Konsekvensbeskrivning Sociala-kulturella aspekter Järfälla framtidsbilder

Transkript

1 PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Samråd, ÖP Järfälla Peter Lindroos UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Annelie Helmersdotter Eriksson Konsekvensbeskrivning Sociala-kulturella aspekter Järfälla framtidsbilder Underlagsrapport till Översiktsplan - Järfälla nu till 2030 Samrådshandlig augusti 2012 Konsekvensbedömningen ur sociala-kulturella aspekter utgår från vedertagen antropologisk och statsvetenskaplig teori och litteratur, däribland befintliga rapporter om Stockholmsregionen och dess utveckling, statistik, RUFS 2010, samt insamlad primärdata från boende i kommunen. Sociala och kulturella aspekter har avgränsats till att gälla bestämda perspektiv då det annars föreligger risk att inkludera alltför många perspektiv och försvåra översiktligheten. Konsekvensbedömningen har gjorts utifrån följande perspektiv: Kulturmiljöer: som ses i en vid mening enligt den som är antagen i Järfällas översiktsplanering. Det betyder att även kulturupplevelser inkluderas. Miljön ska kunna förmedla kunskap om sin tids byggnadstraditioner eller sociala villkor. Den kan också vara representativ för traktens eller regionens förhållanden eller den kan representera en speciell tidsepok. Boendesegregation: ett aktuellt och relevant ämne, inte minst i storstadsområden. Forskning visar att kommuner med markkontroll och som bygger med blandad upplåtelseform minskar segregationen. Naturnära rekreation: utöver rent miljömässiga skäl som fotosyntesens bindande av koldioxid som vi människor släpper ut, har detta även stor påverkan på vår folkhälsa ur en mängd perspektiv, till exempel genom motion och stress som påverkas positivt av närheten till grönområden, parker etc. Öppenhet: begreppet kan förstås både internt inom kommunen och externt i relationer till omkringliggande kommuner. Här behandlar vi främst öppenhet i den förstnämnda betydelsen. Trygg närmiljö: här tas primär hänsyn till den upplevda tryggheten då den påverkar våra känslor och styr vårt handlande i större omfattning än den faktiska tryggheten. 1 (10) pm04s Sweco Eurofutures AB

2 Järfälla ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro, stimulera till aktiviteter samt erbjuda en fysisk miljö som upplevs som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Ålder, kön, utbildning, livssituation och bakgrund ger olika preferenser för vad som är viktigt för den enskilda individen. Hållbarhet är ett ledord som är betydelsefullt ur flera aspekter, inte minst sociala. Formaterat: Ingen numrering Dessa valda perspektiven i punktform ovan ses som viktiga för att möjliggöra önskemålet om Ett Järfälla för alla. Denna konsekvensbedömning utifrån de tre olika framtidsbilderna AB, C och D, beskrivs i relation till dagens Järfälla. AB: Utåt tätare stad Framtidsbild AB innebär en mer vidsträckt bebyggelse jämfört med dagens bebyggelse i Järfälla. Sett ur sociala och kulturella aspekter finns här risker med svag integration och flera ingrepp i kommunens befintliga kulturmiljöer. Framtidsbilden kan innebära att kulturmiljöerna får en ändrad användning vilket kan medföra negativa konsekvenser för både bevarande av och tillgängligheten till miljöerna. Utvecklingen av lokal service och mötesplatser ses som svag jämfört med dagens bebyggelse då befolkningsunderlaget riskerar bli alltför litet i tänkta stråk för att denna utveckling ska kunna omsättas i praktiken. En mer vidsträckt bebyggelse riskerar även att öka bilberoendet, vilket i sig har en socioekonomiskt negativ inverkan utöver uppenbara effekter på miljömässig hållbarhet. Trots ett markanvändande som gör ingrepp i befintlig grönstruktur och naturskyddsområden, kan framtidsbilden med utbyggda gång- och cykelvägnät medföra en ökad närhet till grönområden och natur och skapa goda förutsättningar för vardaglig aktivitet i dessa. Kulturmiljöer För Järfällas kulturmiljöer innebär framtidsbild AB att en hel del i dagsläget orörd mark tas i anspråk. Bebyggelse i kulturlandskap och naturreservat gör här ingrepp i kulturmiljöer. Det innebär att kulturmiljöer där så är möjligt flyttas eller får ändrad användning, vilket kan medföra negativa konsekvenser för ett bevarande. Det kan också innebära att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse flyttas, vilket i sin tur gör att den historiska kontinuiteten - berättelsens röda tråd - och samspelet med ursprungsmiljön bryts. Framtidsbild AB riskerar att ge få incitament till estetiskt och intressant byggande som bidrar till platsens berättelse och historiska kontinuitet. Det finns även en risk för att detta blir en sovstad vilket gör att kulturmiljöerna, både nya och gamla, inte blir nyttjade i vardagen. Strukturen 2

