STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: AVANCERAD BEDÖMNING AV SYMTOM OCH TECKEN

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: AVANCERAD BEDÖMNING AV SYMTOM OCH TECKEN 15 HÖGSKOLEPOÄNG Hösten 2013 Kurskod: OM 7500 Kursen ges som en i Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning kirurgiska tillstånd, medicinska tillstånd, onkologisk vård, psykiatrisk vård, vård av äldre, 60 högskolepoäng Kursansvarig: Hanna Falk (hanna.falk@gu.se) Kurskoordinatorer: Monica Pettersson, Lena Björck

2 BAKGRUND Personcentrerad vård betonar respekten för den enskilda personen, vikten av relationer i personens liv och i mötet med vården. Personcentrerad vård handlar om att utgå från patienten som person, planera och genomföra samordnad vård utifrån han eller hennes individuella behov, värderingar, förväntningar och föreställningar, och som värnar personens integritet och värdighet (SSF 2010). Avancerade omvårdnadsbedömningar av patientens hälsotillstånd är centralt i specialistsjuksköterskans yrkeskompetens och av avgörande betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet. Den personcentrerade vården innebär att specialistsjuksköterskan tar ett självständigt ansvar samtidigt som teamsamverkan med andra professioner blir tydlig då kunskap för att förstå komplexa omvårdnadssituationer hämtas från flera olika områden. Som specialistsjuksköterska är det viktigt att utveckla ett problematiserande och reflekterande förhållningssätt när det gäller att initiera, bedöma, analysera och dokumentera vård, kritiskt värdera kvalitet och säkerhet samt utveckla kompetenser för att driva utvecklingen framåt. Kursbeskrivning Kursen genomförs på halvfart (20 studietimmar per vecka) fördelade på 20 veckors studier vilket motsvarar tio veckors heltidsarbete. Kursen omfattar 15 högskolepoäng (HP) fördelade på: Delmoment I; Avancerad klinisk omvårdnadsbedömning Delmoment II; Medicinsk bedömning och diagnostisering inklusive kroppsliga och fysikaliska undersökningar. I kursen ingår även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 3,5 högskolepoäng (1,5 HP i delmoment I, 2 HP i delmoment II). Innehåll, lärandemål, litteratur och former för bedömning finns i kursplanen. I kursen integreras omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap enligt modellen i Figur 1. 2

3 Läraktiviteter och pedagogisk idé Studentaktiverande lärande I utbildningen tillämpas principer för ett studentaktiverande lärande vilket innebär att du förväntas att i hög grad ta ansvar för ditt lärande och utveckla din kompetens i att söka, värdera och kommunicera kunskap t.ex. litteratursökning, referenshantering, källkritisk granskning och olika former av muntlig och skriftlig presentation. Under kursen kommer du att upprätta en personlig portfolio som följer dig genom hela utbildningen och som baseras på dina personliga mål för utbildningen samt dina tidigare yrkeserfarenheter. Din progress under kursen kommer att dokumenteras på GUL i Mål och framsteg. Läraktiviteter Under kursen tillämpas olika läraktiviteter såsom litteraturstudier, peer reviews, föreläsningar, workshops, seminarier, auskultation och systematisk granskning av vårddokumentation. Litteraturstudier Litteraturstudierna omfattar den obligatoriska kurslitteraturen, relevant referenslitteratur och källor du själv sökt i syfte att fördjupa din kunskap och förståelse. Det är således inte enbart den obligatoriska kurslitteraturen som ska ligga till grund för dina examinationsuppgifter utan du förväntas även att komplettera med annan litteratur relevant för uppgiften. 3

