Socialnämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 1 (3) Kallelse/föredragningslista Socialnämnden kallas till sammanträde Tid: 08:30 ca OBS TIDEN Plats: Vävren Sammanträdet är offentligt och allmänheten hälsas välkommen att närvara. Föredragningslista Upprop Val av justerare Fråga om det finns jäv Ärende Dnr Föredragande 1. Fastställande av föredragningslista 2. Ekonomisk uppföljning till och med maj 2016 på helårsprognos för socialnämnden 3. Förändring av heltidsmått för grupper som ej regleras av AB-avtalet 4. Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning 5. Arbetsplan 2016/2017 för Sakområdessamråd vård och omsorg 6. Sammanställning av inkomna klagomål och synpunkter Sammanställning av rapporterade brister och missförhållanden 2015, Lex Sarah SN/2016:71 SN/2016:110 SN/2016:111 SN/2016:87 SN/2016:94 Birgitta Rydell Handlingar kommer senare Malin Fyhr Malin Fyhr Malin Fyhr Malin Fyhr 8. Riktlinjer för alkoholservering - revidering SN/2016:60 9. Beslut om permanent utökat tillstånd för servering till allmänheten för Vadstena värdshus AB SN/2016:120 SOCIALNÄMNDEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

2 2 (3) Ärende Dnr Föredragande 10. Beslut om permanent serveringstillstånd för Möllers Festservice AB avseende catering till slutet sällskap SN/2016: Revidering av avgifter - maxtaxa 2016 SN/2016:99 Birgitta Rydell 12. Samordningsförbundet årsredovisning SN/2016: Byte av sammanträdesdag för socialnämnden SN/2015: Balanslista SN/2016:2 15. Information om kommunens HVB-hem SN/2015:270 Besök 10.30, Margareta Cederberg och Annlouise Köster- Johansson 16. Information angående förslag till sparbeting för en budget i balans 2016 SN/2015: Information från samordningsförbundet SN/2015:76 Besök 8.30, Madeleine Öberg 18. Information kring policyn för bidrag till idéburen och idell sektor (föreningsbidrag) 19. IVO beslutar att avsluta ärendet gällande tillsyn och uppföljning inom funktionshinderområdet och ej verkställa besluta inom äldreomsorgen 20. Inspektionen avslutar ärendet gällande anmälan enligt 14 kap 7 SoL om anmälningsskyldighet avseende mottagande av ensamkommande barn. 21. Rapportering till Kommunfullmäktige av ej verkställda beslut och avbrott i verkställighet enligt SoL och LSS kvartal ett SN/2016:118 Besök 10.00, Maria Jönsson och Martin Berry SN/2016:38 SN/2015:327 SN/2016: Anmälan av delegationsbeslut SN/2016:33 Finns i pärm på sammanträdet 23. Anmälan av delegationsbeslut som omfattas av myndighetsutövning och sekretess SN/2016:3 Finns i pärm på sammanträdet SOCIALNÄMNDEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

3 3 (3) Ärende Dnr Föredragande 24. Redovisning av meddelande/handlingar för kännedom 25. Övriga frågor SN/2015:76, SN/2016:119, SN/2016:6, SN/2016:7 Finns i pärm på sammanträdet Lars Ekström ordförande Handlingar finns att hämta på kommunens webbplats och medborgarservice i kommunhuset, Klosterledsgatan 35, Vadstena. Vid frågor om ärenden/handlingar eller vid förhinder kontakta: Carina Åsman Kommunsekreterare Telefon: E-post: carina.asman@vadstena.se SOCIALNÄMNDEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

