Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående

Transkript

1 LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun. November :a upplagan, januari 2001 Lars-Åke Gustafson

2

3 Sammanfattning Hösten 1999 beslutade Kommunfullmäktiges omsorgsutskott i Linköping att göra en uppföljning av hur situationen ser ut för personer som ger hjälp åt en äldre, närstående. Denna studie är en del i den uppföljningen. Tidigare har en litteraturinventering och en kartläggning av Linköpings kommuns stöd till personer som ger hjälp åt närstående över 65 år genomförts. Dessa studier redovisades i rapporten Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet, 1 som presenterades i maj Föreliggande studie består av en enkät riktad till 4000 slumvis utvalda medborgare mellan år i Linköpings kommun. Svarsfrekvensen uppgick till 77 %. Resultatredovisning del I En första grupp av frågor i enkäten är riktade till samtliga personer som ingår i studien. Syftet med dessa frågor är att undersöka vilka attityder som finns vad gäller att hjälpa en närstående i framtiden, samt vem man själv skulle vilja ha hjälp av. Dessa frågor har besvarats av personer. Resultatet visar att 75 % av dem som har svarat är benägna att ge någon form av hjälp till en närstående över 65 år i framtiden. Det är något fler män än kvinnor som kan tänka sig att ge någon form av hjälp, att finnas till hands, att göra inköp/gå ärenden och att städa. Kvinnor kan däremot i något högre grad än männen, tänka sig att hjälpa till med tvätt och strykning. Vidare finns det skillnader mellan olika åldrar. De yngre är mer benägna än de äldre att ge hjälp. Minst motiverade är kvinnor mellan år. I den åldersgruppen svarar 45 % av kvinnorna att de kan tänka sig ge hjälp, mot 60 % av männen i samma ålder. Många påpekar att olika omständigheter avgör hur man i praktiken handlar. För det första beror det på vilken person som avses, dvs hur nära relation man har. För det andra hur stort hjälpbehovet är och slutligen hur den egna livssituationen ser ut i form av tid, ork och kraft. På frågan vem man själv vill ha hjälp av i framtiden så dominerar svaren, hemtjänsten i Linköpings kommun eller en anhörig/vän. Ungefär 70 % föredrar endera alternativ eller en kombination av dessa två. Ungefär 26 % kan tänka sig någon form av mix mellan de olika alternativen; hemtjänst, anhörig/vän, en privat firma/serviceföretag på den öppna marknaden och en frivilligorganisation. Bara ett par procent svarar att de endast kan tänka sig en privat firma respektive en frivilligorganisation. Vidare framkommer det att de personer som är mellan år, är mindre intresserade än de yngre, att välja andra alternativ än den kommunala hemtjänsten. Resultatredovisning del II Den andra gruppen av frågor riktar sig till dem som ger hjälp åt en närstående över 65 år. Dessa syftar till att undersöka i vilken omfattning personer i kommunen hjälper en äldre närstående, vilken form av hjälp man ger och hur situationen ser ut för dem. 712 personer, dvs 23 % av samtliga 3102 personer som har besvarat en enkät, uppger att de ger hjälp åt en närstående över 65 år. Två tredjedelar av dem ger hjälp minst en gång i veckan och 21 % varje dag. I tid ger man i genomsnitt 7 timmar hjälp per vecka. Räknar man om siffrorna så att de omfattar hela Linköpings kommun så innebär det att ungefär personer mellan år lägger ner ungefär timmar per vecka på att 1 Gustafson, Lars-Åke. (2000).

4 hjälpa en eller flera närstående över 65 år. Dessa insatser motsvarar ungefär heltidsårsarbetare. 2 Den vanligaste formen av hjälp består i att finnas till hands och se att allt står rätt till, göra inköp av dagligvaror och att uträtta ärenden eller gå promenader. 88 % utför någon av dessa insatser. Därefter kommer att städa eller tvätta/stryka eller laga mat. I studien är det 43 % som utför någon av de insatserna. Slutligen är det 13 % som hjälper till med någon insats, som har med personlig omvårdnad att göra. En slutsats i studien är att hjälpen generellt sett minskar då det gäller mer krävande insatser. I undersökningen framkommer det vidare att det är lika vanligt bland män som bland kvinnor att man ger någon form av hjälp och att man lägger ner ungefär lika mycket tid. Men kvinnorna är något fler i åldersgruppen år i Linköping. Detta resulterar i att 54 % av alla samlade insatser till närstående, utförs av kvinnor. Några skillnader är att kvinnor hjälper till med flera olika insatser, än män. De ger i högre grad hjälp med tvätt/strykning, matlagning och personlig omvårdnad. Det finns ett visst samband mellan personer som utför dessa hjälpinsatserna och de som uppger att det är fysiskt och i psykiskt tungt att ge hjälp. En slutsats i studien är således att kvinnor förefaller dra ett något tyngre lass än män, vad gäller hjälp till närstående. Denna skillnad finns emellertid inte inom ramen för en make-maka-relation. Däremot finns det en skillnad mellan könen bland personer utanför ramen för en make-maka-relation, t ex mellan söner och döttrar. Men skillnaderna är inte alls så stora i denna studie, så som det har framställts i tidigare undersökningar. I t ex Ädel-Ulf-utvärderingen 1994, stod kvinnorna för upp till 70 % av hjälpen till närstående. En annan skillnad i insatser finns vad gäller ålder. De personer som är mellan år hjälper i högre grad, än de yngsta till med matlagning, tvätt, strykning, städning och personlig omvårdnad. Visserligen är det långt många fler mellan år som ger stöd, men de mellan år förefaller som grupp att dra ett väsentligt tyngre lass vad gäller fysisk ansträngning och tidsåtgång/bundenhet, än de yngre. En vanlig föreställning är att personer som har bott kortare tid i Sverige skulle vara mer benägna att ta hand om sina äldre än dem som har bott längre tid i Sverige. Det finns emellertid inte något i denna studie, som pekar på att det skulle vara någon skillnad i handling/inställning beroende på hur länge man har bott i Sverige, vare sig då det gäller att ge hjälp i dag eller att kunna tänka sig att göra det i framtiden. 67 % av hjälparna säger att de trivs med att hjälpa sin närstående. De vanligaste motiven är att man själv eller den man hjälper känner tillfredsställelse, dvs att man känner sig behövd eller att den man hjälper blir glad/tacksam. Därefter kommer att man vill återgälda lite av det som den närstående tidigare har givit. Ett tredje starkt motiv är en inre övertygelse om att det känns rätt att göra så. Först därefter uppger man olika former av krav, t ex från den man hjälper eller från omvärlden. Men hjälpsituationen är ofta komplex och även sammanknippad med olika former av problem. Nära hälften tycker att det vanligaste problemet är att man inte hinner med att ge den hjälp, som den närstående behöver ha. Vidare upplever mer än var fjärde hjälpare att man inte får 2 Räknar man utifrån kön och bara på dem dvs svarat på just den frågan så innebär detta att personer ger timmar per vecka vilket motsvarar antal årsarbetare. Antar vi att de som inte har besvarat frågan fördelar sig på samma sätt blir siffrorna de som uppges i brödtexten.

5 tillräckligt med tid för sig själv och att det är fysiskt tungt. Var femte påtalar att det är psykiskt tröttande. Ungefär hälften av dem som ger hjälp upplever att man har stöd från någon utifrån. Vanligast svaret är att det är släkt och vänner som ger stöd. 27 % svarar att det är så. Nästan lika många uppger att offentliga verksamheter inom kommun och landsting ger stöd. Både statsmakternas intentioner och lokala politiska viljor, är att frivilligorganisationerna skall göras mer delaktiga i arbetet med att ge stöd till anhöriga. I denna studie visar det sig att bara någon eller några procent av hjälparna svarar att de får stöd av en frivilligorganisation. Därmed kan det konstateras, utifrån dessa resultat, att frivilligorganisationerna idag inte har någon avgörande betydelse för det stöd som den stora gruppen hjälpare säger att de får. Däremot kan man mycket väl tänka sig att de gör bra insatser för den procent som får stöd av dessa. Omräknat till att omfatta alla Linköpings invånare mellan år så skulle det kunna röra sig om knappt ett 100-tal personer. 30 % av dem som ger hjälp, svarar att man inte får tillräckligt med stöd. Många känner att man inte har någon att prata med. I en tidigare studie påtalas det att de som får kommunal hemtjänst har minskat under 1990-talet. Detta ställer ökade krav på uppsökande verksamhet, om man avser att nå även de som ger hjälp till närstående, som inte har kommunal hemtjänst. Det stöd som i första hand efterfrågas i studien är en kontaktperson att kunna vända sig till. En tredjedel av hjälparna önskar sig detta. Därefter kommer önskemål om servicelägenhet och/eller dagverksamhet till den närstående samt att få hjälp att anpassa sitt hem. Dessa insatser önskas av ungefär var fjärde hjälpare. De önskemål som framkommer i studien är betydligt högre än de stödinsatser som man får. Avslutningsvis så gäller således att många som idag inte ger hjälp, svarar att de kan tänka sig att göra detta i framtiden. Men flera påpekar att det handlar om vem hjälpen avser, hur omfattande den är och hur den egna livssituationen ser ut. Vidare kan de som i dag ger hjälp, inte tänka sig att öka sina hjälpinsatser, annat än vad gäller att gå promenader och i någon mån att hjälpa till med personlig omvårdnad. Det bör påpekas att statsmakternas intentioner i dag inte är att öka närståendes hjälpinsatser, utan att utveckla ett gott stöd för dem som ger hjälp. Denna studie syftar till att fungera som underlag för sådana diskussioner inom Linköpings kommun. Läsrekommendation För den som vill ha en snabb inblick i studien och inget mer, är en rekommendation att läsa kapitel 4. I detta sammanfattas vissa viktiga resultat, en kort diskussion förs och studiens slutsatser presenteras inom olika rutor. De frågor som har ställts upp för studien presenteras i avsnitt 1.3 Syfte och frågeställningar. För den som vill fördjupa sig ytterligare i materialet kan det vara av värde att känna till följande struktur för studien. I kapitel 2, dvs del I av resultatredovisningen, redovisas resultaten på frågor som berör alla de personer som har besvarat en enkät. I kapitel 3, del II av resultatredovisningen, behandlas svaren på de frågor som berör de 712 personer som ger stöd åt en närstående över 65 år. Vidare anknyter 10 av de 12 rubrikerna för kapitel 2-3 (se innehållsförteckningen) direkt till de frågor som har ställts upp för studien i avsnitt 1.3. Varje avsnitt kan i flera

6 fall läsas fristående från de andra. På så sätt kan rapporten även fungera som en uppslagsbok, t ex om man t ex vill fördjupa sig i frågor som, vem invånarna i Linköping mellan år själva vill ha hjälp av i framtiden, vilken typ av insatser som görs och skillnader mellan män-kvinnor, olika åldrar eller vilket stöd hjälparna får idag.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Uppdraget Statsmakternas ökade krav på kommunerna Syfte och frågeställningar Metod Några begrepp som används i studien Redovisning av resultat del I hela undersökningsgruppen Beskrivning av hela undersökningsgruppen Attityder till att kunna ge hjälp i framtiden Önskemål om vem man själv skulle vilja ha hjälp av i framtiden Redovisning av resultat del II de som ger hjälp åt en närstående Beskrivning av gruppen som ger hjälp Beskrivning av dem som är över 65 år och får hjälp Typ av hjälpinsatser som utförs idag Hjälpinsatsernas omfattning Motiv för att ge hjälp till en närstående Upplevelser som hjälpare Stöd till personer som ger hjälp Den kommunala personalens bemötande gentemot dem som ger hjälp Önskemål om olika stödinsatser Diskussion och slutsatser Vilken hjälp ger personer i Linköping mellan år till närstående över 65 år? Hur upplever hjälparna sin situation? Vem ger stöd till hjälparna? Vilken typ av stöd får hjälparna och vilket efterfrågar de? Attityder vad gäller att att ge hjälp i framtiden Attityder vad gäller att själv få hjälp i framtiden Slutord...48 Litteratur...50 Bilaga 1 Reflektioner över metod och genomförande...51 Bilaga 2 Missivet...53 Bilaga 3 Enkäten...56 Bilaga 4 Undersökningsmodell...64

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget Omsorgsutskottet i Linköpings kommun har som ett led i FN:s äldreår beslutat att se över situationen för personer som ger hjälp åt en äldre närstående. 3 Ett första steg i denna översyn har redan genomförts. Detta innebar dels att göra en litteraturinventering, dels att kartlägga hur det kommunala stödet till dem som hjälper äldre närstående i Linköping ser ut i jämförelse med övriga landet. Dessa två studier resulterade i rapporten Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet, 4 som presenterades i maj Utifrån resultaten i de båda studierna gav författaren förslag på vad som kunde undersökas vidare i ämnet (se undersökningsmodell i bilaga 4). Efter diskussioner i omsorgsutskottet beslutade politikerna att göra en enkätundersökning riktad till slumpmässigt utvalda personer i Linköpings kommun. Föreliggande rapport beskriver resultatet av denna, tredje undersökningen. Den tidigare rapporten utgör den teoretiska referensramen för undersökning. 1.2 Statsmakternas ökade krav på kommunerna En grundläggande fråga är vilka motiv som finns för kommunen att undersöka och diskutera stöd till närstående över 65 år idag? I regeringens proposition 1987/88:176 Äldreomsorg inför 90-talet, 5 fastslås: Det är samhällets ansvar att se till att alla människor får en god service och vård. Närståendes insatser är ett komplement till samhällsinsatserna. Det är angeläget att stödet till närståendevårdarna utvecklas. De som vill och kan göra insatser under kortare eller längre tid bör ges förutsättningar till detta. De närståendes insatser måste grundas på frivillighet. Det finns annars en risk för att människor tvingas åta sig uppgifter som de av olika skäl inte klarar av. 6 Under hela 90-talet återkom statsmakternas krav på kommunerna att se över anhörigstödet. Bland annat konstateras det 1996 i regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen, 7 att stödet till anhöriga fortfarande är bristfälligt, att anhörigomsorgen fortfarande tycks ske i det tysta och att det inte är någon självklarhet att man som anhörigvårdare får stöd av samhället. I propositionen föreslås en ny formulering i socialtjänstlagen, som trädde i kraft 1 januari 1998: 3 Förslag på studie lades fram av Jan Hallendorff i en skrivelse, Förslag till studie av anhörigstöd, daterad , till KF:s presidium, Dnr Till denna bifogas; Förslag till plan för en studie om enskilda människors behov av stöd till äldre, närstående personer, av Lars-Åke Gustafson. 4 Gustafson, Lars-Åke. (2000). 5 Regeringens proposition 1987/88: Ibid. Se även: Socialstyrelsen (1998, s 13). 7 Regeringens proposition 1996/97:124. 1

10 Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. 8 I december 1998 anslår riksdagen ett stimulansbidrag på 100 miljoner kronor i tre år ( ), för att kommunerna, i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationerna, skall genomföra insatser riktade mot personer, som ger stöd åt närstående som är äldre, åt funktionshindrade och åt långvarigt sjuka. I Linköping används pengarna bl a till anhöriggrupper och uppsökande verksamhet. 9 Andra motiv, än statsmakternas, som skulle kunna ligga bakom ett intresse för en undersökning om personers hjälp till närstående är: ekonomiska motiv, dvs att det är billigare att stötta en person som ger hjälp så att han/hon orkar ett tag till, än att omsorgen om den äldre övergår i samhällets regi. andra ideologiska motiv, t ex uppfattningen att den offentliga sektorns ansvar bör minska och att anhörigas ansvar för de närmaste bör öka. För denna studie är det statsmakternas intentioner som är ledstjärna för arbetet, dvs frågan: Hur kan stödet till dem som ger hjälp till en närstående över 65 år, utvecklas? 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka i vilken omfattning personer i kommunen vårdar en äldre närstående över 65 år, samt vilken form av hjälp man ger. Vidare är syftet att undersöka hur de som ger hjälp upplever sin situation. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilken attityd som finns bland kommunens invånare när det gäller att vårda närstående i framtiden, samt vem man själv skulle vilja ha hjälp av. Frågor som rör alla medborgare är (inom parentes anges det avsnitt där resultaten redovisas): Vilka attityder som finns bland Linköpings medborgare då det gäller att hjälpa en äldre närstående? (avsnitt 2.2) Vem skulle man själv vilja ha hjälp av i framtiden? (avsnitt 2.3) Frågor som rör dem som ger hjälp åt en närstående över 65 år är: Hur många personer hjälper idag en äldre närstående? (avsnitt 3.1) Hur är de personer som ger hjälp fördelade vad gäller ålder, kön, civilstånd och antal boendeår i Sverige? (avsnitt 3.1) Vad är det för slag av insatser som man utför? (avsnitt 3.3) I vilken omfattning utförs olika insatser? (avsnitt 3.4) Vilka motiv har man för att ge hjälp? (avsnitt 3.5) Hur upplever man sin situation som hjälpare? (avsnitt 3.6) Är man ensam om att ge hjälp eller bidrar även kommunen med olika insatser? Och vilket stöd får ev hjälparna själva av kommunen och andra utomstående? (avsnitt 3.7) Hur upplever man det stöd man eventuellt får? (avsnitt 3.8) 8 Regeringens proposition 1990/91:14. Lag 1997:13, 5. (Se: Minell, M. & Claesson Norell, A. (1997). 9 Se Gustafson. Lars-Åke.(2000, s 42). 2

11 Vilka ytterligare önskemål av stöd från Linköpings kommun har man? (avsnitt 3.9) 3

12 1.4 Metod Studien består av en enkätundersökning. Frågeformuläret består av 20 frågor med fasta svarsalternativ (se bilaga 2). På 11 av frågorna ges möjligheten lämna egna synpunkter. Sammanlagt har c:a 1300 olika kommentarer gjorts i enkäten. Urvalet i undersökningen består av 4000 slumpmässigt utvalda personer i Linköpings kommun som är födda mellan 1920 till 1954, dvs som är mellan år. För att få så många träffar som möjligt, bland personer som ger hjälp åt en närstående över 65 år, har 70 % kvinnor och 30 % män valts ut. Anledningen är att andra studier visar att fördelning bland anhörigvårdare har de proportionerna. Var och en av de 4000 personer som har valts ut har fått en enkät utsänd med ordinarie postgång (bilaga 2-3) personer av de 4000 som fick en enkät, besvarade denna. Detta innebär en svarsfrekvens på 77 %. En påminnelse gjordes. Vad gäller utförligare beskrivning av metod och reflektioner kring urval, bortfall, statistiska tester, frågeformulärets utformning, studiens tillförlitlighet osv, så hänvisas till bilaga 1: Reflektioner över metod och genomförande. Då det gäller utformning av enkät, urvalsförfarande, insamling av data och bearbetning av statistik har detta skett i samarbete med enheten LK Statistik och Utredningar i Linköpings kommun. Författaren svarar emellertid själv för innehåll och slutsatser i rapporten. 1.5 Några begrepp som används i studien Begreppsapparaten vad gäller hjälp till närstående är inte konsekvent i litteraturen. Några begrepp bör därför definieras. Anhörig respektive närstående Med anhörigvårdare är det vanligt att man avser den person som bistår en annan inom familje- eller släktkretsen. 10 Närstående är ett begrepp som vidgar kretsen till att omfatta en nära vän eller granne. 11 Kanske borde det finnas ytterligare ett begrepp som t ex medmänniska för att täcka in olika frivilligorganisationernas/kyrkors hjälpverksamhet? Inom dessa verksamheter behöver ju hjälpmottagaren inte nödvändigtvis vara en vän eller någon som står nära. I denna studie omfattas emellertid även personer från frivilligorganisationer av begreppet närstående. Hjälp respektive stöd I enkäten används uttrycket ger du hjälp eller stöd och begreppen hjälpare/stödjare. I denna rapport särskiljs emellertid begreppen åt på följande sätt: Med hjälp avses insatser som en person utför åt en äldre närstående. Den person som ger hjälp kallas i 10 Socialstyrelsen (1998, s 11). 11 I Socialstyrelsen (1998, s 11), står Ibland förekommer också att grannar och vänner träder in i anhörigas ställe och antar funktionen som anhörig. Begreppet anhörig får därför en vidare definition och blir synonymt med begreppet närstående. 4