4 Exempel på källor för kunskap som kompletterar den obligatoriska kurlitteruren och relevant referenslitteratur; Svensk sjuksköterskeförening ( Sveriges Kommuner och Landsting ( Socialstyrelsen ( Du förväntas kunna hantera olika typer av referenssystem såsom APA och Vancouver. Till din hjälp kan du använda olika referenshanteringsprogram så som End Note, Zotero eller Mendeley. Guide för dig som läser till specialistsjuksköterska där man samlat olika resurser för vägledning och information (libguides.ub.gu.se/specialistsjukskoterskor). Beskrivning av olika referenssystem och referenshanteringsprogram (ub.gu.se/skriva/referensstilar/). Att arbeta i grupp Under kursen arbetar du i olika typer av grupper. Projektgruppen består av 3-4 studenter som samarbetar med de olika studieuppgifterna under kursens gång. Diskussionsgruppen kan bestå av 8-10 studenter eller av samtliga studenter inom samma inriktning. Diskussionsgruppen träffas vid campusträffar, seminarier och workshops. Föreläsningar Syftet med föreläsningarna är att de ska komplettera obligatorisk kurslitteratur och relevant referenslitteratur. Föreläsningarna är till för att till exempel sammanfatta och beskriva den senaste forskningen, eller för att informera, motivera, entusiasmera och vägleda. Föreläsningarna hålls av både av institutionens egna lärare och av inbjudna specialister och kliniskt verksamma inom olika områden. Utöver de campusförlagda föreläsningarna finns det ett stort antal föreläsningar tillgängliga via You Tube som kan hjälpa dig att fördjupa din kunskap och förståelse utifrån dina egna behov. Till exempel handlar följande föreläsning om vad det kan innebära att vara specialistutbildad sjuksköterska: Peer-reviews (kollegial granskning) Peer-Review betyder att en person inom samma profession eller fält som du själv granskar ditt arbete i syfte att öka dess kvalitet. Peer-Review tillämpas på samtliga inlämningsuppgifter och muntliga presentationer i kursen. Metoden bygger på antagandet att om en grupp med olika personer granskar och kritiserar ett arbete så ökar förutsättningarna för att styrkor, svagheter och brister tydliggörs. 4

5 Seminarier Ett seminarium har i syfte att väcka och leda din självverksamhet och därigenom utveckla din förmåga till självständigt vetenskapligt tänkande. Seminariet kännetecknas av en större interaktivitet mellan deltagarna med diskussioner och kortare presentationer. Alla deltagare i seminariet ska bidra med kunskaper, erfarenheter och reflektioner. Varje seminarium har en frågeställning eller ett tema som ska diskuteras. Workshop En workshop kännetecknas av små täta grupper, med inslag av träning, praktisk övning eller praktisk demonstration. Grupperna vid dessa aktiviteter kan sättas ihop på olika sätt beroende på syftet med workshopen. Auskultationer Används som läraktivitet under delmoment II och innebär att du i din kliniska vardag studerar andra professioners yrkesutövning i utbildningssyfte. Campusträff Diskussionsgruppen samlas, se specifikt schema. Examinationer Samtliga examinationer ska vara avidentifierade avseende patient/vårdenhet. Tänk på sekretessen. Samtliga examinationer lämnas in via GUL där de bedöms av ansvarig lärare. Bedömingen kan vara färdig, underkänd eller kompletteras. Via GUL kan du följa rättningsprocessen. Varje inlämning (med aktuellt datum) räknas som ett examinationstillfälle. Du har sammanlagt fem möjligheter att lämna in din examination, se kursplan former för bedömning. 5

6 KURSÖVERSIKT Delmoment I; Avancerad omvårdnadsbedömning Under introduktionsdagarna kommer du att tillsammans med 2-3 kurskamrater bilda en projektgrupp som kommer att samarbeta under hela kursens gång. Under v förväntas du arbeta enskilt och i din projektgrupp. Avancerade kliniska omvårdnadsbedömningar av två patienter som vårdas på en vårdenhet (omfattar 1.5 HP). Tabell 1. Kursöversikt för Delmoment I; Avancerad klinisk omvårdnadsbedömning. Vecka Läraktivitet Examination 35 Introduktion Föreläsningar Litteraturstudier Upprättande av protokoll för granskning av avancerad omvårdnadsbedömning Gruppuppgift Individuell uppgift Genomföra två avancerade omvårdnadsbedömningar enligt instruktion Granska medstudenters omvårdnadsbedömningar Förbereda muntlig presentation 45 Föreläsningar Muntlig presentation av granskningsprotokoll och samlade erfarenheter av avancerade kliniska bedömningar Seminarium; Delmoment I Muntliga presentationer. Kritisk granskning av muntliga presentationer 6