3 minskar därför behoven av befintliga kulturmiljöer och bidrar på ett dåligt sätt till skapandet av nya. Boendesegregation Förutsättningar finns att skapa attraktiva bostäder, men kräver då varierade upplåtelseformer för att uppnå ett Järfälla för alla. Nybyggnation av attraktiva bostäder riskerar att endast möjliggöra boende för vissa socioekonomiska grupper som har större ekonomiska möjligheter. Vad händer med övriga? Höga bostadspriser bidrar sannolikt till ökad segregation mellan olika socioekonomiska grupper och inverkar inte positivt på social hållbarhet. Då bebyggelsen sker i långsträckta stråk finns även risk att områden blir monokulturer det vill säga segregerade och att befintliga områden med monokulturell sammansättning permanentas och blir kvar. Viss utbyggnad av kollektivtrafiken samt främst utbyggnaden av gång- och cykelvägnät gynnar öppenhet och sociala kontakter, både internt inom kommunen och över kommungränsen och därmed öppnas även möjligheter till extern öppenhet. Framtidsbild AB ger dock långa avstånd till olika funktioner inom kommunen vilket pekar på ett ökat bilberoende, vilket i sig är en socioekonomiskt begränsande faktor. De som inte har tillgång bil och inte kan cykla längre sträckor får svårt att nå många områden. Detta har bäring både på olika ålderssegment samt olika socialgrupper i kommunen. Framtidsbilden ger inte så tydliga kopplingar mellan de olika kommundelarna. Det kan finnas en risk att områden som Sångvägen och Söderhöjden förblir områden som socialt skiljer sig från andra kommundelar och delvis upplevs fortsatt isolerade. Öppenhet och trygg närmiljö En utsträckt stråkstruktur innebär att mötesplatserna i denna framtidsbild troligen har ett lågt befolkningsunderlag. Detta gynnar inte möjligheten till intressanta mötesplatser eftersom dessa behöver ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för att bli levande och tilltalande. Möjligheten att ta del av olika mötesplatser hämmas också av infrastrukturen med kollektivtrafikens planerade stråk. Gång- och cykelvägnät tillgängliggör, som tidigare nämnts, endast för en del av kommunens invånare. Framtidsbilden innehåller noder som kan bindas samman, men då stråken samtidigt blir långsträckta skapas stora behov av förflyttningar mellan stråk och noder. Fler medborgare kommer enligt framtidsbild AB att få längre avstånd till centrum, aktiviteter och olika former av mötesplatser vilket inte gynnar invånare som exempelvis de äldre barnen och ungdomarna. 3 (10) pm04s PM SAMRÅD, ÖP JÄRFÄLLA

