Slutrapport för projektet grundläggande fri- och rättigheter

Transkript

1 Slutrapport 1 (17) Slutrapport för projektet grundläggande fri- och rättigheter

2 Slutrapport 2 (17) INNEHÅLL 1 DOKUMENTETS SYFTE PROBLEMBILD HATBROTT Definition av begreppet hatbrott Obenägenhet att anmäla stort mörkertal SAMMANFATTNING Bakgrund och genomförande Syfte PROJEKTMÅL OCH UTFALL Utfall jämfört med projektmål enligt projektkontrakt STYRNING OCH RAPPORTERING PROJEKTORGANISATION Bemanning Projektgrupp Styrgrupp Regionalt införande ansvariga RIFA KOMMUNIKATIONSPLAN Syfte med kommunikationen Budskap Talespersoner Kanaler EKONOMI UTFALL JÄMFÖRT MED BUDGET ENLIGT PROJEKTKONTRAKT RISKER Identifierade risker i projektdirektivet Tillkommande risker Ledning och styrning Ärendeflödet TIDPLAN PROJEKTUTVÄRDERING Positiva erfarenheter Upplevda problem TILLKOMMANDE KRAV/BEHOV Åtgärdade Möte med mediehus Ej åtgärdade Uppföljning av effekt Bättre läges- och hotbilder Näthat Förändringar i omvärlden flyktingströmmen m.m IDENTIFIERADE PROBLEMOMRÅDEN UTANFÖR PROJEKTET Uppföljning av hatbrott - Brå... 16

3 Slutrapport 3 (17) 14 KONKLUSION... 16

4 Slutrapport 4 (17) 1 Dokumentets syfte Slutrapporten ska sammanfatta projektets genomförande och uppnått resultat utifrån resultat, tid och kostnad. Rapporten fokuserar i första hand på arbetet mot hatbrott. Det utökade uppdraget grundläggande fri- och rättigheter kräver en tydligare definition och avgränsning, något som kommer att hanteras i det fortsatta arbetet med det strategiska initiativet. 2 Problembild hatbrott 2.1 Definition av begreppet hatbrott Hatbrott är ett samlingsbegrepp, inte ett specifikt brott, och kan vara allt från mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det finns tre lagrum som tillsammans sätter ramarna för vad ett hatbrott är - hets mot folkgrupp, olaga diskriminering samt straffskärpningsregeln i BrB 29:2 punkten 7. Det är gärningspersonens motiv till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott kan beskrivas som alla typer av brott där gärningspersonens fördomar mot en identifierbar grupp har påverkat valet av offer och mot bakgrund av offrets religionsuppfattning, ursprung eller sexuella läggning. Hatbrott innebär ett angrepp mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna då offret blir angripet på grund av dennes uppfattade identitet eller grupptillhörighet. 2.2 Obenägenhet att anmäla stort mörkertal Enligt den senaste rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå) 1 avseende hatbrott ser fördelningen av de olika hatbrottsmotiven ut som under föregående år, med endast marginella skillnader i andelar. Majoriteten av de anmälda brotten i landet har främlingsfientliga/rasistiska motiv och olaga hot och ofredande är de vanligast förekommande brottstyperna. Det finns ett mörkertal av begångna hatbrott som aldrig kommer till rättsväsendets kännedom. Benägenheten att anmäla hatbrott kan påverkas av ett antal faktorer, bland andra att personen som utsatts känner skam och inte vill medge detta. Det kan även bero på sekundär viktimisering vilket innebär att man upplever att man inte blir tagen på allvar i kontakten med rättsväsendet. En annan aspekt är förtroendet för rättsväsendet, många som utsätts för hatbrott litar inte på polisen och andra myndigheter. Det är därför viktigt att den som tar emot anmälan om hatbrott bemöter brottsoffret på ett för den personen rätt anpassat sätt. Enligt den nationella trygghetsundersökningen för är det fler som upplever att de har blivit utsatta för hatbrott än vad antalet anmälda brott anger. Mot bakgrund av detta är det av stor betydelse att polisen underlättar för utsatta att få den hjälp som de har rätt till samt ökar förmågan att identifiera och utreda hatbrott. 1 Brå rapport 2015:13 Hatbrott Brå rapport 2015:13 Hatbrott 2014

