VÄLKOMMEN TILL RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUNDS FÖRBUDSÅRSMÖTE 2013!

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUNDS FÖRBUDSÅRSMÖTE 2013! Vi ser fram emot att träffa dig i Norrköping september. Vi hoppas att du kommer väl förberedd till vårt högst beslutande möte. Tillsammans har vi makt att förändra! I detta häfte hittar du texter till alla viktiga beslut vi ska ta. Ta dig tid att läsa allt som du tycker är intressant och vill påverka. Dessa handlingar är det viktigaste att packa ned i väskan innan du åker. Schema för årsmötet finns att ladda ned på vår hemsida rbuf.se och kommer även att delas ut på förbundsårsmötet. FÄRGFÖRKLARING Gröna blad: Rosa blad: Arbetsmetoder och rapporter Hur vi möts, och beslutar under pågående förbundsårsmöte och rapporter om året som gått. Inför nästa år Förbundsstyrelsens, andra företroendevaldas och medlemmars förslag på vad förbundet ska göra nästa år, hur vi ska göra det och vem som ska göra det. TIPS! På de sista sidorna i detta häfte finns en ordlista som förklarar ord som kommer att nämnas under årsmötet. Ett tips är att riva ut denna ordlista och ha den bredvid handlingarna för att snabbt kunna kolla upp om det är något ord som du inte förstår. 1

2 INNNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA GRÖNA BLAD: Arbetsmetoder och rapporter 1. FÖRBUNDSÅRSMÖTET ÖPPNAS 4 2. VAL AV MÖTESPRESIDIUM 4 3. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD 5 4. FRÅGA OM MÖTET ÄR KORREKT UTLYST 5 5. VAL AV ÖVRIGA MÖTESFUNKTIONÄRER 6 6. FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA 7 7. ARBETSORDNING VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ NOMINERINGSSTOPP TILL PERSONVAL VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖREGÅENDE VERKSAMHETSÅR ÅRSBOKSLUT SLUTRAPPORT PÅ STRATEGIN SLUTRAPPORT PÅ PROFILFRÅGAN VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT AUKTORISERADE REVISORNS RAPPORT ANSVARSFRIHET 31 ROSA BLAD: Inför nästa år 17. STRATEGI VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITION: STADGEÄNDRINGAR 38 20A. MOTION: VALFRI KALLELSE TILL LOKALA ÅRSMÖTEN 41 20B. MOTION: MEDLEMSINKLUDERING 43 20C. MOTION: ARBETSGRUPPER VÅRA FRÅGOR UTÖVER PROFILFRÅGA OCH 45 VERKSAMHETSINRIKTNINGEN 20D. MOTION: FÖR ETT TYDLIGARE FÖRBUND BYT NAMN FÖRBUNDSSTYRELSENS STORLEK UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN 50 23A. VAL AV FÖRBUNDSORDFÖRANDE 52 23B. VAL AV VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 52 2

3 23C. VAL AV LEDAMÖTER INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN MEDLEMSAVGIFT FÖR ENSKILDA MEDLEMMAR I RÄDDA BARNENS 54 UNGDOMSFÖRBUND 26. MOTIONER TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARNRÄTTSPOLITISKA GRUPPEN/ 56 REPRESENTANTER TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE 28. VAL AV BARNRÄTTSPOLITISK GRUPP/REPRESENTANTER TILL 58 RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE 29. UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VERKSAMHETSREVISORER 59 30A. VAL AV AUKTORISERAD REVISOR OCH ERSÄTTARE 61 30B. VAL AV VERKSAMHETSREVISORER UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VALBEREDNINGEN VAL AV VALBEREDNING VAL REPRESENTANTER TILL RÄDDA BARNENS RIKSSTYRELSE PROPOSITION: OMBUDSRÖSTNING MÖTETS AVSLUTANDE 68 FÖRBUNDSÅRSMÖTETS ORDLISTA 69 3

4 1. FÖRBUNDSÅRSMÖTET ÖPPNAS Mötet öppnas av förbundsordföranden Sara Thiringer. 2. VAL AV MÖTESPRESIDIUM Här ska vi välja de personer som ska leda oss genom förbundsårsmötet, det så kallade mötespresidiet. Valberedningen kommer att presentera sitt förslag till mötespresidium på förbundsårsmötet. Om du vill ingå i mötespresidiet - hör av dig till valberedningen@rbuf. se. På årsmötet kommer samtliga förslag att presenteras innan vi går till val. 2 st mötesordförande 2 st mötessekreterare 2 st rösträknare 4 4

5 3. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD Antalet röstberättigade räknas och fastställs. 4. FRÅGA OM MÖTET ÄR KORREKT UTLYST Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anse förbundsårsmötet stadgeenligt utlyst Det stadgeenliga utlysandet kommer att redogöras för muntligt på förbundsårsmötet. 5 5

6 5. VAL AV ÖVRIGA MÖTESFUNKTIONÄRER Här ska vi välja övriga personer som ska leda oss genom förbundsårsmötet, så kallade mötesfunktionärer. Valberedningen kommer att presentera sitt förslag till mötesfunktionärer på förbundsårsmötet. Om du vill vara mötesfunktionär - hör av dig till valberedningen@rbuf.se. På årsmötet kommer samtliga funktionärer att presenteras innan vi går till val. 2 st protokolljusterare 2 st demokratiobservatörer 4 st utskottsledare 6 6

7 6. FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslaget på dagordning (p) = Plena (t) = Torg 1. Förbundsårsmötets öppnande Mötet börjar! 2. Val av mötespresidium Mötesordföranden leder mötet, fördelar ordet osv. Sekreterarna skriver protokoll. Rösträknarna räknar våra röster när vi går till omröstning. 3. Fastställande av röstlängd Här kollar vi hur många medlemmar som är på plats och därför har rösträtt. 4. Fråga om mötet är korrekt utlyst Har förbundsstyrelsen kallat till årsmötet på rätt sätt utifrån vad som bestämts i stadgarna? 5. Val av övriga mötesfunktionärer Protokolljusterarna kontrollerar så att protokollet stämmer med det vi beslutade. Demokratiobservatörerna bevakar så att mötet går schysst till, om inte så säger de ifrån och föreslår kanske även hur det kan bli bättre. Utskottsledare leder oss genom processerna i utskotten, i förhandlingarna och på påverkanstorget. 6. Fastställande av föredragningslista Här bestäms vilka frågor som ska tas upp och vilka övriga punkter som ska lyftas. Detta är förbundsstyrelsens förslag. Vi kan lägga till eller ta bort punkter. 7. Arbetsordning Hur ska våra gemensamma spelregler under mötet se ut, vilka regler ska gälla och hur ska mötet ska gå till. 8. Val av valberedningskommitté Vi väljer en valberedningskommitté som bereder valet till ny valberedning under pågående förbundsårsmöte. 9. Nomineringsstopp till personval Här bestäms vid vilken tid som det är sista chansen att föreslå någon till valen. För att alla ska få tid att fundera på vem man vill rösta på får inga nomineringar göras efter nomineringsstoppet. 7 7

