Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående

Transkript

1 LINKÖPINGS KOMMUN Omsorgsutskottet Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun. November :a upplagan, januari 2001 Lars-Åke Gustafson

2

3 Sammanfattning Hösten 1999 beslutade Kommunfullmäktiges omsorgsutskott i Linköping att göra en uppföljning av hur situationen ser ut för personer som ger hjälp åt en äldre, närstående. Denna studie är en del i den uppföljningen. Tidigare har en litteraturinventering och en kartläggning av Linköpings kommuns stöd till personer som ger hjälp åt närstående över 65 år genomförts. Dessa studier redovisades i rapporten Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet, 1 som presenterades i maj Föreliggande studie består av en enkät riktad till 4000 slumvis utvalda medborgare mellan år i Linköpings kommun. Svarsfrekvensen uppgick till 77 %. Resultatredovisning del I En första grupp av frågor i enkäten är riktade till samtliga personer som ingår i studien. Syftet med dessa frågor är att undersöka vilka attityder som finns vad gäller att hjälpa en närstående i framtiden, samt vem man själv skulle vilja ha hjälp av. Dessa frågor har besvarats av personer. Resultatet visar att 75 % av dem som har svarat är benägna att ge någon form av hjälp till en närstående över 65 år i framtiden. Det är något fler män än kvinnor som kan tänka sig att ge någon form av hjälp, att finnas till hands, att göra inköp/gå ärenden och att städa. Kvinnor kan däremot i något högre grad än männen, tänka sig att hjälpa till med tvätt och strykning. Vidare finns det skillnader mellan olika åldrar. De yngre är mer benägna än de äldre att ge hjälp. Minst motiverade är kvinnor mellan år. I den åldersgruppen svarar 45 % av kvinnorna att de kan tänka sig ge hjälp, mot 60 % av männen i samma ålder. Många påpekar att olika omständigheter avgör hur man i praktiken handlar. För det första beror det på vilken person som avses, dvs hur nära relation man har. För det andra hur stort hjälpbehovet är och slutligen hur den egna livssituationen ser ut i form av tid, ork och kraft. På frågan vem man själv vill ha hjälp av i framtiden så dominerar svaren, hemtjänsten i Linköpings kommun eller en anhörig/vän. Ungefär 70 % föredrar endera alternativ eller en kombination av dessa två. Ungefär 26 % kan tänka sig någon form av mix mellan de olika alternativen; hemtjänst, anhörig/vän, en privat firma/serviceföretag på den öppna marknaden och en frivilligorganisation. Bara ett par procent svarar att de endast kan tänka sig en privat firma respektive en frivilligorganisation. Vidare framkommer det att de personer som är mellan år, är mindre intresserade än de yngre, att välja andra alternativ än den kommunala hemtjänsten. Resultatredovisning del II Den andra gruppen av frågor riktar sig till dem som ger hjälp åt en närstående över 65 år. Dessa syftar till att undersöka i vilken omfattning personer i kommunen hjälper en äldre närstående, vilken form av hjälp man ger och hur situationen ser ut för dem. 712 personer, dvs 23 % av samtliga 3102 personer som har besvarat en enkät, uppger att de ger hjälp åt en närstående över 65 år. Två tredjedelar av dem ger hjälp minst en gång i veckan och 21 % varje dag. I tid ger man i genomsnitt 7 timmar hjälp per vecka. Räknar man om siffrorna så att de omfattar hela Linköpings kommun så innebär det att ungefär personer mellan år lägger ner ungefär timmar per vecka på att 1 Gustafson, Lars-Åke. (2000).