5 Slutrapport 5 (17) 3 Sammanfattning 3.1 Bakgrund och genomförande Rikspolischefen har i ett strategiskt initiativ beslutat att polisen ska förstärka sin förmåga att bekämpa hatbrott och brott mot grundläggande fri- och rättigheter. I beslut UA 8/15 listas ett antal åtgärder för att förbättra förmågan att bekämpa hatbrott. Polisen ska, genom att vidta dessa åtgärder, stärka sin förmåga att bekämpa hatbrott och skydda de grundläggande fri- och rättigheterna samt den allmänna åsiktsbildningen. Till stöd för genomförandet av åtgärderna har ett projekt inrättats. Projektgruppen har bestått av en projektgrupp vid den nationella operativa avdelningen, samt regionalt införandeansvariga (RIFA) i samtliga polisregioner. I region Syd, Väst och Stockholm har särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper inrättats för att omhänderta uppdraget. I övriga regioner har andra insatser genomförts för att höja förmågan på området. Samtliga regioner har tagit initiativ till möten med grupper utsatta för hatbrott för att stärka förtroendet för polisen. Ett nationellt samrådsforum har genomförts med syftet att förbättra samverkan mellan rättsväsendet och hatbrottsutsatta grupper. Ett utbildningsseminarium har hållits för poliser som ska arbeta med hatbrott. Samverkan har skett med Säkerhetspolisen avseende frågor rörande ansvarsfördelning vad gäller arbetet med grundläggande fri- och rättigheter mellan myndigheterna. En informationskampanj har drivits via sociala medier med tre korta filmer, översatta till tolv språk, som beskriver gärningar med hatbrottsmotiv med en uppmaning till dem som har utsatts för ett hatbrott att anmäla detta till polisen. Ett av de största problemen med hatbrott är att de inte anmäls och att polisen tvingas arbeta utifrån uppskattade mörkertal. Polismyndigheten behöver trossamfundens och frivilligorganisationernas stöd att förmå drabbade att anmäla om man har blivit utsatt för hatbrott. Bemötandet av den som är utsatt är viktigt och brottsofferfokus i utredningsarbetets alla steg är vitalt. Projektet har försett polisorganisationen med grundläggande utbildning, information och stöd för att hantera hatbrott. Regionerna har därigenom kunnat höja sin förmåga på området. Under 2016 planeras en mer omfattande utbildningsinsats som riktar sig till en större målgrupp, framförallt anmälningsupptagare. Samverkan med Åklagarmyndigheten har skett inom projektet för att säkerställa kvalitet och effektivitet i rättskedjan. Under projekttiden har ett antal händelser i omvärlden inträffat som fått stor påverkan på det svenska samhället och polisens verksamhet. Ett ökat antal flyktingar och en förhöjd hotnivå avseende terrorhändelser, kommer sannolikt att medföra ett ökat antal hatbrott. I budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen att den kommer följa upp att polisens åtgärder för arbetet med hatbrott får avsedd effekt.

