Examensarbete i ämnet informatik uppsatsanvisningar

Transkript

1 KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Informatik ISGC09 (C-nivå), 15hp ISAD13 (D-nivå), 15hp ISAE09 (Master), 30hp Examensarbete i ämnet informatik uppsatsanvisningar Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling För januari 2016

2 Förord Dessa anvisningar avser C-uppsats, 15 hp (ISGC09), och D-uppsats, 15 hp (ISAD13), samt Masteruppsats, 30 hp (ISAE09), i ämnet informatik. Våra förhoppningar är att dessa anvisningar ska underlätta studentens arbete med kunskapsutveckling av god kvalitet inom ämnet informatik. Dina synpunkter för att förbättra våra anvisningar är viktiga. Kontakta därför kursansvarig eller kursadm (se nedan) om du saknar någon viktig information eller vill kommentera anvisningarna. Lycka till med uppsatsarbetet önskar vi i handledarkollegiet! e-post till vår kursadministratör.: Berit.Kessler@kau.se 2

3 Innehållsförteckning 1. INFÖR EXAMENSARBETET KURSENS UPPLÄGG KANDIDATUPPSATS KURSENS UPPLÄGG MAGISTER- OCH MASTERUPPSATS EXAMINATION PLANERING EFTER ATT HANDLEDARE HAR TILLDELATS ATT BEDRIVA EXAMENSARBETE H ANDLEDNING UPPSATSENS UTFORMNING KVALITETSKRAV PÅ UPPSATSEN UNIVERSITETSBIBLIOTEKET ATT PRESENTERA EXAMENSARBETET BILAGA: OPPOSITION OCH FÖRSVAR (KANDIDAT, MAGISTER)

4 1. Inför examensarbetet Studenten söker själv kursen och ansvarar för att registrera sig på kursen via webben vid kursstart. Behörighetskraven för de olika uppsatskurserna ges nedan. Som framgår är magisterexamen inte ett krav för masteruppsatskursen. Behörighetskrav för kandidatuppsats (C-uppsats) Informatik 60 högskolepoäng eller motsvarande varav minst 30 hp på G1F-nivå eller högre. (Uppsatsen ligger på G2F-nivå). Behörighetskrav för magisteruppsats (D-uppsats) Gymnasiets Engelska kurs B eller motsvarande. Kandidatexamen samt Informatik 90 hp eller motsvarande varav minst 30 hp på G2F-nivå eller högre. Behörighetskrav för masteruppsats Gymnasiets Engelska kurs B eller motsvarande. Kandidatexamen samt Informatik 90 hp (eller motsvarande) på grundnivå. Informatik 60 hp på avancerad nivå vari skall ingå kursen ISAD11 Aktuell informationssystemsforskning 7,5 hp och kursen ISAD12 Vetenskapsteori och vetenskapsmetodologi 7,5 hp eller motsvarande. 1.1 Kursens upplägg kandidatuppsats Syftet med examensarbetet är att öva förmågan till självständig kunskapsutveckling inom ämnet informatik. Detta innebär att studenten har möjlighet att utveckla och fördjupa egna intresseområden i arbetet med att skapa ny och generell kunskap inom ämnesområdet. Kursens mål är att studenten ska förvärva kunskaper i att samla in, bearbeta, analysera och presentera kunskaper inom valt ämnesområde, dvs att självständigt bedriva kunskapsutveckling. Kursen är organiserad i form av ett antal förberedande obligatoriska inlämningsuppgifter, handledning före och under skrivprocessen samt ett slutseminarium. Handledningen är organiserad på följande sätt: Varje handledare har hand om 5-7 uppsatser och handleder i grupp Grupphandledning är schemalagd (9 tillfällen) Vid varje grupphandledning behandlas en eller två saker särskilt noga Vid grupphandledningstillfällena ska studenterna också ställa sina övriga frågor (de ska inte kontakta handledaren enskilt förrän i maj) Aktiv medverkan av studenterna i handledningsgruppen leder till att varje uppsats granskas av många personer långt före slutseminarium Efter grupphandledningen vidtar individuell handledning (även assisterande handledare kan då sättas in) Grupphandledaren hjälper också till att separera uppsatsämnen om två studenter vill skriva om samma sak (exvis ett företagscase) Undervisningsplattformen it s learning används för utlämning av material och 4

