Remissvar Ansvar för nutritionsbehandling. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Remissvar Ansvar för nutritionsbehandling. KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Överlämna socialnämndens yttrande till Region Halland som Falkenbergs kommuns remissvar. Beslutsunderlag Beslutsförslag, Socialnämnden 144, Socialnämnden, Yttrande, Region Halland, Remiss angående ansvaret för nutritionsbehandling, Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Region Hallands remiss om att tydliggöra att nutrition är en del av hälso- och sjukvårdsansvaret och därmed ingår i hemsjukvårdsöverenskommelsen. I remissen framgår att det föreligger ett behov av att säkra upp tillgången av nutritionskompetens i kommunerna eftersom nutritionsansvaret idag åligger sjuksköterskor, vilket varken är patientssäkert eller resurseffektivt. Region Hallands förslag innebär att en effektiv och patientcentrerad vård bör vara utformad på ett sätt som gör att den som ansvarar för nutritionsbehandlingen också ges möjlighet att förskriva de hjälpmedel som erfordras. Eventuella kostnader som följer därav bör täckas av den organisation som förskrivaren tillhör. Vidare föreslås att nuvarande subventionssystem med tillhörande högkostnadsskydd ersätts med endast ett högkostnadsskydd, vilket höjs till 1500 kronor per månad i samband med en ny förskrivnings- och distributionsmodell införs, vilken är under framarbetning. Socialnämnden har för Falkenbergs kommun ombetts yttra sig över Region Hallands remiss och förmedlar i sitt yttrande att det föreligger ett antal områden som bör beaktas och utreds innan förslaget kan antas. Bland annat anser socialnämnden att kostnadsansvaret bör tillhöra ordinatören, patientssäkerheten måste bevakas med säkrad kompetens, samt att kommunmedlemmarnas likabehandlande gäller om inte särskilda skäl föreligger. Dessutom argumenterar socialnämnden för att effekterna som drabbar socialtjänstens avgiftshantering, vilka tillkommer av ett regionalt högkostnadsskydd, ska utredas. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 301 Ekonomi Socialnämnden förmedlar att Region Hallands förslag kan komma att påverka kommunens ekonomi. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen har ingenting att erinra i socialnämndens bedömning och föreslår därmed att yttrandet ska översändas till Region Halland som Falkenbergs kommuns remissvar. Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med socialnämnden i Falkenberg Remissvar angående ansvar för nutritionsbehandling. Dnr Beslut Socialnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta 1 Anta yttrandet och översända det till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Förvaltningens yttrande Region Hallands remiss angående ansvaret för nutritionsbehandling Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommunstyrelse har ombetts av Region Halland att ta ställning till fyra punkter rörande en överenskommelse om särskilda näringsändamål: Att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret Att hälso- och sjukvårdsansvaret för nutritionsbehandling ska följa principen för hemsjukvårdsöverenskommelsen Att patientkostnaderna ska vara enhetliga, oavsett huvudman Att ett gemensamt högkostnadsskydd införs och tidigare subventionsmodell avvecklas. Undantaget är personer på särskilt boende, där produkterna ingår i matabonnemanget. Ekonomi De förslag som presenteras i yttrandet kan komma att påverka nämndens ekonomi. Övervägande En del av frågeställningarna i remissen bedömer förvaltningen vara bra, och vissa mindre bra. Då vissa grundprinciper måste beaktas kan inte förslaget antas utan fortsatt utredning. 1. Kostnadsansvaret måste tillhöra ordinatören. 2. Patientsäkerheten måste bevakas genom säkrad kompetens 3. Kommunmedlemmarnas likabehandlande gäller om inte särskilda skäl föreligger. 4. De effekter ett regionalt högkostnadsskydd får på socialtjänstens avgiftshantering måste vidare utredas. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med socialnämnden i Falkenberg Vid protokollet Lisa Lindskog Protokollet justerat och anslaget samma dag. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelseförvaltningen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

5 Tjänsteskrivelse Datum Socialförvaltningen Kvalitets- och utredningsavdelningen Sophia Lehnberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska Utlåtande om Remiss ang. ansvaret för nutritionsbehandling För att på ett tydligt sätt utreda ansvaret för nutritionsbehandling behöver dels en uppdelning mellan kosttillskott och sondnäring göras, dels en uppdelning mellan ordinärt boende och särskilt boende, samt basal vård och specialiserad vård. Därför kommer punkterna att hanteras utifrån de de uppdelningar som behöver göras. De två avgörande frågorna gäller patientsäkerhet och kostnadsansvar. En mycket viktig princip att följa är att kostnadsansvaret alltid bör följa ordinationsrätten. Konsekvenserna kan annars bli både konflikt mellan huvudmän och risker för patienten. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar När det gäller kommunens ansvar för bland annat särskilda boenden så lyder kravet enligt följande: Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård, dock inte den vård som förmedlas av läkare. Kommunens ansvar för hemsjukvård lyder enligt följande: Hemsjukvårdens uppdrag innebär all planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå samt planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk nivå som med bibehållen patientsäkerhet kan ges i den enskildes hem. Kommunen ska erbjuda en god och säker vård och kan det inte göras ska kommunen inte utföra den vården. Då kan sjukhusets resurser komma att behövas tas i anspråk. På samma sätt som man vänder sig till sjukhuset för röntgen eller andra undersökningar eller behandlingar. Huvudmän och samtliga vårdgivare måste beakta att det aldrig är patienten i sin helhet som övergår till kommunen utan det är ansvaret för att erbjuda patienten en viss vårdinsats som förflyttas. Patienten kan fortfarande vara patient hos den ena huvudmannen under tiden hen är patient hos den andra. Med andra ord är det omöjligt att kalla en patient för kommunal eller regional. Kommunens sjuksköterska ansvarar för den basala nutritionsutredningen och behandling med omvårdnadsåtgärder samt kosttillskott. När sjuksköterskans kompetens inte räcker eller när ett tillstånd behöver utredas vidare eller behandlas med andra metoder hänvisar sjuksköterskan till primärvårdsläkare. Läkare har ordinationsrätt men kan av olika anledningar vilja konsultera en dietist. Detta har Region Halland sedan årsskiftet förhindrat genom att inte längre tillåta läkare att remittera patienter inom hemsjukvård och särskilda boenden. Att ordinera sondmat torde kunna ses som en enstaka insats som inte är sammanhängande över tid. Det är därför tveksamt om det kan anses vara hemsjukvård att ordinera sondmat, då definitionen för hemsjukvård lyder: hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Det kräver också betydligt djupare näringskunskaper än vad som ingår i en sjuksköterskas kompetens. Läkare och framför allt dietister har denna kompetens. Falkenbergs kommun har i skrivande stund 31 patienter i sin vård som har sondmat. 8 inom särskilda boenden och 23 i hemsjukvård. Ordinationen är given när patienten kommer till Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

