Socialstyrelsens yttrande över utredningen Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23, 2014/112/FS)

Transkript

1 Dnr /2014 1(13) Regler och behörighet Ylva Ehn och Cecilia Törnblom Socialstyrelsens yttrande över utredningen Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23, 2014/112/FS) Socialstyrelsen tillstyrker förslagen. Hälso- och sjukvård och socialtjänst måste kunna ges med de bästa förutsättningarna för ett gott resultat. Socialstyrelsen välkomnar därför de förändringar som utredningen föreslår. Såsom utredningen framhåller kvarstår omfattande utmaningar även efter att förslagen realiseras. Utmaningarna finns inom områdena teknisk utveckling inklusive informationssäkerhet, ledning och styrning, informatik samt kommunikation m.m. Socialstyrelsen bedömer att det behövs förändringar i regelverket först för att arbetet med de kvarstående utmaningarna i högre utsträckning ska ta fart. Det är därför hög tid att utveckla regelverket på det sätt som utredningen föreslår. En del förslag innehåller dock vissa otydligheter. Socialstyrelsen förutsätter att sådana otydligheter rätas ut i det vidare lagstiftningsarbetet. Socialstyrelsen uppfattar att otydligheterna framför allt finns i förslagen rörande socialtjänsten och förslagen rörande informationshanteringen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Samtidigt ser Socialstyrelsen att behovet är stort av att ett nytt regelverk även kommer på plats för socialtjänsten. Socialstyrelsen anser att det är lämpligt att överväga om det behövs längre tid än den föreslagna för ikraftträdandet av hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen. Detta utvecklas sist i yttrandet. Vad gäller förslagen rörande Socialstyrelsens läkemedelsregister (avsnitt 35) ser Socialstyrelsen gärna att dessa förslag träder i kraft så snart som möjligt. Särskilt om vissa förslag Socialstyrelsen tillstyrker, som ovan angivits, förslagen som utredningen lämnar. Socialstyrelsen anser dock att vissa av förslagen behöver förtydligas för att regelverken ska bli begripliga och enkla att tillämpa. Sådana synpunkter redovisas nedan. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(13) 9 Säker och ändamålsenlig hantering av personuppgifter Ansvar för den som arbetar hos vårdgivare inre sekretess Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att bestämmelsen i patientdatalagen om att tillgång till uppgifter ska ges till den som deltar i vården av patienten inneburit svårigheter i tolkning och därmed lett till en allt för restriktivt tillämpning. Socialstyrelsen tillstyrker därför förslaget i hälso- och sjukvårdsdatalagen om att den som arbetar hos vårdgivare ska få ta del av dokumenterade personuppgifter när uppgifterna behövs. Det är en viktig del i ljuset av de övriga förändringar som föreslås. Samtidigt framhålls att bestämmelsen om inre sekretess kommer att utgöra en mycket viktig del i integritetsskyddet. Socialstyrelsen bedömer därför att det behövs mer vägledning avseende tillämpningen. Socialstyrelsen tolkar bestämmelsen så att endast den som har befogad anledning att anta att han eller hon behöver uppgifterna får ta del av dem Ansvar för kontroll av elektronisk åtkomst Socialstyrelsen anser att Datainspektionens checklista, delvis citerad på s. 188, kan var en lämplig vägledning för arbetet med uppföljning av åtkomstkontroll. Myndigheten ser positivt på att patienten kan bidra till åtkomstkontrollen genom att ta del av sina egna uppgifter via internet. 10 Skydd för personuppgifter mellan personuppgiftsansvariga 10.4 Överväganden och förslag Socialstyrelsen anser att begrepp som; överens och överenskommelser bör ersättas med; klarlägga respektive klargörande, eftersom det annars finns risk att det framstår som att det finns möjlighet att avtala om personuppgiftsansvarets omfattning och placering. 12 Ett tydligare ansvar för patientjournalen och dess innehåll Elektroniska formulär Socialstyrelsen vill i sammanhanget peka på att förändringar innebärande införande av nya tekniker kan kräva analyser ur risk- och sårbarhetsperspektiv Vårdgivaren ska säkerställa att uppgifter är korrekta och att felaktigheter rättas Socialstyrelsen anser, liksom utredningen, att en förutsättning för att kunna säkerställa patientsäkerheten är att korrekt information från ansvarig personal finns tillgänglig. Det är viktigt både för den aktuella vårdsituationen och senare led i vårdprocessen. Socialstyrelsen vill i sammanhanget betona att med ansvaret