5 ska användas av samtliga studenter oavsett om man är antagen till campuskursen eller till distanskursen. Alla inlämningar av uppgifter sker med hjälp av den särskilda funktion för detta som finns i it s learning. Om du inte har användaruppgifter till it s learning så meddela kurssekreterare. Kurslitteratur under denna del utgörs av ett kompendium av Göran Goldkuhl om kunskapande, som finns i kursmappen på it s learning, samt Patel och Davidssons Forskningsmetodikens grunder utgiven på Studentlitteratur (2003 eller senare) och/eller Robsons How to Do a Research Project utgiven av Blackwell Publishing (2007 eller senare). Kurslitteraturen tar upp: Skrivprocessen Kunskapsbegreppet och forskningsetik Vetenskaplig metod Forskningsetiska aspekter Datainsamling Bearbetning av teori och empiri Analys Presentation av kunskapsbidrag/slutsatser Kvalitetskrav på uppsatsen Att granska och bedöma en uppsats Denna kurslitteratur gäller alltså bara de inledande seminarierna. Sedan måste varje uppsatsförfattare själv finna mer utförliga böcker om forskningsmetod. Det finns utförligare böcker om varje slag av metod (enkäter, intervjuer, experiment, fallstudier) och ofta behöver man konsultera flera böcker och kanske en del artiklar om metoden/metoderna man använder. Inlämningsuppgifter som förberedelse för kandidatuppsatsskrivande Kandidatuppsatskursen innehåller tre obligatoriska inlämningsuppgifter menade att fungera som introduktion till skrivarbetet och bidra till att studenten får kunskaper och färdigheter som är användbara i skrivarbetet. Följande tre inlämningsuppgifter ingår: 1. Problemområdesplan studenten beskriver idé till uppsatsämne 2. Att skriftligt redogöra för vad en akademisk rapport är och vad som är viktigast för att skriva en bra C-uppsats en tidig målfokusering utifrån kursdokument och kurslitteraturen 3. Instuderingsfrågor på kurslitteraturen Om ämnet inte är helt klart, precisera ändå uppsatsens tänkta inriktning. Detta är ett underlag för att utse handledare och kommer också att utgöra diskussionsunderlag vid den första kontakten med handledaren. Handledare utses i första hand utifrån ämnesval som passar in i hennes/hans forskningsområden och i möjligaste mån tillgodoses önskemål om handledare. 5

6 Uppgifterna specificeras i separata dokument som finns tillgängliga på kurssidan i undervisningsplattformen it s learning. Inlämning av inlämningsuppgifterna sker genom användande av inlämningsfunktionen i it s learning. Studenten anvisas en handledare när de tre obligatoriska inlämningsuppgifterna är godkända för att inte missa något grupphandledningstillfälle måste uppgifterna göras klara inom de tider som anges på kurshemsidan. 1.2 Kursens upplägg magister- och masteruppsats Som förberedelse för magisteruppsatsen finns särskilda metod- och vetenskapsteorikurser. Antagning till masteruppsatskursen förutsätter att vissa förberedande kurser har lästs. Masteruppsats kan dessutom skrivas inom ett masterprogram, varvid särskilda fakultetsgemensamma kurser ingår. På avancerad nivå förutsätts studenten självständigt kunna pejla läget vad gäller aktuella problemställningar inom informatikområdet. Detta innebär att kunskapsbidraget i en uppsats på avancerad nivå ska gå utöver vad en enskild organisation önskar få utrett åt sig. Det handlar inte enbart om att kritiskt välja ut och tillämpa kunskap och metoder utan kravet gäller också att bidra till kunskapsutvecklingen på såväl nationell (magister) som internationell (master) nivå. 1.3 Examination Kursen examineras i form av fullgjorda inlämningsuppgifter (gäller endast kandidatuppsatskursen), uppsatsförfattande och försvar av uppsatsen vid ett så kallat slutseminarium, samt för C- och D-nivåerna också opponering på annans uppsats vid ett slutseminarium. Opponent vid masterseminarium är disputerad inom informatik eller angränsande ämnesområden. Tillfällen att framlägga uppsatser vid ett slutseminarium ges i slutet av varje termin. Betyg som ges på kursen är underkänd, godkänd eller väl godkänd. Endast uppsatsen som produkt utgör grunden för VG. Kandidatuppsatsen kan genomföras i grupp om två studerande efter särskild prövning av kursansvarig. Om samförfattande tillåts måste studenterna beakta följande. Bidraget från respektive författare måste klart framgå av det inlämnade arbetet, exempelvis i ett förord. Varje student bedöms individuellt. Det måste vara möjligt att bli godkänd även när medskribenten inte fullgör sin del. Detta sänker inte kvalitetskraven på en publicerad uppsats och den student som ska godkännas måste därför vara beredd på merjobb för att själv komplettera de delar som inte färdigställts eller är godkända. 6