8 10. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår Vi tittar igenom och noterar verksamhetsberättelsen. Ett bra tillfälle att ställa frågor till förbundsstyrelsen om förra årets händelser. 11. Årsbokslut 2012 Vad har kostat och hur mycket under förra året? I resultaträkningen ser vi alla inkomster och utgifter. I balansräkningen ser vi samma sak men där räknas även andra tillgångar, som t.ex. datorer. 12. Slutrapport på Strategin Slutrapport på profilfrågan På årsmötet 2010 antog vi en treårig strategi på hur vi ska bli ett ännu bättre förbund och komma närmare vår vision. Nu har åren gått och här får vi en rapport om vad som har hänt. Två år har gått sedan vi antog Normkritisk skola, nu! Som profilfråga och här kommer en rapport på hur det har gått. 14. Verksamhetsrevisorernas rapport Verksamhetsrevisorerna granskar verksamheten under förra året, hur styrelsen har skött verksamheten. 15. Auktoriserade revisorns rapport Den auktoriserade revisorn granskar ekonomin för förra året, alltså hur styrelsen har hanterat förbundets pengar. 16. Ansvarsfrihet Ansvarsfrihet betyder att förbundsårsmötet säger Bra jobbat förbundsstyrelsen, ni har skött er. 17. Strategi Utifrån ett beslut på förra förbundsårsmötet har förbundsstyrelsen tagit fram ett förslag på ny strategi, alltså hur vi ska jobba de kommande tre åren. 18. Verksamhetsinriktning 2014 Här ska vi bestämma vilket särskilt fokus som förbundet ska ha under nästa år. 19. Proposition: Stadgeändringar Förbundsstyrelsen har under året upptäckt att vi behöver justera ett antal saker i stadgarna. Här kommer ett förslag på det. 20. Motioner a) Valfri kallelse till lokala årsmöten b) Medlemsinkludering c) Arbetsgrupper - våra frågor utöver profilfråga och verksamhetsinriktning d) För ett tydligare förbund - byt namn Motioner är inkomna förslag från medlemmarna. 21. Förbundsstyrelsens storlek Vi bestämmer tillsammans hur många vi tycker ska sitta i förbundsstyrelsen kommande år. 8 8

9 22. Uppdragsbeskrivning för förbundsstyrelsen 23. a) Val av förbundsordförande b) Val av vice förbundsordförande c) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen Här ska vi anta en beskrivning för vad förbundsstyrelsens uppdrag betyder. Vi väljer vilka som ska representera oss under nästa år. 24. Information från Rädda Barnen Här kommer Rädda Barnens representanter att informera om vad som händer inom Rädda Barnen. 25. Medlemsavgift för enskilda medlemmar i Rädda Barnens Ungdomsförbund 26. Motioner till Rädda Barnens Riksmöte 27. Uppdragsbeskrivning för barnrättspolitiska gruppen/ representanter till Rädda Barnens riksmöte 28. Val av barnrättspolitisk grupp/ representanter till Rädda Barnens riksmöte 29. Uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna 30. Val av a) auktoriserad revisor och b) verksamhetsrevisorer + ersättare 31. Uppdragsbeskrivning för valberedningen Enskilda medlemmar är de som bara är med i ungdomsförbundet och inte stora Rädda Barnen. Varje gång Rädda Barnen har årsmöte (riksmöte) lägger vi förslag på vad vi tycker de borde bli bättre på. Här bestämmer vi vilka dessa förslag ska vara. Här ska vi bestämma en beskrivning för vad barnrättspolitiska gruppens uppdrag betyder. Val av de som ska representera oss på Rädda Barnens riksmöte samt arbeta extra med det politiska under året. Här ska vi bestämma en beskrivning för vad verksamhetsrevisorernas uppdrag betyder. Här väljer vi vilka som ska granska vår ekonomi och vår verksamhet under året. Här ska vi anta en beskrivning för vad valberedningens uppdrag betyder. 32. Val av valberedning Här väljer vi vilka som under året ska arbeta med förtroendevalda och som nästa år ska lägga förslag på förtroendevalda. 33. Val av representanter till Rädda Barnens riksstyrelse Representanterna sitter med i Rädda Barnens styrelse under ett år framåt. 34. Proposition ombudsröstning Vi bestämmer vad vi ska tycka om ombudsröstning. 35. Mötets avslutande Vi är klara och kan avsluta mötet, bra jobbat! 9 9

10 7. ARBETSORDNING Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslaget på arbetsordning Med arbetsordning menar vi våra mötesregler, hur vi har mötet, hur vi tar beslut och så vidare. Detta är styrelsens förslag men det är i medlemmarnas makt att på mötet bestämma hur de vill jobba under årsmötet. Det kan alltså göras ändringar i förslaget innan arbetsordningen antas. Sammanfattning av arbetsordningen Att välja två demokratiobservatörer Att välja fyra utskottsledare Att jobba med mötesformerna plena, utskott och åsiktstorg Samt att ta beslut enligt acklamation à votering à rösträkning. Vid personval ha sluten omröstning med valsedlar. Demokratiobservatörer Det är viktigt att vi hela tiden blir bättre och bättre på att ha årsmöten som är bra för alla och som är demokratiska. Därför föreslås årsmötet ha demokratiobservatörer. Valberedningen lägger förslag på dessa tillsammans med övriga mötesfunktionärer. Demokratiobservatörer under mötet har till uppgift att: Vara vaksamma på krångliga ord och när något är svårt att förstå på mötet och då uppmärksamma mötespresidiet så att de kan göra det tydligare så att alla förstår Observera hur demokratiskt mötet och metoderna vi använder är Observera om alla har lika möjlighet att delta i mötet och påverka besluten Efter mötet ge en rapport på vad som var bra och vad som kan förbättras Vara uppmärksamma på mötespresidiets tillvägagångssätt och ge råd till presidiet under mötets gång så att mötet blir så Rädda Barnens Ungdomsförbundigt som möjligt Vi föreslår att vi utser två demokratiobservatörer Utskottsledare Utskottledarnas uppgift är att leda de utskott vi arbetar i under helgen. Det betyder att de ser så att utskotten hanterar sina frågor inom rimlig tid. De finns också på plats för att underlätta de demokratiska strukturer vi strävar efter att upprätthålla, dvs att vi låter alla ta plats, att alla förstår vad som pågår, hur en formulerar nya förslag och hur val av 10 10