4 hjälpa en eller flera närstående över 65 år. Dessa insatser motsvarar ungefär heltidsårsarbetare. 2 Den vanligaste formen av hjälp består i att finnas till hands och se att allt står rätt till, göra inköp av dagligvaror och att uträtta ärenden eller gå promenader. 88 % utför någon av dessa insatser. Därefter kommer att städa eller tvätta/stryka eller laga mat. I studien är det 43 % som utför någon av de insatserna. Slutligen är det 13 % som hjälper till med någon insats, som har med personlig omvårdnad att göra. En slutsats i studien är att hjälpen generellt sett minskar då det gäller mer krävande insatser. I undersökningen framkommer det vidare att det är lika vanligt bland män som bland kvinnor att man ger någon form av hjälp och att man lägger ner ungefär lika mycket tid. Men kvinnorna är något fler i åldersgruppen år i Linköping. Detta resulterar i att 54 % av alla samlade insatser till närstående, utförs av kvinnor. Några skillnader är att kvinnor hjälper till med flera olika insatser, än män. De ger i högre grad hjälp med tvätt/strykning, matlagning och personlig omvårdnad. Det finns ett visst samband mellan personer som utför dessa hjälpinsatserna och de som uppger att det är fysiskt och i psykiskt tungt att ge hjälp. En slutsats i studien är således att kvinnor förefaller dra ett något tyngre lass än män, vad gäller hjälp till närstående. Denna skillnad finns emellertid inte inom ramen för en make-maka-relation. Däremot finns det en skillnad mellan könen bland personer utanför ramen för en make-maka-relation, t ex mellan söner och döttrar. Men skillnaderna är inte alls så stora i denna studie, så som det har framställts i tidigare undersökningar. I t ex Ädel-Ulf-utvärderingen 1994, stod kvinnorna för upp till 70 % av hjälpen till närstående. En annan skillnad i insatser finns vad gäller ålder. De personer som är mellan år hjälper i högre grad, än de yngsta till med matlagning, tvätt, strykning, städning och personlig omvårdnad. Visserligen är det långt många fler mellan år som ger stöd, men de mellan år förefaller som grupp att dra ett väsentligt tyngre lass vad gäller fysisk ansträngning och tidsåtgång/bundenhet, än de yngre. En vanlig föreställning är att personer som har bott kortare tid i Sverige skulle vara mer benägna att ta hand om sina äldre än dem som har bott längre tid i Sverige. Det finns emellertid inte något i denna studie, som pekar på att det skulle vara någon skillnad i handling/inställning beroende på hur länge man har bott i Sverige, vare sig då det gäller att ge hjälp i dag eller att kunna tänka sig att göra det i framtiden. 67 % av hjälparna säger att de trivs med att hjälpa sin närstående. De vanligaste motiven är att man själv eller den man hjälper känner tillfredsställelse, dvs att man känner sig behövd eller att den man hjälper blir glad/tacksam. Därefter kommer att man vill återgälda lite av det som den närstående tidigare har givit. Ett tredje starkt motiv är en inre övertygelse om att det känns rätt att göra så. Först därefter uppger man olika former av krav, t ex från den man hjälper eller från omvärlden. Men hjälpsituationen är ofta komplex och även sammanknippad med olika former av problem. Nära hälften tycker att det vanligaste problemet är att man inte hinner med att ge den hjälp, som den närstående behöver ha. Vidare upplever mer än var fjärde hjälpare att man inte får 2 Räknar man utifrån kön och bara på dem dvs svarat på just den frågan så innebär detta att personer ger timmar per vecka vilket motsvarar antal årsarbetare. Antar vi att de som inte har besvarat frågan fördelar sig på samma sätt blir siffrorna de som uppges i brödtexten.

5 tillräckligt med tid för sig själv och att det är fysiskt tungt. Var femte påtalar att det är psykiskt tröttande. Ungefär hälften av dem som ger hjälp upplever att man har stöd från någon utifrån. Vanligast svaret är att det är släkt och vänner som ger stöd. 27 % svarar att det är så. Nästan lika många uppger att offentliga verksamheter inom kommun och landsting ger stöd. Både statsmakternas intentioner och lokala politiska viljor, är att frivilligorganisationerna skall göras mer delaktiga i arbetet med att ge stöd till anhöriga. I denna studie visar det sig att bara någon eller några procent av hjälparna svarar att de får stöd av en frivilligorganisation. Därmed kan det konstateras, utifrån dessa resultat, att frivilligorganisationerna idag inte har någon avgörande betydelse för det stöd som den stora gruppen hjälpare säger att de får. Däremot kan man mycket väl tänka sig att de gör bra insatser för den procent som får stöd av dessa. Omräknat till att omfatta alla Linköpings invånare mellan år så skulle det kunna röra sig om knappt ett 100-tal personer. 30 % av dem som ger hjälp, svarar att man inte får tillräckligt med stöd. Många känner att man inte har någon att prata med. I en tidigare studie påtalas det att de som får kommunal hemtjänst har minskat under 1990-talet. Detta ställer ökade krav på uppsökande verksamhet, om man avser att nå även de som ger hjälp till närstående, som inte har kommunal hemtjänst. Det stöd som i första hand efterfrågas i studien är en kontaktperson att kunna vända sig till. En tredjedel av hjälparna önskar sig detta. Därefter kommer önskemål om servicelägenhet och/eller dagverksamhet till den närstående samt att få hjälp att anpassa sitt hem. Dessa insatser önskas av ungefär var fjärde hjälpare. De önskemål som framkommer i studien är betydligt högre än de stödinsatser som man får. Avslutningsvis så gäller således att många som idag inte ger hjälp, svarar att de kan tänka sig att göra detta i framtiden. Men flera påpekar att det handlar om vem hjälpen avser, hur omfattande den är och hur den egna livssituationen ser ut. Vidare kan de som i dag ger hjälp, inte tänka sig att öka sina hjälpinsatser, annat än vad gäller att gå promenader och i någon mån att hjälpa till med personlig omvårdnad. Det bör påpekas att statsmakternas intentioner i dag inte är att öka närståendes hjälpinsatser, utan att utveckla ett gott stöd för dem som ger hjälp. Denna studie syftar till att fungera som underlag för sådana diskussioner inom Linköpings kommun. Läsrekommendation För den som vill ha en snabb inblick i studien och inget mer, är en rekommendation att läsa kapitel 4. I detta sammanfattas vissa viktiga resultat, en kort diskussion förs och studiens slutsatser presenteras inom olika rutor. De frågor som har ställts upp för studien presenteras i avsnitt 1.3 Syfte och frågeställningar. För den som vill fördjupa sig ytterligare i materialet kan det vara av värde att känna till följande struktur för studien. I kapitel 2, dvs del I av resultatredovisningen, redovisas resultaten på frågor som berör alla de personer som har besvarat en enkät. I kapitel 3, del II av resultatredovisningen, behandlas svaren på de frågor som berör de 712 personer som ger stöd åt en närstående över 65 år. Vidare anknyter 10 av de 12 rubrikerna för kapitel 2-3 (se innehållsförteckningen) direkt till de frågor som har ställts upp för studien i avsnitt 1.3. Varje avsnitt kan i flera