4 Med avsaknad av mötesplatser för till exempel ungdomar kan resultatet bli en sysslolöshet som manifesterar sig synligt i stadsbilden, vilket i sig kan skapa en känsla av otrygghet hos andra invånare. Barkarbys utveckling med blandade funktioner kan ge en närhet mellan arbetsplatser och boende. Annars är näringslivet koncentrerat till två huvudsakliga områden, det vill säga områden där det inte är så stor blandning av bostäder, service och arbetsplatser. Den nya bebyggelsen vid Sandudden, enligt denna framtidsbild, skulle kunna utgöra en tilltalande ny del med en blandning av både bostäder, handel och kultur, som kan locka nya inflyttningar. Återigen krävs kontroll över markanvändningen så att blandade upplåtelseformer möjliggör olika former av sociala kontakter. Naturnära rekreation Framtidsbilden gör ett markant intrång i befintlig grönstruktur och naturskyddsområden, men kan via utbyggda gång- och cykelvägnät ge ökad närhet till grönområden och natur och skapa goda förutsättningar för vardaglig aktivitet i nära, om än mindre, natur- och grönområden. Folkhälsa utgör här en viktig aspekt av närheten till rekreationsområden. Det skapas bra förutsättningar för att ta sig till Mälaren och rekreationsområdena via gång- och cykelstråk, vilket gynnar alla men inte minst invånare som motionsintresserade. Små barn och de med nedsatt funktionalitet blir i likhet med idag beroende av kollektivtrafik eller bil för att nå de områden som utgörs av exempelvis Mälaren. En utbyggnad av kollektivtrafiken skulle här vara nödvändig för att lättare tillgängliggöra dessa områden samt underlätta miljömässig hållbarhet. En spridd förtätning tar de mindre naturområdena i anspråk vilket sannolikt får en negativ återverkan på rekreation för främst små barn, äldre och funktionshindrade som rör sig i och behöver hög tillgänglighet till närområdet. Tre aktivitets- och rekreationsområden planeras i denna framtidsbild. De kan troligen få lite olika inriktning och med vidsträckt bebyggelse ställs krav på en väl planerad och tillgänglig kollektivtrafik för att öka tillgängligheten för alla kommunens medborgare. C: Inåt tätare stad I jämförelse med dagens Järfälla förtätas i huvudsak de befintliga kommundelarna. Områden som idag kan ses som enklaver, till exempel Söderhöjden, binds i denna framtidsbild tydligt ihop med andra kommundelar som den framväxande Barkarbystaden och centrala Jakobsberg. En 4

5 tät stadskärna innebär mindre bebyggelse på orörd mark vilket gynnar bevarandet av befintliga kulturmiljöer, även om förtätning innebär påverkan på de centrala miljöerna. Förtätningen kräver varierade upplåtelseformer för att olika ålderssegment och sociala grupper ska komma varandra närmare. Med ett stort befolkningsunderlag finns det bra förutsättningar för att nya mötesplatser skapas eller befintliga förstärks i fysiska stadsrum där många invånare finns. I den stadslika förtätningen finns det även befolkningsunderlag för närhet till lokal service och handel. Inne i stadskärnan planeras parker vilket täcker ett visst behov samtidigt som dagens naturområden bevaras i stor utsträckning, men tillgängligheten är överlag inte högre än idag. Kulturmiljöer Med framtidsbilden C med en tät stadskärna, tas i liten utsträckning orörd mark i anspråk vilket gynnar bevarandet av äldre kulturmiljöer inom större delen av kommunen. Områdena kring till exempel Igelbäcken avsätts som naturreservat och kan även ingå i ett kulturreservat. Tät bebyggelse inom stadskärnan inverkar dock på den lokala kulturmiljön som då föreslås tas om hand genom att flyttas. Resultatet kan bli både att den historiska kontinuiteten och samspelet med ursprungsmiljön bryts samt att kulturmiljön blir mindre tillgänglig i vardagen. Å andra sidan, om ett levande och fungerande demokratiskt stadsrum lyckas skapas i den regionala kärnan så blir det i sig själv en stark och viktig och välanvänd kulturmiljö i vardagen. Med framtidsbilden om förtätning och därmed ökad befolkningstäthet kan förutsättningar ges för att tillskapa märkesbyggnader för olika syften och användning, vilket kan gynna mångfalden av kulturmiljöer inom kommunen. En lokal koncentration av befolkning ger troligen större underlag att tillgodose olika kulturella intressen, vilket också kan höja kommunens attraktivitet gentemot omkringliggande kommuner. Den urbana stadskaraktären kan också ge förutsättningar för både ett estetiskt tilltalande och möjligen även djärvt formspråk. Boendesegregation Framtidsbild C försöker samla hela den regionala kärnan vilket är en styrka. Samtidigt förblir relationen till övriga delar av kommunen svag. Det kan innebära en risk att vissa kommundelar försvagas om fokus ges till kärnan. Exempelvis bör kopplingen till Viksjö och Kallhäll beaktas noga så att inte dessa två helt kommer i skymundan och isoleras. Med en koncentration till stadskärnan finns befolkningsunderlag och behov att skapa väl fungerande kollektivtrafik, gång- och cykelvägnät etc till och från stadskärnan vilket skulle kunna bidra positivt till både social uthållighet samt hållbart resande. Befolkningstätheten kring 5 (10) pm04s PM SAMRÅD, ÖP JÄRFÄLLA