7 1.4 Planering efter att handledare har tilldelats Innan studenten kan påbörja sitt examensarbete måste studenten genomföra planeringsaktiviteter som ska utmynna i en konkret projektplan avseende examensarbetet. Planeringsarbetet sker i två steg. 1) Vid första handledningstillfället (för C-uppsats, se handledarens mapp i kursens it s learning-sida) diskuteras studentens förslag på ämne. Vidare diskuteras tänkbar inriktning och alternativa metodval. Denna diskussion ska ses som ett underlag inför nästa steg. 2) En projektplan upprättas av den studerande och lämnas in till handledaren (C-studenter laddar upp på it s; D/E-studenter enligt överenskommelse). Denna ska omfatta 2 3 A4-sidor och innehålla: Namn, adress, personnummer, telefon, e-post Arbetstitel Problemområde/Bakgrund (motiv till ämnesområde) Syfte (varför är frågeställningen av intresse) och om lämpligt också undersökningsfråga/problemformulering (denna precisering är frivillig) Förväntade resultat (kunskapsbidrag) Metodförslag Litteraturöversikt Tidplan för arbetet En väl genomtänkt projektplan utgör en god grund inför och styrning av det fortsatta arbetet även om den självfallet kommer att utvecklas och revideras under arbetets gång. Vid större revideringar måste studenten rådgöra med handledaren! 7

8 2. Att bedriva examensarbete Examensarbetet är kronan på verket inom akademisk grundutbildning. Därför ställs speciellt höga krav på studentens förmåga att tillämpa ett självständigt, kritiskt och välgrundat arbete. Uppsatsens ämnesval bör ha en tydlig anknytning till ämnet informatik. Vid Karlstads universitet definieras informatik som Läran om att utveckla kunskaper om hur IS/IT kan stödja operativa verksamheter, skapa nya affärsmöjligheter och bidra till en offensivare tjänsteutövning i företag och organisationer. Inom ämnet informatik i Karlstad har vi flera inriktningar (se också it-student.se), bl.a.: Affärsdriven IT-design och processorienterad analys Kontaktpersoner: Monika Magnusson och Marie-Therese Christiansson Användarorienterad interaktionsdesign Kontaktperson: John Sören Pettersson Verksamhets- och systemdesign Kontaktperson: Remigijus Gustas Kandidatuppsatser riktar sig till kollegor inom området där författaren har ett ansvar som yrkesspecialist; det kan till exempel gälla en organisation som önskar få en systemfråga belyst. Studenten ska visa att hon/han behärskar grunderna i vetenskapligt arbete genom originalitet, kommunikationsförmåga och trovärdighet i uppsatsen. Det handlar om att kunna kritiskt välja ut och tillämpa kunskap och metoder vad gäller den frågeställning som ska belysas. Magister- och masteruppsatser ska bygga på och generera kunskapsbidrag till etablerad teoribildning inom området. Kunskapsbidragen ska anses relevanta ur ett nationellt (magister) eller internationellt (master) perspektiv. Studenten ska visa en hög grad av självständighet och djup vad gäller att använda teorier och metoder samt i sin analys av erhållna resultat. Det är speciellt viktigt att uppsatserna kopplas till våra forskningsinriktningar för att bidra till informatikämnets utveckling vid Karlstads universitet. 2.1 Handledning Under arbetet med kandidatuppsats har den studerande möjlighet att ta upp sina problem i handledningsgruppen. När grupphandledningen är över, har studenten rätt till 2 timmar individuell handledning. För uppsats på avancerad nivå gäller 8 timmar. Det är viktigt att handledningstiden utnyttjas så effektivt som möjligt. Förbered med konkreta frågor och skriftligt material (lämna gärna in material i förväg i god tid före handledningstillfället!). Handledaren bör fungera som bollplank, diskussionspartner och rådgivare avseende uppsatsens inriktning och utformning. Det är dock viktigt att studenten självständigt bedriver sitt arbete och ansvarar för nödvändiga ämneskunskaper och den slutliga produkten, dvs uppsatsen. Processen dit kan vara mer eller mindre mödosam och handledarens uppgift är att vägleda studenten efter behov. Det är 8