13 texten för hjälpare. Den hjälp som anhöriga ger kallas ofta för anhörigomsorg. 12 Här likställes begreppet hjälp med anhörigomsorg. Med dessa begrepp avses hjälpinsatser som ges av anhörig till personer som p g a sjukdom, ålder eller handikapp inte längre klarar vardagen på egen hand. 13 Man skulle logiskt även kunna tala om närståendeomsorg idag. I denna rapport används emellertid bara begreppet hjälp. Med stöd och begreppen anhörigstöd respektive närståendestöd avses de insatser som någon gör för hjälparen. Kommunen kan t ex bevilja avlösning som anhörigstöd. Primär ADL respektive sekundär ADL Hjälp kan delas in i två olika ADL-former. 14 För det första primär ADL. Med detta avses hjälp med av- och påklädning och/eller personlig hygien, som dusch, bad, toalettbesök osv. 15 För det andra sekundär ADL. Med detta avses hjälp med tjänster som tvätt, städning, strykning, inköp, uträttande av ärenden, ledsagning, promenader m m. I Linköpings kommun kan insatser som rör primär ADL, dvs personlig omvårdnad, beviljas som bistånd. Vissa av de insatser som rör sekundär ADL kan köpas, upp till 12 timmar/månad, som s k boservice, av alla som är 75 år och äldre. Den som är under 75 år kan köpa hemtjänstens boservice om bistånd beviljas. Dessa insatser är städning, dammning, dammsugning, våttorkning av golv, tvätt/strykning, inköp och andra ärenden, värmning av färdiglagad mat, ledsagning till och från aktiviteter och promenader. Service som hemtjänsten i Linköping inte alls tillhandahåller är t ex: Storstädning, fönsterputsning, mangling, vädring av stora mattor, matlagning/bakning i bostaden, rastning/skötsel av djur, trädgårdsskötsel/skötsel av uteplats, snöskottning/ sandning, gräsklippning etc. Antal boendeår i Sverige I studien efterfrågas hur många år man har bott i Sverige. Detta efter en bedömning att detta ger den informationen om huruvida personer som nyligen kommit till Sverige skiljer sig som grupp från de övriga eller inte. Dessvärre finns det ingen jämförande statistik till detta. Begreppen utländsk härkomst och person med utländskt medborgarskap finns redovisade i statistiken, men båda dessa begrepp kan innefatta även personer som kan ha levt större delen av sitt liv i Sverige. Begreppet utländskt medborgarskap utesluter dessutom dem som tidigt fått svenskt medborgarskap. 12 Anhörigomsorg: Se t ex Socialstyrelsen (1998, s 14). 13 Definitionen är den som görs i Socialstyrelsen (1998, s 12). 14 ADL = Aktiviteter i det Dagliga Livet. 15 Primär respektive sekundär ADL: Se t ex Ibid s 15. 5

14 2. Redovisning av resultat del I hela undersökningsgruppen Resultatredovisningen är uppdelad i två delar. I detta kapitel redovisas i del I, dvs resultaten för alla de personer, som har besvarat en enkät. I nästa kapitel redovisas del II, dvs resultaten för de 712 personer som har svarat att de ger hjälp åt en närstående över 65 år. 2.1 Beskrivning av hela undersökningsgruppen 4000 invånare mellan år i Linköpings kommun har fått en enkät per post. Av dem har personer besvarat denna, vilket innebär en svarsfrekvens på 77 %. I detta avsnitt beskrivs hur dessa personer fördelar sig efter ålder, kön, 16 civilstånd och antal boendeår i Sverige. Dessa indelningar kommer längre fram att användas i olika analyser. I tabell 1 redovisas åldersfördelningen bland dem som har besvarat en enkät samt jämförande siffror med den verkliga invånarantalet i Linköpings kommun. Tabell 1. Ålder, hela svarsgruppen respektive kommuninvånare. Ålder Hela svarsgruppen Kommuninvånare Antal Procent Antal Procent år % % år % % år % % år % % år % % år % % år % % Samtliga % % Antalet personer i de olika åldrarna motsvarar i stort, det antal kommuninvånare som finns i varje åldersklass. Noterbart är de många svaren som har kommit in, även vad det gäller de två högsta åldersklasserna. I tabell 2 redovisas fördelningen mellan män och kvinnor bland dem som har besvarat en enkät samt den verkliga fördelningen i Linköpings kommun. Tabell 2. Könsfördelning i svarsgruppen samt bland invånarna mellan år. Kön Hela svarsgruppen Kommuninvånare Antal Procent Antal Procent Män % % Kvinnor % % Samtliga % % 16 Urvalsförfarandet vad gäller ålder och kön se bilaga 1 Reflektioner över metod och genomförande. Aktuella befolkningsuppgifter är hämtade ur SCB BEFPAK (Statistiska centralbyråns befolkningspaket). 6

15 Både urvalet i denna undersökning och de som har svarat, består av 70 % kvinnor och 30 % män. Skulle urvalet ha följt faktiska förhållanden skulle det ha bestått av 52 % kvinnor och 48 % män. Vid jämförelser utgör procenttalen underlag för analyser. I tabell 3 redovisas fördelningen mellan ensamboende och sammanboende. Tabell 3. Civilstånd. Civilstånd Hela svarsgruppen Antal Procent Sammanboende % Ej sammanboende % Totalt % Ej besvarat frågan 47 Samtliga % av dem som har besvarat en enkät är sammanboende och 25 % ensamboende. 17 I tabell 4 redovisas slutligen hur många som har bott längre respektive kortare tid i Sverige, bland dem som har besvarat en enkät. Tabell 4. Antal boendeår i Sverige. Antal år boende i Sverige Hela svarsgruppen Antal Procent 0-5 år 16 0,5 % 6-10 år 44 1,4 % Mer än 10 år ,0 % Totalt ,0 % Ej besvarat frågan 61 Samtliga personer eller 2 % har svarat att de har bott mindre än 10 år i Sverige. Detta är en liten grupp i materialet och måste därför användas med försiktighet i olika analyser Attityder till att kunna ge hjälp i framtiden I detta avsnitt redovisas svar på frågan om man kan tänka sig att ge hjälp till någon närstående över 65 år i framtiden. 19 Tabell 5a. Svar på frågan: Kan Du tänka Dig att i framtiden ge hjälp eller stöd till någon anhörig eller vän som är 65 år eller äldre? Kunna ge hjälp i framtiden Hela svarsgruppen Antal Procent Ja % Nej % Ej besvarat frågan % Samtliga % 17 I bef statistik anges bara antalet gifta, men inte sammanboende. Gruppen gifta utgör i Linköping 65 % av alla personer mellan 45 och 80 år. Resten, dvs 35 % utgörs av ogifta, änklingar/änkor/skilda personer. 18 Se vidare kapitel 1, rubriken Metod och bilaga 1 Reflektioner över metod och genomförande. 19 Alla skillnader i avsnitt 2.2 är testade med t-test. Signifikans finns på 5 %-nivån. 7

16 Av tabellen framgår det: att 75 % av kan tänka sig att ge hjälp till någon närstående över 65 år i framtiden. I tabell 5b redovisas olika insatser sorterade under tre olika kategorier. Kategori 1 är hjälp som utförs både utanför och i den närståendes hem och som ligger långt i från kroppsvård. Kategori 2 omfattar insatser som rör skötsel av hemmet/mathållning, och som ligger långt från kroppsvårdande insatser. Kategori 3 är hjälp som rör personlig omvårdnad (primär ADL). Tabell 5b. Hjälp i framtiden. Flera alternativ kan anges. Hjälp i framtiden Hela svarsgruppen Antal Procent Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden % Promenader % Kategori 2: Städning % Tvätt/strykning % Matlagning % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad, hårtvätt % Av- och påklädning % Kan inte tänka sig att ge någon hjälp i framtiden % Av tabellen framgår det: att 64 % kan tänka sig att finnas till hands och se till att allt står rätt till, att ungefär 40 % kan tänka sig att köpa dagligvaror/utföra andra ärenden respektive gå promenader, att ungefär 23 % kan tänka sig att hjälpa till med städning och lika många kan tänka sig att sköta tvätt/strykning respektive matlagning, att 15 % kan tänka sig att hjälpa till med av- och påklädning och något fler med personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt. I tabell 5c redovisas antal personer som kan tänka sig hjälpa till med minst en av de olika insatserna inom en viss kategori. Tabell 5c. Hjälp i framtiden indelat i kategorier. Hjälp i framtiden Hela svarsgruppen Antal Procent Kategori 1:(att finnas till % hands/inköp) Kategori 2:(hemsysslor) % Kategori 3 (personlig omvårdnad): % Således gäller: att 71 % kan tänka sig att utföra minst en av de olika insatserna i kategori 1 att 33 % kan tänka sig att utföra minst en av de olika insatserna i kategori 2. att 18 % kan tänka sig att utföra minst en av de olika insatserna i kategori 3. 8

17 Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan olika åldrar I tabell 5d redovisas skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller frågan om man att ge hjälp i framtiden. Tabell 5d. Hjälp i framtiden indelning efter ålder. Flera alternativ kan anges. Hjälp i framtiden Ålder år procent år procent år procent Alla procent Kan tänka sig att ge hjälp i någon form 87 % 76 % 49 % 75 % Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till 77 % 63 % 39 % 64 % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden 50 % 41 % 23 % 41 % Promenader 48 % 43 % 23 % 41 % Kategori 2: Städning 30 % 23 % 14 % 24 % Tvätt/strykning 30 % 20 % 13 % 23 % Matlagning 26 % 22 % 16 % 22 % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch 19 % 17 % 10 % 16 % Av- och påklädning 17 % 16 % 10 % 15 % Kan inte tänka sig att ge någon hjälp i framtiden 11 % 20 % 45 % 21 % Motivationen för att utföra hjälpinsatser sjunker med stigande ålder. Följande gäller: att de personer som är mellan år är mindre benägna än de två yngre grupperna, att hjälpa till med samtliga insatser, att de personer som är mellan år är mindre benägna än de mellan år, att finnas till hands och se till att allt står rätt till, att göra inköp av dagligvaror och att uträtta ärenden, att städa och att tvätta/stryka. I övrigt finns inga skillnader mellan de som är år och de som är år. Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan män och kvinnor I tabell 5e redovisas skillnader mellan män och kvinnor vad gäller frågan om att ge hjälp i framtiden. Tabell 5e. Hjälp i framtiden indelning efter kön. Flera alternativ kan anges. Hjälp i framtiden Män Kvinnor Alla Procent Procent Procent Kan tänka sig att ge hjälp i någon form 79 % 73 % 75 % Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till 68 % 62 % 64 % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden 48 % 39 % 41 % Promenader 42 % 40 % 41 % Kategori 2: Städning 29 % 23 % 24 % Tvätt/strykning 18 % 25 % 23 % Matlagning 21 % 23 % 22 % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch 14 % 17 % 16 % Av- och påklädning 15 % 16 % 15 % Kan inte tänka sig att ge någon hjälp i framtiden 19 % 22 % 21 % 9

18 De skillnader som finns mellan män och kvinnor är: att män är mer benägna än kvinnor att ge någon form av hjälp, att finnas till hands och se till att allt står rätt till, att göra inköp och att uträtta olika ärenden, att hjälpa till med städning, att kvinnor i sin tur är mer benägna än män att hjälpa till med tvätt/strykning. Vidare finns det en tendens att kvinnor är mindre benägna att ge hjälp i framtiden. Denna skillnad är emellertid inte statistiskt säkerställd. 20 Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan åldrar plus kön I tabell 5f redovisas skillnader i inställning på frågan om att ge hjälp i framtiden, beroende på både på ålder och kön. Tabell 5f. Hjälp i framtiden indelning efter ålder och kön. Hjälp i framtiden Ålder plus kön år år år Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Alla Någon form av insats 88 % 87 % 80 % 75 % 60 % 45 % 75 % Då det gäller män och kvinnor mellan år så svarar nära 90 % av dem, att man kan tänka sig att ge hjälp i någon form. Kvinnorna är mer benägna än männen att hjälpa till med tvätt/strykning och med personlig omvårdnad. Då det gäller män och kvinnor mellan år så svarar 80 % av männen och 75 % av kvinnorna att man kan tänka sig att ge hjälp i någon form. Kvinnornas motivation har sjunkit något i denna åldersklass i jämförelse med både yngre kvinnor och yngre män. Männen mer benägna än kvinnorna att göra inköp av dagligvaror eller uträtta ärenden, att hjälpa till med städning. 31 % av männen och 19 % av kvinnorna tänka sig att hjälpa till med städning. Denna skillnad finns inte alls bland dem som är yngre än 60 år. Då det gäller män och kvinnor mellan år så svarar 60 % av männen och 45 % av kvinnorna att man kan tänka sig att ge hjälp i någon form. Motivationen både bland män och kvinnor sjunker således rätt kraftigt i åldersgruppen, i jämförelse mellan de två yngre grupperna. 21 Motivationen för att ge hjälp i framtiden hos kvinnorna är det lägsta, i jämförelse med alla andra olika grupperingar i åldrar och kön. Män mellan år är mer benägna än kvinnor i samma ålder, att hjälpa till med städning, inköp av dagligvaror och att uträtta ärenden (männen dubbelt så benägna att hjälpa till med detta), att hjälpa till med promenader och att finnas till hands och se till att allt står rätt till. Det finns en tendens att män är mer benägna att även hjälpa till med matlagning och personlig omvårdnad än vad kvinnorna är, men detta är inte statistiskt säkerställt. 20 Testat med t-test. Signifikans finns endast på 10 %-nivån. 21 Omvänt gäller: 48 % av kvinnorna och 36 % av männen kan inte tänka sig att ge hjälp i någon form. 10

19 Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan boendeår i Sverige Benägenhet att ge hjälp till en närstående i framtiden, skiljer sig inte mellan dem som har bott mindre än 10 år i Sverige från dem som har bott längre än 10 år. 22 Egna förslag på insatser i framtiden Utöver de fasta svarsalternativ som fanns i frågeformuläret, så har nästan 160 personer tillsammans gett 178 förslag på tjänster och insatser, som de kan tänka sig att utföra. Även dessa kan delas in i olika kategori eller typer, som t ex social insatser, skjutsning/ transport/ledsagning etc, så som har gjorts i tabell 5g. Tabell 5g. Egna förslag på insatser som man skulle kunna tänka sig att utföra. Antal Typ av insatser Exempel 63 st Sociala insatser: Telefonkontakt, social kontakt, samtal och lyssna, umgås, bidra med gemenskap, vara medmänniska, sällskap, bidra med högläsning, sprida glädje, bidra med intellektuell stimulans. 28 st Skjutsning/transport/ledsagning: Följa med vid läkarbesök, skjutsa till apotek, hårfrissa, fotvård, bio, teater. 23 st Ekonomi och Hushålls-/privatekonomiska vardagsuppgifter, betala räkningar, pappersadmin: sköta administration, ställa upp som god man. 18 st Det mesta/allt, Kan ställa upp på allt/det mesta som den närstående behöver ha efter behov: 13 st Fritid/utflykter/ promenader: hjälp med (ofta med tillägget i mån av ork och/eller tid). Gå på konsert/teater, göra utflykter, sjunga, spela spel, golf eller ha lätt gymnastik, handla kläder respektive fira helger tillsammans 11 st Hus, hem och Hus- och fastighetsarbeten, tapetsera, reparera, klippa gräs, trädgård vattna blommor, ta hand om trädgård o landställe, tvätta fönster. 6 st Kontakter Hålla nödvändiga kontakter med sjukvård och myndigheter. 6 st Vårdinsatser Ge insulin, byta uribag, medicinera, vårda i livets slutskede. 5 st Fixa Fixa olika saker, diverse, lite lättare sysslor efter ork. 3 st Städ/tvätt 2 st Annat Ställa upp på personliga önskemål, sköta djur. Noterbart är att de nästan samtliga av de 178 förslag på insatser kan sorteras in i kategori 1 och 2, dvs är sekundär ADL. Många av insatserna går inte alls att köpa av kommunen idag. Bara 6 förslag handlar om personlig omvårdnad, dvs primär ADL. Svårigheter att uttala sig om att kunna ge hjälp allt beror på I enkäten skriver närmare 90 personer att olika omständigheter avgör om man kan tänka sig ge hjälp i framtiden eller inte. En av dem förklarar: Frågan är felställd. Beror på vem det är. Olika grader av insatser och olika sorters insatser. Sociala kontakter, aktiviteter, utflykter, sällskap till t ex svärföräldrar. Gäller det min make fortsätter jag väl med matlagning, städ, inköp m m i den mån jag orkar. Vän, tveksamt, förutom social kontakt. Kommentarer som att det beror på vem det är som behöver ha hjälp, återkommer i flera utsagor. 35 personer skriver att man endast är villig att ställa upp för make-maka. 22 Av 60 personer svarar 20 st, dvs 33 % att de inte kan tänka sig att ge hjälp i framtiden. Siffran i hela undersökningen är 21 %. Trots %-skillnaden finns ingen signifikans på 5 %-nivån. 11

20 Ytterligare 10 personer kan även tänka sig en nära anhörig, t ex föräldrar och egna syskon. Någon vidgar cirkeln till att omfatta en vän eller väninna. Bara två personer nämner hjälp åt grannar. Vidare skriver många, att det beror på vad det är för insatser och hur omfattande/krävande dessa är. Därutöver påpekar flera att den egna aktuella livssituationen spelar stor roll för om man kan tänka sig att ge hjälp eller inte. Det som avgör ett beslut är framförallt den egna orken/hälsan och den egna arbetssituationen, om man arbetar heltid osv. Ett 40-tal personer svarar att man redan idag själv är sjuk eller har nedsatta förmåga och inte kan utföra några hjälpinsatser. I tabell 6 sammanfattas de omständigheterna som påverkar benägenheten att ge hjälp. Tabell 6. Variabler som påverkar benägenheten att ge hjälp. Vårdtagarens situation Den egna situationen 1. Relation (nära - långt ifrån) 1. Egen ork, kraft och hälsa 2. Behovets omfattning 2. Tillgång till tid (arbetssituation m m) 3. Tillfällig eller långvarig insats 3. Andra aktuella omständigheter i livet 2.3 Önskemål om vem man själv skulle vilja ha hjälp av i framtiden I enkäten ställs följande två frågor: Om Du själv skulle behöva hjälp i framtiden, då det gäller personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt, av- och påklädning, vem eller vilka skulle Du då helst föredra att få hjälpen av? (primär ADL) Om det gäller t ex städning, inköp av dagligvaror eller andra ärenden, tvätt/strykning, matlagning, promenader, vem eller vilka skulle Du då helst föredra? (sekundär ADL). På frågorna ges möjligheten att kryssa i flera alternativ, vilket innebär att man tillåts att föredra flera olika lösningar. I tabell 7a redovisas resultaten. Tabell 7a. Vem man helst skulle föredra, om man själv behöver ha hjälp i framtiden. Flera alternativ kan anges. Vem man helst skulle föredra att få hjälpen av Boservice Personlig omvårdnad Procent Procent Hemtjänsten i Linköpings kommun 62 % 63 % En anhörig eller vän 57 % 52 % En firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden 20 % 18 % En frivilligorganisation 17 % 10 % Annat (några anger t ex kyrkans diakoniverksamhet och resursbanken) 3 % 2 % Ej besvarat frågan 5 % 5 % Av tabellen framgår det: att % svarar att de föredrar att få hjälp både med boserviceinsatser och personlig omvårdnad av hemtjänsten i Linköpings kommun. 23 Detta är fler än något annat alternativ, 23 Med hemtjänsten i Linköpings kommun avses entreprenörer - kommunala eller privata, som omsorgsnämnden har tecknat avtal med. Detta ställas i relation till att själv välja en privat firma. Detta för att skilja på utförare där politikerna formar reglerna respektive där marknadens regler gäller. 12