6 Slutrapport 6 (17) 3.2 Syfte Syftet med projektet har varit att samordna och säkerställa att polisen genomför ett antal åtgärder för att höja sin förmåga att bekämpa hatbrott och brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna. Målet är att polisen ska stärka sin förmåga att bekämpa sådan brottslighet. Effekten av de genomförda aktiviteterna har inte följts upp under projektets genomförande, men effektmålet förväntas bli ett stärkt skydd och uppklarning av grundläggande fri- och rättigheter, där hatbrott ingår som en del. 4 Projektmål och utfall 4.1 Utfall jämfört med projektmål enligt projektkontrakt Enligt beslutsprotokoll UA 8/15. Projektmål Utfall Att det i polisregionerna i I polisregionerna Stockholm och Syd Stockholm, Väst och Syd har de tidigare befintliga hatbrottsgrupperna utökats så att de i Stock- finns särskilda grupper som har förmågan att bekämpa holm finns nio medarbetare och i Syd hatbrott och övrig brottslighet sju. I region Väst pågår rekryteringsarbetet för att skapa en grupp som som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna samt den enligt planen ska finnas på plats i fria åsiktsbildningen. januari Att det i övriga polisregioner finns förmåga att bekämpa hatbrott och övrig brottslighet som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna samt den fria åsiktsbildningen. Region Nord har särskilt utpekade och utbildade hatbrottsutredare vid respektive lokalpolisområde. Region Bergslagen, Öst och Mitt har inte resurser som satts av särskilt för hatbrott, men handlingsplaner och styrdokument finns för hur arbetet ska tas omhand. I Bergslagen har man även genomfört en regional hatbrottsutbildning. Att uppklarningen och lagföringen av hatbrott ökar, varvid det särskilt ska beaktas att medarbetarna har kunskap om definitionen av hatbrott och förmåga att identifiera hatbrottsmotiv både vid anmälningsupptagning och vidare Med syftet att omgående öka kompetensen och förmågan i samtliga regioner genomfördes under hösten 2015 ett utbildningsseminarium vilket region Syd ansvarade för. Vid detta tillfälle var målgruppen medarbetare som aktivt ska arbeta med hatbrott.

7 Slutrapport 7 (17) under utredningsprocessen, att rätt initiala åtgärder vidtas av poliser i yttre tjänst, t.ex. genom beslag av teknisk bevisning och ställande av rätt anpassade frågor samt att ITforensisker vid behov används i utredningsarbetet. För att höja grundkompetensen hos en bredare målgrupp av anmälningsmottagare är en internetbaserad utbildning beställd av HR-avdelningen. Denna ska kompletteras med en fördjupad utbildningsinsats riktad till hatbrottsgrupperna eller motsvarande. Utbildningen planeras att genomföras under Att det finns ett samrådsforum på nationell nivå där företrädare för riksorganisationer för hatbrottsutsatta grupper kan möta företrädare för myndigheterna inom rättsväsendet. Polisen har förmåga att kontinuerligt följa upp och sammanställa nationella lägesbilder rörande hatbrottsligheten i landet. Ett första möte för ett nationellt samrådsforum har genomförts i november. Mötet samlade ca 25 deltagare från olika trossamfund, etniska riksorganisationer och en organisation för transpersoner. Det nationella samrådsforumet kommer att följas upp under I dag finns ingen kontinuerlig uppföljning inom polisen av hatbrott på nationell nivå. Den statistiska uppföljningen av antalet hatbrott i landet hanteras av BRÅ som även genomför en analys av trender. Resultatet presenteras av BRÅ i en årlig rapport benämnd Hatbrott. Behovet av att inom polisen följa upp hatbrottsligheten och sammanställa en nationell lägesbild bör närmare utredas Att förtroende- och trygghetsfrämjande åtgärder riktade till grupper som är särskilt utsatta för hatbrott vidtas. Att polisen för dialog med medborgarna angående hatbrott och medverka i samhällsdebatten rörande hatbrott. Alla polisregioner har initierat kontakt med trossamfund och mediehus i sin region. Polisens initiativ har mottagits positivt av mottagarna. Projektgruppen genomförde en informationskampanj på sociala medier i början på december för att uppmärksamma polisens arbete mot hatbrott, komma i kontakt med utsatta grupper samt öka förtroendet för po-