6 knutpunkten Stockholm Väst blir så pass stor i denna framtidsbild att det ger förutsättningar för en större öppenhet och rörlighet både till och från kommunen. Ökad täthet behöver inte nödvändigtvis betyda variation och mångfald bland invånarna, men kan ge goda förutsättningar för blandade upplåtelseformer om kommunen medvetet upplåter mark på det sättet. Med en mångfald av olika sorts bostäder kan olika åldersegment och sociala grupper komma varandra närmre i det fysiska rummet. Detta kan verka gynnsamt för att motverka segregation. Koncentrationen av människor kommer här att peka på flera olika behov av aktiviteter och mötesplatser inom begränsade utrymmen. Utformningen av mötesplatser blir här mycket betydelsefull då en tät befolkning troligen kommer att ha tydliga sådana behov. Närheten till lokal service och handel är en styrka för svagare grupper i samhället som exempelvis de med nedsatt funktionalitet. Även till exempel barnfamiljer drar nytta av en närhet till lekparker, förskolor, skolor etc. Möjligen kan även estetiken på sina håll tjäna på en förtätning med mer blandad arkitektur i en tät stadslik bebyggelse. Framtidsbilden länkar samman Barkarbystaden med Jakobsberg över Söderhöjden samt ger en tydlig koppling till Veddesta. Kopplingen betyder också att den idag befintliga handelsplatsen hamnar närmare mitten i kommunen, vilket ses positivt med en större närhet till bland annat handel och arbetsplatser där. Närhet till arbetsplatser inom handel och service yrken inom vilka ofta till exempel unga eller invandrare anställs ses som betydelsefull då dessa yrken ofta är en viktig första språngbräda in på arbetsmarknaden. Öppenhet och trygg närmiljö Förutsättningar för mötesplatser ökar med en tydlig regional kärna. En koncentration av service, handel och nöjen skapar också arbetsplatser och mötesplatser på ett naturligt sätt inom stadskärnan. Stor befolkningsmässig koncentration ger mycket liv och rörelse i områdena vilket kan öka tryggheten och trygghetsupplevelsen. Det ställer dock krav på hur närmiljöerna, till exempel parker och stadsrum, utformas. Behoven av att skapa goda förbindelser till och från stadskärnan nämns ovan. Det finns även behov att skapa tvärförbindelser för öppenheten till andra kommuner då Järfällas bebyggelse i denna framtidsbild koncentreras till kommunens kärna snarare än att vara vidsträckt. Framtidsbilden med ett stort befolkningsunderlag ger förutsättningar för att skapa en riktig stad med ett levande och tillgängligt stadsrum för alla, ett stadsrum som skulle i denna mening 6

