LibQual+ synliggör den vilde användaren

Transkript

1 LibQual+ synliggör den vilde användaren av Ann-Christin Persson Ann-Christin Persson arbetar som 1:e bibliotekarie vid Lunds tekniska högskola, Studiecentrum, vilket är en läranderesurs för LTHs studenter och lärare. Hennes huvudintresse är att i nära samarbete med användarna utveckla ny teknik för informationshantering LibQual+ reveals the wild user Quality is difficult to define and to measure. One method to access quality in library services is LibQual which is based on the theories developed by Zeithaml et al. (1990). The method focuses on a different approach to library quality than traditional user surveys since it is based on the user s definition of quality. This article describes briefly the development of LibQual and the opportunities for service development that lie in the use of the method. The translation to Swedish is described and benchmarking possibilities are discussed. In the studies made by Lincoln (2002) and from the results of the LibQual survey at Lund Institute of Technology, LTH, a new kind of user becomes visible: the wild user who prefers to use the library resources on his/her own without interference from the library. My conclusion is that this new user is essential for the development of future library services. Kvalitet och mätning av kvalitet Kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och precis som skönhet ligger den till stor del i betraktarens ögon. I forskning kring kvalitet inom tjänsteföretag har man grovt delat in de olika försöken till definition av kvalitet i en filosofisk, en teknisk och en användarbaserad definition (Schneider et al., 2004). I mätmetoden jag använt mig av har man utgått från den användarbaserade definitionen av kvalitet som något subjektivt som är beroende av användarens individuella upplevelse av en vara eller tjänst. Detta är det vanligaste sättet att se kvalitet inom tjänstesektorn. I min undersökning var det mycket viktigt att mäta servicekvalitet utifrån en generell definition av vad kvalitet är för ett forskningsbibliotek och att använda en standardiserad och vedertagen metod som gjorde jämförelser med andra bibliotek möjligt. De flesta användarundersökningar inom biblioteksvärlden är lokalt utvecklade och Kruse (2002, 2004) har i sin rapport Alice i den røde dronnings land analyserat danska forskningsbiblioteks användarundersökningar under 10 år ( ) med avseende på deras innehåll, metod, kvalitet och betydelse. Han pekar på problematiken med användarundersökningar och anser att det är svårt att utifrån resultaten av de danska undersökningarna göra prioriteringar inför framtiden. En tendens hos undersökningarna är enligt Kruse att de är till för att bekräfta något som organisationen redan vet. Undersökningarna ger detta interna vetande en mer officiell status när det bekräftas av utomstående. Han ser också en annan möjlighet till tolkning - nämligen att bibliotekarierna i användarundersökningarna konstruerar den användare de frågar. Denna användare är enligt Kruse amputerad, passiv och ointresserad av framtida nydanande bibliotekstjänster. 46

2 Han menar att man använder undersökningarna till justeringar av den befintliga verksamheten istället för till underlag för nyskapande eller genomgripande omstrukturering av verksamheterna. För att inte fastna i denna fälla är det viktigt att använda en generell undersökning som flera använder sig av för att få möjlighet att diskutera svaren och eventuella åtgärder med kolleger vid andra bibliotek. Den metod jag valde för min undersökning är LibQual som utvecklats av Association of Research Libraries (ARL) i USA. Genom en ansökan till BIBSAM fick Lunds tekniska högskolas Studiecentrum resurser att översätta LibQual till svenska. En auktoriserad översättare och professor i engelska gjorde översättningen och en revidering av den kommer att göras under Under 2004 deltog i undersökningen Göteborgs universitets bibliotek, Lunds tekniska högskola och Sahlgrenska universitetssjukhusets bibliotek. Enkäten finns nu översatt förutom till svenska även till