Under de sista 80 åren, alltså sedan 1850-talet, ha de norrländska
|
|
- Maria Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEN NORRLÄNDSKA TRAVARUINDUSTRIENS UTVECKLING FRÅN»SÅGEKVARNAR» TILL STORDRIFT AV ALl NORDGREN Under de sista 80 åren, alltså sedan 1850-talet, ha de norrländska trävarorna spelat en betydande roll på världsmarknaden, och deras exportvärde har intagit en dominerande plats i vår utrikeshandel. Men före talets genombrott ligger en månghundraårig långsam utveckling för vår trävaruindustri, under ständig tävlan med andra näringar och andra intressen. När skogstillgångarna i Västeuropas kustområde - i England, Nederländerna, Norra Tyskland o. s. v. - uttunnats så mycket, att man måste se sig om efter virke från annat håll, låg emellertid inte Sverige utan Norge närmast till att bli träleverantör. Redan på l loo-talet tycks trävaror ha börjat exporteras från Sydnorge, och under många hundra år behöll Norge ett betydande försprång på detta område. Av Sverige var det givetvis de västra och sydliga delarna som tidigast fingo möjlighet att uppträda som trävaruexportörer på världsmarknaden. Först med den nyare tidens början tyckes Norrland komma med såsom exportör om också i mycket blygsam skala. Skogen gjorde ju dock nytta för sig på många andra sätt: den var jaktmark, den gav bete, den kunde användas till svedjebruk, och den användes därtill framför allt av de inflyttade finnarna, den gav tillfälle till nävertäkt och tjärbränneri, den gav husbehovsvirke och kolved, sist i raden kom nog i äldre tider virke för sågning. Under medeltiden kände man för resten inte sågen, man kilade stockarna och högg plankorna med yxa. Handsågning kom emellertid i bruk under senare delen av medeltiden, 1 7
2 och sågar drivna med vattenkraft börja omtalas från sydligare delar av Sverige vid mitten av I4oo-talet. Man kallade dem sågkvarnar, eftersom den närmaste förebilden i fråga om vattenkraftens utnyttjande ju var kvarnarna. Privata vattensågar tyckas ha anlagts i Norrland från förra delen av 1500-talet, och kronsågar omtalas från I 57o-talet. Det var Johan III, som lät anlägga dem för att leverera virke till slottsbygget i Stockholm: det blev en i Hälsingland (Iggesund), en i Medelpad (Ovansjö), två i Ångermanland (Lästa och Skortsjö) och två i Västerbotten (vid Rickle och i närheten av Skellefteå). Medan kronosågarna producerade för statens räkning, sågade de privata sågarna dels för ortens behov, dels i någon mån för export. Några stora kvantiteter gällde det icke. Wilhelm Carlgren uppger i sitt arbete»de norrländska skogsindustrierna intill 1800-talets mitt»! kronosågarnas produktion ett maximiår 1595 till 2430 tolfter, d. v. s. ungefär 240 standards. Kvantiteten motsvarar ungefär 5 dagars produktion vid ett medelstort nutida sågverk. Exporten från privat-sågarna nådde vid denna tid - d. v. s. slutet av 1500-talet - knappast samma kvantitet, när den var som högst. Att det sålunda var obetydliga mängder det gällde, också efter den tidens förhållanden, det belyses av att Norges träexport år 1620 uppges till 540,000 tolfter, d. v. s. c:a 200 ggr. större än Norrlands. Det avlägsna läget med därav följande dyra frakter belastade Norrlands skogar med ett tungt handicap. Men utom sågat virke exporterades också osågat timmer och bjälkar och dessutom tjära, och dessa skogsprodukters värde uppgingo ofta till mycket mera betydande belopp än det sågade virkets. Bjälkar höggos framför allt i Medelpad, som långt in på 1800 talet var den egentliga bjälkproducenten i Norrland, men dessa bjälkar fingo till större delen sin avsättning inom landet. Jag har redan antytt, att det fanns andra näringar, som hade användning för skogen och gjorde anspråk på den. Den kraftigaste och mest gynnade konkurrenten var järnindustrien, som uppsats Detta arbete har i stor utsträckning anlitats för utarbetande av denna