21 att drygt hälften föredrar en anhörig eller vän, att ungefär en femtedel svarar att man helst föredrar en privat firma eller ett serviceföretag. Vad gäller skillnader 24 mellan boservice och personlig omvårdnad så framgår det: att bland dem som föredrar en anhörig/vän eller en frivilligorganisation, vill fler få hjälp med boservice än personlig omvårdnad. 25 Att välja hjälpare/utförare en eller en mix av flera I tabell 7b redovisas det antal personer som bara har valt ett enda alternativ respektive de som har valt flera olika utförare som man föredrar. Tabell 7b. Vem man helst skulle föredra, om man i framtiden själv behöver ha hjälp personer som uppger endast ett alternativ respektive flera alternativ. Vem man helst skulle föredra att få hjälp av. Ett bestämt alternativ eller en mix. Boservice Personlig omvårdnad Antal Procent Antal Procent Bara hemtjänsten i Linköpings kommun % % Bara en anhörig eller vän % % Bara hemtjänsten och anhörig/vän % % Bara en firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden 87 3 % 91 3 % Bara en frivilligorganisation 60 2 % 39 1 % Diverse kombinationer % % Samtliga % % Av tabellen framgår det: att %, endast kan tänka sig hemtjänsten i Linköping och ingenting annat, att % endast kan tänka sig en anhörig/vän, att % kan tänka sig endast hemtjänsten och/eller en vän/anhörig. Detta innebär att mellan % inte kan tänka sig några andra alternativ än antingen kommunal hemtjänst eller anhörig/vän, eller en kombination av dessa. Vidare framgår det: att 2 % endast kan tänka sig en frivilligorganisation, att 3 % endast kan tänka sig en privat firma/serviceföretag, att 23 % (för personlig omvårdnad) och 29 % (för boservice), kan tänka sig olika mixade hjälpformer (hemtjänst/anhörig/frivilligorganisationer/firma/serviceföretag). Noterbart är att man väljer hemtjänst i högre grad för personlig omvårdnad och att fler är öppna för mixade former då det gäller boservice. 24 Alla skillnader i avsnitt 2.3, är liksom tidigare t-testade. Signifikans finns på 5 %-nivån. 25 Ytterligare en signifikant skillnad finns: Bland dem som föredrar en firma/serviceföretag vill fler få hjälp med personlig omvårdnad än vad som är fallet bland dem som har valt en frivilligorganisation. 13

22 Att välja hjälpare skillnader mellan ålder, kön och antal boendeår i Sverige Att välja hjälpare skillnader mellan olika åldrar I tabell 7c visas siffrorna för olika åldrar vad det gäller att själv välja vem som ska utföra boservice, men siffrorna är ungefär desamma då det gäller personlig omvårdnad. Tabell 7c. Vem man helst skulle föredra, om man i framtiden själv behöver ha hjälp indelning efter ålder. Flera alternativ kan anges. Vem man skulle föredra att få hjälpen av då det gäller boserviceinsatser (sekundär ADL) år Ålder år år Hemtjänsten i Linköpings kommun 65 % 61 % 59 % En anhörig eller vän 63 % 55 % 46 % En firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden 26 % 17 % 11 % En frivilligorganisation 21 % 18 % 10 % Annat 3 % 2 % 3 % Benägenheten att kryssa i önskemål om utförare avtar med stigande ålder. Hemtjänsten är det alternativ som ligger mest konstant genom samtliga åldersgrupper. 26 Samtliga åldersgrupper föredrar i hög grad hemtjänsten i Linköpings kommun och/eller en anhörig vän, framför en firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden eller en frivilligorganisation. Några skillnader mellan åldrar är: att ju yngre man är ju mer öppnare är man för flera olika alternativ/lösningar, att intresset för att få hjälp av en anhörig/vän respektive en firma/ett serviceföretag sjunker radikalt med stigande ålder, att de äldre i högre grad föredrar hemtjänsten framför samtliga andra alternativ, även anhörig/vän, att intresset för frivilligorganisationer är lägre bland dem mellan år än bland dem mellan år. Att välja hjälpare skillnader mellan män och kvinnor Då det gäller personlig omvårdnad är skillnaderna mellan vad kvinnor och män önskar små eller obefintliga. Då det gäller boservice, så är kvinnorna i något högre grad än männen öppna för frivilligorganisationer. En tendens finns att de även är mer öppna för en firma/ett serviceföretag, men det är inte statistiskt säkerställt. 27 Männen är i någon mån, mer benägna att önska hjälp av en anhörig/vän än vad kvinnorna är. Att välja hjälpare skillnader mellan hur länge man har bott i Sverige De 60 personer som har bott i Sverige 0-10 år avviker inte, från dem som har bott i Sverige längre än 10 år, dvs det finns inga skillnader i frågan vem man vill ha hjälp av. 26 Skillnaden mellan olika åldrar vad gäller alternativet hemtjänst är inte signifikant på 5 %-nivån. Däremot är skillnaden mellan de som är år och de som är år, signifikant på 10 %-nivån. 27 Vad gäller kvinnor och firma/serviceföretag finns signifikans endast på 10 %-nivån. 14

23 Öppna svar och hjälparnas kommentarer på frågan Flera personer kommenterar frågan om vem man skulle vilja ha hjälp av i framtiden. Kommentarerna är ungefär desamma både för personlig omvårdnad och boservice. Många som föredrar att få hjälp av en anhörig eller vän, uppger att man då avser en särskild person. Det är främst make/maka som man nämner, men även barn eller en nära anhörig förekommer. En genomgående tendens i kommentarerna är att man betonar vikten av att själv få välja vilken person som ska ge hjälpen. Det är färre som betonar vikten av att få välja formell utförare. Finns inte maken/makan som potentiell vårdgivare kan man fördra ett helt annat alternativ än någon annan anhörig, men ofta med tillägget att man även då vill kunna välja vem, dvs vilken person, som ska ge hjälp: Om min make kan, annars hemtjänsten i Linköpings kommun, men med kontinuitet i vem/vilka som kommer, med möjlighet att påverka, dvs ha inflytande på vad/vem/när/hur. Poängen är att maken är en del av mitt hushåll. Andra kommenterar handlar om att det överhuvudtaget inte har någon betydelse vem som är formell utförare, utan att hjälpen ges på ett sätt, som man är nöjd med: Det spelat ingen roll vem som är arbetsgivare, det intressanta är hur hjälpen ges och vilken kvalitet den har. Även i den lilla grupp som skriver att man själv vill kunna välja formell utförare, så finns kvalitetsaspekten ofta med som ett villkor i kommentarerna. Några exempel är: [Jag föredrar] privat firma/serviceföretag om den är proffsig, ej enbart ekonomiskt vinstgivande. [Jag föredrar] hemtjänsten med utbildad personal och där ökad tid ges åt vårdtagaren. Det som genomgående tas upp vad gäller kvalitet handlar om relation och bemötande. I flera kommentarer omnämns egenskaper eller kvaliteter som utmärker en god en vårdeller hjälpgivare. En linje i utsagorna är att den om ger hjälp skall: vara utbildad, vara proffsig, vara kompetent, praktisera god etik. Andra framhåller att den som ger hjälp ska vara någon: som ser till människan, som bryr sig om seriöst, som respekterar den personliga integriteten, som tycker om den man kommer till, som man har förtroende för, som är engagerad, som återkommer varje gång (samma person). 15

24 3. Redovisning av resultat del II de som ger hjälp åt en närstående I detta kapitel beskrivs hur gruppen som ger hjälp åt en närstående över 65 år ser ut och hur de upplever sin situation. 3.1 Beskrivning av gruppen som ger hjälp Antal personer som ger hjälp 712-gruppen I tabell 8a redovisas hur många som ger hjälp åt en eller flera närstående över 65 år, av de personer som har besvarat en enkät. Tabell 8a. Personer som ger hjälp till någon anhörig eller vän över 65 år. Ger hjälp/ger inte hjälp Hela svarsgruppen Antal Procent Ja, ger hjälp % Nej, ger inte hjälp % Har ej besvarat frågan 54 2 % Samtliga % 712 personer, dvs 23 % ger någon form av hjälp till en närstående över 65 år. Av dessa ger 540 personer, dvs knappt 18 %, hjälp åt en närstående och 172 personer, dvs nära 6 % till flera närstående. Ålder på dem som ger hjälp I tabell 8b redovisas åldern på dem som ger hjälp åt en person över 65 år. Tabell 8b. Ålder på dem som ger hjälp. Ålder Ger hjälp Antal Procent år % år % år % år % år % år 66 9 % år % Samtliga % De som ger hjälp är till antalet något fler i åldersklasserna år, år och år, än i de övriga. Framförallt är det i åldersklassen år som hjälparna är något fler både till antalet och i förhållande till sin gruppstorlek. 28 Noterbart är att 19 % av dem som ger hjälp, finns i åldern år. I den fortsatta redovisningen har åldersklasserna slagits samman till tre grupper; år, år och år åringarna är 169 st, men borde vara 135 stycken för att motsvara sin gruppstorlek. 16

25 Fördelning mellan män och kvinnor I tabell 8c redovisas fördelningen mellan män och kvinnor bland dem som ger hjälp. Tabell 8c. Fördelning mellan män och kvinnor bland dem som ger hjälp. Procentsiffrorna är relaterade till samtliga som har besvarat en enkät. Kön Ger hjälp Antal Procent Man % Kvinna % Samtliga % Av tabellen framgår det: att 196 män av de 900 männen i studien, dvs 22 %, svarar att de ger hjälp till en närstående, att 516 kvinnor av de kvinnorna i studien, dvs 23 %, svarar att de ger hjälp till en närstående. att det procentuellt är ungefär lika många i gruppen män, som i gruppen kvinnor som svarar att de ger hjälp till en närstående över 65 år. I Ädel-Ulf-utredningen 1994 konstateras det att 70 % av anhörigvårdarna är kvinnor. 29 Frågan om män respektive kvinnors insatser behandlas vidare i diskussionsdelen. Civilstånd bland dem som ger hjälp I tabell 8d redovisas civilstånd bland de 712 som ger hjälp. Tabell 8d. Civilstånd bland dem som ger hjälp. Civilstånd Ger hjälp Antal Procent Sammanboende % Ej sammanboende % Har ej uppgivit civilstånd 7 1 % Totalt % 79 % av dem som ger hjälp uppger att de är sammanboende. Av dem som inte ger någon hjälp uppger 73 % att de är sammanboende. 30 Detta innebär således: att det är något vanligare att bland hjälparna att man är sammanboende, än vad det är bland dem som inte ger hjälp. Men skillnaden är liten. Antal boendeår i Sverige I tabell 8e redovisas antal boendeår i Sverige bland dem som ger hjälp. Underlaget vad gäller denna fråga är emellertid litet och resultatet bör behandlas med försiktighet. 29 Gustafson, Lars- ke. (2000, s 21) personer ger inte hjälp. Av dessa är 1702 st, dvs 73% sammanboende. 17

26 Tabell 8e. Antal boendeår i Sverige bland dem som ger hjälp. Antal boendeår i Sverige Ger hjälp Antal Procent 0-10 år i Sverige 10 1 % Mer än 10 år i Sverige % Ej besvarat frågan 27 4 % Samtliga % Skulle de med mindre än 10 år i Sverige, ha fördelat sig som de andra, så borde 14 istället för 10 personer, vara hjälpare. 31 Skillnaden är inte statistiskt säker. Således gäller: att det inte finns någon skillnad bland dem som har bott kortare respektive längre tid i Sverige, vad gäller att ge hjälp till en närstående. 3.2 Beskrivning av dem som är över 65 år och får hjälp I detta avsnitt beskrivs den grupp som får hjälp. I tabell 9a redovisas åldersfördelningen. Då 172 personer ger hjälp till flera närstående kan flera alternativ anges. 32 Tabell 9a. Ålder på dem får hjälp. Flera alternativ kan anges. Ålder på den som får hjälp Får hjälp Antal Procent år 39 5 % år % år % år % år % Över 90 år % Av tabellen framgår det att det finns en liten topp av hjälpmottagare i åldern år. I tabell 9b redovisas vilken relation de som ger hjälp har till sin närstående. Tabell 9b. Relation mellan hjälpare och mottagare av hjälp. Flera alternativ kan anges i de fall hjälpen riktas till flera personer. Den som får hjälp är: Antal Procent En maka/make/sambo % Förälder % En eller flera svärföräldrar % Till annan släkt % Till vän eller granne % Till annan 26 4 % 53 % ger hjälp till en förälder och 14 % en svärförälder. 15 % hjälper en sammanboende. 12 % någon vän/granne. Några få nämner annan, t ex genom kyrkans diakoniverksamhet, Röda korset, Pingst-/Missionskyrkan eller seniorerna. Således gäller: personer har bott i Sverige mindre än 10 år. Förväntade hjälpare: 712/3102x60=14st. 32 Lite om mättproblematik behandlas i bilaga 1, rubriken Frågeformuläret. 18

27 att allra flesta hjälpare har en nära (sl kt-)relation till den som man hjälper. 3.3 Typ av hjälpinsatser som utförs idag I detta avsnitt beskrivs omfattningen av olika typer av insatser. I tabell 10a redovisas svaren. 34 personer har inte besvarat frågan. Som jämförelse redovisas även hur gruppen har svarat på frågan om man kan tänka sig att utföra olika insatser i framtiden. Insatserna är indelade på samma sätt som tidigare i tre kategorier (se avsnitt 2.2) Tabell 10a. Hjälpinsatser som man utför i dag och som man kan tänka sig att utföra i framtiden. Flera alternativ kan uppges. Olika hjälpinsatser Ger hjälp idag Kan tänka sig i framtiden Antal Procent Procent Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till % 76 % Inköp av dagligvaror eller andra ärenden % 56 % Promenader % 46 % Kategori 2: Städning % 32 % Tvätt/strykning % 31 % Matlagning % 26 % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch % 21 % Av- och påklädning 45 6 % 17 % Annat % 14 % Resultaten visar: att 76 % finns till hands och ser till att allt står rätt till. Detta är således den vanligaste hjälpinsatsen, att 55 %, hjälper till med inköp av dagligvaror eller andra ärenden, att det sker en kraftig avtrappning av antalet personer som hjälper till med promenader, städning, tvätt/strykning och matlagning, att ytterligare en avtrappning sker då det gäller personlig omvårdnad. I tabell 10b redovisas andelen hjälpare som utför minst en insats inom en kategori. Tabell 10b. Hjälpinsatser som utförs i dag/i framtiden indelat i kategorier. Olika hjälpinsatser Ger hjälp idag Kan tänka sig ge hjälp i framtiden Antal Procent Procent Kategori 1: % 85 % Kategori 2: % 42 % Kategori 3: % 23 % Av tabellen framgår det: att 88 % utför någon av de insatser som innefattas av kategori 1, dvs tillsyn, inköp/ärenden eller promenader, att 43 % utför någon av de insatser som innefattas av kategori 2, dvs städning eller tvätt/strykning eller matlagning, 19

28 att 13 % utför någon av de insatser som innefattas av kategori 3, dvs personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad, hårtvätt eller av- och påklädning. Typ av insatser skillnader mellan olika åldrar 33 Vad gäller inköp av dagligvaror eller uträttande av ärenden är detta lika vanligt i alla åldersgrupperna. De skillnader som finns är emellertid: att de yngre, dvs mellan år, uppger i högre grad, än de mellan år, att man finns till hands och ser till att allt står rätt till (även säkerställd skillnad mot dem mellan år) samt att man utför andra insatser än de alternativ som fanns med. att de äldre, dvs de mellan år, uppger i högre grad, än de mellan år, att man hjälper till med matlagning (även säkerställd skillnad mot dem mellan år), tvätt/strykning, städning (även säkerställd skillnad mot dem mellan år) och personlig hygien, toalettbesök, dusch, bad och hårtvätt, av- och påklädning. Vidare så finns det en tendens, att de äldsta i högre grad än de yngsta, hjälper till med promenader. 34 Den mellersta gruppen hamnar någonstans mitt emellan de båda andra, men på det hela taget närmare den yngre gruppen. Typ av insatser skillnader mellan män och kvinnor I följande tabell redovisas skillnader mellan män och kvinnor i typ av insatser man gör. Tabell 10c. Hjälpinsatser som utförs i dag indelning efter kön. Flera alternativ kan uppges. Olika hjälpinsatser Män Kvinnor Alla Procent Procent Procent Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till 80 % 75 % 76 % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden 55 % 55 % 55 % Promenader 26 % 28 % 28 % Kategori 2: Städning 29 % 31 % 31 % Tvätt/strykning 12 % 32 % 26 % Matlagning 14 % 23 % 21 % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch 6 % 15% 12 % Av- och påklädning 2 % 8 % 6 % Andra insatser 22 % 20 % 21 % I tabellen framgår det att det finns vissa skillnader i vad män respektive kvinnor hjälper till med. Dessa är: att kvinnor i högre grad än män, utför insatser som gäller tvätt/strykning, matlagning samt kroppsnära insatser som av- och påklädning, personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt. I tabell 10d redovisas insatserna sammanslagna i kategorier. Vad som avses är antal personer som utför någon insats i respektive kategori. 33 Alla skillnader i avsnitt 3.3 är testade med t-test. Signifikans finns på 5 %-nivån. 34 T-testat. Signifikans finns endast på 10 %-nivån. 20

29 Tabell 10d. Hjälpinsatser som utförs i dag indelning efter kön och i kategorier. Flera alternativ kan anges. Olika hjälpinsatser Män Kvinnor Totalt Procent Procent Procent Kategori 1: (finnas tillhands, inköp/ärenden, promenader 91 % 87 % 88 % Kategori 2 (städ, tvätt/strykning, matlagning): 34 % 47 % 43 % Kategori 3 (personlig omvårdnad): 7 % 15 % 13 % I tabellen synliggörs en skillnad mellan mäns och kvinnors olika insatser, dvs: att kvinnorna i högre grad än männen utför minst en insats i kategori 2 och 3. Däremot är skillnaden i kategori 1 för liten för att kunna säkerställas. Det har tidigare konstaterats att det är lika vanligt både bland män och kvinnor att man ger någon form av hjälp åt någon närstående över 65 år. Resultaten i detta avsnitt visar: att kvinnor utför fler olika insatser, samt att man till antal dominerar inom fyra av de insatser som fanns att välja mellan i enkäten (se punkten under tabell 10c). Skillnader mellan make-maka-relation och andra hjälprelationer 35 Följande tabell visar hur många män respektive kvinnor inom ramen för make-makarelationen som utför olika vårdande insatser. Tabell 10e. Hjälpinsatser i kategori 3 och 2, som utförs i dag inom make-makarelationen. Make-maka-relation Ger hjälp i kategori 3 (vårdinsatser) Hjälp inom kategori 2 (städ, tvätt/strykning, matlagning) Antal Procent Antal Procent Make ( 32 personer) % % Maka ( 74 personer) % % Samtliga (106 personer) % % Det är lika vanligt att en make som en maka utför någon insats både inom kategori 3, dvs personlig omvårdnad/vårdinsatser och kategori I tabell 10f redovisas de män respektive kvinnor utanför make-maka-relationen, 37 som ger någon form av hjälp inom kategori 3 respektive 2. Tabell 10f. Hjälpinsatser i kategori 3, som utförs i dag av andra än makar. Andra än makar Ger hjälp i kategori 3 (vårdinsatser) Hjälp inom kategori 2 (städ, tvätt/strykning etc) Antal Procent Antal Procent Män (164personer) 4 2 % % Kvinnor (469 personer) % % 35 De som ger hjälp till fler personer kan ha flera olika relationer till dem man ger hjälp. Därav 164 män kvinnor = 739 relationer, dvs fler än antalet personer, som är 712 stycken. Mer om detta i bilaga Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %-nivån, trots skillnaderna i %-siffror (materialet är för litet). 37 Söner/svärsöner, manliga resp kvinnliga släktingar och vänner samt döttrar/svärdöttrar. 21