7 kunna sägas vara demokratiskt om alla har tillgång till det. Ett sådant stadsrum är i sig själv en mötesplats. Det kan till och med bli befolkningsunderlag stort nog för att skapa lokala mötesplatser/attraktioner/föreningsliv som kan locka besökare från andra regioner och områden. Ideella sektorns aktiviteter och kulturaktiviteter bidrar till attraktiviteten. Risken finns å andra sidan att mötesplatser i andra kommundelar som exempelvis Kallhäll och Viksjö får stå tillbaka till förmån för den regionala kärnan. Planerade parker i stadskärnan gynnar dem med nedsatt funktionalitet och barn som lättast möts i närmiljö. Om utformningen av någon av de parker som planeras innehåller olika slags aktiviteter, idrott, café, parklek etc likt Vasaparken i Stockholm skulle det kunna uppstå mötesplatser för många olika invånargrupper där. Naturnära rekreation Framtidsbild C bevarar befintliga naturområden i stor utsträckning. Tillgängligheten till naturområden förstärks när det gäller Järvafältet men är fortsatt svag när det gäller de andra naturområdena. För att öka tillgänglighet och användning av dessa naturområden utanför kärnan krävs en god och utbyggd kollektivtrafik. Planerade parker i stadskärnan, det vill säga närmiljön, gynnar dem som svårligen tar sig till de mer avlägset belägna naturreservaten och rekreationsanläggningarna. Detta gäller framförallt dem med nedsatt funktionalitet och barn som behöver närbelägna grönområden. Med en tät stadskärna finns behov av en tydlig och stor grönstruktur rakt genom stadskärnan en Central Park i Järfälla. D: Inåt medeltät förort Framtidsbild D innebär i stora drag ett bevarande av dagens kommundelsstruktur och samtidigt ett bevarande av många kulturmiljöer. Det finns möjligheter till varierade upplåtelseformer inom respektive kärna, men samtidigt en risk för att profilerade kommundelar lockar homogena grupper av befolkning. Det finns även potential till skapandet av mötesplatser i respektive kommundel vilket gör dem vardagsnära och lättillgängliga för dem som bor där. Gång- och cykelvägnät som främst leder till respektive kärnas centrum och stationslägen, kan påverka resande från dessa stationer positivt. I övrigt kvarstår bilberoendet på dagens nivå och ett mer miljömässigt hållbart sätt att resa främjas inte här. Även detta kan givetvis ha socioekonomisk påverkan. Tillkomst av naturreservat och återställande av större grönområden säkrar andelen naturområden i kommunen, vilket är positivt utifrån Järfällas styrka idag, det vill säga närhet till naturen som ett mervärde. 7 (10) pm04s PM SAMRÅD, ÖP JÄRFÄLLA

8 Kulturmiljöerna Framtidsbild D tar en del befintlig orörd mark i anspråk och gör därmed visst ingrepp i Järfällas kulturmiljöer. Även förtätningen i stationsområdena påverkar befintliga kulturmiljöer där. Återställande av kulturlandskap främjar bevarandet av kulturmiljöer och bidrar positivt till kulturell hållbarhet. Igelbäckens avsättande som naturreservat har även möjligheten att ingå i ett kulturreservat. Det finns även stora möjligheter till bevarande av kulturmiljöer, exempelvis de områden som inte påverkas av förnyad bebyggelse, men berättelsens röda tråd från dåtid till framtid fortsätter inte utan riskerar att brytas då bebyggelsen enligt framtidsbilden endast förespråkar gatunära kvartersstruktur i kombination med kvarhållande av befintliga strukturer. Ett djärvt och intressant byggande skulle kunna bidra till platsens attraktivitet och historiska kontinuitet. Bevarandet av den gamla kommundelsstrukturen i kombination med kvartersstrukturer riskerar dock att göra byggandet konservativt och sakna den innovativitet som Järfälla behöver för att utveckla sin attraktivitet som kommun. Framtidsbilden ger sannolikt inte så stort utrymme att bygga djärvt om långtgående hänsyn tas till befintlig struktur. Boendesegregation Denna framtidsbild innebär en medeltät och tät bebyggelse i anslutning till kärnor vilket i princip utgörs av pendeltågsstationerna i Jakobsberg, Barkarby och Kallhäll. Framtidsbilden kan ge goda förutsättningar för blandade upplåtelseformer inom respektive kärna, men då kärnorna ses ha olika karaktär finns möjligen risk för att olika boenden skapas som lockar en viss grupp av människor. Områdena har enligt framtidsbild D kvar sina karaktärer och attraherar därmed en viss grupp av människor. Till exempel Kallhäll med sitt breda utbud av förskolor, lekparker och vårdcentraler kommer troligen att attrahera småbarnsfamiljer i stor utsträckning. Dessa kommer sannolikt att efterfråga, med endast viss variation, en sorts boende. Kopplingen mellan Jakobsberg och Barkarbystaden är enligt denna framtidsbild svag och exempelvis Söderhöjden förblir en enklav och blir inte den stadsbro som den annars kunde ha potential att bli. Kallhäll utskiljs även i denna framtidsbild och risken finns att även Viksjö blir isolerat. Specialiserade/profilerade kommundelar riskerar att bidra till segregationen då det lätt uppstår en social värdeskala kring vad som är attraktivt. Icke attraktiva områden samlar då en homogen samling av ekonomiskt utsatta och svaga, vilket ökar risken för ökad segregation med tydliga kommundelar och avgränsade områden vilket kan inverka negativt på social hållbarhet. 8

