Verksamhetsberättelse 2015/2016 Verksamhetsplan 2016/2017. Maria Håkansson, Elevhälsans medicinska insats,

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 215/216 Verksamhetsplan 216/217 Maria Håkansson, Elevhälsans medicinska insats, 21678

2 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 215/216 1 Verksamhetsplan 216/ Uppdrag Styrdokument 4 2 Verksamhetsansvar och personalresurser Ansvarsfördelning Kompetens Personalresurser 6 3 Lokaler och utrustning 7 4 Verksamhetens arbete Metodbok Hälsofrämjande och förebyggande arbete Elevhälsoteam Hälsobesök Skolläkarmottagning Vaccination Nyanlända Öppen mottagning Remisser EMI-möte Patientsäkerhet Samverkan Övrigt 21 5 Elevernas inlärningsmiljö Säker och god arbetsmiljö Arbete mot kränkande behandling Arbete för en god lärande miljö Arbete kring elever i behov av särskilt stöd Arbete kring elever med skolfrånvaro 22 6 Hälsan hos eleverna 22 7 Aktuellt under året Kompetensutveckling Organisationsförändringar 24 Sida 2 av 26

3 8 Utveckling Förslag på kompetensutveckling, utbildningar och studiebesök Utvecklingsförslag 25 9 Utvärdering verksamhetsplan 215/ Verksamhetsplan 215/ Verksamhetsplan 216/ Sida 3 av 26

4 1 Uppdrag Enligt skollagen ska det finnas elevhälsa för eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska insats, EMI, ska det finnas skolsköterska och skolläkare. Elevhälsans medicinska insats ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Eleverna ska erbjudas minst tre hälsobesök i grundskolan och minst ett hälsobesök i gymnasieskolan samt ges möjlighet till enklare sjukvårdinsatser. 1.1 Styrdokument Styrdokument som EMI har att förhålla sig till är: Arbetsmiljölagen Arkivlagen Diskrimineringslagen Föräldrabalken Förvaltningslagen Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om hälsodataregister Lagen om register över nationella vaccinationsprogram Offentlighets- och sekretesslag Patientdatalagen Patientdataförordningen Patientlagen Patientskadelagen Patientsäkerhetslagen Personuppgiftslagen Skollagen Smittskyddslagen Socialtjänstlagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Vägledning för Elevhälsan Vår lokala metodbok innehåller de processer som finns i vår verksamhet samt de aktiviteter, rutiner och riktlinjer som ska följas. Sida 4 av 26

5 2 Verksamhetsansvar och personalresurser 2.1 Ansvarsfördelning Huvudman för EMI är Östra Göinge kommun. Omsorgs- och utbildningsutskottet har det övergripande politiska ansvaret. Elevhälsans medicinska insats, EMI, tillhör Bildning -Centrala barn- och elevhälsan. Skolsköterskorna är anställda i Centrala barn- och elevhälsan och tjänstgör på 8 olika skolor i kommunen. En av skolsköterskorna är Verksamhetschef enl. HSL på 5 %. I kommunen finns en skolläkare som ansvarar för alla skolorna i kommunen. Skolsköterskornas, skolläkarens och verksamhetschefens närmsta chef är enhetschefen för Centrala Barn- och Elevhälsan. Enhetschef Enhetschefen är chef för den Centrala Barn- och Elevhälsan, CBEH, i Östra Göinge kommun. I CBEH ingår även specialpedagoger, logopeder, psykologer, kuratorer, studie- och yrkesvägledare samt IKT-pedagog. Enhetschefen har personal-, arbetsmiljö- och budgetansvar. Enhetschef är Christina Olsson. Verksamhetschef Inom all Hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschef för Elevhälsans medicinska insats i Östra Göinge kommun är Maria Håkansson. Verksamhetschefen är ansvarig för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete i vilket avvikelsehantering, upprättande av verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse ingår. Ansvarar för Lex Maria anmälan. Utveckling inom området liksom forskning ska bevakas. Verksamhetschefen ska verka för hög kvalitet inom EMI samt för god samverkan med andra aktörer. Verksamhetschef deltar vid nyanställningar av skolsköterska eller skolläkare. Skolsköterska Skolsköterskan utgör den medicinska- och omvårdnadskompetensen i elevhälsan. Medicinsk kompetens innefattar kunskap på naturvetenskaplig grund om barn och ungdomars utveckling och växande samt kunskap i diagnostisering och behandling av deras sjukdomar. Skolsköterskan har tillsammans med skolläkaren ansvar för verksamheten på den enskilda skolan och utför sina arbetsuppgifter under ett eget yrkesansvar. Det är skolsköterskans ansvar att rapportera till verksamhetschef när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Sida 5 av 26

