Rapport om möjligheter till utökad regional samverkan inom sjuktransport- och ambulansverksamheten

Transkript

1 PM 1 (4) Upprättare Datum Dnr Niklas Rommel Rapport om möjligheter till utökad regional samverkan inom sjuktransport- och ambulansverksamheten Uppdrag En studie om möjligheter till ökad samverkan mellan regionlandstingen inom sjuktransportområdet ska redovisas till samverkansnämnden den 4-5 december I studien ska bland annat ingå redovisningar av landstingens sjuktransport- och ambulansverksamheter och förslag ska lämnas på hur samverkan av inomregionala ambulans- och sjuktransporter ska kunna utvecklas. Arbetet med uppdraget har genomförts av en arbetsgrupp med företrädare för ambulansverksamheterna inom regionens alla landsting, samt med två företrädare från Beredningsgruppen. Se bilaga 1. Beskrivning av verksamhet För att få en så enhetlig beskrivning som möjligt av respektive organisation och verksamhet har underlag begärts in från de olika landstingen utifrån en särskild mall. Av olika anledningar har dock alla landsting inte kunnat lämna in alla begärda uppgifter, varför sammanställningen nedan inte är heltäckande. Av insänt underlag framkommer att ambulanssjukvården i regionen drivs i landstingsregi (förutom två ambulansstationer i Värmland) och är organisatoriskt inplacerade inom länssjukvården. De olika ambulansverksamheterna bedriver främst ambulanstransporter (prio 1-3) medan andra utförare ofta svarar för liggande sjuktransporter (prio 4). I Värmland och Dalarna svarar ambulansverksamheten även för liggande sjuktransporter utan vård- och/eller övervakningsbehov. Antalet ambulanser som är i drift vardagar varierar mellan landstingen, från 15 i Västmanland till 25 i Värmland och Gävleborg. Alla landsting har för närvarande avtal med SOS-alarm, som hanterar både akuta samtal och beställningar av icke akuta sjuktransporter. Respektive alarmeringsorganisation bedömer behoven av akuta transporter och dirigerar tillgängliga ambulansresurser utifrån ett särskilt larmindex som utarbetats av SOS-alarm. För beställning av icke akuta ambulans- och sjuktransporter finns webbaserade beslutsstöd med särskilda beställarkriterier framtaget i de flesta landsting. I Dalarna och Gävleborg ska beställarstödet webbaseras under Under våren 2015 överförs alarmeringsorganisationerna i Västmanland, Sörmland och Uppsala län i egen regi. Merparten av både akuta och planerade ambulanstransporter inom regionen går till och från Akademiska sjukhuset. I mindre omfattning går transporter till Universitetssjukhuset i Örebro och då främst från Värmland. Enstaka resor går också mellan andra sjukhus i regionen. I bifogad sammanställning redovisas antalet inomregionala ambulanstransporter fördelade på landsting. För planerade transporter framgår också hur de inom några landsting fördelas på olika veckodagar och tider på dygnet.

2 PM 2 (4) Upprättare Datum Dnr Niklas Rommel Av bilagan framgår att antal akuta transporter till och från andra landsting inom regionen under 2013 uppgick till knappt 700, medan antalet planerade inomregionala transporter uppgick till cirka resor. Cirka 80 % av de ca inomregionala ambulanstransporterna var således planerade transporter (prio 3 och 4). Vad gäller fördelning över veckodagar framkommer i bilagan att antalet transporter fördelar sig jämnt över veckodagarna, mellan per dag måndag - fredag, medan antalet är lägre under helgerna (72 transporter lördagar och 97 transporter söndagar). I den bilagda sammanställningen framkommer också att merparten av de planerade inomregionala resorna görs på förmiddagar mellan kl men att även en stor del görs på eftermiddagarna (kl 12-18). Observera att uppgifter inte har kunnat lämnas av alla landsting, varför det totala antalet inomregionala transporter är större än vad som framgår av bilaga 2; Verksamhetsmått för sjuktransport- och ambulansverksamhet i regionen. Nulägesanalys Huvudsyftet med en ökad samordning bör vara att minska antalet så kallade tom-mil och förbättra möjligheterna att ha kvar akuta ambulansresurser inom respektive län i tillräcklig omfattning. Från flera håll bedöms att antalet ambulanstransporter kommer att öka kraftigt de närmaste åren, vilket ställer ökade krav både på nya resurser liksom på effektivisering genom bland annat ökad samverkan mellan landsting och ambulansverksamheter. För att underlätta en utökad samverkan behövs till exempel koordinatorer för planerade ambulanstransport, en gemensam beställarfunktion och en sammanhållen journalföring. Det vore också önskvärt om lämnings- och hämtningstider vid Akademiska sjukhuset kan styras upp bättre än vad som görs dag. I fortsatta diskussioner kring samordning av sjuk- och ambulanstransporter bör beaktas att den så kallade Jumbolansen mellan Karlstad, Örebro och Uppsala upphandlas under 2014 och denna resurs är viktig i det fortsatta arbetet med att utveckla samverkan av sjuktransporter inom regionen. Det kan också noteras att effekterna av den statliga larmtjänstutredningen är oklara vilket försvårar arbetet med att öka samordningen av de regionala ambulanstransporterna. Delprojekt Arbetet med samordning av planerade transporter har bedrivits i två delprojekt med en arbetsgrupp med företrädare från berörda landsting i respektive projekt och kontakter har tagits med företrädare för SOS-Alarm. 1. Studie om förutsättningar att öka samordningen av inomregionala sjuk- och ambulanstransporter från landstingen Dalarna och Gävleborg. 2. Studie om förutsättningar att öka samordningen av inomregionala sjuk- och ambulanstransporter längs E18, det så kallade E18-spåret. I bilagorna 3-5 redovisas rapporter från delprojekten och i dessa framkommer bland annat följande:

3 PM 3 (4) Upprättare Datum Dnr Niklas Rommel Delprojekt 1. Ökad samordning av inomregionala sjuk- och ambulanstransporter från landstingen Dalarna och Gävleborg I bifogade rapporter framgår att en stor del av planerade ambulanstransporterna från Dalarna och Gävleborg till och från Akademiska sjukhuset skulle kunna samordnas. Det förutsätter bland annat att den planerade tvåbårsambulansen i Gävleborg tas i bruk och att en lättambulans i Dalarna får bemannas med sjuksköterska och sjukbilspersonal. Om dessa förslag till resursförstärkningar antas i respektive landsting kan en linjeverksamhet med ambulanser från Dalarna och Gävleborg till och från Akademiska sjukhuset starta under första kvartalet Andra viktiga förutsättning för att denna utökade transportsamverkan ska kunna införas är att parterna tar fram tydliga beställarkriterier och att särskilda hämtningsoch avlämningstider införs vid berörda kliniker på Akademiska sjukhuset. Från sjukhusets sida har man på förfrågan ställt sig positiv till att införa fasta tider för lämning och hemtransport av patienter. Även frågan om gemensamma kriterier för beställning av ambulans bedöms kunna lösas av berörda parter. Förutsättningar finns sålunda för att införa linjeverksamhet utifrån projektets förslag under första kvartalet 2015, under förutsättningar av interna beslut om resursförstärkning i respektive landsting och att särskilda hämtnings- och avlämningstider vid Akademiska sjukhuset fastställs. Den största vinsten med detta förslag är att tillgängligheten till akutambulans ökar i flera orter både i Dalarna och Gävleborg och ett mer effektivt utnyttjande av ambulansresurserna och ett minskat antal tom-mil. Delprojekt 2. Ökad samordningen av inomregionala sjuk- och ambulanstransporter längs E18 I rapporten från E18-gruppen framgår att en studie har gjorts där det framgår att det finns ett antal resor längs E18 som skulle kunna samordnas. En eventuell samordning bör enligt rapporten ske inom ramen för nuvarande resurser och via SOS-Alarm. För att gå vidare med förslaget måste dock vissa frågor lösas, till exempel var och hur byte av ambulans ska kunna ske och hur journalföring kan säkerställas på ett patientsäkert sätt. Dessutom kommer vissa av de berörda landstingen under 2015 överta ambulansdirigeringen i egen regi, varför det är oklart hur samordningsfunktionen ska upprätthållas med flera berörda alarmeringscentraler. Förslag Utifrån vad som framkommit i ovan redovisade delprojekt och under utredningsarbetet i övrigt föreslås följande. 1. En linjeverksamhet med ambulanser mellan Dalarna och Gävleborg och Akademiska sjukhuset införs under första kvartalet med en uppföljning under hösten 2015 för bedömning om verksamheten fått förväntade effekterna vad avser ambulansberedskap, effektivitet med mera. 2. En ökad samordning av ambulanstransporter längs E18 bör ske men först efter förändringarna i alarmeringsorganisationen som ska genomföras i några av de berörda landstingen under våren 2015.

4 PM 4 (4) Upprättare Datum Dnr Niklas Rommel Bilagor 1. Förteckning över arbetsgruppens ledamöter 2. Verksamhetsmått för sjuktransport- och ambulansverksamhet. 3. Ambulanssjukvården Gävleborg: Slutrapport samordning av ambulanstransporter 4. Ambulanssjukvården Dalarna: Samordning av ambulans- och sjuktransporter inom Uppsala-Örebroregionen 5. Rapport från E18-gruppen: Utökad regional samverkan inom sjuktransport- och ambulansverksamheten

5 Bilaga 1 1 (1) Upprättare Niklas Rommel Datum Utökad regional samverkan inom sjuktransport- och ambulansverksamheten Arbetsgruppens ledamöter: : Niklas Rommel, Beredningsgruppen, sammankallande Björn Ragnarsson, Beredningsgruppen Åke Centervärn, Landstinget Dalarna Sven-Ove Larsson, Landstinget Dalarna Torbjörn Nyvall, Landstinget i Värmland Torgel Larsson, Landstinget i Värmland Jörgen Lifvakt, Landstinget Sörmland Torbjörn Bergvall, Örebro läns landsting Lars Lagerström, Landstinget Gävleborg Jörgen Tranevik, Landstinget Gävleborg Per Andersson, Landstinget i Uppsala län Fredrik Leek, Landstinget Västmanland

6 Verksamhetsmått Bilaga 1 Sjuktransport och ambulansverksamhet Avser 2013 Uppsala Västmanland Gävleborg Dalarna Värmland Sörmland Örebro Summa Antal ambulanser i drift vardagar dagtid Akuta inomregionala ambulanstransporter 0 ej uppgift ej uppgift Planerade inomregionala ambulanstransporter 66 ej uppgift varav måndagar varav tisdagar varav onsdagar varav torsdagar varav fredagar varav lördagar varav söndagar 16 ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift 9 72 varav ej uppgift ej uppgift ej uppgift varav ej uppgift ej uppgift ej uppgift varav ej uppgift ej uppgift ej uppgift varav ej uppgift ej uppgift 12 9 ej uppgift Antal inomregionala liggande sjuktransporter ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift ej uppgift 969

7 Lars Lagerström Vårdutvecklare Slutrapport samordning av ambulanstransporter. Bakgrund. Ett uppdrag har inkommit från samverkansnämnden i Uppsala Örebroregionen om att se över möjligheten att samordna ambulanstransporter till och från regionsjukvård. Utifrån uppdraget har vi titta på statistik för hur transportflödena ser ut mellan sjukhusen i Landstinget Gävleborg och Uppsala Akademiska sjukhus. Landstinget Gävleborg transporterar i ambulans ca 850 patienter till och från Uppsala som kan bedömas som prio 2 eller prio 3. Alltså patienter som skulle kunna samtransporteras om en sådan resurs fanns. I dag sker dessa transporter med akutambulanser och ger en försämrad beredskap av ambulanser inom länet. Nära samarbete med Dalarna i projektarbetet har lyft fram möjligheter till samordning mellan de båda länen för en effektiv kostnadseffektiv ambulanslogistik i båda länen. Nuläge Variationerna i antal transporter mellan Gävleborg och Uppsala är stor. Allt från sju transporter per dag till ingen. I det material vi granskat på så kan vi se, att utan att göra några förändringar ha kunnat samtransporterat ca 25% av alla transporter till och från sjukhusen om vi haft resurer för att ta mer än en patient åt gången. Vi tror utifrån resultatet att ytterligare samordning av ambulanstransporter skulle vara fullt möjlig. Utifrån parametrar som givna beställarkriterier, turlista och att SOS-Alarm samordnar dessa ambulanstransporter är det rimligt att tro att vi skulle kunna samordna ytterligare 25% av ambulanstransporter mellan sjukhusen. Ytterligare samordning med Dalarna skulle ge ytterligare bonus/effekter av förbättra samording och logistik i avseende hemtagande av patienter från UAS hemmhörande i Gävleborg. Post o besöksadress Postnummer Telefon Telefax E-post lars.lagerstrom@lg.se bilaga 3 slutrapport samordning ambulanstransporter gävleborg (3).doc