7 Examinationsgrundande studieuppgifter: För godkänt betyg i delmoment I skall du genomföra följande uppgifter: Utveckla det gemensamma granskningsprotokoll (GUL, gemensamma dokument: granskningsprotokoll för peer reviews). Upprätta 2 avancerade omvårdnadsbedömningar (individuell uppgift). Genomföra 2 peer reviews av en kurskamrats avancerade omvårdnadsbedömningar (individuell uppgift) Förbereda och genomföra en muntlig presentation (gruppuppgift). Granskningsprotokoll för peer- reviews (gruppuppgift); Bearbeta obligatorisk kurslitteratur och lämplig referenslitteratur i grupp och komplettera det gemensamma granskningsprotokollet med de resurser, problem och behov som är specifikt för er patientgrupp. Protokollet ska säkra personcentrering, vårdkvalitet, patientsäkerhet och baseras på gällande lagstiftning för dokumentation av vård. Bedömningsprotokollen ska diskuteras med kursledningen innan Peer-Review processen startar. Lämna in 2-3 A4 sidor där ni tillsammans i projektgruppen med hjälp av obligatorisk kurslitteratur och lämplig referenslitteratur fyllt på det gemensamma granskningsprotokollet med specifikt innehåll lämpligt för patientgruppen. Lämnas in individuellt via GUL (varje medlem i projektgruppen lämnar in samma granskningsprotokoll) innan den Upprätta avancerade omvårdnadsbedömningar baserade på patientberättelsen, den avancerade omvårdnadsbedömningen och den medicinska bedömningen (individuell uppgift); För uppgiften ska du välja ut två olika patienter. Det rekommenderas att du väljer patienter som är olika beträffande t.ex. kön, ålder, etnicitet och livssituation. Dock ska alla tre patienterna ha komplexa vårdbehov. Ett komplext behov behöver inte bara innebära ett svårt sjukdomsförlopp utan kan även innebära en komplex situation för den enskilda patienten. 7

8 Du ska vid genomförandet av bedömningarna utgå ifrån bedömningsunderlaget som finns i en separat fil i Dokument på GUL (Bedömningsunderlag Avancerad Omvårdnadsbedömning). Kombinera den obligatoriska kurslitteraturen samt lämplig referenslitteratur med andra kunskapskällor än patienten själv vid behov såsom närstående, patientjournalen, annan vårdgivare. Bedömningen utgår från patientberättelsen. Berättelsen syftar till att fånga in upplevelser, erfarenheter, föreställningar, känslor, preferenser, värderingar och resurser och hur eventuella symtom påverkar aktiviteter och funktioner i det dagliga livet. Patientberättelsen utgör utgångspunkten för personcentrerad vård och lägger grunden för ett partnerskap med patienten. All data som erhålls i patientberättelsen ligger till grund för den avancerade omvårdnadsbedömningen (berättelsen följs upp med diverse olika kliniska undersökningar och skattningar som bygger på vad han/hon berättar) i vilken informationen bl.a. kan konverteras om i skattningsskalor och eller bedömningsinstrument. I observationen kan även perkussion, palpation och auskultation ingå. Vidare genomför du de kliniska undersökningar du anser vara nödvändiga. Du ska även kartlägga patientens sociala nätverk, resurser och boendesituation. Den medicinska bedömningen görs av läkaren (se Figur 1). Här antecknar du dock vilka undersökningar, prover och andra diagnostiska procedurer som ordinerats av läkare. Sammanfattande bedömning av patienten: I denna del sammanställer du samtlig information ovan i koncentrerat format inklusive värden från de olika instrumenten. Sammanfattningen ska ge en samlad bild av patientens egenvårdsförmåga, funktion, krav i dagligt liv, resurser och behov samt det allmänna intrycket av patientens allmäntillstånd, tillfredställande och välbefinnande. Man skall få en tydlig bild av patientens resurser, hinder och risker, vad som krävs under vårdperioden i form av vårdinsatser och av patienten själv. Målen baseras på patientberättelsen och upprättas tillsammans med personen/närstående och beskrivs med personens och/eller närståendes egna ord. De bör inkludera uttalanden om drömmar, hopp, vision och syn på livet och återhämtningen. Utskrivningsplanering: Här dokumenterar du vårdnivå, typ av vård, plats för vård och förväntad vårdtid samt eventuell fortsatt vård. Om det finns flera vårdgivare involverade i patientens vårdperiod är det viktigt att klargöra hur vårdkedjan ser ut inom och utanför vårdinstanserna. I utskrivningsplaneringen ingår även att ge en beskrivning av vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att patienten ska kunna skrivas ut/anses färdigbehandlad. Patienten skall vara införstådd med och godkänna mål, utskrivningsplanering samt vårdtidsprognos. 8