8 Slutrapport 8 (17) lisen. Kampanjen avslutades med en chatt på polisen.se där medborgarna kunde ställa frågor direkt till hatbrottsutredare. Utvecklingschefen har deltagit i en paneldebatt på Kulturhuset, ett antal intervjuer har genomförts med projektledningen och dialog har förts med myndigheter som ansvarar för bidrag till organisationer och trossamfund som företräder hatbrottsutsatta grupper. Se även punkten 7.4. Att samverkansavtal och medborgarlöften angående hatbrott används vid samverkan med kommunerna och övriga intressenter på lokalpolisområdesnivå. Projektet har samverkat med projektet medborgarlöften. Hatbrott passar väl in som ett område där medborgarlöften kan användas. Ingen särskild utveckling behövs i nuläget för att anpassa medborgarlöften till området hatbrott, utan det är tillräckligt att polisregionerna är medvetna om att medborgarlöften kan användas som en metod vid samverkan med kommunerna angående hatbrott. Att det nationella brottsofferoch personsäkerhetsarbetet utvecklas för att ge ett anpasssat stöd till personer utsatta för hatbrott. Samverkan har genomförts med NOA SSI som har ett nationellt ansvar för brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet. Ett nationellt möte har hållits med säkerhetschefer för mediehus som har en rikstäckande verksamhet. Mötet berörde näthat, inte hatbrott, och rutiner för kommande samverkan togs fram. Även Säkerhetspolisen var representerad. Det bör närmare utredas om brottsofferstödet behöver anpassas för personer utsatta för hatbrott. Att en översyn av utformningen och tillämpningen av den s.k. hatbrottsmarkeringen i RAR-systemet görs för att göra markeringen mer ändamålsenlig vad avser att följa den faktiska utvecklingen av En översyn har genomförts och en beställning om en förbättrad placering och funktion av hatbrottmarkeringen i utredningsstödet har lämnats till IT-avdelningen. Prognosen från IT-avdelningen är att förändringen i systemstödet kan genomföras under

9 Slutrapport 9 (17) hatbrotten. sommaren Punkten måste följas upp under Att samråd och samverkan sker med berörda företrädare för Åklagarmyndigheten på nationell respektive åklagarområdesnivå. Polisregionerna har identifierat de särskilda hatbrottsåklagare som finns i regionen och på nationell nivå samverkar projektet med Åklagarmyndighetens UC Malmö, som har ansvar för området hatbrott. Åklagarmyndigheten har medverkat som föreläsare på ett utbildningsseminarium för polisens utredare av hatbrott. Projektet har också representerats på åklagarnas årliga hatbrottskonferens. Inför 2016 finns en ambition hos båda myndigheterna att samverka mer på nationell nivå och att genomföra en gemensam konferens riktad till hatbrottsutredare och särskilt utpekade hatbrottsåklagare. 5 Styrning och rapportering Projektet har letts av en styrgrupp. Styrgruppsmöten har hållits vid TG 2-5 och vid ett extra tillfälle den 18 november. TG 0-1 inträffade innan projektorganisationen var beslutad och då togs TG-besluten av utvecklingschefen. Inför varje styrgruppsmöte fr.o.m. TG 2 har projektledaren skickat styrgruppen en statusrapport. Projektgruppen har haft möten varje vecka på tisdagar. Två heldagsmöten har genomförts. De regionalt införandeansvariga har fr.o.m. den 27 augusti 2015 haft regelbundna möten med projektledaren med två veckors intervaller. Mötena har genomförts via telefon- och videokonferens, samt med fysiska möten i Stockholm den 27 augusti och ett avslutande möte den 25 november 2015.

10 Slutrapport 10 (17) 6 Projektorganisation 6.1 Bemanning Projektgrupp Eva Sund projektledare Elizabeth Zaar Marcus Sverdén Styrgrupp styrgruppsordförande Lena Frylemo Eva Fredriksson Regionalt införande ansvariga RIFA Mikael Eriksson region Mitt Elin Danielsson region Öst Lisa Pedersen region Väst Kjell Pettersson region Nord Marcus Sverdén region Stockholm Christina Hallin region Bergslagen Håkan Gustafsson region Syd 7 Kommunikationsplan Kommunikationsplanen utgår från aktivitetsplanen i projektet. 7.1 Syfte med kommunikationen Förklara polisens förhöjda förmåga för medarbetarna Kommunikationen ska syfta till att skapa kunskap inom polisorganisationen om strategiska initiativet samt projektet. Särskild vikt ska läggas vid att medarbetarna har kunskap om definitionen av hatbrott och förmåga att identifiera hatbrottsmotiv vid anmälan och under utredningsprocessen. Förankra polisens arbete i utsatta grupper Kommunikationen utgår ifrån att öka kunskapen hos målgruppen om att eventuellt ha blivit utsatt för ett specifikt brott, hur polisen når dessa grupper och bemötande. Samordna kommunikationen Övriga strategiska initiativ såsom medborgarlöften och medborgardialog behöver kopplas på i kommunikationen. Projektdirektivet anger att samverkansavtal och medborgarlöften angående hatbrott kan används vid samverkan med kommunerna.