9 viktigt att observera att självständighet är ett väsentligt kriterium för att driva ett uppsatsarbete framåt. Det är viktigt att ha en kontinuerlig handledarkontakt under hela arbetet, inte enbart i slutfasen. Därför är handledning på kandidatnivå schemalagd. Om du på studerar på avancerad nivå och känner att du inte kommer vidare bör du ta kontakt med handledaren omedelbart. Om handledningen inte fungerar bör den studerande och/eller handledaren kontakta kursansvarig eller examinator. Handledning erbjuds bara under den tid som kursen pågår. Vid omregistrering en senare termin erbjuds handledning i mån av plats och resurser. 2.2 Uppsatsens utformning Olika typer av undersökningar kräver olika tillvägagångssätt och disposition. En mall för examensarbeten kan dock urskiljas avseende centrala moment i en uppsats, även om momenten kan kräva olika grad av behandling (dessutom finns olika krav på olika nivåer) och ordning mellan momenten kan skilja sig åt. Nedanstående mall kan användas som ett diskussionsunderlag med handledaren för att avgöra dess lämplighet i respektive examensarbete. Titelsida (laddas ned från bibliotekets webbsidor) Abstract (skrivs på svenska om uppsatsen är skriven på svenska) Förord (eller hellre Omnämnande; se nedan) Innehållsförteckning (eventuellt även Figur- och Tabellförteckning) Inledning Problemområde/Bakgrund Syfte Målgrupp(er) Undersökningsfråga/Problemformulering (Avgränsning) (hellre en mer precis Problemformulering) Metod (kandidatuppsats om inte en speciell metodutredning behövs) Etiska överväganden Teori (Referensram/Teoretiska utgångspunkter och perspektiv/tidigare resultat/litteraturöversikt/begreppsdiskussion och tidigare studier) Metod (magister- och masteruppsats) Empiri (Genomförande och Resultat) Analys Slutsatser Omnämnande/Tillkännagivande (här kan tack till diverse personer placeras) Källförteckning Bilagor Referenssystem Om inget annat har bestämts i samråd med handledaren ska uppsatsen följa Harvard-systemet för texthänvisningar och källförteckning. På finns en länk till en fil som beskriver Harvardsystemet så som det ska användas vid Kau. 9