9 INLÄMNINGSUPPGIFTER För att du som student ska kunna utveckla din förmåga att upprätta avancerade omvårdnadsbedömningar sker inlämningen i tre steg; 1. Lämna in 2-3 A4 sidor där ni tillsammans i projektgruppen, med hjälp av obligatorisk kurslitteratur och lämplig referenslitteratur, utvecklat det gemensamma granskningsprotokollet med specifikt innehåll lämpligt för patientgruppen. Granskningsprotokollet ska innehålla referenser. Lämnas in individuellt via GUL (varje medlem i projektgruppen lämnar in samma granskningsprotokoll + individuella reflektioner) innan den Upprätta en avancerad omvårdnadsbedömning. Gör den tillgänglig för din medstudent i projektgruppens mapp Denna omvårdnadsbedömning granskas med hjälp av granskningsprotokollet av en medstudent i din projektgrupp innan nästa avancerade omvårdnadsbedömning utförs. Medstudentens granskning ska genomföras inom 5 arbetsdagar. Efter justering i enlighet med medstudentens granskning ska din avancerade omvårdnadsbedömning lämnas in i GUL under inlämningsuppgift innan Upprätta ytterligare en avancerad omvårdnadsbedömning. Gör den tillgänglig för din medstudent i projektgruppens mapp innan Denna omvårdnadsbedömning granskas med hjälp av granskningsprotokollet av en medstudent i din projektgrupp. Medstudentens granskning ska genomföras inom 5 arbetsdagar. Efter justering i enlighet med medstudentens granskning ska din avancerade omvårdnadsbedömning lämnas in i GUL under inlämningsuppgift innan Muntlig presentation Erfarenheter av Avancerade omvårdnadsbedömningar Kursen avslutas med att projektgrupperna redovisar sina erfarenheter och argumenterar för innehållet i gruppens granskningsprotokoll innehåll vid ett seminarium och de sammantagna studieerfarenheter som gjorts under genomförandet av de avancerade omvårdnadsbedömningarna. Redovisningen ska syntetisera kliniska erfarenheterna med de teoretiska kunskaperna: personfilosofiska perspektiv, teoretiska begrepp tillämpning av datainsamlingsmetoder, teamsamverkan etc. Redovisningen ska vara problematiserande. Gruppen förbereder sig inför seminariet enligt följande: De sammantagna erfarenheterna analyseras och problematiseras i gruppen. Gruppen förbereder en Power Point eller annan form av presentation motsvarande 20 minuters presentation (alla ska vara delaktiga i presentationen). 9

10 Efter presentationen får gruppen återkoppling från de andra deltagarna i seminariet. Återkopplingen (styrkor och förbättringspotential) sker utifrån innehåll, struktur, framställning och illustration, se nedan. Ni kan även ta hjälp av 1. Innehåll och struktur 2. Tydliggjorde gruppen sitt förhållande till ämnet? 3. Klargjorde de vad de ville lyfta fram i sin presentation? 4. Gav de en sammanfattande överblick inledningsvis? 5. Gjorde de klart när de övergick från en punkt till en annan? 6. Blev viktiga punkter summerade? 7. Redovisades källan/källorna? 8. Framställning 9. Fick gruppen kontakt med deltagarna? 10. Var de pålästa och kunde sitt ämne? 11. Hur var deras kroppsspråk? 12. Gick det i lagom hastighet? 13. Talade de klart och tydligt? 14. Var språket anpassat till deltagarna? 15. Illustrationer - Förekom några illustrationer och var de relevanta? 16. Kunde något annat i framförandet ha illustrerats? 10