11 Slutrapport 11 (17) 7.2 Budskap Polisen skyddar de demokratiska fri- och rättigheterna och allas lika värde Utsatta grupper ska lita på att de får hjälp av polisen Hela rättsväsendet måste mobiliseras 7.3 Talespersoner, utvecklingschef NOA Eva Sund, projektledare 7.4 Kanaler Projektinformation har skett via rapporteringar till styrgruppen. Utöver det har projektledaren informerat övergripande på nationella ledningsgruppen om projektets status. Information har lämnats vid ett tillfälle för den nationella operativa ledningsgruppen med anledning av informationskampanjen om hatbrott. Projektinformation till regionalt införandeansvariga har skett vid regelbundna telefonmöten samt två heldagsmöten. Kommunikationsansvarig har deltagit på samtliga projektmöten och telefonmöten med olika former av kommunikationsstöd, främst planering och strategi. Intrapolis är projektets huvudkanal för information tillsammans med de regionalt införandeansvariga som har ett ansvar att sprida information och vara ambassadörer för det strategiska initiativet inom sin region. Projektet har en egen projektsida, två regioner har egna gruppsidor och en samlingssida för hatbrott samt grundläggande fri- och rättigheter finns på Intrapolis. Utöver det har ett antal artiklar och nyheter publicerats på Intrapolis och polisen.se. Extern kommunikationskanal har varit polisen.se och sociala medier. I samband med informationskampanjen på sociala medier om hatbrott togs ett kommunikationsstöd fram till regionalt införandeansvariga, främst i form av budskap och talepunkter. 8 Ekonomi utfall jämfört med budget enligt projektkontrakt Enligt projektdirektivet ska införandet ske inom den befintliga ramen för Polismyndigheten. Eventuellt behov av justering ska beredas med ekonomiavdelningen. Ingen justering har varit nödvändig.

12 Slutrapport 12 (17) 9 Risker 9.1 Identifierade risker i projektdirektivet Omorganisationen inom polisen medför att vissa beslutsfattare inte har utsetts vilket kan medföra svårigheter att genomföra vissa aktiviteter Avgränsningen av projektet det är svårt att avgränsa uppdraget rörande de grundläggande fri- och rättigheterna Beroenden och synkronisering av andra avdelningars beslutsprocesser, t.ex. HR gällande utbildning, kan försena vissa aktiviteter Regionala skillnader rörande den grundläggande förmågan kan leda till stora skillnader i slutresultatet rörande höjd förmåga Externa förväntningar på polisens förmåga att bekämpa hatbrott och brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna kan leda till ett bristande förtroende för myndigheten om effektmålen uteblir Dessa risker har kvarstått under projektets genomförande och har också rapporterats till styrgruppen. 9.2 Tillkommande risker Ledning och styrning I återredovisningen av regeringsuppdraget beträffande hatbrott konstaterades att det saknas strategiska styrdokument och att hanteringen av hatbrott ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Bortsett från rikspolischefens beslut är så fortfarande fallet. Verksamhetsbesluten överlämnades till regionerna att fatta. Det bedöms vara en risk om man inte tydligt prioriterar frågan även i den operativa verksamheten. I polisregionerna finns framtagna riktlinjer för hur arbetet med hatbrott och grundläggande fri- och rättigheter ska bedrivas. Dessa riktlinjer måste omsättas i handling. Av rikspolischefens beslut framgår att hatbrottsgrupper ska finnas i regionerna Stockholm, Syd och Väst och i övriga regioner ska det finnas en förmåga att bekämpa hatbrott och övrig brottslighet som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna. Som framgår av Brås rapport 3 är hatbrott inget storstadsfenomen utan förekommer i alla regioner. Projektgruppen bedömer att en risk föreligger för den långsiktiga uthålligheten, och i förlängningen trovärdigheten för polisens arbete mot hatbrott, i de regioner som inte inrättat särskilda hatbrottsgrupper. 9.3 Ärendeflödet Majoriteten av de anmälda hatbrotten har främlingsfientliga/rasistiska motiv och olaga hot och ofredande är de vanligast förekommande brottstyperna 4. Det finns därför en risk att hatbrott sorterar in under mängdbrott och att utredningsansvaret därmed sprids över 3 Brå 2015:13 4 BRÅ-rapport 2015:13