6 fall läsas fristående från de andra. På så sätt kan rapporten även fungera som en uppslagsbok, t ex om man t ex vill fördjupa sig i frågor som, vem invånarna i Linköping mellan år själva vill ha hjälp av i framtiden, vilken typ av insatser som görs och skillnader mellan män-kvinnor, olika åldrar eller vilket stöd hjälparna får idag.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Uppdraget Statsmakternas ökade krav på kommunerna Syfte och frågeställningar Metod Några begrepp som används i studien Redovisning av resultat del I hela undersökningsgruppen Beskrivning av hela undersökningsgruppen Attityder till att kunna ge hjälp i framtiden Önskemål om vem man själv skulle vilja ha hjälp av i framtiden Redovisning av resultat del II de som ger hjälp åt en närstående Beskrivning av gruppen som ger hjälp Beskrivning av dem som är över 65 år och får hjälp Typ av hjälpinsatser som utförs idag Hjälpinsatsernas omfattning Motiv för att ge hjälp till en närstående Upplevelser som hjälpare Stöd till personer som ger hjälp Den kommunala personalens bemötande gentemot dem som ger hjälp Önskemål om olika stödinsatser Diskussion och slutsatser Vilken hjälp ger personer i Linköping mellan år till närstående över 65 år? Hur upplever hjälparna sin situation? Vem ger stöd till hjälparna? Vilken typ av stöd får hjälparna och vilket efterfrågar de? Attityder vad gäller att att ge hjälp i framtiden Attityder vad gäller att själv få hjälp i framtiden Slutord...48 Litteratur...50 Bilaga 1 Reflektioner över metod och genomförande...51 Bilaga 2 Missivet...53 Bilaga 3 Enkäten...56 Bilaga 4 Undersökningsmodell...64

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget Omsorgsutskottet i Linköpings kommun har som ett led i FN:s äldreår beslutat att se över situationen för personer som ger hjälp åt en äldre närstående. 3 Ett första steg i denna översyn har redan genomförts. Detta innebar dels att göra en litteraturinventering, dels att kartlägga hur det kommunala stödet till dem som hjälper äldre närstående i Linköping ser ut i jämförelse med övriga landet. Dessa två studier resulterade i rapporten Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet, 4 som presenterades i maj Utifrån resultaten i de båda studierna gav författaren förslag på vad som kunde undersökas vidare i ämnet (se undersökningsmodell i bilaga 4). Efter diskussioner i omsorgsutskottet beslutade politikerna att göra en enkätundersökning riktad till slumpmässigt utvalda personer i Linköpings kommun. Föreliggande rapport beskriver resultatet av denna, tredje undersökningen. Den tidigare rapporten utgör den teoretiska referensramen för undersökning. 1.2 Statsmakternas ökade krav på kommunerna En grundläggande fråga är vilka motiv som finns för kommunen att undersöka och diskutera stöd till närstående över 65 år idag? I regeringens proposition 1987/88:176 Äldreomsorg inför 90-talet, 5 fastslås: Det är samhällets ansvar att se till att alla människor får en god service och vård. Närståendes insatser är ett komplement till samhällsinsatserna. Det är angeläget att stödet till närståendevårdarna utvecklas. De som vill och kan göra insatser under kortare eller längre tid bör ges förutsättningar till detta. De närståendes insatser måste grundas på frivillighet. Det finns annars en risk för att människor tvingas åta sig uppgifter som de av olika skäl inte klarar av. 6 Under hela 90-talet återkom statsmakternas krav på kommunerna att se över anhörigstödet. Bland annat konstateras det 1996 i regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen, 7 att stödet till anhöriga fortfarande är bristfälligt, att anhörigomsorgen fortfarande tycks ske i det tysta och att det inte är någon självklarhet att man som anhörigvårdare får stöd av samhället. I propositionen föreslås en ny formulering i socialtjänstlagen, som trädde i kraft 1 januari 1998: 3 Förslag på studie lades fram av Jan Hallendorff i en skrivelse, Förslag till studie av anhörigstöd, daterad , till KF:s presidium, Dnr Till denna bifogas; Förslag till plan för en studie om enskilda människors behov av stöd till äldre, närstående personer, av Lars-Åke Gustafson. 4 Gustafson, Lars-Åke. (2000). 5 Regeringens proposition 1987/88: Ibid. Se även: Socialstyrelsen (1998, s 13). 7 Regeringens proposition 1996/97:124. 1

