UTLYSNING 1 (11) Reviderad. Cirkulära flöden. En satsning inom cirkulär biobaserad ekonomi

Transkript

1 UTLYSNING 1 (11) Datum Diarienummer _6 Reviderad Cirkulära flöden En satsning inom cirkulär biobaserad ekonomi 1 Sammanfattning Vill du vara med och utmana dagens normer och skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi i praktiken? En omställning till en cirkulär- och biobaserad ekonomi är nödvändig för att öka resurseffektiviteten och minska miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som det gynnar näringslivsutveckling och nya jobb. Utgångspunkten är en hållbar råvaruproduktion och giftfria materialströmmar. Den cirkulära ekonomin innebär att främja en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material baserade såväl på förnybara som ändliga råvaror samt att använda restprodukter som en resurs. En viktig del av cirkulära flöden är att säkerställa en omställning mot en biobaserad ekonomi, såsom att säkerställa att biobaserade material kan ersätta fossilbaserade råvaror i produkter. Det gäller speciellt att arbeta med hur nya biobaserade material kan återanvändas utan att stort värde går förlorat. Återvinning ökar vilket är positivt men det innebär trots allt att produktens förädlingsvärde går förlorat. Ett än bättre alternativ vore om vi i högre utsträckning kan få till flöden där gamla produkter eller komponenter recirkuleras, t.ex. via återtillverkning, och biobaserade material ersätter sådana som har negativ påverkan på miljön. Den här utlysningen vänder sig till aktörer som i samverkan vill arbeta med cirkulära flöden. Projekten kan ha olika fokus men alla ska förhålla sig till utveckling av affärsmodeller, produktdesign och system för recirkulering (t.ex. återtillverkning och återanvändning). Låter det intressant? Om ja, tveka då inte att ta tillvara på möjligheten att få realisera er idé för en mer konkurrenskraftigt och hållbar industri. Ni kan nu söka bidrag för förprojekt där fokus ligger på att utreda och identifiera konkreta möjligheter och lösningar för ett identifierat cirkulärt flöde. Sista ansökningsdag VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: Vinnova, SE Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: Vinnova, FE 34, Frösön Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) vinnova@vinnova.se Orgnr: VAT-nr: SE

2 2 (11) för förprojekt är den 21 september 2016 kl För utlysningen finns avsatt en budget på 19 miljoner kronor. I nästa utlysning som stänger i mitten av juni 2017, och som har planerad budget på 30 miljoner kronor, kan bidrag till fullskaliga utvecklingsprojekt sökas. Dessa projekt ska ta fram och testa lösningar för ett cirkulärt flöde för en specifik produkt eller komponent. Det kommer att vara möjligt att ansöka om utvecklingsprojekt även för de som inte ansökt om eller beviljats förprojekt. Dessa utlysningar kopplar till två av regeringens strategiska samverkansprogram, Cirkulär biobaserad ekonomi och Uppkopplad industri och nya material. Läs mer om programmen här: OBS: Vinnova förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar kommer dock att göras under de 4 sista veckorna innan utlysningen stänger. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att inför deadline hämta aktuell information på utlysningens webbsida. 2 Vilka utlysningen riktar sig till Den här utlysningen vänder sig till aktörer som i samverkan vill arbeta med cirkulära flöden, från produkter och komponenter tillbaka till tillverkning. Det är viktigt att minst en av projektparterna är produkttillverkaren, dvs. den organisation som tillverkar den produkten som säljs på en marknad och som projektet avser att utgå ifrån gällande det cirkulära flöde som står i centrum för ansökan. 3 Beskrivning av utlysningen 3.1 Bakgrund och motiv Utgångspunkten för cirkulär ekonomi är att alla material ska ingå i ett kretslopp oavsett om de härstammar från ändliga eller förnybara resurser. De kretslopp som ingår i en cirkulär ekonomi är t ex återvinning av material, renovering/ ny- eller återtillverkning, omfördelning, reparation och delning. En cirkulär ekonomi möjliggör ekonomiska och miljömässiga fördelar genom att värdet i produkterna behålls eller förnyas och besparingar uppnås genom ett minskat uttag av primär råvara och en minskad energiåtgång i bearbetning och transport. För att lyckas realisera en cirkulär ekonomi pekar allt fler på vikten av Industriell symbios, dvs. att verksamheter gemensamt utnyttjar energi, nyttigheter, material