6 kommunens vård och i de flesta fall fungerar intaget tillfredsställande. I de få fall där specialkunskaper behövs hänvisar således sjuksköterskan till läkare som besitter ordinationsrätt. Även om kommunen utbildar sjuksköterskorna i nutrition på en sådan nivå att de självständigt kan ordinera sondmat, alternativt anställer en dietist, är underlaget för litet för att kunna upprätthålla kompetens och patientsäkerhet. Att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret Precis som med all vård bör kostnadsansvaret åligga ordinatören. Andra lösningar är inte att rekommendera så de riskerar att urholka ordinationsrätten, försämra samverkan och riskera patientsäkerheten. Därför behöver ordinationsrätten klarläggas. Sjuksköterska kan inneha ordinationsrätt för kosttillskott, såsom hon redan idag har. Sond läggs in på sjukhus och som logiskt är ordineras samtidigt det som ska ges i sonden. Sondnäring ordineras i dagsläget inom region Halland. När patienten tar emot hemsjukvård och kommunal vård stöttar sjuksköterskan patienten med sin kunskap och hantering. Om patienten får problem av något slag med sin sondmat uttömmer först sjuksköterskan sina åtgärder innan hon hänvisar till primärvårdsläkaren. Detta sker på samma sätt som när en patient på sjukhus ordineras exempelvis läkemedel mot Parkinsons sjukdom- när patienten är hemma hjälper sjuksköterskan till med hanteringen. Om det inte fungerar med behandlingen vänder sig sjuksköterskan till läkaren. När det gäller den utrustning som behövs för att ge sondmat, såsom pumpar, aggregat och annat förbrukningsmaterial kan man tänka sig två olika lösningar. Dels att den som ordinerar sondmat samtidigt måste ordinera det material som behövs för att ge sondmaten. Dels att den huvudman som ansvarar för utförandet av sondmatningen tar kostnadsansvaret. Idag används båda modellerna för olika produkter och material. Dock är det rimligt att ordinatör av sondmat också ordinerar nödvändigt material för att ge sondmaten. Annars finns det ju inget att sondmaten i och behandlingen kan inte fortgå. Att hälso- och sjukvårdsansvaret för nutritionsbehandling ska följa principen för hemsjukvårdsöverenskommelsen Denna sättning har ringa betydelse. Det avgörande är ordinationsrätt och kompetens. Kommunen kan erbjuda en basal nutritionsvård med hjälp av bedömning och åtgärder i form av omvårdnadsåtgärder och kosttillskott. En så specialiserad åtgärd som djupare nutritionsutredningar samt ordination av sondmat måste ses som hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk nivå och därför måste möjligheten att kompetenssäkra alltid beaktas. Att patientkostnaderna ska vara enhetliga, oavsett huvudman Då patienter rör sig mellan de olika huvudmännen och mellan olika vårdgivare är det rimligt utifrån ett patientperspektiv samt ett eventuellt högkostnadsskydd att samordna patientkostnaden. Detta kräver dock en gemensam upphandling samt distribution. Att ett gemensamt högkostnadsskydd införs och tidigare subventionsmodell avvecklas. Undantaget är personer på särskilda boende, där produkterna ingår i matabonnemanget Då patienter rör sig mellan de olika huvudmännen och mellan olika vårdgivare är det rimligt utifrån ett patientperspektiv att samordna ett högkostnadsskydd för att undvika för höga patientkostnader. Region Halland kan inte besluta hur kommunen ska debitera sina brukare för mat respektive sondmat. Det bör inte göras undantag för personer på särskilda boenden. Där bör istället kostnaden för matabonnemanget regleras. Kosttillskott och sondmat används på olika sätt. Kosttillskott används i regel till patienter som även äter mat och har kostnader för det. Sondmat ersätter ofta hela matintaget eller delar av det. Att särbehandla invånare som bor på särskilda boenden från invånare som bor i ordinärt boende strider mot kommunallagens 2 kap. 2 som säger att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Den sjukvård som bedrivs innanför väggarna på ett särskilt boende är en del Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

7 av öppenvården. Den kan därför inte jämställas med slutenvården. Således bör ordinerade kosttillskott betalas av konsumenten upp till högkostnadsskydd, oavsett om hen bor i ordinärt boende och har kostnader för sina matinköp eller om hen bor på särskilt boende och har ett matabonnemang. Likadant bör gälla för sondmat. Om konsumenten av sondmat bor i ordinärt boende kan konsumenten avväga sitt matinköp efter förbrukningen av sondmat och samma princip bör gälla på särskilt boende. Sondmaten betalas av konsumenten upp till högkostnadsskydd. Även om det tycks osannolikt att ordinera både kosttillskott och sondnäring behövs ett förtydligande om högkostnadsskyddet ska gälla de båda grupperna gemensamt eller var för sig. Vidare behöver effekterna på socialtjänstens förbehållsbelopp och hanteringen därav först utredas innan beslut kan fattas Nuläge i Falkenbergs kommun Särskilt boende För de som har matabonnemang ingår näringsdrycken, d.v.s. ingen extra avgift föreligger ifall detta skulle ordineras. Gällande sondmat så kopplas beslut om matabonnemang ifrån avgifterna. Sondmaten debiteras 27 kronor per sondpåse. Maximalt belopp som debiteras avseende sondmat är kronor (3 ggr per dygn). Sondmat jämkas i avgiftsberäkningen. Näringsdrycken ingår även här utan kostnad. Ordinärt boende Sondmat debiteras 27 kronor per sondpåse och jämkas i avgiftsberäkningen. Näringsdryckerna kostar 14 kr per förpackning och jämkas ej i avgiftsberäkningen Ansvarsfördelning enligt Förslag SÄRNÄR enligt principöverenskommelse och övergripande plan Kostnadsansvar Sondnäring Övriga SÄRNÄR-produkter Region Halland Inneliggande patienter, patienter i specialiserad öppenvård och närsjukvård samt hemsjukvårdens patienter Inneliggande patienter, patienter i specialiserad öppenvård och närsjukvård Kommunerna Brukare/patient Brukare i SÄBO och boende med särskilt stöd och service Inneliggande på sjukhus: Patientavgift SÄBO och boende särskilt stöd och service: ingår i matabonnemanget I eget boende eller hemsjukvård: Egen finansiering upp till högkostnadsskyddet. Brukare i SÄBO och boende särskilt stöd och service samt basal nutritionsbehandling i hemsjukvård Inneliggande på sjukhus: Patientavgift SÄBO och boende särskilt stöd och service: ingår i matabonnemanget I eget boende eller hemsjukvård: Egen finansiering upp till högkostnadsskyddet. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