8 Resultat Landstinget Gävleborg och Ambulanssjukvården har för avsikt att under första halvåret 2015 driftsätta en tvåbårsambulans för att effektivisera dessa transporter, men också för att öka ambulansberedskapen på flera orter runt om i länet. En intern informationsprocess mot berörda verksamhetsområden samt ett slutgiligt beslut kvarstår. Frågor som återstår och som måste lösas ihop med Uppsala Akademiska sjukhus är tydliga beställarkriterier och någon form av turlista för att så effektivt som möjligt kunna skapa en logistik som passar både ambulanssjukvård men även avsändande kliniker från båda länen. Här behöver en stor tydlighet information och klarhet råda till för att få optimala flöden.primärt ses en riktad information till de kliniker som främst sänder stora volymer av patienter från UAS. Speciellt riktad information där flest patienter hämtas. bilaga 3 slutrapport samordning ambulanstransporter gävleborg (3).doc

9 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Datum Beteckning/diarienr Ambulanssjukvården Dalarna Åke Centervärn Verksamhetschef Ärende: Samordning av ambulans- och sjuktransporter inom Uppsala och Örebro regionen. Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen har i sin aktivitetsplan för 2014 med frågan att utreda förutsättningar för samordning av ambulans- och sjuktransporter inom regionen. I syfte att bereda frågan bildades en arbetsgrupp med ambulansföreträdare från samtliga 7 landsting som ingår i regionen samt företrädare för Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS) och samverkansnämnden. Arbetsgruppen sammanställde våren 2014 en förstudie som underlag för att identifiera möjliga samordningsförutsättningar av ambulans- och sjuktransporter inom regionen. Arbetsgruppen gav Dalarna och Gävleborg i uppdrag att utreda möjligheten att gemensamt samordna ambulanstransporter till och från UAS. Ett förslag till samordning av ambulanstransporter presenterades av de bägge landstinget i arbetsgruppen den Förslaget till samordning av ambulanstransporter utgår från att länen sammantaget hade 1490 ambulanstransporter till och från Uppsala under Av dessa transporter är det ca 25% som inte går att samordna beroende på att dessa ambulansuppdrag är av akut karaktär. Överskjutande 75% av ambulanstransporterna bedöms möjliga att samordna på något sätt. Dalarna har till skillnad mot Gävle dessutom sjuktransportverksamhet i egen regi och antalet liggande sjuktransporter från Dalarna till och från UAS 2013 var total 565 st. Under våren 2014 genomförde en medarbetare i ambulansverksamheten Dalarna en studie av omvårdnadsbehov vid interhospital transport med akutambulans. Syftet med studien var att undersöka hur patienters vård- och omvårdnadsbehov såg ut vid interhospitala ambulanstransporter från Uppsala akademiska sjukhus till sjukhus i landstinget Dalarna. Vidare undersöktes också fördelningen på de olika avdelningarna där patienterna hämtades och hur tidsaspekten på dessa transporter såg ut. Resultatet av studien visade en tydlig tendens att vid många transporter utförda med akutambulans förelåg inget behov av vård eller omvårdnad. Studien påvisar att ambulanssjukvården bör se över hur interhospitala transporter fördelas och hur de utförs. Samt att den primära vinsten med att fördela ambulansresurser på ett effektivare sätt är att ambulansberedskapen i ordinarie upptagningsområde stärks. Den presenterade ambulansverksamheten Dalarna på begäran av landstingsstyrelsens ärendeberedning en rapport av tillgänglighet till ambulans i länet. I rapporten identifierades en ökad sårbarhet till ambulans i framför allt Västerbergslagen och längre framkörningstider än genomsnittet i Gagnef, Hedemora, Älvdalen och Särna. Rapporten redovisar att antalet ambulanstransporter till regionen negativt påverkar ambulansberedskapen i länet och att det

10 framför allt är variationerna i antal/dag som inverkar. Statistik visar att vissa dagar är det så många som 7 st. patienter som samtidigt skall transporteras med ambulans till hemortslänet från UAS. Ambulansverksamheten lämnade då den till ärendeberedningen ett förslag till förstärkning av ambulansberedskapen i Västerbergslagen och i Borlängeområdet. Ärendeberedning förordade då att andra åtgärder skulle prioriteras för att öka tillgänglighet till ambulans innan en reell förstärkningsdiskussion skulle beaktas. De åtgärder som först och främst ska vidtas ingår i rapporten om tillgänglighet till ambulans: samverkansprojekt med SOS alarm patientstyrning - granskning av patientflödet från Ludvikaområdet om utredningsbehov i förhållande till vad närsjukhuset kan lösa och vilka patienter som är i behov av utredning i Falun. patientstyrning samverkan med primärvård, kommunal hälso- och sjukvård översyn av regiontransporter samt förutsättningar för samverkan över länsgränsen. Den ökade sårbarheten till ambulans är förutom strukturförändringar i hälso- och sjukvården relaterad till en ökning av totala antalet ambulansuppdrag i länet med 13.6 % från 2010 till Ett följd problem till ökat antal ambulanstransporter inom och utom länet är arbetsmiljörelaterat. Det är att ambulanspersonal i södra delen av länet har svårt i allt för frekvent omfattning att få möjlighet till måltidsuppehåll inom 5 timmar. Det arbetsmiljöförhållandet har föranlett att Kommunal och Vårdförbundet nyligen har lämnat in en 6 6 a till arbetsgivaren för att få till stånd en förändring så att måltidsuppehåll inom 5 timmar säkerställs. Samordning av ambulans- och sjuktransporter ses som en av de viktigaste frågorna att landa in för att nå en positiv långsiktig effekt på tillgänglighet till ambulans för befolkningen och arbetsmiljön för ambulanspersonalen avseende frågan om måltidsuppehåll. Ambulansverksamheten behöver därför ett beslut av förvaltningsledningen om förutsättning att bemanna en lättambulans med en leg. sjuksköterska och en sjukbilspersonal (ambulanssjukvårdare/undersköterskeutbildning). I syfte att starta en Falun Gävle Uppsala linje i samverkan med Gävleborg för att samordna ambulanstransporter av patienter till och från UAS. Dalarna har redan ett befintligt sjuktransportfordon som behövs för ändamålet och Gävleborg avser att upphandla en lättambulans. Att använda ett sjuktransportfordon med sjuksköterska med plats för 2 liggande patienter och en sittande, bygger på den genomförda studien om vårdbehov. Logistiken handlägger SOS alarm som kommer att samordna alla beställningar från hälso- och sjukvården och linjen får en tidtabell för avlämning och hämtning i UAS. Under 2015 kommer Webb-beställning av ej akuta ambulanstransporter och liggande sjuktransporter att införas i landstinget Dalarna, som kommer att förbättra förutsättningen för SOS alarm att samordna interhospitala sjuktransporter.