11 representanter från utskotten till förhandlingarna går till. Utskottsledarna finns inte bara till för sitt utskott som grupp utan också för enskilda medlemmar och ska finnas med som stöd och för att kunna svara på frågor. Valberedningen lägger förslag på dessa tillsammans med andra mötesfunktionärer. Vi föreslår att vi väljer fyra utskottsledare Plena, utskott och påverkanstorg För att ta ett beslut går vi genom tre olika steg: 1. Någon presenterar ett förslag som finns i möteshandlingarna. Förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna eller medlemmar (motionärer) som har lagt förslaget. 2. Mötet diskuterar detta och kan lägga motförslag eller tilläggsförslag som läses upp av mötesordförande eller hamnar i ett torgprotokoll 3. Beslut fattas Steg 1 och 3 sker alltid i plena. Steg 2 sker ibland i plena, ibland i utskott och ibland i både utskott och åsiktstorg. Plena Plena innebär att alla deltagare är samlade i en stor sal och har möte. Mötesordföranden sitter längst fram och kommer att leda mötet. Den person som ska föredra (redovisa) en punkt från dagordningen gör det framme vid talarstolen. Därefter kan var och en begära ordet för att diskutera eller ställa frågor om vad som har föredragits. Vill en begära ordet så görs detta genom att tydligt sträcka upp sitt röstkort. En person som inte tidigare har talat i en viss dagordningspunkt har företräde i talarlistan. Efter att diskussionen är avslutad så tar mötet beslut i frågna. Plena som mötesform fungerar i vissa fall och för vissa frågor. I förslaget på dagordningen är de punkter som vi vill ska behandlas med plena markerade med (p). Andra regler för plena Föredragning/presentation av punkter på dagordningen är inte tidsbegränsad. Övrig taltid i debatter och pläderingar är begränsad till tre minuter, mötespresidiet markerar när det är 15 sekunder kvar av taltider. Förstagångstalare i en debatt/diskussion går före i talarlistan. Ordningsfrågan streck i debatten väcks genom att en håller upp sitt röstkort och ropar streck i debatten. Frågan bryter talarlistan och behandlas omgående. Ordningsfrågan sakupplysning/förtydligande väcks genom att en håller upp sitt röstkort och ropar sakupplysning eller förtydligande. Frågan bryter talarlistan och behandlas omgående. Ordningsfrågan replik begärs muntligen hos mötespresidiet och kan användas då 11 11

12 en blivit personligen tilltalad i ett anförande och vill svara. Övriga ordningsfrågor lämnas in skriftligen till mötespresidiet och behandlas då mötespresidiet anser detta lämpligt. Utskott (alla diskuterar samma fråga) En annan mötesform än den i plena är utskott. Där samlas medlemmar med en utskottsledare för att diskutera förslagen i ett mindre forum. I utskotten har alla medlemmar yttrande- och yrkanderätt, dvs alla får båda säga vad de tycker och lägga förslag. Sedan diskuterar gruppen förslagen tillsammans. I utskotten behöver inte alla komma överens om någonting, utan det är bara ett forum för att få diskussionerna att bli enklare än i plena. Däremot väljer utskotten representanter till förhandlingarna mellan utskotten. Förhandlingar I förhandlingarna träffas representanter från alla utskott för att jämföra vad utskotten tycket om förslaget, och vilka förslag som medlemmarna i utskotten kom på själva. Där kan förslag jämkas (slås samman) om de är väldigt lika. Efter förhandlingarna tar representanterna med sig de andra utskottens förslag till sitt eget. Diskussionerna fortsätter i utskotten innan vi går över till åsiktstorg. Åsiktstorg Efter utskotten i de fall där alla utskott har diskuterat samma fråga går vi över till åsiktstorg. Åsiktstorget fungerar i princip likadant som påverkanstorgen, men man kan inte lägga nya förslag utan bara diskutera och rösta på de som redan lagts i utskotten. På torget finns alla förslag som ska diskuteras utskrivna på stora ark och vi går runt och diskuterar, frågar och funderar (högt eller tyst). På torget får alla medlemmar ett visst antal pluppar att sätta på de förslag man tycker är allra bäst. Dessa kommer sedan att bli huvudförslag i plena. Alla andra förslag får också lyftas, dvs föreslås igen, i plena av enskilda medlemmar. Utskott (alla diskuterar olika frågor) En annan variant på utskott innebär att vi arbetar i grupper om personer med en utskottledare, precis som i första varianten. Men istället för förhandlingar och åsiktstorg så diskuterar utskotten olika frågor och det varje utskott kommer överens om blir huvudförslag i plena. Övriga förslag går fortfarande att lyfta i plena om någon vill det. I dagordningen finns markerat hur de olika förslagen ska behandlas. Vilka som får prata, lägga förslag och bestämma Enligt våra stadgar (regler) har alla medlemmar rätt att vara med under årsmötet. Det betyder att: Alla medlemmar får vara i lokalen, delta i diskussionerna och lägga nya förslag. Varje medlem får vara med och fatta beslut (rösta med hjälp av sitt röstkort)

13 Förbundsstyrelsemedlemmar får rösta i alla frågor förutom vid beslut om ansvarsfrihet, och val av revisorer och valberedning. Gäster och andra icke-medlemmar kan få säga något om mötespresidiet tillåter det. Så här tar vi beslut Acklamation (JA-rop) Först genomförs omröstningar genom så kallad acklamation, vilket betyder JA-rop. Här är det viktigt att någon inte ropar nej. Det kommer nämligen alltid att finnas minst två alternativ att välja mellan. Och vi ropar bara JA och håller upp våra röstkort (detta är ett kort som intygar att personen får lov att rösta, att den är medlem med andra ord) på det som känns rätt. Ett exempel: Om någon föreslår att hela plenum ska leka Samuraj (en lek som ofta leks på Rädda Barnens Ungdomsförbunds arrangemang, och som du också kommer lära dig när du är på förbundsårsmötet) så kommer mötesordföranden att ställa två frågor: 1. Är det mötets mening att hela plenum ska leka Samuraj? De som tycker så ropar då JA och håller upp sina röstkort. Alla andra är tysta. 2. Nästa fråga är då. Är det mötets mening att hela plenum INTE ska leka Samuraj? De som då tycker att det verkar väldigt jobbigt att leka Samuraj ropar JA och håller upp sina röstkort här. Alla andra är tysta. Efter detta bestämmer mötesordföranden vilket förslag som fick flest röster (där ropen var högst). Och kanske säger: Jag finner att hela plenum ska leka Samuraj. Här väntar mötesordföranden en stund innan hen slår en mötesklubba i bordet. Tycker någon att mötesordföranden har hört fel kan den då skrika VOTERING! Votering (noggrannare omröstning) Om någon ropar VOTERING genomförs en andra omröstningsvända. Samma frågor ställs igen och vi gör precis som i första omröstningsrundan. Tycker någon att mötesordföranden hört/såg fel igen kan den en sista gång skrika VOTERING. Då gör vi om samma sak igen men enbart med röstkorten. Denna gång så räknas korten av rösträknarna. Allt för att det ska bli rätt och riktigt! För att det ska vara tydligt för rösträknarna vad du röstar på är det viktigt att du håller upp ditt röstkort högt och först tar ner det när mötesordföranden säger till Omröstningen går alltså till i den här ordningen: 1. Acklamation, med JA-rop med röstkort. 2. Om någon ropar VOTERING, så gör vi om steg ett en gång till. 3. Ropar någon VOTERING igen, så håll upp röstkorten igen så räknas dem. Personval och omröstning 13 13