8 Fördelning enligt förslag Falkenbergs kommun Kostnadsansvar Kosttillskott Sondnäring inkl utrustning Region Halland (Ordinatörer: De som Region Halland anser har kompetens) Samtliga patienter med behov som inte i behandlande stund tar emot vård genom kommunens HSL-ansvar eller hemsjukvård. Ansvar för den kostnad som Samtliga patienter som ordineras sondmat. Hallands kommuner (Ordinatörer: Sjuksköterska) Patient överstiger högkostnadsskyddet. Samtliga patienter med behov inom kommunens HSL-ansvar samt hemsjukvård. Ansvar för den kostnad som överstiger högkostnadsskyddet. Ansvar för den kostnad som understiger högkostnadsskyddet Ansvar för den kostnad som understiger högkostnadsskyddet Om patienten bor på SÄBO regleras matabonnemang utifrån förbrukning av sondmatpatienten kan ha nivå 0, 1, 2 eller 3 på kostabonnemang. (ett helt matabonnemang kostar i skrivande stund 3559 kr/ månad). Nivå 3( 0 sondmat) kostar 3559 kr/månad. Nivå 2 ( 1 sondmat/dygn á 425 kr/månad)kostar 2373 kr/månad. Nivå 1 ( 2 sondmat/dygn á 850 kr/månad)kostar 1186 kr/ månad. Nivå 0( 3 sondmat/dygn á 1700 kr/månad) innebär ingen kostnad. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

9 Påverkan för den enskildes ekonomi enligt liggande förslag För brukare som har en låg inkomst och bor på särskilt boende kan vissa drabbas ekonomiskt. Idag så garanterar kommunen brukaren sitt förbehållsbelopp utifrån den beräkning som görs för att kontrollera avgiftsutrymmet. Hur och vem som kompenserar detta eventuella underskott och garanterar brukaren sitt förbehållsbelopp är ännu inte fastställt. Detta gäller endast nivå 1 och nivå 2. Exempel: Nuvarande beräkning med fullt matabonnemang Inkomst Förbehållsbelopp Boendekostnad Minimibelopp (för fullt matabonnemang) Avgiftsutrymme Avgifter att debitera Omvårdnadsavgift Avdrag enl avgiftsutrymme ( ) Matabonnemang Hyra Summa: (egentligen kr men betalar aldrig lägre belopp än hyran) Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

10 1(4) Regionkontoret Styrning och stöd Staffan Johansson kanslichef Datum Diarienummer RS Till Kommunstyrelsen Regionstyrelsen REMISS ang. ansvaret för nutritionsbehandling För att erbjuda alla hallänningar en god, effektiv och jämlik vård finns ett behov att tydliggöra hälso- och sjukvårdsansvar för nutrition. Idag är patientens möjlighet till hjälp vid nutritionsproblem beroende av vilken vårdgivare patienten tillhör och var i länet patienten bor. Frågan har på uppdrag av Strategiska gruppen för socialtjänst och hälso- och sjukvård utretts och taktiska gruppen funktionsnedsatta har ansvarat för att hålla samman utredningen. Strategiska gruppens förslag sänds härmed ut på remiss till kommunerna i Halland samt Region Halland. Förslagets innehåll Förslaget innebär ett tydliggörande av att nutrition är en del av hälso- och sjukvårdsansvaret och därmed ingår i hemsjukvårdsöverenskommelsen. Tillgången till nutritionskompetens behöver säkras upp för kommunerna, där nutritionsansvaret idag åligger sjuksköterskor, vilket varken är patientsäkert eller resurseffektivt. För en effektiv och patientcentrerad vård bör den som ansvarar för nutritionsbehandlingen ges möjlighet att förskriva de hjälpmedel som behövs. Eventuella kostnader som följer av förskrivningen bör täckas av den organisation som förskrivaren tillhör. Nuvarande subventionssystem med tillhörande högkostnadsskydd föreslås ersättas av endast högkostnadsskydd. Högkostnadsskyddet höjs till 1500:- per månad, i samband med att en effektivare förskrivnings- och distributionsmodell införs. Hjäpmedelscentrum har fått i uppdrag att utarbeta en sådan modell.