10 2.3 Kvalitetskrav på uppsatsen Att skriva uppsats i ämnet informatik innebär att studenten måste beakta och undvika direkt diskvalificerande egenskaper vilka leder till betyget underkänd. Dessa är: Om uppsatsen är ett plagiat Om sammanfattning/abstract saknas eller inte speglar uppsatsen (syfte, metod & slutsatser) Om problemområde/bakgrund saknas eller inte ger uppsatsens kontext och inte klart utmynnar i en motivering till det valda syftet Om syfte samt eventuell undersökningsfråga/problemformulering saknar koppling till ämnet informatik Om eventuell undersökningsfråga/problemformulering inte är logiskt sammanhängande med angivet syfte (= ändamålet) Om syfte eller om målgrupp inte anges för uppsatsens slutsatser Om eventuella avgränsningar inte motiveras Om metod inte beskriver tillvägagångssätt/procedur för att generera kunskap Om etiska överväganden saknas eller är bristfälliga Om källkritik saknas Om teori- eller litteraturkoppling saknas Om definitioner av centrala begrepp saknas Om resultat/empiri inte är logiskt sammanhängande med undersökningsfråga/problemformulering, referensram och syfte Om intervjudata inte är avstämda med respondenter (när dessa är kända) Om egna åsikter inte går att skilja från källor Om det inte finns belägg för kategoriska uttalanden eller att under- eller övertolkningar görs Om analys och kritiskt förhållningssätt saknas eller överdrivs Om slutsatser inte är logiskt sammanhängande med resultat/empiri, analys, eventuell undersökningsfråga/problemformulering och syfte Om korrekt källförteckning saknas Om refererade bilagor saknas eller inte används Om vederbörliga tillstånd saknas för kopierade bilder/diagram För uppsats på avancerad nivå: Om inget kunskapsbidrag lämnas som är av intresse även utanför de omedelbara intressenterna för uppsatsen Ett tips är att gå igenom listan på diskvalificerande egenskaper med handledaren för att försäkra dig om att du vet vad som krävs av dig och din uppsats! Nedanstående lista utgör examinators underlag för att bedöma examensarbetet, vilken också ger tydliga riktlinjer om vad som krävs. 10

11 Uppsatsens kunskapsbidrag/originalitet, dvs: att egna kunskapsbidrag går att finna, dvs att en självständig bearbetning av materialet har gjorts ämnesvalets relevans och kreativiteten i behandlingen av detta ämne behandlingen av undersökningsmaterialet sker i form av kvalificerade analyser framför rena beskrivningar Uppsatsens kommunikationsförmåga, dvs förmåga att: visa den röda tråden mellan syfte (problemformulering/undersökningsfråga avgränsning ) teori metod analys av data slutsatser hantera disposition, textens struktur, språk (om uppsatsen skrivs på engelska ansvarar studenten för att erforderlig språkgranskning görs), begreppsanvändning, figurer och tabeller Uppsatsens trovärdighet, dvs förmåga att: tydligt motivera val av metod bygga på spetslitteratur (ledande och inte nödvändigtvis den senaste litteraturen) inom avgränsat område för uppsatsen motivera vägval i referensram diskutera resultatens osäkerhet och orsakerna därtill tydliggöra belägg för gjorda påståenden och skilja på egna och andras synpunkter genom att referera till källor undvika övertolkningar och undertolkningar av materialet relevant teori- och empiri-anknytning Bedömningen av examensarbetet avser förutom uppsatsen också försvar av egen uppsats och, för C- och D-uppsats, opposition på någon annans examensarbete vilket behandlas i nästa kapitel. 2.4 Universitetsbiblioteket Biblioteket har många resurser som är användbara för den som skriver uppsats. Se framför allt: Biblioteket rekommenderar också boken Vägar till vetenskaplig information (Kihlén & Lantz, 2005). Den handlar bl. a. om att skriva uppsats samt hur man hanterar referenser. Vill du se vad andra studenter har skrivit om? Pröva: 11

