 1 togs för partikelanalys på högt belägna horisontella ytor. I analysen återfanns inte de ämnen som normalt återfinns i dammet från mjölande polish. Se bilaga 4.

27 27 (33) Någon mjölande polish har inte påvisats. Kils Kommun tar själva kontakt med Forbo för genomgång av städ- och skötselrutinerna för linoleumgolven. Provplats 29 Lärarrum På golvet förekom små partiklar som av utseendet att döma kommer från linoleummattan. Ytbeläggningen var bortnött under en kontorsstol. Vid strykning med handen över golvet blev fingrarna gråvita vilket kan tyda på mjölande polish. Foto 19. Bortnött ytskydd på linoleummattan under stolen. Provtagningar och analysresultat Prov på partiklarna från golvet togs. Provet lämnades till Sandra Hagstrand för vidare kontakt med Forbo. Det gick ganska lätt att sopa ihop en mindre hög. Prov 2 togs för partikelanalys på högt belägna horisontella ytor. I analysen återfanns inte de ämnen som normalt återfinns i dammet från mjölande polish. Se bilaga 4. Någon mjölande polish har inte påvisats. Kils Kommun tar själva kontakt med Forbo för undersökning av varför partiklar, troligen från linoleummattan, finns på golvet och för genomgång av städ- och skötselrutinerna för linoleumgolven. 4.5 Vind Vid om- och tillbyggnaden monterades nytt yttertak över det befintliga på den stomrena, äldre, delen av skolan.

28 28 (33) Asfaltslukt kändes på vinden från det kvarvarande äldre yttertaket. Lösullsisolering har utförts ovanpå papptaket. Med rökampull kunde konstateras att luft drog från vistelseutrymmena upp/ut mot vinden. Luften på vinden bedöms inte påverka inneluften, i vart fall inte då utetemperaturen är lägre än innetemperaturen. Ny kontroll av luftens rörelseriktning bör göras under sommaren någon dag då det är varmare ute än inne. För att undvika inläckning av luft från vinden är det även viktigt att ventilationen i skolan är i balans (ej för stort undertryck). 4.6 Ute Figur 4. Del av plan 1 med provplatserna ute markerade. Utomhusgård Fasaderna är utförda av stående spåntad panel som är behandlad med järnvitriol. Delar av panelen var synligt våt. Utmed panelens nedre ände samt även högre upp på enstaka ställen (ex under kortänden av ett solskyddsgaller) var panelen våt. Beträffande orsaker till fukten nertill se provplatsen nedan och kommentaren under resterande fasader nedan. Där panelen var fuktig högre upp kan orsaken vara tillförsel av vatten från bleck eller annan utrustning monterad på eller ovanför fasaden. För att med säkerhet kunna bedöma orsakerna till de högre belägna fuktfläckarna bör dock en noggrannare undersökning göras.

29 29 (33) Provplats 19 Panelbräda lossades nertill. Foto 20. Fasadpanelen var våt nertill och från tak och neråt på vissa stråk. Panelen var synligt våt och angripen av blånadssvamp i nedre änden. Panelens nedre ända befinner sig c:a 20 mm ovan en horisontell plåt som i bakkant är uppvikt bakom panelen. Foto 21. Provplatsens utseende.

30 30 (33) Ute Panel Mätningar XXX Provtagningar och analysresultat XXX Plåt XXX Provplats xxx Figur 5. Skiss över anslutningen panel-plåt. Provtagningar och analysresultat Prov 195 togs ur fasadpanelens ändträ för mykologisk analys. Riklig påväxt av blånadssvamp konstaterades på båda sidor av panelen. Se bilaga 3. Prov 196 togs ur fasadpanelens baksida c:a 30 cm ovan nedre änden för mykologisk analys. Sparsam påväxt av blånadssvamp konstaterades. Se bilaga 3. Fukten i panelen som orsakat blånadsangreppen bedöms vara stänkvatten från den underliggande plåtens horisontella yta. Normalt läcker luft in nertill genom en yttervägg. Den luft som läcker in här passerar då den panelände som är angripen av blånadssvamp. Ur hälsosynpunkt är det ingen skillnad mellan mögel- och blånadssvamp. Yttre fasader (ej mot innegård) Missfärgningar orsakade av vatten i träpanelen noterades nertill på fasader mot söder samt fuktig panel nertill under altaner men inte bredvid dessa. Missfärgningarna utgörs av torkzonen dit vattnet sugits kapillärt för att sedan torka och lämna kvar salter, kalk och andra vattenlösliga ämnen som då anrikas dit vattnet når. Eventuellt uppstår torkzonen på gränsen mellan skuggad yta (fuktig längre) och soluppvärmd yta (torkar fort). Vattnet transporteras från fuktig yta bort mot torr yta.