11 Kursöversikt delkurs II: Medicinsk bedömning och diagnostisering Delmoment II syftar till en fördjupning i medicinsk bedömning och medicinska diagnostiseringsprocesser och utgörs av två delar: Auskultation med fokus på kliniska och fysikaliska undersökningar inklusive observationer och bedömningar av symtom och tecken. Medicinska bedömnings- och diagnostiseringsprocesser av symtom och tecken (se Tabell 2 nedan). Kursen introduceras och inleds med en paneldiskussion då du får träffa kliniskt verksamma läkare som diskuterar hur de bedömer och värderar olika symtom och tecken hos patienter. Tabell 2. Kursöversikt Delmoment II; Medicinsk bedömning och diagnostisering Vecka Läraktivitet Examination 45 Introduktion Paneldiskussion Föreläsningar Kursträffar, inriktningsspecifika Litteraturstudier Auskultation med läkare, Förberedelse av praktisk demonstration av kliniska undersökningar. Utveckla granskningsprotokoll för journalgranskning Genomföra 20 journalgranskningar Peer- Review Förberedelse av muntlig examination Individuell uppgift Gruppuppgift Gruppuppgift Individuell uppgift 11

12 Gruppuppgift 02 Campusträff (inriktningsspecifik) Workshop; Praktisk demonstration av kroppsliga och fysikaliska undersökningar Seminarium; Delmoment 2 Muntliga presentationer av bedömningar av symtom och tecken genom journalgranskning Kursintroduktion Avancerade vårdhandlingar (termin 2) Examinationsgrundande studieuppgifter: För godkänt betyg i delmoment II skall du genomföra följande uppgifter: Auskultera tillsammans med läkare under minst en vecka och fylla i minst tio auskultationsprotokoll (individuell uppgift). Förbereda och genomföra en praktisk demonstration av kliniska och fysikaliska undersökningar (gruppuppgift). Utgå från det generiska journalgranskningsprotokollet (se exempel nedan). Utveckla protokollet med hjälp av obligatorisk kurslittertur och för uppgiften relevant referenslittertur så att det blir inriktningsspecifikt och grundat i Dodd s symtom modell (se figur 2 nedan). Muntlig presentation av journalgranskning (gruppuppgift). Auskultationer Följande uppgift syftar till att du ska öka din kompetens i att genomföra adekvata kliniska undersökningar av patienter samt fördjupa dina kunskaper i medicinsk anamnestagning och diagnostisering. Uppgiften omfattar 2 högskolepoäng VFU vilket innebär ca 40 timmars klinisk auskultation. Påbörja planeringen av dina auskultationer redan under delmoment I så att du kan komma igång så snart delmoment II startar. Du ska följa en eller flera läkare i deras yrkesutövning i en eller flera olika vårdsammanhang: t.ex. under jourer på akutmottagning, på vårdavdelning, på öppenvårdsmottagningar, laboratorier mm. beroende på behov och inriktning. Du tar själv kontakt med lämpliga läkare. I auskultationen ingår att ta del av och medverka i kliniska undersökningar som genomförs på patienterna. 12