10 Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. 8 I december 1998 anslår riksdagen ett stimulansbidrag på 100 miljoner kronor i tre år ( ), för att kommunerna, i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationerna, skall genomföra insatser riktade mot personer, som ger stöd åt närstående som är äldre, åt funktionshindrade och åt långvarigt sjuka. I Linköping används pengarna bl a till anhöriggrupper och uppsökande verksamhet. 9 Andra motiv, än statsmakternas, som skulle kunna ligga bakom ett intresse för en undersökning om personers hjälp till närstående är: ekonomiska motiv, dvs att det är billigare att stötta en person som ger hjälp så att han/hon orkar ett tag till, än att omsorgen om den äldre övergår i samhällets regi. andra ideologiska motiv, t ex uppfattningen att den offentliga sektorns ansvar bör minska och att anhörigas ansvar för de närmaste bör öka. För denna studie är det statsmakternas intentioner som är ledstjärna för arbetet, dvs frågan: Hur kan stödet till dem som ger hjälp till en närstående över 65 år, utvecklas? 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka i vilken omfattning personer i kommunen vårdar en äldre närstående över 65 år, samt vilken form av hjälp man ger. Vidare är syftet att undersöka hur de som ger hjälp upplever sin situation. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilken attityd som finns bland kommunens invånare när det gäller att vårda närstående i framtiden, samt vem man själv skulle vilja ha hjälp av. Frågor som rör alla medborgare är (inom parentes anges det avsnitt där resultaten redovisas): Vilka attityder som finns bland Linköpings medborgare då det gäller att hjälpa en äldre närstående? (avsnitt 2.2) Vem skulle man själv vilja ha hjälp av i framtiden? (avsnitt 2.3) Frågor som rör dem som ger hjälp åt en närstående över 65 år är: Hur många personer hjälper idag en äldre närstående? (avsnitt 3.1) Hur är de personer som ger hjälp fördelade vad gäller ålder, kön, civilstånd och antal boendeår i Sverige? (avsnitt 3.1) Vad är det för slag av insatser som man utför? (avsnitt 3.3) I vilken omfattning utförs olika insatser? (avsnitt 3.4) Vilka motiv har man för att ge hjälp? (avsnitt 3.5) Hur upplever man sin situation som hjälpare? (avsnitt 3.6) Är man ensam om att ge hjälp eller bidrar även kommunen med olika insatser? Och vilket stöd får ev hjälparna själva av kommunen och andra utomstående? (avsnitt 3.7) Hur upplever man det stöd man eventuellt får? (avsnitt 3.8) 8 Regeringens proposition 1990/91:14. Lag 1997:13, 5. (Se: Minell, M. & Claesson Norell, A. (1997). 9 Se Gustafson. Lars-Åke.(2000, s 42). 2

11 Vilka ytterligare önskemål av stöd från Linköpings kommun har man? (avsnitt 3.9) 3

12 1.4 Metod Studien består av en enkätundersökning. Frågeformuläret består av 20 frågor med fasta svarsalternativ (se bilaga 2). På 11 av frågorna ges möjligheten lämna egna synpunkter. Sammanlagt har c:a 1300 olika kommentarer gjorts i enkäten. Urvalet i undersökningen består av 4000 slumpmässigt utvalda personer i Linköpings kommun som är födda mellan 1920 till 1954, dvs som är mellan år. För att få så många träffar som möjligt, bland personer som ger hjälp åt en närstående över 65 år, har 70 % kvinnor och 30 % män valts ut. Anledningen är att andra studier visar att fördelning bland anhörigvårdare har de proportionerna. Var och en av de 4000 personer som har valts ut har fått en enkät utsänd med ordinarie postgång (bilaga 2-3) personer av de 4000 som fick en enkät, besvarade denna. Detta innebär en svarsfrekvens på 77 %. En påminnelse gjordes. Vad gäller utförligare beskrivning av metod och reflektioner kring urval, bortfall, statistiska tester, frågeformulärets utformning, studiens tillförlitlighet osv, så hänvisas till bilaga 1: Reflektioner över metod och genomförande. Då det gäller utformning av enkät, urvalsförfarande, insamling av data och bearbetning av statistik har detta skett i samarbete med enheten LK Statistik och Utredningar i Linköpings kommun. Författaren svarar emellertid själv för innehåll och slutsatser i rapporten. 1.5 Några begrepp som används i studien Begreppsapparaten vad gäller hjälp till närstående är inte konsekvent i litteraturen. Några begrepp bör därför definieras. Anhörig respektive närstående Med anhörigvårdare är det vanligt att man avser den person som bistår en annan inom familje- eller släktkretsen. 10 Närstående är ett begrepp som vidgar kretsen till att omfatta en nära vän eller granne. 11 Kanske borde det finnas ytterligare ett begrepp som t ex medmänniska för att täcka in olika frivilligorganisationernas/kyrkors hjälpverksamhet? Inom dessa verksamheter behöver ju hjälpmottagaren inte nödvändigtvis vara en vän eller någon som står nära. I denna studie omfattas emellertid även personer från frivilligorganisationer av begreppet närstående. Hjälp respektive stöd I enkäten används uttrycket ger du hjälp eller stöd och begreppen hjälpare/stödjare. I denna rapport särskiljs emellertid begreppen åt på följande sätt: Med hjälp avses insatser som en person utför åt en äldre närstående. Den person som ger hjälp kallas i 10 Socialstyrelsen (1998, s 11). 11 I Socialstyrelsen (1998, s 11), står Ibland förekommer också att grannar och vänner träder in i anhörigas ställe och antar funktionen som anhörig. Begreppet anhörig får därför en vidare definition och blir synonymt med begreppet närstående. 4

