Strängnäs Kommun Provtagningsplan, Slupen 2 och del av Strängnäs 2:1

Transkript

1 Antal sidor: 8 Antal bilagor: - Strängnäs Kommun Provtagningsplan, Slupen 2 och del av Strängnäs 2:1 ESKILSTUNA Ulrika Martell, uppdragsledare Tommy Binbach, handläggare ESKILSTUNA: Bruksgatan 8B, Eskilstuna Tel: VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, Västerås Tel: ÖREBRO: Bettorpsgatan 10, Örebro Tel: , Fax: Säte i Eskilstuna Org.nr: E-post: fornamn.efternamn@structor.se

2 2 Innehåll 1 Uppdrag och syfte 3 2 Kort historik och objektbeskrivning Tidigare utförda undersökningar Geologi och hydrologi Byggnader 4 3 Provtagningsprogram Provhantering Fältanalyser Laboratorieanalyser 7 4 Skyddsåtgärder 8 5 Utvärdering och dokumentation 8 Bilagor -

3 3 1 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB på uppdrag från Strängnäs kommun, Fredrik Granlund Samhällsbyggnadskontoret, upprättat en provtagningsplan för en kompletterande miljöteknisk undersökning av fastigheten Slupen 2 samt del av fastigheten Strängnäs 2:1. Samlingsnamn för det aktuella undersökningsområdet som innefattar dessa fastigheter är Visholmen. Uppdragets syfte är att genomföra en kompletterande miljöteknisk undersökning av område som berörs av detaljplan inför ombyggnation av rekreationsområde. Syftet är att avgränsa och mer detaljerat undersöka tidigare påträffade föroreningar. Resultaten kommer sedan utgöra grund för platsspecifik riskbedömning, beräkning av platsspecifika riktvärden samt åtgärdsutredning. 2 Kort historik och objektbeskrivning Visholmen var ursprungligen en holme, eller egentligen en del av en grusås som reste sig ur Mälaren. Holmen kallades tidigare Notholmen och i slutet av 1800-talet fylldes sundet igen holmen blev en halvö i centrala Strängnäs. Sten- och grusmaterial från holmen togs för byggnation av stadens gator samt utfyllnad av Västervikstorget, varför marknivån sänktes på holmen. Utfyllnaden av sundet gjordes sannolikt med det överskottsmaterial som genererades i samband med gatubyggnationerna. Sedan 1800-talets senare del har Visholmen använts för industri- och hamnändamål. Det första som etablerades på platsen var en tändsticksfabrik ( ) som till en början använde vit fosfor med hög giftighet i tillverkningen. Byggnaden tjänade därefter som bo-stad under ett antal år innan det 1935 blev Linds tekniska fabrik som tillverkade bläck. Även ett konfektionsföretag, Baxter, fanns där. Verksamheten blev dock kortvarig och Sörmländska lantmännens centralförening köpte fastigheten och byggde en stor Silo vid sidan av den gamla fabriken. Den verksamheten flyttade på 1960-talet. Tändsticksfabriken användes då både för båtservice och som snickeriverkstad innan den revs Under krigsåren hade tändsticksfabriken varit militärförråd. På området fanns även ett industrispår för Åkers Styckebruk AB som hade en hamnplats där. Vattenverket mitt på holmen invigdes 1899 och i anslutning till detta uppfördes även ett elektricitetsverk. Vattenverket har avvecklats. Söder om vattenverket fanns under en tid ett par brädgårdar som revs på 1980-talet, då fotbollsplanen och senare även tennisbanorna kom till. Väster om vattenverket så hade Strängnäs segelsällskap en slipanläggning där mellan Strandbadet har funnits sedan Minigolfbanan tillkom på 1940-talet. Samtliga byggnader som funnits på området antas ha värmts upp med olja (förutom förrådsbyggnader som troligen varit ouppvärmda). Inga uppgifter finns dock om var eventuella oljetankar/pannor eller ledningar funnits. 2.1 Tidigare utförda undersökningar I samband med länsstyrelsens inventering enligt MIFO fas 1 uttogs två ytliga markprover vid det f.d. båtslipområdet, som analyserades på metaller. Lägre halter bly kunde konstateras utfördes en översiktligt miljöteknisk undersökning, MIFO fas 2, av Structor Miljöteknik AB.

