Västernorrlands läns landsting. Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport. Revision KPMG AB Antal sidor:17

Transkript

1 Västernorrlands läns landsting Revisionsrapport Revision KPMG AB Antal sidor:17

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Landstingets förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Ekonomiskt utfall på nämnds/förvaltningsnivå Balansräkning Nyckeltal Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod 15 Rapport beträffande årsredovisning.docx

3 1. Sammanfattning Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Som en del i vår granskning har vi efterfrågat ett uttalande från landstingsledningen (i enlighet med SKYREVs vägledning för redovisningsrevision för kommuner och landsting, se kommentarer till ISA 580). Landstingsdirektör och ekonomidirektör har valt att inte underteckna översänt uttalande, se avsnitt 9.1. De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Ett antal nämnder har budgeterat oförutsedda intäkter, 224 mkr, för att erhålla en budget i balans. Vi anser att en budget ska vara realistisk, men upprättad med viss försiktighet, så att utrymme för kostnadsökningar eller underlåtenhet för besparingar inte skapas. Vår uppfattning är att det är tveksamt att upprätta en budget med oförutsedda intäkter (se avsnitt 11.2). I avsnittet 12.2 till denna rapport redovisar vi ett antal iakttagelser av främst redovisningsteknisk natur. Vissa av iakttagelserna har vi framfört även tidigare år. Vi rekommenderar att landstinget går igenom dem och vidtar åtgärder bland annat då vi bedömer att det kan stärka den interna kontrollen av landstingets redovisning, såväl i samband med bokslut som löpande under året. Vi har noterat att landstinget inte har gått över till komponentmetoden när det gäller att bedöma nyttjandeperioden avseende väsentliga anläggningstillgångar. Enligt årsredovisningen under avsnittet för redovisningsprinciper så har ett arbete påbörjats för att klargöra gränser och val av komponenter med mera. Rapport beträffande årsredovisning.docx 1

4 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Vi gör ingen annan bedömning än landstingsstyrelsen och konstaterar att trots goda resultat inom andra målområden så har god ekonomisk hushållning inte uppnåtts Finansiella mål Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att de av fullmäktige beslutade finansiella målen inte har uppnåtts under år 2015 (se avsnitt 10.2). Verksamhetsmål Vår bedömning av måluppfyllelsen för vart och ett av de tre perspektiv (invånare, process och medarbetare) som anses åstadkomma god ekonomisk hushållning för verksamheten, överensstämmer med Landstingsstyrelsens. Inom samtliga perspektiv är målen nära att nås. Vår bedömning baseras på de uppgifter som lämnats i årsredovisningen då vi inte närmare har kunnat verifiera måluppfyllelsen. Vi rekommenderar att den interna kontrollen förstärks så att uppgifterna om måluppfyllelse kvalitetssäkras mot relevanta underlag, som också bör ingå i bokslutsdokumentationen (se avsnitt 10.3). 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om landstingets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. Rapport beträffande årsredovisning.docx 2

5 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år I enlighet med SKYREVs utkast till vägledning för räkenskapsrevision har vi granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen i syfte att inhämta tillräckliga revisionsbevis på motsvarande som för granskning av de finansiella delarna i årsredovisningen. Det innebär att vi har granskat sidorna 52 64, vad gäller nyckeltal samt stämt av balanskravsredovisning, investerings- och driftsredovisning mot underlag. Icke finansiell information, d v s sidorna 27-52, som inte har någon påverkan på de finansiella delarna i årsredovisningen har endast granskats med avseende på den är förenlig med den finansiella redovisningen. Vi har i allt väsentligt utfört revisionen enligt SKYREV s utkast till vägledning för redovisningsrevision. Denna vägledning kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimligt säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Intern kontroll har endast granskats för att förstå rutiner kring signifikanta risker och konton. I vår riskbedömning har vi identifierat följande signifikanta risker, periodisering av statsbidrag, erhålls alla statsbidrag som landstinget har rätt till samt investeringar i byggnader är aktiverbara tillgångar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av landstingsfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser landstingsstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av Margareta Tufvesson, ekonomi- och finansdirektör, Lars Halén, redovisningschef samt av Hanna Vahlund, planeringschef. Rapport beträffande årsredovisning.docx 3