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 3(13) följer ett ansvar för tillgänglighet, kvalitet och innehåll och att felaktiga uppgifter rättas. 13 En informationshantering med patienten i centrum Spärr av journal mellan vårdgivare Socialstyrelsen anser att det behövs ytterligare vägledning beträffande begreppet vårdenhet. Socialstyrelsen ser positivt på att uppgifter om ordinerade läkemedel och varningsinformation undantas från spärrmöjligheter. Det skapar bättre förutsättningar för att komma till rätta med olämpliga behandlingar, uppnå en förbättrad läkemedelsanvändning samt komma till rätt med läkemedelsrelaterade problem Ökade möjligheter för kommuner och landsting att fullgöra sitt ansvar för hälso- och sjukvården Socialstyrelsen välkomnar att det med detta förslag öppnas en möjlighet att planera, följa upp och kvalitetssäkra offentligt finansierad hälso- och sjukvård hos huvudman. 14 En ny sammanhållen journalföring Tydligare reglering av regelverkets tillämpningsområde och innebörd När det gäller vårdgivares skyldighet att informera patienter om sammanhållen journalföring delar Socialstyrelsen bedömningen att vårdgivaren ska lämna den information som Datainspektionen angett och som återfinns citerad i punktlista på s Grundläggande bestämmelse om patienten inte endast tillfällig saknar förmåga att ta ställning Socialstyrelsen bedömer att förslaget ger möjlighet att lösa de situationer som uppstår när patienten vänder sig till en ny vårdgivare som saknar bakgrundsinformation. Det sker i ökande omfattning när vårdinsatser av olika slag och antalet vårdgivare ökar. 15 Rätt information om läkemedel på väg mot en samlad läkemedelslista Patientens spärrmöjligheter bör inte omfatta uppgifter om ordinerade läkemedel Socialstyrelsen anser att utredningens bedömning att journalsystemens läkemedelslistor överensstämmer med receptregister och läkemedelsförteckningen inte stämmer. Journalsystemens läkemedelslistor är begränsade till förskrivning inom

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 4(13) huvudmannens område medan receptregister och läkemedelsförteckning omfattar uppgifter om receptläkemedel på nationell nivå och med utredningens förslag beträffande läkemedelsförteckningen även på internationell nivå Farmaceuters tillgång till läkemedelsförteckningen Socialstyrelsen ser att möjligheten öppnar upp för legitimerade apotekare och legitimerade receptarier, farmaceuter, i vården att än mer bidra till en bättre läkemedelsanvändning och minskning av läkemedelsrelaterade problem. 16 Förbättrad tillgång till varningsinformation Varningsinformation bör undantas från patientens spärrmöjlighet Socialstyrelsen anser att utredningens förslag att patienten inte ska kunna motsätta sig att uppgifter som ger varning om intolerans och överkänslighet görs tillgängliga genom elektronisk åtkomst eller genom direktåtkomst mellan vårdgivare förbättrar kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. 17 Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården Kvalitetsregister ska få användas för att följa upp vård som ges av olika vårdgivare Socialstyrelsen anser att förslagen möjliggör att kvaliteten i vården utvecklas och säkras även när patienterna går över vårdgivargränser. 