brittisk-engelska och franska (Kyrillidou et al., 2003). Utvecklingen av LibQual LibQual är en metod som är framtagen speciellt för att mäta bibliotekskvalitet och för att utgöra ett underlag för verksamhetsutveckling. Anledningen till utvecklingen av metoden var den hårdnande tillvaron för forskningsbiblioteken i USA i slutet av 1900 talet. Detta ledde till att Association of Research Libraries (ARL), började diskutera andra mätmetoder av verksamheten än de traditionella statistiska. Med en fast förankrad tro på att only customers judge quality; all other judgements are essentially irrelevant (Zeithaml, 1990, s. 16) och en fast grund i teorier om servicekvalitet utgick man från SERVQUAL instrumentet (Zeithaml, 1990). SERVQUAL hade under 12 år använts inom den privata marknaden med stor framgång men också inom många bibliotek för att mäta tjänstekvalitet (Cullen, 2001). Nitecki (2000) beskriver i en artikel tveksamheten inom bibliotekssektorn till om de ursprungliga dimensionerna för kvalitet i SERVQUAL verkligen gällde även för bibliotek. För att få klarhet i detta började ARL med en ny grunduppbyggnad av mätinstrumentet. Man började med att intervjua ett 60-tal biblioteksanvändare (forskare/lärare, masters/ doktorandstuderande och grundstudenter) vid nio olika forskningsbibliotek om vad som utmärker kvaliteten hos ett forskningsbibliotek. Utifrån detta utarbetades ett antal nya frågor som lades till SERVQUAL och testades mot nya biblioteksanvändare. Från resultaten av undersökningarna de 5 år som metoden utvecklats har man ytterligare finslipat metoden, och undersökningen för 2004 hade följande tre dimensioner av bibliotekskvalitet: Intryck av service, (9 punkter i enkäten) Biblioteket som plats, (5 punkter) Kontroll av information, (8 punkter) Arbetet med att analysera resultaten pågår kontinuerligt. Det är därför fullt möjligt att antalet dimensioner kommer att minska i framtiden. Till varje dimension är ett antal punkter/ påståenden knutna som användaren skall förhålla sig till. De nio punkterna under Intryck av service var 2004: 1. Personal man har förtroende för som användare 2. Att ägna användarna individuell uppmärksamhet 3. Att alltid få ett tillmötesgående bemötande av personalen 4. Beredvillighet att svara på användarnas frågor 5. Personal som är tillräckligt kunnig för att ge svar på användarnas frågor 6. Personal som tar hand om användarna på ett sätt som visar att de bryr sig 47

3 7. Personal som förstår användarnas behov 8. Beredvillighet att hjälpa användarna tillrätta 9. Pålitligheten när det gäller att hantera användarnas problem med bibliotekets tjänster De åtta punkterna under Kontroll över information var: 1. Att göra elektroniska resurser tillgängliga för mig när jag sitter hemma eller på min arbetsplats 2. En bibliotekshemsida med vars hjälp jag kan hitta information på egen hand 3. Det tryckta biblioteksmaterial jag behöver för mitt arbete 4. De elektroniska informationsresurser jag behöver 5. Modern utrustning som gör det lätt för mig att komma åt den information jag behöver 6. Lätthanterliga sökverktyg som låter mig hitta saker på egen hand 7. Att göra informationen lättåtkomlig för självständigt bruk 8. Tryckta och/eller elektroniska tidskriftssamlingar som jag behöver för mitt arbete De fem punkterna under Biblioteket som plats var: 1. Biblioteksutrymmen som stimulerar till studier och inlärning 2. Tysta utrymmen för individuella aktiviteter 3. Ett tillgängligt och inbjudande läge 4. En tillflyktsort för studier, inlärning eller forskning 5. Gemensamma utrymmen för gruppstudier Förutom ovanstående 22 punkter innehöll enkäten 2004 tre frågor generellt om nöjdhet: 1. I allmänhet är jag nöjd med det sätt på vilket jag blir bemött på biblioteket 2. I stort sett är jag nöjd med det stöd jag får från biblioteket när det gäller att tillfredställa mina behov inom kunskapsinhämtning, forskning och undervisning 3. Hur skulle du generellt sett bedöma kvaliteten på den service biblioteket tillhandahåller? Enkäten innehöll dessutom 4 frågor om informationskompetens: 1. Biblioteket hjälper mig att hänga med i