13 texten för hjälpare. Den hjälp som anhöriga ger kallas ofta för anhörigomsorg. 12 Här likställes begreppet hjälp med anhörigomsorg. Med dessa begrepp avses hjälpinsatser som ges av anhörig till personer som p g a sjukdom, ålder eller handikapp inte längre klarar vardagen på egen hand. 13 Man skulle logiskt även kunna tala om närståendeomsorg idag. I denna rapport används emellertid bara begreppet hjälp. Med stöd och begreppen anhörigstöd respektive närståendestöd avses de insatser som någon gör för hjälparen. Kommunen kan t ex bevilja avlösning som anhörigstöd. Primär ADL respektive sekundär ADL Hjälp kan delas in i två olika ADL-former. 14 För det första primär ADL. Med detta avses hjälp med av- och påklädning och/eller personlig hygien, som dusch, bad, toalettbesök osv. 15 För det andra sekundär ADL. Med detta avses hjälp med tjänster som tvätt, städning, strykning, inköp, uträttande av ärenden, ledsagning, promenader m m. I Linköpings kommun kan insatser som rör primär ADL, dvs personlig omvårdnad, beviljas som bistånd. Vissa av de insatser som rör sekundär ADL kan köpas, upp till 12 timmar/månad, som s k boservice, av alla som är 75 år och äldre. Den som är under 75 år kan köpa hemtjänstens boservice om bistånd beviljas. Dessa insatser är städning, dammning, dammsugning, våttorkning av golv, tvätt/strykning, inköp och andra ärenden, värmning av färdiglagad mat, ledsagning till och från aktiviteter och promenader. Service som hemtjänsten i Linköping inte alls tillhandahåller är t ex: Storstädning, fönsterputsning, mangling, vädring av stora mattor, matlagning/bakning i bostaden, rastning/skötsel av djur, trädgårdsskötsel/skötsel av uteplats, snöskottning/ sandning, gräsklippning etc. Antal boendeår i Sverige I studien efterfrågas hur många år man har bott i Sverige. Detta efter en bedömning att detta ger den informationen om huruvida personer som nyligen kommit till Sverige skiljer sig som grupp från de övriga eller inte. Dessvärre finns det ingen jämförande statistik till detta. Begreppen utländsk härkomst och person med utländskt medborgarskap finns redovisade i statistiken, men båda dessa begrepp kan innefatta även personer som kan ha levt större delen av sitt liv i Sverige. Begreppet utländskt medborgarskap utesluter dessutom dem som tidigt fått svenskt medborgarskap. 12 Anhörigomsorg: Se t ex Socialstyrelsen (1998, s 14). 13 Definitionen är den som görs i Socialstyrelsen (1998, s 12). 14 ADL = Aktiviteter i det Dagliga Livet. 15 Primär respektive sekundär ADL: Se t ex Ibid s 15. 5

14 2. Redovisning av resultat del I hela undersökningsgruppen Resultatredovisningen är uppdelad i två delar. I detta kapitel redovisas i del I, dvs resultaten för alla de personer, som har besvarat en enkät. I nästa kapitel redovisas del II, dvs resultaten för de 712 personer som har svarat att de ger hjälp åt en närstående över 65 år. 2.1 Beskrivning av hela undersökningsgruppen 4000 invånare mellan år i Linköpings kommun har fått en enkät per post. Av dem har personer besvarat denna, vilket innebär en svarsfrekvens på 77 %. I detta avsnitt beskrivs hur dessa personer fördelar sig efter ålder, kön, 16 civilstånd och antal boendeår i Sverige. Dessa indelningar kommer längre fram att användas i olika analyser. I tabell 1 redovisas åldersfördelningen bland dem som har besvarat en enkät samt jämförande siffror med den verkliga invånarantalet i Linköpings kommun. Tabell 1. Ålder, hela svarsgruppen respektive kommuninvånare. Ålder Hela svarsgruppen Kommuninvånare Antal Procent Antal Procent år % % år % % år % % år % % år % % år % % år % % Samtliga % % Antalet personer i de olika åldrarna motsvarar i stort, det antal kommuninvånare som finns i varje åldersklass. Noterbart är de många svaren som har kommit in, även vad det gäller de två högsta åldersklasserna. I tabell 2 redovisas fördelningen mellan män och kvinnor bland dem som har besvarat en enkät samt den verkliga fördelningen i Linköpings kommun. Tabell 2. Könsfördelning i svarsgruppen samt bland invånarna mellan år. Kön Hela svarsgruppen Kommuninvånare Antal Procent Antal Procent Män % % Kvinnor % % Samtliga % % 16 Urvalsförfarandet vad gäller ålder och kön se bilaga 1 Reflektioner över metod och genomförande. Aktuella befolkningsuppgifter är hämtade ur SCB BEFPAK (Statistiska centralbyråns befolkningspaket). 6