12 3. Att presentera examensarbetet När studenten begär att uppsatsen tas upp på slutseminarium kan opponent utses. För masteruppsats utses en disputerad opponent; för övriga uppsatser utses opponent normalt ur den grupp av uppsatsstudenter som kan gå upp på slutseminariet den aktuella läsperioden. Slutmanus ska lämnas in till handledare, opponent och kursadministratör senast en vecka före slutseminariet. Slutseminariet kommer då att utannonseras och intresserade åhörare har möjlighet att själva kopiera uppsatsen inför slutseminariet. 60 minuter är den tid som är avsatt till slutseminariet. Opponenten ska i samband med slutseminariet lämna in oppositionen i skriftlig form (3 4 sidor) till respondent och handledare. Riktlinjer för slutseminarium för C-/D-uppsatser: 1) Handledaren presenterar agenda för slutseminariet. 2) Opponenten inleder med en sammanfattning av uppsatsen på c:a 5 minuter. 3) Respondenten har möjlighet att kort korrigera sammanfattningen och påpeka eventuella felaktigheter i uppsatsen som är av betydelse för förståelsen av innehållet. 4) Opponenten håller en konstruktiv dialog (undvik ja/nej-frågor!) med respondenten i form av frågor och konstruktiv kritik. Särskilt viktigt är att diskutera uppsatsens interna konsistens (från titel till slutsatser) samt den analys som görs i uppsatsen. Denna del av oppositionen pågår i 40 minuter. 5) Opponenten lämnar ordet fritt till handledare och åhörare att ställa frågor kring uppsatsen och diskutera tänkbar fortsättning. I bilaga finns en utförligare diskussion av oppositionens utformning. Uppsatsens framsida ska utformas enligt de mallar som universitetet har tagit fram, se följande länk (inklusive mall för uppsatser inom Handelshögskolan): Observera att både en svensk och en engelsk titel ska finnas för uppsatsen. Den engelska titeln behövs för att registerutdrag på engelska ska bli fullständiga (kurssekreteraren kan inte registrera kurspoängen om inte engelsk titel finns). Översättningen ska diskuteras med handledaren. Uppsatsen examineras i det skick den lämnas in som slutmanus, dvs det som granskas vid slutseminariet. Försvar av egen uppsats (muntlig) och, på C- och D- nivå, opposition (muntlig och skriftlig) på en annan uppsats ingår också som moment i examensarbetet. Vikt läggs vid studentens förmåga att ge och ta emot nyanserad och konstruktiv kritik. Detta innebär att försvar och opposition kan underkännas vid undermålig prestation. 12

13 Efter examinators betygssättning av uppsatsen (examinators beslut grundar sig på två oberoende utlåtanden av disputerade inom ämnesområdet), meddelar handledaren eller kursadministratören betyg till författaren. Om uppsatsen är godkänd ska författaren registrera sin uppsats i DiVA: När du kommit in i DiVA och har valt Studentuppsats (Examensarbete) så ska du ange författaruppgifter. Bland annat ska du välja organisation; det gör du genom att klicka på plus-tecknet framför Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap och därefter väljer du Handelshögskolan. I rutan Examen ska du för Ämne / kurs välja Informatik. Det finns även möjlighet att publicera uppsatsen elektroniskt genom DiVA. Detta gör det enkelt att i sitt CV referera till examensarbetet! Dessutom är det av intresse för företag och andra organisationer att söka efter förstudier inom olika fält. Information om publicering finns under samma länk som ovan. Systemet meddelar automatiskt kursadministratören att en uppsatspost har införts i DiVA. Administratören granskar posten och är den korrekt registreras sedan betyget i LADOK. 13