utvecklingen inom mitt/mina intresseområde/n 2. Biblioteket bidrar till att jag gör framsteg inom min akademiska verksamhetsgren 3. Biblioteket hjälper mig skilja mellan pålitlig och opålitlig information 4. Biblioteket ger mig de färdigheter jag behöver för att kunna söka och värdera information inom mitt arbete eller mina studier Toleranszoner Själva mätinstrumentet består i princip av de 22 punkterna ovan och en ruta för fria kommentarer. Varje punkt skall graderas 3 gånger. Man skall ange sin önskenivå, miniminivå och upplevd nivå på kvaliteten ( libqual.org/information/sample/index.cfm). Genom att gradera påståendena på detta sätt får man en s.k. toleranszon vilken kan definieras som avståndet mellan miniminivå och önskvärd servicenivå (figur 1). Genom att användaren fyller i den upplevda nivån på servicen kan man se om denna ligger inom toleranszonen eller utanför den. I LibQual mäts också två skillnader: Adequacy gap och Superiority gap. Adequacy gap är en indikator på i hur hög grad man möter användarnas förväntningar på den lägsta nivå de kan tänka sig på en tjänst för att använda den. Ett negativt värde visar att användarnas upplevda nivå på servicekvaliteten ligger under den lägsta nivå 48

4 de kan tänka sig. Superiority gap är en indikator på till vilken grad man överträffar användarnas förväntningar på en tjänst. Figur 1. Toleranszon för LibQual. Den grå stapeln är området mellan miniminivå och önskad nivå och upplevd nivå är färgad mörkt grå. Gapet mellan upplevd nivå och önskvärd nivå kallas Superiority gap medan skillnaden mellan miniminivå och upplevd nivå kallas Adequacy gap. LibQual - paketlösningen LibQual är inte enbart ett undersökningsinstrument utan en uppsättning tjänster (en paketlösning) för att hjälpa bibliotek med utvärderingar och kvalitetsarbete. I paketet ingår förutom webbenkäten och sammanställning av resultaten även kurser och konferenser, en elektronisk konferens där man kan diskutera olika frågor angående instrumentet, uppföljningar eller funderingar kring statistiska beräkningar, en webbportal med information och en omfattande bibliografi. Förutom en fyllig s.k. Workbook med det sammanställda resultatet för den egna organisationen, får man tillgång till de andra deltagarnas undersökningar och en sida för jämförelser mellan deltagarna. Man administrerar sin egen undersökning via en webbplats och själva enkäten distribueras som en länk till en webbsida som respondenten fyller i och skickar in. Det tar ca 13 min att fylla i enkäten. Svaren lagras i en central databas i USA, Texas A&M University där de sedan bearbetas statistiskt och distribueras, dels som en sammanställning eller Workbook i pdf format (Lunds tekniska högskola, 2004) eller tryckt format, dels som rådata i excelformat och för dem som vill i SPSS-format. Reliabilitet och validitet för den svenska översättningen Reliabilitet för de svenska frågorna har beräknats enligt Cronbachs alpha som är en koefficient för hur väl ett antal frågor eller variabler förklarar ett överordnat begrepp. Alpha ligger mellan 0 och 1, ju högre värde ju högre reliabilitet. Cronbachs alpha för de svenska frågorna framgår av följande tabell: Dimension Chronbachs alpha (n=1262) Intryck av service Biblioteket som plats 0,8347 Kontroll över information 0,9073 Totalt för alla dimensioner 0,9530 Tabell 1. Reliabilitet enligt Cronbach s alpha för den svenska översättningen av kärnfrågorna i LibQual Resultatet i tabell 1 visar att undersökningen är betydligt tillförlitligare än för de flesta psykologiska undersökningar (Thomson, 2004). Jämfört med den franska översättningen (Kyrillidou et al., 2003) har den svenska översättningen högre värden på alla dimensioner utom Biblioteket som plats. Faktoranalys har också gjorts för det svenska resultatet och denna visar stöd för att det skall vara tre dimensioner/faktorer som förklarar det överordnade begreppet kvalitet (Persson, 2005). Utifrån samtal med Bruce Thompson, som förutom att han aktivt arbetar med utvecklingen av LibQUAL för ARL är Professor vid Department of Educational Psychology, och Professor of Library Science vid 49