13 Slutrapport 13 (17) hela regionerna. Det är dock olämpligt att utgå från grundbrottet när man bedömer ärendets allvarlighetsgrad i dessa sammanhang. Istället bör man utgå från gärningspersonens motiv och den kränkning gärningen innebär. Om man vill få effekt av utredningsarbetet krävs sannolikt därför att man låter dessa ärenden gå i ett eget spår för att nå resultat. Därför bör en uppföljning göras under 2016 så att ärendeflödet rörande hatbrott riktas mot de särskilda resurser som avsatts för att omhänderta det. 10 Tidplan Projektet har hållit tidsplanen. 11 Projektutvärdering Projektorganisationen har utgått från den modell för projektledning som ska användas vid utvecklingscentren inom nationella operativa avdelningen. Sammantaget kan sägas att alla nivåer i projektorganisationen har upplevt modellen och samarbetet som positivt. I och med att polisregionerna själva har utsett de regionalt införandeansvariga har deras roll varit förankrad i regionsledningarna. Polisens omorganisation har haft påverkan i en fördröjning av beslut, därför har det varit bra att ha en tydlig projektstruktur att arbeta utifrån Positiva erfarenheter De regionalt införandeansvariga har uppgivit att arbetet i projektform har fungerat bra och att strukturen bidragit till en snabb kommunikationsväg mellan regionerna och projektledaren. Omorganisationen har varit en försvårande omständighet, att det inte alltid har varit enkelt att få gehör för en enskild fråga när det är så mycket som pågår samtidigt. De regionalt införandeansvariga har även framfört att de har fått det stöd som har behövts från projektledaren med svar på frågor och kommunikationsunderlag med mera Upplevda problem Negativt har varit att planeringen och informationen avseende den utbildning som ska tillhandahållas nationellt under 2016 har brustit. Något som har bidragit till att man i en del regioner upplever att man har tappat tempo då det har varit oklart om man ska agera på regional nivå eller invänta en nationell utbildning. Frågan om utbildning får dock numera anses klarlagd efter avstämning med HR-avdelningen. Rollen som regionalt införandeansvarig varit något oklar avseende mandat och tidsåtgång. De flesta har hanterat rollen parallellt med sitt ursprungliga grunduppdrag och tiden som har avsatts för projektet varierar. Förslaget som har lämnats inför det fortsatta arbetet är att nationella operativa avdelningen bör vara tydligare i sin hemställan om regionalt införandeansvariga till regionerna. Flertalet regionalt införandeansvariga upp-