21 En mer ändamålsenlig sekretessreglering i socialtjänsten Förslag till en mer ändamålsenlig sekretessreglering i socialtjänsten Som utredningen framför anser även Socialstyrelsen att det är viktigt att tydligare reglera den så kallade inre sekretessen genom bland annat krav på behörighetsstyrning och åtkomstkontroll Frågan om sekretess mellan LSS och övrig socialtjänstverksamhet, mellan LSS och den kommunala hälso- och sjukvården i boenden med särskild service samt mellan hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård Socialstyrelsen delar bedömningarna i de sekretessfrågor som lyfts i dessa avsnitt. Frågor uppstår ofta om det är sekretess mellan dessa olika verksamheter. Socialstyrelsen har under många år angivit att rättsläget är oklart. Att rättsläget är oklart är mycket otillfredsställande. Mot bakgrund av att det är förenat med straffansvar att obehörigen lämna ut uppgifter är det av stor vikt att rättsläget tydliggörs. Det är därför viktigt att även propositionen behandlar dessa frågor så att rättsläget blir tydligt.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 5(13) Förslag till en sekretessbrytande regel när den enskilde inte kan samtycka Socialstyrelsen bedömer att det finns behov av ytterligare vägledning om bestämmelsens tillämplighet. En fråga som inte belyses av utredningen och som inte heller belyses i propositionen till den befintliga 25 kap. 13 OSL (motsvarigheten inom hälso- och sjukvården) är vad "nödvändig" vård, omsorg, behandling eller annat stöd är. Ordet "nödvändig" i kombination med att det i förarbetena till 25 kap. 13 OSL anges att bestämmelsen inte får tillämpas rutinmässigt samt att det såväl i de förarbetena samt i aktuell utredningen anges att bestämmelsen ska användas med urskillning och varsamhet gör att det finns vissa svårigheter att ange när bestämmelserna är och kommer att vara tillämpliga. Är innebörden av ordet nödvändig" t.ex. att omsorgen inte kan avvaktas eller är det att den behövs för att rädda liv? Får hälso- och sjukvården lämna ut uppgifter till socialtjänsten om att de uppfattar att en enskild (vuxen) är i behov av socialtjänstens insatser och vice versa? Utredningen lyfter fram SOU 2003:99 som föregick 25 kap. 13 OSL och påtalar i sammanhanget att 26 kap. 9 a ska få tillämpas bl.a. då saken brådskar så att tid inte finns att inhämta samtycke (s. 621). Den aspekten lyfts dock inte upp i propositionen till 25 kap. 13 OSL. Utredningen anger att 26 kap. 9 a motsvarar 24 kap. 13 PSL (s. 616). Här uppstår därför frågor om bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt? Ska förslaget i 26 kap. 9 a OSL få användas även när saken brådskar så att tid inte finns att inhämta samtycke? Är avsikten att även 25 kap. 13 OSL ska tolkas på det sättet? Förslag om uppgiftsskyldighet från enskilda verksamheter till kommunen Uppgiftsskyldigheten kopplas till ändamålen i 2 kap. 5 socialtjänstdatalagen. I den första punkten ingår ändamålet att handlägga ärenden. Det finns inte några indikationer på att utredningen har avsett att en kommun som handlägger ett nytt ärende rörande en enskild som redan har insatser ska få begära in uppgifter för att använda dessa i handläggningen av det nya ärendet. Socialstyrelsen efterfrågar därför ett förtydligande rörande detta. Mot bakgrund av att utredningen på s. 657 inkluderar den individuella uppföljningen av en insats, då uppgifter behöver kunna inhämtas, i handläggning av ett ärende bör inte den första punkten undantas från uppgiftsskyldigheten. Det kan istället vara lämpligt att i författningskommentar tydliggöra om bestämmelsen även är avsedd att vara tillämplig när kommunen handlägger en ny ansökan om bistånd från en enskild. Socialstyrelsen föreslår i sammanhanget en komplettering i tystnadspliktsbestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialstyrelsen föreslår att det bör lagregleras att ett fullgörande av sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning inte är ett obehörigt röjande. Det motsvarar hur bestämmelsen är utformad inom den privata hälso- och sjukvården (6 kap. 12 PSL).