14 Alla personalval görs genom sluten omröstning (val med papperslappar = valsedlar). Om det är så att det bara finns ett förslag så gör vi som med alla andra beslut under mötet, vi beslutar i första hand med acklamation. Vid personval medvalsedel ska en valsedel innehålla röster på minst hälften av det antal som ska bli valda, annars är valsedeln ogiltig. Vi får en genomgång av allt detta I början av mötet kommer vi att få en genomgång av denna arbetsordning, så att vi alla förstår hur det kan gå till under mötet. Sedan kan du lägga förslag på ändringar om du vill. Efter det antar vi den arbetsordning vi vill jobba efter resten av mötet

15 8. VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ Vi väljer en valberedningskommitté bestående av (om möjligt): En avgående styrelseledamot En avgående verksamhetsrevisor En avgående valberedare samt Två medlemmar Dessa bereder valet till ny valberedning under pågående förbundsårsmöte. 9. NOMINERINGSSTOPP TILL PERSONVAL Här ska vi besluta om nomineringssopp till personval. Valberedningen kommer med ett förslag på förbundsårsmötet

16 10. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖREGÅENDE VERKSAMHETSÅR Förbundstyrelsen föreslår årsmötet besluta Att Att lägga Tillägg till verksamhetsberättelse 2011/12 till handlingarna lägga Delrapport på Verksamhetsinriktning 2013 till handlingarna TILLÄGG TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011/12: Se separat bilaga. DELRAPPORT PÅ VERKSAMHETSINRIKTNING 2013: Organisationsutveckling Rädda Barnens Ungdomsförbund är en liten men potentiellt mycket stark organisation. De senaste åren har präglats av lägre aktivitet än under uppstartsåren, och en tillväxt i antalet aktiva medlemmar är helt nödvändig för vår relevans som barnrättsaktör. Därför har vi under detta verksamhetsår arbetat med att öka antalet aktiva medlemmar, antalet lokalgrupper med aktivitet och andel aktiva medlemmar som upplever sitt medlemskap som värdefullt. Redan under första halva av 2013 har vi nått stor framgång. Antalet aktiva medlemmar har ökat, så också lokalgrupper med egen aktivitet och medlemmar som upplever sitt medlemskap som värdefullt. Kansliet har utvecklat tydliga rutiner för lokalt engagemang och lokalgrupperna i Enköping, Piteå, Luleå, Borås, Karlskrona, Gotland, Uppsala, Malmö och Göteborg har fått ett eller flera besök av kanslipersonal och/ eller förbundsstyrelseledamöter. I Enköping har en ny lokalgrupp bildats och där ledde uppstartsmötet till att en föreläsningsserie inleddes. I Piteå hölls ett mycket välbesökt uppstartsmöte! För att göra förbundet ännu mer inkluderande för alla människor har kansliet, med bästa tänkbara kompetens från RFSL Ungdom och Ungdomsstyrelsen, utbildats om HBT, normer och hur vi kan öppna upp verksamheten. Det har bland annat resulterat i checklistor för marknadsföringsmaterial och en workshop med förbundsstyrelsen för att synliggöra rådande normer inom vårt förbund. Ytterligare ett sätt att utveckla förbundet och stärka det lokala engagemanget är att vi fortsatt har organiserat ledarnätverket, ett nätverk bestående av drivande medlemmar från Eskilstuna, Piteå, Luleå, Malmö och Stockholm. Ledarnätverket har bland annat diskuterat problem med internkommunikation och kontinuitet och håller på att utvecklas till ett verkligt stöd för lokalgrupperna, inte minst de som inte har så många medlemmar! Förbundets verksamhet finansieras som tidigare år framförallt med bidrag från 16 16

17 Ungdomsstyrelsen på ca 1.4 miljoner kronor samt med bidrag från Rädda Barnen på ca 1 miljon kronor. Redovisningen sköts också den som tidigare av en extern part. Många andra ungdomsorganisationer finansierar stora delar av sin verksamhet via projektmedel, och vårt förbund behöver bli mer kunniga om vår potential att också söka projektmedel. För att växa som organisation måste vi på lång sikt bli ekonomiskt starkare - och då är en strategi för detsamma nödvändig, något som ska utvecklas under kommande höst. Politisk påverkan All vår verksamhet handlar om att på något sätt påverka samhället. Det är FN och världen, regeringen och hela Sverige och kommunen och närsamhället. Syns vi inte - så finns vi inte. Om vi ska kunna göra skillnad i samhället måste såväl enskilda individer som staten och andra politiska organisationer känna till oss. Därför har vi satt upp mål för att under verksamhetsåret arbetat för ökad närvaro i sociala medier. Många av målen är på väg att uppfyllas, och den lokala aktiviteten är som tidigare nämnt på gång att blomstra. Vår blogg har utvecklats från otydlig och luddig till en kaxig ordförandeblogg där Sara Thiringer skriver om aktuella politiska frågor och om vad som är på gång i förbundet, denna förändring har också ökat antalet inlägg. Facebooksidan och Twitter fick en stor skjuts i samband med demonstrationen mot rasism och REVA, vilket innebär att vi nu når en större publik. För att påverka på riktigt är det viktigt att vara duktig på sina frågor. Vi har därför tagit fram paket på våra främsta politiska frågor och tydlig information om våra politiska paket ges vid lokalgruppsbesök, vid kontakt med aktiva samt på hemsidan. Förutom insändarmallar och ett utbildningskoncept så innehåller de en aktion och fysiskt material att sprida. Det första politiska paketet handlar om profilfrågan Normkritisk skola, nu! och innehåller flygblad, tygväskor, klistermärken och affischer. Vi har delat ut tygväskor med material på olika demonstrationer med normkritiskt tema: utanför ryska ambassaden mot antigaylagar och i Tantolunden i Stockholm på en demonstration mot sexism. Det andra politiska paketet handlar om antirasism. Aktionen kallas Antirasism för köksbordet och syftar till att sätta igång antirasistiska samtal i hem, på arbetsplatser och i skolan. Flygbladen, utformade som brickunderlägg med rutig duk, delas ut samtidigt som förbipasserade bjuds på fika. På det sättet kan vi använda ett informellt sammanhang som folk känner igen för att sprida budskapet. I det tredje politiska paketet fokuserar vi på åldersmaktsordningen. Det främsta materialet är kampanjtidningen Åldersmaktsbladet, som också har en löpsedel en kan affischera med. Aktionen går ut på att samlas vid t ex kommunfullmäktige eller liknande och dela ut Åldersmaktsbladet samtidigt som löpsedlarna sätts upp. På det sättet kan vi få uppmärksamhet från förbipasserande och sätta press på politiker att ta frågan om ungas makt på allvar. Genom att inte bara arbeta med kampanjer och aktiviter kring politiska frågor - utan också utreda dem, påbörjar vi en utveckling där vi kan precis allt om hur barn och ungas situation i samhället ser ut och vad som kan göras för att förbättra den. Därför anlitade vi Jenny Jonstoij som på uppdrag av oss skrivit en rapport, Diskrimineringsgrunden ålder är inte i första hand avsedd för barn - en granskning av diskrimineringslagstiftningen 17 17