3 Vattensåg från Svedje i Timrå, nu uppställd på Medelpads fornhem i Sundsvall. Foto G. Sllnesson. behövde skogen för kolning. Man hade ännu ej lärt sig att använda stenkol vid järnframställningen, och allt efter som skogstillgångarna i England och andra järnbehövande länder började tyna, fick vårt skogrika land sin stora chans på järnproduktionens fält. Våra myndigheter omhuldade också järnbruken på alla sätt, medan sågkvarnarna fingo stå tillbaka. Just i slutet av r600-talet, när ett ganska stort antal småsågar anlagts i Norrland, kom bruksrörelsen in där. Galtströms bruk i Medelpad anlades r673, Lögdö och Åvike r68 5, och sedan följer en hel rad av järnbruk i Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten. De omhuldades på alla sätt av statsmakterna, de fingo sig tilldelade stora och välbelägna skogsområden för stockfångst, medan sågarna fingo vända sig till mera avlägsna trakter. Särskilda sågkommissioner tillsattes i slutet av r600-talet (r699-r703), och de bestämde, vilka sågar som skulle få vara r09
4 ;, ; kvar och vilka som skulle mönstras ut. Före sågkommissionen beräknas sågarna i Norrland till 230, efter dess verksamhet till 1'66. Och inte nog med det. Också exporten av trävaror sökte man inskränka. Knnu på 172o-talet utkom en förordning, som förbjöd fartyg att lasta bräder till utlandet på annat sätt än som fyllning vid stuvning av järn. Vår ekonomiska politik under och 170o-talen leddes ju av merkantilistiska principer, och det innebar som bekant, att staten påtog sig att ordna och kontrollera näringslivet. Och man tycks under 1600-talet och början av 170o-talet ha ansett trävaruexporten så ekonomiskt obetydlig, att den borde offras för den mera inbringande järnindustrien. Därtill kom»det bottniska handelstvånget». De små norrländska städerna hade icke stapelrätt, alltså rätt att direkt sända sina laster till utlandet, utan detta skulle ske över en stad med stapel, vanligen över Stockholm, vars handel särskilt låg statsmakterna om hjärtat. Visserligen torde mycket ha skett utanfär den ram, som myndigheterna angivit, både i fråga om avverkning, sågning och skeppning, ty tillräcklig personal för noggrann kontroll fanns icke, men statsmakternas lust att utöva förmynderskap var i alla fall uppenbar. Sågning i Norrland och export därifrån sker sålunda i mycket blygsam omfattning. Endast undantagsvis uppträder någon storköpman, som gör affärer i något större skala. Hudiksvall var under 1600-talet den förnämsta handelsstaden norr om Gävle, och där fanns under 160o-talets förra hälft köpmännen Hans Åkesson och sonen Åke Hansson, som en lång följd av år sände jämförelsevis stora trälaster till Llibeck. I Sundsvall levde vid 1600-talets mitt Nils Jonsson Lind, som kunde i en enda last sända 700 tolfter bräder till utlandet, något som ansågs ståtligt den tiden - efter vår tids förhållanden blev det 'inte någon större skutlast. I början av 17oo-talet, under Karl XII:s krig, brister det bottniska handelstvånget sönder, och det ser ut, som om de norrländska småstäderna då hade en lysande träkonjunktur med en jämförelsevis stor direkt export. Men tvånget återkom, och just på 1720-talet utkom den förordning, som jag redan omnämnt och 110
5 Kram/ors' sltgverks gamla vattensltg. som förbjöd att lasta bräder på annat sätt än som stuvningsfyllnad i järnlaster. Men icke långt efteråt inträdde en vändning i statsmakternas uppfattning. Det var år 1739, sedan hattarna kommit till makten. En förordning om sågverk av den 23/ gjorde också sågverken eller rättare en del av dem till privilegierade anläggningar. Villkoret var nämligen, att det skulle vara jinbladiga sågar. De grovbladiga sågar, som dittills funnits, hade i hög grad ödslat med virket, en mycket stor del bortgick i avfall, och brädernas ytor blevo så grova, att den utländske köparen ofta måste såga om virket, innan det kunde användas. Enligt förordningen 1739 kunde nu finbladiga sågar också få rätt till stockfångst mot skogsören, d. v. s. rätt till utsyning och förädling av ett visst antal trän å allmänningar och skatteskogar, visserligen som regel till mycket mindre antal än järnbruken. Bestämmelsen innebar dock en väsentlig förbättring. Den första finbladiga sågen i Norrland torde ha varit den vid Kramfors, som byggdes år 1744 av den livländske sågbyggaren Johan Kristoffer Kram, som också gav sågen dess namn. År 1753 synes Kram också ha lett anläggningen av Sillre såg i Liden i Medelpad. Under föga mer än ett årtionde spridde sig de fin- I I I