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 6(13) 22 En ny lag: socialtjänstdatalag Lagens tillämpningsområde Socialstyrelsen vill uppmärksamma att det på s. 638 anges att bestämmelserna i socialtjänstdatalagen ska tillämpas när det gäller individinriktad verksamhet. Det talas också om kärnverksamheten. I förarbeten finns beskrivningar där socialtjänsten delas in i tre kategorier: strukturinriktade insatser, allmänt inriktade insatser och individuellt inriktade insatser (prop. 1979/80:1 s. 152). Uppsökande verksamhet anges inte vara en individuellt inriktad verksamhet utan en strukturinriktad verksamhet. På s. 661 i utredningen under ändamålet statistik behandlas uppsökande verksamhet på ett sätt som gör att det tycks vara så att personuppgifter ska få behandlas i även sådan strukturinriktad verksamhet. Utredningen är därmed i någon mån otydlig vilket skapar en viss osäkerhet avseende lagens tillämpningsområde. 23 Grundläggande bestämmelser om personuppgiftsbehandling inom socialtjänsten Tillåtna ändamål för behandlingen av personuppgifter Socialstyrelsen anser att det finns en viss otydlighet i bestämmelsen. Mot bakgrund av att tillämpningsområdet anges vara den individinriktade verksamheten uppstår frågan hur ändamålen i punkterna 3-5 ska tolkas. Är det endast tillåtet att behandla personuppgifter för att kvalitetsutveckla, administrera eller framställa statistik för den individinriktade verksamheten, dvs för sådan verksamhet som omfattas av p. 1 och p. 2? Den tolkningen stöds av det som står på s. 678 i utredningen om att råd och stöd som faller utanför ändamålen eftersom detta inte utgör något som räknas upp i p. 1. På s. 661 i utredningen under ändamålet statistik behandlas dock uppsökande verksamhet på ett sätt som gör att man får uppfattningen att personuppgifter för ändamålet statistik ska få behandlas i sådan strukturinriktad verksamhet. Det leder till osäkerhet avseende hur ändamålen ska tolkas. Se också Socialstyrelsens synpunkter rörande tillämpningsområdet avsnitt Socialstyrelsen ser gärna att ytterligare förtydliganden lämnas i frågan som tangerar finalitetsprincipen. Det anges att ändamålen är uttömmande och att finalitetsprincipen inte gäller. Socialstyrelsen ser gärna att det tydligare framgår att uppgifter inhämtade eller upprättade för ett ändamål kan användas för andra ändamål såvida dessa ingår bland de tillåtna ändamålen. Det vill säga att uppgifter från t.ex. genomförandet av ett beslut om bistånd, stödinsatser, vård och behandling kan användas i kvalitetssäkringen enligt p. 3 eller planeringen eller utvärderingen enligt p. 4. Socialstyrelsen anser att det är positivt att det tydliggörs att uppföljning av en insats, omprövning och att handlägga ett överklagande ingår i p. 1 (s. 657). Socialstyrelsen anser också att det är positivt att det blir tydligt att socialnämnden får behandla personuppgifter inom ramen för förhandsbedömningar. Anmälningar om oro för barn som inte lett till en utredning hos socialnämnden hålls idag vanligen inte ordnade på ett sökbart sätt hos socialnämnderna. Detta är

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 7(13) en följd av tillämpningen av reglerna om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Att anmälningar inte hålls ordnade på ett sökbart sätt kan få allvarliga konsekvenser för enskilda barn. En enstaka anmälan som i sig inte bedöms föranleda beslut om att inleda utredning kan ha föregåtts av tidigare anmälningar som nämnden inte hittar och som tillsammans skulle kunna ge en annan bild av barnets situation. Ur ett barnskyddsperspektiv är det av stor vikt att nämnden på ett enkelt sätt kan söka fram tidigare anmälningar, och därmed ha möjlighet att ta hänsyn till dem, när en orosanmälning kommer in till nämnden. Utredningens förslag i denna del skulle möjliggöra att anmälningarna hålls ordnade och sökbara, vilket därmed skulle kunna motverka att uppgifter som tyder på att barn behöver stöd och skydd från socialtjänsten förbises. Det är av stor vikt att också detta behandlas i propositionen. Som utredningen beskriver på s. 658 under ändamålet Upprätta eller inhämta dokumentation som följer av lag eller författning så kan det i mindre utsträckning finnas behov av att behandla uppgifter utifrån hur en uppgiftsskyldighet ska fullgöras. Socialstyrelsen efterfrågar i sammanhanget förtydliganden avseende en fråga. Det kan finnas situationer då en uppgiftsskyldighet riktar sig till en kommun, men kommunen är beroende av att få uppgifterna från enskilda verksamheter. Omfattas i sådana fall den personuppgiftsbehandling som en enskild verksamhet gör i samband med att de överlämnar uppgifterna till kommunen av detta ändamål? I not 6 s. 659 hänvisas till inaktuellt material. 