30 Samtliga (633 personer) % % De skillnader som finns mellan män och kvinnor utanför make-maka-relationen t ex mellan söner och döttrar) vad gäller insatser i kategori 3 och 2 är: att det är något fler kvinnor än män som ger hjälp både inom kategori 3 och 2. att kvinnor i något högre grad än män hjälper till med tvätt/strykning och matlagning. Männen utanför make/maka relationen, företrädesvis söner och i någon mån svärsöner, städar emellertid i lika hög grad som kvinnorna. Vidare finns det inga skillnader mellan män och kvinnor alls inom kategori 1, dvs att finnas till hands och se till att allt står rätt till, inköp/ärenden, samt promenader, varken inom eller utom make-maka-relationen. Närståendes insatser som kan komma att öka i framtiden I tabell 10a framgår det att en del av dem som ger hjälp åt en närstående, kan tänka sig att utföra även andra insatser i framtiden än vad man i dag gör. Sådana insatser är: promenader, personlig hygien, toalettbestyr och dusch, bad och hårtvätt, av- och påklädning. Det finns även en tendens att fler skulle kunna tänka sig att hjälpa till med matlagning. 38 Egna exempel på andra insatser som man utför I de öppna kommentarerna gav hjälparan exempel på vad som kan avses med andra insatser. Dessa redovisas i tabell 10e. Tabell 10e. Egna exempel på andra insatser som man utför. Antal Typ av insatser Exempel 49 st Sociala insatser: Telefonkontakt, sällskap, samtal/psykosocialt stöd, högläsning. 47 st Ekonomi och pappersadmin: Sköta ekonomin, betala räkningar, sköta administration, ställa upp som god man, göra bank- och postärenden. 44 st Skjutsning/ledsag. Följa med vid läkarbesök, skjutsa och sköta transporter. 39 st Hus, hem och trädgård Hus- och fastighetsarbeten, tapetsera, reparera, klippa gräs, plantera och vattna blommor, ta hand om trädgård o landställe, sköta gravar, laga sy, fixa med bil, byta gardiner, tvätta fönster. 11 st Fixa Fixa olika saker, diverse, göra hemtrevligt, pynta. 10 st Fritid/utflykter Utflykter, resor, TV, böcker, middagar, kul saker tillsammans. 10 st Vårdinsatser Ge insulin, medicin, lägga om sår, vårda i livets slutskede. 6 st Allt efter behov Ställer upp på det allt som den närstående behöver ha hjälp med. 6 st Hår- och fotvård Hårrullning, hårklippning, permanent, fotvård. 5 st Klädvård Sy och laga kläder, stoppa strumpor. 4 st Kontakter Hålla nödvändiga kontakter med myndigheter. 4 st Städ/tvätt/disk Sköter hushållet som jag alltid har gjort. 3 st Annat Ställa upp på personliga önskemål, sköta djur, bidra med pengar. Utöver de givna svarsalternativen så ger hjälparna exempel på en mängd olika insatser som man utför. Dessa är företrädesvis av social och praktisk natur, inte vårdande. En intressant fundering är hur fördelningen mellan män och kvinnor skulle ha varit om 38 Signifikant endast på 10%-nivån. 22

31 insatser som ekonomi/pappersadministration,skjutsning/ledsagning/transporter skötsel av hus/hem och trädgård hade funnits med bland de fasta svarsalternativen. 3.4 Hjälpinsatsernas omfattning I detta avsnitt beskrivs insatsernas omfattning. I tabell 11a framgår det hur ofta de som ger hjälp utför en hjälpinsats. Tabell 11a. Hur ofta en person ger hjälp till närstående över 65 år. Hur ofta Hjälpare Antal Procent Några gånger i månaden % En gång i veckan % Flera gånger i veckan % Varje dag % Har ej besvarat frågan 46 6 % Totalt % 94 % av 712-gruppen har svarat att de ger hjälp minst några gånger i månaden. Väldigt många ger mer regelbunden hjälp än så: Två tredjedelar ger hjälp minst en gång i veckan. 21 % ger hjälp varje dag. Hjälpen fördelar sig förhållandevis ganska jämt mellan olika grader av omfattning, vilket tyder på att dem som man ger hjälp befinner sig på olika platser, på en slags skala in i ett ökat hjälp- och vårdberoende. I tabell 11b redovisas hur mycket hjälp som utförs mätt i timmar. Tabell 11b. Hjälp till närstående uppmätt i timmar. Antal timmar Hjälpare Antal Procent Högst 3 timmar per månad % 1-3 timmar i veckan % 4-10 timmar i veckan % timmar i veckan 43 6 % timmar i veckan 24 4 % Mer än 30 timmar i veckan 38 5 % Har ej besvarat frågan % Totalt % Räknar man samma antalet timmar per vecka så innebär det: att 643 personer ger mellan timmar per vecka, dvs i snitt 7 timmar per vecka och person. I tabellen tydliggörs tre trappsteg in i ett ökat hjälp och vårdberoende. Det första steget utgörs av de 18 % som utför högst 3 timmar per månad, dvs ganska sporadiska hjälpinsatser. Det andra steget utgörs av att den stora mellangruppen på 58 %, där hjälpinsatserna har fått en viss regelbundenhet. Det tredje utgörs sedan av ett ganska omfattande hjälpberoende. Hjälpinsatserna har sannolikt även övergått till mer vårdande insatser. Nästan 19 % har uppgivit att man ger hjälp med personlig hygien, toalettbestyr, 23

32 dusch av- och påklädning osv. Av tabellen ovan framgår att 20 % ger mer hjälp än 10 timmar per vecka. Dessa fördelar sig så: att 15 % ger mer än 10 timmar, att 5 % ger mer än 30 timmar per vecka. Insatser i tid och mängd skillnader mellan ålder, kön och civilstånd Skillnaderna mellan åldrarna är stora. Det är fler mellan år, än bland de yngre som ger stöd varje dag och som lägger ner mer än 30 timmar i veckan. För dem som är mellan gäller: 39 att 53 % av dem ger hjälp varje dag, mot 13 % bland dem mellan år, att 24 % lägger ner mer än 30 timmar i veckan mot 2 % bland dem mellan år, att 48 % av lägger ner mer än 11 timmar i veckan mot 8 % av dem i åldern år. Mellan män och kvinnor finns inga statistiskt säkra skillnader, men en tendens är att något fler kvinnor uppger att man lägger ner mer än 30-timmar. 40 Vidare gäller följande skillnad mellan olika civilstånd: att 25 % av de sammanboende mot 12 % av de ensamstående ger hjälp varje dag. Det finns också en tendens att det är vanligare bland de sammanboende att man lägger ner mer än 30 timmar per vecka på att hjälpa en närstående. 41 Sammanfattning skillnaderna mellan ålder, kön och civilstånd för olika insatser i tid och mängd: att det är påtagligt fler av dem mellan år än de övriga, som uppger att man ger hjälp varje dag och som lägger ner mer än 30 timmar per vecka på olika insatser att det inte finns några större skillnader mellan könen, men en tendens att något fler kvinnor lägger ner mer än 30-timmar, att det är något fler sammanboende än ensamstående, som uppger att man ger hjälp varje dag. 39 Testat med t-test. Alla nämnda skillnader i avsnittet är signifikanta på 5 %-nivån. 40 Testat med t-test. Signifikant endast på 10 %-nivån. 41 Testat med t-test. Signifikant endast på 10 %-nivån. 24

33 3.5 Motiv för att ge hjälp till en närstående I enkäten gavs 12 tänkbara motiv för att ge hjälp åt en närstående. 42 Till dessa fanns fyra svarsalternativ; instämmer i hög grad, instämmer i viss mån, tar delvis avstånd, tar helt avstånd. I tabellen nedan har dessa slagits samman till instämmer kontra tar avstånd. Procentsatserna baseras på samtliga 712 hjälpare. Bortfallet ligger på % per påstående, vilket bör tas med i beräkningar då resultaten tolkas. Tabell 12. Motiv för att ge hjälp åt en närstående över 65 år. Motiv för att ge hjälp Instämmer Tar avstånd Har ej besvarat frågan Samtliga Tillfredsställelse 1. Den jag hjälper blir glad, tacksam 72 % 4 % 25 % 100 % 2. Kärlek och hänsyn 68 % 2 % 29 % 100 % 3. Det känns meningsfullt för mig själv 65 % 7 % 27 % 100 % 4. Jag känner mig behövd 64 % 8 % 28 % 100 % Löften och återgäldanden 5. Jag vill återgälda lite av det som den närstående tidigare har givit mig i livet. 59 % 11 % 30 % 100 % 6. Vi har lovat varandra att göra så. 20 % 42 % 38 % 100 % Krav eller övertygelse 7. Jag har en övertygelse om att jag bör göra så. 59 % 10 % 31 % 100 % 8. Jag tror att jag är den som bäst kan klara av detta. 36 % 29 % 36 % 100 % 9. Jag känner krav på att ställa upp från den jag ger 34 % 31 % 35 % 100 % hjälp eller stöd. 10. Jag känner inte att jag har något val. 28 % 36 % 36 % 100 % 11. Jag känner krav från omvärlden, t ex släkt, 22 % 41 % 37 % 100 % grannar eller övriga samhället. 12. Jag litar inte på den hjälp, vård och omsorg som kommunen erbjuder. 14 % 47 % 39 % 100 % Motiv tillfredsställelse, dvs resultatet av handlingen är gott Den första grupp av motiv handlar om tillfredsställelse, antingen för hjälparen eller för hjälpmottagaren: För dessa gäller: att mer än tre fjärdedelar av hjälparna instämmer i påståendena om att man ger hjälp av kärlek och hänsyn och för att den närstående blir glad och tacksam. För båda påståenden gäller att 60 % instämmer i hög grad, att 65 % gör det därför att det känns meningsfullt och för att man känner sig behövd. Motiv löften och återgäldanden, dvs tidigare handling styr Den andra gruppen av motiv bygger på tidigare avtal eller tacksamhetsskuld. För dessa gäller: att nästan 60 % instämmer i att man vill återgälda lite av det som den närstående tidigare har givit i livet. 46 %, instämmer i hög grad, att 20 % instämmer i att löften är ett motiv, medan 42 % tar avstånd från det. 42 Påståendena/frågorna bygger på tidigare nationella och internationella studier. Se Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 15-20). 25

34 Tidigare har det framkommit att nära (släkt-)relationer, företrädesvis make-maka, har betydelse för att vilja ge hjälp i framtiden. Här synliggörs åter att den tidigare relationen har betydelse och hur tidigare band styr dagens handlingar. Motiv krav eller övertygelse, dvs egna eller andras önskningar i dag En tredje form av motiv är egna eller omvärldens krav på hur man ska handla. att nära 60 % svarar att man har en övertygelse om att man bör ge hjälp. 44 % instämmer i hög grad i detta påstående, att var tredje hjälpare svarar att man känner krav från den som man ger hjälp. Hälften av dessa instämmer i hög grad, att 22 % svarar att man känner krav från t ex släkt, grannar eller övriga samhället och något fler känner att man inte har något val vad det gäller att ställa upp eller inte. Motiv en komplex bild Att undersöka motiv för en handling är ett komplicerat projekt. Egentligen kan man inte veta vilken innebörd, färg eller styrka ett påstående har för olika personer. Till detta kommer att den som svarar kanske inte själv vet vad han/hon har för motiv för sina handlingar, eller vill uppge det egentliga motivet. Bortfallet på de olika påståenden är också stort. Att samma person kan drivas av en rad olika motiv avspeglas i några av de kommentarer i enkäten: Jag gör givetvis detta av kärlek till min anhörige. Men jag litar inte en sekund på den vård och omsorg som kommunen ger. Ingen annan handlar, stryker, skriver räkningar, går till biblioteket på promenader, ringer, tvättar fönster, vattnar blommar osv om inte jag gör det. Min mor har svårt att ta emot hjälp av någon annan än oss döttrar och vi har just nu möjlighet att ställa upp om inte vårdbehovet ökar. Trots detta så ger indelningen i avsnittet en bild av hur just olika former av motiv kan ligga till grund för att man ger hjälp till någon. Vill man ha djupare kunskap om motiv så är sannolikt öppna intervjuer en mer framkomlig metod. Det höga bortfallet på de olika påståendena väcker också frågan hur pass bra enkätformen är i detta sammanhang. Motivbild - ett försök till sammanfattning De starkaste motivationsfaktorer som framförs i denna undersökning, för den grupp som ger hjälp åt en närstående över 65 år är: den egna eller mottagarens tillfredsställelse i det man gör, den tidigare relationen som man har byggt upp i livet, den egna inre övertygelsen om vad som är rätt. Motivationsfaktor som kommer därefter är krav från omvärlden. Motiv som är minst avgörande för gruppen, då det gäller att ge hjälp, är brister i tillit till den hjälp, vård och omsorg som Linköpings kommun i dag erbjuder. 26

35 3.6 Upplevelser som hjälpare I frågeformuläret gavs 10 påståenden om tänkbara upplevelser i rollen som hjälpare av dessa redovisas i detta avsnitt. I enkäten fanns fyra svarsalternativ; instämmer i hög grad, instämmer i viss mån, tar delvis avstånd, tar helt avstånd. I tabellen nedan har dessa slagits samman till två alternativ; instämmer respektive tar avstånd. Bortfallet bland dem som har besvarat frågan, ligger mellan % på de olika påståendena. Några skriver att man inte ger hjälp i sådan omfattning att alla påståenden är aktuella. Procentsatserna i tabellen baseras på samtliga 712 hjälpare. Tabell 13. Upplevelser bland personer som ger hjälp åt en närstående över 65 år. Upplevelser bland dem som ger hjälp Instämmer Tar avstånd Har ej besvarat frågan Samtliga Påståenden ställda i positiv form 1. Jag trivs med att kunna ge hjälp, stöd eller vård. 67 % 9 % 24 % 100 % 2. Jag får tillräckligt med tid för mig själv. 40 % 29 % 31 % 100 % Påståenden ställda i negativ form 3. Det är svårt att hinna med att ge hjälp och stöd. 46 % 22 % 32 % 100 % 4. Det är psykiskt tröttande. 27 % 41 % 41 % 100 % 5. Det är fysiskt tungt för kroppen. 20 % 46 % 34 % 100 % 6. Den jag hjälper begär mycket av mig. 15 % 50 % 35 % 100 % 7. Sömnen påverkas negativt. 15 % 51 % 34 % 100 % 8. Den jag hjälper blir lätt arg och brusar upp. 11 % 55 % 35 % 100 % Hela 478 personer, dvs 67 % av dem som ger hjälp instämmer i påståendet: Jag trivs med att kunna ge hjälp, stöd eller vård. 43 % instämmer i hög grad. De problem som man upplever i situationen som hjälpare följande: Nära hälften anser att det är svårt att hinna med att ge den närstående hjälp, 29 % tycker inte att de får tillräckligt tid för sig själv, 27 % uppger att det är psykiskt tröttande, 20 % svarar att det är fysiskt tungt, 15 % anser att den man hjälper begär för mycket, 15 % tycker att sömnen påverkas negativt, 11 % svarar att den man hjälper blir lätt arg och brusar upp. Några har kommenterat frågan. Ett tiotal personer skriver att man känner sig bunden, att det är arbetsamt när den närstående ringer och är orolig etc. Vidare, att man har ett heltidsarbete som gör att man har svårt att orka ge hjälp, att man har dåligt samvete för att man inte hjälper till tillräckligt mycket osv. En hjälpare skriver t ex: Arbetar själv heltid. Som dotter tar man självfallet ansvar för sin mor, men när ska man själv leva? Har själv 3 barn och 2 barnbarn. Hur prioritera? Andra berättar att man själv är fysiskt nedsatt, sjuk eller brister i ork. En särskild kommentar, som återknyter till tidigare beskrivning av motiv för att hjälpa en närstående, handlar om hur ett frivilligt löfte till varandra likväl kan leda till en ofrivillig eller oberäknad konsekvens, som senare kan bli svår att bära: 43 Påståenden utgår från resultat i tidigare nationella och internationella studier. Se Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 17-20). 27

36 Efter att ha vårdat min man de sista 5 åren, mot allt sämre förmåga att klara sig själv, med behov av ständig tillsyn m m, anser jag att ingen anhörig skall behöva offra sitt eget liv för att man har givit varandra löften i den friska delen av sitt liv tillsammans att vårda varandra: Nu har jag distans till allt här i livet. Upplevelser skillnader mellan kön och typ av insatser Det finns inga skillnaderna mellan män och kvinnor i upplevelser i situationen som hjälpare. Däremot finns det en viss tendens att kvinnor i något högre grad än män tycker att det är psykiskt tröttande att ge hjälp och att sömnen påverkas negativt. 44 De som ger hjälp trivs lika bra med detta oavsett vilken typ av insats de gör. Däremot så är det fler bland dem som hjälper till insatser i kategori 2 och 3 (t ex tvätt/strykning, städ eller personlig omvårdnad) än de som hjälper till med insatser inom kategori 1 (finnas tillhands, inköp/ärenden etc), som upplever att det är fysiskt tungt att ge hjälp. Det finns en tendens att de även tycker att sömnen påverkas negativt. 3.7 Stöd till personer som ger hjälp En fråga är om man är ensam i sin situation hjälpare eller om det finns fler som också bidrar med olika insatser. En annan fråga är om man själv får stöd av andra. I detta avsnitt redovisas resultaten på olika delfrågor i enkäten som har med dessa två övergripande frågor att göra. Bidrar även kommunal hemtjänst med vissa insatser? En viktig fråga då det gäller hjälp till närstående är om detta utförs helt vid sidan av det kommunala hemtjänstsystemet eller om den som får hjälp är inne i det systemet. 45 I tabell 13a redovisas hur många av hjälpmottagarna som även får någon eller några former av kommunal hemtjänst. Alla utom 46 personer har svarat på frågan. Tabell 14a. Personer över 65 år som även får hjälp av kommunens hemtjänst. Kommunala hemtjänstinsatser Personer som får hjälp Antal Procent Får ingen hjälp alls av kommunen hemtjänst % Städning, inköp promenader, matlagning etc (sekundär ADL) % Personlig hygien, dusch, bad, toalettbesök (primär ADL) % Tillsyn av att allt står rätt till % Av tabellen framgår det: att drygt hälften av hjälparna uppger att den närstående inte har någon kontakt med kommunens hemtjänst alls. 44 Testat med t-test. Signifikant endast på 10 %-nivån. 45 I Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 8)., refereras det till Szebehly. Marta. (1998b s 83)., som menar att personer har fallit ur det svenska hemtjänssystemet de senaste åren. På omsorgsnämndens kansli i Linköping bekräftar man att framförallt boservicen har minskat kraftigt. Detta gör att sannolikt många som förut har haft stöd och kontakt med hemtjänsten, t ex make/maka till den man hjälper, i dag inte längre har sådan kontakt. 28

37 Det innebär, omvänt att nära hälften av hjälpmottagarna är på väg in i ett vård- och omsorgsberoende. Tillsyn av att allt står rätt till, boservice och personlig omvårdnad kan ses som tre steg på vägen till ett allt mer ökat beroende. De som får hjälp fördelar sig förhållandevis jämt på den trestegsskalan. Hur många hjälpare får stöd och av vem? Med stöd utifrån, avses här t ex kommunens hemtjänst, släkt, vänner, sjukvård eller frivilligorganisationer. Stöd kan både utformas och riktas på olika sätt. Under denna rubrik särskiljs inte olika stödinsatser med tanke på hur de är utformade eller som utför dem, utan frågan är öppen för om det överhuvudtaget finns någon som underlättar hjälpsituationen på något sätt. I tabell 14b redovisas hur de som ger hjälp har svarat på frågan. 58 personer har inte avgett något svar. Tabell 14b. Svar på frågan: Får Du och Din eller Dina närstående stöd av någon som underlättar för Er? Vi får/får inte stöd Antal Procent Får stöd av någon % Får inte stöd av någon % Har ej besvarat frågan 58 8 % Totalt % Av tabellen framgår: att 47 % svarar att man själv eller den närstående får stöd av någon utomstående, att 45 % svarar att man själv eller den närstående inte får stöd av någon utomstående. I tabell 14c redovisas vem som ger stöd. Tabell 14c. Olika stödjare. Flera alternativ kan uppges. Personer, organisationer och Hjälpare institutioner som man får stöd av Antal Procent Släkt, vänner eller bekanta % Kommunen % Sjukvården 54 8 % En kyrka eller församling 15 2 % En frivilligorganisation 5 1 % Annan 42 6 % Av tabellen framgår: att 27 % får stöd av släkt, vänner eller bekanta, att 25 % får stöd av offentlig verksamhet, dvs kommunen och sjukvården. I kommentarerna uppger 34 personer att stödet kommer från ett syskon, make/maka eller barn. 3 personer nämner en granne. Exempel på offentlig verksamhet som ges är t ex kommunens stödteam/demensteam, LAH (landstingsansluten hemvård), PHV (psykiatrisk hemvård), distriktssköterska eller annan sköterska och personalen på ett servicehus. 15 personer skriver att man får stöd av ett personalen på ett vårdhem, sjukhem, ålderdomshem etc som den närstående bor på. 29