6 bladiga sågarna över hela Norrland. Men i alla händelser fortfor det största antalet sågar att vara små grovbladiga husbehovssågar, och sådana fanns det i hundratal. För att anlägga en grovbladig såg behövdes det endast länsstyrelsens tillstånd, medan anläggningen aven finbladig var en mycket mer invecklad procedur, där tillståndet lämnades av kammarkollegiet, sedan en synenämnd arbetat, ofta ganska grundligt, och länsstyrelsen avgivit utlåtande. Det var icke bara järnbruken, som kunde uppträda mot en såganläggning, också jordbrukets och fiskets representanter hade ofta invändningar att komma med. Fiskarna fruktade, att flottningen och avfallet skulle förstöra fisket, jordbrukarna opponerade sig mot dammanläggningarna. Vid de stora älvarnas forsar lade man inte gärna sågarna. Tidens teknik räckte inte till för att bemästra svårigheterna där, man fick som oftast hålla sig till de mindre vattendragen, men där räckte vanligen inte vattenmängden till för full drift mer än en eller några få av årets månader. Flottningen var också primitivt ordnad. Timmer bröts sönder i de större forsarna, massor av timmer hopades i bråtar, som man inte kunde ta vara på, och den långa flottningstiden gjorde, att mycket virke sjönk. Det uppges, att på det sättet ända till "/3 och mera av det avverkade virket kunde gå förlorat. Men det fanns ju gott om skog, och man brydde sig över huvud taget inte om annat än det grövsta virket. Ofta ansåg man, att träden måste ge stockar på minst 12 a 15 alnar i längd och minst 18 tum i lilländen för att det skulle löna sig att avverka dem. Det är då inte underligt, att nutida skogsmän kunna beräkna att uttaga ett dussin gånger så mycket virke och mera pr hektar mot vad man beräknade i slutet av 17oo-talet. Man strävade i alla fall efter att uppta nya vägar för timret och på det sättet göra också det inre landets skogstillgångar tillgängliga. Det mest bekanta exemplet på sådant arbete var den utgrävning förbi Storforsen i Indalsälven, som våren 1796 åstadkom Ragundasjöns uttömning och uppkomsten av Döda fallet. 112
7 Vild-Hussens verk blev den största naturkatastrof, som inträffat i vårt land under historisk tid. Men den var även ett uttryck för den djärvare företagaranda, som kännetecknar trävarurörelsen i Norrland vid övergången till 1800-talet. Liksom i början av 1700-talet har Norrlands trävaruindustri också i början av 1800 talet en kraftig uppgångstid. Nya och större anläggningar komma till, exporten ökar. Men året 1809 sattes gräns för denna lovande utveckling. Det året införde nämligen England höga tullar på trävaror från andra länder och detta till förmån för Canada. Visserligen ökade Sveriges export till Tyskland och en del andra länder, men den ökningen kom huvudsakligen Sydsverige till godo. Den norrländska trävaruindustrien hade det bekymmersamt. Men företagsamheten hade dock åtminstone funnit en ny väg. Är 1798 hade Vivstavarv anlagts, och namnet säger, att dess tidigaste uppgift var skeppsbyggeri. En hel del andra skeppsvarv tillkommo, särskilt i Medelpad, som för några årtionden framåt blev en av Sveriges viktigaste skeppsbyggnadsorter. Virket fick sålunda användning i fartygen, och när dessa vora färdiga, såldes de ofta till utlandet, och på sin första färd lastades de med virke från hemorten. Om sålunda åren närmast efter 1809 voro bekymmersamma för skogsindustrien, så försiggingo dock under de årtionden, som följde fram till mitten av 1800-talet, de förändringar på det ekonomiska livets områden, som blevo förutsättningar för den kommande utvecklingen till storindustri. Den merkantilistiska uppfattningen av näringslivet viker för den ekonomiska liberalismen, och denna raserar de gamla skrankorna. Är fingo de norrländska sjöstäderna stapelrätt, d. v. s. rätt att direkt handla med utlandet, deras beroende av Stockholm upphävdes alltså. Genom en följd av förordningar, först 1828 och sedan på 1840-talet, blev sågningen fri, d. v. s. inga maximikvantiteter föreskrevos, och dessutom blev handeln med bräder och plankor fri inom riket. Näringsfrihet infördes, banker som kunde stödja industriföretagen uppstodo. Och så men ej minst bortföll tullspärren i England. Industrien utvecklades där med lavinartad fart, och därvid 8 113