11 2(4) Bakgrund Nutritionsbehandling innebär omfattar bland annat riskbedömning för undernäring, bedömning av behov respektive intag av energi och protein, ordination av specialkost och konsistensanpassning samt översyn av måltidsfördelning, nattfasta och måltidsmiljö. Det kan även innebära behandling av mer specialiserade nutritionsproblem vid till exempel ämnesomsättningssjukdom, cancer-, lever- eller njursjukdom. SärNär-produkter omfattar kosttillägg, berikningsprodukter, förtjockningsmedel och sondnäring och används i både regionens och kommunernas hälso- och sjukvård. Förslagen omfattar samtliga dessa produkter, däremot inte produkter för parenteral nutrition då dessa klassas som läkemedel. En arbetsgrupp bestående av projektledare från Region Halland och representanter från såväl Region Halland som kommunerna tog under 2015 fram en rapport med beskrivning av nuläge och förslag till beslut. En konsult anlitades under hösten 2015 för att översätta förslagen till en grundläggande överenskommelse, vilken ligger till grund för de förslag som berörda nämnder nu har att lämna synpunkter på. Nuvarande högkostnadsskydd är 1400:- per månad och subvention sker med 50% av produktkostnaden. Förskrivningarna går via apoteken där priset för produkterna är dubbelt så höga som länets upphandlade priser. En produkt som kostar 9:- vid avrop från egen upphandling kostar 18:- när den förskrivs via apotek. Hälften betalas av patienten och hälften av regionen. Patienter inskrivna i hemsjukvården omfattas inte av regionens subventioneringssystem och kommunerna har med något undantag inget eget system för att säkra patienternas tillgång till nutritionsprodukter. Det innebär att patienter som är inskrivna i hemsjukvården inte erbjuds nutritionsbehandling i samma utsträckning som andra patienter. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Patientavgifterna kommer i stor utsträckning att täcka produktkostnaderna. Genom att avveckla förskrivning via apotek och förskriva ur upphandlat sortiment påverkas patienternas kostnad inte nämnvärt av förändringen. Förskrivande vårdgivare står för kostnader som överskrider högkostnadsskyddet. I första hand är det sondnäringspatienter som har högre kostnader än föreslaget

12 3(4) högkostnadsskydd. Dessa kostnader hanteras redan i dagsläget av kommunerna i de fall patienterna är inskrivna i hemsjukvården Andra patienter vars kostnader kan överstiga högkostnadsskyddet är patienter som använder specialprodukter eller patienter med högt energibehov som i sin helhet täcks av kosttillägg. Den stora majoriteten använder dock nutritionsprodukter som tillägg utöver vanlig kost och når inte upp i högkostnadsskyddet. Den nya upphandlingen innebär avsevärt lägre kostnader för produkterna inom området SärNär jämfört med uthämtning på apotek. Region Halland arbetar just nu med att sätta upp en distributionskedja för dessa produkter för distribution till patienternas vistelseplats. Det innebär att patient, anhöriga eller medarbetare inte behöver hantera dessa produkter via apoteken, en förmodad tidsbesparing. Förskrivarutbildning kommer erbjudas av regionens Hjälpmedelscentrum. Hur många förskrivare man önskar utbilda får respektive verksamhet själv avgöra. Ställningstagande Det respektive huvudman har att ta ställning till är följande förslag: Att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling skall följa hälso- och sjukvårdsansvaret. Att hälso- och sjukvårdsansvaret för nutritionsbehandling ska följa principen för hemsjukvårdsöverenskommelsen. Att Patientkostnaderna skall vara enhetliga, oavsett huvudman. Att ett gemensamt högkostnadsskydd införs och tidigare subventionsmodell avvecklas. Undantaget är personer på särskilda boenden, där produkterna ingår i matabonnemanget. Fortsatt beredning av ärendet Efter remissomgången kommer ett beslutsunderlag att utarbetas. Eftersom det till viss del är fråga om förändrade gränsdragningar så behöver likartade beslut fattas i respektive fullmäktigeförsamling. Remisstid mm. Remisstiden är till och med den 31 oktober. Svar insänds till Region Halland, kansliavdelningen, Halmstad alternativt via e-post regionen@regionhalland.se

13 4(4) Har ni frågor om innehållet på ärendet så kontakta gärna verksamhetschef Magdalena Barkström alternativt Observera att det också finns möjlighet att få en föredragning av ärendet av Stina Grönevall, koststrateg Halmstad kommun, alternativt Med vänliga hälsningar Staffan Johansson Bilaga: Process SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan

14 Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGEN BAKGRUND Förslagen i arbetsgruppens rapport Referensgruppen ANALYS OCH FÖRSLAG Ansvarsfördelning och kostnadsansvar Nuvarande kostnader Förslag och motiv till förslag Kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret Använd högkostnadsskydd som styrande princip Implementering av IT-stöd Kostnader för IT-stöd och distribution Förslag till implementering av IT-stöd och distributionslösningar Förutsättningar för genomförande Förslagens beredning av huvudmännen Sammanfattning av förslagen En principöverenskommelse och ett beslut behöver fattas av RH och var och en av de sex kommunerna som slår fast var kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska ligga. Ett sådant beslut bör innebära att: RH har kostnadsansvar för SärNär-produkter för: personer inskrivna på sjukhus eller som behandlas i öppen vård vid specialistklinik och som behandlas i närsjukvården samt för sondnäring (d v s parental och enteral nutrition 1 ) och de apparater och tillbehör som krävs för att administrera denna inom hemsjukvården. barn och ungdomar upp till 16 år (även de i särskilt boende). Kommunerna har kostnadsansvar för SärNär-produkter för: personer i särskilt boende (SOL) och de som har ett boende med särskilt stöd/service (LSS). Detta gäller alla SärNär-produkter, inkl de apparater och tillbehör som krävs för att administrera dessa. 1 Enteral nutrition innebär att näringen tillförs mag-tarmkanalen via sond genom näsan eller sond som mynnar på magen. Parental nutrition innebär att näringen tillförs direkt i blodbanan. Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 1 av 11