38 Vad det gäller andra stödjare framgår det: att 15 personer, dvs 2 % svarar att man får stöd av en kyrka/församling, att 5 personer, dvs 1 % uppger en frivilligorganisation, att 6 % får stöd av annan än vad som finns med i svarsalternativen. Tre personer upplyser att man tar hjälp av ett privat städbolag/en privat servicefirma. Vad de andra avser framgår inte. Den enda organisation/förening som någon refererar till är Bikupan, en verksamhet för psykiskt funktionshindrade, som drivs av föreningen RSMH (Riksförbundet för psykisk och mental hälsa). Att stödet från frivilligorganisationer inte är större tas upp i slutdiskussionen. Olika typer av vanligt förekommande, formellt stöd En annan fråga är vilken typ av stöd som är vanligt. I enkäten frågas: Vilket stöd får Du i Din uppgift som hjälpare? Till frågan följer en uppräkning av vanligt förekommande, formella stödformerna. 46 Oftast drivs dessa i offentlig regi, men detta förutsätts inte i enkäten. I tabell 14d redovisas hur många som svarar att man själv får stöd genom någon eller några av dessa stödformer. 106 personer, dvs 15 % har inte besvarat frågan. Procenttalet för varje påstående är emellertid beräknat på hela 712-gruppen. 47 Tabell 14d. Typ av stöd som underlättar uppgiften som hjälpare. Typ av stöd Hjälpare Antal Procent Jag får inget stöd alls % 1. Jag blir ibland avlöst av någon annan % 2. Det finns en kontaktperson som jag kan vända sig till % 3. Den närstående vistas regelbundet på en vårdplats % 4. Den närstående deltar i dagverksamhet % 5. Jag får hjälp att anpassa hemmet om så behövs % 6. Jag brukar delta i informationsträffar, seminarier el dyl % 7. Jag deltar/har deltagit eller kommer att delta i en anhöriggrupp % 8. Den närstående kan vid behov vistas på tillfällig vårdplats % 198 personer, dvs 28 % svarar att man får stöd genom en eller flera av de vanligaste formella stödformerna. Svaren visar att det inte finns någon stödform som är väldigt utbredd i hela 712-gruppen. De två vanligaste formerna för stöd till hjälparna, som 9 % säger att man erhåller, är emellertid: att den som ger hjälp blir avlöst, att den som ger hjälp har en särskild kontaktperson att vända sig till. 46 De olika stödformerna har valts ut efter en nationella undersökning och en lokal inventering. Se Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 29-32). 47 I enkäten står det: Den närstående vistas regelbundet på en vårdplats (s k växelvård). 4 % har uppgett detta, vilket motsvarar c/a personer i Linköping. Detta är inte möjligt. Flera kommenterar att den man ger hjälp bor på vårdhem, sjukhem, ålderdomshem, gruppboende, i vårdbostad osv. Växelvård har tolkats på annat sätt än så var avsett. Därför har ordet tagits bort i resultatredovisningen, tabell 14 d, tredje påståendet då ordet sannolikt har tolkats som vanlig vårdplats. Möjligen har någon som är förtrogen med begreppet undvikit att fylla i påståendet, varför frekvensen kanske skulle kunna vara något högre om ordet inte hade funnits med från början. 30

39 Är stödinsatserna tillräckliga? En viktig fråga i studien att undersöka är om hjälparna upplever att de får tillräckligt med stöd i sin roll. Tidigare har upplevelser redovisats i avsnitt 3.6. Två påståenden som gäller om man får tillräckligt med stöd kvarstår. Dessa redovisas i tabell 14e. Tabell 14e. Frågor om tillräckligt stöd. Upplevelser om tillräckligt stöd/eller ej Instämmer Tar avstånd Har ej svarat Samtlig a 1. Jag känner att jag kan prata med någon om 41 % 23 % 36 % 100 % mina ev problem som hjälpare. 2. Jag får tillräckligt med stöd utifrån. 30 % 30 % 39 % 100 % Av tabellen framgår: att 4 av 10 anser att man har någon som man kan prata med om eventuella problem i hjälpsituationen, att 3 av 10 anser att man får tillräckligt stöd utifrån. Det finns en tendens i materialet att kvinnor i högre grad än män, känner att de kan prata med någon om eventuella problem. 48 Mellan % har inte svarat på påståendena. Även tidigare i resultatredovisningen har bortfallet varit stort på frågor som kan tänkas ligga nära den personliga integriteten. Några har kommenterat att man inte ger tillräckligt mycket hjälp för att kunna svara på frågan, men i övrigt är det omöjligt att veta vad den gruppen egentligen tycker. 3.8 Den kommunala personalens bemötande gentemot dem som ger hjälp De som får stöd av kommunen ombads att svara på hur man tycker att stödet fungerar. Till frågan följde ett antal påståenden med fyra svarsalternativ; instämmer i hög grad, instämmer i viss mån, tar delvis avstånd, tar helt avstånd gavs i enkäten. Svarsalternativen har slagits samman till två alternativ; instämmer och tar avstånd. 151 personer, som får stöd av kommunen, har tagit ställning till något eller några av påståendena. Ytterligare 9 stycken har inte svarat på något påstående, men har kryssat i att man har annan uppfattning, än vad som finns med i påståendena. I tabell 14c redovisas svaren procentuellt beräknade på de 160 personer, som uppger att man får kommunalt stöd, dvs 23 % av hela 712-gruppen. I enkäten fanns fyra svarsalternativ; Instämmer i hög grad, instämmer i viss mån, tar delvis avstånd, tar helt avstånd. På samma sätt som tidigare har de här slagits samman till två alternativ; instämmer kontra tar avstånd. 48 Testat med t-test. Signifikant endast på 10 %-nivån. 31

40 Fråga 15. Svar på frågan: Om Du får stöd av kommunen hur tycker Du då att stödet fungerar? Påståenden om kommunalt stöd Personer som får kommunalt stöd Instämmer Tar Har ej Samtliga avstånd svarat Jag känner att min närstående blir väl bemött av 76 % 9 % 15 % 100 % personalen. Jag blir trevligt bemött. 68 % 8 % 25 % 100 % Personalen lyssnar på mig. 63 % 8 % 29 % 100 % Jag kan själv vara med och bestämma vad jag ska få 40 % 15 % 46 % 100 % för stöd. Jag känner att man inte har tid med mig. 21 % 34 % 45 % 100 % Jag blir nonchalant bemött 9 % 48 % 43 % 100 % 75 % av de 160 personer som får stöd av kommunen instämmer i att den närstående blir väl bemött av kommunens personal. Men det kan vara svårt att svara entydigt ja eller nej på påståendet. En av dem som har svarat på frågan skriver: Jag upplever att mina närstående blir väl bemötta av de flesta i personalen. Sen finns det naturligtvis en del som är mindre kunniga i sin yrkesroll och som inte bemöter på ett proffsigt sätt (oftast saknar de vårdutbildning). Dessa personer skapar oro och stress hos mina föräldrar, som jag sedan får bearbeta och förklara på alla sätt för dem. Vad det gäller bemötande gentemot den som ger hjälp, så framkommer det: att 68 % svarar att man blir trevligt bemött, att 63 % tycker att personalen lyssnar då man vill prata med dem, att 40 % tycker att man får vara med och bestämma vad man själv ska ha för stöd, att 34 % anser att personalen har tid för personen som hjälpare. Vad gäller tid, medbestämmande och nonchalant bemötande är bortfallet mycket stort. Så många som % har inte alls besvarat påståendena. Klart är emellertid: att 9 % anser att man blir nonchalant bemött, att 15 % inte anser att man får vara med och bestämma vad man själv ska ha för stöd, att 21 % anser att personalen inte har tid. Få personer har kommenterat frågan. De som har skrivit något har oftast negativa erfarenheter, som att information och samarbete inte fungerar, att personalen har bråttom och att man blir nonchalant bemött. Ett par personer skriver emellertid att man är nöjd med bemötandet. Upplevelser av bemötandet av kommunal personal skillnader mellan män och kvinnor Det finns inte några skillnader i upplevelser av bemötandet mellan män och kvinnor. Däremot finns det en liten tendens i materialet att kvinnor upplever att de får ett bättre bemötande än vad män gör. Men skillnaderna är inte statistiskt säkerställda. 32

41 3.9 Önskemål om olika stödinsatser I detta avsnitt redovisas vilka ytterligare behov och önskemål av stöd som hjälparna har. I enkäten gavs 9 exempel på vanliga stödformer i form av påståenden. Till varje exempel ges fyra svarsalternativ; instämmer i hög grad, instämmer i viss mån, tar delvis avstånd, tar helt avstånd. I tabellen har svarsalternativen, liksom tidigare, slagits samman till; instämmer respektive tar avstånd. 533 personer har besvarat minst ett av påståenden. 179 personer, dvs 25 % har inte alls svarat på frågan. De övriga har hoppat över ett eller flera påståenden. Procentsatserna baseras emellertid på samtliga 712 hjälpare. Tabell 16 Svar på frågan: Vad vill Du ha för kommunalt stöd av kommunen i Din situation som hjälpare idag? Önskemål om stöd Hjälpare Instämmer Tar Har ej Samtliga avstånd svarat 1. Jag vill ha en kontaktperson som jag kan vända mig 32 % 15 % 53 % 100 % till när jag behöver hjälp. 2. Jag vill att min närstående får en servicelägenhet. 26 % 20 % 55 % 100 % 3. Jag vill att min närstående kan delta i dagverksamhet. 25 % 18 % 56 % 100 % 4. Jag vill få hjälp att anpassa hemmet hos min eller 22 % 20 % 58 % 100 % mina närstående, som jag hjälper. 5. Jag vill kunna delta i informationsträffar, seminarier 17 % 25 % 58 % 100 % el dyl. 6. Jag vill ibland bli avlöst i den närståendes hem. 16 % 24 % 61 % 100 % 7. Jag vill ha ekonomiskt stöd av kommunen, t ex i form 15 % 27 % 58 % 100 % av anställning, bidrag el dyl. 8. Jag vill kunna delta i en anhöriggrupp. 13 % 28 % 59 % 100 % 9. Jag vill att min närstående regelbundet kan vistas på 12 % 28 % 61 % 100 % en vårdplats. Jag vill inte ha något stöd av kommunen. 26 % 28 % 47 % 100 % Det som efterfrågas av flest antal hjälpare är: en kontaktperson som man kan vända sig till när man behöver ha hjälp. 32 %, dvs en tredjedel av de 712 hjälparna, vill ha detta stöd. 21 % instämmer i hög grad i påståendet. 49 Därefter kommer en grupp av önskemål: servicelägenhet, dagverksamhet och anpassning av hemmet. Ungefär var fjärde/femte hjälpare önskar sådant stöd. Vad gäller servicelägenhet instämmer 17 % i hög grad att detta är någonting man önskar sig. Några understryker i kommentarerna att detta är ett mycket viktigt önskemål. 50 Därefter kommer de övrig önskemålen (5-9) som en grupp, då dessa är svåra särskilja från varandra; information, avlösning, ekonomiskt stöd, anhöriggrupp och vårdplats som den närstående regelbundet kan nyttja Skillnaderna är testade med t-test. Att det första önskemålet skiljer sig från önskemål 4 och nedåt är signifikant på 5%-nivån. Att det första skiljer sig från det andra är signifikant på 10 %-nivån. 50 Skillnaderna är testade med t-test. Att det fjärde önskemålet skiljer sig från önskemål nummer 6 och nedåt är signifikant på 5%-nivån. Att det fjärde skiljer sig från det femte är signifikant på 10 %-nivån. 51 Det finns visserligen en skillnad på 5 %-nivån mellan önskemål 5 och 9. Men stegen mellan varje typ av önskemål är så litet att det är meningslöst att försöka gruppera dem. 33

42 Några reflektioner över tolkningen av svar vad gäller önskemål En fara med redovisningen ovan, är att den synliggör bara hur många som efterfrågar en viss insats och inte var behovet är mest akut eller vad som är viktigast att satsa på. Trots att behovet av vårdplatser kommer längst ner kan det vara den mest angelägna insatsen, för den grupp som har det tyngst. Även anhöriggrupper kommer långt ner. Det har emellertid visat sig i andra studier att många som har deltagit i en anhöriggrupp, säger att det har varit ett bra och viktigt stöd. 52 De höga bortfallen bör också kommenteras. Nära 60 personer av de 100 som har kommenterat frågan skriver att man inte har behov av stöd i dagsläget. Många kommenterar att de vill ha stöd den dag då det är aktuellt: Som situationen är idag behöver jag inget extra stöd, men eftersom min mor är 88 år kan detta snabbt förändras och då tycker jag att alla alternativen är bra. Just nu inte aktuellt, men om det skulle bli, så skulle jag önska att det fanns alla dessa möjligheter. Ytterligare 25 kommentarer handlar om andra önskemål som att bara få prata med någon, att få p-tillstånd utanför den närståendes bostad, att få bensinpengar, att få en tjänst som anhörigvårdare, att få hjälp när den närstående är sjuk eller när man själv inte har tid eller ork, att få bidrag till hiss respektive personlig assistent, att få färdtjänst och att få sjukgymnastik. Ett problem som beskrivs är att det kan var svårt att få den närstående att inse att han/hon behöver ha viss kommunal hjälp. Frågan om samhällets respektive individens ansvar En uppfattning som lyfts fram i några kommentarer är att det är samhällets skyldighet och inte de närståendes uppgift, att hjälpa dem som behöver ha hjälp. Uppfattningen aktualiserar problematiken om hur man bäst löser ansvarsdelning mellan samhälle och individ. Exempel på ett synsätt som lämnats på en av enkäterna är: Bäst vore om de gamla kunde ringa till någon från kommunen och få lite hjälp i hemmet utan att det kostar så mycket, lite städhjälp osv, för att de anhöriga sedan kunde göra lite roligare saker tillsammans med den äldre generationen... En annan person undrar varför kommunen gör en sådan här undersökning och hur svaren kommer att användas: Det är klart att det känns rätt att ta hand om anhöriga. Det svarar förmodligen de flesta svarar ja på. Det verkar som om kommunen vill dra sig ifrån sitt ansvar. Frågan om vad som är syftet med att kommunen undersöker hjälpares situation och medborgarnas inställning till stöd åt närstående har berörts i inledningskapitlet och tas även upp i slutdiskussionen. 52 Gustafson. Lars-Åke. (2000 s 31). 34

43 4. Diskussion och slutsatser I detta kapitel sammanfattas och diskuteras några resultat i studien utifrån de frågor som ligger till grund för studien. 53 Frågorna har förts samman under sju huvudrubriker: 1. Vilken hjälp ger personer i Linköping mellan år, till närstående över 65 år? 2. Hur upplever hjälparna sin situation? 3. Vem ger stöd till hjälparna? 4. Vilken typ av stöd får hjälparna och vilket efterfrågar de? 5. Vilka attityder gentemot att ge hjälp finns? 6. Vilka attityder gentemot att själv få hjälp i framtiden finns? 7. Slutord. Dessa frågor behandlas nedan under respektive rubrik. 4.1 Vilken hjälp ger personer i Linköping mellan år till närstående över 65 år? Hur många ger hjälp och hur omfattande är insatserna? personer, mellan år, som har besvarat en enkät. Av svaren framgår det: att 712 personer, dvs 23 %, ger stöd till en närstående över 65 år, att 22 % av männen och 23 % av kvinnorna ger stöd, dvs att det är ungefär lika många av männen som av kvinnorna som svarar att de ger hjälp, att man i snitt lägger ner 7 timmar per vecka och person på att ge hjälp, att två tredjedelar ger hjälp minst en gång i veckan och 21 % varje dag. Räknar man om resultaten så att de omfattar för hela Linköping innebär detta: att ungefär personer år ger hjälp åt en närstående över 65 år, 54 dessa fördelar sig på lite mindre än kvinnor respektive lite mindre än män, att de hjälpare som finns i Linköping mellan år lägger ner ungefär timmar per vecka för hjälp åt sina närstående, att detta ungefär motsvarar heltidsårsarbetare. 55 Jämför man med den kartläggning som gjordes 1991 i Linköpings kommun, så uppskattades då det totala antalet personer som gav hjälp åt någon närstående oavsett ålder och orsak till I föreliggande studie har det gjorts begränsningar både vad gäller ålder på hjälpare och hjälpmottagare, vilket naturligt gör att man bör hamna på en lägre siffra. Det är emellertid oklart hur man exakt gick tillväga för att räkna fram resultatet i studien 1991 och hur väl siffrorna kan jämföras med varandra. 53 Se avsnitt 1.2; Syfte och frågeställningar. 54 Beskrivning av hur beräkningarna är gjord finns bilaga Räknar man utifrån kön och bara på dem dvs svarat på just den frågan så innebär detta att personer ger timmar per vecka vilket motsvarar antal årsarbetare. Antar vi att de som inte har besvarat frågan fördelar sig på samma sätt blir siffrorna de som uppges i brödtexten. 56 Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991 s 13). 35

44 Vad är det för insatser som utförs? Av den hjälp som de 712 personerna ger fördelar sig resultatet på följande sätt: 88 % utför någon insats inom kategori 1, dvs finns till hands och se att allt står rätt till eller gör inköp av dagligvaror eller uträttar andra ärenden eller går promenader. 43 % utför någon insats inom kategori 2, dvs städar eller tvättar/stryker eller lagar mat. 13 % utför någon insats inom kategori 3, dvs hjälper till med personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt eller av- och påklädning. Således hjälper många till med insatser i kategori 1. Detta är insatser som ligger långt från kroppsvård samt till stor viss del utförs eller kan utföras utanför hjälpmottagarens hem. Vad gäller insatser i kategori 2 så halveras gruppen hjälpare. Detta är insatser som utförs i hemmet, men som fortfarande ligger långt från kroppsvård. Många berättar även i de öppna kommentarerna om att de gör olika insatser som skulle kunna sorteras in i dessa två kategorier. Slutligen återstår kategori 3, dvs insatser som har med personlig omvårdnad att göra. Här återstår bara 13 % som utför någon insats inom kategorin. En sammanfattande slutsats är att nära en femtedel av invånarna mellan år i Linköpings kommun ger hjälp åt en närstående, vilket motsvarar ungefär personer. Detta måste betraktas som en hög siffra. Vidare är en slutsats att mycket hjälp utförs då det gäller att finnas tillhands/social kontakter, hjälp till med inköp och ärende osv. Däremot minskar hjälpen generellt då det gäller mer krävande insatser. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors insatser I Ädel-ULF-utvärderingen visade det sig att 70 % av dem över 75 år, som fick informell hjälp, fick den av en kvinna. Bilden av att det är vanligare att det är kvinnor som ger hjälp är i dag allmänt vedertagen. I socialstyrelsens skrift från 1998, Att utveckla anhörigstöd står det: Ofta är det en person - en kvinna som får bära upp hela omsorgsansvaret. Anhörigomsorg är alltså många gånger synonymt med kvinnoomsorg, även om män inom ramen för make-maka-relationen lika ofta fungerar som vårdgivare. 58 I en kartläggning av närståendes hjälpinsatser i Linköping var 57 % av dem som gav hjälp åt någon närstående kvinnor. Då ingick även de som gav hjälp åt yngre personer. I denna studie framkommer det att är lika vanligt bland gruppen män som kvinnor att man ger någon form av hjälp till en närstående över 65 år. Däremot finns det fler kvinnor än män i kommunen som är mellan år 60. Det göra att man också blir fler i gruppen hjälpare. 54 % av alla som ger hjälp är kvinnor om man använder dessa siffror som underlag. Men fortfarande gäller att bland 100 män så är det ungefär lika många hjälpare, som det är bland 100 kvinnor. 57 Ädel-ULF-studien refererad i Szebehely, Marta (1998a, s 133). Se: Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 13). 58 Socialstyrelsen (1998, s 13). 59 Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991). 60 Relationen är följande: kvinnor och män. Se vidare tabell 1 och 2. 36