4 4 2.2 Geologi och hydrologi Området utgörs av del av en delvis utschaktad grusås, där uttagsmöjligheterna är goda (5-25 l/s). Det antas dock vara i huvudsak genomsläppliga jordarter som isälvssediment, sand, fyllning och lera. Fyllningsmaterialet antas till stor del utgöras av såväl sten som lermaterial (material som man inte velat ha i gatubyggnationerna). Grundvattennivån antas i huvudsak vara i nivå med Mälaren, men något högre omkring vattenverket där marknivån är som högst jämfört med Mälarens nivå. Grundvattnets strömningsriktning antas i huvudsak vara radiellt från holmens mitt. 2.3 Byggnader Idag finns 3 byggnader (betong/tegel) vid vattenverket som är inhägnade samt en liten kioskbyggnad (trä) vid minigolfbanan. De tre byggnaderna vid vattenverket används inte sedan avvecklingen.

5 5 3 Provtagningsprogram Föreslaget provtagningsprogram syftar till att komplettera tidigare utförd översiktlig undersökning med analysunderlag för att möjliggöra fördjupad riskbedömning och framtagande av platsspecifika riktvärden. Provtagning av mark och grundvatten utförs genom skruvborrning med borrigg. Ca 8 provpunkter planeras inom undersökningsområdet. Provpunkterna placeras främst riktat till platser där föroreningar påvisats vid den tidigare undersökningen eller till platser där bedömt känsliga installationer, såsom sandlåda, är planerade. Vissa provpunkter är även slumpvis placerade för att få en bättre överblick på diffusa föroreningar och eventuell spridning. Borrning och provtagning planeras att utföras ned till mättad zon eller till ett maximalt djup av ca 4 m. Förutom jord och grundvattenprovtagning föreslås även provtagning av ytvatten och sediment i en provpunkt. Planerad placering av provpunkter visas i figur 1 nedan. Som utgångspunkt för vårt förslag till fältarbeten föreslår vi följande: Skruvborrning i ca 8 punkter inom området, Provpunkternas placering framgår av figur 1. Installation av 2 grundvattenprovtagningsrör sker i det mättade jordlaget dels vid tidigare vattenverket samt även i norra delen av området nära badet. Placeringarna är valda för att kontrollera förekomst/spridning av metaller och TBT i grundvatten. Analys av uttagna jordprover med fältinstrument, XRF(mäter tungmetaller), och PID (mäter flyktiga organiska föroreningar). Även HDI (som mäter klorerade lösningsmedel i luft/ porluft) planeras att användas trots att klorerade lösningsmedel i huvudsak ej misstänks förekomma. Detta då det är ett snabbt och effektivt sätt att verifiera att det ej förekommer klorerade lösningsmedel i jord eller grundvatten. Karakterisering av jordlagerföljd och sammansättning i ev. fyllnadsmassor utförs löpande. Allt dokumenteras i fältprotokoll där eventuella avvikelser tas upp. Utifrån fältintryck och resultat av fältanalyser och fältintryck väljs prover ut för laboratorieanalys.

6 6 Figur 1. Placering av provpunkter från tidigare undersökning (SM1-16) samt planerad kompletterande undersökning (SM17-25). Beskrivning och motivering till provpunkterna: SM17, Slumpvis provpunkt för kontroll av eventuell förekomst/spridning av TBT och/eller metaller i jord och grundvatten. SM18, Riktad provpunkt till område där TBT och metaller påvisats tidigare samt det område där badstrand finns och beachvolleyplan planeras. Syftar till att kontrollera förekomst i mark och grundvatten samt som provpunkt för uttag av laktest. SM19, Slumpvis placerad provpunkt för kontroll av förekomst av metaller och TBT i mark. SM20, Slumpvis/riktad provpunkt till område där TBT och metaller kan förekomma samt placerad vid område där sandlekplats planeras. Kontroll av TBT och metaller i mark. SM21, Slumpvis placerad provpunkt för kontroll av förekomst av metaller och TBT i mark. SM22-24, Slumpvisa/riktade provpunkter för avgränsning/kontroll av tidigare påvisad oljeförorening i marken. SM25, Rekommenderad provpunkt för kontroll av TBT och metaller i badvatten samt sediment vid badplats.