24 Säker och ändamålsenlig hantering av personuppgifter Ansvar för den som arbetar i socialtjänsten inre sekretess Utredningen framhåller att 3 kap. 1 socialtjänstdatalagen kommer att utgöra en mycket viktig del i integritetsskyddet. Socialstyrelsen bedömer därför att det behövs mer vägledning avseende tillämpningen. Socialstyrelsen tolkar bestämmelsen som att endast den som har befogad anledning att anta att han eller hon behöver uppgifterna får ta del av dem. 27 Nya möjligheter till informationsutbyte i socialtjänsten Direktåtkomst mellan myndigheter i samma kommun I sammanhanget vill Socialstyrelsen också lyfta upp det utredningen själv lyfter på s Om en enskild framför uttryckliga önskemål om att uppgifter om honom eller henne inte ska spridas ska detta normalt respekteras, jfr 1 kap. 1 socialtjänstlagen samt 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialstyrelsen bedömer att det behövs mer vägledning om hur detta ska tillämpas och om det innebär att systemen måste ha möjlighet att förhindra direktåtkomst.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 8(13) Personer med nedsatt beslutsförmåga Socialstyrelsen anser att utgångspunkten ska vara att så långt möjligt låta den enskilde själv ta ställning på motsvarande sätt som i förslaget som beskrivs i avsnitt Det behöver framgå av den allmänna motiveringen och författningskommentaren. Socialstyrelsen ser behov av mer vägledning om vad insatser som är nödvändiga kan vara. Socialstyrelsen vill också väcka frågan om ordet nödvändig är onödigt och snarare skapar otydlighet i detta stadgande. I socialtjänsten är insatsen beviljad efter en behovsbedömning, insatsen erhålls för att uppnå en skälig levnadsnivå eller goda levnadsvillkor. Insatsen kan därmed sägas redan ha bedömts vara nödvändig. Någon sådan bedömning bör därför inte behövas, utan endast om uppgifterna kan antas vara av betydelse för att genomföra de behovsprövade och beviljade insatserna. Socialstyrelsen vill uppmärksamma att i den allmänna motiveringen på s. 738 f. för utredningen fram motstridiga budskap och som också är motstridiga i förhållande till lagtexten. Långt ned på s. 739 talas om att uppgifterna måste bedömas som nödvändiga (se också i författningskommentaren s. 1196), i motsats till lagtextens uppgifterna kan antas ha betydelse Tillåtna ändamål vid direktåtkomst till uppgifter hos annan Socialstyrelsen ser behov av mer vägledning avseende ändamålsbegränsningen. De uppgifter som får tas del av kan sedermera användas av mottagaren vilket kan medföra att uppgifterna behöver dokumenteras hos mottagaren. Innebär ändamålsbegräsningen att uppgifterna på något sätt måste kategoriseras för att de inte ska få användas på andra sätt än för genomförandet och kvalitetssäkringen av densamma? Bevarande och gallring Det är endast den som ansvarar för uppgifterna som är skyldig att bevara uppgifterna. Här är det lämpligt att förtydliga att detta kan innebära att uppgifter måste dubbeldokumenteras. Om en uppgift som tagits del av via direktåtkomst är av betydelse hos mottagaren behöver den dokumenteras och bevaras där också. 32 En ändamålsenlig informationshantering mellan hälsooch sjukvård och socialtjänst Två alternativa möjligheter bör tillhandahållas Socialstyrelsen vill i sammanhanget betona att även den idag befintliga möjligheten med samtycke och utlämnande av uppgifter på annat sätt än direktåtkomst kommer att finnas kvar. Detta kan fortsatt vara ett alternativ för verksamheter som ännu inte har praktisk möjlighet att införa vare sig direktåtkomst eller gemensam hälso och sjukvård och omsorgsjournal på det sätt som regelverket anger.