6 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal revisor, Frida Kolbäck, auktoriserad revisor och Peter Nordin, revisorsassistent. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Kommentar Som en del i vår granskning har vi efterfrågat ett uttalande från landstingsledningen (i enlighet med SKYREVs vägledning för redovisningsrevision för kommuner och landsting, se kommentarer till ISA 580). Landstingsdirektör och ekonomidirektör har valt att inte underteckna översänt uttalande. Landstingets årsredovisning är dock i likhet med föregående år förhållandevis omfattande, vilket enligt vår uppfattning kan påverka dess läsbarhet samt möjligheten att tillgodogöra sig informationen. Vi har i tidigare revisionsrapporter föreslagit att landstinget gör en översyn av årsredovisningens omfattning och innehåll men även av dess struktur. Styrelsen har i svar till revisionen avseende granskning av årsredovisning 2009 angett att det pågår ett förbättringsarbete med att göra årsredovisningen mer lättillgänglig. Vi har noterat att vissa förbättringar gjorts, men vår rekommendation att vidareutveckla årsredovisningen kvarstår. 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. Rapport beträffande årsredovisning.docx 4

7 I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningschefen samt översiktlig avstämning av landstingets årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att landstinget i huvudsak efterlever rekommendationerna. Av den praxisundersökning som publicerade hösten 2014 framgår att det överlag finns brister i efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i landstinget Västernorrlands årsredovisning rekommenderar vi att landstinget, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. 9.3 Landstingets förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning Balanskravet I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att landstingets intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Landstinget redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Uppställningsformen avviker från SKLs mall för balanskravsutredning, enligt RKR och SKL ska samtliga rader i balanskravsutredningen framgå, även rader utan saldo. Det bör även framgå vilket år respektive underskott ska återställas. Landstingets underskott för året uppgår till 136 mkr, till detta ska föregående års underskott adderas som uppgick till 222 mkr. Totalt finns det ett balanserat underskott på 358 mkr som ska återföras inom tre år. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 1 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. 9.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till landstingets förvaltningsberättelse. Rapport beträffande årsredovisning.docx 5

8 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Finansiella mål Landstingsfullmäktige har fastställt finansiella målsättningar i landstingsplan I årsredovisningens avsnitt Ekonomiperspektivet finns måluppfyllelsen för de finansiella målen enligt landstingsplanen redovisade. Måluppfyllelsen beskrivs i delårsrapporten med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. Mål Mått Utfall Signalsymbol. God ekonomisk hushållning vilket innebär ett årligt positivt resultat med 70 miljoner kronor, det motsvarar drygt 1% av intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning. Årets resultat exkl. engångsintäkter från AFA och förändrad beräkning av pensionskostnaden mkr. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp som motsvarar den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Alla förvaltningar ska nå minst budgeterat resultat. Avsättningen till pensionsförvaltningen. Ekonomiskt resultat per förvaltning. 0 mkr Sex av nio förvaltningar klarar målet. Rapport beträffande årsredovisning.docx 6