15 Både urvalet i denna undersökning och de som har svarat, består av 70 % kvinnor och 30 % män. Skulle urvalet ha följt faktiska förhållanden skulle det ha bestått av 52 % kvinnor och 48 % män. Vid jämförelser utgör procenttalen underlag för analyser. I tabell 3 redovisas fördelningen mellan ensamboende och sammanboende. Tabell 3. Civilstånd. Civilstånd Hela svarsgruppen Antal Procent Sammanboende % Ej sammanboende % Totalt % Ej besvarat frågan 47 Samtliga % av dem som har besvarat en enkät är sammanboende och 25 % ensamboende. 17 I tabell 4 redovisas slutligen hur många som har bott längre respektive kortare tid i Sverige, bland dem som har besvarat en enkät. Tabell 4. Antal boendeår i Sverige. Antal år boende i Sverige Hela svarsgruppen Antal Procent 0-5 år 16 0,5 % 6-10 år 44 1,4 % Mer än 10 år ,0 % Totalt ,0 % Ej besvarat frågan 61 Samtliga personer eller 2 % har svarat att de har bott mindre än 10 år i Sverige. Detta är en liten grupp i materialet och måste därför användas med försiktighet i olika analyser Attityder till att kunna ge hjälp i framtiden I detta avsnitt redovisas svar på frågan om man kan tänka sig att ge hjälp till någon närstående över 65 år i framtiden. 19 Tabell 5a. Svar på frågan: Kan Du tänka Dig att i framtiden ge hjälp eller stöd till någon anhörig eller vän som är 65 år eller äldre? Kunna ge hjälp i framtiden Hela svarsgruppen Antal Procent Ja % Nej % Ej besvarat frågan % Samtliga % 17 I bef statistik anges bara antalet gifta, men inte sammanboende. Gruppen gifta utgör i Linköping 65 % av alla personer mellan 45 och 80 år. Resten, dvs 35 % utgörs av ogifta, änklingar/änkor/skilda personer. 18 Se vidare kapitel 1, rubriken Metod och bilaga 1 Reflektioner över metod och genomförande. 19 Alla skillnader i avsnitt 2.2 är testade med t-test. Signifikans finns på 5 %-nivån. 7

16 Av tabellen framgår det: att 75 % av kan tänka sig att ge hjälp till någon närstående över 65 år i framtiden. I tabell 5b redovisas olika insatser sorterade under tre olika kategorier. Kategori 1 är hjälp som utförs både utanför och i den närståendes hem och som ligger långt i från kroppsvård. Kategori 2 omfattar insatser som rör skötsel av hemmet/mathållning, och som ligger långt från kroppsvårdande insatser. Kategori 3 är hjälp som rör personlig omvårdnad (primär ADL). Tabell 5b. Hjälp i framtiden. Flera alternativ kan anges. Hjälp i framtiden Hela svarsgruppen Antal Procent Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden % Promenader % Kategori 2: Städning % Tvätt/strykning % Matlagning % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad, hårtvätt % Av- och påklädning % Kan inte tänka sig att ge någon hjälp i framtiden % Av tabellen framgår det: att 64 % kan tänka sig att finnas till hands och se till att allt står rätt till, att ungefär 40 % kan tänka sig att köpa dagligvaror/utföra andra ärenden respektive gå promenader, att ungefär 23 % kan tänka sig att hjälpa till med städning och lika många kan tänka sig att sköta tvätt/strykning respektive matlagning, att 15 % kan tänka sig att hjälpa till med av- och påklädning och något fler med personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt. I tabell 5c redovisas antal personer som kan tänka sig hjälpa till med minst en av de olika insatserna inom en viss kategori. Tabell 5c. Hjälp i framtiden indelat i kategorier. Hjälp i framtiden Hela svarsgruppen Antal Procent Kategori 1:(att finnas till % hands/inköp) Kategori 2:(hemsysslor) % Kategori 3 (personlig omvårdnad): % Således gäller: att 71 % kan tänka sig att utföra minst en av de olika insatserna i kategori 1 att 33 % kan tänka sig att utföra minst en av de olika insatserna i kategori 2. att 18 % kan tänka sig att utföra minst en av de olika insatserna i kategori 3. 8

17 Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan olika åldrar I tabell 5d redovisas skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller frågan om man att ge hjälp i framtiden. Tabell 5d. Hjälp i framtiden indelning efter ålder. Flera alternativ kan anges. Hjälp i framtiden Ålder år procent år procent år procent Alla procent Kan tänka sig att ge hjälp i någon form 87 % 76 % 49 % 75 % Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till 77 % 63 % 39 % 64 % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden 50 % 41 % 23 % 41 % Promenader 48 % 43 % 23 % 41 % Kategori 2: Städning 30 % 23 % 14 % 24 % Tvätt/strykning 30 % 20 % 13 % 23 % Matlagning 26 % 22 % 16 % 22 % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch 19 % 17 % 10 % 16 % Av- och påklädning 17 % 16 % 10 % 15 % Kan inte tänka sig att ge någon hjälp i framtiden 11 % 20 % 45 % 21 % Motivationen för att utföra hjälpinsatser sjunker med stigande ålder. Följande gäller: att de personer som är mellan år är mindre benägna än de två yngre grupperna, att hjälpa till med samtliga insatser, att de personer som är mellan år är mindre benägna än de mellan år, att finnas till hands och se till att allt står rätt till, att göra inköp av dagligvaror och att uträtta ärenden, att städa och att tvätta/stryka. I övrigt finns inga skillnader mellan de som är år och de som är år. Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan män och kvinnor I tabell 5e redovisas skillnader mellan män och kvinnor vad gäller frågan om att ge hjälp i framtiden. Tabell 5e. Hjälp i framtiden indelning efter kön. Flera alternativ kan anges. Hjälp i framtiden Män Kvinnor Alla Procent Procent Procent Kan tänka sig att ge hjälp i någon form 79 % 73 % 75 % Kategori 1: Att finnas till hands och se till att allt står rätt till 68 % 62 % 64 % Inköp av dagligvaror eller uträtta andra ärenden 48 % 39 % 41 % Promenader 42 % 40 % 41 % Kategori 2: Städning 29 % 23 % 24 % Tvätt/strykning 18 % 25 % 23 % Matlagning 21 % 23 % 22 % Kategori 3: Personlig hygien, toalettbestyr, dusch 14 % 17 % 16 % Av- och påklädning 15 % 16 % 15 % Kan inte tänka sig att ge någon hjälp i framtiden 19 % 22 % 21 % 9

18 De skillnader som finns mellan män och kvinnor är: att män är mer benägna än kvinnor att ge någon form av hjälp, att finnas till hands och se till att allt står rätt till, att göra inköp och att uträtta olika ärenden, att hjälpa till med städning, att kvinnor i sin tur är mer benägna än män att hjälpa till med tvätt/strykning. Vidare finns det en tendens att kvinnor är mindre benägna att ge hjälp i framtiden. Denna skillnad är emellertid inte statistiskt säkerställd. 20 Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan åldrar plus kön I tabell 5f redovisas skillnader i inställning på frågan om att ge hjälp i framtiden, beroende på både på ålder och kön. Tabell 5f. Hjälp i framtiden indelning efter ålder och kön. Hjälp i framtiden Ålder plus kön år år år Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Alla Någon form av insats 88 % 87 % 80 % 75 % 60 % 45 % 75 % Då det gäller män och kvinnor mellan år så svarar nära 90 % av dem, att man kan tänka sig att ge hjälp i någon form. Kvinnorna är mer benägna än männen att hjälpa till med tvätt/strykning och med personlig omvårdnad. Då det gäller män och kvinnor mellan år så svarar 80 % av männen och 75 % av kvinnorna att man kan tänka sig att ge hjälp i någon form. Kvinnornas motivation har sjunkit något i denna åldersklass i jämförelse med både yngre kvinnor och yngre män. Männen mer benägna än kvinnorna att göra inköp av dagligvaror eller uträtta ärenden, att hjälpa till med städning. 31 % av männen och 19 % av kvinnorna tänka sig att hjälpa till med städning. Denna skillnad finns inte alls bland dem som är yngre än 60 år. Då det gäller män och kvinnor mellan år så svarar 60 % av männen och 45 % av kvinnorna att man kan tänka sig att ge hjälp i någon form. Motivationen både bland män och kvinnor sjunker således rätt kraftigt i åldersgruppen, i jämförelse mellan de två yngre grupperna. 21 Motivationen för att ge hjälp i framtiden hos kvinnorna är det lägsta, i jämförelse med alla andra olika grupperingar i åldrar och kön. Män mellan år är mer benägna än kvinnor i samma ålder, att hjälpa till med städning, inköp av dagligvaror och att uträtta ärenden (männen dubbelt så benägna att hjälpa till med detta), att hjälpa till med promenader och att finnas till hands och se till att allt står rätt till. Det finns en tendens att män är mer benägna att även hjälpa till med matlagning och personlig omvårdnad än vad kvinnorna är, men detta är inte statistiskt säkerställt. 20 Testat med t-test. Signifikans finns endast på 10 %-nivån. 21 Omvänt gäller: 48 % av kvinnorna och 36 % av männen kan inte tänka sig att ge hjälp i någon form. 10

19 Att kunna ge hjälp i framtiden skillnader mellan boendeår i Sverige Benägenhet att ge hjälp till en närstående i framtiden, skiljer sig inte mellan dem som har bott mindre än 10 år i Sverige från dem som har bott längre än 10 år. 22 Egna förslag på insatser i framtiden Utöver de fasta svarsalternativ som fanns i frågeformuläret, så har nästan 160 personer tillsammans gett 178 förslag på tjänster och insatser, som de kan tänka sig att utföra. Även dessa kan delas in i olika kategori eller typer, som t ex social insatser, skjutsning/ transport/ledsagning etc, så som har gjorts i tabell 5g. Tabell 5g. Egna förslag på insatser som man skulle kunna tänka sig att utföra. Antal Typ av insatser Exempel 63 st Sociala insatser: Telefonkontakt, social kontakt, samtal och lyssna, umgås, bidra med gemenskap, vara medmänniska, sällskap, bidra med högläsning, sprida glädje, bidra med intellektuell stimulans. 28 st Skjutsning/transport/ledsagning: Följa med vid läkarbesök, skjutsa till apotek, hårfrissa, fotvård, bio, teater. 23 st Ekonomi och Hushålls-/privatekonomiska vardagsuppgifter, betala räkningar, pappersadmin: sköta administration, ställa upp som god man. 18 st Det mesta/allt, Kan ställa upp på allt/det mesta som den närstående behöver ha efter behov: 13 st Fritid/utflykter/ promenader: hjälp med (ofta med tillägget i mån av ork och/eller tid). Gå på konsert/teater, göra utflykter, sjunga, spela spel, golf eller ha lätt gymnastik, handla kläder respektive fira helger tillsammans 11 st Hus, hem och Hus- och fastighetsarbeten, tapetsera, reparera, klippa gräs, trädgård vattna blommor, ta hand om trädgård o landställe, tvätta fönster. 6 st Kontakter Hålla nödvändiga kontakter med sjukvård och myndigheter. 6 st Vårdinsatser Ge insulin, byta uribag, medicinera, vårda i livets slutskede. 5 st Fixa Fixa olika saker, diverse, lite lättare sysslor efter ork. 3 st Städ/tvätt 2 st Annat Ställa upp på personliga önskemål, sköta djur. Noterbart är att de nästan samtliga av de 178 förslag på insatser kan sorteras in i kategori 1 och 2, dvs är sekundär ADL. Många av insatserna går inte alls att köpa av kommunen idag. Bara 6 förslag handlar om personlig omvårdnad, dvs primär ADL. Svårigheter att uttala sig om att kunna ge hjälp allt beror på I enkäten skriver närmare 90 personer att olika omständigheter avgör om man kan tänka sig ge hjälp i framtiden eller inte. En av dem förklarar: Frågan är felställd. Beror på vem det är. Olika grader av insatser och olika sorters insatser. Sociala kontakter, aktiviteter, utflykter, sällskap till t ex svärföräldrar. Gäller det min make fortsätter jag väl med matlagning, städ, inköp m m i den mån jag orkar. Vän, tveksamt, förutom social kontakt. Kommentarer som att det beror på vem det är som behöver ha hjälp, återkommer i flera utsagor. 35 personer skriver att man endast är villig att ställa upp för make-maka. 22 Av 60 personer svarar 20 st, dvs 33 % att de inte kan tänka sig att ge hjälp i framtiden. Siffran i hela undersökningen är 21 %. Trots %-skillnaden finns ingen signifikans på 5 %-nivån. 11

20 Ytterligare 10 personer kan även tänka sig en nära anhörig, t ex föräldrar och egna syskon. Någon vidgar cirkeln till att omfatta en vän eller väninna. Bara två personer nämner hjälp åt grannar. Vidare skriver många, att det beror på vad det är för insatser och hur omfattande/krävande dessa är. Därutöver påpekar flera att den egna aktuella livssituationen spelar stor roll för om man kan tänka sig att ge hjälp eller inte. Det som avgör ett beslut är framförallt den egna orken/hälsan och den egna arbetssituationen, om man arbetar heltid osv. Ett 40-tal personer svarar att man redan idag själv är sjuk eller har nedsatta förmåga och inte kan utföra några hjälpinsatser. I tabell 6 sammanfattas de omständigheterna som påverkar benägenheten att ge hjälp. Tabell 6. Variabler som påverkar benägenheten att ge hjälp. Vårdtagarens situation Den egna situationen 1. Relation (nära - långt ifrån) 1. Egen ork, kraft och hälsa 2. Behovets omfattning 2. Tillgång till tid (arbetssituation m m) 3. Tillfällig eller långvarig insats 3. Andra aktuella omständigheter i livet 2.3 Önskemål om vem man själv skulle vilja ha hjälp av i framtiden I enkäten ställs följande två frågor: Om Du själv skulle behöva hjälp i framtiden, då det gäller personlig hygien, toalettbestyr, dusch, bad och hårtvätt, av- och påklädning, vem eller vilka skulle Du då helst föredra att få hjälpen av? (primär ADL) Om det gäller t ex städning, inköp av dagligvaror eller andra ärenden, tvätt/strykning, matlagning, promenader, vem eller vilka skulle Du då helst föredra? (sekundär ADL). På frågorna ges möjligheten att kryssa i flera alternativ, vilket innebär att man tillåts att föredra flera olika lösningar. I tabell 7a redovisas resultaten. Tabell 7a. Vem man helst skulle föredra, om man själv behöver ha hjälp i framtiden. Flera alternativ kan anges. Vem man helst skulle föredra att få hjälpen av Boservice Personlig omvårdnad Procent Procent Hemtjänsten i Linköpings kommun 62 % 63 % En anhörig eller vän 57 % 52 % En firma eller ett serviceföretag på den privata marknaden 20 % 18 % En frivilligorganisation 17 % 10 % Annat (några anger t ex kyrkans diakoniverksamhet och resursbanken) 3 % 2 % Ej besvarat frågan 5 % 5 % Av tabellen framgår det: att % svarar att de föredrar att få hjälp både med boserviceinsatser och personlig omvårdnad av hemtjänsten i Linköpings kommun. 23 Detta är fler än något annat alternativ, 23 Med hemtjänsten i Linköpings kommun avses entreprenörer - kommunala eller privata, som omsorgsnämnden har tecknat avtal med. Detta ställas i relation till att själv välja en privat firma. Detta för att skilja på utförare där politikerna formar reglerna respektive där marknadens regler gäller. 12