11 Jag stämde nyligen av med verksamhetschefen för ambulanssjukvården I Gävleborgs län och divisionsledningen har där ställt sig positiv till att starta linjeverksamheten till och från UAS i samverkan med Dalarna. Linjen beräknas att behöva + 1,25 sjuksköterska samt + 1,25 sjukbilspersonal och investering i läkemedelsväska, EKG övervakningsutrustning ca kr samt kostnad för gul tejpning av sjukbil ca kr. Nettokostnaden är svårberäknad beroende på grad av samordning som kan åstadkommas, som då får ställas mot kostnaden för använda ordinarie akutambulanser för interhospitala sjuktransporter till och från UAS. Övertidskostnader som idag är relaterade till att det inte finns någon styrning av avlämningstider och hämttider motverkas med tidtabell för UAS linjen och beräknas ge en positiv nettokostnadseffekt. Den stora nettovinsten beräknas dock att bli en ökad tillgänglighet till akutambulans för länets befolkning och minimerad risk för behov av en upp skalning av antalet ambulanser i länet pga regelbundet uteblivna måltidsuppehåll för ambulanspersonal ( 6.6 a). Strategin är att försöka starta linjen första kvartalet 2015 helst före Skid VM. Om ambulansverksamheten ges förutsättning att starta beskrivna linje till UAS så är det en viktig fråga i avtalsdiskussioner om högspecialistsjukvård att ta med frågan om styrning av avlämnings- och hämttider för sjuktransporter. Jag behöver ett snart besked för att ha en möjlighet att redovisa till regionssamverkansnämndens arbetsutskott den 14 nov inför regionssamverkansnämndmötet den 4-5 dec, om hur Dalarna beslutar att ingå i en framtida samordning av regiontransporter eller ej. Åke Centervärn Verksamhetschef Ambulanssjukvården

12 måndag 10 november 2014 Rapport från E18-gruppen Utökad regional samverkan inom sjuktransport- och ambulansverksamheten E18-gruppen I gruppen har ingått representanter från landstingen i Värmland, Torgel Larsson, Sörmland, Jörgen Lifvakt, Västmanland, Fredrik Leek och Örebro läns landsting, Torbjörn Bergvall. Möten Gruppen har träffats en gång, då tillsammans med SOS Alarm, utöver de gemensamma mötena i Uppsala. Uppdraget Gruppens uppdrag var att undersöka förutsättningar för att kunna samordna transporter inom regionen, främst till och från Uppsala (ändhållplatsen) via E18, upp till Värmland och Karlstad (andra änden). Syftet var att frigöra resurser, och minska antalet tomma mil, alltså mil utan patient. Detta skulle enkelt kunna ske då transporter till och från UAS bara har patient åt ena hållet. Med samordningens hjälp skulle man kunna fylla också den tomma sträckan. Kanske då med en patient från ett annat av landstingen i E18-gruppen. Liggande transporter och sjukresor Liggande transporter och sjukresor är en del som hade kunnat vara något för samverkan, men då inte alla fyra landsting har kvar sjukresor i egen regi, valdes detta bort som samordningsalternativ. Arbetet Alla i gruppen är överens om att alla samordning måste fungera inom våra befintliga organisationer. Inga nyinvesteringar ska behövas. Utifrån detta har möjligheten till samordning i vardagen diskuterats. Sedan tidigare finns det data om respektive landstings totala antal inomregionala uppdrag. Men hur ofta uppstår den faktiska möjligheten att hjälpas åt? Och vem ska hålla i samordningen? Efter diskussion så har gruppen haft ett möte med SOS Alarm som skulle kunna vara samordningsansvarig. Och gruppen gav 1

13 måndag 10 november 2014 också SOS ett uppdrag att för en tid bevaka regionen för att se hur ofta samordningsmöjligheter uppstår. Bevakningen avgränsades till Värmland och ÖLL. Resultatet visade att under perioden 16/10 till och med idag den 4/11 har identifierades 9 tillfällen då samordning hade varit möjlig. Resultat Slutsatser Efter testperiod och gruppens diskussioner. Det går att hitta samordningstillfällen där landstingen kan hjälpa varandra med inomregionala transporter inom befintlig organisation. Vinsten blir färre antal resurskrävande inomregionala uppdrag och ett bättre utnyttjande av resurserna. 9 tillfällen i regionens norra del får betraktas som ett bra resultat. I bevakningstestet valdes ÖLL och LiV ut. Sedan tidigare diskussioner i gruppen och med SOS så vet vi dock att till vardags finns gott om samordningstillfällen också i Västmanland och Sörmland. Dessa ligger bra till för samordning då både ÖLL och LiV passerar landstingen på vägen till UAS. Vid transport av patienter från annat landsting än det egna, är det rimligt att resorna debiteras hemlandstinget. Kanske med en särskild samordningstaxa? Fortsättning Västmanland och Sörmland är båda på gång med införandet av ambulansdirigering i egen regi. Det är ett omfattande arbete och det är inte rimligt att starta upp en samordning innan de nya organisationerna satt sig. När så skett finns möjligheten att fortsätta jobba med projektet. Det som vi då behöver jobba vidare med är o Detaljerna för hur transporterna ska genomföras behöver utarbetas. Framförallt för dom tillfällen som patienten inte transporteras hela vägen, utan överlämnas till en ambulans från hemlandstinget på en uppgiven mötesplats under strukturerade former, t ex en akutmottagning eller i ett ambulansgarage. o Den medicinska säkerheten behöver fastställas av medicinskt ansvariga läkare inom respektive landsting. Hur man säkerställer journalföringen t ex. 2

14 måndag 10 november 2014 o Vem som skall ansvara för själva samordningen. Under testperioden kunde SOS Alarm hitta samordningstillfällen, men med nya organisationer igång behöver man titta på lösningar igen. o Samordningen behöver förankras i respektive landsting. 3