15 inom hemsjukvården har kommunen kostnadsansvar för all nutritionsbehandling, utom för sondnäring och de tillbehör dessa kräver. Personer boende i någon av Hallands sex kommuner har ett kostnadsansvar för: den del av kostnaden för SärNär-produkter som understiger högkostnadsskyddet. Alternativprodukter som inte är livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär- När). Ett gemensamt högkostnadsskydd föreslås i syfte att skydda brukare/personer i öppen vård och omsorg mot för höga kostnader. Dessutom får brukare och patienter lägre kostnader genom att produkterna upphandlas och att RH/kommunerna står för distributionskostnaderna. Ett för huvudmännen gemensamt högkostnadsskydd för vuxna 2 brukare/patienter införs om kr per månad för förskrivna SärNär-produkter inom den öppna vården och omsorgen. Kostnaden för SärNär-produkter ingår i matabonnemanget för personer på särskilda boenden och för de som har ett boende med särskilt stöd och service samt i patientavgiften för de som vårdas inneliggande på sjukhus. Distributionen av SärNär betalas av huvudmännen. Ovanstående innebär även att tidigare tillämpade system för subventioner och bidrag till vuxna brukare/patienter tas bort i RH och kommunerna. För distributionsupphandling och IT föreslås att RH och de sex kommunerna förtydligar Regionservice pågående uppdrag att upphandla lagerhållning och distribution av SärNärprodukter utifrån att: Distributörens IT-stöd klarar förskrivning/beställning, lagerhållning, distribution, fakturering till kunder/huvudmän utifrån gällande regelverk och uppföljning till huvudmän och förskrivare. Leverantörens IT-system och kapacitet i övrigt klarar att utöka sortimentet till andra läkemedelsnära produktområden. Produktupphandlingar även fortsättningsvis görs gemensamt av huvudmännen och inte av upphandlad distributör. Denna PM redovisar också övergripande hur förslagen bör förankras och det vidare arbetet bedrivas. För den fortsatta beredningen, beslutsfattande och genomförandet av aktuella förslag behöver ett antal förutsättningar vara uppfyllda. Dessa berör: En tydligare (gemensam) beställarfunktion för SärNär hos huvudmännen som inkluderar avtalsvård och avtalsuppföljning. Regelverk och rutiner för förskrivning, riktlinjer för kostbehandling. Utbildning/godkännande av förskrivare En ändamålsenlig berednings- och beslutsprocess (se 3.3) I det inledande beredningsskedet behövs även en operativ sammanhållande person på några timmar per vecka. 2 Bakgrund SärNär-produkter i kosttillägg, berikningsprodukter, förtjockningsmedel och sondnäring används i både regionens och kommunernas hälso- och sjukvård. Området har präg- 2 Äldre än 16 år. Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 2 av 11

16 lats av oklarheter kring ansvarsfrågor och skiftande taxor för patienter/brukare mellan huvudmännen och en allmänt outvecklad infrastruktur för förskrivning, upphandling, distribution och uppföljning. På uppdrag av Strategiska gruppen vård och omsorg tog en arbetsgrupp under hösten 2014 till våren 2015 fram en rapport med en nulägesanalys som underlag till en överenskommelse mellan Region Halland och de 6 kommunerna i länet. En omfattande och gedigen rapport lämnades med ett stort antal förslag som prioriterades i de slutliga skrivningarna. Under hösten 2015 anlitades en konsult för att översätta förslagen till en överenskommelse och en referensgrupp tillsattes för att avgränsa uppgiften. Referensgruppen består huvudsakligen av personer från taktisk grupp funktionsnedsatta samt RH:s förvaltningschef för Hälsa och funktionsstöd och RH:s utvecklingschef vid regionkontoret. 2.1 Förslagen i arbetsgruppens rapport Arbetsgruppens utredningsrapport från listade och prioriterade sina förslag enligt nedan. Man pekade också på att flera av förslagen påverkar varandra och i viss utsträckning förutsätter varandra. 1. Kostnadsansvaret för nutritionsbehandling skall följa hälso- och sjukvårdsansvaret. 2. Inrätta funktionen nutritionsstrateg. 3. Inför ett IT-system för förskrivning av SärNär-produkter och uppföljning av kostnader. 4. Säkra tillgång till dietist för samtliga patienter, oavsett vårdgivare. 5. Läkare och dietister skall ha förskrivningsrätt för vuxna. Specialistsjuksköterskor samt kommunsjuksköterskor med internutbildning i basal nutrition skall ges förskrivningsrätt för ett bassortiment. 6. Frångå systemet med livsmedelsanvisningar för barn och unga och inför istället förskrivning på samma sätt som för vuxna och a. höj åldersgränsen för avgiftsnivån 120: - per uttag från 16 år till 18 år och b. inför egenavgift i tre nivåer för vuxna över 18 år, beroende på hur stor del av patientens energibehov som täcks av SärNär. 7. Ta bort kontantbidraget för glutenfri kost till vuxna över 18 år och a. se över ersättningssystemet för glutenfri kost för barn och unga. 2.2 Referensgruppen En referensgrupp 3 bildades för att ta emot och diskutera konsultens bearbetning av de förslag som presenterades i arbetsgruppens rapport. Referensgruppen konstaterade vid sitt första möte att de sammantagna förslagen är mycket omfattande. Man konstaterade också att några av dem gick utanför det primära uppdraget. Det gäller t ex inrättandet av tjänster och dimensionering. Den inriktning som klargjordes under mötet var att skapa överenskommelsen kring två delar som är viktiga utifrån kravet på jämlika villkor för hallänningens vård och omsorg: 3 Följande personer har ingått i referensgruppen: Magdalena Barkström. Utvecklingschef, RH Kristina Isaksson. Framtidens hemsjukvård, Laholm Gun Harplinger. Förvaltningschef, Hälsa och funktionsstöd, RH Ann-Marie Philis. Verksamhetschef, Hälsa och funktionsstöd, RH Ola Götesson, chef för egenregin, Falkenberg. Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 3 av 11