8 erfordrades allt mera virke. Den växande frihandelsopinionen tryckte på, och 1842 och 1851 nedsattes kraftigt de engelska trävarutullarna för att 1866 alldeles borttagas. En väldig marknad öppnades så för Norrlands skogar. Det gällde bara att ha möjligheter att fylla behovet. De gamla små vattensågarna förslogo ej mycket. Men nu kommer en ny teknik till gagns. Ångmaskinen hade ju utexperimenterats i England under I700-talet, och under I800-talets förra hälft hade den tagits i bruk för industri och kommunikationer. Nu blev den också trävaruindustriens tjänare. Den första ångsågen i Norrland och förmodligen i Sverige byggdes vid Tunadal utanför Sundsvall 1849, Vivstavarvs och Kramfors' byggdes 185 I. Och tiotals andra kommo i snabb följd under de närmaste årtiondena. Vattensågarna hade till största delen legat miltals inne i landet, och det sågade virket hade man antingen måst köra med hästar ned till kusten, varvid det blev en dyr frakt, eller också flotta ned, vilket avsevärt försämrade virket. Ångsågarna lade man vid kusten. Det sågade virket kunde utan långa transporter lastas ombord på fartygen. Avfallet från sågarna gav bränsle, och kraften hade man således tillgänglig året om. Det är en ekonomisk utveckling av amerikansk fart, som nu börjar. Ett exempel från Sundsvall visar detta. Exporten från denna stads trävarudistrikt var: år 185 I 86,000 bjälkar och sparrar och 42,000 tolfter bräder och plank men år ,000 bjälkar och sparrar och 102,000 tolfter bräder och plank. På 8 år ökades sålunda exporten av osågat virke med 100 % och av sågat virke med c:a 150%. Om också utvecklingstakten inte var densamma överallt, så gick det dock raskt. Folk strömmade till sågverksdistrikten från alla håll i Sverige, och folkmängden tillväxte därför med en hastighet som aldrig förr. Sköns socken utanför Sundsvall hade ännu i mitten av I800-talet inte fullt 1,000 invånare. Vid I800-talets slut var folkmängden uppe i c:a 12,000, och nu är den nära 15,000. SundsvalIs stad företer nästan samma ökningshastighet.
9 Den hade 1850 omkr. 2,800 invånare men år 1900 c:a 15,000. Industridistriktet omkring Sundsvall blev och är fortfarande Sveriges tätast befolkade landsbygd, jämförlig i folktäthet med industriområdena i Tyskland och Belgien. Något motsvarande skedde också i den ångermanländska ådalen och i mindre skala i andra sågverksområden efter den norrländska kusten. När sågverkens produktion ökades, blev det för deras ledning en viktig sak att skaffa sig en jämn och säker tillgång på råvaran, timret. De tillfälliga köpen motsvarade inte längre behovet. Sågverken började köpa, först avverkningsrätt på längre tid och sedan hemman. En stor del av den norrländska jorden övergick i bolagens händer, i många byar, särskilt skogsbyar, förvandlades de förut självägande bönderna till arrendatorer och skogsarbetare, och så uppstod den sociala fråga, som man kallat norrlandsfrågan men som det här inte är tillfälle att gå in på. Sin mest lysande högkonjunktur hade sågverksdriften i början av 1870-talet nådde trävarupriserna höjdpunkt~n. Arbetsförtjänsterna voro också efter den tidens förhållanden goda, om än inte sådana som ryktet utmålade dem. Det var den tiden föreställningarna om»sågverksnorrland» som ett land, där man skar guld med täljknivar och där champanjen flödade mellan brädstaplarna, uppstodo i Sydsverige, föreställningar som märkvärdigt länge levde kvar. Det är de som parodiskt återgåvos i några bekanta rader ur en spexvisa från Uppsala: Norrland är som var man vet en ort i Sundsvallstrakten, där var och en blir rik och fet, allt på trävarufrakten. Men de goda tiderna togo en ända med förskräckelse. Är 1879 hade trävarupriserna på världsmarknaden sjunkit till mindre än hälften av vad de voro 5 år tidigare. Lönerna sjönko naturligtvis också, det blev mer än bekymmersamt för sågverkens arbetare liksom också för många sågverksägare. Sundsvallsstrejken 1879
10 var en följd av lågkonjunkturerna på trävarumarknaden, och den var den första stora arbetskonflikten i modern form i vårt land. En hel del av de svagare företagen måste läggas ned eller uppsögos av de starkare. Konjunkturerna gingo ju upp igen, priserna stego, men det dröjde ända till världskriget, innan de nådde samma höjd som de hade haft år r874. Sågverksindustriens växande tar slut med r 890-talet. Orsakerna därtill äro många, framför allt är naturligtvis konkurrensen från Finland och Ryssland att räkna med. I stället slår trävaruindustrien in på nya vägar: trämassetillverkningen ger den möjlighet att använda material, som förut varit värdelöst, och den innebär en längre driven förädling av materialet, som ger större konkurrenskraft på världsmarknaden i jämförelse med de nya trävaruproducenter, som träda in, framför allt Finland och Ryssland. Och denna nya form