6 Skolläkare Skolläkaren utgör den medicinska kompetensen i elevhälsan. Skolläkaren ansvarar för verksamheten på den enskilda skolan tillsammans med skolsköterskan och utför sina arbetsuppgifter under ett eget yrkesansvar. Skolläkaren är anställd på 2 % i kommunen. Skolläkaren ansvarar för att ge stöd i medicinska frågor till elevhälsan och skolorna. Ansvarar för uppdatering av Metodbok tillsammans med verksamhetschef. Handlägga och sammanställa läsårets avvikelser tillsammans med verksamhetschef. Vaccinationsordinationer när det gäller avvikande vaccinationer samt generella ordinationer. Kvalitetsutveckling inom EMI tillsammans med verksamhetschef. Det är skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. 2.2 Kompetens Skolsköterska Skolsköterskans kompetens omfattar kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön. Omvårdnadskompetens innebär att utifrån en helhetssyn på människans fysiska, psykiska, sociala och andliga behov hjälpa individer, familjer och grupper att förebygga, identifiera och behandla hälso- och sjukdomsproblem. Kompetensen för skolsköterskor omfattar förmåga att bedöma, planera och genomföra åtgärder som främjar hälsa. Skolsköterskan har en grundutbildning till sjuksköterska och är därefter vidareutbildad antingen till distriktssköterska, barnsjuksköterska eller skolsköterska. Samtliga skolsköterskor har vidareutbildning som antingen distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Skolläkare Skolläkarens medicinska kompetens innefattar kunskap på naturvetenskaplig grund om barn och ungdomars utveckling och växande samt kunskap i diagnostisering och behandling av deras sjukdomar. Kompetensen omfattar kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön. Skolläkaren kan tidigt identifiera medicinska behov hos eleven och ge adekvat hjälp. 2.3 Personalresurser Fram till 1651fanns fyra skolsköterskor i kommunen fördelat på 2,95 heltidstjänster och 8 skolor. Fr.o.m. 1 maj anställdes ytterligare en skolsköterska på 1 %. Skolläkare Anna-Carin Kinhult arbetar 2 %. Antal elever, tjänstgöringsgrad och antal elever/heltid grundar sig på hur det såg ut Snittet ligger på 64 elever/ heltid och det är 24 elever mer per heltid mot vad Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar. Sida 6 av 26

7 Skolsköterska Skola Antal elever Tjänstgöringsgrad Antal elever/heltid Annette Persson Snapphaneskolan % 452 Annette Persson Mölleskolan F % 815 Camilla Hedesand Göingeskolan % 441(475 på 65 %) (Tjänstledig 5 %) Maria Håkansson Västerskolan F % 78 Maria Håkansson Kviingeskolan F % 78 Kerstin Persson Prästavångsskolan % 555 F-6 Kerstin Persson Glimåkraskolan F % 537 Camilla Hedesand GUC (Göinge utbildningscenter) % (Tjänstledig 5 %) 63 (756 på 25 %) 3 Lokaler och utrustning Under läsåret har skolsköterskeexpeditionerna på GUC/Mölle och Göingeskolan renoverats. GUC/Mölle genomgick en stor renovering och på Göingeskolan ljudisolerades väggen in mot kuratorns rum då lokalen inte tidigare uppfyllde kraven för sekretess. Lokalerna på Prästavångsskolan uppfyller inte kraven för sekretess och tillgänglighet, övriga skolor gör det. Fungerande och bra vilrum finns bara på Göingeskolan och GUC/Mölle. På Snappahenskolan finns vilrum innanför skolsköterskans rum, det fungerar inte så bra att ha elever där. Tidigare har det funnits ett vilrum utanför skolsköterskan rum men det togs bort vid läsårets slut. På övriga skolor finns inte vilrum eller väntrum i anslutning till skolsköterskan lokaler. Enligt Kvalitetsmått för Elevhälsans medicinska insats ska det finnas lokaler som uppfyller kraven på hygien. Det saknas diskbänk på Kviingeskolan och Prästavångsskolan. Tidigare år har det inte funnits audiometrar på alla mottagningarna. I år har det köpts in två stycken så nu finns det på alla skolor. Två kylskåp har gått sönder under läsåret och nya har köpts in. Det har även investerats i ett medicinskt kylskåp där vaccinationslagret ska finnas. Detta kylskåp kommer att vara placerat på Göinge In. 4 Verksamhetens arbete 4.1 Metodbok Metodboken är ett verktyg och hjälpmedel för skolsköterskor och skolläkare i deras dagliga arbete. Sida 7 av 26

8 I Metodboken finns de processer, aktiviteter och rutiner som styr elevhälsans medicinska insats, EMI, i Östra Göinge kommun. Dessa är framtagna för att en hög patientsäkerhet och god kvalitet ska finnas för eleverna i Östra Göinge kommun. Alla skolsköterskor i kommunen har varit med i skapandet av Metodboken. Allt skrivit material har granskats av alla skolsköterskorna och skolläkaren. Ansvarig för Metodboken är verksamhetschef och skolläkare. Skolläkare Anna-Carin Kinhult har stått för den medicinska granskningen. Metodboken är ett levande dokument och rutiner har tagits fram under läsåret när olika kapitel ska uppdateras 4.2 Hälsofrämjande och förebyggande arbete Elevhälsans medicinska insats arbetar med hälsoupplysning på olika nivåer; individuellt, på grupp- och generell nivå. Att främja hälsa är en gemensam uppgift för skolpersonal. Uppgiften för elevhälsans medicinska insats är att bidra med medicinsk och omvårdande kompetens. Samverkan med vårdnadshavare, pedagoger och övrig personal är viktig. Individnivå Individuell hälsoundervisning är en del av hälsobesöket men sker även vid all annan elevkontakt. På individnivå arbetar skolsköterskorna hälsofrämjande utifrån livsstilsfaktorer och arbetar aktivt med att främja psykisk ohälsa och förebygga psykisk ohälsa vid hälsobesöken och vid uppföljningar, vid öppen mottagning och när de på andra sätt möter elever och föräldrar. Samtliga skolsköterskor använder evidensbaserad samtalsmetodik, MI, vid samtalen. Eleverärenden tas även upp på EHT som skolsköterskan sedan följer upp. Gruppnivå Det ser mycket olika ut på de olika skolorna hur aktiva skolsköterskorna varit i det hälsofrämjande arbetet som ligger utanför hälsobesöken. På Snapphaneskolan har skolsköterskan arbetar hälsofrämjande i SMART. På Kviingeskolan har skolsköterskan deltagit i fria luftvägar och stabilt sidoläge för åk 1. På Prästavångsskolan har skolsköterskan varit aktiv i bl.a. Hälsoråd, Hälsovecka och hållit i HLR med alla klasser i åk 1-6, haft hälsoundervisning om pubertet/sex och samlevnad för pojkar respektive flickor i åk 5, deltagit i vänskapsdagar och skräpplockardag. På Glimåkraskolan har skolsköterskan haft pubertet/sex/samlevnad samtal med åk 5 samt deltagit i MåBradag för hela skolan då hon hade en station med 1:a hjälpen. På Göingeskolan hade skolsköterskan samtal tillsammans med skopsykologen med elever som mådde dåligt efter händelsen i januari. Generell nivå På generell nivå kan elevhälsans medicinska insats arbeta för en mer hälsosam miljö på skolan genom att t.ex. delta i skolans skyddsronder och värdegrundsarbete. Genom att vara ute på raster och i klassrummen blir skolsköterskan en naturlig del av skolan personal och kan skapa relationer med eleverna. Sida 8 av 26