45 De båda Linköpingsstudierna avviker från Ädel-Ulf-utvärderingen 1994, där 70 % av dem som ger hjälp uppges vara kvinnor. Visserligen är de tre studierna inte riktigt jämförbara då det skiljer sig något mellan åldrar på dem som hjälper respektive blir hjälpta, men de olika resultaten är ändå intressanta att diskutera. I föreliggande studie är lika vanligt i gruppen män som i gruppen kvinnor att man finns tillhands och ser till att allt står rätt till, att man sköter inköp och uträttar ärenden och att man hjälper till med promenader. Det är också lika vanligt inom båda grupperna att man säger att man utför andra insatser. Det finns heller inga skillnader mellan män och kvinnor varken i hur ofta man ger hjälp eller hur många timmar män lägger ner på olika hjälpinsatser. Men det finns en tendens att det är något fler kvinnor än män bland dem som uppger att man lägger ner mer än 30-timmar i veckan. 61 Dessutom är det fler personer bland kvinnorna än bland männen, som svarar att de hjälper till med mat, tvätt/stryk och personlig omvårdnad. Det är således fler av kvinnor än män, som uppger att de gör fler olika insatser av de fasta svarsalternativen. Se mer om detta i avsnitt 4.5. Påståendet i socialstyrens skrift (1998) 62, att anhörigomsorg många gånger är synonymt med kvinnoomsorg kan således granskas ytterligare utifrån denna studies resultat. I citatet ovan från socialstyrelsens skrift, så hävdas det visserligen att det är lika vanligt att kvinnor som män fungerar som vårdgivare inom make-maka-relationen. Det påståendet får stöd av denna studies resultat. Men författarna till skriften hävdar också, att det utanför make-maka-relationen, är en kvinna som bär upp ansvaret, t ex döttrar, väninnor etc. Det påståendet får stöd i denna studie då det gäller rena vårdinsatser. Vidare vad gäller tvätt/styrkning och matlagning. Men det finns inga skillnader då det gäller städning, sociala insatser, inköp av daglig varor och uträttande av andra ärenden. En sammanfattande slutsats är att det är lika vanligt bland män som bland kvinnor i Linköpings kommun, att man ger någon form av hjälp till en närstående över 65 år. Vidare att man utför dessa ungefär lika ofta och lägger ner ungefär lika mycket tid. Däremot hjälper kvinnor i något högre grad än männen till med fler olika insatser (av sådana som finns med som fasta svarsalternativ i enkäten). Framförallt hjälper de i högre grad än männen till med matlagning, tvätt/stryk och personlig omvårdnad. En annan slutsats är att det inom ramen för make-maka-relationen lika ofta är män som kvinnor, som fungerar som hjälpare inom alla insatsområden. En tredje slutsats är, att bland de hjälpare som har en annan relation till den man ger hjälp, än make-maka-relation, t ex är son/dotter, så är det vanligare bland kvinnor än män att man utför olika vårdinsatser, tvättar/stryker och sköter matlagning. Men då det gäller städning, sociala insatser, inköp av daglig varor och uträttande av andra ärenden så är det lika vanligt bland män som kvinnor i denna grupp, att man utför sådan insatser. En fjärde sammanfattande slutsats är att kvinnorna i denna studie drar ett något större lass än vad männen gör vad gäller hjälp till närstående, men att skillnaderna i denna studie inte är så stora som tidigare forskning visar. Det innebär att den hjälp som män i dag ger närstående förefaller vara underskattad, åtminstone utifrån vad de själva säger att man gör. 61 Testat med t-test. Signifikant endast på 10 %-nivån. 62 Uttalandena vilar på svensk 1990-talsforskning. 37

46 Äldre drar ett tungt lass Vad gäller ålder så är skillnaderna stora mellan de äldsta och yngsta. Resultaten visar: att 57 % av dem som ger hjälp är mellan år, 24 % är mellan år och 19 % är mellan år. Det är således fler yngre än äldre som ger hjälp. Det är vanligare att de mellan år än de mellan år, finns till hands och ser till att allt står rätt till samt att utför andra insatser, än valalternativen. Men bland dem som är mellan år gäller: att de i högre grad än de yngre hjälper till med matlagning, tvätt/stryk, städ och personlig omvårdnad. att mer än hälften ger hjälp varje dag, vilket är betydligt fler än i de andra grupperna, att det procentuellt sett är många fler bland dem som lägger ner mycket tid i veckan på att ge hjälp, än vad det är bland de yngre. En sammanfattande slutsats är att de som är som mellan och ger hjälp till närstående över 65 år drar ett väsentligt tyngre lass vad gäller fysik ansträngning och tidsåtgång/bundenhet, än de yngre hjälparna. Antal boendeår i Sverige avgör inte antalet hjälpare En tredje bakgrundsvariabel som har undersökts och som kan kommenteras lite extra är antalet boendeår i Sverige. I litteraturöversikten som gjordes inför föreliggande studie våren 2000, 63 behandlades påståendet att personer med utländsk bakgrund i högre grad hjälper äldre närstående än vad den genomsnittlige svensken gör. Det konstaterades i litteraturöversikten att detta egentligen inte har undersökts systematiskt och att det snarare finns studier som pekar på motsatsen. Även i den tidigare kartläggningen i Linköping 1991, konstateras det att flera personer med utländsk bakgrund då beskrev problem med att vara gammal och sjuk, att inte kunna tala det svenska språket, att bli isolerad och hänvisad till och beroende av sina barn. 64 Gruppen med utländsk bakgrund är i föreliggande studie, möjligen något under-representerad. Noggrannare undersökningar och analyser om hur gruppen ser ut vad gäller ålder, kön, vilka närstående de har i Sverige osv, har inte gjorts. Dessutom bör det åter påpekas att gruppen inte är någon homogen grupp. Med dessa reservationer, så visar resultaten att det inte finns någon skillnad i att ge hjälp bland dem i studien som har bott kortare tid än 10 år i Sverige, i jämförelse med dem som har bott längre tid än så. Det finns heller ingen skillnad i inställning till att ge hjälp i framtiden. En sammanfattande slutsats är att det finns inte något resultat i denna studie som pekar på att det skulle vara någon skillnad mellan dem som har bott kort respektive längre tid i Sverige då det gäller att ge hjälp åt en närstående över 65 år i dag. Inte heller att de skulle vara mer benägna att gör det i framtiden. Men det bör påpekas att detta är ett område som man bör forska vidare inom, för att få en bättre bild av hur det ser ut Gustafson. Lars-Åke. (2000, s och s 44-45). 64 Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991, s 18). 65 Även statistikunderlaget i denna undersökning skulle kunna användas för att få något mer fördjupad information. Men tid och utrymme har inte möjliggjort detta i dagsläget. 38

47 4.2 Hur upplever hjälparna sin situation? Upplevelser som motiverar att ge hjälp I studien undersöks omfattningen av både olika positiva och negativa upplevelser. Vad det gäller de positiva upplevelserna så framkommer: 67 % av dem som ger hjälp till en närstående, trivs i den rollen och med att kunna bidra med det man gör. Räknar man om siffrorna till att gälla Linköpings kommun så skulle detta motsvara ungefär personer av de beräknade hjälparna. Noterbart är att upplevelsen inte har att göra med vilken typ insatser man utför. Motiven för att ge hjälp till en närstående kan variera. I studien behandlas bl a motiv 66 som handlar om tillfredsställelse. Mellan % instämmer i följande påståenden: Den jag hjälper blir glad, tacksam. Kärlek och hänsyn. Det känns meningsfullt för mig själv. Jag känner mig behövd. Andra motiv som förefaller ha stor betydelse hos många kan handla om återgäldanden av något man tidigare har fått eller olika krav. 59 % instämmer i påståendena: Jag vill återgälda lite av det som den närstående tidigare har givit mig i livet. Jag har en övertygelse om att jag bör göra så. En tredje grupp motiv som % framhåller är olika krav från den man hjälper, omvärlden eller från sig själv som motiv. En sammanfattande slutsats av resultaten i denna studie är att egen tillfredsställelse eller att den man hjälper blir tillfreds, är ett mycket betydelsefullt motiv. Därefter kommer återgäldanden och som nummer tre olika krav från den man ger hjälp eller omvärlden. Vad gäller motiv så framkommer det emellertid på flera ställen i resultatredovisningen att den nära relationen har stor betydelse. I de öppna kommentarerna är det många som kommenterar att man vill ge mycket hjälp om det gäller maken eller makan. En intressant notering är att det i föreliggande studie framkommer att 12 % av dem som ger hjälp ger denna till en granne eller en vän, mot 2 % i kartläggningen En sammanfattande slutsats är att en tidigare relationen som man har haft i livet är viktig vad gäller motivation för att ge hjälp. Detta kan vara viktigt att ha med sig i diskussioner om hjälp till närstående vad gäller frivilligorganisationers engagemang. I vilken grad/omfattning är det t ex överhuvudtaget möjligt att öka frivilliga hjälpinsatser från människor som inte har tidigare relationer med hjälpmottagaren, utan drivs av andra motiv? 66 Undersökningen av motiv bygger på tidigare forskning, men det är svårt att göra för långtgående jämförelser då ansatserna och metoderna är lite olika. Se Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 15). 67 Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991, s 41). 39

48 I litteraturen förekommer en del exempel på motstridigheter i att både vilja och inte vilja ge hjälp särskilt när vårdsituationen blir allt tyngre. Samtidigt som man vill hjälpa den närstående så kan det även vara starkt förenat med bundenhet, stress, oro, otillräcklighet, skuldkänslor, utmattning, depression, etc. Berättelser finns om när den man hjälper slutligen flyttar till en institution och sorg även innebär lättnader och slutet på en orimlig livssituation. Denna komplexa situation kan inte förenklas till en enkel slutsats, att människor alltid trivs med att hjälp, vård och omsorg. 68 De vanligaste problemen Vad det gäller de vanligast problemen, så är det minst 10 % som instämmer i varje problemformulering som ställs upp i undersökningen. Fyra upplevelser är emellertid vanligare än de andra. Räknar man siffrorna i undersökningen till hur många personer i Linköpings kommun som kan omfattas kan följande uppställning göras: Problem Procent Uppskattat antal 1. Det är svårt att hinna med att ge hjälp. 46 % c/a personer 2. Jag får inte tillräckligt med tid för mig själv. 29 % c/a personer 3. Det är psykiskt tröttande. 27 % c/a personer 4. Det är fysiskt tungt för kroppen. 20 % c/a personer Två saker kan noteras. De som hjälper till med insatser inom kategori 2, dvs tvätt/strykning, städ, matlagning och kategori 3, dvs personlig omvårdnad, tycker i högre grad, än de som hjälper till med insatser i kategori 1, dvs finns till hands, inköp/ ärenden, promenader: att det är fysiskt tungt (klart samband), att det är psykiskt tröttande (en tendens). 69 En sammanfattande slutsats är att två tredjedelar av dem som ger hjälp trivs med detta. Det förefaller som om insatsen i sig inte är avgörande för om man trivs med att ge hjälp, utan att det är andra saker som spelar in för hur man svarar. En annan slutsats är att många uppger att hjälpinsatserna är förenade med en rad olika problem, främst där brist på tid och ork spelar en stor roll. Många uttrycker att det är såväl fysiskt tungt som psykiskt tröttande. Främst utbredd är denna uppfattning bland dem som utför något av följande insatser; städning, tvätt/strykning, matlagning och hjälper till med personlig omvårdnad. Det har tidigare konstaterats att kvinnor i högre grad än män utför tvätt/strykning, och hjälper till med personlig omvårdnad. Här framkommer det att dessa insatser dessutom tillhör sådant som upplevs mer fysiskt och i viss mån psykiskt tungt. Detta stärker den tidigare slutsatsen som har dragits i studien, att kvinnor drar ett något större lass än män. En fråga som resultatens inte speglar särskilt bra i studien är att det som kan upplevas som psykiskt tungt i en nära personlig situation inte enkelt går att koppla vare sig till 68 Se vidare: Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 16). 69 Testat med t-test. Signifikant endast på 10 %-nivån. 40

49 vilka insatser som utförs, eller i vilken omfattning de utförs. Komplicerade psykosociala påfrestningar beskrivs bättre i intervjuer, berättelser och i hela självbiografier Se förslag på självbiografier: Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 9). 41

50 4.3 Vem ger stöd till hjälparna? Hur stort är behovet av stöd? Drygt hälften av de 712 hjälparna svarar att den närstående inte får någon hjälp av kommunens hemtjänst. Knappt hälften uppger att varken man själv eller hjälpmottagaren får något stöd av någon annan, 30 % svarar att det stöd man får utifrån är tillräckligt och 30 % uppger att man inte får tillräckligt med stöd utifrån. Resten har inte tagit ställning, 23 % svarar att man inte har någon att prata med om problem som hjälpare. Mellan 1988 och 1996 har antalet personer med högst två timmars hemtjänst minskat med , vilket motsvarar 19 %. 71 I Linköping har antalet hushåll med hemtjänst minskat med 9 % mellan 1995 och Frågor att undersöka vidare är: Vad är anledningen till att antalet hemtjänstmottagare har minskat? Vilken betydelse har tidig kontakt med den kommunala hemtjänsten när en närstående är påväg in i ett ökat hjälp-, vård- och omsorgsberoende? En sammanfattande slutsats är att nästan hälften av hjälparna uppger att de inte har en naturlig kontakt med kommunens hemtjänst. Enligt statistiken ovan har en ökning ägt rum av personer, som inte har en naturlig kontakt med kommunal organisation ägt rum under 1990-talet. Detta ställer nya krav på utökad uppsökande verksamhet, om statsmakternas intentioner om ökat stöd skall kunna uppfyllas. En annan slutsats är att nästan var tredje person av hjälparna önskar mer stöd utifrån, för att bättre klara av sin roll som hjälpare. Detta måste betraktas som att behovet av stöd i en hjälpsituation är förhållandevis högt. Olika stödjare släkt/vänner, offentlig verksamhet och frivilligorganisationers roll Då det gäller eget stöd i sin roll som hjälpare så framkommer det i studien: att 27 % får stöd av släkt och vänner, att 17 % får stöd av kommunen, att 8 % får stöd av sjukvården, att 2 %, dvs 15 personer får stöd av en kyrka/församling, att 1 %, dvs 5 personer får stöd av någon frivilligorganisation. En sammanfattande slutsats är att släkt och vänner spelar störst roll vad gäller stöd till hjälparna. Därefter kommer olika offentliga verksamheter inom kommun och landsting. Noterbart är frivilligorganisationerna ringa betydelse i detta sammanhang. Detta är ett ganska anmärkningsvärt resultat. 71 Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 8). 72 Ibid s 5. 42

51 4.4 Vilken typ av stöd får hjälparna och vilket efterfrågar de? I studien har både förekomst och önskemål av ett antal vanliga stödformer undersökts. 73 I tabell 17 har både dessa variabler sammanförts. Bortfallet i svar för olika stödinsatser i listan för önskemål är stort, mellan % per stödinsats. En av anledningen till bortfallet är att stödinsatsen inte upplevs som aktuellt idag, men kan bli det i framtiden. Tabell 17. Typ av stöd som man får idag respektive som man önskar sig. Stödform Får idag Önskemål 1. En kontaktperson att kunna vända sig till. 9 % 32 % 2. En servicelägenhet % 3. Dagverksamhet för den närstående. 4 % 25 % 4. Hjälp att anpassa hemmet. 3 % 22 % 5. Kunna delta i informationsträffar, seminarier el dyl. 2 % 17 % 6. Bli avlöst i den närståendes hem. 9 % 16 % 7. Få ekonomiskt stöd av kommunen, t ex i form av 0 % % anställning, bidrag el dyl. 8. Kunna delta i en anhöriggrupp. 2 % 13 % 9. En vårdplats, där den närstående regelbundet kan vistas. 4 % 12% Generellt gäller att det är betydligt fler personer som önskar sig olika stödinsatser, än som i dag får dessa. Noterbart är att det i enkäten inte förutsätts att det stöd man får, eller önskar sig, nödvändigtvis sker eller behöver ske genom kommunens omsorg, utan att det istället handlar om det samlade stödet. Det främsta stödformen som efterfrågas är en kontaktperson, som man kan vända sig till när man behöver. Sannolikt handlar det dels om en professionell person vad gäller hjälp, vård och omsorg, som kan diskutera problem som uppstår, dels en person som vet hur man kan få den hjälp man behöver och har rätt till. 32 % efterfrågar stödformen, vilket omfatta personer av de uppskattade hjälparna. Bara 9 % säger att man i dag får detta stöd. Som nummer två och tre i denna studie kommer önskemål om servicelägenhet och dagverksamhet. De båda alternativen önskas av ungefär 25 % av dem som ger hjälp. Sannolikt finns det en förväntning bland allmänheten på att servicelägenhet ska innebära en viss avlastning och fylla en viss grundtrygghet. En fråga är emellertid: Vilken funktion har en servicelägenhet i praktiken har idag? Och vilken funktion förväntar sig anhöriga att den ska ha? I listan på rankade önskemål kommer därefter anpassning av hemmet. Här ställs frågan om boendeformer lite på sin spets: Hur ska hem och miljö utformas för äldre som är på väg in i ett ökat hjälp-, vård- och omsorgsberoende? I vilken omfattning skall man utveckla särskilda boendeformer för äldre respektive hjälpa till att anpassa det vanliga hemmet? 73 Ex på olika stödformer i landet och lokalt i Linköping, ges i: Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 29-42). 74 Anställning som anhörigvårdare och bidrag för att avlöna en anhörigvårdare har upphört. Det kan emellertid vara så att någon fortfarande släpar efter i systemet. 43

52 Bland de sist efterfrågade stödformerna kommer önskemål om att delta i en anhöriggrupp. Detta är emellertid en stödform som har kommit att praktiseras alltmer i landet. Det har också visat sig i andra studier att anhöriggrupper ofta upplevs väldigt positivt av dem som har deltagit i dem. I en studie utförd , uppgav 49 % av en grupp hjälpare, att anhöriggrupp nog kunde vara en ganska bra stödform. Av dem som själva hade deltagit i en sådan ansåg emellertid hela 85 %, att det var en ganska bra stödform. Även i Linköping har man satsat en hel del resurser på att utveckla denna stödform. Några frågor att fundera vidare över är: Når man endast dem som redan är motiverade? Eller når man även dem som från början inte är motiverade, men som kan övertygas att gå med i en grupp och som sedan upplever att formen är bra? I det första fallet blir slutsatsen att stödformen passar en begränsad, motiverad grupp väldigt bra, men att man behöver andra stödformer från andra hjälpare. I det andra fallet kan man tänka att det är en lösning som passar många och att det kan vara värt att satsa mer på formen genom att motivera hjälpare och att marknadsföra den bättre. Detta leder vidare till frågor som: Vilka utvärderingar har gjorts eller planeras i Linköping av anhöriggrupper utifrån frågeställningen ovan? Hur mycket resurser är det rimligt att satsa på denna stödform i relation till andra former, t ex utveckling av system med kontaktpersoner? En sammanfattande slutsats är att en tredjedel av dem som ger hjälp efterfrågar stöd av en kontaktperson. Detta är den mest efterfrågade stödformen idag. Trots de insatser som görs, så förefaller dessa bara svara mot en tredjedel av de önskemål som finns inom detta område i dag. Det är emellertid oklart om man avser en professionell person vad gäller vård och omsorg eller någon som vet hur man kan få den hjälp man behöver och har rätt till. Sannolikt finns det behov både av den psykologiska som den rent praktiska sidan. Frågan behöver utforskas mer. En annan slutsats är att frågan om boendeform och dagverksamhet för äldre, är frågor som i hög grad behöver tas upp när man diskuterar stöd till närstående. Önskemål om servicelägenhet och dagverksamhet samt anpassning av hemmet, kommer som nummer två bland önskemålen. Överhuvudtaget visar studien att personers hjälp till äldre närstående och stöd till hjälpare inte är företeelser vid sidan av annan kommunal verksamhet, utan ingår i ett större helhetsperspektiv. Även om boendeformer och dagverksamhet inte är två direktriktade stödformer till hjälparen, så anser ändå en fjärdedel av dem, att dessa har betydelse i situationen som hjälpare. En iakttagelse är att man i Linköping har satsat en del resurser på att utveckla anhöriggrupper, trots att det är ett önskemål som kommer långt ner bland hjälparnas egna önskemål. Bemötande i den kommunal verksamheten 160 personer, dvs 23 % av dem som hjälper en närstående har någon kontakt med olika kommunala verksamheter eller vårdinstitutioner. I studien framkommer det: 75 Lund, Ulla. (1999). Se även Gustafson. Lars-Åke (2000 s 31). 44

53 att tre fjärdedelar tycker att den närstående blir väl bemött, att något färre, 68 %, upplever att man själv blir väl bemött, att däremot bara 34 %, anser att personalen har tid att ge stöd, att 40 %, önskar få vara bestämma om vilket stöd man ska få. En sammanfattande slutsats är att många upplever att både man själv och den närstående blir väl bemött då man har kontakt med kommunal personal. Däremot anser många att personalen inte har tillräckligt med tid och att man själv inte kan vara med och bestämma vilken stödinsats som är bäst i situationen. 4.5 Attityder vad gäller att att ge hjälp i framtiden I studien uppger att 75 % av de personer som har besvarat en enkät, att de kan tänka sig att ge någon form av hjälp till en närstående över 65 år. Räknar man om resultatet i studien till att omfatta de personer som finns i åldern år i Linköpings kommun, så kan följande uppställning av möjliga hjälpare göras: Kan tänka sig att utföra minst en av följande insatser i: Procent Uppskattat antal Kategori 1: att finnas till hands och se att allt står rätt till, inköp av dagligvaror/uträttande av ärenden eller hjälpa till med promenader 71 % kategori 2: städning, tvätt/strykning eller matlagning 33 % kategori 3: av- och påklädning eller personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad, hårtvätt etc. 18 % Det är flera män än kvinnor uppger att man kan tänka sig att ge hjälp i framtiden. Men skillnaderna är små utom i åldersklassen år, där 60 % av männen mot 45 % av kvinnorna kan tänka sig att ge någon form av hjälp i framtiden. Följande diagram illustrerar dels skillnaden mellan olika åldersgrupper, dels skillnaden mellan män och kvinnor. 100% Ge hjälp i framtiden 80% 60% 40% 20% 88 Man Kvinna Man Kvinna 60 Man 45 Kvinna 0% år år Diagram 1 Skillnader mellan åldrar samt män och kvinnor, då det gäller benägenhet att ge hjälp i framtiden. Det har tidigare konstaterats i studien att det är lika många bland män som bland kvinnor som ger hjälp i dag, men att kvinnor i högre grad än män hjälper till med tvätt/ strykning, matlagning och personlig omvårdnad. Detta kan ställas mot att män i någon 45