av trävaruindustri får i mycket högre grad än sågverksrörelsen stordriftens prägel. Jag skall icke betunga med många siffror. Jag vill endast påminna om att skogsindustriernas sammanlagda produktionsvärde före den nu rådande depressionens inträde torde ha uppgått till drygt 900 mill. kr. och att exportvärdet för trävaror, pappersmassa och papper höll sig mellan 600 och 700 mill. kr. pr år. Detta belopp utgjorde 40% eller något mera av hela vår utförsel. Därav kom den större delen på Norrland. För närvarande ha ju trävaruindustrierna, som bekant, en bekymmersam tid, inte minst i Norrland, som liksom vårt land i sin helhet lider, när skogen inte får ge sin tribut till vår hushållning. Men helt säkert är det norrländska träet något, som människorna också framledes skola ha behov av, och för hela vårt folks räkning hoppas vi, att bättre tider skola komma och att därmed Norrlands skogar åter skola komma till sin fulla rätt, men också att de skola vårdas så, att även kommande släktled få gagn av dem. lr6
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Gunnar Sundblad SKOG, TRÄ, CELLULOSA OCH PAPPER
Gunnar Sundblad SKOG, TRÄ, CELLULOSA OCH PAPPER Tal av ordföranden i Föreningen Tekniska Museet Tekn. Dr Gunnar Sundblad vid Sveriges Industriförbunds Industrikväll den 7 april 1959 på Tekniska Museet,
Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Rikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö
ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Stormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
Produktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
SKOGSINDUSTRINS HISTORIA I MATFORS
135 SKOGSINDUSTRINS HISTORIA I MATFORS Magnus Engberg 92/96 136 Inledning Matfors samhälle i Medelpad ligger utmed E 14, intill Ljungans strand ca. 2 mil väster om Sundsvall och har idag ung. 3.600 invånare.
Handelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.
Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under
Näringsliv och samhällsutveckling Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under de närmast föregående 50 åren genomgått en i många avseenden dramatisk utveckling. År 1873
Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Dämstasjön under stenålder/bronsålder
Dämstasjön under stenålder/bronsålder Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under stenålder/bronsålder ca 1800 f Kr. Då var havet 40 m högre än idag. Ångermanälven
FINLAND OCH PUNDKURSEN
FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland
Silvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.
1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark
Norges skogshistoria. fram till!:a världskriget. Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516
4 15 Norges skogshistoria fram till!:a världskriget Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516 16 Självhushållningens tid Av Norges landareal består i dag knappt
Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI
Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI SCB Sverige i siffror 1 Innehåll SCB beskriver Sverige med statistik 4 Människorna i Sverige 6 Utbildning, jobb och pengar 14
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Renässansen Antiken återupptäcks
Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir
Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy
Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program
Stormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
Jordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var
INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016
INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016 Katharina Saalo Regional Exportrådgivare Västerbotten april 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE SAMMANFATTNING När Sverige först började
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning
Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik
REFLEXIONER. KRING NÅGRA NORRLANDsFRÅGOR
REFLEXIONER KRING NÅGRA NORRLANDsFRÅGOR Av fil. d:r ERIK KE.?.,1PE, Stockholm DET var kring sekelskiftet, som de sociala och ekonomiska konsekvenserna av trävarubolagens fastighetsförvärv väckte en liv-
Upplysningstidens karta
Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp
EKN:s Småföretagsrapport 2014
EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar
Trävaruindustrien i Medelpad.