17 Kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret Ensa brukar- och patientkostnader för SärNär-produkter Den tredje huvudfrågan handlar om hantering av IT-stöd och distribution. Regionservice har påbörjat arbetet med en distributionsupphandling. I detta arbete är det viktigt att: Överenskomma och implementera ett system för förskrivning av upphandlade produkter, fakturering, distribution och uppföljning. Det senare är en förutsättning för ett enhetligt avgiftssystem för patienterna och innebär också att systemets beställarfunktion behöver förtydligas. Referensgruppen var också överens om att inte lägga några särskilda förslag för barn och ungdomare, eftersom ersättningen till dessa är författningsreglerade. Bedömningen är att en översyn av lagen om läkemedelsförmåner kommer att ske i detta avseende, men det kommer att dröja. Vid det andra och sista mötet ställde sig referensgruppen bakom förslagen till beslut i denna PM. 3 Analys och förslag SärNär-områdets karaktär och bristen på stödsystem gör det svårt att på kort tid åstadkomma önskade förändringar. Idag finns stora administrativa brister och inget stödjande IT-system. Det går t ex inte att kontrollera apotekens fakturor, följa upp gjorda förskrivningar och produktgrupper och få en automatisk hantering av brukares och patienters egenavgifter. Detta har också försvårat den distributionsupphandling som man avser att göra, liksom ambitionen att få till stånd en enhetlig avgiftsstruktur i länet. Arbetsgruppens uppdrag och rapport gällde endast SärNär. De läkemedelsnära produkterna som används av patienter och brukare är dock betydligt fler. Det gäller t ex inkontinens-, stomi- och diabetesprodukter. Även för dessa finns stora fördelar med att göra produktoch distributionsupphandlingar. Inom Västra Götalandsregionen har man inrättat ett Centrum för läkemedelsnära produkter (CLP), som hanterar flera läkemedelsnära produktområden med stöd av ett gemensamt IT-system. CLP ansvarar främst för tillgången till ett anpassat produktsortiment och en fungerande distribution. Det fortsatta arbetet med att effektivisera och ensa hanteringen av SärNär bör även beakta om andra läkemedelsnära produkter kan hanteras med stöd av samma stöd- och distributionssystem. 3.1 Ansvarsfördelning och kostnadsansvar Att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret betraktas nog av många som självklart. Läget är dock inte helt klarlagt och någon faktisk överenskommelse med denna innebörd finns inte mellan RH och kommunerna. RH ansvarar för SärNär inom närsjukvården och för patienter som är inskrivna på sjukhus och subventionerar produkterna i närsjukvården med 50 % upp till kr per månad som är patientens maxtaxa. Kommunerna har olika betalnings- och subventionsmodeller. Fast pris, maxpris, rabatterat styckepris per påse är några av de modeller som tillämpas. Även på särskilt boende och för boende med särskilt stöd och service varierar månadstaxorna för fullnutrition genom sondnäring. Kostnaderna för barn och unga under 16 år regleras i lag om läkemedelsförmåner ( 20, 2002:160). Enligt denna får varje inköp högst kosta 120 kronor. Förskrivning sker genom livsmedelsanvisning. För denna grupp räknas även livsmedel och hjälpmedel som för- Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 4 av 11

18 månskostnader och RH får en årlig ersättning från staten för dessa. Diagnoslistan där det framgår vilka sjukdomar som berättigar till subventionerade livsmedel är dock föråldrad. Existerande diversifierade subventionsregelverk (för vuxna) har ibland varit en drivkraft för att kringgå regelverk i syfte att ge brukaren/patienten minsta möjliga kostnad. Arbetsgruppens rapport pekar också på att olika subventionsgrader mellan RH och kommunerna också kan leda till att inte alla brukare/patienter erbjuds adekvat nutritionsbehandling. En kompletterade tolkning är att riktlinjer saknas i tillräcklig utsträckning, att det finns brister i kompetens/kapacitet och uppföljningen inom området är svag. Även arbetsgruppens utredning tog upp behovet av fler kompetenta förskrivare Nuvarande kostnader Huvudmännens totala kostnader för SärNär för personer över 16 år uppskattades i arbetsgruppens rapport till 22.2 Mkr. Av dessa avsåg cirka 6.5 Mkr kostnader för sjukvårdens inneliggande patienter och personer på särskilda boenden. Det finns ingen tillgång till statistik som visar hur många patienter det handlar om eller hur många förskrivningar. Den interna kontrollen inom området är mycket svag och blir inte bättre förrän beslut fattats om att införa system och rutiner som möjliggör uppföljning och kostnadskontroll. Bristen på ekonomiska underlag får också konsekvenser för analysen av förslagen i denna PM. Det finns helt enkelt inget underlag för att göra kostnadsprojektioner. Totalt sett är dock bedömningen att förslagen leder till lägre kostnader sannolikt för alla parter. Framför allt genom att de upphandlade produkterna blir billigare för brukare och patienter genom att dessa i framtiden kan distribueras väsentligt biligare utan apotekens påslag. I arbetsgruppens rapport finns kalkyler som visar att drygt 8 Mkr skulle kunna sparas om apoteksledet försvann. De nya kostnader som uppstår för distribution, lagerhållning och övrig hantering bli väsentligt lägre än hälften. Jämför kostnaderna för Sörmland i Förslag och motiv till förslag Kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret Det viktigaste förslaget i arbetsgruppens rapport var att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret. Bakgrunden till detta är att det idag saknas en principöverenskommelse kring detta i Halland och att ett beslut behöver fattas av regionen och de sex kommunerna som slår fast att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälso- och sjukvårdsansvaret. Förslaget är inte helt okomplicerat då begreppet hälso- och sjukvårdsansvar kan tolkas på flera sätt, vilket också tycks vara fallet i länet. För det första kan hälso- och sjukvårdsansvaret innebära en differentiering utifrån vårdnivå, d v s specialiserad nutritionsbehandling och basal. Det kan också referera till den vårdgivare som har det faktiska ansvaret för brukaren/patienten, d v s ett sjukhus eller ett vårdboende. I givna förslag förtydligas hälso- och sjukvårdsansvaret utifrån bägge dessa perspektiv. I arbetsgruppens rapport framgår att basal nutritionsbehandling innebär riskbedömning, bedömning av behov respektive intag av energi och protein, kostordinationer, översyn av måltidsfördelning, nattfasta och måltidsmiljö, ordination och förskrivning ur ett bassortiment av kosttillägg och specialprodukter samt överrapportering och handledning av övrig vårdpersonal. Specialiserad nutritionsbehandling innebär enteral och parenteral nutrition, tugg- och sväljutredning och utredning, behandling och uppföljning av nutritionsproblem vid sjukdom, t ex njursjukdomar, cancersjukdomar, leversjukdomar, svår malnutrition och ämnesomsättningssjukdomar. Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 5 av 11