7 7 3.1 Provhantering Jord Provtagning av jord föreslås ske i ca 8 provpunkter inom undersökningsområdet, enligt figur 1. Uttag av jord sker som samlingsprov maximalt varje meter eller vid jordartsbyte ner till naturlig opåverkad mark under övre grundvattenytan där det är möjligt eller maximalt ner till ca 4 m. Jordartbestämning sker i fält. Uttaget prov placeras i diffusionstät påse eller glasburk som försluts och förvaras svalt innan urval av de prover som ska skickas till analys på ackrediterat laboratorium görs Grundvatten Grundvattenprovtagning utförs i 2 provpunkter. Grundvattennivån mäts in med klucklod. Provupptag sker beroende på vilken förorening som misstänks med hjälp av bailer eller peristaltisk pump. Uttaget prov samlas upp på flaska tillhandahållen från laboratoriet. Proverna förvaras svalt innan och vid transport till laboratoriet Ytvatten Ytvatten rekommenderas att undersökas med passiva provtagare under en 4 veckors period Sediment Sediment eller bottenmaterial rekommenderas att uttas manuell med spade inom det område som innefattar badet. Bottenmaterial överförs till av labbet rekommenderade provkärl och hanteras likvärdigt som jordproverna. 3.2 Fältanalyser Samtliga uttagna jordprover analyseras med fältinstrument med avseende på metaller och kolväten. Vid fältanalys av metallhalter används XRF (X-Ray Fluorescence) vilken anger halt för respektive metall i enheten mg/kg. För analys av klorerade alifater används HDI-instrument vilket ger en indikation på förekomst av endast klorerade ämnen. Instrumentet kommer även att användas för grundvattenprover. PID-instrument kommer användas för jordprover vilket kan detektera flyktiga organiska kolväten. I grundvatten planeras parametrarna redox, löst syre, konduktivitet, temp och ph att mätas. 3.3 Laboratorieanalyser För ackrediterade analyser används ALS Scandinavia AB. Nedan redovisas de parametrar som avses att analyseras i mark och grundvatten. Ca 5 jordprover avses analyseras med avseende på TBT och tungmetaller. Ca 2 jordprover avses analyseras med avseende på alifater, aromater och PAH i det fall fältintryck ger misstanke om detta. 1 jordprov laktestas med avseende på metaller och TBT. Laktestet utförs på fyllningsmaterialet där förekomsten av TBT och metaller är troligast. 2 grundvattenprov avses att analyseras med avseende på tungmetaller och TBT. Föreligger misstanke om förekomst av kolväten så analyseras detta.

8 8 Rekommendation till ytterligare analyser Ytvatten analyseras med passiva provtagare med avseende på TBT och metaller. 1 Sedimentprov analyseras med avseende på TBT och metaller. De rekommenderade analyserna syftar till att klargöra ytvattnets och bottenmaterialets lämplighet för bad. 4 Skyddsåtgärder I tabellen nedan beskrivs potentiella risker som kan uppstå vid provtagningen samt vilka förebyggande åtgärder som är nödvändiga att vidta. Tabell 4.1. Sammanställning av potentiella risker och åtgärder inför provtagningen. RISKER Kontakt med föroreningar genom t.ex. hudkontakt, inandning av damm eller förtäring Borrigg och övriga fordon Strömförande ledningar i mark Strålning från XRF-instrument ÅTGÄRDER Skyddskläder, handskar och andningsmask vid damning, tvätta av händerna Uppmärksamhet, ögonkontakt med förare, varselväst, hörselskydd Begära kabelvisning Använd stativ vid mätning 5 Utvärdering och dokumentation Resultatet från provtagningen kommer tillsammans med resultat från tidigare utförd undersökning sammanställas i en rapport innehållande information om fastighetens geologi och hydrologi, förekomst av eventuella föroreningar, utbredning och avgränsning i den mån det är möjligt. Rapport innehåller även en fördjupad riskbedömning samt redovisning av beräknade platsspecifika riktvärden. Riksbedömningen och de platsspecifika riktvärdena utgör sedan grunden till åtgärdsutredning samt förslag på eventuella åtgärder som även detta redovisas i rapporten.