5 Texas A & M University, drar jag slutsatsen att metoden även i svensk översättning är pålitlig (reliabel) och giltig (valid). Metoden som hjälp till verksamhetsutveckling Tidskrifterna Performance measurement and metrics vol. 3 no och Journal of library administration vol.40 no. 3/ är båda temanummer om LibQual och hur man använt sig av undersökningen inom olika bibliotek. Man beskriver ur flera synvinklar LibQual s betydelse för den strategiska planeringen inom biblioteken. Många artiklar tar också upp skillnaden mellan en lokal undersökningen och de möjligheter som finns med LibQual för jämförelser mellan bibliotek. Artiklarna beskriver också hur man utifrån analysen av data från LibQual gått vidare med konkreta förändringar av bibliotekens tjänster. Den korta tid som föreligger mellan själva undersökningen och resultatredovisning har gjort att flera amerikanska universitetsbibliotek i samband med redovisningen av resultaten också redovisar vilka förbättringar av verksamheten som undersökningen kommer att leda till (Georgia Tech Library & Information Center 2004; Queens University Library 2004; State University of New York University of Buffalo, The Libraries 2004). En traditionell användarundersökning tar ca 1,5 år från start tills man har bearbetade resultat, att jämföra med LibQual s tidsperiod på 3 månader. Kvalitet på bibliotekstjänster och kulturskillnader LibQual är en amerikansk undersökning som är grundlagd i amerikanska användares uppfattning av kvalitet för universitetsbibliotek. Man kan därför fråga sig om dessa värderingar gäller även i andra länder? Nagata et al. (2004) har i sin undersökning utgått från SERVQUAL- instrumentet och lagt till punkter om teknisk kvalitet. Undersökningarna genomfördes vid ett universitetsbibliotek i England, ett i Finland och två i Japan. Man fann liknande kvalitetsdimensioner som i LibQual. Calvert (2001) har i en undersökning jämfört studenters förväntningar på biblioteket mellan Nya Zeeland och Kina. Han fann att trots de båda ländernas kulturella skillnader har användarna mycket likartade förväntningar på universitetsbibliotek. Enligt Calvert berör de tre vanligaste dimensionerna personalens attityder, biblioteksmiljön och tjänster som hjälper användarna att effektivt hitta och använda bibliotekets material. Calvert fann också att användarna vill utnyttja biblioteksresurserna utan hjälp av personalen i biblioteket. Hans slutsats är att det inte finns några avgörande kulturella eller internationella skillnader i hur man uppfattar kvalitet och att det därför finns fog för att använda sig av internationella undersökningar vid mätning av bibliotekens servicekvalitet. Den vilde biblioteksanvändaren Lincoln (2002) har utifrån grundmaterialet till LibQual analyserat intervjuerna av biblioteksanvändarna. I materialet såg hon en annan sorts biblioteksanvändare än den traditionella träda fram. En användare som vill klara sig själv och som ser bibliotekets kontroll av resurser som ett hinder för att utveckla sina egna kognitiva färdigheter. Som jag ser det är det dessa användares behov som dimensionen Kontroll över information i LibQual speglar. Intryck av service och Biblioteket som plats är den mer traditionella biblioteksservicen, medan Kontroll över information mäter aspekter som är viktiga för den nya användare Lincoln så tydligt ser i sin artikel. För mig är det också denna användare som Kruse (2002, 2004) saknar i de danska användarundersökningarna. Bruce Thompson (2004) menar att användarnas inställning till bibliotekstjänster också 50