14 Slutrapport 14 (17) lever att de har ledningens stöd i aktuella frågor men att det fortfarande inte har fått något faktiskt genomslag i den operativa verksamheten ännu. 12 Tillkommande krav/behov 12.1 Åtgärdade Möte med mediehus Rikspolischefen framförde till regionspolischeferna den 6 september 2015 att han ville se åtgärder för att öka tryggheten hos journalister. Detta i efterspelet av att en stor dagstidning utsatts för en våg av näthat efter att den avslöjat identiteten av en känd bloggare kallad Julia Cesar. Som ett svar på uppmaningen sökte poliser från alla regioner kontakt med mediehus och erbjöd stödsamtal. Initiativet var mycket uppskattat. I samband med detta tog projektet fram riktlinjer om vilken information som kan lämnas vid sådana möten. Det har uttalats ett behov från säkerhetschefer vid tidningsredaktioner att nå en så kallade Single Point of Contact (SPOC) vid nationella operativa avdelningen. Syftet är att kunna få svar på samordning av ärenden som ingivits vid olika regioner och i övrigt få stöd i hur man ska hantera hot mot redaktioner och medarbetare. Av den anledningen har en särskild funktionsbrevlåda upprättats dit säkerhetscheferna kan vända sig med frågor under kontorstid. Alla anmälningar ska dock göras via den ordinarie anmälningsmottagningsrutinen, dvs. PKC och receptioner. I mitten av december 2015 kommer ytterligare ett möte att genomföras mellan projektledningen och företrädare för frilansande journalister och kulturarbetare med syfte att skapa dialog runt hot och hat mot den gruppen. På regional nivå finns det kontaktpersoner mot mediehus och trossamfund Ej åtgärdade Uppföljning av effekt I budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen att den kommer följa upp att polisens åtgärder för arbetet med hatbrott får avsedd effekt. Här finns ett antal utmaningar. Hatbrott är svåra att utreda - eftersom det krävs att motivet till brottet, syftet att kränka någon p.g.a. dennes ras, hudfärg, ursprung, tro eller sexuella läggning, kommer fram under utredningens gång. Åklagarna tar sällan upp ärendet. Misstroende mot polisen - hos den som blivit utsatt för ett hatbrott. Precis som den som gång på gång blivit utsatt för kränkande särbehandling av någon annan orsak, förminskas brottsoffret och skuldbelägger ibland sig själv istället för förövaren. Brist på uthållighet i arbetet och konkurrens om resurser inom polisen - I de regioner som inte har krav på etablerade hatbrottsgrupper finns stor risk att

15 Slutrapport 15 (17) avsedd personal tas i anspråk för akuta ärenden. Arbetet med det strategiska initiativet uppfattas då inte som trovärdigt vare sig internt eller externt. Projektet har gjort en beställning till internrevisionen angående uppföljning av det strategiska initiativet redan under Syftet med en sådan uppföljning är att se vilket gensvar rikspolischefens beslut, projektets genomförande och arbetsformen strategiska initiativ har fått i polisregionerna. Enligt förhandsbesked från internrevisionen kommer uppföljningen att bli av. I linje med kravet på uppföljning bör arbetet under 2016 inom det strategiska initiativet ta fram en kvalitativ modell för uppföljning ur ett brottsofferperspektiv Bättre läges- och hotbilder Samverkan mellan Säkerhetspolisen och polisen bör fortsätta och utvecklas både på nationell och regional nivå med syfte att tidigt se trender och strömningar i samhället som kan leda till hatbrott och brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna. På det sättet kan bättre lägesbilder och hotbilder tas fram så att hatbrott i möjligaste mån kan förebyggas och beivras Näthat Begreppet hatbrott blandas ofta ihop med näthat. Näthat som definition är mycket vidare än hatbrott och kan sammanfattas med att någon uttrycker hat på Internet. Det kan vara fråga om ett hatbrott, t.ex. hets mot folkgrupp, men oftast rör det sig om ärekränkningsbrott, ofredande och olaga hot utan hatbrottsmotiv. Det är svårt att utreda brott via Internet eftersom utredningen måste ske skyndsamt p.g.a. nätoperatörerna inte sparar uppgifter mer än sex månader. Dessutom kan det vara svårt att styrka vem som är gärningsperson. Brotten kommer ofta inte upp i nivå till att vara straffbara och skrivs därför av tidigt i utredningsprocessen, något som kan vara svårt att förklara för den som är utsatt. Polisen måste bli bättre på initiala utredningsåtgärder rörande brott via Internet och det finns behov av en utbildningsinsats på området. Det nya IT-brottscentret inom nationella operativa avdelningen fungerar som en stödenhet till regionerna, men regionerna behöver höja sin egen förmåga rörande utredning av näthat. Projektet har inte haft möjlighet att täcka in frågor rörande näthat på det sätt som omvärlden sannolikt har haft förväntningar på. Ett tecken på den förväntan har varit frågor från journalister som blivit utsatta för näthat Förändringar i omvärlden flyktingströmmen m.m. Under projekttiden har ett antal händelser i omvärlden inträffat som fått stor påverkan på det svenska samhället och polisen. Ett ökat antal flyktingar och en förhöjd hotnivå avseende terrorhändelser, kommer med sannolikhet medföra ett ökat antal hatbrott. Från asylboenden kommer nu rapporter om motsättningar och hatbrott mellan olika asylsö-