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 9(13) Utlämnande genom direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Lagtexterna i de två olika lagarna är något olika formulerade. Det gäller 6 kap. 3 socialtjänstdatalagen och 9 kap. 3 hälso- och sjukvårdsdatalagen. I den ena används kan ha och i den andra kan antas ha. Lagtexten, 6 kap. 3 socialtjänstdatalagen och 9 kap. 3 hälso- och sjukvårdsdatalagen kräver enligt Socialstyrelsens bedömning inte att direktåtkomsten mellan en vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten måste vara ömsesidig för att bestämmelsen ska få tillämpas. Det kan vara så att t.ex. den som bedriver socialtjänst ger direktåtkomst till en vårdgivare, men inte vice versa. På s. 814 och i viss mån på s. 824 beskrivs dock detta alternativ som ömsesidig direktåtkomst. Ett förtydligande är önskvärt. På många ställen i den allmänna motiveringen (se t.ex. s. 818, 820, 826 och s. 828) talas om behovet av direktåtkomst i integrerade verksamheter. Någon närmare beskrivning av vad som avses med integrerade verksamheter ges inte, även om det exemplifieras på flera ställen. Något krav i lagtexten förknippat med huruvida en viss socialtjänstverksamhet och en viss vårdgivare är integrerade finns inte annat än att uppgifterna kan antas behövas. Det innebär att om förutsättningarna i 1-2 punkterna är uppfyllda och den enskilde samtycker så får vårdgivare och bedrivare av socialtjänst ge varandra direktåtkomst även om de t.ex. inte har samverkansavtal med varandra eller att personalen arbetar tillsammans mer eller mindre dagligen. I författningskommentaren till 6 kap. 3 socialtjänstdatalagen används uttrycket sammansatta behov vilket inte framgår av lagtexten. Avses med detta att behoven ska vara av en särskild karaktär för att bestämmelsen ska få tillämpas? Socialstyrelsen kan inte se att det behandlas i den allmänna motiveringen. Dessa frågeställningar behöver utvecklas för att tillämpningsområdet ska bli tydligare. Eftersom definitionen i 1 kap. 7 socialtjänstdatalagen av den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten inkluderar kommunal myndighet oavsett om det är i form av beslutande myndighet eller myndighet som genomför beslut uppstår en viss otydlighet i hur bestämmelsen får användas. På s. 822 anger utredningen att direktåtkomst inte ska vara möjligt avseende uppgifter om handläggning inför beslut och bistånd. Här tycks alltså avsikten vara att uppgifter som har dokumenterats under handläggningen inte ska få lämnas ut genom direktåtkomst till hälso- och sjukvården. Det får gärna framgå än tydligare. I 5 kap. 1 socialtjänstdatalagen och 9 kap. 3 hälso- och sjukvårdsdatalagen ställs krav på samtycke för att få möjliggöra direktåtkomst vilket Socialstyrelsen anser vara väl avvägt (behandlas i den allmänna motiveringen på s. 818). Om det finns några krav på samtycket behöver det förtydligas (jfr s. 736) Direktåtkomst avseende vuxna med inte endast tillfälligt nedsatt beslutsförmåga Rubriken till avsnittet och i texten på s. 825 anges att detta avser vuxna. För tydlighets skull kan ett resonemang rörande barn finnas med för att beskriva hur

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) barn kan få möjlighet att ingå i direktåtkomsten mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Av den allmänna motiveringen framgår att utgångspunkten ska vara att så långt möjligt låta den enskilde själv ta ställning. Det bör även framgå av författningskommentaren. Enligt lagtextens andra punkt ska det vara fråga om uppgifter som kan antas ha betydelse för den vård eller behandling som är nödvändig med hänsyn till hans eller hennes hälsotillstånd. Socialstyrelsen efterfrågar tydliggörande avseende vad nödvändig innebär. Se också resonemangen i avsnitten och om nödvändig Direktåtkomst ska föregås av risk- och sårbarhetsanalys och överenskommelse om skyddet för uppgifterna Socialstyrelsen bedömer att det i bestämmelserna ska stå klarlägga personuppgiftsansvaret istället för komma överens. Ansvar för