9 Kommentar Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att de av fullmäktige beslutade finansiella målen inte har uppnåtts under Vi konstaterar att landstinget inte klarar något av målen. Resultatet understiger målet med 299 mkr. Vi är oroade över resultatutvecklingen Verksamhetsmål Enligt de bestämmelser som infördes i kommunallagen den 1 december år 2004 ska fullmäktige i budgeten ange mål för verksamheten som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Avseende verksamhetsmål innehåller Landstingsplanen inledningsvis en beskrivning om hur visionen Liv och hälsa i Västernorrland ska uppfyllas. Vidare preciseras det strategiska målet som är: att vara ett av landets fem bästa landsting vad gäller medborgarnas förtroende. Det strategiska målet är inte tidsatt. Det är också ett relativt mått som påverkas av utvecklingen i övriga landsting och regioner. I den senaste nationella mätningen 1 av medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården i det egna länet eller regionen placerades på tjugoförsta och därmed sista plats. Landstinget använder balanserad styrning som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar enligt Landstingsplanen på det som är strategiskt viktigt. Följande landstingsgemensamma inriktningsmål finns för de fyra perspektiven som används i styrmodellen balanserad styrning: Perspektiv Invånarperspektivet Processperspektivet Inriktningsmål Nöjda invånare Effektiva verksamheter Medarbetarperspektivet Nöjda och kompetenta medarbetare Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning Under respektive nämnd finns angivet vilka mål som ska följas upp i årsredovisning. Hur målet ska mätas (mått) framgår också. I landstingsplanen har det inte närmare preciserats till vilket perspektiv som respektive mål hör till. Vi har dock inte funnit någon anledning att göra någon annan bedömning av hur målen fördelats till respektive perspektiv än vad som framgår av årsredovisningen. 1 Vårdbarometern, 2014 Rapport beträffande årsredovisning.docx 7

10 I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Årsredovisningen har dock gjort en sådan koppling. I sammanfattningen framgår att Alla fyra perspektiven i den balanserade styrningen är viktiga hörnstenar för att åstadkomma en god ekonomisk hushållning. För att nå måluppfyllelse i ekonomiperspektivet är det av stor vikt att invånar- process- och medarbetarperspektivet utvecklas. Med korta köer, hög patientsäkerhet, effektiva processer med maximalt värde för patienten samt en attraktiv arbetsmiljö med goda rekryteringsförutsättningar i en kostnadseffektiv verksamhet ökar förutsättningarna för en ekonomi i balans och på sikt god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelsen beskrivs i årsredovisningen med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts. Förutom Landstingsstyrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen per perspektiv, redovisas också måluppfyllelsen per nämnd. Landstingsstyrelsen gör däremot ingen samlad bedömning av måluppfyllelsen för de tre perspektiven som tillika är verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. De tre verksamhetsmålen bedöms samtliga vara nära att nås, vilket torde vara den naturliga sammanfattande bedömningen. Vi har nedan sammanställt måluppfyllelsegraden för respektive perspektiv: Perspektiv Landstingsstyrelsens bedömning Antal (andel %) mål med respektive bedömning per Symbol saknas Invånare Att målet är nära att nås 6 (35 %) 6 (35 %) 3 (18 %) 2 (12 %) Process Att målen är nära att nås 2 4 (45 %) 2 (22 %) 2 (22 %) 1 (11 %) Medarbetare Att målen är nära att nås, förutom andelen sjukfrånvaro som försämrats - (0 %) 2 (67 %) 1 (33 %) - (0 %) Ekonomi Att målet inte nåtts - (0 %) - (0 %) 3 (100 %) - (0 %) Totalt 10 (31 %) 10 (31 %) 9 (28 %) 3 (10 %) 2 Målet Kostnad per DRG-poäng har av oss räknats som två mål Rapport beträffande årsredovisning.docx 8