6 förändras över tid. I de första LibQual undersökningarna fanns det från användarsynpunkt en större fokus på dimensionerna som berör själva biblioteket som plats och den service användarna får i biblioteket. Under senare år har användarnas fokus flyttats till den dimension som berör det självständiga utnyttjandet av bibliotekets resurser. I min egen undersökning framgår det tydligt att biblioteksanvändarna ifrågasätter den hjälp biblioteket ger till deras självständiga utnyttjande av biblioteksresurserna. Detta syns i resultaten för dimensionen Kontroll över information (figur 2). Det är framför allt inom denna dimension som den upplevda kvaliteten ligger under användarnas förväntade miniminivå. Samtidigt är det denna dimension som har högst önskenivå för användarna. ka information själv, framför allt i sökmaskiner med enkla gränssnitt via Internet (figur 3). Denne användare upplever gränssnitten till bibliotekens resurser som komplicerade och Punkt Adequacy gap medelvärde En bibliotekshemsida med vars hjälp jag kan hitta information på egen hand -0,57 Att göra elektroniska resurser tillgängliga för mig när jag sitter hemma eller på min arbetsplats -0,38 Lätthanterliga sökverktyg som låter mig hitta saker på egen hand -0,37 Att göra informationen lättåtkomlig för självständigt bruk -0, Toleranszoner totalt Gemensamma utrymmen för gruppstudier -0,2 Tabell 2. De fem lägsta Adequacy gap för hela LTH. (n=1043) Biblioteksanvändning totalt 4 Intryck av service Kontroll över information Biblioteket som plats Totalt Figur 2. Toleranszoner (vita fält) för de tre dimensionerna i LibQual för alla användargrupper vid LTH (n=1043). Punkterna indikerar upplevd servicenivå (data från Persson, 2005) Om man ser på de enskilda punkterna i undersökningen av LTH ligger de fyra sämsta Adequacy gapen inom dimensionen Kontroll över information (tabell 2) och rör sig om användarnas självständiga användning av bibliotekens elektroniska resurser. Det femte rör studenternas tillgång till grupprum. I resultaten från min egen studie (Persson, 2005) ser jag en användare som är van att sö Varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång varje kvartal Hur ofta använder du resurser som tillhandhålls av bibliotekets lokaler? Hur ofta skaffar du dig tillträde till bibliotekets resurser via ett biblioteks Webbplats? Aldrig Hur ofta använder du Yahoo, Google eller ickebiblioteksrelaterade informationsportaler? Figur 3. Användning av sökmotorer, bibliotekslokaler och bibliotekens webbplatser i procent. (n=1043)(data från Persson, 2005) 51

7 svåra att förstå. I första hand väljs andra vägar för informationssökning. Detta avspeglas också i de fria kommentarerna till undersökningen där 372 personer valde att kommentera i rutan för fria kommentarer. Det största antalet kommentarer behandlade just dimensionen Kontroll över information och den övervägande delen av kommentarerna var negativa. Som en person uttrycker sig Designen på webb-gränssnittet upplever jag som ett hinder snarare än en hjälp att hitta information. En mer ingående beskrivning av resultaten och undersökningen finns i Persson (2005). Synpunkter på metoden Tio procent av dem som gav kommentarer har uttalat sig negativt om enkäten, de flesta av dessa är grundstudenter. Mer information om hur enkäten ser ut, och varför den ser ut som den gör, hade troligtvis minskat den negativa responsen. Samtidigt är enkäten mer krävande än de enkäter användarna utsätts för i andra sammanhang. Även om man inom ARL hela tiden testar olika sätt att presentera frågorna och skalorna på webben, blir enkäten komplicerad att fylla i. Dels för att man skall gradera varje punkt 3 gånger, dels för att frågor kommer igen med liknande formulering (validitet). För LTH var tiden det tog att fylla i enkäten i medeltal 16 min, mediantiden var 9 minuter och 46 sekunder. Formuleringen av punkterna man skall ta ställning till gör också att man måste tänka efter mer än vid ifyllning av en traditionell enkät. Trots dessa nackdelar tycker jag att metoden är bra. Den stora fördelen med LibQual är snabbheten och enkelheten den kan utföras med. Just snabbheten är viktig vid verksamhetsutveckling. Supporten från ARL har också varit mycket bra och e-konferensen där man kunnat fråga om undersökningen och statistiska beräkningar likaså. LTHs undersökning utfördes under mars månad och resultatet i form av workbook och rådata fanns tillgängligt en och en halv månad efter att vi slutfört enkäten. Detta gör att man under samma år som enkäten genomförs kan börja förbättra servicen och ge användarna bevis på att deras deltagande i undersökningen ger