informationssäkerheten och skyddet för personuppgifterna ingår normalt i ett personuppgiftsansvar. Med nuvarande skrivning finns det risk att det framstår som om det är möjligt att avtala bort ett personuppgiftsansvar Gemensam vård- och omsorgsjournal för personer med behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård Utredningen anger på bl.a. s. 841 och 842 att förslaget tar bort gränsen mellan dokumentation enligt hälso- och sjukvårds- respektive socialtjänstlagstiftningen. Socialstyrelsen ifrågasätter om så kan vara fallet. Beslutande socialnämnd har ett individuellt uppföljningsansvar för socialtjänstinsatsen och behöver kunna ta del av uppgifter rörande just detta. Socialstyrelsen har därför svårt att se att det trots allt inte behöver ske någon form av kategorisering av dokumentationen även om den görs i en och samma journal. Utredningen talar om tätt integrerade verksamheter, något krav som förknippas med detta finns dock inte annat än att en överenskommelse ska göras, att den enskilde ska ha behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård och att uppgifterna kan antas ha betydelse. Vad skrivningarna om tätt integrerade verksamhet innebär i realiteten för tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna behöver således förtydligas. Socialstyrelsen kan inte utläsa om så kallade råd och stödverksamhet inom socialtjänsten ska få använda en gemensam vård- och omsorgsjournal Bevarande och arkivering av gemensam vård och omsorgsjournal Socialstyrelsen kan inte se att utredningen har beaktat och tagit hänsyn till de krav som finns för socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade om att vissa handlingar inte får gallras. Det finns t.ex. krav både på kommun och enskild verksamhet om att handlingar inte får gallras på grund av forskningens behov. Vidare finns krav på att handlingar inte får gallras rörande vissa insatser.

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) Utredningen anger att gemensam vård- och omsorgsjournal är en ny typ av handling och föreslår minst 10 års bevarandetid. Socialstyrelsen antar att utredningen därmed bedömt att det inte behövs göras något undantag i 12 kap. 1 socialtjänstlagen och i 23 a lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det kan dock vara lämpligt att i de bestämmelserna hänvisa till gallringsstadgandet i det nya regelverket för den gemensamma vård- och omsorgsjournalen. I förslaget anges att handlingar ska bevaras i minst 10 år. Socialstyrelsen vill uppmärksamma frågan om det inte ska vara en skyldighet att gallra efter 10 år (med beaktade av ovan angivna undantag från gallring). Detta för att bättre överensstämma med skyldigheten att gallra inom socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare önskar Socialstyrelsen ytterligare belysning av frågan om vård- och omsorgsjournalens överlämnande till den kommun som ansvarat för insatserna. En annan lösning skulle kunna vara att, på snarlikt sätt som tillämpas för personakter, den socialnämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. 35 Socialstyrelsens läkemedelsregister Socialstyrelsen ser gärna att förslagen rörande läkemedelsregistret träder i kraft så snart som möjligt. En längre tid för ikraftträdande för hälso- och sjukvårdssamt socialtjänstdatalagarna Såsom utredningen framhåller kvarstår omfattande utmaningar även efter att förslagen realiseras. Utmaningarna finns inom områdena teknisk utveckling inklusive informationssäkerhet, ledning och styrning, informatik samt kommunikation m.m. Det finns behov av att kunna strukturera dokumentationen både inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten på ett enhetligt sätt för att den lättare ska kunna återanvändas för olika syften. Socialstyrelsen vidareutvecklar därför den nationella informationsstrukturen (NI) som myndigheten har tagit fram. NI är en av de förvaltningsprodukter som Socialstyrelsen ansvarar för och är en övergripande beskrivning av vård- och omsorgsverksamheters processer, begrepps- och informationsmängder. Vidareutvecklingen