15 Tjänsteskrivelse 1 (1) Upprättare Datum Petter Karlsson Regionala prislistan 2015 I enlighet samverkansnämndens beslut om direktiv avseende framtagande av regional prislista 2015 har landstingen framräknat uppdaterade prislistor för respektive landstings verksamheter. Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro tillämpar en patientspecifik prislista för sluten somatisk utomlänsvård. Vid regionens övriga sjukhus debiteras sluten somatisk utomlänsvård, med få undantag, på basis av NordDRG. De undantag som finns från detta framgår av respektive Landstings prislistor. I tecknade avtal om regionsjukvård m.m. redovisas förutsättningarna för prisjustering i avtalen och är således en fråga för avtalsparterna. Parterna har redovisat sina uppdaterade prislistor och redogjort för eventuella avsteg från den indexbaserade uppräkningen per landsting och verksamhet. Dessa avsteg kan bland annat vara baserade på förändrade behandlingsmetoder eller förändrade förutsättningar i materialkostnader. Exempel på, men inte fullständig listning, är nedanstående för respektive Landsting: Örebro Sänkning av visst minutpris Kärl-Thorax, Plastikkirurgi höjer sänghyra pga faktisk kostnad, nya behandlingar/verksamheter i Lindesberg respektive Psykiatri. Dalarna Nya produkter inom hörcentralen samt att landstinget tagit hem hyperhydrosbehandling. Sörmland har arbetat om så att nästan allt nu mer är DRG-baserat. Gävleborg rent organisatoriska omflyttningar i prislistan. Uppsala ÖNH och Plastik/käk gör preop.bedömningar i öppenvård och justerar priserna i sluten och öppen därefter. Besök med flera personalkategorier inom kvinnosjukvård och psykiatri (hembesök) ger nya priser. Barnkirurgi och barnmedicin höjda eller nya priser beroende på resursanvändning och ny specialitet. Kardiologi sänkt pris för ablationer. Förändringar inom Barnkirurgi och Kardiologi tar ut varandra kostnadsmässigt inom regionen. Västmanland - Röntgen har ändrat strukturen i sin organisation. Samma kostnadsmassa är omfördelad på andra produkter. Lab har nya artiklar och särdebiteras. Värmland Inga större förändringar, index använt. Landstingen har dessutom en gemensam prislista avseende vägambulanser. Den är uppräknad med index och avrundad till hela kronor. Vidare har landstingen beslutat införa enhetliga priser för primärvård med pris för läkarbesök på 1.800:- och för sjukvårdande behandling på 600:-. Landstingens möjligheter att frånskilja patientavgifter vid utomlänsbesökare gör att regionens prislistor för vissa landsting är netto- och för andra bruttoprislistor. Samverkansnämnden föreslås besluta att från och med den 1 januari 2015 ska den regionala prislistan utgöras av de av avtalsgruppen framtagna prislistorna enligt bilagor. Rickard Simonsson Ordförande landstingsdirektörsgruppen Björn Ragnarsson Ordförande beredningsgruppen

16 PM Datum Upprättare Regionala avtalsgruppen Regional prislista och budgetdirektiv för gemensamma verksamheter Direktiv för det fortsatta arbetet Varför regional prislista? Det övergripande nationella riksavtalet för utomlänssjukvård förutsätter att de regionala samverkansnämnderna fastställer en regional prislista för samtliga sjukhus och övriga vårdenheter inom respektive region. Den regionala prislistan är grunden för debitering av all utomlänsvård mellan landstingen såväl inom som utanför regionen. Processen att ta fram den regionala prislistan inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion sker normalt i två steg. Samverkansnämnden beslutar i ett första steg om direktiv för att ta fram prislistan. Under senare år har också direktiven kommit att omfatta budgetdirektiv för gemensamma verksamheter. Budgetförslag för gemensamma verksamheter och prislistan fastställs sedan av Samverkansnämnden vid ett senare sammanträde. Uppräkningsindex i avtalen om regionsjukvård inkl. akut och remitterad vård Landstingen har beslutat att förlänga befintliga avtal avseende regionsjukvård inkl. akut och remitterad vård. Denna förlängning är gjord utan nämnvärda förändringar. Även om avtalen skiljer något mellan de olika landstingen och Universitetssjukhusen så innehåller de fortfarande bl.a. fokus på utveckling av uppföljning, ersättningssystem, ledning och styrning samt har likartade textinnehåll och likartade konstruktioner för ekonomiska ersättningar. Avtalen innehåller regler om prisjustering som bygger på LPI exklusive läkemedel. För närvarande pågår inom sjukvårdsregionen ett arbete med att ta fram nytt/nya avtal som ska reglera samverkan och vård. Dessa avtal är menade att börja gälla från och med För att inte låsa in arbetet med framtagandet av nya avtal i en viss modell rekommenderar Avtalsgruppen att vi 2014 senarelägger beslutet om regionala prislistans direktiv för 2016 till våren Uppräkningsindex i budget 2015 för regiongemensamma verksamheter Enligt det, för 2015 år förlängda, avtalet om regional samverkan i Uppsala- Örebroregionen finansieras solidariskt ett antal regionala organisationer av alla eller av vissa ingående landsting i regionen (Avtalets ). 1 (3)

17 PM Datum Upprättare Regionala avtalsgruppen Fr.o.m. 2011och fram till 2013 tillämpades samma uppräkning i budget för regiongemensamma verksamheter som i avtalen om regionsjukvård. Från 2014 års budget beräknas de gemensamma verksamheterna upp med LPIK exkl. läkemedel. Detta var en åtgärd som gjordes för att uppräkningen på det sättet blir mer överensstämmande med landstingens generella kostnadsökning. Direktiv för det fortsatta arbetet LPIK exkl. läkemedel ska utgöra index för kostnadsuppräkning för 2015 i budgeterna för gemensamma verksamheter. Direktiv för uppräkning av regionala prislistan för utomlänsvård (länssjukvård) ska arbetas fram under vintern/våren Direktivet ska anpassas till ett eventuellt nytt avtalsutförande. I tecknade avtal om regionsjukvård m.m redovisas förutsättningarna för prisjustering i avtalen och är således en fråga för avtalsparterna, men om möjligt bör även här en uppräkning som bättre överensstämmer med landstingens generella kostnadsökning eftersträvas. Exempelvis LPIK istället för LPI. Arbetet med att utforma den regionala prislistan för 2015 sker i den regionala avtalsgruppen efter beslut om eventuellt nya avtal. Vid uppräkning av budget 2016 för regiongemensamma verksamheter tillämpas istället för SKL:s prognostiserade LPI exklusive läkemedel det nya LPIK exkl. läkemedel. Vid arbetet med budget 2016 används inledningsvis det senast kända indexet för LPIK exkl. läkemedel (+ 3,1 % enligt Ekonominytt 2 okt 2014, ny prognos preliminärt i februari resp. april), eftersom budgetarbetet behöver inledas tidigare. Eventuell justering får sedan ske när indexet i oktober presenteras. För RCC sker planeringen 2016 utifrån av Samverkansnämnden fastställd ekonomiska flerårsplan. Den planen beslutas i särskild ordning. Budgetförslag för de gemensamma verksamheterna behandlas vid nämndens majsammanträde med syftet att underlätta samordningen med budgetarbetet i de enskilda landstingen. Den regionala prislistan för 2016 fastställs vid Samverkansnämndens decembermöte 2015 och tillämpas fr.o.m. 1 januari Förslag till beslut Samverkansnämnden föreslås besluta att godkänna föreslagna budgetdirektiv för gemensamma verksamheter, 2 (3)