9 4.3 Elevhälsoteam Elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande innebär att i skolan skapa miljöer som främjar hälsa och undanröjer orsaker till ohälsa t.ex. kan detta ske genom värdegrundsarbete, arbete mot mobbing och kränkning. Hälsofrämjande insatser riktar sig till alla elever. Elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande innebär att tidigt upptäcka tecken på ohälsa eller hinder för inlärning och snabbt vidta åtgärder. Det förebyggande arbetet riktar sig till särskilda elever/grupper där det finns specifika svårigheter. Rektor är ansvarig för elevhälsoteamen, EHT, på skolorna. Det fungerar olika på skolorna i kommunen. På vissa skolor har man EHT varje vecka med en tydlig struktur och på andra skolor träffas man någon gång per termin. Vilka som deltar på EHT lokalt ser också olika ut på skolorna. Samverkan inom teamet och tillsammans med övrig personal är viktig för att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Skolsköterskorna deltar på skolornas EHT. Skolläkaren har deltagit på EHT på Göingeskolan vid ett tillfälle och på Prästavångsskolan vid ett tillfälle. På Västerskolan och Kviingeskolan har ett stort förbättringsarbete kring elevhälsans arbete påbörjats under våren. På dessa två skolor samt Göingeskolan har man även infört Öppet hus som komplement till EHT. 4.4 Hälsobesök Skolsköterskan erbjuder varje elev hälsobesök vilka innefattar allmänna hälsoundersökningar samt stödjer och medverkar till att elever utvecklar hälsosamma levnadsvanor. Hälsobesök erbjuds i förskoleklass, skolår 2, 4, 6, 8 och åk 1 gymnasiet. Vid hälsobesöken genomförs hälsosamtal och undersökningar utifrån vårt basprogram. Vid hälsobesöken i förskoleklass, skolår 4, 8 samt åk 1 på gymnasiet används hälsoenkäter. Resultatet från hälsoenkäterna kan sammanställas och statistiken kan användas som underlag för återkoppling på klass-, skola-, och kommunnivå. De flesta skolsköterskorna har återkopplat statistik från hälsosamtalen till rektor. Ibland även till EHT och berörd pedagog. Hälsosamtalen har en stödjande och hälsofrämjande inriktning med utgångspunkt från den enskilda individen. En avsikt är att få eleven att se samband mellan eventuella hälsoproblem och den egna livssituationen samt hur det påverkar skolprestationen. Skola och vårdnadshavare samarbetar kring dessa frågor. Läkarundersökning sker utifrån behov. Samtliga elever i aktuella årskurser har blivit erbjudan hälsobesök. I f-klasserna är det tre elever/vårdnadshavare som valt att vänta till hösten. Samtliga elever i åk 4 har varit på hälsosamtal. I åk 8 är det 2 elever/vårdnadshavare som valt att vänta till hösten. I åk 1 Gy är det en elev som avböjt hälsobesök. Skolsköterskan kallar och följer upp de elever som skolsköterskan och/eller skolläkaren bedömer är i behov av extra kontroller utifrån deras individuella hälsoutveckling och hälsostatus, så kallade kontrollelever. Antalet kontrollelever och därmed antalet planerade besök varierar stort mellan skolorna i kommunen. Sida 9 av 26

10 Antal planerade besök har ökat under läsåret på GUC, Göingeskolan, Snapphaneskolan, Glimåkraskolan och Prästavångsskolan. Minskat på Mölleskolan, övriga i stort sett oförändrat. Antal kontrollelever följer samma mönster. Planerade besök / / / /216 Kontrollelever / / / /216 Sida 1 av 26

11 4.5 Skolläkarmottagning Skolläkare Anna-Carin Kinhult har tjänstgjort 2 % i kommunen. Hon har arbetat en dag i veckan och haft mottagning på förmiddagarna och arbetat med administrativt under eftermiddagarna. Flera eftermiddagar har varit APT, EMI-möte och utvecklingsdagar. Under året har bl.a. rutiner för blodsmitta i skolan arbetats fram och delar av Metodboken har uppdaterats av skolläkaren. Fördelningen på skolorna är följande. Göingeskolan och Snapphaneskolan har skolläkarmottagning ca 1g/månad, GUC 2 gånger per termin och övriga skolor har skolläkarmottagning 2 gånger under höstterminen och tre gånger under vårterminen. En stor del av skolläkarens arbete under läsåret har varit vaccinationsordinationer på nyanlända, 246 stycken jämfört med 93 stycken i fjor. Antal skolläkarbesök var 52 stycken. Skolsköterskorna har konsulterat skolläkaren utan att eleven varit närvarande i 46 fall. Skolläkaren gör medicinska bedömningar och föreslår vid behov ytterligare undersökningar. Skolläkaren läser igenom samtliga förskoleklass elevers elevhälsovårdjournal. Anser vårdnadshavare, skolsköterska eller skolläkaren efter journalgenomgång att eleven bör träffa skolläkaren så ordnas detta. Tid till skolläkaren bokas via skolsköterskan. Skolläkarbesök/konsultationer / / / /216 Sida 11 av 26