11 Hur målet ska mätas (mått) framgår av landstingsplanen. För målet gällande standardiserade hälsoundersökning framgår dock inte målsatta värden i planen men i årsredovisningen har målnivåerna satts till 60 % deltagande. Det framgår inte heller för målet fallrelaterade olyckor vilka nivåer som ska uppnås för att målet ska anses ha klarats, utan bedömningen är subjektiv. Vad gäller målen beträffande perspektivet ekonomi se föregående avsnitt. Kommentarer Vi anser att samtliga perspektiv är viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning, även om ett balanserat styrkort som analysunderlag i sitt ursprung 3 inte omfattade medarbetarperspektivet utan istället lärande- och utvecklingsperspektivet. Medarbetares situation och villkor ansågs ingå i samtliga övriga perspektiv. Vi har efterfrågat underlag för att verifiera några av de mål som har nåtts. Underlag i form av mail eller sammanställningar i tabeller har erhållits, men vi saknar underlag för att verifiera att uppgifterna i sig är korrekta. Det framgår också av årsredovisningen att bedömningen av ett antal mål för landstingsstyrelsen under invånarperspektivet är hämtade från Regional Utvecklings verksamhetsberättelse. Vi rekommenderar att den interna kontrollen förstärks så att uppgifterna om måluppfyllelse kvalitetssäkras mot relevanta underlag, som också bör ingå i bokslutsdokumentationen. För tre av målen saknas uppgift om utfall per Vår bedömning av måluppfyllelsen för de tre perspektiv (invånare, process och medarbetare) som anses åstadkomma god ekonomisk hushållning för verksamheten, överensstämmer med Landstingsstyrelsens. Inom samtliga perspektiv är målen nära att nås. Vår bedömning baseras på de uppgifter som lämnats i årsredovisningen då vi inte närmare har kunnat verifiera måluppfyllelsen. 3 Schneiderman, Norton, Kaplan mfl, 1992 Rapport beträffande årsredovisning.docx 9

12 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal Landstinget Belopp mkr Utfall Prognos 2015 Budget 2015 Utfall Utfall Verksamhetens nettokostnader Förändring i% jämfört - 1,7% - 3,7% - 3,2% med föregående år Skatteintäkter, statsbidrag och utjäm- Förändring i% jämfört 3,2% 0,7% 1,9% med föregående år Finansnetto Resultat Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 102% 103% 100% 104% 104% Verksamhetens nettokostnader överstiger budget med 162 mkr (2,5 %). Skatteintäkter och statsbidrag blev dock något bättre än budget totalt sett (+25 mkr) medan finansnettot blev 3 mkr sämre än budgeterat. Den totala budgetavvikelsen hamnar på mkr. Som framgår ovan har verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestörande poster minskat något jämfört med Dock visar inte detta hela sanningen då det i årets resultat finns positiva jämförelsestörande poster uppgående till 119 mkr. Skulle vi bortse från jämförelsestörande poster skulle årets resultat vara ett underskott på 254 mkr att jämföra med föregående års resultat exklusive jämförelsestörande poster som skulle uppgå till 193 mkr. Detta visar på att de redovisade nettokostnaderna fortsätter att öka trots delvis vidtagna besparingsåtgärder. Rapport beträffande årsredovisning.docx 10

13 Ökningen av verksamhetens nettokostnader i löpande priser har jämfört med 2014 ökat med 113 mkr, vilket motsvarar 1,7 procent. Nedan har den redovisade ökningen specificerats på olika kostnadsslag: Förändring nettokostnad mkr % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader Personalkostnader ,5% Köpt verksamhet, inköp material ,7% Övriga verksamhetskostnader ,1% Summa ,8% Avskrivningar ,5% Verksamhetens nettokostnad ,7% Den stora kostnadsökningen ligger i köpt verksamhet, det är framförallt stafettkostnaderna som fortsätter att öka, då det enligt uppgift är svårt för landstinget att rekrytera personal. Köpta tjänster från bemanningsföretag har ökat med 50 mkr (24 %) jämfört med föregående år, jämfört med 2013 har kostnaderna ökat med 85 mkr (50 %). Även kostnaderna för köpt vård har ökat jämfört med föregående år 34 mkr (10,5 %). Rapport beträffande årsredovisning.docx 11