av NI syftar till att säkerställa en enhetlig struktur som beaktar de krav på vård- och omsorgsdokumentationen som uppställs i nu gällande regelverk. Socialstyrelsen arbetar också med att ta fram individanpassade processer och hälsoärende inom vård och omsorg. Resultatet från det arbetet byggs in i NI för att möjliggöra att kunna följa en individs process. Vidare utvecklas modeller både för hälso- och sjukvård och socialtjänst samt den övergripande vård-och omsorgsnivån som syftar till att vara överbryggare mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) En förutsättning för ökat samarbete är ett gemensamt fackspråk. Socialstyrelsen behöver därför fortsätta utvecklingen av det nationella fackspråket så att det täcker socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behov av entydiga och enhetliga begrepp och termer, klassifikationer och kodverk. Den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) eller barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) kan redan nu användas för att beskriva tillstånd och situation, sätta mål, bedöma behov och följa resultat, men den behöver fortsatt testas inom flera områden inom socialtjänsten för att säkerställa hur den kan användas på ett gemensamt sätt inom svensk socialtjänst. Därutöver utvecklar Socialstyrelsen en nationell klassifikation av socialtjänstens insatser (KSI). KSI ska enligt planen finnas i en första godkänd version vid årsskiftet och kan då ge socialtjänsten stöd att beskriva de insatser och aktiviter som ges inom området. Även KSI behöver testas för att säkerställa hur den kan användas på ett gemensamt sätt inom socialtjänsten. Socialstyrelsen planerar därför att under de två kommande åren fokusera på att genomföra försöksverksamheter tillsammans med några kommuner, för att sedan utifrån testen kunna ge samtliga kommuner stöd i införandet av KSI. De internationella klassifikationerna som förvaltas av Socialstyrelsen (ICD-10 SE 1, KVÅ 2, ICF) kan tillsammans med det internationella begreppssystemet Snomed CT beskriva tillstånd och aktiviteter. Pågående arbeten finns kring process och informationsinnehåll i bröstcancervård, strukturering och kodning av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, ÄBIC 3, BBIC 4 och Nationella riktlinjer i allmänhet. Fortsatta arbeten behövs på fler verksamhetsområden. Det är viktigt att säkerställa att informationen är spårbar oavsett var den har skapats, bl.a. genom överbryggningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. De omfattande förslagen i utredningen förutsätter utvecklingsarbete hos vård och omsorg. Såsom utredningen framför har det vid tillsyn framkommit att det finns informationssäkerhetsbrister hos vårdgivare och det finns även hos bedrivare av socialtjänst 5. Bristerna ska inte negligeras. Arbetet med framtagandet av en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk både inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården pågår fortfarande. Mot bakgrund av den tid som krävs för att säkerställa it-säkerhetskraven samt ta fram fackspråk och informationsstruktur anser Socialstyrelsen att det bör övervägas om det behövs en längre tid än den föreslagna för ikraftträdandet av hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen. 1 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Systematisk förteckning (ICD-10- SE) 2 Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) 3 ÄBIC är en modell för Äldres behov i centrum. Modellen utgår från processen för socialtjänstens handläggning och dokumentation avseende äldreomsorg. + 4 BBIC är ett system till stöd för handläggning och dokumentation för Barns behov i centrum inom socialtjänsten. 5 Se t.ex. Datainspektionens beslut , s. 3, dnr

13 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har ställföreträdande generaldirektören Taina Bäckström, avdelningscheferna Erik Höglund och Annmarie Danon samt enhetschefen Georg Lagerberg deltagit. Juristen Ylva Ehn har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm Ylva Ehn