18 och dess undantag gällande ålder. Rapporten släpptes som en del i det tredje politiska paketet. Paketet och rapporten lanserades sedan på vår stora nationella utbildningshelg som hade just temat åldersmaktsordningen. Ca 40 medlemmar utbildades om åldersmaktsordningen från olika perspektiv. Bland annat föreläste Pensionärernas riksorganisation om åldersmaktsordningen från ett äldreperspektiv, Pantrarna om åldersmaktsordningen relaterat till sociala medier, och vi genomförde två aktioner för att sprida vårt budskap. Under detta första halvår har en hel del utrymme tagits på landets debatt- och insändarsidor. Först i januari när Sara Thiringer skrev en artikel på Svenska Dagbladets debattsida om sambandet mellan mobbing och destruktiva normer, tillsammans med Grön Ungdom och Liberala Ungdomsförbundet. Artikeln startade debatt och fick också ett svar på både Barometerns och Smålandspostens ledarsidor. Lokala insändare om brottsutsatta barn, där Sara tillsammans med en lokal RBUF:are skrev i de olika delarna av Sverige, resulterade i publiceringar under januari och februari. Dessutom gjorde en fotbollsturnering till förmån för ett barnhem i Tanzania, arrangerad av lokalgruppen i Helsingborg, att vi fick mer lokal uppmärksamhet. Sara hade också en debattartikel i Göteborgsposten riktad till barnminister Maria Larsson om asylsökande barns villkor och en hos Dagens Samhälle om åldersmaktsordningen. I februari gav en insändare om att stoppa massutvisningarna av barn sju publiceringar, och att vi medarrangerade en demonstration mot förslaget på ryska antigaylagar gav uppmärksamhet på nyhetsplats i Metro. Mars dominerandes av migrationspolitik: insändare mot migrationsminister Tobias Billströms uttalanden och artiklar om vår demonstration mot det så kallade REVA-projektet och rasistiska strukturer. I april gav Lova Olofssons insändare om sänkt rösträttsålder många publiceringar i tidningar över hela landet. En debattartikel av Sara Thiringer inför barnrättsdagarna i Örebro, och två artiklar om lokala aktiviter i Piteå och Borlänge. Under maj har insändare av Alexandra Wittgren och en debattartikel med stöd till hungerstrejkande asylsökande ungdomar som Lova Olofsson publicerats. Utbildning Att våra medlemmar känner till vår grund och våra politiska frågor är A och O. Endast med god kunskap om våra frågor kan medlemmarna själva utforma verksamhet och sprida våra budskap. Därför har vi under året tagit fram ett antal utbildningskoncept kring de frågor vi jobbat med sedan vårt bildande, dessa är en del av ovan beskrivna politiska paket. Med en standardutbildning i varje fråga säkerställer vi att alla medlemmar lär sig samma sak och att formen för utbildning blir så pass lättillgänglig att den sprids till fler. Elva utbildningar hos tio lokalgrupper har hittills genomförts. På den ovan omnämnda nationella utbildningshelgen deltog ca 40 personer. De regionala utbildningarna har gett lite olika resultat: den i öst blev lyckad och uppnådde målen, den i norr nådde inte riktigt upp till målet och den regionala träffen för syd/väst lyckades inte nå medlemmarna i tillräckligt hög grad. Vi kommer under året att fortsätta arrangera utbildningsträffar och också fortsätta utvecklandet av ett utbildningsnätverk som ger oss möjligheten att utbilda även lokalt. Så gäller även konceptet för en grundutbildning om vad förbundet är, kommer ifrån och står för

19 Samarbeten Vi arbetar med samarbeten för att stärka oss själva genom externa kontakter och för att bidra med våra perspektiv inom frågor vi är bra på. Rädda Barnens Ungdomsförbund viktigaste samarbetspartner är Rädda Barnen. Sara Thiringer, förbundets representant i Rädda Barnens riksstyrelse har närvarat på samtliga riksstyrelsemöten. Både Sara och kanslichef Klara Nilsson har involverats i planerandet av Rädda Barnens verksamhetskonferens som ska äga rum i september, och förbundet har en ständigt pågående dialog vad gäller vårt behov av ekonomiska bidrag från Rädda Barnen, och under vilka former detta kan ske. Att ha internationella och nordiska erfarenhetsutbyten stärker alla inblandade parter. Tyvärr har vårt nätverk för detta, Nordic Cooperation, fungerat dåligt den senaste tiden. Därför har vi tillsatt en arbetsgrupp som ska få utarbeta en agenda för internationella samarbeten. Denna arbetsgrupp har träffats och påbörjat detta arbete. Ett annat sätt att få erfarenhetsbyte är genom projekt på hemmaplan. I dagsläget äger vi Ellan/Allan tillsammans med Rädda Barnen, Ung & Dum tillsammans med Sveriges Elevråd - SVEA och Centrum Mot Rasism, och vi ingår i projektet Barns röster från A till FN genom Nätverket för Barnkonventionen. Ellen och Allan har under året fått ett stort tillskott i form av en nationell projektledare, en framgång för den linje vi har drivit i både Ellen och allans nationella arbetsgruppen och styrgruppen. Projektet Ung&Dum avslutades med pompa och ståt i maj månad. Projektet har överlag varit mycket framgångsrikt och vi kan vara stolta över att ha bidragit till denna succé. Förtroendevalda Förbundsstyrelsen har hittills under året lagt stort fokus på att forma grunden till den treåriga politiska strategi som ska definiera våra områden, frågor och vår taktik i den politiska debatten. Detta strategiarbete har förankrats i medlemsrörelsen genom att förbundsordföranden Sara Thiringer har besökt lokalgrupperna ute i landet och på den stora utbildningshelgen höll förbundsstyrelsen ett pass om strategin. Vårens förbundsstyrelsemöten Förbundsstyrelsemöte 4, februari 2013, Stockholm Diskuterade den treåriga strategin och förslag till verksamhetsinriktning för 2014, såg över revidering av stadgar och antog en rutin för omvärldsbevakning, diskuterade övriga eventuella propositioner till förbundsårsmötet. Förbundsstyrelsemöte 5, mars 2013, Stockholm Diskuterade styrelsens interna demokrati, fortsatte arbetet med den treåriga strategin, antog riktlinjer för kommande nationella utbildningshelg, beslutade om innehållet i rapporten om åldersmaktsordningen. Förbundsstyrelsemöte 6, 3-5 maj 2013, Göteborg Noterade rapport för kvartal 1, fortsatte arbetet med strategin och verksamhetsinriktningen samt revidering av stadgarna denna gång med fokus på ansvarsfrihetsfrågan. Förbundsstyrelsemöte 7, 7-9 juni, Stockholm Antog proposition på stadgerevideringar, politisk strategi, verksamhetsinriktning och 19 19