3 3 (11) eller service, för att på ett innovativt sätt skapa mervärden samt minska kostnader och miljöpåverkan. Industriell symbios är ett intressant angreppssätt men samtidigt svårt eftersom det kräver nya former av samverkan för att överbrygga traditionella gränser (ex. organisatoriska, tekniska och affärsmässiga) om det ska leda till ökad konkurrenskraft 1. För produkter som är gjorda av icke-förnybara material (såsom metaller och fossilbaserade polymerer) finns många vägar tillbaka till användaren, (tjänste)leverantören eller tillverkaren. Vid återtillverkning eller renovering tar tillverkare tillbaka produkterna till en återtillverkningsanläggning för att byta utslitna delar och fräscha upp delar som kan återanvändas. Produkterna återinförs sedan på marknaden till en lägre kostnad med förnyad garanti men ofta till ett lägre pris för kunden än nytillverkade motsvarigheter. Många produkter består av både förnybara och icke-förnybara material och därmed är det viktigt att designen tillåter separera dessa effektivt eller ännu hellre att de kan återtillverkas så att mindre värde går förlorat. Ett alternativ är att materialen/komponenten kan användas i tillverkningen av andra produkter (nytillverkning). Smarta produkter som innehåller information från produktens hela livscykel har potential att underlätta produktens miljömässigt optimala väg tillbaka till cirkulär ekonomi. 3.2 Syfte och mål Utlysningens syfte är att stödja de projekt som har störst potential att ta ett reellt steg mot att realisera cirkulära flöden. Målet är att utlysningen ska resultera i förprojekt som på sikt kan leda till förnyelse inom området och konkreta industriella framsteg. Beviljade projekt ska tydligt avse kunskapsutveckling som kopplar till en eller flera produkter som säljs på en marknad. Utifrån utlysningens övergripande syfte och mål ska varje ansökan precisera vad projektet konkret ska uppnå och på vilket sätt det bidrar till utlysningens syfte och mål. Det är en fördel om ni i ansökan kan påvisa om och i så fall hur projektets mål även kopplar till relevanta mål som är satta på nationell eller internationell nivå, såsom Sveriges miljömål eller de globala miljömålen som sattes i Paris (t.ex. mål i kombination med ). 1 Se t.ex. Nordregio report 2015:1 som kan laddas ned via 2 Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur; Delmål 9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. 3 Mål 12: Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster; Delmål 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

4 4 (11) Då effekterna normalt sett uppstår på sikt kommer Vinnova att genomföra utvärderingar efter projektavslut. Samtliga projektparter, och i synnerhet koordinatorn, har därför ett ansvar att notera de resultat och effekter som uppstår efter projektavslut och rapportera dessa till Vinnova när så efterfrågas (se Vinnovas allmänna villkor för bidrag för ytterligare information). 3.3 Konstellation, innehåll och genomförande Konstellation Det är positivt om konstellationen anammar ett gränsöverskridande angreppssätt i och med att cirkulära flöden skär över flera olika funktioner. Detta kan t.ex. innebära att konstellationen behöver täcka in olika discipliner och olika företag för att kunna hantera hela det specifika flöde som projektet fokuserar på. Det är viktigt att det i konstellationen ingår en eller flera projektparter som har stort intresse av och förmåga att nyttiggöra resultaten. Mer specifikt ställs krav på att en av projektparterna måste vara en organisation som tillverkar den produkt, som säljs på en marknad till slutanvändare och, som utgör utgångspunkt för flödet. För att en organisation ska räknas som projektpart ska den vara aktivt involverad i utformandet och genomförandet av projektet samt vara med och dela på risker och resultat i samband därmed. Förutom projektparter kan det vara värdefullt att engagera aktörer i en mer begränsad omfattning, t.ex. referensgrupper som hjälper till att värdera potentiella lösningar eller nätverk för resultat- och informationsspridning. Innehåll, genomförande och avgränsningar I den här utlysningen finns möjlighet att söka medel för att genomföra ett förprojekt vilket riktar sig mot konstellationer som behöver utveckla sin idé samt attrahera ytterligare projektparter. I dessa projekt är målet att utreda möjligheter och lösningar för att kunna realisera ett cirkulärt flöde, t.ex. med hjälp av industriell symbios. Exempel på aktiviteter kan vara att genomföra fördjupade behovsanalyser, fördjupa förståelsen för strukturella faktorer, genomföra enkla tester och designa en plan för lösningar som ska utvecklas och testas i ett kommande utvecklingsprojekt. Förprojektet ska med andra ord utvärdera och analysera förutsättningarna (t.ex. möjligheter och risker) för att framgångsrikt genomföra ett fullskaligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Det kommer under 2017 finnas möjligheter att söka ett utvecklingsprojekt som preliminärt kommer att rikta sig mot konstellationer som är redo att börja utveckla och testa lösningar. I dessa projekt är målet att ta fram och testa ett cirkulärt flöde för en given produkt eller komponent. Exempel på aktiviteter kan vara att genomföra simuleringar, flödesanalyser och tester i såväl digital som verklig