resultat. Lib- Qual mäter också andra av användarnas behov än en traditionell användarundersökning. Den gör den vilde användaren synlig! LTH, LibQual och framtiden Kontroll av information är den viktigaste dimensionen för LTHs användare. Den har högst önskevärde och samtidigt är det inom denna dimension LTHs bibliotek är sämst på att uppfylla användarnas förväntningar. Trots att mycket gjorts för att göra den elektroniska informationen mer lättillgänglig genom omorganisationen av biblioteken vid Lunds universitet och skapandet av Biblioteksdirektionen, visar undersökningen att man inte lyckats skapa lättanvända verktyg för användarnas eget botaniserande bland informationen. Lincoln (2002) målar upp en bild av en användare som vill klara sig själv i den djungel av information som biblioteket tillhandahåller. Kruse (2002, 2004) menar i sin analys av användarundersökningarna vid danska forskningsbibliotek att bibliotekarierna inte är intresserade av denna sorts användare. Resultat vid LTH visar att vi tidigare inte sett honom/henne. Vad som pågår inom Lunds universitets bibliotek för att förbättra för den vilde användaren är projekt för en ny webbstruktur och en användarvänligare ämnesingång till Lunds universitetsbiblioteks portal till de elektroniska tidskrifterna och databaserna. Vid LTH har ett projekt startats med transporter mellan LTHs olika bibliotek och universitetsbiblioteket och ett projekt med att skapa en interaktiv agent för bibliotekswebbsidorna. Vi är mycket intresserade av den vilde användaren och kommer att arbeta vidare för att underlätta den självständiga användningen av våra resurser nu när vi ringat in hans/hennes behov. 52

8 Referenser Calvert, Philip J. (2001). International variations in measuring customer expectations. Library trends, Vol 49:4, s Cullen, Rowena (2001). Perspectives on user satisfaction surveys. Library trends, Vol 49:4, s Georgia Tech Library & Information Centre (2004). Library survey results. library.gatech.edu/about_us/libqual/ [ ] Journal of library administration, vol.40 no. 3/ Kruse, Filip (2002). Alice i den røde dronningens land: en analyse af danske forskningsbibliotekers brugerundersøgelser , deres indhold, metode, kvalitet og betydning. Arbejdspapirer, en skriftserie fra Statsbiblioteket, nr. 4. Kruse, Filip (2004). Brugerundersøgelser på forskningsbibliotekerne mellem ritual og refleksivitet? DF Revy Vol. 27:1, s.4-7 Kyrillidou, Martha et al. (2003) Cross-cultural implementation of LibQual+TM: the French language experience. Paper presented at the 5th Northumbria International Conference. Durham, UK, July 29. Lincoln, Yvonna S. (2002). Insights into library services and users from qualitative research. Library & information science research, Vol. 24:1, s Lunds tekniska högskola, Utvärderingar och kvalitet (2004). LTH workbook, lth.se/utvarderingarkvalitet/ovrigautvarderingar/bibliotek04/lthworkbook.pdf [ ] Nagata, Haruki et al. (2004). The dimensions that construct the evaluation of service quality in academic libraries. Performance measurement and metrics, Vol. 5:2, s Nitecki, Danuta A. & Hernon, Peter (2000). Measuring service quality at Yale university s libraries. Journal of academic librarianship, July. Performance measurement and metrics, vol. 3 no Persson, Ann-Christin (2005). Mätning av tjänstekvalitet i bibliotek: användning av LibQual+TM i Sverige. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan 2005:17 Queens University Library. LibQual+TM (2004). Library service quality survey 2004 results, results-2004.htm [ ]; Schneider, Benjamin & White, Susan S. (2004). Service quality: research perspectives. Thousand Oaks: Sage. State University of New York University of Buffalo, The Libraries (2004). The University Libraries: Listening to You, buffalo.edu/libraries/libqual/actions.html [ ] Thomson, Bruce (2004). Muntlig presentation på LibQual+TM International Results Workshop 7 juli i Brighton England Zeithaml, Valerie A., Parasuraman, A. & Berry, Leonard L. (1990). Delivering service quality: balancing customer perceptions and expectations. New York: Free press. 53