12 Vaccinationsordinationer *212/213 hade vi inte vaccinationsordinationer som kontakttillfälle 4.6 Vaccination Vaccinationer av eleverna erbjuds enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Detta innebar detta läsår, vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund för elever födda 27 samt vaccination mot Humant papillom virus (HPV) till flickor födda 24. När det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet är det god vaccinationstäckning i kommunen. Alla föräldrar i kommunen har tackat ja till vaccinationen mot mässling påssjuka och röda hund och 1 % av eleverna har fått sin vaccination. Endast 75 % vaccinationstäckning HPV. En anledning till detta kan vara den debatt som var i media under hösten 215 om eventuella biverkningar. Läsåret 14/15 var motsvarande siffra 83,5 % och läsåret 13/14, 91,5 %. I åk 9 är inte alla elever fullvaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. 23 av dessa elever är nyanlända och har påbörjat uppvaccinering. 7 elever/vårdnadshavare har tackat nej till vaccination. Av alla nyanlända elever i kommunen har 99,93% påbörjat sin vaccinationsordination. 1 januari 213 infördes en ny lag som innebär att alla vaccinationer som ges inom elevhälsans medicinska insats ska registreras i ett nationellt vaccinationsregister samt att elevhälsans medicinska insats har ansvaret för alla ordinationer och vaccinationer av nyanlända skolbarn. Under läsåret gavs det 133 vaccinationer till nyanlända barn. Vissa nyanlända barn behöver flera vaccinationer för att komma i fas med det svenska vaccinationsschemat. Läsåret 212/213 gavs det 6 vaccinationer på individuell ordination, 213/214 var siffran 62 och 214/215, 65. Det är en fördubbling bara det senaste läsåret. Sida 12 av 26

13 Vaccination på individuell ordination / / / / Nyanlända Skola Antal nyanlända elever 14/15 Antal nyanlända elever 15/16 GUC 2 73 Göingeskolan Prästavångsskolan Glimåkraskolan 12 1 Mölleskolan Snapphaneskolan Västerskolan 8 22 Kviingeskolan Totalt Förra läsåret upplevde vi att antalet nyanlända var stort och innebar en betydande ökning av skolsköterskornas arbetsbelastning, men detta läsår har det nästan inneburit en fördubbling från det läsåret. Det är framförallt ensamkommande barn som tillkommit. Detta innebär ett betydande merarbete för skolsköterskorna och skolläkaren. Skolsköterskorna är med på de flesta inskrivningssamtal för att få en bild av elevens hälsa och vaccinationsstatus. Vårdnadshavarna får svara på olika frågor utifrån ett frågeformulär. Vid detta samtal finns även möjlighet att vårdnadshavarna skriver på sådana papper som kan vara aktuella för skolsköterskan att skicka vidare, t.ex. medgivande för att inhämta journalkopior från föregående skola eller från hälsosamtal på vårdcentral. Efter inskrivningssamtalet upprättar skolsköterskan en elevhälsovårdsjournal i vårt journalsystem PMO. Har eleven inte varit på hälsosamtal på vårdcentralen ännu, skickar skolsköterskan en beställning för detta, till rätt vårdcentral. Har eleven gått på annan skola eller varit på hälsosamtal på vårdcentral Sida 13 av 26

14 efterfrågas dessa journalhandlingar. När eleven varit några veckor på skolan träffar skolsköterskan eleven för kontroll av längd, vikt, syn och hörsel. För elever som är 1 år eller äldre kontrolleras även ryggen. Flera elever har blivit vidareremitterade till öronmottagningen, till ortoptist/optiker och BUP. Skolsköterskan fyller i en vaccinationsanamnes som skolläkaren sedan ordinerar vaccination utifrån. När vaccinationsordinationen är klar ska föräldramedgivande skrivas på innan vaccinationerna kan ges. Upplevelsen är att det ofta är svårt att få tillbaka papper som skickas hem trots att vi har översatt vaccinationsmedgivandena till engelska, arabiska, pashto, dari och somaliska. Vissa elever är helt ovaccinerade, andra ligger i fas med det svenska vaccinationsprogrammet. Mycket tid läggs på att bevaka att journalkopior och olika provsvar kommer skolsköterskorna tillhanda. I Östra Göinge kommun har EMI räknat ut en snitt tid/nyanländ elev och denna ligger på 2,5 timme. Verksamhetschefen har pratat med verksamhetschefer i andra kommuner och de har räknat ut ett betydligt högre snitt tid. Oftast mellan 5-8 timmar. Uträknat på 2,5 tim./elev handlade det förra läsåret om 9 hela arbetsveckor som inte finns med i vår elevtyngd när vi beräknar vår tid på skolorna och detta läsår innebär det 16 hela arbetsveckor som läggs på de nyanlända eleverna. Troligen är det mycket mer. Fördelningen av eleverna och därmed arbetsbelastningen har varit ojämn. Ökningen har varit störst på GUC och i maj månad började en helt ny klass. Fanns ingen rimlighet i att skolsköterskan på GUC skulle hinna med detta, så tre av de andra skolsköterskorna hjälptes åt att träffa dessa elever och för att kunna påbörja vaccinationerna åkte två av skolsköterskorna runt till de olika HBV-boendena i kommunen och gav den första vaccinationen. Flera av eleverna från Afghanistan är helt ovaccinerade och det är viktigt att de vaccineras så snart som möjligt för att få ett skydd. Vi fick en förstärkning från årsskiftet men den har vi inte märkt av detta läsår då den nya organisationen trädde i kraft först 1 maj. 4.8 Öppen mottagning Utöver den planerade mottagningen ska eleverna erbjudas möjlighet att själva söka upp skolsköterskan. Till den öppna mottagningen kan elever söka utan tidsbeställning för enklare sjukvårdinsatser, bedömning, behandling, samt rådgivning och stöd i psykosociala frågor/svårigheter. Skolsköterskan gör dagligen många medicinska bedömningar samt ger hjälp till egenvård. Mottagningsverksamheten för elevhälsans medicinska insats är en del i det generellt förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det är viktigt att hålla isär den uppgiften från primärvårdens uppdrag. Antal spontanbesök har ökat något på Göingeskolan och GUC, minskat något på vissa skolor och i stort sätt oförändrad på några. Troligen finns det ett samband med ur mycket tid skolsköterskan har på skolorna, hur ofta hon är där och hur stor möjlighet hon har att vara delaktig i skolans arbete och därmed kan skapa relationer med eleverna. Sida 14 av 26