18 PM Datum Upprättare Regionala avtalsgruppen att uppdra till beredningsgruppen att återkomma med budgetförslag 2016 för de gemensamma verksamheterna till nämndens majsammanträde, att godkänna föreslagen inriktning för utarbetande av regional prislista för 2016 samt att uppdra till beredningsgruppen att återkomma med förslag på direktiv för utarbetande av regional prislista för 2016 till nämndens junimöte. Rickard Simonsson Ordförande i landstingsdirektörsgruppen Björn Ragnarsson Ordförande i beredningsgruppen 3 (3)

19 Upprättare Datum Dnr Eva-Lena Aspetorp LK/ Till Landstinget Gävleborg Landstingets revisorer Box Gävle Kommentarer till revisionsrapport Specialitetsråden inom Uppsala-Örebroregionen Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen vill med bifogat PM lämna sina kommentarer till revisionsrapporten Specialitetsråden inom Uppsala-Örebroregionen från juli Med vänlig hälsning Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Postadress Telefon (växel) E-postadress Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen Eva-Lena.Aspetorp@liv.se Sjukhuset i Arvika Hälso och sjukvårdsstaben Arvika

20 PM 1 (2) Upprättare Datum Dnr LK/ Marianne von Rooijen Regionala kunskapsstyrningsgruppen Sva var på Revisionsrapport avseende Specialitetsråden inom Uppsala- Örebroregionen Bakgrund Landstingets revisorer inom Uppsala-Örebroregionen gav under 2013 pwc i uppdrag att utforma en enkät riktad till specialitetsråden. Syftet med undersökningen var att få ett underlag till bedömning av specialitetsrådens arbete, nyttoeffekter och möjliga utvecklingsområden. I den färdiga rapporten rekommenderas en fördjupad analys av struktur och arbetssätt inom specialitetsråden. Det handlar om förutsättningar i form av resurser i förhållande till uppdrag och förväntningar, specialitetsrådens mandat och deras förhållande till vårdprogramgrupper och andra råd inom regionen. Regionala kunskapsstyrningsgruppen (KSG-R) har tagit del av revisorernas rapport inklusive bilagan med de kommentarer/förbättringsförslag som inkommit. För att ytterligare få underlag för förbättring av det fortsatta arbetet med att via specialitetsråden utveckla kunskapsstyrningen i regionen hölls en workshop på temat Om specialitetsrådens funktion och relation till vårdprocesser, vårdprogramgrupper och programråd i Uppsala/Örebroregionen i samband med det årliga mötet mellan samverkansnämndens arbetsutskott och specialitetsråden i Västerås, oktober Utifrån detta har KSG-R påbörjat arbete med att revidera uppdrag och struktur avseende specialitetsrådens arbete. Specialitetsrådens uppdrag bör minskas och förtydligas. Samtidigt bör samarbetet mellan KSG-R och specialitetsråden stärkas uppdragen ska komma från KSG-R och beslutas i samråd med respektive specialitetsråd. Avseende uppdrag, ordförandeposten, årsrapport och Kunskapsstyrningsgruppens relation till specialitetsråden sammanfattas förslagen till förändringar enligt nedan. Uppdragen Kompetensförsörjning är en viktig fråga för specialitetsråden, och något som varje råd bör arbeta med. Specialitetsråden ska även fungera som referensgrupp vid nya SBU-rapporter, nationella vårdprogram etc., men har inte ansvar för att ta fram vårdprogram. Strategi för implementering av nationella riktlinjer och vårdprogram ligger i ledamöternas roller som verksamhetschefer. Övergripande ansvar för att nationella kunskapsunderlag implementeras i landstingen bör vila på KSG-R. Vid behov, t ex när en ny nationell riktlinje kommer, ska specialitetsråden göra regionala gapanalyser utifrån förväntad budgetpåverkan, behov av resursomfördelning etc. Specialitetsråden bör verka för ett ordnat införande av nya metoder och kan bidra med att identifiera metoder där det finns ett behov av att göra systematiska kunskapssammanställningar och föra dessa frågor till Regionala Kunskapsstyrningsgruppen för prioritering. Därtill bör specialitetsråden bidra med regionala praxisundersökningar och stödja implementeringsprocesser.

21 2 (2) I de fall nya metoder introduceras i vården där vetenskapligt underlag är bristfälligt, bör specialitetsråden bidra med att utifrån ett regionalt perspektiv systematiskt registrera utfall och oönskade händelser för att bidra till kunskapsläget. Samverkan med Regionala läkemedelsrådet är nödvändigt. Specialitetsråden ska rapportera större forskningsstudier/kliniska läkemedelsstudier där regional samverkan föreligger. Specialitetsråden bör ha möten minst två gånger per termin, fysiska möten eller via videolänk/telefon. Ordförandeskap Fördelningen av ordförandeposter i specialitetsråden mellan Akademiska sjukhuset och USÖ bedöms inte längre vara en viktig fråga. Ordförande kan komma från något av de i regionen ingående landstingen. Engagemanget för uppdraget som ordförande är avgörande. Successionsordningen till ordförandeposten löses genom att en ordförande och en vice ordförande utses, vice ordförande blir sedan den som tar över ordförandeskapet. Mandatperiod för ordförande föreslås varar två år men kan förnyas. Förslag till ordförande/vice ordförande lämnas till KSG-R som beslutar. Årsrapport Antalet frågor till specialitetsråden blir färre, i överensstämmelse med att uppdragen minskas i omfattning och förtydligas. I övrigt redovisas eventuella rådsspecifika uppdrag samt egna initierade aktiviteter under året. Redovisningen bör ta fasta på den patientnytta rådens arbete medfört. I årsrapporten ska regionens resultat i öppna jämförelser kommenteras och genomförda analyser återkopplas. Regionala kunskapsstyrningsgruppens roll i relation till specialitetsråden Regionala kunskapsstyrningsgruppen behöver knytas närmare till specialitetsråden. Frågan om att hålla kontakt med specialitetsråden behöver tydliggöras i uppdraget till Regionala kunskapsstyrningsgruppen. Gruppen bör också ha ett krav att redovisa till beredningsgruppen vad som gjorts i förhållande till specialitetsråden. En återkommande punkt på Regionala kunskapsstyrningsgruppens agenda ska vara specialitetsråden och deras pågående arbete. Till denna punkt kan råd bjudas in för att avrapportera särskild fråga, eller sitt arbete. Med dessa förändringar avser Regionala kunskapsstyrningsgruppen att möjliggöra ett gott arbete för specialitetsråden avseende kompetensförsörjning, nätverkande och kunskapsstyrning inom regionen. Genomförandet av dessa förslag syftar till att stärka vår regionala samverkan genom att specialitetsrådens uppdrag, mandat och organisering förtydligas. Även Regionala kunskapsstyrningsgruppens uppdrag blir tydliggjort, med ambitionen att optimera förutsättningarna för en god kunskapsstyrning inom Uppsala-Örebroregionen.