20 övriga handlingar förbundsårsmötet. Förbundsstyrelsemöte 8, augusti, Stockholm Sista förberedelserna inför förbundsårsmötet och en del beslut inför höstens verksamhet och åtgärder som behöver tas för bästa tillträde för nästkommande förbundsstyrelse. Valberedningen Valberedningen har hittills under året tappat två av sina fyra ledamöter. Sebastian Tillberg och Kristina Lindholm har avgått på eget bevåg och ersatts med Niclas Persson som valts in av valberedningen själva

21 11. ÅRSBOKSLUT 2012 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga årsbokslut 2012 till handlingarna Årsbokslut med underskrifter finns att ladda ned på rbuf.se. Det kommer också att finnas kopior på förbundsårsmötet

22 12. SLUTRAPPORT PÅ STRATEGIN Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga slutrapport på strategin till handlingarna Nedan följer en rapportering på den strategi som antogs Överlag har strategin varit svår att följa, då den varit otydlig och ibland lite luddig. Det är bland annat av den anledningen som förbundsstyrelsen under året har arbetat med en helt ny strategi. VÅRA STRATEGIER Långsiktig inriktning: Hållbarhet och att få saker gjorda. 1. Styrdokument ska spegla en realistisk verklighet och efterlevas. Resurser ska hushållas med. Ha framförhållning. Planera realistiskt. 1. Våra styrdokument är tyvärr fortfarande i en ganska stor oordning. Överlag efterlevs dem, men undantagsvis inte och då beror det oftast på att de inte speglar verkligheten. Vår ekonomi är stabil med tack vare att vi nu har en konsult som sköter administrationen och tack vare Rädda Barnens krav. Under de senaste åren har vi inte gjort av med mer resurser än vi haft, tvärtom har vi ibland använt för lite. Med start 2012 planeras verksamheten året innan, alltså med god framförhållning. Detta görs genom att verksamhetsplanen antas av förbundsstyrelsen, som arbetar fram denna under hösten. Verksamhetsplanen börjar sedan gälla kommande år. Verksamhetsplanen innehåller också målstyrning, dvs. inte nödvändigtvis specifika aktiviteter förbundet ska göra utan mål som ska nås genom aktiviteter. Under 2013 ser det ut som att i princip alla mål kommer att nås, vilket tyder på att vi har lyckats planera realistiskt

23 Långsiktig inriktning: Vi gör saker effektivt och tar ansvar för att vi känner oss trygga. 2. Tydlig ansvarsfördelning ska finnas för ett effektivt arbete. Kansliet ska ha makt och möjligheter att stärka det operativa arbetet. Tid att utvärdera och planera utifrån styrdokument. Styrelsen ska främst ta ideologiska och strategiska beslut. 2. Styrelsen arbetar strategiskt för att kansliet ska kunna sköta den operativa verksamheten effektivt. Det finns en tydlig ansvarsfördelning tidsmässigt, där kansliet uppmärksammar förbundsstyrelsen på vad de behöver strategiska beslut kring och där förbundsstyrelsen sedan kan ge sådan input inom avsatt tid. Detta sätt att arbeta är dock nytt och utvecklas ständigt för att allas kompetenser ska kunna tas tillvara på bästa sätt det är nämligen också ett sätt att vara effektiva. Kansliet har stor frihet att planer och genomföra den operativa verksamheten. Detta sker dock inte ansvarsutkrävande där förbundsstyrelsen utvärderar kansliets arbete utifrån verksamhetsplan, verksamhetsinriktning och andra styrdokument och strategiska beslut. Då verksamheten planeras ett år i förväg finns god tid till att planera utifrån viktiga styrdokument. Styrelsen arbetar främst med strategiska frågor, dock förekommer det att förbundsstyrelsen behandlar mer detaljerade beslut. Detta har nästan alltid att göra med att förbundsstyrelsen då gjort bedömningen att det är strategiskt viktigt för förbundet att de tar sådana beslut. Långsiktig inriktning: Alla får makt, förmåga och möjligheter till det dem vill i sitt engagemang. 3. Stödfunktioner ska finnas till alla i organisationen. Stödfunktioner är anställda, utbildningar, mallar, checklistor, erfarenhetsutbyte och mentorskap. Alla i organisationen är förtroendevalda, medlemsgrupper och medlemmar. Stödet ska alltid följa vår filosofi och speciellt principen om att leva som vi lär. 3. Det är fortfarande väldigt fritt för medlemmar och lokalgruppen att syssla med nästan vad de vill. Detta har dock visat sig vara mer förvirrande än hjälpande. Därför har styrelsen under året beslutat att kansliet ska ta fram politiska paket som tydligt förklarar hur en kan genomföra en viss aktivitet. Verksamhetsutvecklarna har också fått ett allt mer lokalt fokus så att vi säkerställer att den mesta av kansliets kompetens används till att stötta lokalgrupperna. Ledarnätverket träffas ca 1 gång/termin för att tillsammans få stöd till de behov som finns i lokalgrupperna

24 Punkten är inte möjlig att utvärdera. Punkten är inte möjlig att utvärdera. Punkten är svår att utvärdera. Vad vi vet är att åldersmaktsordningen och tankar om den har lärt oss att vara mer uppmärksamma internt på huruvida vi lever som vi lär. Långsiktig inriktning: Vi blir större och fler medlemmar för att alla fattar vad vi gör och varför. 4. Samordning av kommunikationen ska ske. Stärka informationsspridning och -kanaler. Bättre kommunicera syftena med olika slags verksamheter. Bättre dokumentera och sprida aktiviteter för stärkt marknadsföring och ökad medlemsrekrytering. 4. Med hjälp av de politiska paketen är det enklare för enskilda medlemmar och lokalgrupper att kommunicera våra politiska budskap. På riksnivå arbetar förbundsordföranden tillsammans med den anställda pressansvariga för att nå ut oftare och med viktiga budskap. Vi har stärkt vår medienärvaro och blivit bättre på att utnyttja kommunikationskanalerna Twitter, Facebook, hemsida och blogg. Detta har varit svårt då det ibland har funnits olika uppfattningar om vad syftet med Rädda Barnens Ungdomsförbund är. Därför har en av de största frågorna i arbetet med den nya strategin handlar just om att samla bilden av oss. Tack vare vår egen mästerfotograf Fatimah Ayyad har många av förbundets aktiviteter kunnat dokumenteras och spridas. Dessutom har fler samordnade aktioner gjort, dvs. att alla lokalgrupper gör en aktion på samma dag. Då har vi kunnat sprida bilder och erfarenheter om detta samtidigt. Långsiktig inriktning: Alla får lika möjligheter genom vår kreativa och flexibla organisation. 5. Använda ett större och varierat utbud för allt och alla för en ökad mångfald. Stärka och uppvärdera olikheter. Ta tillvara på den mångfald vi redan har som en styrka för att öka mångfalden. Skapa en positiv spiral. Vara tydliga med målen så att metoderna lättare kan variera. Vara öppna och medvetna om normerna i förbundet och samtidigt vara kritiska mot dem. Behovsanpassa. Utgå från verkliga behov, som uttryckts av många med olika åsikter. Inte utgå från att vi tror att vi vet vad behov är vi måste fråga! 24 24