15 Spontanbesök / / / / Remisser Under läsårtes har det skrivits totalt 132 remisser, 114 av skolsköterskorna och 18 av skolläkaren. Föregående läsår var det totalt 13 remisser och då skrev skolsköterskorna 72 och skolläkaren 31 stycken. Barnkliniken BUP Kirurgen Optiker Ortoped Röntgen Vårdcentral Ögonklin/ortoptist Öronkliniken Övriga Kviingeskolan Västerskolan Prästavångsskolan Glimåkraskolan Mölleskolan Snapphaneskolan Göingeskolan GUC Totalt Totalt EMI-möte 13 möten har hållits under läsåret. Av dessa har det varit tre heldagar övriga tider har varit ca var 4e måndageftermiddag. Verksamhetschef kallar och håller i mötet. Mötet har en dagordning med återkommande punkter, bl.a. skolsköterskornas årshjul, ligger de i fas?, avvikelser som inkommit under månaden, journalsystemet PMO, något som behöver ändras, förbättras?, Metodboken, uppdateringar som är gjorda och kvalitetsarbete. På varje möte följs föregående protokoll upp. Alla protokoll finns tillgängliga på First-Class. Sida 15 av 26

16 4.11 Patientsäkerhet Skolsköterska och skolläkare är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls så att ingen elev utsätts för skada. Skolsköterska och skolläkare ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. I Östra Göinge kommun ska dessa anmälningar, avvikelser, anmälas till verksamhetschefen. Antalet avvikelse under läsåret var 11 stycken. 8 stycken var på extern vårdgivare och handlade om vaccination som inte var given trots ordination, remissbekräftelse som skickades till fel skola, vaccin som inte kunde ges trots ordinationer då det vaccinet var slut i hela landet, utlandsfödda barn som inte blivit kallade till barnavårdscentralen, BVC, trots det varit i Sverige i flera år. Internt var den mest allvarliga att det var ett planerat strömavbrott på en skola och skolsköterskan fick inte reda på detta. Av en slump kom det till EMIs kännedom. Hade vi inte fått veta så skulle allt vaccinet blivit förstört som förvarades i kylen. Varje år ska det skrivas en Patientsäkerhetsberättelse och Kvalitetsberättelse. Detta ansvarar verksamhetschefen för. Verksamhetschefen granskar regelbundet journalerna i samband med loggkontroller. Uppföljning av verksamheten görs regelbundet bl.a. genom att verksamhetschefen tar ut statistik på antalet kontakter varje månad samt rapport från loggkontrollerna och elevåtkomstkontrollerna 1g/termin. Metodboken uppdaters efterhand som det kommer nya förskrifter. Under läsåret har hela Metodboken gåtts igenom och uppdaterats, nu finns en plan för när varje kapitel ska uppdateras även om det inte kommer nyheter. Under läsåret har tre olika enkäter delats ut mot i fjor två stycken. Dels till vårdnadshavarna till eleverna i f-klassen efter hälsobesöket, till flickorna födda 24 som blivit vaccinerade med Gardasil samt ny för i år, till eleverna i åk 8 efter hälsosamtalet. Vårdnadhavarna till eleverna i förskoleklasserna fick utvärdera hur de upplevde att Hälsosamtalet var och flickorna fick utvärdera hur det tyckte informationen kring vaccinationen var och hur de upplevde vaccinationstillfället. Åk 8-eleverna fick utvärdera hur de tyckte Hälsosamtalet var. Svarsfrekvensen var 64 % mot 6,3 % i fjor för Hälsosamtalet i f-klass. En skola är inte med i statistiken. Svarsfrekvensen för flickorna som vaccinerats med Gardasil var 91,5 % mot 1 % i fjor och svarsfrekvensen för eleverna i åk 8 var 81 %. Sida 16 av 26

17 Sammanställning av frågorna hälsosamtalet i f-klass Hur upplevde du som förälder att samtalet var? Kändes hälsosamtalet meningsfullt? Vad tyckte du om frågorna i Hälsouppgiften? Saknade du någon fråga? Hur upplevde du skolsköterskans bemötande mot dig och ditt barn? Fick du förtroende för skolsköterskan? Fick du och ditt barn möjlighet att diskutera det som var viktigt för er? Mycket bra Mycket bra 4 Mycket bra Bra 17 Bra Bra 5 Mindre bra Mindre bra Mindre bra 5 ej svarat Dåligt Dåliga Dåligt Föräldrarna fick också möjlighet att framföra övriga synpunkter, här är några exempel på vad som framkom; Bra att ni jobbar med toalettfrågan. Barnen har för kort tid på sig för att äta lunchen, får inte äta sig mätta. Allt var bra, jag är jättenöjd med skolsköteskan och har mycket stort förtroende för henne. Skönt att du tog dig tid att lyssna. Kändes inte stressande! Mycket nöjda!, Kände att vi blev väl bemötta och nöjda!. Sida 17 av 26