5 5 (11) miljö. Förväntan är att de som söker utvecklingsprojekt ska ha högre mognadsgrad jämfört med förprojekten. Det kommer då att ställas högre krav på engagemang från industrin. Figur 1 illustrerar de två inriktningar som förprojekt kan inta, nämligen att fokusera på cirkulär flöden där projekten kan inrikta idén mot material/komponentflöden (vänstra gröna flödet) och/eller produkt/modulflöden (högra turkosa flödet). Konstellationer som söker bidrag till förprojekt kan ha olika förutsättningar, utgångspunkter och behov. Men även om innehållet, fokus och tyngdpunkt kan se olika ut måste alla projekt förhålla sig till och beakta följande dimensioner: Affärsmodeller som främjar ökad resurseffektivitet och produktens miljöprestanda såsom cirkulära produkt/tjänst-system. Produktdesign för cirkulär ekonomi och multipla livscykler. System för recirkulering, t.ex. industriella processer för tillståndsbedömning, demontering, rengöring, reparation, återmontering och testning. En viktig aspekt är att fokus måste vara på det cirkulära flödet. Återvinning ökar vilket är positivt men det innebär trots allt att produktens förädlingsvärde går förlorat. Ett bättre alternativ vore om vi i högre utsträckning kan få till flöden där gamla produkter recirkuleras, t.ex. via återtillverkning, och hållbara biobaserade material ersätter sådana som har negativ påverkan på klimatet. Det finns självklart andra viktiga aspekter för att säkerställa en omställning mot en biobaserad ekonomi, såsom att säkerställa att biobaserade material kan ersätta fossilbaserade råvaror i produkter. Dessa aspekter täcks dock redan in i stor utsträckning av existerande satsningar, exempelvis det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation 4. Denna utlysning kompletterar dessa satsningar genom att fokusera på helhet och det cirkulära flödet där det redan i hög utsträckning har säkerställts att det biobaserade materialet faktiskt fungerar som substitut. Det kan t.ex. handla om hur nya generationens biobaserade material kan återanvändas utan att stort värde går förlorat. Ett flertal aspekter kring cirkulära flöden av produkter och material täcks in av det strategiska innovationsprogrammet RE:source 5, som har en bred ansats vad gäller restprodukter. Denna utlysning kompletterar det genom att fokusera på att involvera produkttillverkare i utvecklingen av affärsmodeller, produktdesign och system för recirkulering (t.ex. återtillverkning och återanvändning). Samtidigt som nya biobaserade produkter utvecklas behöver cirkulära flöden utvecklas parallellt för att förbättra förutsättningarna för en hållbar bioekonomi. Biobaserade produkter kan vara komplexa i sammansättning, vilket komplicerar möjligheterna för en hållbar cirkulär hantering av materialen genom exempelvis