25 5. Den här principen har delvis frångåtts. Faktum är att medlemmarna har uppfattat spridningen i vad som går att göra inom förbundet som negativ, och därför har vi istället arbetat för att göra saker och ting mer enhetliga. Denna del har varit central i arbetet med den nya strategin. Där har mer konkreta åtgärder för större mångfald också diskuterats. I dagsläget ökar mångfalden inom förbundet men många stora utmaningar kvarstår. Genom arbetet med verksamhetsplanen har målet fått långt större fokus än aktiviteterna. På så sätt har metoderna kunnat varieras. Normkritik är en central del i RBUF:s arbete. Ändå har vi inte alltid varit bra på att se de normer som verkar inom förbundet. Därför bestämde förbundsstyrelsen att all verksamhet 2013 skulle planeras utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kansliet har gått en särskild utbildning och förbundsstyrelsen har gjort en workshop om normer inom förbundet. En skulle kunna säga att arbetet har påbörjats, men är långt ifrån klart. Ett tag utgick vi så mycket ifrån behoven att vi glömde arbeta med lösningarna. Tolkningsföreträde för de berörda har genomsyrat förbundet både politiskt och internt. Två personer från förbundsstyrelsen gick också en utbildnings i en projektledningsmetod som tydligt utgår ifrån behov definierade av de berörda. Långsiktig inriktning: Politiska förändringar kommer ske, för att alla i påverkansarbetet är me! 6. Påverkansarbetet ska vara vasst och ske pedagogiskt för alla. Vara vassa genom att kvalitetssäkra metoder, kunskap och kompetens. Kunna kommunicera våra politiska mål och budskap på ett pedagogiskt sätt. Vara pedagogiska och lättillgängliga så att alla medlemmar har möjlighet att förstå politiskt påverkansarbete. 6. De politiska paketen som har tagits fram under året har på ett pedagogiskt sätt gjort det enklare att genomföra politisk påverkan. De politiska paketen har varit ett sätt att kvalitetssäkra det som görs. Sammankopplade med våra utbildningar har de också kunnat stärka kunskapen om olika politiska frågor inom förbundet. Övrig kvalitetssäkring har inte gjort. Genom mycket interaktivitet i våra utbildningar har det blivit lättare att ta till sig kunskap inom förbundet. I övrigt har våra politiska mål under året varit lite otydliga, eftersom kravlistan var ett klumpigt verktyg som togs ur bruk Se tidigare kommentarer

26 Långsiktig inriktning: Vi utvecklar förbundets identitet och självständighet genom att leva som vi lär i relation och samarbete med Rädda Barnen. 7. En tydlig och gemensam uppfattning om vad Rädda Barnen är för Rädda Barnens Ungdomsförbund och tvärtom, ska finnas. Ta vara på varandras styrkor. De riktlinjer som finns för samarbetet ska spridas och efterlevas i alla delar av organisationerna. Samarbetet ska ske utifrån en gemensam och tydlig uppfattning om syftet. 7. Detta arbete pågår delvis fortfarande, då vi under året har arbetat för att utöka samarbetet mellan organisationerna. När vi gör radikalare utspel eller till exempel ordnade en demonstration mot REVA (utvisningar av flyktingar i allmänhet och särskilt av barn) var det exempel på vad som är våra olika styrkor. Arbetet med att strukturera upp alla samarbetsdokument pågå fortfarande. Numera finns bidragsdirektiv som vi i år har testat för första gången. Utifrån de erfarenheterna ser vi att fler saker måste förtydligas för bättre efterlevnad. Arbetet pågår fortfarande, under perioden har vi misslyckats med detta

27 13. SLUTRAPPORT PÅ PROFILFRÅGAN Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga slutrapport på Profilfrågan till handlingarna Profilfrågan Normkritisk skola, nu! valdes på förbundsårsmötet På förbundsårsmötet 2013 har den alltså haft sina två år som profilfråga. Den här rapporten beskriver hur förbundsstyrelsen har arbetat med profilfrågan under från september 2012 till september Svårigheter Det har varit lite svårt att arbeta med profilfråga då normkritik är så pass nytt och det är svårt att påverka på den detaljerade nivån inom skolpolitiken. Därför har arbetet med profilfrågan breddats till att handla ganska mycket om normkritik överlag. Utbildningshelg oktober ordnades en nationell utbildningshelg med fokus på normkritik i skolan. Där utbildades medlemmarna i grundläggande normkritik, skolans ansvar och heteronormen i synnerhet. Dessutom genomfördes en aktion på stan och alla deltagare fick påsar, t-shirts och annat material för att kunna arbeta med frågan lokalt. Lokala utbildningar Under året har flera lokalgrupper besökts och fått mer information om Normkritisk skola, nu!, och också själva ordnat föreläsningar på temat. Regionala träffar På de regionala träffarna som hölls i januari och februari var Normkritisk skola ett föreläsningsämne och vi höll aktion genom att dela ut våra flygblad på stan. Politiskt paket Förbundsstyrelsen beslutade sent under hösten 2012 att göra om profilfrågan till ett politiskt paket. Det innebär att det nu finns material, en färdig utbildning samt aktionsförslag på ämnet, så att det ska vara enkelt för lokalgrupperna att arbeta självständigt med frågan. Debattartiklar Vi skrev tillsammans med Liberala Ungdomsförbundet och Grön Ungdom en debattartikel om vikten av normkritik i skolan, som publicerades på SvD Brännpunkt 8 januari. Någon svarade på debattartikeln i en insändare och vi fick då möjligheten att ge svar på tal, denna gång i Smålandsposten. Lova Olofsson, medlem i RBUF Piteå, skrev under hösten 2012, efter en träff med ledarnätverket, en insändare i flera tidningar på ämnet