18 Sammanställning av hälsosamtalet åk 8 Fick du tillräcklig och bra information inför hälsosamtalet? Var du med och fyllde i Hälsouppgiften som skickades hem, tillsammans med dina föräldrar? Vad tyckte du om frågorna i Hälsouppgiften? Saknade du någon fråga? Vad tyckte du omskolsköterskans bemötande? ej svarat Mycket bra Bra Mindre bra Mycket bra Bra Mindre bra Dåliga 1 (6 ej svar) 7 ej svarat, 1 vet ej Om panikångest Dåligt Fick du förtroende för skolsköterskan? ej svarat Uppfylldes dina förväntningar på Hälsosamtalet? Fick du och ditt barn möjlighet att prata om det som var viktigt för dig? Varade Hälsosamtalet lagom länge? Vet inte, 3 ej svarat 1 ej svar 2 ej svar Eleverna fick också frågan om det var något annat de ville framföra och följande framkom; g tyckte det var bra eftersom hon svarade på alla möjliga frågor, Ville stanna längre för det var så roligt att prata. Sida 18 av 26

19 Sammanställning av enkät angående elevers upplevelse av vaccination i skolan Information om vaccinationen Fick du information om vaccinationen i tillräckligt god tid? Var informationen du fick bra? Saknade du något i informationen? Fick du möjlighet att ställa frågor? Vaccinationsdagen Var du spänd inför vaccinationen? Hur upplevde du att det var att sitta och vänta på sin tur? Hur tycker du skolsköterskans bemötande var? Fick du tillräcklig information i samband med själva vaccineringen? Mycket jobbigt 9 Mycket bra Jobbigt 27 Bra 24 1 Av de 1 som svarade ja var det bara en som svarat på frågan vad; Ifall den hjälper mot mer än bara livmoderhalscancer 1 ej svarat Varken eller 1 Dåligt Inte alls jobbigt 2 Mycket dåligt Eleverna fick också möjlighet att ge skolsköterskorna tips hur vi kan göra det bättre för eleverna i samband med vaccinationerna i skolan, följande framkom; Saft både före och efter, Mer saft, Prata mer med oss, Kaka och saft efteråt, Att man får suga på något sött t.ex. en klubba under tiden man får sprutan, det hjälper faktiskt, Ge choklad efteråt. Sida 19 av 26

20 4.12 Samverkan Skolsköterskorna upplever att samarbetet med övrig personal på skolorna har fungerat väl överlag. Det de fortfarande saknar är att de inte blir kallade på elevmöten som de tycker de behöver vara delaktiga i, t.ex. möte med BUP eller barnhabiliteringen, barn som har allergi, hörselnedsättning, synfel m.m. Det fungerar inte heller fullt ut att bli kallad till inskrivningsmöten med nyanlända barn. På vissa skolor fungerar det i stort sett fullt ut och på andra skolor betydligt sämre. Västerskolan och Kviingeskolan införde fasta tider för inskrivningsmöten med nyanlända och detta har fungerat väl. Verksamhetschef har haft två träffar med rektorsgruppen under läsåret, vid första tillfället presenterade verksamhetschefen Kvalitetsmått för Elevhälsans medicinska insats, som är framtagen av Riksföreningen för skolsköterskor. Fokus lades på frågorna kring elevernas inlärningsmiljö/emis arbete i elevhälsan. Vidare diskuterades rutiner för blodsmitta och rutiner för inköp av förbandsmaterial till skolorna/fritidshem. Vid andra tillfället hade verksamhetchefen hört med skolsköterskorna hur det fungerar ute på respektive skola utifrån frågorna i Kvalitetsmått för Elevhälsans medicinska insats och redovisade resultatet för rektorerna. Tillsammans sattes gemensamma mål upp inför kommande läsår; Skolsköterskorna ska bli mer involverade i skolans arbete mot kränkande behandling och skolsköterskorna ska bli kallade för dem relevanta möten i högre utsträckning. Elevhälsoteamen fungerar väldigt olika och med olika kvalité på skolorna. Öppet hus har provats på en skola men lades ner och på 3 skolor fungerar det väl. Fem skolor har kallat skolsköterskan till skyddsrond, på övriga skolor har skolsköterskorna inte blivit kallade. På tre skolor har man haft allergirond. Skolsköterskorna upplever att samarbete med Centrala barn- och elevhälsan överlag fungerar bra. Finns fortfarande en önskan om att samarbetet med logopederna utvecklas. Skolsköterskorna behöver veta i god tid när deras medverkan behövs vid dyslexiutredningar. Det finns ett stort behov av att kommunen arbetar fram en handlingsplan och rutiner kring elever med skyddad identitet. Eleverna finns i vårt digitala journalsystem utan namn men med personnummer trots att det finns ett tidigare beslut att elever med skyddad identitet ska journalföras i pappersjournal. Verksamhetschefen tog därför beslut i förra sommaren att elever med skyddad identitet ska journalföras i vårt digitala journalsystem PMO. Under våren-15 togs även kontakt med CGM som levererar PMO då det upptäckts att flera uppgifter i PMO angående anhöriga inte stämmer överens med verkligheten. För att detta ska fungera krävs ett samarbete mellan CGM och IST som levererar inläsningstjänsten från Extens. I dagsläget är problemet ännu inte löst. Kommunens skolsköterskor och skolläkare träffar chefen för kostenheten en gång per termin. Vi diskuterar aktuella frågor bl.a. olika kostintyg och rutiner kring dessa. Skolsköterska Kerstin Persson är LOTS-ambassadör och används som samtalsledare vid LOTS-möten. Sida 2 av 26