14 11.2 Ekonomiskt utfall på nämnds/förvaltningsnivå Verksamheternas resultat i sammandrag enligt årsredovisningen: Verksamhet- Belopp i mkr Utfall 2015 Prognos Budget 2014 Avvikelse Landstingsstyrelsen 64,5 23,9 0 64,5 FPT- nämnden -15,0-20,1 0-15,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden -325,6-367, ,6 Patientnämnd Etisk nämnd Landstingets revisorer och 0, ,5 0, ,1 Summa styrelse och nämnder -275,5-363, ,5 Finansiering 140,5 182,0 5,1 135,4 Resultat -135,0-181,4 5,1-140,1 Som framgår ovan redovisar hälso- och sjukvårdsnämnden ett stort underskott, dock något bättre jämfört med prognos augusti Det största underskottet kommer från den somatiska vården där nämnden redovisar ett underskott på 281 mkr att jämföra med ett underskott på 262 mkr Inom FPT-nämnden redovisar även hälsocentralerna ett betydande underskott, -15 mkr, dock något bättre än prognostiserat, +5,1 mkr. De förvaltningar som år 2015 redovisar störst underskott är hälso- och sjukvårdsnämnden mkr (prognosen var mkr) och hälsocentralerna - 15 mkr (prognosen var - 20 mkr). Nämndernas samlade resultat (exklusive finansförvaltningen) uppgår till mkr. Detta kan jämföras med mkr enligt prognosen och ett noll resultat enligt budget. Vi har vid vår granskning noterat att ett antal nämnder har budgeterat med oförutsedda intäkter för att erhålla en budget i balans, totalt uppgår denna post till 224,0 mkr. De nämnder som har de största budgeterade oförutsedda intäkterna är hälso- och sjukvårdsnämnden, specialistsjukvården, 250,7 mkr samt FPT-nämnden, hälsocentralerna, 7,6 mkr. Rapport beträffande årsredovisning.docx 12

15 Kommentarer Under 2011 hade resultatet för nämnderna och styrelsen förbättrats jämfört med tidigare år, men därefter har resultatet åter försämrats. Vissa nämnder/förvaltningar visar betydande underskott trots att neddragningar uppges ha gjorts under ett antal år, exempelvis FPT-nämnden/hälsocentralerna och hälso- och sjukvårdsnämnden/somatiska vården. I april 2015 beslutade landstingsfullmäktige om en insatsplan för att på sikt klara inriktningsmålet om en ekonomi i balans över tid. Insatsplanen har fem strategiska områden som är: bromsa kostnadsökningarna, undvika kostnadsdrivande beslut, samordning i specialistvården samt arbetsfördelning, överväga strukturella åtgärder samt överväga intäktsförstärkningar. Under 2015 har fullmäktige tagit beslut om skattehöjningar om ca 300 mkr samt enhetstaxa inom hälso- och sjukvården som kommer ge ca 11 mkr i ökade intäkter. Under Ekonomiperspektivet och rubriken Insatsplanen skriver landstingsstyrelsen: Beslutade åtgärder och intäktsförstärkningar gör att budgeten för 2016 visar på ett beräknat överskott med 72 miljoner kronor och innebär att det finansiella målet överensstämmer med det kortfristiga målet som budgeten för år 2016 utgör. Vi ser positivt på att åtgärder har vidtagits för att nå en ekonomi i balans och om övriga delar i insatsplanen följs finns det en chans att nå en ekonomi i balans Vi anser att en budget ska vara realistisk, men upprättad med viss försiktighet, så att utrymme för kostnadsökningar eller underlåtenhet för besparingar inte skapas. Vår uppfattning är att det är tveksamt att upprätta en budget med oförutsedda intäkter. 12. Balansräkning 12.1 Nyckeltal Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 23% 26% 30% Soliditet med hänsyn negativ negativ negativ till de pensionsförpliktelser som inte Omsättningstillgångar d Kortfristiga skulder Balanslikviditet 183% 189% 220% Rapport beträffande årsredovisning.docx 13