28 Demonstrationer RBUF deltog på en demonstration mot Rysslands nya anti-gay-lag. Denna hölls utanför ryska ambassaden och förbundsstyrelseledamot Jorge Londono talade. RBUF Stockholm deltog och ordförande Nizam Kimmonen höll tal på en demonstration mot HBTQfientlighet och heteronormen inom idrotten. I maj arrangerade vi en demonstration mot sexism tillsammans med och Isabel W. Sörensen. Där kom medlemmar från utbildningshelgen och vi delade ut Normkritisk skola, nu!-påsar till folk. Externa föreläsningar Vi har besökt Unga Allergiker, Ungdomens Dag Sollentuna och Lunds kulturpolitiska vecka och pratat om normkritik. Projekt Vi har suttit i styrgrupperna för flera projekt som arbetar med en normkritisk utgångspunkt, t.ex. Ellen/Allan-samtalsgrupper och Ung&Dum. Nyligen blev vi beviljade medel från Ungdomsstyrelsen för att tillsammans med Scouterna och Vi Unga utvärdera det normkritiska jämställdhetsarbete som har pågått de senaste tio åren inom ungdomsorganisationsvärlden. Almedalen Under Almedalsveckan medverkade vi bland annat i ett seminarium om reklamens inverkan på unga tjejer, och unga tjejers psykiska ohälsa i allmänhet. I båda lyftes normkritik i skolan som en viktig lösning

29 14. VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga verksamhetsrevisorernas rapport till handlingarna Verksamhetsrevisorernas rapport var inte klar när dessa handlingar gick i tryck. Du kommer därför att få rapporten på förbundsårsmötet

30 15. AUKTORISERADE REVISORNS RAPPORT Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga den auktoriserade revisorns rapport till handlingarna Se årsbokslut (punkt 11)

31 16. ANSVARSFRIHET Här lägger revisorerna sina förslag om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen, förslagen finns i deras rapporter

32 17. STRATEGI Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslag till Strategi BAKGRUND Makt att förändra. Så stod det på några av Rädda Barnens Ungdomsförbunds allra första t-shirts och affischer. Vi bildades 2003 för att vi var trötta på att ständigt bli ignorerade, nedvärderade eller stereotypiserade av vuxenvärlden. Vi bildades för att vi såg att samhället behövde förändras för att barns rättigheter ska kunna tillgodoses, och för att vi såg att barn och unga behöver få verklig makt för att det ska kunna ske. Tio år senare kvarstår problemen. Men vi vet mycket mer. Vi vet att det finns en åldersmaktsordning som orsakar vuxenvärldens nedvärderande syn på barn och unga. Vi vet att barn och unga kan vara minst lika kompetenta, om inte mer kompetenta, om bara formerna för maktutövande är anpassade efter dem och inte efter vuxennormen. Vi vet att barn och unga behöver bli politiska subjekt och deltagare om politiken ska vara verkligt demokratisk. Och vi vet att det behövs en starkare rörelse för barns rättigheter som leds av barn själva och som samlar barn över ett brett spann av åldrar, kön, etniciteter, klasser, tankar, åsikter och erfarenheter. Det är därför den här strategin finns. För att vi ska kunna samla oss och arbeta målinriktat för att bli den rörelsen. VISION Rädda Barnens Ungdomsförbund kämpar för barns rättigheter. Vi mobiliserar barn och unga för att förändra samhället. För att bli en starkare och mer konstruktiv organisation måste vi på allvar börja se oss själva som en kraft som mobiliserar och organiserar barn. Det innebär att vi inte bedriver verksamheter vars främsta syfte är att hjälpa eller skydda barn. I så fall har vi nämligen frångått en viktig princip; att vi inte finns för att genomföra barnkonventionen, utanför att få samhället att genomföra den. Istället bör våra verksamheter alltid syfta till att engagera barn och unga till att själva börja kräva sina rättigheter. Detta kan förklaras ytterligare genom dessa tre principer: Som organisation ska vi stärka istället för att skydda Våra verksamheter syftar till att stärka barn och unga i sin tro på sin egen förmåga och i sitt sätt att ställa krav på att deras rättigheter blir tillgodosedda. Detta kan göras på många olika sätt, men en viktig del är kunskapsspridning. Vi måste bli bättre på att sprida kunskapen om barnkonventionen och barnrätt till forum där barn befinner sig. Endast när en är medveten om sina rättigheter kan en börja kämpa för dem. Kom ihåg att kunskap är 32 32

33 makt.... ge verktyg istället för att hjälpa Meningen med våra verksamheter är inte att hjälpa alla barn till ett bättre liv. Enligt Barnkonventionen är detta vuxenvärldens ansvar. Men vi tror på barns förmåga att själva definiera och verka för rätten till ett bättre liv. Här behöver vi finnas för att kunna erbjuda de rätta verktygen. Till den som inte har en röst ska vi ge mikrofonen. Till den som inte har en berättelse ska vi ge pennan. Genom politiska aktioner ledda av berörda barn och unga kämpar vi för samhällsförändring.... ledas istället för att leda Vi har inte alla svar. Vi kan inte komma till olika grupper av barn och berätta vad de behöver. Precis som vuxenvärlden inte kan uttala sig om barns erfarenheter och åsikter kan inte vi uttala oss om livssituationen för barn och unga i andra grupper än de vi lyckas organisera. Därför är det av yttersta vikt att vi lyssnar in och låter oss ledas av de barn som är berörda av den aktuella situationen eller frågan. På så sätt ger vi tolkningsföreträde på rätt sätt.... verka gemensamt för större styrka För oss är det viktigt att kunna agera kollektivt i kampen mot orättvisorna. Vi ska vara den part som kritiskt granskar när barns rättigheter kränks av vuxenvärlden och agerar därefter. En viktig grundsten i kampen behöver vara solidaritet sinsemellan. Enbart tillsammans kan vi med bästa möjliga resultat utkräva ansvar av makthavare och omvärlden. VÄGEN DIT För att nå vår vision måste vi definiera och utveckla fyra huvudområden. Dessa följer varandra i en logisk ordning, där vi först definierar våra politiska prioriteringar. Dessa är sedan vägledande för vår verksamhet, vars utformning i sin tur styr hur vi organiserar oss. I slutändan använder vi våra resurser för att på bästa sätt stärka vår organisering. POLITISKA PRIORITERINGAR Makt vs inflytande Vi tror att barn och unga behöver få tillgång till verklig makt för att deras röster ska tas på allvar. Vår åsikt är att det därför inte räcker att prata om barn och ungas rätt till inflytande. Inflytande innebär att någon annan får reglera hur mycket inflytande barn ska ha, i vilka frågor och på vilka sätt. I slutändan tar någon annan än barn och unga beslutet vilket inte är verklig demokrati. Därför kämpar vi för: Sänkt rösträttsålder, med 16 som ett första steg. Att åldersdiskriminerande slagstiftning förändras så att fler fall av ologiska åldersgränser räknas som diskriminering och förbjuds. Att artikel 12 i Barnkonventionen förstärks så att rätt till verklig, politisk makt innefattas i rätten till inflytande i frågor som rör en