19 I termer av kostnadsansvar för SärNär går skiljelinjen mellan sondnäring (enteral/parental nutrition, inkl nödvändiga tillbehör och apparater) och nutritionsbehandling. Sondnäring ges på alla vårdnivåer och kostnadsansvaret ligger på respektive huvudman, utom när den ges inom hemsjukvården. I detta fall har RH kostnadsansvar för den del av kostnaderna som överstiger personens högkostnadsskydd. En principöverenskommelse och ett beslut behöver fattas av RH och var och en av de sex kommunerna som slår fast att kostnadsansvaret för nutritionsbehandling ska följa hälsooch sjukvårdsansvaret utifrån den uttolkning som ges i Tabell1 nedan. Kostnadsansvar Region Halland Kommunerna Brukare/patient Sondnäring Inneliggande patienter, patienter i specialiserad öppenvård och närsjukvård samt hemsjukvårdens patienter. Brukare i SÄBO och boende med särskilt stöd och service. Inneliggande på sjukhus: Patientavgift SÄBO och boende med särskilt stöd och service: Ingår i matabonnemanget. I eget boende eller i hemsjukvård: Egen finansiering upp till högkostnadsskyddet. Övriga SärNär-produkter Inneliggande patienter, patienter i specialiserad öppenvård och närsjukvård Brukare i SÄBO och boende med särskilt stöd och service samt basal nutritionsbehandling inom hemsjukvården. Inneliggande på sjukhus: Patientavgift SÄBO och boende med särskilt stöd och service: Ingår i matabonnemanget. I eget boende eller i hemsjukvård: Egen finansiering upp till högkostnadsskyddet. Tabell 1: Förslag till fördelning av kostnadsansvar mellan de olika partnerna. För utformningen av högkostnadsskyddet, se avsnitt För brukares och patienter gäller också att alternativprodukter, som inte är livsmedel för särskilda näringsändamål (SärNär), inte ingår i högkostnadsskyddet Använd högkostnadsskydd som styrande princip RH och kommunerna behöver överenskomma vilka principer som ska tillämpas för att stödja brukare/patienter med höga kostnader för SärNär-produkter. Att dessa är gemensamma är viktigt ur ett likabehandlingsperspektiv. I arbetsgruppens rapport föreslogs att en differentierad egenavgift för vuxna skulle införas. Avgiftens storlek begränsades utifrån hur stor del av energibehovet som täcktes av den särskilda näringen kronor per månad för helnutrition, 850 kr för halv och 425 kr om den är lägre. Detta skulle även tillämpas på SÄBO och boende med särskilt stöd. Ett gemensamt system för egenavgifter eller subventionsgrad mellan RH och kommunerna är mycket önskvärt. Förslaget med egenavgifter, inklusive personer på SÄBO och de med särskilt stöd och service, är dock problematiskt i flera delar. För det första bör en sådan princip även gälla för sjukhus och annan heldygnsvård som RH finansierar. För det andra, och betydligt viktigare, krävs att bedömningar fortlöpande görs av de särskilda livsmedlens andel av det totala näringsbehovet för varje patient. Detta är både tidskrävande och administrativt besvärligt, särskilt i ljuset av att dietistresursen i länet är begränsad. För det tredje uppstår viss förvirring kring begreppen förskrivning och ordination. Vid heldygnsvård Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 6 av 11

20 ordinerar legitimerad personal läkemedel och specialkost och i öppenvården förskriver man och patienten hämtar ut. På vårdboenden betalar patienten idag för ett matabonnemang och för att undvika ytterligare administration och besvär för de boende är det rimligt att eventuella SärNär-produkter ingår i matabonnemanget. För SärNär-produkter, som förskrivs som ett led i en sjukvårdsbehandling i öppenvård, bör en och samma princip för att skydda brukare/patienter mot höga kostnader användas inom RH och kommunerna. Det föreslås här att ett gemensamt högkostnadsskydd ersätter tidigare system för den öppna vården. Samtidigt bör särskild näring ingå i patientavgiften (RH) och matabonnemanget (kommunerna) vid inskrivning på sjukhus respektive plats i vårdboende. Detta innebär att den kommunala ersättningsvariationen försvinner och att samma sak sker med nuvarande kontantbidrag som RH idag betalar ut till vuxna personer med glutenintolerans. Det finns idag en rad olika födoämnesallergier med större eller mindre påverkan på människors kostintag. Ingen av dessa berättigar till särskild ekonomisk ersättning från landsting och regioner. Idag är det endast fem landsting/regioner som har ett särskilt bidrag till personer med glutenallergi. Arbetsgruppens rapport menade att det inte är rimligt att genom bidrag subventionera en grupps ökade livsmedelskostnader, när detta inte sker på motsvarande sätt för övriga grupper. Även det allt större utbudet av glutenfria produkter i dagligvaruhandeln och sjunkande priser på dessa, talar för att denna bidragsform fasas ut. Sammanfattningsvis innebär det omarbetade förslaget att: Ett för huvudmännen gemensamt högkostnadsskydd för vuxna 4 brukare/patienter införs om kr per månad för förskrivna SärNär-produkter inom den öppna vården och omsorgen. Kostnaden för SärNär-produkter ingår i matabonnemanget för personer på särskilda boenden och för de som har ett boende med särskilt stöd och service samt i patientavgiften för de som vårdas inneliggande på sjukhus. Distributionen av SärNär-produkter betalas av huvudmännen. Ovanstående innebär även att tidigare tillämpade system för subventioner och bidrag till vuxna brukare/patienter tas bort i RH och kommunerna. Nivån på föreslaget högkostnadsskydd följer förslag till egenavgift för helnutrition i arbetsgruppens rapport. Denna lades mellan Konsumentverkets beräkning för genomsnittlig matkostnad för vuxna per månad (1 931 kr under 2014) och nuvarande maxtaxa för subventionerade särskilda livsmedel inom RH (1 400 kr). Sammantaget innebär förslaget att RH och kommunerna i fortsättningen använder samma system för att skydda brukare och patienter mot höga kostnader för SärNär. För patienter och brukare innebär det lägre priser på produkterna, ett skydd mot höga kostnader och en bättre tillgänglighet genom att distributionen förändras. Brukares kostnader för matabonnemanget kan variera i olika kommuner. Detta är dock inte en fråga för detta arbete som rör möjligheterna att få en rimlig kostnadsstruktur för hallänningarnas SärNär-produkter. Eventuellt lika avgifter för annan kommunal service är helt och hållet en fråga för länets kommuner. RH föreslås förvalta de strukturer som krävs för att driva det nya systemet för SärNär. Det gäller framför allt de distributionskostnader och eventuella kostnader för IT som uppstår. 4 Äldre än 16 år. Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 7 av 11