22 Tjänsteskrivelse 1 (1) Upprättare Datum Gösta Andersson Beredningsgruppen Samverkan rättspsykiatri Samverkansnämnden gav redan före 2010 beredningsgruppen i uppdrag att följa upp den rättspsykiatriska verksamheten i sjukvårdsregionen med avseende på samarbete och samverkan inom området. Uppdraget vidarebefordrades till Håkan Andersson, tjänsteman vid Västmanlands läns landsting. Andersson var också engagerad i ett nationellt projekt inom SKL för att se över vårdplatstillgång mm inom hela det psykiatriska fältet. Vid Samverkansnämndens sammanträde redovisade Håkan Andersson en rapport som endast delvis hade fokus på rättspsykiatrin varför nämnden gav beredningsgruppen i uppdrag att i samverkan med nämndens arbetsutskott bearbeta delar av rapporten ovan och djupare belysa situationen inom rättspsykiatrin. Denna bearbetning skedde i en dialog med arbetsutskottet men dokumenterades inte i särskild skriftlig rapport. Vid sammanträde i nämndens arbetsutskott punkt 3: Lägesrapporter aktualiserades frågan ånyo med ett förslag till gemensam strategi med tanke på förväntade förväntningar i den lagstiftningen kring rättspsykiatrisk vård som kunde tänkas förändra ansvarsförhållanden mellan landstingen och kriminalvården. Arbetsutskottets ledde till att beredningsgruppen gav ett skriftligt uppdrag till det regionala specialitetsrådet i psykiatri, men i praktiken till en grupp av regionlandstingens kontaktpersoner i SKL som redan hade i uppdrag att följa utredningsförslag om förändringar i lagstiftningen och dess konsekvenser. Vid en uppföljning rapporterar kontaktpersonerna att något förslag om förändrad lagstiftning inte kommit fram, än mindre beslutats varför uppdraget inte kunnat genomföras. I sammanhanget bör nämnas att samverkansnämnden vid sitt sammanträde delgavs en förstudie från regionens revisorer utförd av revisionskontoret i Dalarna benämnd Rättspsykiatri ur ett regionalt perspektiv. Av denna översikt framgår att det bör finnas möjligheter till ytterligare samverkan inom vårdområdet. Det finns stora variationer i vårdtid och vårdplatsutnyttjande och risken för suboptimering av regionens samlade resurser föreligger. Förstudien ger anledning till fördjupade gemensamma analyser mellan landstingen. Det regionala specialitetsrådet för psykiatri har av olika skäl inte varit aktivt i önskad omfattning varför den samordnande regionala kunskapsstyrningsgruppen särskilt bör uppmärksamma rådets behov av stöd. Förslag till beslut att ge landstingsdirektörerna i uppdrag att stimulera till ökat samarbete mellan de rättspsykiatriska klinikerna inom sjukvårdsregionen, att även fortsättningsvis följa eventuella förändringar i lagstiftningen och att göra en genomlysning av psykiatrin i sjukvårdsregionen, samt att uppdraget rapporteras tillbaka till Samverkansnämnden i juni Rickard Simonsson Ordförande landstingsdirektörsgruppen Björn Ragnarsson Ordförande beredningsgruppen

23 Tjänsteskrivelse 1 (1) Upprättare Datum Gösta Andersson Beredningsgruppen Samordning av kapacitetsutnyttjande för PET-CT inom regionen Vid behandlingen av nationella riktlinjer för lungcancervård aktualiserades frågan om vilken kapacitet och tillgänglighet som finns inom regionen för att möta de då nya kraven på nyttjandet av PET-CT (eller PET-DT som oftare används som benämning) för ett korrekt diagnosställande. Teknologin används numera också inom andra områden och dessutom förekommer ett växande behov för forskningsändamål. Undersökningen erbjuds vid såväl Akademiska sjukhuset som vid Universitetssjukhuset i Örebro. Tidigare har också en ambulerande verksamhet förekommit. Tekniken är beroende av tillgång till joniserande strålning, som har kort halveringstid, varför närhet till producerande enhet är viktig. Såväl utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer som kunskapsstyrningsgruppen har bett regionala specialitetsrådet i onkologi att utreda och bedöma nuvarande och kommande samlade behov av kapacitet och tillgänglighet. Detta har skett i samverkan med extern konsult och regionalt cancercentrum. Utredningen visar att det finns outnyttjad kapacitet på befintliga PET-CT-utrustningar i sjukvårdsregionen och att det eventuellt kan finnas behov för en fjärde utrustning för forskningsändamål. En fjärde utrustning bör då placeras där utrustningar redan finns. Förslag till beslut att ge regionala kunskapsstyrningsgruppen i uppdrag att uppdra åt berörda regionala specialitetsråd att finna former för samordning av vården över länsgränser så att den totala kapaciteten för PET-CT utnyttjas optimalt inom sjukvårdsregionen, att uppdragets genomförande rapporteras vid nämndens sammanträde december 2015 i Tällberg, och att rekommendera landstingen att vid planering av landstingens PET-CT kapacitet ska regionalt samråd ske och hänsyn ska tas till slutsatserna i utredningen om sjukvårdsregionens PET-CT kapacitet och efterfrågan Rickard Simonsson Ordförande landstingsdirektörsgruppen Björn Ragnarsson Ordförande beredningsgruppen