16 Slutrapport 16 (17) kande. Projektgruppen anser därför att det är viktigt att polisen följer utvecklingen noga och avsätter resurser för att bemöta det förväntat ökade inflödet av hatbrottsanmälningar. Journalister och andra offentliga personer utsätts för hot och förföljelse, ofta via internet. Rädslan för att bli utsatt för grov brottslighet riskerar att tysta debatten och det fria ordet ifrågasätts. Vilka effekter kommer detta att få vad gäller synen på ett inkluderande och demokratiskt samhälle? 13 Identifierade problemområden utanför projektet 13.1 Uppföljning av hatbrott - Brå Brottsförebyggande rådet (Brå) redovisar årligen utvecklingen av antalet hatbrott i Sverige. Redovisningen sker i form av en rapport som publiceras i slutet av sommaren. Samtidigt går statistiken in till ODHIR 5 och ligger till grund för den bedömning som görs internationellt av förekomsten av hatbrott i Sverige. Brå:s statistik är uppdelad i olika undergrupper vilka inte finns med i den definition av hatbrott som myndigheten kommit överens med polisen och Åklagarmyndigheten om att tillämpa. Brå gör på det sättet en analys av trender inom de olika undergrupperna för att se eventuell utveckling inom gruppen. Trots det grundliga tillvägagångssättet uppger Brå att statistiken inte ger en fullödig bild av företeelsen. Det finns ett stort mörkertal av anmälningar angående hatbrott. Det är ett problem att den statistik som Brå tillhandahåller inte går att dra säkra slutsatser ifrån. Statistiken är också eftersläpande och inte dagsaktuell utan sammanställs först efter ett år. Det är därför nödvändigt att ytterligare utreda hur den interna uppföljningen och brottsamordningen ska genomföras. 14 Konklusion Under projekttiden har ett antal händelser i omvärlden inträffat som fått stor påverkan på det svenska samhället och polisens verksamhet. Ett ökat antal flyktingar och en förhöjd hotnivå avseende terrorhändelser, kommer sannolikt att medföra ett ökat antal hatbrott. I budgetpropositionen för 2016 skriver regeringen att den kommer följa upp att polisens åtgärder för arbetet med hatbrott får avsedd effekt. På vilket sätt uppföljningen kommer att göras är ännu inte känt. För att säkerställa att den höjda ambitionsnivån på området ligger kvar i hela polisorganisationen och utvecklas i takt med de trender i samhället som den ökade flyktingströmmen kommer att medföra, finns det skäl att nationella operativa avdelningen fortsätter att samordna och följa upp de aktiviteter som vidtas. 5 Underorganisation till OSCE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

17 Slutrapport 17 (17) Projektgruppen anser också att den inom projektet inledda samverkan med säkerhetspolisen rörande förebyggandet av hatbrott måste fortsätta. Säkerhetspolisens förmåga att arbeta med hatbrott är begränsad, det är polisen som utreder de allra flesta hatbrotten. Det är också polisen som lämnar underlag till för de nationella lägesbilder och hotbilder som säkerhetspolisen tar fram rörande hatbrott och inhemsk extremism. Därav följer med nödvändighet att polisens lägesrapportering måste hålla en mycket god kvalitet. Det kvarstår även arbete med att: anpassa brottsofferstöd till hatbrottsoffer ta fram bättre lägesbilder rörande hatbrott säkerställa en nationell utbildning på området följa upp de åtgärder som genomförts 2015