21 Samverkansmöte har hållits med Knislinge vårdcentral/bvc. Diskuterades bl.a. vaccinationsansvar och vikten av att BVC-barnen som är nyanlända blir kallade. Ett samverkansmöte med verksamhetscheferna för Knislinge vårdcentral, Capio i Broby, kurator från En väg in och skolsköterskor, skolkurator och skolpsykolog angående hur vi kan samarbete kring barn/elever som mår psykiskt dåligt var inplanerat i januari men fick ställas in pga. dödsfallet på Göingeskolan, då alla resurser lades där. Nytt möte är inplanerat i augusti. Samverkansmöte har hållits med kommunens hörselpedagog, både i hela gruppen och enskilt ute på skolorna Övrigt I skolsköterskans och skolläkarens arbete ingår mycket dokumentation då allt ska journalföras. Övrigt administrativt är journalhantering och rekvirering av journalhandlingar, remisser till andra instanser. Vaccinationsmedgivande som ska delas ut och fås in igen inför vaccinationerna. Telefonkontakter tar också mycket tid i anspråk. Elevhälsans medicinska insats utför olika kontroller, som t.ex. längd, vikt, puls och blodtryck åt annan vårdgivare, t.ex. Barn och ungdomspsykiatrin, Barnkliniken och Barn- och ungdomshabiliteringen. Detta läsår har det varit 51 elever som kontrollerats åt annan vårdgivare. Detta är samma antal som förra läsåret. Vissa av eleverna har kontrollerats flera gånger. Totalt har skolsköterskorna och skolläkaren haft 8371 kontakter under läsåret, fördelade enligt nedan. Detta kan jämföras med förgående läsår då antalet kontakter var 728, läsåret 213/214; 5818 och läsåret 212/213 då antalet var Detta är en höjning med 63,8 % under 4 läsår. Totalt antal kontakter / / / /216 Sida 21 av 26

22 5 Elevernas inlärningsmiljö 5.1 Säker och god arbetsmiljö Skolsköterskorna kan vara med i skolans arbete för en säker och god lärande miljö genom elevhälsoteamen, skyddsrond och allergirond. Tre skolor har haft allergirond under året och fem skolor har kallat skolsköterskan till skyddsrond. Alla hade tyvärr inte möjligheten att närvara då kallelserna kom med kort varsel. 5.2 Arbete mot kränkande behandling Skolsköterkorna är inte delaktiga i skolans arbete mot kränkande behandling. 5.3 Arbete för en god lärande miljö Skolsköterskorna arbetar för en god lärande miljö genom hälsosamtalen då det återkopplas till pedagog eller rektor vid behov, genom deltagande i EHT, samarbete med hörselpedagog och specialpedagog. Svarar på frågor från pedagoger och deltar i Öppet hus på de skolor där detta förekommer. 5.4 Arbete kring elever i behov av särskilt stöd Skolsköterskorna arbetar kring elever i behov av särskilt stöd genom hälsosamtalen då det återkopplas till pedagog eller rektor vid behov, genom deltagande i EHT, samarbete med hörselpedagog och specialpedagog. Svarar på frågor från pedagoger och deltar i Öppet hus på de skolor där detta förekommer. Skolsköterskorna blir inte kallade på alla för dem relevanta möten när det gäller dessa elever. EMI har som mål att det ska bli bättre nästa läsår då vi tror att vi har mer att tillföra till skolorna. 5.5 Arbete kring elever med skolfrånvaro En av skolsköterskorna har deltagit i kommunens grupp som ska ta fram en kommunövergripande handlingsplan för skolfrånvaron. Under läsåret har skolsköterskan på Västerskolan och Göingeskolan blivit kallade av rektor till möte med föräldrar angående hög frånvaro. Ibland tas det upp som information på EHT. 6 Hälsan hos eleverna Övervikt och fetma är ett ökande problem i hela samhället. Östra Göinge kommun ligger över rikssnittet vad gäller både övervikt och fetma. När eleven kommer på hälsobesök och det framkommer att eleven har en övervikt eller fetma så får eleven ett meddelande om detta med hem där vi informerar om vikten samt erbjuder vårt stöd. Övervägande del av föräldrarna hör inte av sig men av de som hör av sig är det flera vi träffar regelbundet tillsammans med barnet alternativt bara eleven när de är äldre och stöttar dem genom motiverande samtal att gå ner, alternativt stå still i vikt. Det finns många barn med astma och olika allergier i kommunen, därför är det bra att flera av skolorna har börjat med allergironder. Sida 22 av 26

23 Hälsan hos eleverna Övervikt Fetma Allergi Astma 7 Aktuellt under året 7.1 Kompetensutveckling Under läsåret har skolsköterskorna deltagit i Kristianstads kommuns fortbildningsförmiddagar vid sju tillfällen. Två skolsköterskor åker per tillfälle och delger sedan övriga skolsköterskor på våra EMI-möten. När vi fördelar vem som ska åka så tittar vi på kompetensbehovet och vad programmet handlar om. Detta läsår har de föreläsningarna handlat om hälsoprojekt, hälsobesöken, hederskultur, psykisk ohälsa och En väg in, depression-suicid, allergier, fetma, enures och enkopres samt ryggmärgsbråck. Övriga utbildningar som skolsköterskorna deltagit i är PTSD, idrottsskador, tobaksutbildning. Allergi, epilepsi och diabetes som anordnades av barnkliniken, utbildning om hemmasittare, kondomkunskap, traumatiserade nyanlända barn, Rädda Barnen, Barn vill-vågar vi, SKL, Alla barn ska slippa våld, BRIS, Barn som växer upp i dysfunktionella familjer. Kommunens Family Lab bokcirkel har tre skolsköteskor deltagit i. Skolsköterskorna har deltagit i CBEHs utvecklingsdagar. En bra start för alla, samtliga skolsköterskor har deltagit i Bildnings gemensamma kompetenssatsning som varit under våren. Två skolsköterskor har gått DISA-utbildning. En skolsköterska var på Att utveckla elevhälsa tillsammans med sitt lokala EHT. Sida 23 av 26