6 6 (11) återvinning, förbränning eller biologiskt nedbrytning. Utveckling av cirkulära flöden där värdet på produkterna behålls eller förnyas genom exempelvis återtillverkning eller användning av materialen i andra produkter (nytillverkning) kan medföra ekonomiska och miljömässiga fördelar jämfört med återvinning eller omvandling till energibärare. Figur 1. Illustration av fokus för utlysningen: cirkulära flöden (grönt respektive turkost flöde) 6 Jämställdhetsintegrering: idé, konstellation och genomförande För Vinnova är det viktigt att de organisationer som får bidrag beaktar jämställdhetsintegrering både med avseende på idé, aktörer och genomförande. Det innebär att all verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och att verksamheten ska utvecklas så att den bidrar till det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För de projekt som beviljas medel inom ramen för programmet betyder det: Att både kvinnor och män får samma förutsättningar att ta del av bidraget Att både kvinnor och män medverkar som aktörer i de stödbeviljade projektens genomförande och som målgrupp Att utfallet av den bidragsfinansierade verksamheten, dvs. projektresultaten, bidrar till ökad jämställdhet. 6 Bilden är inspirerad av Ellen MacArthur Foundations Circular Economy System Diagram

7 7 (11) 4 Förutsättningar för finansiering 4.1 Budget Total budget för utlysningen är 19 miljoner kronor. Bidrag kommer som högst uppgå till 75 % av projektets totala stödberättigande kostnader och bidrag per projekt kommer som högst uppgå till kronor. 4.2 Regler om statligt stöd Bidrag till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet ges i enlighet med Kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse (EU) 1407/2013 eller Förordning 2015:208 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Vilken grund som gäller för respektive bidragsmottagare kommer att framgå av beslutet under rubriken Information och anvisningar. 5 Tidplan Följande tider gäller för utlysningen: Öppningsdatum: 28 juni 2016 Sista ansökningsdag: 21 september 2016 kl Sista datum för beslut: 1 november 2016 Datum för projektstart: 1 november 2016 Startrapport: 22 november 2016 Sista datum för slutrapportering: 1 juni 2017 Utlysning för nästa steg, utvecklingsprojekt, kommer preliminärt att öppna i februari 2017 och stänga i mitten av juni.

8 8 (11) 6 Formella krav För att komma ifråga för Vinnovas bedömning enligt kriterierna angivna i 7.2 ska följande krav vara uppfyllda: Projektparterna ska vara juridiska personer 7. Konstellationen ska vid ansökningstillfället bestå av minst två projektparter 8 varav en projektpart ska vara produkttillverkaren 9. Bidrag kommer som högst uppgå till 75 % av projektets totala stödberättigande kostnader och bidrag per projekt kommer som högst uppgå till kronor. Ansökan är skriven på svenska eller engelska och följer det som anges i avsnitt 8.2 nedan. 7 Bedömning 7.1 Bedömningsprocessen Ansökningar om förprojekt bedöms i konkurrens. Bedömning baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in till Vinnova via Intressentportalen. Processen för ansökningar om förprojekt ser ut på följande sätt: 1. De ansökningar som uppfyller de formella kraven kommer att bedömas enligt bedömningskriterierna (se avsnitt 7.2) av Vinnovas handläggare och externa oberoende bedömare. Detta resulterar i en rekommendation om finansiering. 2. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras. 7.2 Bedömningskriterier Ansökningarna om förprojekt kommer att bedömas med hjälp av följande kriterier: Potential Potential att i förlängningen bidra till lösningar för att realisera cirkulära flöden Potential att i förlängningen bidra till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar tillväxt Potential att leda till förnyelse, speciellt med avseende på biobaserade material och återtillverkning i cirkulära flöden Potential att göra framsteg med avseende på utlysningens tre dimensioner: affärsmodeller, produktdesign och system för recirkulering 7 Notera att enskild firma eller enskild näringsidkare inte är juridiska personer. Olika arbetsplatser i en organisation (t.ex. olika institutioner på ett universitet) räknas som en projektpart då det är en juridisk person. 8 Notera att övriga aktörer inte räknas som projektpart (se avsnitt 3.1). Notera även att koordinatorn är en av projektparterna. 9 Se avsnitt 2 för utlysningens definition av begreppet produkttillverkare.