21 Respektive huvudmans kostnadsandel av dessa kan förslagsvis utgå från antalet förskrivningar eller annat lämpligt mått Implementering av IT-stöd Idag saknas ett adekvat IT-stöd för förskrivning, beställning, distribution och fakturering. RH och kommunerna kan därför i mycket begränsad utsträckning följa upp användningen av SärNär-produkter och möjligheterna att effektivisera förskrivnings- och distributionsprocesser är därför mycket små. I arbetsgruppens rapport redovisas endast Sesam LMN som används i VGR, Region Örebro och Landstinget Sörmland för olika läkemedelsnära produktgrupper. Det sistnämnda använder dock applikationen endast för inkontinensprodukter. För SärNär har man upphandlat Medic som lagerhållare och distributör. Detta företag har en egen programvara som hanterar såväl förskrivning/beställning och fakturering till brukare/patient och till huvudmännen. Landstinget har valt att upphandla produktsortimentet i egen regi. I både Sesam LMN och Medics lösning arbetar förskrivaren mot en webbportal. Anslutna till applikationen är sjukhus och vårdcentraler, kommunernas hemsjukvård och vårdboenden samt privata verksamheter inom den primär- och sekundärkommunala verksamheten. Programvarorna används vid förskrivning och distribution samt ger underlag till betalningar och fakturering. I VGR finns av två lagerhållare och distributörer av läkemedelsnära produkter. Skövdedepån som drivs i regionens regi medan den andra är upphandlad. Även Skövdedepån arbetar dock med upphandlade distributörer. I starten ingick två produktgrupper i systemen - inkontinens och SärNär. Därefter har diabetes- och stomiprodukter tillkommit och fler är på väg in. Bl a har dialysprodukter, förband och kompressionsstrumpor diskuterats. Egentligen är allt intressant som är hemtransporterbart och där upphandling kan ge billigare priser. De stora fördelarna med ett IT-stöd av denna typ är att: Förskrivarna får koll på sina förskrivningar Huvudmännen får bättre uppföljning och kontroll på kostnader. Utvärderingar kan göras utifrån riktiga data Gör att produktupphandlingar får genomslag (ger verktyg för förskrivning/beställning, fakturering och distribution). Möjliggör distributionsupphandlingar. Medics portal har motsvarande funktionalitet, förutom att distributionen ingår. Här väljer man hela paketet, inte primärt en IT-applikation. Utifrån ett läkar- och sjuksköterskeperspektiv innebär förskrivning i ett särskilt program ytterligare en inloggning. Förskrivningar kan även göras i läkemedelsmodulen, men då saknas all övrig funktionalitet som beskrivits ovan Kostnader för IT-stöd och distribution I arbetsgruppens rapport finns i bilaga 2 en Nytto- och kostnadsanalys samt värdering av IT-stöd för SärNär. Här beskrivs kostnaderna utifrån licenskostnader för Sesam LMN och kostnader för införandet: kr (engångsavgift licens) kr/månad (inkl underhåll, support och nyttjandelicens) kr/månad (statistikmodul) Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 8 av 11

22 kr för införandeprojekt (bl a konvertering och migrering av data, integration, projektledning, utbildning systemförvaltning och utbildning av en mindre grupp förskrivare som i sin tur förväntas utbilda övrig) Med de omfattande förberedelserna som berör behöriga förskrivare, produktregister, patient- och brukarregister, kopplingar till ekonomisystemet och utbildning av förskrivare, förefaller införandekostnaderna vara lågt räknade. En förklaring kan vara att kostnadsposten främst innehåller kostnader för projektledare och vissa centrala aktiviteter, inte den tid som tas i anspråk av övriga berörda medarbetare när register ska läggas upp och många personer ska utbildas i råväl regionen som kommunerna. Applikationen kräver också en systemansvarig bland huvudmännen. Medic har en annan affärsmodell som också påverkas av att man har lager och distributionsansvaret. Medic åtar sig också att upphandla önskat sortiment, men i Sörmlands fall har man sett fördelar med att göra detta själva. Kostnaden för Medic inkluderar sålunda ett totalansvar för applikationen (även inläggning av förskrivare och produkter, helpdesk) samt lagerhållning och distribution: 179 kr per förskrivning Med Landstinget Sörmlands cirka 700 förskrivningar per månad innebär det kr per månad. Inga ytterligare kostnader tillkommer varken för landstinget eller för brukare/patienter. Kostnaderna för respektive lösning är inte jämförbara då den senare innebär ett mycket större åtagande. Man kan dock anta att en distributör kan vara villig att ge bättre anbud om denne samtidigt kan använda den programvara de själva äger/använder i den övriga verksamheten Förslag till implementering av IT-stöd och distributionslösningar Effektiviseringen av SärNär-hanteringen i Halland kräver både att det finns en fungerande förskrivnings-/beställningsapplikation med den funktionalitet som beskrivits ovan och en distributionsorganisation. Om inte det senare fungerar är man fortfarande bunden till uttag på apotek till högre priser för alla parter. Arbetsgruppen föreslog i sin rapport att ett IT-system av typen Sesam LMN införs. Innan en sådan rekommendation antas bör dock först övervägas på vilka andra sätt huvudmännen kan uppnå målen med en effektivare SärNär-hantering. Även denna fråga är kopplad till Regionservice upphandling av distributionstjänsten för SärNär. Distributionslösningen bör även innehålla möjligheten att inkludera andra läkemedelsnära produkter. De nya produktavtalen kommer att ha samma omfattning som de som går ut Så fort distributionsfrågan är löst kan de utökas. RH och kommunerna kan antingen välja att upphandla IT-systemet separat och därefter upphandla en distributör och lagerhållare, eller att upphandla en distributör med ett ändamålsenligt IT-system. I detta finns fler aktörer än Amesto (som äger Sesam LMN) och Medic, men dessa illustrerar ändå väl de val som står till buds. De IT-lösningar som tillhandahålls i de olika fallen klarar ungefär samma saker. En skillnad kan vara Sesam LMS kräver mer av internt stöd i form av systemansvarig, samtidigt som statistikmodulen möjligen kan ge en mer finkornig uppföljning. Den typ av lösning som Medic har är enklare för huvudmännen att implementera och tycks dessutom vara starkare i logistik-/distributionsdelen. Framför allt innebär denna lösning att endast en upphandling behöver göras, eftersom distribution och IT-stöd kommer i samma paket. Såväl detta IT-stöd som det som ges av Sesam LMN är flexibla och kan lägga till nya läkeme- Förslag SärNär Principöverenskommelse och övergripande plan Sida 9 av 11