24 Samtliga skolsköterskor inklusive vår nya medarbetare åkte till skolsköterskedagarna i Stockholm. För första gången genomfördes 3 parallella föreläsningar. En för de som var nya skolsköterskor, en för dem som jobbat ett tag och en för ledningsansvariga eller verksamhetschefer. Verksamhetschef och skolläkaren deltog på Ledningsdagarna. 7.2 Organisationsförändringar Från och med 1 januari fick EMI mer resurser till sin verksamhet. 1,5 tjänst tilldelades. Detta innebar att samtliga skolsköterskor blev erbjudna och tackade ja till 1 % tjänstgöring och att en ny tjänst på 1 % tillsattes. De skolsköterskor som arbetade deltid gick upp till heltid 1 januari. En skolsköterska valde att gå ner 1 % för föräldraledighet. En omorganisation genomfördes fr.o.m. 1 maj. Organisationen innan 1 maj 216 Skolsköterska Skola Tjänstgöringsgrad Annette Persson Snapphaneskolan, Mölleskolan 9 % (7/2) 1 jan 1 % (8/2) Camilla Hedesand Göingeskolan, GUC 9 % (1 % föräldraledig) (I grunden 7/3) Maria Håkansson Kviingeskolan, 5 % (2/3) Västerskolan Kerstin Persson Prästavångsskolan, Glimåkra skolan 9 % (6/3) 1 jan 1 % (65/35) Maria Håkansson Verksamhetschef 5 % Organisationen från och med 1 maj 216 Skolsköterska Skola Tjänstgöringsgrad Annette Persson Snapphaneskolan, 1 % Camilla Hedesand Göingeskolan, GUC 9 % (7/3) (65/25 tjl) Sofi Nordlund Kviingeskolan, 1 % (3/4/3) Västerskolan Mölleskolan Kerstin Persson Prästavångsskolan, 1 % (65/35) Glimåkra skolan Maria Håkansson Göinge In 5 % Maria Håkansson Verksamhetschef 5 % Sida 24 av 26

25 8 Utveckling 8.1 Förslag på kompetensutveckling, utbildningar och studiebesök Skolsköterskorna önskar höja sin kompetens om hedersvåld, nyanländas genuskultur, hur man kan integrera elever med olika bakgrund på skolan. De vill lära mer om integration, tillväxt, pubertet och idrottsskador hos barn och unga. Vidare vill de lära mer om barnpsykiatri, KBT-behandling, barn och psykisk ohälsa med betoning på hur vi kan hjälpa dem i skolan och stresshantering för elever. Någon vill lära sig lite arabiska, och någon hur jag som skolsköterska kan arbeta för en god lärande miljö. Inom datorområdet finns önskemål om utbildning i Powerpoint, Excel och Outlook. Skolsköterskedagarna känns viktiga att få åka på. En skolsköterska önskar att få göra studiebesök på barnahuset. 8.2 Utvecklingsförslag EHT på skolorna behöver utvecklas, förslag på att införa Öppet hus på alla skolor i kommunen, vara med mer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolorna och vara en naturlig del av det. Arbeta mot de mål vi satt upp, se verksamhetsplan. 9 Utvärdering verksamhetsplan 215/216 Verksamhetsplan 215/216 Inom EMI ska riskanalys av tillväxt genomföras Riskanalys av tillväxt har genomförts. Kollegial journalgranskning och kollegial handledning genomföras. Kollegial journalgranskning har genomförts under läsåret. Kollegial handledning har inte genomförts då skolsköterskorna vid läsårets start tillsammans bestämde att inte prioritera detta under läsåret. Arbetet med Kvalitetsledningssystemet ska fortsätta under 215, bl.a. genom att processbeskriva våra olika processer Kvalitetsledningssystemet kommer Kommunstyrelsen att ta beslut om under början av kommande läsår. Metodboken har uppdatertas under läsåret och nya kapitel ska utarbetas. Processbeskrivningar finns nu för Hälsobesök, längd, vikt, syn, hörsel, rygg, pubertet och vaccination. Ev. omorganisation Ny organisation trädde i kraft 1 maj 216. Sida 25 av 26

26 Mer resurser till EMI Fr.o.m fick EMI mer resurser som innebär en utökning av skolskötersketjänst med 1,5 heltidstjänst. 1 % till skolorna och 5 % till Göinge In. 1 Verksamhetsplan 216/217 Skolsköterskorna ska bli mer involverade i skolans arbete mot kränkande behandling. Skolsköterskorna ska bli kallade för dem relevanta möten i högre utsträckning. Skolsköterskorna ska bli aktiva i kostråd och elevråd på respektive skola. Skolsköterskorna på högstadieskolorna ska bli aktiva på elevskyddsombudsträffar. Skolsköterskorna ska prata med sina respektive skolor hur de kan vara med i det hälsofrämjande arbetet på skolan i början på höstterminen och lägga in det i sina årshjul. Ett kapitel om Hälsofrämjande arbete ska utarbetas i Metodboken med en bank av olika powerpointpresentationer. Mäta antal erbjudna och genomförda hälsobesök i f-klass, åk 4, åk 8 och åk 1 på gymnasiet. Mäta vaccinationstäckningen i procent i åk 2, åk 5 och åk 8 samt för nyanlända elever. Utarbeta och genomföra överviktsföreläsning för vårdnadshavare och elever över 12 år. Göra riskanalys på processerna rygg, pubertet, syn och hörsel. Kollegial journalgranskning ska göras 1g/termin. Kollegial handledning ska vara en stående punkt på EMI-möten. Enkät ska utarbetas och delas ut till elev och vårdnadshavare i åk 4 angående hälsobesöket i åk 4 samt till eleverna i åk 8 angående upplevelsen av vaccinationen ditekibooster. Eventuellt enkät via nätet till eleverna i åk 8. Sida 26 av 26