31 31 (33) Provplats 20 ute invid entrén Mätningar RF uppmättes vid andra besökstillfället till 59,7 % vid temperaturen + 2,2 C med givare TF 1. Provtagningar och analysresultat Prov nr 5 på uteluftens innehåll av mögelsporer togs (ref). Inga höga eller anmärkningsvärda sporhalter erhölls. Inneluften förorenas inte av mögelsporer utifrån.

32 32 (33) 5 Bedömning och Åtgärder 5.1 Källaren Luften i skolan förorenas av luft som läcker upp från källaren. I källaren finns mögelpåväxt och röta på trä, nedbrutet mattlim under PVC-matta och öppen förbindelse med avloppssystemet via ett stort antal torra golvbrunnar. Luft läcker uppåt på grund av termiken genom öppna rörgenomföringar och andra otätheter som finns i bjälklaget över källaren. Då källaren i dag närmast verkar oanvänd bör samtliga tappställen, WC-stolar, tvättställ m m demonteras och samtliga golvbrunnar, spygatter och avlopp från WC:n och tvättställ förseglas (gjutas igen) permanent. Skall några sådana enheter behållas måste det säkerställas att vattenlåsen alltid är fyllda med vatten. Golvbrunnar där tappställe saknas bör förseglas. Tappventiler bör demonteras och ledningarna proppas eller ännu hellre demonteras. Allt trä i kontakt med golv och nedre delar av väggar bör tas bort Placering av pappkartonger direkt på källargolvet resulterar normalt i mögelpåväxt på kartongens undersida. Förvaras kartonger i källaren bör det ske på hyllor eller liknande så att ett luftat utrymme finns under och mot eventuell motfylld vägg. Plywoodskivan på yttervägg i rum 3022 bör tas bort och hålet i väggen gjutas igen. För att varaktigt reparera väggen i rum 3023 måste vatten hindras från att tränga in till väggens insida. Detta kan göras med en hydrofobering med t ex Florosil eller liknande produkt (Sika och Silanex har en del preparat). Sedan väggen rengjorts från lös puts görs hydrofoberingen varefter putslagning och målning med silikatfärg utföres. Trätrappan i rum 3023 bör bytas mot trappa av betong eller stål. Eventuellt kan befintlig trätrappa avskiljas från golv och motfylld vägg med grundmurspapp eller annan lämplig fuktspärr. Träväggen i rum 3029 bör tas bort. Grundvattenpumpens (i pannrummet) funktion bör kontrolleras. Mattan bör tas bort i rum 3016 och limrester noggrant slipas bort. Den frilagda (och förorenade och fuktiga) betongytan förseglas med Florosil TS eller epoxi. Samtliga kapade rör i källartak och väggar bör tätas varaktigt underifrån med tätt material (ej mineralull) vare sig de är tätade på ovansidan eller ej. Det är enklare att täta alla än att undersöka i vad mån vissa är tätade i andra änden. 5.2 Plan 1 Golvmattan i städcentral och i städpersonalens pausrum bör tas bort och limrester noggrant slipas bort. Den rengjorda betongytan förseglas (föroreningar finns kvar i betongen) med Florosil TS eller epoxi.