24 Kvantitativ analys PET/CT LIS Affärsutveckling Nils-Inge Isaksson 1

25 Innehållsförteckning s. 4 Två metodansatser s. 5 Tidsserieanalys s. 6 Uppsala: Tidsserie över FDG-användning s. 8 Örebro: Tidsserie över FDG-användning s. 9 Totalt för hela regionen (FDG) s. 10 Uppsala & Örebro (FDG) s. 11 Modellval s. 12 Dubbel exponentiell utjämning s. 13 Tillvägagångssätt s. 14 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Uppsala s. 15 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Örebro s. 16 Dubbel exponentiell utjämning: Prognostiserad FDG-användning för Uppsala & Örebro s. 17 Slutsats Tidsserieanalys s. 18 Behovsanalys s. 20 Diagram över det skattade nuvarande behovet och det framtida behovet (utifrån medelscenariot) av PET/CT-skanningar för år 2017 s. 22 Slutsats och jämförelse 2 2

26 Sammanfattning Målet är att analysera den framtida användningen av PET/CT fram till år 2017 inom Uppsala- Örebroregionen. Två metodansatser används för att genomföra analysen: 1) Tidsserieanalys: Historisk data angående FDG-användning används för att räkna fram en prognos gällande framtida FDG-användning. Detta genomförs separat för Uppsala och Örebro. I Uppsalas fall adderas deras egna bedömningar av det framtida användandet av icke-fdg till prognosvärdet från tidsserieanalysen. Modellen som används för att genomföra prognoserna kallas för dubbel exponentiell utjämning och lägger störst vikt vid de senaste värdena i en tidsserie. 2) Behovsanalys: Vårdprogramgrupperna har bedömt det framtida behovet av PET/CT för Dessa estimat jämfördes med bedömningarna gällande användning av PET/CT för år Utgångspunkten var att ökningen av behovet också skulle reflektera en ekvivalent ökning av den faktiska användningen fram till år Resultat: Utifrån tidsserieanalysen förväntas sammanlagt 3100 FDG-analyser att genomföras i hela regionen år 2017 jämfört med de 2177 som genomfördes år Detta är en ökning med ca 42 %. Av dessa FDG-analyser förväntas 2079 att genomföras i Uppsala (67 %) medan motsvarande siffra för Örebro är 1021 (33 %). Adderar man därtill Uppsalas egna bedömningar gällande icke-fdg PET/CET för både kliniskt arbete och forskning, så kan den totala användningen av PET/CT i hela regionen estimeras till Detta medför att det finns ett behov av fyra PET/CET-maskiner om en av dessa används i forskningsändamål. Utifrån behovsanalysen förväntas en ökning till 6058 PET/CT-analyser. Detta är dock med stor sannolikhet en mycket kraftig överskattning som har att göra med att ett ökat behov ej direkt kommer att utmynna i en likaledes ökad användning på grund av t.ex ekonomisk-logistiska orsaker och/eller underdiagnosticering ute i vården. Slutsats: Det är mycket osannolikt att mer än fyra PET/CT kommer att behövas år

27 Två metodansatser 1) Tidsserieanalys: - Statistisk modellering. - Prognoser framräknas utifrån tillgänglig data för tidigare år. - Detta genomförs separat för Uppsala och Örebro. 2) Behovsanalys: - 19 vårdprogramgrupper fick ange det uppskattade nuvarande behovet av PET/CT-skanningar. - De ombads även värdera behovet för år Utifrån dessa bedömningar kan man skatta det totala behovet för år Uppsala bedömde även det egna framtida användandet av skanningar år De två analyserna kommer slutligen att jämföras. 4 4

28 Tidsserieanalys Statistiska metoder där man skapar modeller som hanterar data över en viss tidsrymd. Kan användas för att skapa prognoser. Tidsserieanalytiska modeller kan innehålla olika komponenter efter behov: - Trendkomponent = Hanterar systematiska uppgående eller nedgående trender över tid. - Säsongskomponent = Hanterar systematiska säsongsfluktuationer. - Cyklisk komponent = Modellerar mer långsiktiga cykliska förändringar, såsom konjunkturer. För att skapa rimliga prognosmodeller bör man noga studera de relevanta tidsserierna för att förstå vilka komponenter som är relevanta. Såsom det kommer att framgå är det trend som är det centrala för de båda tidsserierna. 5 5

29 Uppsala: Tidsserie över FDG-användning FDG Tidsserien täcker in åren Data för år 2012 saknas dock. Tidsserien ovan beaktar ej forsknings PET/CT-undersökningar med andra tracers än FDG (490 år 2013) samt ej heller kliniska icke-fdg undersökningar (690 år 2013) i och med att tidsseriedata saknas för dessa typer av undersökningar. FDG-användningen har ökat kraftigt över tid. Serien tycks generellt sett följa en linjär trend. Det är rimligt att utgå från att denna trend kommer att fortgå fram till

30 Uppsala, fortsättning Observationerna gällande åren är hämtade från Gävleborgs utredning angående PET/CT. Dalarna, Västmanland & Gävleborg skickar samtliga sina patienter till Uppsala medan Värmland skickar en viss andel av sina patienter dit. Uppsala bedömer själva att det år 2017 kommer att genomföras 2000 FDG som klinisk rutin, detta skulle innebära en ökning med ungefär 33 %, medan den totala mängden skanningar förväntas öka med cirka 27 %. Uppsalas bedömning av användandet av PET/CT År FOU PET Klinisk Rutin Klinisk Rutin (Ej FDG) (Ej FDG) (FDG) Totalt Ökn % 22,4% 15,9% 33,3% 26,9% Tidsserieanalys kommer enbart att appliceras på FDG. 7 7

31 Örebro: Tidsserie över FDG-användning FDG Det sker en omfattande förändring i tidsserien från och med 2010 då Örebro skaffar en egen PET/CT. Sedan dess har serien påvisat en starkt positiv linjär trend som sannolikt kommer att fortgå. Örebro får material från Värmland som enligt 2013 års prognos skickar ungefär 69 % av sina patienter dit. 8 8

32 Totalt för hela regionen (FDG) 0 FDG Serien ovan är en totalskattning för Uppsala och Örebro gällande FDG-användning. Totalt genomfördes 2177 kliniska FDG-analyser år Den generella trenden är mycket linjär. 9 9