13 Auskultationerna kompletteras med fördel av nätbaserade filmer t.ex.youtube.com/watch?v=4esis02gqom. Under auskultationerna ska du fylla i minst tio auskultationsprotokoll, vilka du finner i en separat fil i: Dokument på GUL ( auskultationsprotokoll.doc) INLÄMNINGSUPPGIFTER Lämna in 10 enskilda auskultationer i ett dokument och samma dokument via GUL under projektgruppens mapp senast Muntlig presentation: Projektgruppen bestämmer tillsammans vilken klinisk undersökning som ska redovisas. Kommunicera gruppens val till andra projektgrupper så att det blir en variation av kliniska undersökningar som presenteras. Undersökningen redovisas i en workshop där du tillsammans med din studiegrupp genomför en demonstration. Demonstrationen ska genomföras i form av en undervisningssituation riktad till grundutbildade sjuksköterskor alternativt sjuksköterskestudenter på grundnivå. Ni kan fritt använda er av olika former av pedagogiska metoder såsom pedagogiskt drama, rollspel etc. samt vid behov visa, bilder, White board mm. Efter presentationen får gruppen återkoppling från de andra deltagarna i seminariet. Återkopplingen (styrkor och förbättringspotential) sker utifrån innehåll, struktur, framställning och illustration.(se tidigare instruktioner) Journalgranskningar av symtom och tecken Uppgiften syftar till att du ska fördjupa dina kunskaper om vilka symtom och tecken som är generella samt specifika för din inriktning och hur dessa uppfattas, uttrycks, observeras och beskrivs i dokumentationen. Presentera först uppgiften för din verksamhetschef och begär tillstånd för journalgranskningen. Inlämningsuppgift Utveckla med hjälp av obligatorisk kurslittertur och för uppgiften relevant referenslittertur så att granskningsprotokollet blir inriktningsspecifikt och grundat i Dodd s symtom modell (se figur 2 nedan). Lämna in journalgranskningsprotokollet på GUL senast Urvalet av patientjournaler ska motiveras. Sammanfatta styrkor, svagheter och förbättringspotential. Urvalet av patientjournaler ska motiveras. Sammanfatta styrkor, svagheter och förbättringspotential. 20 patientjournaler granskas enligt ert journalgranskningsprotokoll och sammanfattas i ett gemensamt dokument som lämnas in på GUL senast

14 Muntliga presentationer av granskningsprotokoll och syntes av samlade erfarenheter av journalgranskningarna Kursen avslutas med att projektgrupperna redovisar sina erfarenheter och argument för granskningsprotokollets innehåll vid ett seminarium och de sammantagna studieerfarenheter som gjorts under genomförandet av journalgranskningarna. Redovisningen ska fokusera på de tre temana som beskrevs ovan. Gruppen förbereder sig inför seminariet enligt följande: Redovisningen ska vara problematiserande. Gruppen förbereder sig inför seminariet enligt följande: De sammantagna erfarenheterna analyseras och problematiseras i gruppen. Gruppen förbereder en Power Point eller Prezi presentation motsvarande 20 minuters presentation (alla ska vara delaktiga i presentationen). Skicka presentationen till kursansvarig lärare som publicerar presentationen på GUL så att de andra grupperna kan förbereda sig inför seminariet. Efter presentationen får gruppen återkoppling från de andra deltagarna i seminariet. Återkopplingen (styrkor och förbättringspotential) sker utifrån innehåll, struktur, framställning och illustration. 14

15 15

16 Bedömningskriterier Vi använder SOLO-taxonomin (Biggs & Collins, 1982) som utgångspunkt för beskrivningen av vilken kunskapsnivå som är önskvärd i förhållande till olika studieuppgifter (se Figur 3 nedan). Under utbildningens gång kommer du att upptäcka att du har kunskaper av olika grad och på olika nivåer. Målet med alla läraktiviteter är att du i samarbete med kurskamrater, lärare, mentorer etc. och med utgångspunkt i litteraturen ska genomgå en kvalitativ förändring mot nivåerna relationell och utvidgad abstrakt enligt modellen nedan. Det kan t.ex. innebära att du i presentationer på seminarier reder ut sammanhang genom att koppla ihop orsak och följder, jämför olika fenomen (t.ex. olika bedömningsdata), lyfter fram fördelar och nackdelar, likheter och skillnader, subjektivt och objektivt etc. för att sedermera diskutera detta utifrån olika perspektiv. Hur lärandemålen förhåller sig till varandra Lärandemålen i utbildnings- och kursplanen omfattar tre kompetens- och kunskapsformer: kunskap och förståelse, värderingsförmåga och förhållningssätt samt färdighet och förmåga. Pettersen (2008) har illustrerat hur dessa förhåller sig till varandra (Figur 4). Lägre nivåer i figuren sammanfaller med lägre 16

17 nivåer i SOLO-taxonomin och t.ex. så sammanfaller skapa (kunskap och förståelse), ha ett organiserat värdesystem (värderingsförmåga och förhållningssätt) samt expertutövning (färdighet och förmåga) med nivån: utvidgad abstrakt i SOLO-taxonomin. Lägre- respektive högre nivåer i figuren sammanfaller även med SOLO-taxonomins kvantitativa- respektive kvalitativa fas. 17