54 grad säger att de i framtiden kan tänka sig utföra hjälp i någon form, finnas till hands, sköta inköp och ärenden. Även om skillnaderna inte ska övertolkas så är resultatet intressant. Förhållandet kan illustreras på följande sätt: Tabell 18 Skillnader mellan män och kvinnor och vad man kan tänka sig att utföra respektive vad man utför i dag. Olika hjälpinsatser Kan tänka sig Utför idag Män Kvinnor Män Kvinnor Hjälp i någon form Dominerar Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till Dominerar Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden Dominerar Promenader Kategori 2: Städning Dominerar Tvätt/strykning Dominerar Dominerar Matlagning Dominerar Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch Dominerar Av- och påklädning Dominerar Summa insatser där män/kvinnor dominerar Noterbart är att kvinnorna dominerar som hjälpare bland de insatser som har ett visst samband med högre fysisk och i någon mån psykisk belastning. Ytterligare aspekter vad gäller benägenheten att ge hjälp är för det första att personrelation en viktig betydelse. Många uppger att man kan tänka sig ge stöd om det gäller min make. Andra vidgar kretsen något. För det andra har behovets omfattning betydelse. Vad gäller den egna situationen spelar ork, kraft och hälsa, liksom tillgång till tid och andra speciella omständigheter vid det aktuella tillfället roll (se vidare tabell 6). En sammanfattande slutsats är att benägenheten att hjälpa en närstående är hög. Tre av fyra personer mellan år kan tänka sig att ge någon form av hjälp. Benägenheten minskar emellertid rent allmänt med hur krävande insatserna är, vad gäller omfattning och tid och där det finns ett visst samband med högre fysisk och i någon mån psykisk belastning. Lägst är motivationen för insatser som gäller personlig omvårdnad. En annan slutsats är att benägenheten att i framtiden ge hjälp är något högre hos män än hos kvinnor. Däremot visar vissa resultat i studien att kvinnor i något högre grad i dag utför fler olika hjälpinsatser än vad männen gör och i dag i praktiken drar ett något tyngre lass. En tredje slutsats är att benägenheten att ge hjälp kraftigt minskar med åldern. Särskilt äldre kvinnor har svårare än övriga att tänka sig att i framtiden ge hjälp åt en närstående. En fjärde slutsats är att benägenheten att ge hjälp har med vilken relation man har till den som behöver ha hjälpen. En femte är att både den närståendes och den egna aktuella livssituation har betydelse då det gäller benägenheten att ge hjälp. Man skulle kunna sammanfatta det genom att säga att 75 % av personer mellan år, företrädesvis i åldersklasserna yngre än 70 år, säger att de är benägna att ge vissa former av hjälp till en särskild person, under speciella omständigheter och utifrån vissa förutsättningar. 46

55 4.6 Attityder vad gäller att själv få hjälp i framtiden I studien frågas det efter vem eller vilka man skulle föredra, om man själv behöver ha hjälp i framtiden. I Ädel-ULF-utvärderingen 1994 fick man bara ange ett alternativ. De som var 75 år eller äldre svarade då på följande sätt: 60 % kommunal verksamhet, 35 % anhöriga och 5 % privata alternativ eller frivilligorganisationer. Valet av anhöriga hade då ökat sedan tidigare studier. 76 En skillnad i sättet att fråga som finns i föreliggande studie är att man här ombads att uppge den eller de man föredrar, flera alternativ var således möjliga. Önskemål om kommunal hjälp är densamma som tidigare, men önskemål om anhöriga har kraftigt ökat. En fråga är om sättet att ställa frågan avgör eller om det skett en verklig förändring i inställning? Följande diagram illustrera svaren: 70% Önskemål om utförare 60% 50% 40% 30% 62% 63 % 57% 52% Boservice Personlig omvårdnad 20% 10% 20% 18% 17% 10% 0% Hemtjänsten i Linköpings kommun En anhörig eller vän En firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden En frivilligorganisation Diagram 2 Personer mätt i procent, som har önskat olika utförare för boservice respektive personlig omvårdnad. Två tredjedelar svarade att man föredrar hemtjänsten både vad gäller boservice och personlig omvårdnad. En bit över 50 % föredrar en anhörig vän. En femtedel föredrar en privat firma och % (personlig omv.-boservice) en frivilligorganisation. Granskar man vidare vilka som inte vill välja mer än endast ett alternativ så framkommer det: att % (boservice-personlig omv.) endast kan tänka sig kommunal hemtjänst, att % (boservice-personlig omv.) endast kan tänka sig en anhörig/vän, att 3 % endast kan tänka sig en firma/serviceföretag på den privata marknaden, att 2 % endast kan tänka sig en frivilligorganisation. Detta innebär att % (boservice-personlig omvårdnad) antingen vill ha hjälp av den kommunala hemtjänsten och/eller en anhörig/vän. Vidare framkommer det att % (Obs omvänt: personlig omvårdnad-boservice) kan tänka sig olika mixade former av hjälp. De yngre är något öppnare för mixade former än avd de äldre är, även om hemtjänsten väljs i lika hög omfattning av dem med. De som är mellan år är mindre intresserade av att välja överhuvudtaget, dessutom är man mindre intresserade av anhörig/vänner och firma/frivilligorganisation än de yngre. 76 Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 22). Se även s 45: Beror ökade önskemål om hjälp av anhöriga på att värdegrunden har förändrats eller kan det bero på lägre förtroende för hemtjänsten? 47

56 De senaste årens politiska debatt har bl a handlat om, att som enskild individ få eller inte få välja utförare. I de öppna kommentarerna framkommer det att det är viktigt att få välja vilken enskild person som ska ge hjälp, att få en vård och omsorg av god kvalitet och med gott bemötande. Även om man föredrar kommunal hemtjänst vill man kunna välja person och ha inflytande på kvaliteten. Och är man öppen för en mix förefaller inte den formella utföraren i sig vara avgörande för valet, utan att vilken person, kvalitet och vilket bemötande, som erbjuds. Detta väcker frågan om vad som egentligen är viktigt för den enskilde individen att kunna påverka. Detta skulle kunna undersökas mer. Ett intressant resultat i denna studie är att då möjligheten att få välja flera olika utförare fanns, så blev också utfallet lite annorlunda, i jämförelse med Ädel-Ulf-utvärderingen. En slutsats är visserligen, även i denna undersökning, att den kommunalt organiserade hemtjänsten står högst upp på önskelistan bland utförare, särskilt i kombination med anhörig/vän. Men samtidigt framkommer det i studien att många även önskar få hjälp av endast en anhöriga eller vänner och att ungefär en fjärdedel är öppna även för olika, mixade lösningar, särskilt då det gäller boserviceinsatser. En annan slutsats utifrån studiens resultat är att det förefaller viktigare att kunna påverka vilken person som ger hjälpen, att bemötandet sker på ett önskvärt sätt och att man kan påverka kvaliteten, än att man kan välja formell utförare. Särskilt framkommer det bland dem mellan år att intresset för andra alternativ än den kommunal hemtjänsten och anhöriga är lågt. 4.7 Slutord Tre övergripande frågor följer utifrån den diskussion som har förts i detta kapitel: 1. Kan insatserna från närstående komma att förändras i framtiden? I vilken riktning? 2. Hur kan man idag, på bästa sätt, underlätta för dem som ger hjälp till närstående? 3. Kan samhällets hjälp- vård- och omsorgsinsatser förbättras? På vilket sätt? Under och 1970-talen byggdes den offentliga äldreomsorgen ut kraftigt. En inte ovanlig föreställning är att denna utbyggnad sedan har fortgått och att samhället alltmer helt har tagit över ansvaret för hjälp, vård och omsorg av de äldre. Denna uppfattning saknar emellertid bäring i den statistik och forskning som finns. Snarare är sanning att personer alltjämt har fortsatt att ge olika former av både hjälp-, vård och omsorg åt närstående, samtidigt som samhällets insatser har minskat under talen. Detta gör att man antar att den informella hjälpen till närstående har ökat och belastningen för hjälpare, framförallt kvinnor och äldre, har ökat. 77 De närståendes insatser i tid beräknas vara dubbelt så omfattande som samhällets insatser. Det innebär konkret att närståendes hjälp inte är ett komplement till äldreomsorgen, utan utgör basen för all äldreomsorg och bär upp den offentliga verksamheten. I denna undersökning framkommer att nästan var fjärde person i Linköping som är mellan år redan ger någon form av hjälp till en närstående. Drygt hälften av dem som får hjälp d v s uppskattningsvis personer, har ingen hjälp alls av den kommunala hemtjäns-ten i dag. Vad gäller den andra hälften så är ansvaret delat mellan närstående och offent-lig verksamhet. Nästan en fjärdedel av dem som får hjälp av en närstående, har redan hjälp av kommunen med personlig omvårdnad och nästan en fjärdedel har 77 Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 5, s 8 och s 16). 48

57 hjälp av med någon boservicetjänst. Trots detta fortgår alltjämt närståendes hjälpinsatser. De 712 personer som idag ger hjälp åt en närstående, är inte benägna att i framtiden ge mer hjälp än vad man redan gör, då det gäller att finnas till hands och se till att allt står rätt till, inköp av dagligvaror och utföra ärenden, städa, tvätta/stryka och laga mat. Däremot finns det en viss motivation för att öka sina insatser då det gäller promenader och personlig omvårdnad. I de öppna kommentarerna är det flera som skriver att om det gäller min make, så kan jag tänka mig att hjälpa till med allt. Emellertid är inte alltid som hjälprelationerna är så goda som de synes vara. Vad man i dag vet är att det finns många motstridigheter i hjälpsituationen, dvs både glädjeämnen och problem. 67 % svarar visserligen i denna undersökning att man trivs med att ge hjälp, men 46 % menar samtidigt att man har svårt att hinna med detta, 29 % menar att man inte har tillräckligt med tid för sig själv, 27 % tycker att det är psykiskt tungt osv. Det har konstaterats i denna rapport, att man genom tidigare studier, vet att en hjälpsituation som blir allt mer omfattande, så småningom övergår i en allt tyngre situation som till slut kan bli näst intill ohållbar. En plats på ett vårdhem kan då både innebära förluster och sorg, men också lättnader och slutet på en orimlig livssituation. 78 Till svårigheter i form av tidsbrist, stress och psykisk belastning tillkommer en samhällsutveckling som ställer nya och högre krav på den enskilda individens eget ansvar som samhällsmedborgare. Det kan gälla krav på att kunna ha tid och engagemang för att göra egna val då det gäller pension, försäkringar, telefon- och elleverantörer etc. Vidare påstås kraven i arbetslivet har ökat. Därutöver förväntas man engagera sig i skola/ daghem, att ställa upp med olika arbetsinsatser i samband med egna barns fritidsaktiviteter, att engagera sig i samfälligheter och närmiljögrupper etc. Allt fler olika aktiviteter och engagemang konkurrerar om det fritidstidsutrymme som finns. I resultatredovisningens sista del, funderar en av dem som har besvarat en enkät över varför man i en kommunal studie överhuvudtaget frågar om man i framtiden kan tänka sig att hjälpa närstående. Personen menar att det är självklart att det känns rätt för alla att ta hand om sina anhöriga, varför de flesta också svarar så i enkäten. Svaret kan sedan ge underlag för kommunen att ifrånsäga sig sitt ansvar, menar skribenten. Men en fråga utifrån den diskussion som har förts i denna studie är: Finns viljan, orken, tiden för de närstående att öka sitt engagemang? En avslutande slutsats är att personer som ger hjälp åt närstående idag, gemensamt bär upp äldreomsorgen på sätt som för många inte är känt. Detta har i Linköping inte heller dokumenterats på ett omfattande sätt sedan Deras insatser är inte bara att betrakta som en resurs i det gemensamma ansvaret för de äldre i samhället. De har också som medborgare i en kommun rätt att både kräva och få uppmärksamhet och stöd. Statsmakterna har också ställt hårdare krav på kommunerna att ge detta stöd. Det ökade intresset för personer som ger hjälp åt närstående och deras situation samt de ökade kraven på kommunerna bottnar i ny kunskap och forskning, som har tagit fart på 1990-talet. Denna studie syftar till att i någon mån ytterligare öka kunskapen och ge underlag för nya diskussioner om vilka stödinsatser, som leder till ett gott och värdigt liv för både dem som ger hjälp till äldre, närstående och dem som får hjälp, i Linköpings kommun. 78 Gustafson. Lars-Åke. (2000, s 5). 79 Tidigare kartläggning: Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991). 49

58 Litteratur Andersson, Birgitta & Nordfeldt, Kjersti. (1991). Se oss Hör oss Glöm oss inte Stöd till närstående. En kartläggning av närståendes situation i Linköping. Rapport till Socialnämnden, daterad Linköpings kommun. Gustafson, Lars-Åke. (2000). Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet. Kommunledningskontoret. Linköpings kommun. LK Statistik och Utredningar. Linköpings kommun. Statistisk Årsbok Tabell 36. Lundh, Ulla. (1999, s ). Family carers 3: coping strategies among family carers in Sweden. British Journal of nursing, 1999, vol 8 no 11. Minell, Marita. & Claesson Norell, Agneta. (1997). Vad säger socialtjänstlagen? Förlagshuset Gothia. Stockholm Regeringens proposition 1987/88:176. Äldreproposition inför 90-talet. Regeringens proposition 1990/91:1. Ansvaret för service och vård till äldre och handikappade. Regeringens proposition 1996/97:124. Ändring i socialtjänstlagen. SCB BEFPAK (Statistiska centralbyråns befolkningspaket) SCB. BEFPAK. (Statistiska centralbyråns befolkningspaket). Tabell A1, tabell B8 och tabell C22. Socialstyrelsen (1998a). Att utveckla anhörigstöd. SoS-rapport 1998:9. Författare: Genell Andrén, Kjerstin & Johansson, Lennarth. Szebehely, Marta. (1998a). Formell och informell omsorg på 1990-talet. I boken: Sandquist, Anna-Marie. Red. Åt var och en efter behov. Svenska kommunförbundet. Kommentus förlag. Stockholm. Szebehely, Marta. (1998b). Hustruns hjälp eller hemtjänstens? I boken: Socialvetenskapliga forskningsrådet. Äldreomsorgens vardag. Konferens i Göteborg april Stockholm. Vård- och omsorgsförvaltningen i Lidköpings kommun. Slutrapport daterad Lidköpings kommun. Utveckling av kontinuerligt stöd för anhöriga i Lidköpings kommun. Projektledare: Holmqvist, Niklas. 50

59 Reflektioner över metod och genomförande Bilaga 1 I denna bilaga görs några reflektioner över metod och genomförande. Urvalsförfarande Urvalet i undersökningen består av 4000 slumpmässigt utvalda personer i Linköpings kommun som är födda mellan 1920 till Anledningen till just 4000 personer valdes ut, vilar på ett antagande, utifrån nationella studier, att % av alla medborgare ger hjälp åt en närstående över 65 år. Om detta stämmer med Linköpings kommun så bör personer som ge hjälp åt en äldre närstående ur en grupp på 4000 personer, vid en svarsfrekvens på 75 %. Detta bedömdes som en tillräckligt stor grupp för att få en bild av situationen för de som ger hjälp åt en äldre närstående, samt för att kunna genomföra statistiska analyser på. Samtidigt var detta en urvalsstorlek, som kostnadsmässigt var försvarbar. Enkäten skickades ut via ordinarie postgång. Av de 4000 utskicken besvarade personer en enkäten med hjälp av en påminnelse. Detta innebär en svarsfrekvens på 77 %. Ålder Aktuell ålder har uppgivits i maj 2000 av dem som har besvarat en enkät. De yngsta, dvs de som är födda efter maj månad är fortfarande 45 år. De äldsta, dvs de som är födda i januari-maj 1920 har hunnit fylla 80 år. Åldersklasserna har delats in i traditionella åldersintervaller. Hade man istället valt att göra urvalet bland personer födda 1921 till 1955, samt frågat efter ålder innevarande kalenderår, hade antalet personer i det lägsta åldersintervallet blivit något fler och i det högsta något färre och med en begränsning till 79 år. Viktigt att notera är emellertid att de jämförelser och statistiska omräkningar som görs i studien baseras på jämförelser med de personer som är födda 1920 till 1954, dvs exakt med den population från vilket urvalet har gjorts. Bland dem som har svarat så motsvarar dessa i stort den åldersfördelning som i praktiken gäller för Linköpings kommun. Kön Vad gäller kön har ett s k stratifierat urval gjorts. Detta har gått till så att 70 % kvinnor och 30 % män valts ut ur gruppen kvinnor respektive gruppen män. Anledningen är ambitionen att få så många träffar som möjligt, bland personer som ger hjälp åt en närstående över 65 år. Valet av procentsiffror har sin grund i att andra studier som visar att fördelning bland anhörigvårdare har de proportionerna. Bedömningen som har gjorts är att även gruppen män är så pass stor att det är möjligt att göra goda statistiska beräkningar på den. Vid jämförelser mellan män och kvinnor utgör procenttalen underlag för analyser. Av de 4000 utvalda personerna har 71 % kvinnor och 29 % besvarat en enkät, vilket proportionerligt motsvarar urvalsgruppen. 80 Detta innebär att varje ålderskategori kan anses vara representerad på ett riktigt sätt 80 Aktuella uppgifter från LK Statistik och Utredningar. Uppgifterna är hämtade ur SCB BEFPAK tabell A1. (Statistiska centralbyråns befolkningspaket). Se även tabell 2 i resultatredovisningen. 51

60 Frågeformuläret I formuläret finns 20 frågor med ett antal givna svarsalternativ. Frågeformuläret har utformats utifrån en avvägning mellan att samla in så mycket information som möjligt och att inte göra enkäten tyngre och svårare än att man får de personer som har fått en enkät att besvara denna. I vissa fall ges möjlighet att göra egna kommentarer. Sammanlagt har c/a 1300 olika kommentarer gjorts i enkäten. Gift/sammanboende eller ogift/ensamboende? inte oproblematiskt I frågeformuläret frågas om man är gifta/sammanboende eller ogifta/ej sammanboende. Ett problem är att äldre, gifta personer som har blivit änka/änkling i många fall har haft svårt att fylla i det ena eller andra alternativet. Man bor förvisso ensam, men betraktar sig inte som ogift. Samtliga enkätsvar har sorterats efter om man är ensamboende eller sammanboende idag, eftersom det är detta som har varit avsikten att få kunskap om. Följaktligen används inte begreppen gifta/ogifta i rapporten. Att ge hjälp åt flera än en person I kapitel 3 redovisas resultaten för de 712 personer som ger hjälp åt en närstående över 65 år. Ett problem, som i någon mån gäller hela kapitlet, är att man kan ge hjälp åt fler olika personer. Detta bör beaktas då resultaten tolkas. Det blir tydligt t ex i frågan som handlar om hur gammal den man hjälper (tabell 9a). I de fall då man ger hjälp åt flera personer i olika åldrar att hjälp till så har detta kunnat kryssats i. I de fall då man ger hjälp åt flera närstående i samma åldersklass har ändå bara en klass kunnat kryssats i. Om de 172 personer som ger hjälp till flera närstående hade kunnat uppgivit ålder på var och en av dessa så hade ytterligare ett antal relationer synliggjorts (88 stycken vid hjälp till 2 personer). Samma sak gäller frågan om vilken relation man har till den närstående. Då man ger hjälp åt flera närstående som man har samma relation har bara en relationstyp kryssats i. I de fall då man ger hjälp åt flera närstående som man har olika relationer till har flera relationstyper kryssats i (tabell 9b). Ett alternativ hade varit att särskilja grupperna som ger stöd åt en, respektive två, tre osv, men detta hade inneburit en annan komplikation. Ger man stöd till t ex tre personer så skulle man behöva fylla i nästan tre kompletta enkäter om materialet skulle kunna hållas isär. I tolkningen av resultaten är således utgångspunkten att det är situationen eller fenomenet som hjälpare/närståendevårdare i allmänhet som ska belysas och frågan som skall problematiseras är: Hur ser situationen ut för dem se som ger hjälp åt en eller flera personer över 65 år? Denna komplikation har betydelse ur ett metodologiskt perspektiv, men inte då det gäller pragmatisk kunskap om situationen i kommunen. Manligt, kvinnligt fördomsfullt eller upptäckt? En upptäckt som har gjorts vid analysen är de brister som en enkät med givna svarsalternativ innebär. På frågan om vad man ger för typ av hjälp (fråga 11) så utgår alternativen från annan litteratur och från traditionella hemtjänstsysslor. Men i de öppna kommentarerna förekommer en mängd olika exempel på andra insatser man gör, ofta traditionellt manliga sysslor. Här finns bara en ruta för annat att fylla i, vad gäller statistikdelen. Lika många män som kvinnor har kryssat i den rutan. Men vad gäller alternativet annat så skulle det kunna vara så att männen gör fler olika insatser. Antalet andra insatser efterfrågas ju inte! Således skulle kanske resultatet se annorlunda 52