14 Bilaga: Opposition och försvar (kandidat, magister) När du som opponent ska opponera på någon annans examensarbete måste du förbereda dig väl. Uppsatsen måste läsas noggrant minst två gånger. Först därefter kan du bedöma dispositionen och se hur allt hänger ihop (eller kanske inte hänger ihop ). Du bör också kontrollera viktigt grundmaterial enligt referenslistan, åtminstone genom stickprov. Den du opponerar på ska samarbetsvilligt förse dig med allt material; om inte så är det berättigat att du framför kritik på detta. Synpunkterna du har på uppsatsen som du opponerar på ska dokumenteras i en skriftlig oppositionsrapport. Denna oppositionsrapport ska du dela ut till respondenten (efter seminariet) samt din och respondentens handledare. Oppositionsrapporten ska omfatta 3-4 sidor. Här följer ett förslag på struktur. Du behöver inte följa detta förslag strikt. Valt fokus (relevans, titel, syfte) Analys Intern konsistens ( den röda tråden ) Argumentering och slutsatsdragning Övrig kommunikationsförmåga (struktur, disposition, rubriker, begreppsapparat, språkbehandling) Uppsatsens trovärdighet Metod (motiveringar av tillvägagångssätt, validitet, reliabilitet, generaliserbarhet) Formalia (innehållsförteckning, referat, citat, notapparat och källförteckning) Sammanfattning och nyckelord Avslutande helhetsomdöme (positivt och negativt) När det gäller stavfel och andra småfel så markeras detta med penna i den granskade rapporten, som efter oppositionen lämnas till författarna för korrigering. Hur går slutseminariet ( oppositionen och försvaret ) till? Oppositionsdelen av slutseminariet ska ta ca 45 minuter per uppsats. De första 5 minuterna presenterar opponenten uppsatsen och de följande minuterna används till diskussion där respondenten yttrar sig för att bemöta kritiken ( försvarar sig ). Opponenten lämnar därefter ordet fritt till åhörare och handledare att ställa frågor på uppsatsen till respondenten. Därefter är det en kort paus innan nästa opposition tar vid. Oppositionsuppgiften görs i samma konstellation som uppsatsförfattandet. Det betyder att om man är två som skriver uppsatsen tillsammans så delar man upp oppositionen på ett lämpligt sätt mellan gruppmedlemmarna. 14

15 Vad gäller själva presentationen är det viktigt att du tänker igenom vad du vill säga och skriver stolpanteckningar. Gör gärna presentationsbilder med diskussionsfrågor och figurer från uppsatsen. Tiden som du har på dig är kort så du kan bara ta upp det viktigaste. Genomförande av oppositionen: Presentation (5 minuter) Opponenten gör sin presentation enligt följande: Berättar hur oppositionen kommer att disponeras. Gör en kort resumé av uppsatsen Behandlar syftet med uppsatsen Redogör för frågeställningar och eventuella hypoteser Diskuterar resultaten Som opponent ska du vara lyhörd och lyssna till andras frågor och kommentarer: De kan vara viktiga. Läs inte innantill, vilket gör det lättare att hålla kontakt med åhörarna. Inled gärna med de förtjänster som du har hittat. Ställ en fråga i taget till respondenten. Lyssna på om respondenten svarar på frågan. Om inte: Ställ en uppföljande fråga. Låt respondenten svara själv, dvs fyll inte i svaren åt respondenten. Håll en kamratlig ton och formulera dig nyanserat. Anmärk inte på oviktiga detaljer och lås inte fast dig vid en anmärkning. Du bör sträva efter att framhålla både förtjänster och brister. Hur försvarar jag mig under oppositionen? Förbered dig genom att läsa igenom hela din uppsatsrapport strax före oppositionen så att du kommer ihåg vad du har skrivit. Då är det lättare för dig att försvara dig. Du behöver inte alls stillatigande ta emot negativ kritik som opponenten ger på ditt arbete. Kritik som uppenbarligen är berättigad ska du naturligtvis erkänna på ett rakryggat sätt och dra lärdom av. Du håller alltså med opponenten om det som du tycker är relevant, men addera gärna den alternativa syn som du har haft och ge dina argument för varför du har gjort som du har gjort. Kritik kan bygga på missförstånd och därför kan du behöva förklara dig, och kanske rent av rannsaka dig själv om du inte varit tydlig nog i din uppsats. En del kritik kan betecknas som ett resultat av efterklokhet, dvs det kan vara lätt att i efterhand se att examensarbetet skulle ha gjorts annorlunda. Om du upptäcker sådana efterklokheter redan när du skriver uppsatsen ska du naturligtvis kommentera dem, t ex i uppsatsens resultat- eller slutsatskapitel. Kanske har hela ditt examensarbete i slutet visat att du har valt att gå en mindre lyckad väg. Men även ett sådant misslyckande är ju ett resultat som andra kan dra lärdom av för att inte göra samma misstag, och det behöver inte alls innebära att ditt examensarbete blir underkänt eller behöver kompletteras. 15