9 9 (11) Aktörer Sammansättning, kompetens, förmåga och engagemang hos aktörskonstellationen i förhållande till projektmål och genomförande Projektledarens kompetens, förmåga och engagemang att leda projektet Hur väl projektteamet (nyckelpersoner) är sammansatt med syfte att tillvarata både manliga och kvinnliga aspekter inklusive engagemang och inflytande Genomförbarhet Projektplanens och budgetens realism, trovärdighet och ändamålsenlighet, speciellt med avseende på att kunna hantera de tre centrala dimensionerna (affärsmodeller, produktdesign och system för recirkulering) Aktiviteter och metoder för att göra det möjligt för helt nya konstellationer av aktörer att samverka 8 Ansökan 8.1 Hur man ansöker Ansökan om förprojekt respektive utvecklingsprojekt lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal. Den består av ett formulär samt ett antal bilagor och nås genom För att kunna lämna in en ansökan måste ett användarkonto hos Vinnova skapas. Befintligt användarkonto hos Vinnova kan användas. Den som skickar in ansökan ska ha mandat att göra det på konstellationens vägnar. Observera att ansökningarna för förprojekt ska ha kommit in senast kl sista ansökningsdag 21 september Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre att skicka in en ansökan till Vinnova. Därefter kan inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte Vinnova begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. 8.2 Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett elektroniskt formulär som fylls i av sökanden i Vinnovas intressentportal. I ansökan måste budgeten anges för samtliga projektparter. Ansökan som inte innehåller samtliga projektparter och samtliga

10 10 (11) nedanstående bilagor enligt angivet format nedan räknas som ofullständig och kommer att avslås. Tabell 1. Översikt av innehåll för projektansökan Ansökans Beskrivning olika delar Sidor i Information om t.ex. koordinator, Intressentpor projektledare och budget för samtliga talen att fylla projektparter. Max omfång Bilaga 1 Projektbeskrivningen ska följa angiven mall 7 sidor totalt** som utgörs av tre avsnitt*: Potential Aktörer Genomförbarhet Kort kommentar om budgeten Bilaga 2 CV anges för samtliga nyckelpersoner * 1 sida/person * För projektbeskrivning respektive CV ska angiven mall användas, laddas ned via utlysningens hemsida. I mallen för projektbeskrivning finns mer detaljerad information om vad de olika avsnitten ska innehålla. ** Observera att de sidor som överskrider maxantalen ovan inte kommer att ingå i bedömningsprocessen. 9 Villkor För utlysningen gäller Vinnovas allmänna villkor för bidrag som är tillämpliga vid beslutsdatumet. Villkoren innehåller regler om rapportering, projektavtal, uppföljning, revision och förutsättningar för utbetalning m.m. Villkoren hittas under Villkor och kostnader till vänster på utlysningens webbsida. Följande särskilda villkor gäller för alla projekt som beviljas i utlysningen, men ytterligare villkor kan komma att läggas till enskilda projekt: Följande villkor ersätter 7.3 i de allmänna villkoren. Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att arbetet utförts inom Regeringens strategiska samverkansprogram. Följande villkor ersätter 1.4 i de allmänna villkoren. Projektavtal krävs inte i detta projekt.

11 11 (11) 10 Sekretessfrågor Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även ansökningar som avslås eller återkallas. Även Vinnovas beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. Vinnova är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan Sekretess vid ansökningar som kan nås från utlysningens webbsida. För mer information, se Juridisk information på Vinnova. 11 Kontakt Utlysningsansvarig Anders Holmgren Telefon E-post Handläggare Daniel Rencrantz Telefon E-post Handläggare Tero Stjernstoft Telefon E-post Administrativa frågor: Marie Wikström Telefon E-post Kontakt för frågor om ansökningsfunktionen: Vinnovas IT-support, Telefon E-post