9 Framtidsbilden gynnar inte heller öppenhet till andra kommuner då endast E18 och spårväg mot Järva pekas ut som sådana möjligheter. Bilberoendet kvarstår på dagens nivå och ett mer miljömässigt hållbart sätt att resa främjas inte. Öppenhet och trygg närmiljö Öppenheten internt inom kommunen kan, för dem som nyttjar detta, gynnas med ett finmaskigt gång- och cykelvägnät som främst leder till respektive kärnas centrum och stationslägen. Detta kan påverka resande från dessa stationer positivt. Kring de kärnor som nämns ovan ses en tillväxt av lokal kommersiell och offentlig service vilket ger en närhet som underlättar för invånarna i dessa områden. Här kan finnas förutsättningar för att skapa mötesplatser. Det finns dock en risk att befolkningsunderlaget i respektive kommundel inte kommer att räcka till för att skapa attraktiva mötesplatser. Effekten av kommundelars profilering/specialisering och risk för isolering kan bli en homogenisering av befolkning i de olika kärnorna. Till exempel barnfamiljer nära förskolor/skolor och lekmöjligheter, nedsatt funktionalitet nära vårdcentraler och annan service, etc. Detta kan möjligen ge en känsla av ökad trygghet inom vissa kärnor, men inte inom alla och troligen inte heller mellan kärnorna då det kan uppstå lokala kulturer som slår fast lokal identitet utan att behöva ta in andra kärnor. En profilering kan bidra till att skapa variation av mötesplatser inom kommunen, möjligen blir de då vardagsnära och naturliga för invånare i respektive kommundel. Detta riskerar att skapa avstånd till önskemålet om ett Järfälla för alla. För att kunna ta del av de olika mötesplatserna i de olika kommundelarna förutsätts också en rörlighet bland medborgarna som inte alla kan eller vill uppbåda. Naturnära rekreation Befintlig närnatur tas i anspråk för ny bebyggelse och resurser koncentreras till återställande och skapande av de större grönområdena. Naturområden som Igelbäcken och allmänningen norr om Stäket avsätts enligt framtidsbilden som naturreservat vilket ger naturområden i kommunen. Andelen naturområden ger dock inte per automatik naturnära rekreation, utan måste åtföljas av goda kommunikationer för att vara tillgängliga. Aktiviteter och mötesplatser i kulturhistoriska miljöer kan tillföra mycket till ett Järfälla som vill profilera sig och lyfta fram natur som ett mervärde i kommunen. Aktivitets- och rekreationscentra som exempelvis Ängsjö kräver god kollektivtrafik etc för tillgänglighet. Gångoch cykelvägnät saknas i de större grönstråken vilket påverkar tillgängligheten där. 9 (10) pm04s PM SAMRÅD, ÖP JÄRFÄLLA

10 Föreslagna högkvalitativa parker kompenserar förlusten av närnatur inom respektive område. I denna framtidsbild byggs det inga, eller få, parker i Viksjö, Kallhäll och Jakobsberg, vilket är en nackdel för främst de yngre barnen och invånare med nedsatt funktionalitet. 10