Trävaruindustrien i Medelpad. Av G. Wärn. ]F örutsättningarna för en storindustri grundad på förädling av skogsprodukter äro i Medelpad särskilt stora. I ett tidigare skede, under 1800-talet och dessförinnan,
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna
En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Den framtida konsumentpolitiken
Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4
Internationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
BESÖKSCENTRUM VIVSTAVARV
1 BESÖKSCENTRUM VIVSTAVARV FÖRENINGEN WIFSTAVARFS HISTORIA SKISS 2009-12-16 HISTORIEN Wifsta varf grundlades 1798 av Härnösandslektorn Pehr Hellzén, som sedan tidigare varit engagerad i olika industriverksamheter
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Ens NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Stockholm i bottniska farvatten
NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna
OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ
OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin
Stark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007
Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av
Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 215
Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 215 Mat 16:24 Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Mat 16:25 Den som vill
Värmländska arbetsvandringar
r 15 Värmländska arbetsvandringar Anders Almäng jk 91/95 - 16 Inledning Arbetsvandringar har förekommit under lång tid. Speciellt omtalade har vandringar från Värmland och Dalarna varit men även från andra
Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks
Vy västerut mot Köpingsgränden från klockstapeln i Malax på 1920-talet. Foto Ida Malmberg. Malax museiförenings bildarkiv. Väderleks och årsväxtförhållandena i Malaks 1863 1915 Av en tillfällighet har
Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor
om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor Under slutet av 1800-talet genomfördes en av de största förändring som svensk landsbygd varit med om. Många byar splittrades när bönder fick flytta ut
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Kommunalt forum
Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index
Stockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Syfte: Ur kunskapskraven i Historia åk 6:
Syfte: Uppgiften kan användas för att introducera begreppet utvecklingslinje för eleverna och skapa förståelse för de förändringar som sker under en historisk utveckling. Det eleverna ska jämföra här är
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Ingång till handelsregistren
Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt
Välkommen till Hudiksvall
Välkommen till Hudiksvall Hudiksvall Sverige Norrbotten Norwegian Sea Vasterbotten Jamtland Vasternorrland Storsjon NORWAY Kopparberg Hudiksvall Gavleborg Gulf of Bothnia Siljan Gävle Varmland Vastman-land
Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie
2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar
Företagsamheten Västernorrlands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Sverige då och nu. Sveriges historia
Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen
Hur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT. Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal 1870-1970
UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal 1870-1970 AKADEMISK AVHANDLING som med vederborligt tillstand av Samhallsvetenskapliga fakulteten vid
Rika och fattiga länder
Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst
FIDEIKOMMISS I SKÄRVET. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta fideikommiss
Följande artikel är en direkt avskrift från Kalmar Läns Tidning lördagen den 28 april 1951 Artikeln kommer från Lars Lennartsson, sonson till Ingeborg Petersson. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta
Historien om ett kvarter. Av Anders Lif
Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla
Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt
JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017
JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017 JOBS BOK GUDSRELATION GENOM SVÅRIGHETER Bakgrund och inledning Job kom från Us Vi vet inte var Us låg. Platsen kallas Österlandet (Job 1:3) och låg sannolikt öster
Instuderingsfrågor i historia åk 7
Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka
Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska
Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat
2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört
KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
1800-talets Stockholm
Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms
KOLRINGEN - PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING... Från kolbotten till bruksbacken Björn Holmberg
KOLRINGEN - PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING... Från kolbotten till bruksbacken Björn Holmberg Brukskultur Åtvidaberg 2003 Kolringen - På förekommen anledning... Från kolbotten till bruksbacken Björn Holmberg När
Högkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
MARS 2015. Företagsamheten 2015. Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2014. Västernorrlands län
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.
Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Kläder, skor, hus, möbler, redskap och annat nödvändigt
Näringsliv Redan för flera hundra år sedan bodde det människor i Finland. De odlade, fiskade och jagade den mat de behövde. Kläder, skor, hus, möbler, redskap och annat nödvändigt tillverkade man själv
Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet
Stark utveckling för skogspriser i Götaland
Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra
Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Företagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi
Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag
Utrikeshandel med teknikvaror 2012
Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades
Svensk export och import har ökat
Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN