Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (20) Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset, Frösön den 29 januari 2002 kl Beslutande Per-Owe Öberg Maidie Wiklund Mona Nyberg Thomas Hägg Bengt Bergqvist Thomas Andersson Marianne Larm-Svensson Gunnar Geijer Annelie Bengtsson Anna-Britt Bromée Nina Fållbäck-Svenson Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Harriet Svaleryd Bo Danielsson Börje Frisk, ej tjg ers för Karin Paulsson för Monalisa Norrman Övriga deltagande Ellen Hyttsten Staffan Granström Jan Rönngren Åsa Norlin Stefan Wikén Göran Fürstenberg Dan Gideonsson Linda Henriksson Göran Jonsson Utses att justera Justeringens plats och tid Gunnar Geijer Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-20 Ordförande Justerande Staffan Granström Per-Owe Öberg Gunnar Geijer Organ Jämtlands läns landstingsstyrelse Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags nedtagande Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (20) 1 Fastställande av föredragningslista Enligt reglemente för landstingsstyrelsen ( 7) hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. Preliminär föredragningslista fastställes som slutlig föredragningslista. 2 Landstingsdirektörens rapport 1. Positionspapper samt handlingsplan om EU:s framtida sammanhållningspolitik Europaforum Norra Sverige är ett partnerskap bestående av politiker som företräder den lokala och regionala nivån i de fyra nordliga länen i Sverige. Vid sammanträde i Lycksele den okotber 2001 utformades ett s k positionspapper som ska ses som en inledning till en process där norra Sverige stegvis preciserar sin hållning till den framtida europeiska sammanhållningspolitiken. På uppdrag av Europaforum Norra Sverige har en handlingsplan tagits fram som omfattar organisation och prioriterade aktiviteter för deltagande i dialogen om EU:s framtida sammanhållningspolitik. För det politiska företrädarskapet ingår 12 rapportörer, 3 från varje län, som bl a ska bedriva ett förankringsarbete gentemot olika aktörer i respektive län. 2. Riktade insatser inom hälso- och sjukvården (kökortning) Kökortningen fortgår med den inriktning som redovisats tidigare, senast vid styrelsens decembersammanträde. Totalt har drygt 26 Mkr överförts från finansförvaltningen till länssjukvården för ändamålet. 3 Förutsättningar för samlat huvudmannaskap för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, etapp 2 (Jll 525/2001) Jämtlands läns landstings har beretts möjlighet att avge remissvar på rubricerade utredning. Inom landstingets kansli har i samråd med förvaltningarna utarbetats ett förslag till remissvar.

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (20) Landstinget konstaterar att förutsättningarna är förändrade sedan utredningen lagt sina förslag. Genom regeringens proposition 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning finns inte längre möjligheten till ett direktvalt regionfullmäktige om propositionen antas. Landstinget anser ändå att de initiativ som regionstyrelsen tagit skall fullföljas. Landstinget bygger sitt ställningstagande på att det är all hälso- och sjukvård som skall ha en gemensam huvudman. Landstinget anser att det är följande verksamhetsområden som skall föras till en gemensam huvudman:?? alla sjukvårdande insatser som idag kommuner och landsting ansvarar för?? alla individrelaterade hälsovårdsinsatser som idag kommuner och landsting ansvarar för Remissvaret bygger vidare på att det är viktigt med samverkan mellan kommunerna och landstinget, ett gott samarbete med andra vårdgivare, samt att befolknings- och behovs-perspektivet sätts i centrum. För att lyckas anser landstinget det viktigt att hitta former för ett lokalt inflytande över hälso- och sjukvården. Med detta avses att det är nära mellan de förtroendevalda och medborgarna och att denna kontakt intensifieras. I det alternativ som väljs för samverkan skall eftersträvas direktvalda förtroendevalda. Landstinget förordar i första hand alternativet där regionfullmäktige är huvudman för all hälso- och sjukvård i länet. Detta är inte möjligt i dagsläget. Därför förordar landstinget i andra hand fram till att statsmakterna ändrat uppfattning och det finns möjlighet att inrätta ett direktvalt regionfullmäktige, alternativet med att ett direktvalt landstingsfullmäktige är huvudman för all hälso- och sjukvård i länet. Om länets kommuner och landstinget tillsammans inte är beredda att anta alternativet med landstinget som huvudman föreslås att ett antal åtgärder vidtas för att öka samarbetet mellan kommunerna och landstinget. Bland annat föreslås en fortsatt utredning om ett konkret förslag till vad ett samlat huvudmannaskap för all hälso- och sjukvård skall omfatta, i detta sammanhang skall också förslag till konkreta samverkansformer och projekt tas fram och prövas. Yttrande avges till Arbetsgruppen för Region Jämtland 2003 enligt utarbetat förslag. YRKANDEN Maidie Wiklund yrkar att näst sista meningen i sjunde stycket på sid 2 samt motsvarande mening på sid 5 ändras till: Ett förslag om hur folkhälsofrågorna skall organiseras tas fram. Nina Fållbäck-Svenson yrkar att femte stycket på sid 1 skall strykas.

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (20) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Maidie Wiklunds ändringsyrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svensons ändringsyrkande och finner yrkandet avslaget. Yttrande avges till Arbetsgruppen för Region Jämtland 2003 enligt utarbetat förslag med ovan antagna ändringar. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Nina Fållbäck-Svenson och Bo Danielsson till förmån för eget yrkande. 4 Slutrapport för projekt Eivor (Jll 41/2002) Landstingsstyrelsen gav landstingdirektören i uppdrag att säkerställa ekonomirutiner i allmänhet och faktureringsrutiner i synnerhet, vilket föranledde att projekt Eivor startades. Projektet är nu avslutat och syftet har uppnåtts till hög grad. Uppföljning och bevakning på icke utförda arbetsmoment kommer att ske i den avvecklingsplan som kommer att upprättas för projekt Eivor. Samtliga ekonomiprocesser inom landstinget är identifierade. Faktureringsrutinerna har brutits ned så långt som möjligt. Faktureringsrutinerna finns, med några få undantag, publicerade på landstingets intranät (Insidan). Vad gäller övriga ekonomirutiner är processer framtagna och rutiner kommer att publiceras på Insidan under projektets fortsättning. Samtliga balanskonton har stämts av och erforderliga bokningar för att komma till rätta med misstämningar håller på att utföras. Enstaka bokningar kvarstår men dessa kommer att utföras i projektets fortsättning. Antalet personer som arbetar med uppgifter som rör fakturering har dokumenteras. Informa-tionsoch utbildningskampanj med kompletterande aktiviteter håller på att planeras för de medarbetare som berörs av dessa rutiner. Informationen finns på Insidan och utbildningar m m kommer att planeras under fortsättningen på projektet. Samtliga kundfordringar, exklusive landstingsfakturor (som styrs av ett särskilt avtal) från samtliga förvaltningar har skickats ut via företaget Intrum Justitia. Avstämningar, kvittningar och vid förekommande fall återbetalning av eventuell skuld till patienter har också utförts. Kvarstående

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (20) kundfordringar på kr, som var förfallna per den sista december år 2000, kommer att nedskrivas i särskilt beslut. 1. Projekt Eivors slutrapport antas i sin helhet. 2. Landstingets kansli ansvarar för implementering av de åtgärder som rapporten föreslår. Enligt landstingsdirektörens förslag. 5 Yttrande över delbetänkandet (SOU 2001:87) Mot ökad koncentration - Förändring av polisens verksamhet (Jll 805 /2001) Landstinget har fått möjlighet av Justitiedepartementet att avge yttrande över delbetänkandet Mot ökad koncentration - Förändring av polisens verksamhet. I delbetänkandet diskuteras renodling av polisverksamheten eftersom polisen utför en mängd andra uppgifter som inte alltid är liktydigt med att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Ett antal årsarbetskrafter skulle kunna frigöras om polisens skyldighet att lämna handräckning begränsas. Hälso- och sjukvården är en stor beställare av handräckning. Förslag till yttrande har utarbetats inom landstingets kansli. Yttrande avges till Justitiedepartementet enligt utarbetat förslag. Enligt landstingsdirektörens förslag. 6 Ansökan om ekonomiskt bidrag till Sjukvårdspartiet (Jll 903/2001) Sjukvårdspartiet ansöker i skrivelse till landstingsstyrelsen om ett ekonomiskt bidrag på kronor till administration av partiets verksamhet, annonsering samt valkampanj. Man hänvisar i

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (20) ansökan till landstingets budget där det framgår att politiska organisationer såsom SSU, CUF, Ung Vänster m fl erhållit bidrag från landstinget. Kommuner och landsting får enligt Kommunallagen 2 kap 9 ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Partistöd får också ges till ett politiskt parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Sjukvårdspartiet är således inte berättigat till partistöd. Landstingets bestämmelser för organisationsbidrag till externa organisationer reviderades och fastställdes av fullmäktige i juni 2001, 95. Bidrag kan bl a utgå till politiska ungdomsorganisationer. Sådant bidrag kan endast utgå till organisation som bedriver verksamhet bland barn och ungdomar. Organisationen ska vara verksam via klubbar/lokalorganisation i minst 3 kommuner inom landstingsområdet. Bidrag till ny organisation ska inte utgå förrän landstinget anvisat medel i sin budget för ändamålet. Sjukvårdspartiet uppfyller enligt sin ansökan inte de villkor som anges i landstingets bidragsbestämmelser. Eftersom sjukvårdspartiet inte kan erhålla partistöd enligt bestämmelserna i kommunallagen och inte uppfyller villkoren i landstingets bestämmelser om bidrag till externa organisationer bör ansökan avslås. Ansökan om ekonomiskt bidrag till Sjukvårdspartiet avslås med hänvisning till bestämmelserna i Kommunallagen och landstingets bidragsbestämmelser avseende externa organisationer. Enligt landstingsdirektörens förslag. 7 Begäran från demokrati- och organisationsutskottet om utökade resurser (Jll 926 /2001) Demokrati- och organisationsutskottet begär i en framställning till landstingsstyrelsen utökade resurser motsvarande minst ett utskottsmöte. Anledningen till framställningen är att utskottet av fullmäktige i november fick ytterligare uppdrag. Uppdraget att utarbeta en jämställdhetsplan /strategi för politikernivån i landstinget kräver mer arbete än vad utskottet planerat för. Utskottet begär ytterligare kronor i anslag för år 2002 vilket motsvarar ett ytterligare utskottsmöte. Fullmäktige behandlade i november år 2000 ( 165) frågor om utskottens budget, bl a en begäran från utskotten att dessa i samband med nya uppdrag från fullmäktige skulle tillföras resurser för genomförandet.

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (20) Fullmäktiges beslut blev att utskotten i samband med att nya uppdrag ges från fullmäktige eller styrelsen skall ha möjlighet att begära resurser för genomförandet. Landstingets budget för år 2002 fastställdes slutligt i november. Några medel som nu kan omdisponeras finns inte. Tidigast i anslutning till delårsbokslutet som upprättas per den 31 augusti 2002 kan en bedömning göras om utrymme finns för omdisponeringar. 1. Demokrati- och organisationsutskottets framställning avslås. 2. Möjligheten till omdisponering bedöms i delårsbokslut som upprättas per den 31 augusti YRKANDEN Harriet Svaleryd yrkar att landstingsdirektören får i uppdrag att se över samtliga utskotts uppdrag från fullmäktige och bedöma vilka uppdrag som kräver extra resurser för att fullföljas samt eventuellt återkomma med förslag på omdisponeringar. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Harriet Svaleryds yrkande och finner yrkandet antaget. 1. Demokrati- och organisationsutskottets framställning avslås. 2. Uppdrag till landstingsdirektören att se över samtliga utskotts uppdrag från fullmäktige och bedöma vilka uppdrag som kräver extra resurser för att fullföljas samt eventuellt återkomma med förslag på omdisponeringar. 8 Förslag från ungdomstinget: Kortare väntetider vid sjukhuset samt avskrivning av studielån (Jll 815/2001) Landstingets ungdomsting föreslår enligt 50 att väntetiden på sjukhuset(en) borde eller snarare måste vara kortare samt att studielån avskrivs i vissa fall. Östersunds sjukhus har inom flertalet specialiteter väntetider på mellan 6-18 månader på icke akuta tillstånd.

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (20) Landstinget och staten har uppmärksammat problematiken omkring de långa väntetiderna. Beslut har fattats om att tillskjuta ytterligare resurser för att förbättra tillgängligheten och minska väntetiderna. Olika former av arbete pågår, köp av externa operationer, extra insatser under kvällar och helger m m för att arbeta bort köerna. Under samma paragraf har ungdomstinget även föreslagit att läkarna skall få en del av sina studielån avskrivna om de arbetat mer än fem år inom sjukvården i länet. Vad gäller den frågan är ett förslag till riktlinjer för rekrytering och anställningsförmåner under framtagande inom ramen för Kompetensförsörjningsprojektet. Där behandlas motionärernas frågeställning och beslut väntas under våren Förslaget anses besvarat med hänvisning till att extra resurser tillförts sjukhuset och att arbete pågår vars syfte bedöms uppfylla förslaget både vad avser väntetider och anställnings- och rekryteringsförmåner. Enligt landstingsdirektörens förslag. 9 Förslag från ungdomstinget: Förlängning av den kostnadsfria tandvården för åringar (Jll 816/2001) Landstingets ungdomsting föreslår kostnadsfri tandvård för ungdomar år. Ungdomstinget anser att det i dessa åldrar är särskilt svårt att bekosta tandvård eftersom betalnings-förmågan ofta är nedsatt på grund av studier. En enkätundersökning som Riksförsäkringsverket genomförde år 2000 bekräftar att individer mellan år i stor utsträckning inte söker behandling på grund av att de inte haft råd med tandvård. En satsning på tandvård för dessa åldrar skulle fortsätta den investering i god tandhälsa som byggts upp genom barn- och ungdomstandvården. Dessutom skulle det ge en positiv signal för ungdomar att flytta till Jämtland och på så sätt påverka den negativa befolkningsutvecklingen. I Jämtlands läns landsting finns ca personer i åldrarna år. Om tandvård

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (20) erbjuds på lika villkor som inom barn - och ungdomstandvården, dvs med ett fritt tandläkarval och med en ersättning till vårdgivaren på ca 850 kr kommer detta att innebära kostnader för Jämtlands läns landsting på ca 5,5 miljoner kr om samtliga utnyttjar erbjudandet. Ett annat alternativ för att få dessa åldrar att bibehålla regelbundna tandvårdsbesök är att erbjuda kostnadsfri undersökning. Kostnaden för Jämtlands läns landsting för detta alternativ skulle vara ca 2,2 miljoner kronor. Folktandvården i Jämtlands läns landsting har liksom de flesta landsting idag svårigheter att rekrytera framförallt tandläkare. Efterfrågan på vård är samtidigt mycket stor. Detta samman-taget innebär stora svårigheter att erbjuda alla i åldrarna år tandvård. En statlig tandvårdsutredning om den framtida tandvården och tandvårdsstödets långsiktiga inriktning och omfattning som leds av Anders Sundström kommer att lämna sitt slutbetänkande till regeringen senast den 31 mars Eftersom budget 2002 inte medger kostnadsfri tandvård för åringar avslås förslaget. 2. Tandvårdsutredningens förslag inväntas. Med anledning av eventuella statliga åtgärder angående tandvård för ungdomar behandlas denna fråga i budgetprocessen för Enligt landstingsdirektörens förslag. PROTOKOLLSANTECKNING Nina Fållbäck-Svensson och Bo Danielsson antecknar till protokollet: Vänsterpartiet anser att landstinget inför kommande budgetarbete bör analysera hur befolkningen i länet söker tandvård. Det är i det sammanhanget viktigt att se över hur tandvårdstaxan påverkar dessa val, speciallt avseende åldersgruppen år. Anaysen bör också omfatta en översyn av tandhälsans utveckling i länet, fördelat på olika åldersgrupper. 10 Förslag från ungdomstinget: Subventionering av preventivmedel (Jll 814/2001) Under 2001 arrangerade landstinget ett ungdomsting. I samband med ungdomstinget framfördes en rad förslag, bl a öka graden av subvention för preventivmedel avseende

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (20) ungdomar, studerande och arbetslösa. Som skäl för att sänka priserna för preventivmedel uttalades att minska antalet aborter, andelen unga föräldrar samt att motverka, minska en spridning av könssjukdomar. Vid landstingsfullmäktiges sammanträde beslutades att landstinget subventionerar p- piller med 50% av årskostnaden för alla kvinnor i länet under 25 år. Vidare beslutades att tillhandahålla gratis kondomer på ungdomsmottagningen och barnmorskornas mottagningar i samband med information i sex- och samlevnadsfrågor. Ovanstående beslut om subventioner för preventivmedel och regler för utdelning av kondomer tillämpas fortfarande. Under 2000 försåldes preventivmedel i Jämtland till ett sammanlagt värde av kronor. Landstingets kostnader för subventioner uppgick under detta år till kronor. I Socialstyrelsens rapport Prisskillnader mellan olika typer av preventivmedel redovisas olika alternativ för att minska skillnaderna i egenavgifter och konsekvenserna av dem. Vid en jämförelse landstingen emellan konstateras att det föreligger stora skillnader beträffande graden av subventioner och vilka åldersgrupper som omfattas av dessa subventioner. Med de bestämmelser som Jämtlands läns landsting för närvarande tillämpar (50% subvention av årskostnaden för preventivmedel för alla kvinnor upp till 25 år) har landstinget mer långt-gående subventioner än flertalet andra landsting. Förslaget om ökad subventionering av preventivmedel avslås. Enligt landstingsdirektörens förslag. 11 Likviditetsrapport (Jll 180/2001) Likviditetsrapporten per den 31 december 2001 visar samt kommenterar landstingets prognostiserade samt verkliga likviditet under december Dessutom visas landstingets utestående placeringar och lån. En kommentar ges till periodens räntetutveckling. Likviditetsrapporten noteras till protokollet.

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (20) Enligt landstingsdirektörens förslag. 12 Europaforum Norra Sverige: Val av 2 rapportörer för tiden t o m Thomas Andersson (c) Monalisa Norrman (v) 13 Anmälan av inkomna handlingar (Jll 8/2002) Information om till styrelsen inkomna handlingar enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 14 Anmälan av delegationsbeslut (Jll 24/2002) Enligt landstingsstyrelsens delegationsordning, fastställd av styrelsen , 141, skall beslut som fattats efter delegation från styrelsen anmälas vid styrelsens nästa sammanträde. Information om delegationsbeslut enligt upprättad förteckning noteras till protokollet. 15 Tilläggsanslag till Länstrafiken för år 2001 (Jll 77/2002) Länstrafiken har med stöd av styrelsebeslut den 14 december 2001 i skrivelse den 28 januari 2002 hemställt om ett tilläggsanslag för år 2001 på totalt kr.

12 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (20) Denna hemställan baseras på det preliminära bokslutet där fjolårets underskott beräknas till kr och ingående balanserad förlust utgör kr. Hemställan är riktad till samtliga ägare med en förlusttäckning motsvarande aktieinnehavet. För landstinget uppgår täckningsbehovet till kr. Skälet till det negativa resultatet uppges vara högre trafikkostnader än budgeterat. 1. Landstinget bidrar med kr av likvida medel för att täcka årets förlust under förutsättning att övriga ägare svarar för sina andelar upp till en total förlusttäckning på kr. 2. Ingen förändring sker av för 2002 år beviljat trafikbidrag. Enligt landstingsdirektörens förslag. Ärenden till landstingsfullmäktige 16 Nedläggning av Data-etiska kommittén (Jll 350/97) Landstingets Data-etiska kommitté inrättades av fullmäktige hösten Kommittén har haft som uppdrag att behandla svåra och känsliga IT-frågor av etisk karaktär. Kommittén har haft en rådgivande funktion. Ledamöter har varit verksamhetsföreträdare, tjänstemän från IT-området samt två förtroendevalda från patientnämnden. Data-etiska kommittén föreslår att kommittén läggs ned och att eventuella framtida frågor av etisk karaktär får diskuteras i annat lämpligt forum. Som skäl anges att frågorna ändrat karaktär sedan mitten av 90-talet och att frågorna i ökad utsträckning kunnat hanteras av respektive verksamhet i takt med ökad egen erfarenhet. Av Data-etiska kommitténs skrivelse framgår också att intresset för kommittéarbetet varit vikande och att endast enstaka sammanträden genomförts under de senaste åren. Data-etiska kommitténs förslag tillstyrks. Kommittén bör läggas ned fr o m den 1 mars Frågor av etisk karaktär är naturligtvis viktiga i landstingsverksamheten även framöver. De kan inte avgränsas till enbart IT-frågor. I riktlinjer för en Ny hälso- och sjukvårdspolitik finns förslag om en etisk kommitté för prioriteringar i vården. Förslaget bearbetas för närvarande inom landstinget.

13 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (20) Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingets Data-etiska kommitté läggs ned fr o m den 1 mars Enligt landstingsdirektörens förslag. 17 Konkurrenspolicy för Jämtlands läns landsting (Jll 165/2000) Landstingsfullmäktige beslutade den 30 november 2000, 173, att uppdra till landstingsstyrelsen att utarbeta en policy inom området konkurrensutsättning och alternativa driftformer inom landstinget. Ett förslag till konkurrenspolicy för Jämtlands läns landsting har utarbetats av en arbetsgrupp inom landstingets kansli. Policyn innehåller definitioner, syfte, vilka verksamheter som kan bli föremål för konkurrensutsättning, krav på konsekvensbeskrivningar och politiska beslut samt anger att policyn har ett långsiktigt perspektiv. Till policyn har fogats en promemoria med kommentarer till policyn. Kommentarerna syftar till att förklara och motivera innebörden i policyn och ska vara ett hjälpmedel i arbetet med att utforma en strategi inom området - tillvägagångssätt vid genomförande - samt en handlingsplan. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Upprättat förslag till konkurrenspolicy för Jämtlands läns landsting fastställs. YRKANDEN Maidie Wiklund yrkar: 1. Följande tillägg under avsnittet Syfte: Varje skifte av driftansvar skall innebära ett mervärde för verksamheten. 2. Sista raden i avsnittet Konkurrenspolicyn - ett stöd för verksamhetsidén stryks. Marianne Larm-Svensson yrkar nytt avsnitt:

14 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (20) Uppföljning Den konkurrensutsatta verksamheten behöver efter viss tid följas upp och utvärderas för att bedöma om den företagna åtgärden överensstämmer med syftet. Nina Fållbäck-Svenson yrkar: Under avsnittet Konkurrenspolicy - ett stöd för verksamheten anser vi att man ska stryka de två sista meningarna. Vi anser att man istället tydligt ska ange att en konkurrenspolicy är starkt kopplad till vilken ideologi som företräds av den politiska majoriteten i landstinget och att frågor om vad, när och vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas är en rent politisk fråga som kan avgöras av den då rådande politiska majoriteten. Vad man däremot kan uppnå politisk enighet om i en konkurrenspolicy är hur det ska gå till, dvs spelregler omkring konkurrensutsättning och alternativa driftformer. Detta innebär de fakto att det är ett strategidokument vi ska ha och inte en policy. Detta innebär också att man i landstingsplanen ska ange vilket politiskt ställningstagande majoriteten gör inför varje planperiod, en avsiktsförklaring som ska vara tydlig för landstingets organisation och för medborgarna. Detta innebär att vi anser att stycket med syftet ska styrkas och att stycket med långsiktighet också styrks. Dokumentet bör med anledning av ovanstående få avsnitt med hur-beskrivningar, exempelvis hur man behandlar de egna verksamheterna vid en konkurrensutsättning och etablering av alternativa driftformer (detta står i och för sig delvid beskrivet i definitionerna). Rubriken kan t ex vara Genomförande. Avsnittet med definitioner är bra. Avsnitten Verksamheter, Konsekvensbeskrivningaroch Politiska beslut kan också stå som i förslaget. Jan-Olof Dahlin yrkar: 1. Dokumentet benämns Policy för alternativa driftformer och konkurrensutsättning. 2. Rubriken Syftet med konkurrensutsättning och etablering av alternativa driftformer ändras till: Syftet med etablering av alternativa driftformer. 3. Ny text under rubriken Verksamheter: Konkurrensutsättning av landstingsverksamhet kan ske i undantagsfall. Helt undantaget är strategiska funktion er och sådan verksamhet som enligt gällande lagstiftning inte får kon-

15 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (20) kurrensutsättas (myndighetsutövning och för närvarande akutsjukhus). Däremot finns en större öppenhet för lösningar som innebär att personal inom en enhet eller annat avgränsat område vill gå samman och sköta verksamheten på uppdrag av landstinget. En sådan lösning måste bygga på ett starkt engagemang där initiativet kommer från personalen själva. 4. Två nya meningar under rubriken Långsiktighet: Konkurrensutsättning innebär en kortsiktig lösning där regelbundna upphandlingar orsakar osäkerhet bland såväl anställda som för de rent ekonomitska förutsättningarna. Det innebär också en risk för kvalitativa försämringar. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Maidie Wiklunds yrkande nr 1 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Maidie Wiklunds yrkande nr 2 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Marianne Larm-Svenssons yrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Nina Fållbäck-Svensons yrkande och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande nr 1 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkanden nr 2, 3 och 4 och finner dessa avslagna. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Upprättat förslag till konkurrenspolicy för Jämtlands läns landsting fastställs med ovan antagna ändringar. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin, Nina Fållbäck-Svenson och Bo Danielsson till förmån för egna yrkanden. 18 Gemensam nämnd mellan Jämtlands läns landsting och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter (Jll 30/2002) LAKO-gruppen beslutade vid sitt sammanträde den 21 januari 2002 att uppdra till sitt presidium att snarast möjligt slutföra beredningen av ärende om att inrätta en gemensam nämnd för

16 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (20) samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter samt avge rekommendation till huvudmännen. LAKO-gruppens presidium har genom skrivelse den 28 januari 2002 till kommunerna och landstinget föreslagit att en gemensam nämnd inrättas för ändamålet, att respektive kommun och landstinget ingår som part i den gemensamma nämnden, att reviderat reglemente och reviderat samarbetsavtal godkänns samt att respektive kommun och landstinget utser en ledamot och en ersättare i nämnden för tiden den1 april t o m den 31 december Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. En gemensam nämnd mellan Jämtlands läns landsting och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter inrättas från den 1 april Förslag till reviderat samarbetsavtal för den gemensamma nämnden godkänns. 3. Förslag till reviderat reglemente för den gemensamma nämnden godkänns. 4. En ledamot och en ersättare i den gemensamma nämnden utses för tiden fr o m den 1 april 2002 t o m den 31 december Enligt landstingsdirektörens förslag. 19 Regionalt samverkansorgan i Jämtlands län (Jll 870/2001) Den 4 december 2001 träffades representanter för de politiska partierna som ingår i Region Jämtland Vid detta möte beslutades att rekommendera länets kommuner och landstinget att gå med som medlemmar i ett blivande Regionalt kommunalförbund för de regionala utvecklingsfrågorna. Detta ärende måste beredas vidare så att ett beslutsunderlag utformas efter kommunernas och landstingets önskemål och viljor. Inriktningen av den nya Regionala Utvecklingspolitiken beskrivs i regeringens regionalpolitiska proposition en politik för tillväxt och livskraft för hela Sverige. Målet är att skapa väl fungerande lokala arbetsmarknader med en god servicenivå i alla delar av landet. Detta ska nås genom en ökad sektorssamordning och regionala hänsynstaganden. Regionala Tillväxtprogram, formade av regionerna, kommer att utgöra grunden för det arbetet.

17 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (20) Ett antal utvecklingsfrämjande åtgärder presenteras i propositionen i syfte att uppnå starkare regioner och kommuner inom följande områden: a) ökad kunskap och kompetens b) stärkt företagsamhet och ett utvecklat entreprenörskap c) lokal utveckling och attraktiva livsmiljöer d) god servicenivå I regionpropositionen föreslås länen få bilda regionala samverkansorgan. Juridiska formen är ett kommunalförbund. Samtliga kommuner måste vara positiva till att vara medlemmar. Landsting kan vara medlem enligt skrivningen i förslaget. Samverkansorganet har till uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet enligt följande: 1. Utarbeta program för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter 2. Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet 3. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling 4. Besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur mm vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur 5. Ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder avseende mål 1 och 2 6. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet 7. Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen Nuvarande Tillväxtavtal för perioden förlängs till år Nytt program kallas Tillväxtprogram. Som framgår ovan erbjuds Samverkansorganen att ta över ansvaret för utarbetande och genomförande. Bildandet av ett samverkansorgan skall anmälas till regeringen. Regeringen beslutar därvid från vilken tidpunkt samverkansorganet skall ha de uppgifter som framgår ovan. Om övertagandetidpunkt skall vara den 1 jan 2003 måste en anmälan vara regeringen tillhanda senast den 1 juli Grundvärden för en utredning utgörs av regiongruppen vid möte den 15 januari 2002 framtaget arbetsunderlag. Utredningen skall redovisas för landstingsstyrelsen den 27 mars och politisk beredning ske under tiden 28 mars - 15 maj. Beslut fattas i landstingsstyrelsen den 4 juni och i fullmäktige den juni. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

18 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (20) Uppdrag till landstingsdirektören att utreda och föreslå landstingets ställningstagande och roll i ett eventuellt framtida regionalt samverkansorgan i enlighet med ovanstående tidplan. YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar att ärendet skall avslås. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Jan-Olof Dahins avslagsyrkande och finner landstingsdirektörens förslag antaget. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Uppdrag till landstingsdirektören att utreda och föreslå landstingets ställningstagande och roll i ett eventuellt framtida regionalt samverkansorgan i enlighet med ovanstående tidplan. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin. PROTOKOLLSANTECKNING Jan-Olof Dahlin antecknar till protokollet: Miljöpartiet säger nej till att inrätta ett tionde fullmäktige och vi finner det inte ens värt att utreda vidare. Förslaget innebär motsatsen till planerna på ett regionfulmäktige. Det blir fler organ, ökad byråkrati och ett demokratiskt bakslag. Vi är också kritiska mot denna snabbt ändrade inriktning som innebär att allt hastas fram utan ordentliga analyser. Såväl ekonomiskt som strukturellt finns många oklarheter. Vi vill istället att en ny ansökan förbereds med en mer utvecklad plan för hur ett regionfullmäktige skall fungera och kunna införas vid valet Motion från Kerstin Weimer och Börje Frisk (fp) om utveckling av länssjukvårdens konsultverksamhet i primärvården (Jll 204/2001) I en motion från Kerstin Weimer och Börje Frisk (båda fp) föreslår man att landstinget fullföljer tidigare beslut om utveckling av länssjukvårdens samarbete med primärvården vad gäller konsultverksamhet så att vården ges så nära människan som möjligt samt att man omprövar hittills gällande regel att konsultverksamheten ska bekostas av primärvården.

19 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (20) Som framgår av motionen har länssjukvårdens konsultverksamhet i primärvården diskuterats i fullmäktige vid flera tillfällen under senare, t ex i februari 1997 och i december I riktlinjer för en Ny hälso- och sjukvårdspolitik, som antogs i november 2000, framgår under avsnittet om region- och länssjukvård att länssjukvården ska ha konsultverksamhet i närvården. Konsultverksamheten i primärvården har fått allt mindre omfattning under senare år. För närvarande bedriver medicinkliniken viss konsultverksamhet i Sveg, enligt överenskommelse med primärvården 8 dagar per år. Under 2001 har dock endast 4 dagar genomförts (diabetes- och neurologmottagning). Verksamheten är på väg att upphöra på grund av svårigheter att avsätta läkartid. Öronkliniken har viss telemedicinsk konsultverksamhet i Åre. Ögonkliniken har vid enstaka tillfällen besökt primärvården för att lära ut undersökningsteknik, men någon regelbunden konsultverksamhet förekommer inte. Från medicinsk service har man inget direkt patientarbete i primärvården men bedriver viss internutbildning i röntgen för primärvårds-personal. Röntgentekniker servar utrustning och röntgen kommittén besöker 1-2 hälsocentraler per år för att informera om strålskydd. Viss filialverksamhet förekommer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns flera skäl till konsultverksamhetens mycket begränsade omfattning i dag:?? bristande tillgång till specialistkompetenta läkare som kan avdelas för konsultverksamhet utanför sjukhuset?? stor tidsåtgång för resor vilket gör det svårt att få ett rationellt utnyttjande av läkararbetstiden?? bristande tillgång till mer avancerad utrustning, t ex ögon, öron, inom primärvården?? oklarheter huruvida konsultinsatser av specialister ger patientnytta som står i proportion till resursinsatsen. I länssjukvårdens och primärvårdens gemensamma ledningsgrupp har man fört diskussioner om möjligheten att inventera och granska arbetsfördelningen mellan insatser som görs nära patienten respektive centraliserat i länets totala utbud av sjukvård. Utvecklingsarbete kring vårdkedjor blir troligen aktuellt inom ramen för de resurstillskott som erhålls genom den nationella handlingsplanen och ökad tillgänglighet i vården. En viktig grund för fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården är den etablering och vidareutveckling av telemedicin som nu genomförs i ett särskilt projekt. Tekniken ger ökad tillgänglighet och höjd kvalitet genom mer lättillgänglig specialistkompetens. På så sätt skapas förutsättningar att förändra sjukvårdens struktur och arbetssätt. Som framgått av ovanstående och med hänsyn till landstingets ansträngda ekonomi saknas för närvarande möjligheter att fullfölja besluten om konsultverksamhet i primärvården. Motionen bör därför avslås. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Motionen avslås.

20 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (20) YRKANDE Maidie Wiklund yrkar att motionens första att-sats skall anses besvarad utifrån de beslut som tagits i projektet Ny hälso- och sjukvårdspolitik samt att den andra att-satsen skall avslås. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsdirektörens förslag och på Maidie Wiklunds yrkande och finner Maidie Wiklunds yrkande antaget. Landstingsstyrelsens föreslår landstingsfullmäktige 1. Motionens första att-sats anses besvarad utifrån de beslut om tagits i projektet Ny hälso- och sjukvårdspolitik. 2. Motionens andra att-sats avslås.