61 ut om listan på fasta svarsalternativ hade utökats med olika hjälpinsatser som de exempel som uppges i de egna kommentarerna. De vanligaste exemplen på hjälp som man ger är olika sociala insatser, ekonomi och pappersadministration, skjutsning/ ledsagning/transporter och skötsel av hus, hem och trädgård. Bortfallsanalys Den totala svarsfrekvensen uppgår till 77 %, efter bara en påminnelse. Detta måste är ett mycket gott resultat i en undersökning riktad till ett slumpmässigt urval bland normalbefolkningen. 989 personer har inte svarat på någon enkät. Några anhöriga, vårdpersonal eller god man, har påpekat att den som har fått en enkät, av olika skäl, inte har kunnat svara på denna. Några andra har ringt och sagt att de inte vill svara på enkäter. Några har kunnat motiverats och frågorna har kunnat ställas direkt via telefon. Även personer som har haft svårt att fylla i en enkät har fått hjälp, då de har ringt. Personer som har bott mindre än 10 år i Sverige I enkäten frågas det efter hur många år man har bott i Sverige. 60 personer, dvs 1,4 % av dem som har besvarat en enkät uppger att de har bott mindre än 10 år i Sverige. 10 personer av dem har svarat att de ger hjälp åt någon person över 65 år. Gruppen på 10 personer är liten för att göra statistiska analyser på. Någon har skickat tillbaka en enkät med texten kan ej svenska. Det finns ingen uppgift i Linköpings kommun på hur många personer mellan år som har bott i Sverige 0-10 år. Däremot uppgår gruppen 35 år och äldre, med utländsk bakgrund till 8,5 % av befolkningen. 81 Men gruppen omfattar fler åldrar än som ingår i studien. Dessutom innefattas personer som har bott mer än 10 år i Sverige. Ser man istället till antalet utländska medborgare som är äldre än 40 år per i Linköpings kommun, så uppgår de till 2,6 % av befolkningen. 82 Men i denna grupp ingår även personer som har bott längre än tio år i Sverige. Dessutom saknas de som har bott mindre än 10 år, men som har hunnit bli svenska medborgare. Utan att göra en direkt jämförelse mellan dessa grupper och den i studien, så är det sannolikt så att det finns ett visst bortfall bland personer som har bott mindre än 10 år i Sverige. Detta bortfalls-problem är förmodligen ett generellt problem för enkät som metod. En annan metod att fånga in dessa människors erfarenheter är sannolikt intervjuer. Ej aktuella situationer, eller känsliga eller enkätleda? En annan bortfallsproblematik gäller på frågorna om motiv (fråga 19), upplevelser (fråga 20), bemötande av kommunen (fråga 17) och önskemål om stöd (fråga 18). På dessa frågor är inte bortfallet stort på hela frågan, men många har hoppat över ett eller flera påståenden, vilket gör att bortfallet per påstående blir högt. Kanske har frågorna ett känsligt innehåll vilket gör att de är svåra att besvara? Eller kanske har man ännu inte kommit så långt in i vårdkedjan ännu att olika alternativ är giltiga i den speciella situationen. Kanske hade det varit bra ha haft med en ruta ej aktuellt just nu? Många kommenterar frågorna just med att innehållet på olika påståenden inte är aktuellt ännu. Sannolikt är emellertid intervjuer en bättre metod när det gäller att generera djupare kunskap i frågor med känsligare innehåll och med mer komplex innebörd samt där 81 Linköpings kommun. Statistisk Årsbok 1999 s 48. Tabell 36. Enheten LK Statistik och Utredningar. 82 Aktuella uppgifter från LK Statistik och Utredningar. Uppgifterna är hämtade ur SCB BEFPAK (Statistiska centralbyråns befolkningspaket) tabell B8 (utl medborgare) och C22 (utrikes födda). 53

62 situationen för gruppen ser så olika ut. Frågorna är av sådan karaktär, att resultaten berättar en hel del, trots bortfallet. En rekommendation vid vidare studier är emellertid att noga fundera igenom typen av frågor och uppställningen av påståenden och svarsalternativ, samt att kanske överväga intervjuer för dessa typer av frågor. Statistiska analyser av enkätmaterialet tillförlitlighet Samtliga statistiska analyser av skillnader som redovisas har signifikanstestats på 5 %- nivån med hjälp av t-test i statistikprogrammet SPSS. Detta innebär att det med 95 %:s säkerhet går att säga att det finns verkliga skillnader i materialet. Ibland nämns det att det finns en viss tendens i materialet. Skillnaderna uppfyller då inte de hårda testkraven, utan är då endast signifikanta på 10 %-nivån. Att ett resultat är signifikant på 5 %-nivån säger emellertid inget om styrkan i skillnaden, dvs hur stor skillnaden är. T-testerna har utförts av personal från LK-statistik och utredningar. Mer djupgående analyser om styrkan i olika skillnader har inte gjorts i denna rapport, dels p g a det omfattande materialet som redovisas, dels p g a de resursramar som finns för studien. Det är naturligtvis fullt möjligt att välja ut någon central fråga och göra sådana djupare analyser utifrån de resultat som redovisas här. Metod för uppskattningar gällande hela Linköpings kommun Där siffror har räknats om i rapporten, för att motsvara hela kommunen, så har formeln för standardfel vid proportionstal använts för att beräkna konfidensintervallet. Siffrorna har beräknats med 95 %:s säkerhet. Siffrorna är vägda efter kön. Vi vet att ungefär 21,8 % av männen i studien ger hjälp. 21,8 % av män blir ungefär män. Beräknar man sedan avvikelsen så går det till på följande sätt: 21,8 % av männen ger hjälp; ((0,218 x (1-0,218)) /900) = 0,0137. För beräkning av 95 %-konfidensintervall; 1,96 x 0,0137 = 0,027. Avvikelsen kan således vara +- 2,7 %, dvs det går att med 95 %:s säkerhet att säga att mellan 19,1 % och 24,5 % av männen ger hjälp (i dagligt tal s k felmarginal ). Beräkningen ger de resultat som redovisas i tabellen nedan. Tabell A. Uppskattat antal personer mellan år i Linköpings kommun som ger hjälp åt en närstående över 65 år. 83 Personer mellan år i Linköping Antal invånare Ger hjälp Felmarginal Procent inom resp kön Procent av hela gruppen Män ± % 46 % Kvinnor ± % 54 % Totalt ± % 100% I studien framkommer att 643 personer lägger ner timmar per vecka, dvs i snitt c/a 7,07 timmar per vecka. Multipliceras detta med personer heltidsårsarbetare om man dividerar med Intervallerna, dvs högsta respektive minsta tid blir timmar respektive årstidsarbetare. 83 Aktuella befolkningsuppgifter kommer från LK Statistik och Utredningar. Uppgifterna är hämtade ur SCB BEFPAK (Statistiska centralbyråns befolkningspaket).tabell A1. Talen respektive är framräknade genom exaktare procenttal än 22 % respektive 23 % Räknar man utifrån kön och bara på dem dvs svarat på just den frågan så innebär detta att personer ger timmar per vecka vilket motsvarar antal årsarbetare. Antar vi att de som inte har besvarat frågan fördelar sig på samma sätt blir siffrorna de som uppges i brödtexten. 54

63 Missivet Bilaga 2 LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Hej, Du ingår i en grupp slumpvis utvalda personer mellan 46 och 80 år, som får detta frågeformulär. Bakgrunden är att många äldre idag får stöd och vård i det egna hemmet av någon närstående. Vi politiker i omsorgsutskottet i Linköpings kommun vill nu veta hur vanligt det är, att någon ger stöd eller vård i hemmet åt en anhörig eller vän som är 65 år eller äldre. Vi vill också veta vilka behov av stöd och hjälp som de som vårdar närstående har. Syftet är att vi i kommunen ska kunna planera för att utveckla den kommunala verksamheten på ett så bra sätt som möjligt. Vi hoppas nu att Du vill hjälpa oss genom att besvara de frågor som ställs och sända tillbaka enkäten så fort som möjligt i det svarskuvert som vi har skickat med. Vi vill att Du som inte ger hjälp eller stöd till någon närstående, eller som ger hjälp och stöd åt någon yngre än 65 år svarar på frågorna 1-8. Vi vill att Du som ger hjälp eller stöd till någon närstående över 65 år svarar på alla frågorna i enkäten. Numret som finns överst på frågeformuläret är enbart till för att kunna stämma av utskick med inkomna svar. Detta rivs bort av den person som samlar in materialet. Alla svar behandlas konfidentiellt och ingen kommer att veta hur Du som enskild person har svarat. Har Du några frågor om undersökningen är Du välkommen att höra av Dig till Lars-Åke Gustafson, telefon Det är mycket viktigt att just Du svarar på enkäten, oavsett hur din situation ser ut idag! Tack på förhand för Din medverkan! Du hjälper nu oss att förstå vad medborgarna i kommunen anser och att få en bild av vilka behov och önskemål som finns, då det gäller vård av äldre närstående. Med vänliga hälsningar Bengt Nilsson Ordförande i Omsorgsutskottet Jan Haraldsson Vice ordförande i Omsorgsutskottet 55

64 Enkäten Bilaga 3 LINKÖPINGS KOMMUN ENKÄT OM STÖD TILL Löpnr: Omsorgsutskott NÄRSTÅENDE 65 ÅR ELLER ÄLDRE Vänligen, kryssa inom rutans avgränsning för att underlätta maskinavläsning. 1. Vilken ålder befinner Du Dig i? år år år år år år år 2. Är Du man eller kvinna? Man Kvinna 3. Civilstånd? Gift/sammanboende Ej gift/ej sammanboende 4. Hur många år har Du bott i Sverige? 0-5 år 6-10 år Mer än 10 år 5. Kan Du tänka Dig att i framtiden ge hjälp eller stöd till någon anhörig eller vän som är 65 år eller äldre? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Dig) Nej. Ja, tvätt/strykning. Ja, matlagning. Ja, av- och påklädning. Ja, städning. Ja, inköp av dagligvaror eller andra ärenden. Ja, promenader. Ja, personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt. Ja, genom att finnas till hands och se till att allt står rätt till. Ja, annat, nämligen 56

65 6. Om Du själv skulle behöva hjälp i framtiden, då det gäller t ex, städning, inköp av dagligvaror eller andra ärenden, tvätt/strykning, matlagning, promenader, vem eller vilka skulle Du då helst föredra att få hjälpen av? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Dig) En anhörig eller vän. Hemtjänsten i Linköpings kommun. En frivilligorganisation, t ex seniorerna, PRO eller Röda korset. En firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden. Annan,nämligen 7. Om Du själv skulle behöva hjälp i framtiden, då det gäller personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt, av- och påklädning, vem eller vilka skulle Du då helst föredra att få hjälpen av? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Dig) En anhörig eller vän. Hemtjänsten i Linköpings kommun. En frivilligorganisation, t ex seniorerna, PRO eller Röda korset. En firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden. Annan, nämligen.. 8. Ger Du i dag hjälp eller stöd till någon anhörig eller vän över 65 år? Nej. Nej, men till en person som är yngre än 65 år. Ja, till en person. Ja, till flera personer. OBS! Om Du har svarat nej på något av de två nej-alternativen i fråga 8, d v s att Du inte ger hjälp eller stöd åt en anhörig eller vän som är 65 år eller äldre, så behöver Du inte svara på fler frågor, utan Du kan nu skicka in enkäten i bifogat svarskuvert. Om Du har svarat ja på något av de två ja-alternativen i fråga 8, d v s att Du ger hjälp eller stöd åt en anhörig eller vän som är 65 år eller äldre, så fortsätt med frågorna på nästa sida! 57

66 Frågor till Dig som ger hjälp eller stöd åt en eller flera närstående (anhörig eller vän), som är 65 år eller äldre 9. Hur gammal är den eller de närstående som Du ger hjälp eller stöd? (Fyll i flera alternativ om Du ger hjälp och stöd till flera personer och de befinner sig i olika åldersintervall) år år år år år Äldre än 90 år 10. Vilken relation har Du till den eller de närstående, som Du ger hjälp eller stöd? (Fyll i flera alternativ om Du ger hjälp och stöd till flera personer och relationerna ser olika ut) Jag är maka/make/sambo. Jag är svärson/svärdotter. Jag är son/dotter. Vi är släkt på annat sätt. Jag är vän eller granne. Annat, nämligen 11. Vad ger Du för hjälp eller stöd? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Dig) Städning. Tvätt/strykning. Inköp av dagligvaror eller andra ärenden. Matlagning. Promenader. Av- och påklädning. Personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt. Jag finns till hands och har tillsyn av att allt står rätt till. Annat, nämligen Hur ofta ger Du hjälp eller stöd? 58

67 (Ger Du flera personer stöd så ange hur ofta Du sammantaget ger dem hjälp eller stöd) Några gånger i månaden Flera gånger i veckan En gång i veckan Varje dag 13. Hur många timmar uppskattar Du att Din hjälp eller Ditt stöd består av? (Ger Du flera personer stöd så ange hur många timmar sammantaget ger dem hjälp eller stöd) Högst 3 timmar per månad 1-3 timmar i veckan 4-10 timmar i veckan timmar i veckan timmar i veckan Mer än 30 timmar i veckan 14. Får den person eller någon av de (om rör sig om flera) som Du ger hjälp och stöd även hjälp av kommunens hemtjänst? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Dig) Nej. Ja, med städning, tvätt/strykning, hjälp med inköp, promenader eller matlagning. Ja, med personlig hygien, dusch, bad, hårtvätt, toalettbesök, av- och påklädning. Ja, med tillsyn av att allt står rätt till (larm eller telefonservice). 15. Får Du och Din eller Dina närstående, stöd av någon som underlättar för Er? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Er) Nej. Ja, av sjukvården (landstinget) Ja, av släkt, vänner eller bekanta. Ja, av en frivilligorganisation, t ex seniorerna, PRO eller Röda korset. Ja, av en kyrka eller församling. Ja, av kommunen. Ja, annan, nämligen Vilket stöd får Du, i Din uppgift som hjälpare/stödjare? (Kryssa i alla alternativ som gäller för Dig) 59

68 Jag får inget stöd. Min närstående kan vid behov vistas på en tillfällig vårdplats. Min närstående deltar i dagverksamhet. Jag deltar/har deltagit eller kommer att delta i en anhöriggrupp. Jag får hjälp att anpassa hemmet om så behövs. Jag blir ibland avlöst av någon annan. Min närstående vistas regelbundet på en vårdplats (s k växelvård). Jag brukar delta i informationsträffar, seminarier el dyl. Det finns en kontaktperson som jag kan vända mig till om jag behöver hjälp. Annat, nämligen Om Du får stöd av kommunen, hur tycker Du då att stödet fungerar? (Får Du inte något stöd av kommunen så gå vidare till fråga 18) Ange i vilken grad Du instämmer eller tar avstånd från följande påståenden: Instämmer i hög grad Instämmer i viss mån Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Jag blir trevligt bemött. Personalen lyssnar på mig. Jag kan själv vara med och bestämma vad jag ska få för stöd. Jag känner att min närstående blir väl bemött av personalen. Jag blir nonchalant bemött. Jag känner att man inte har tid med mig. Annat, nämligen 18. Vad vill Du ha för stöd av kommunen i Din situation som hjälpare/stödjare i dag? 60

69 Ange i vilken grad Du instämmer eller tar avstånd från följande påståenden: Instämmer i hög grad Instämmer i viss mån Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Jag vill inte ha något stöd av kommunen. Jag vill ibland bli avlöst i den närståendes hem. Jag vill att min närstående regelbundet kan vistas på en vårdplats (s k växelvård). Jag vill att min närstående kan delta i dagverksamhet. Jag vill kunna delta i informationsträffar, seminarier el dyl. Jag vill kunna delta i en anhöriggrupp. Jag vill ha en kontaktperson som jag kan vända mig till när jag behöver hjälp. Jag vill få hjälp att anpassa hemmet hos min eller mina närstående, som jag hjälper. Jag vill att min närstående får en servicelägenhet. Jag vill ha ekonomiskt stöd av kommunen, t ex i form av anställning, bidrag el dyl. Annat, nämligen

70 19. Vad är det framförallt som gör att Du ger hjälp eller stöd åt en närstående? Ange i vilken grad Du instämmer eller tar avstånd från följande påståenden: Instämmer i hög grad Instämmer i viss mån Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Kärlek och hänsyn. Den jag hjälper blir glad, tacksam. Jag känner mig behövd. Det känns meningsfullt för mig själv. Jag vill återgälda litet av det som den närstående tidigare har gett mig i livet. Jag har en övertygelse om att jag bör göra så. Vi har lovat varandra att göra så. Jag tror att jag är den som bäst kan klara av detta. Jag känner krav på att ställa upp, från den jag ger hjälp eller stöd. Jag känner krav från omvärlden, t ex släkt, grannar eller övriga samhället. Jag känner inte att jag har något val. Jag litar inte på den hjälp, vård och omsorg som kommunen erbjuder. Annat, nämligen

71 20. Hur tycker Du att Din situation som hjälpare eller stödjare är? Ange i vilken grad Du instämmer eller tar avstånd från följande påståenden: Instämmer i hög grad Instämmer i viss mån Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Det är svårt att hinna med att ge hjälp och stöd. Det är fysiskt tungt för kroppen. Den jag hjälper begär mycket av mig. Den jag hjälper blir lätt arg och brusar upp. Det är psykiskt tröttande. Sömnen påverkas negativt. Jag får tillräckligt med tid för mig själv. Jag känner att jag kan prata med någon om mina eventuella problem, som stödjare/hjälpare. Jag får tillräckligt med stöd utifrån. Jag trivs med att kunna ge hjälp, stöd eller vård. Annat, nämligen.... Tack för Din medverkan! Du hjälper nu kommunen att kunna planera för ett bra stöd till personer som vårdar äldre närstående. Sänd in enkäten i det frankerade svarskuvertet som finns med! 63

72 Undersökningsmodell Bilaga 4 Vad vill vi främst veta? Prioriteringar Omsorgsutskottet 19 april 2000 Bakgrundsvariabler Hur man svarar på olika frågeställningar 1. Ålder s 14 Olika samband nivå I A. Vad gör man? - Fysiska eller psykiska insatser s Kön s 13 B. Vilka motiv har man? s15 - Yttre krav Samband - Inre motiv Nivå II 3. Relation s 14, s C. Vilka upplevelser har man av att vårda? - Positiva (kärlek, glädje) s 18 - Negativa (vrede, sorg) s 17 - Motstridiga s Nationalitet/född i vilket land? s 23 D. Vilket stöd får man idag som anhörigvårdare? - Av kommunen? s Av frivilligorganisationer/kyrka? - Av grannar, vänner, släkt? - Av landsting? 5. Socialgrupp s 15, s 21 E. Vad behöver man för info och stöd? Information s 29 - Avlastning/växelvård - Ekonomiska stödformer - Anhöriggrupper - Kontaktperson/psykoscocialt stöd 6. Arbetsmarknadsstatus s 14 t ex arbetslös, förtidspensionär, heltidsarbetande F. Hur upplever man det stöd man får? - Bemötande, valfrihet, flexibilitet s Alla sidhänvisningar gäller: Gustafson, Lars-Åke. (2000). Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet. Kommunledningskontoret. Linköpings kommun. 64

73 65