33 33 (33) Golvmattan bör tas bort och limrester noggrant slipas bort på mindre golvyta i Bistron, rum 1413, nära dörren till diskrummet invid vägg mot pausrummet i städcentralen. Den rengjorda betongytan förseglas (föroreningar finns kvar i betongen) med Florosil TS eller epoxi. Kabelrören i installationsskåp i beredningskök bör tätas med t ex mjukfog. Mattan i vindfånget bör tas bort, limrester noggrant slipas bort och den rengjorda betongytan förseglas t ex med Florosil TS eller epoxi varefter ny (icke luktande) matta läggs. Luktämnena finns kvar i betongen varför en försegling behövs. Bottnen i schaktet i vägghörn i rum 1303 och i korridorvägg i rum 1301 bör kontrolleras och vid behov tätas runt eventuella rör eller andra otätheter. RF var något låg i inneluften, även med skolan fylld av elever. Utetemperaturen var då +2,2 C vilket innebär ett ganska lågt ånginnehåll i tilluften. För att höja RF vintertid kan det övervägas att sänka innetemperaturen något och att behovsanpassa ventilationen t ex med koldioxidgivare för att inte i onödan ventilera bort den fukt människorna producerar. 5.3 Plan 2 Inga åtgärder föreslås i detta plan förutom den kontroll av källan till partiklarna på golvet i ett par rum som Kils Kommun själva ombesörjer. 5.4 Fasader Underlaget är för litet för att kunna föreslå generella åtgärder i samtliga fasader men där blånadspåväxt förekommer nertill bedöms den vara orsakad av vatten som stänkt upp från plåten nedanför panelen. Angripen del av panelen bör tas bort. Detta kan göras genom att panelen kapas 30 cm ovan nederkant och ersätts med annat (fuktokänsligt material ex Steniskivor e d). Alternativt återställs med horisontell panel med vattenutledande plåt med bra lutning ut från väggen både ovan och under denna panel (utformade så att vatten som droppar ner stänker utåt, inte uppåt). En noggrannare undersökning av utbredningen av denna skada bör göras före åtgärd liksom en närmare undersökning av vad som orsakar de fuktiga ytorna högre upp på vissa väggar för att kunna föreslå väl underbyggda åtgärder. Solna ByggMiljöGruppen BMG Tom Follin AB Tom Follin Utredningsingenjör SBR Granskad av SR

34

35

36

37 1 (1) ByggMiljöGruppen Tom Follin Råsundavägen 166 2tr SOLNA ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6200 Provtagare: Tom Follin Objekt: Sannerudsskolan Kil Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Uppdrag Att utföra mykologisk analys på insända materialprover. Utförande/Analysmetod Proverna har analyserats med direktmikroskopi (ljusmikroskop med faskontrast i 400 gångers förstoring) i kombination med tape lift i enlighet med ISO :2013. RESULTAT Provplats Provmärkning Material Mikrobiologisk aktivitet B, fasad, ändträ 195 Trä Riklig (kraftig) påväxt av blånadssvamp på målad ovansida. Riklig påväxt av blånadssvamp även på missfärgad undersida. B, fasad, baksida 196 Trä Sparsam påväxt av blånadssvamp. Se allmän information på baksidan Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Utförd av: Gun-Britt Sandberg Mikrobiolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

38 1 (1) ByggMiljöGruppen Tom Follin Råsundavägen 166 2tr SOLNA ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6173 Provtagare: Tom Follin Objekt: Sannerudskolan Kil Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Spormätning med Reuter Centrifugal Sampler (RCS) Proverna inkuberas i 25 C (7 dygn) och mängden anges som CFU/m 3 d v s antalet kolonibildande svampelement/m 3 luft. Substratet utgörs av rosbengal-agar. Provmärkning Antal kolonibildande Procentuell fördelning(antal enheter kolonier på stripp fet stil) 1. Provpl 9 elevyta grön <6 CFU/ m 3 2. Provpl 10 elevyta gul <6 CFU/ m 3 3. Provpl 1 rum 1309 <6 CFU/ m 3 4. Provpl 11 elevyta bottenvån <6 CFU/ m 3 5. Ute 19 CFU/ m 3 33 % Cladosporium sp (1) 33 % Penicillium sp (1) 33 % Aspergillus sp (1) Anm: Mycelia sterilia står för svamp som ej har utvecklat sporer, vilket omöjliggör närmare bestämning : Inga höga eller anmärkningsvärda sporhalter inomhus Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ann-Sofie Allard Mikrobiolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

39 Analysuppdrag: BMG Tom Follin AB Tom Follin Råsundavägen Solna Rapport Analys av Inne-VOC Objekt: Sannerudskolan, Kil Ert provnamn (Vårt provnummer) A. 1 (VOC ) B. 2 (VOC ) C. 3 (VOC ) Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Metodbehörig: Rapportgranskare: Liselott Egelrud liselott.egelrud@ivl.se Linda Örtlund S.1 (6 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholmq Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15

40 Analysuppdrag: Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används ( följer de anvisningar och förslag som kommer från EU och WHO (World Health Organisation) (SIS ISO serien). Dessa anvisningar och förslag innebär att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50 C till c:a 300 C. Resultaten för varje prov redovisas i bifogad tabell och kromatogram. Totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, anges i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla flyktiga organiska ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Observera att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Observera att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är µg/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på IVL:s hemsida, S.2 (6 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholmq Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15