16 Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Landstingets redovisade soliditet har minskat från 47 % år 2007 till 23 % år 2015, d v s en minskning med 24 procentenheter. Den minskade redovisade soliditeten 2015 förklaras bland annat av ett stort underskott för året. Om den ej bokförda pensionsskulden beaktas är soliditeten liksom tidigare kraftigt negativ, - 82 %. Likviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. En svag soliditet kan i förlängningen leda till en ansträngd likviditet. Som mått bör likviditeten teoretiskt uppgå till 100 %, d v s de tillgångar som på kort sikt kan omsättas i pengar bör vara lika stora som de skulder som ska betalas på kort sikt. Landstinget bedömer betalningsberedskapen som god, bland annat eftersom det också finns ej utnyttjade kreditlöften på 300 mkr. Att notera när det gäller likviditeten är att den historiskt har uppgått till ca 220 % men detta år faller den till 183 % vilket kan vara ett tecken på att likviditeten har börjat försämras till följd av de stora underskotten Iakttagelser vid granskning av balansräkningen I likhet med tidigare år och i enlighet med vad som anges i redovisningsprinciperna periodiseras inte skulder för OB-tillägg. Då beloppet enligt vår bedömning kan tänkas vara väsentligt har vi i tidigare års revisionsrapporter rekommenderat att Landstinget avsätter en reserv för dessa kostnader. Så har dock inte gjorts i år heller. Vår rekommendation kvarstår därmed. Landstinget bör upprätta instruktioner för de delägda bolagen/verksamheterna för att skynda på slutliga bokslut. Vi ser detta som särskilt angeläget för Kollektivtrafikmyndigheten då slutavräkningarna kan påverka såväl landstingets som övriga ägarkommuners resultat. Under året har landstinget bytt pensionsadministratör från KPA till Skandikon. Detta har resulterat i en lägre pensionsavsättning än förväntat. Tidigare år har pensionsavsättningen ökat med ca 6 % att jämföra detta år 3 %, en skillnad som landstinget uppskattar motsvarar 49 mkr. Orsaken uppges vara att KPA tidigare år har räknat med personal som endast har haft kortare anställningar än 3 månader. Dessa personer har inte någon pensionsrätt och ska därför inte ingå i beräkningen av avsättningen för pensioner. Vad gäller avsättning och ansvarsförbindelse avseende pensionsåtagandet har vi förlitat oss på de uppgifter kommunen har erhållit från pensionsadministratören Skandikon. Vi har i vår granskning inte gjort någon aktuariell granskning. 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Rapport beträffande årsredovisning.docx 14

17 Av kassaflödesanalysen framgår att landstingets verksamhet före avskrivningar under år 2015 givit ett överskott på 122 mkr, investeringar har gjorts med 145 mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på 30 mkr vilket innebär att landstingets nettoupplåning ökat, ökningen förklaras av ett utbetalt tillskott till LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Förändringen av likvida medel uppgår till -70 mkr 14. Sammanställd redovisning 14.1 Konsolideringsmetod Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka landstinget har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när landstinget innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. De juridiska personer som, förutom Landstinget, i första hand är aktuella är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (50 %), Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland (70 %) och Scenkonst i Västernorrland AB (60 %). Fr.o.m upprättar landstinget ingen sammanställd redovisning vilket enligt vår bedömning är förenligt med RKRs rekommendation nr 8:2 från juni Detta beror på att övriga juridiska personer endast har en ringa omsättning och balansomslutning i förhållande till Landstinget. Ringa omsättning eller balansomslutning anses något förenklat uttryckt föreligga när dessa understiger 5 %. Vi rekommenderar dock Landstinget att följa upp om något av dessa innehav skulle växa och eventuellt överstiga 5 % av Landstingets balansomslutning. KPMG, dag som ovan Lena Medin Huvudansvarig Certifierad kommunal revisor Frida Kolbäck Auktoriserad revisor Rapport beträffande årsredovisning.docx 15