41 Analysuppdrag: Tolkning och kommentarer Proverna har låga totalhalter, som är mycket under den gräns som används praktiskt. Prov märkt 1 innehåller limonen, som är ett ämne som oftast används för att ge citrondoft till olika tekniska produkter t.ex. rengöringsmedel. Prov märkt 2 innehåller toluen i något högre halt än övriga prov. Toluen är ett vanligt lösningsmedel i olika produkter. Övriga ämnen finns endast i låga halter. S.3 (6 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholmq Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15

42 Analysuppdrag: Objekt: Sannerudskolan, Kil Ert provnamn: A. 1 Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 3.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 45 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen <1 8.6 n-dekan <1 9.7 a-pinen Toluen n-hexanal <1 - n-butanol < m-xylen Caren < Limonen ,3,5-Trimetylbensen <1 1-Okten-3-ol <1-2-Etylhexanol < Benzylalkohol < TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.4 (6 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholmq Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15

43 Analysuppdrag: Objekt: Sannerudskolan, Kil Ert provnamn: B. 2 Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 3.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 40 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen <1 8.6 n-dekan <1 9.7 a-pinen Toluen n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <1 1-Okten-3-ol <1-2-Etylhexanol < Benzylalkohol <1 - TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.5 (6 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholmq Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15

44 Analysuppdrag: Objekt: Sannerudskolan, Kil Ert provnamn: C. 3 Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 3.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 40 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen <1 8.6 n-dekan <1 9.7 a-pinen Toluen n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren < Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <1 1-Okten-3-ol <1-2-Etylhexanol < Benzylalkohol < TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.6 (6 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholmq Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15

45 RAPPORT Luftprofil resultatredovisning Objekt: Sannerudskolan, Kil För ByggMiljöGruppen Tom Follin Linda Örtlund Liselott Egelrud Arkivnummer: U5578 IV Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

46 Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används (se separata beskrivningar) följer i stort sett de anvisningar och förslag som kommer från WHO (World Health Organisation) och EU. Dessa anvisningar och förslag innebär i stort sett att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50 C till c:a 300 C. Resultaten redovisas i bifogade kromatogram. I kromatogrammen har vissa identifierade ämnen namngivits. I Luftprofilen uttrycks totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Enligt internationell praxis uttrycks totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, i toluenekvivalenter. Använd metod följer i stort sett förslagna normer från EU och WHO (SIS ISO serien). Obs. att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som idag inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena, som ger TVOC-värdet. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m 3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Obs. att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är µg/m 3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover, som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på Chemik Lab. AB s hemsida, 1 Chemik Lab AB

47 Tolkning och kommentarer. I proverna finns en störning vid 23,1 min. Denna störning har inte tagits med i beräkningarna. Provet märkt PP4, rum 1104 har en förhöjd totalhalt som är över den gräns som används praktiskt. Övriga prover har totalhalter, som är under den gräns som används praktiskt. Provet märkt PP6, rum 2101 har lägre totalhalt än prov märkt PP4, rum 1104 men högre totalhalt än övriga prover. I proverna märkta PP4, rum 1104 och PP6, rum 2101 finns en serie alifatiska kolväten (ca 6-20 min), halten av dessa ämnen är högre i provet märkt PP4, rum Dessa ämnen är vanliga lösningsmedel i olika produkter, de kan även finnas i petroleumprodukter. Proverna innehåller låga halter av 2-etylhexanol, men halterna är mycket under den gräns som används praktiskt. Provet märkt PP7, rum 2201 innehåller a-pinen och 3-caren samt hexanal i låga halter. Dessa ämnen kommer från naturligt trämaterial och/eller linoleummattor. Ytterligare tolkning och kommentarer. Proverna märkta pp4 Rum 1104 och PP6 Rum 2101 har högre totalhalter än övriga prover. Dessa prover är dessutom lika avseende ingående ämnen. I proverna finns tre olika alifatiska kolväten nonan (C9, 7,1 min), dekan (C10, 9,7 min) och undekan (C11, 13,0 min). Dessutom finns ytterligare en serie med ytterligare alifatiska kolväten i områden 7 16 min. I området min finns en serie med trimetylbensener. Dessutom finns etylbensen och xylener (14,7 min, 15,0 min, 15,2 min och 16,6 min). Mönstret av ingående ämnen visar att det finns ämnen från en s.k. aromatfri lacknafta där dessa prover har tagits. Lacknafta används huvudsakligen som lösningsmedel till färger och lacker. Lacknafta används också för rengörning och avfettning. Aromatfri lacknafta innebär att halten av aromatiska kolväten, som finns i produkten, är mindre än 2 % JK. 2 Chemik Lab AB