4 1 (1) Tjänsteskrivelse till Socialnämnden Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning Vår beteckning: SN/2016: Övrigt Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna regelverk för hjälpmedelsförskrivning inklusive den gemensamma Hjälpmedelspolicyn. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner regelverk för hjälpmedelsförskrivning inklusive den gemensamma Hjälpmedelspolicyn. Sammanfattning Region Östergötlands och kommunernas gemensamma Hjälpmedelspolicy beskriver huvudmännens synsätt och viljeriktning kring hjälpmedel och är utgångspunkten för regelverket som består av Hjälpmedelsguide och Förskrivningsanvisningar. Det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning/hinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Regelverket ska ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförskrivning men ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, anhöriga, intresseorganisationer med flera. Regelverket är framtaget gemensamt mellan länets kommuner och regionen, med syfte att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg och en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Beslutsunderlag Regelverk för hjälpmedelsförskrivning, Region Östergötland och länets kommuner Sakområdessamråd vård och omsorg, Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning, Socialnämndens beslut expedieras till Kommunstyrelsen Ekonom Socialförvaltningen Kommunstyrelsens beslut expedieras till Socialnämnden Regionens registrator: registrator@regionostergotland.se, märk protokollsutdraget med HSN Socialförvaltningen Margareta Cederberg Kommunchef Malin Fyhr Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

5

6 Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Hjälpmedelsguide Förskrivningsanvisningar Region Östergötland och länets kommuner

7 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDELSGUIDE Bakgrund Utgångspunkt Hjälpmedelspolicy Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Lagstiftning Hjälpmedel i sitt sammanhang Förskrivningsprocessen Östergötlands läns organisation gällande länsgemensamma hjälpmedelsfrågor Beslutsprocess Hjälpmedelsråd Hjälpmedelskonsulter Hjälpmedelsgrupper Hjälpmedelsförskrivare Styrgrupp Brukarsamverkan Sortimentsgrupp Vad är hjälpmedel? Sjukvårdshuvudmannens ansvar Grundutrustning Personligt förskrivna hjälpmedel...14 Anpassning/specialanpassning av hjälpmedel...14 Installation, nedmontering och återställning i ordinärt boende...14 Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel i ordinärt boende Avvikelse från grundsortiment/-utförande Arbetstekniska hjälpmedel Egenansvar Vem har rätt att få hjälpmedel förskrivna? Personer boende i Östergötland Barn, ungdomar och studerande Personer folkbokförda i annat län Utländska personer folkbokförda i Östergötland Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige Asylsökande utländska personer som söker uppehållstillstånd Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, Förskrivaransvar Allmänt Förskrivarkompetens Förskrivning av hjälpmedel Behovsinriktat synsätt...22 Utprovningstrappa Uppföljning av förskrivning Sortiment/Särskild prövning Information till brukare Dubbelförskrivning Brukaransvar...25 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

8 Region Östergötland och länets kommuner FÖRSKRIVNINGSANVISNINGAR...28 MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL...29 Stimulator för smärtlindring/tens...29 Inhalator med nebulisator och PEP/RMT-utrustning (klinikhjälpmedel) Länk till separata förskrivningsanvisningar: Slemsug...30 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL...31 Antidecubitusdynor...31 Tryckfördelande dynor...31 Tryckfördelande och positionerande dynor...31 Tryckavlastande dynor...31 Tryckavlastande och positionerande dynor...31 Antidecubitusdyna till toalett...32 Antidecubitusmadrass...32 Förebyggande madrass...32 Behandlande madrass...32 RÖRELSE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP...33 Barn: cylinderkudde och gymnastikkil...33 Barn: tippbräda/ståstöd...33 Tippbräda/ståstöd...34 Positioneringskudde...34 FORMGJUTEN SITS...35 Formgjuten sits...35 Formgjuten hygiensits...35 ADL...36 Mekaniskt äthjälpmedel Barn: ADL-bänk...36 Kroppsburet skyddsmaterial...37 Huvudskydd...37 Hjälm...37 Bälte, sele, väst...37 Höftskydd...37 Hjälpmedel vid toalettbesök...39 Barn: toalettsits...39 Barn: Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...39 Armstöd som monteras på toalett...39 Toalettstol, fristående...39 Toalettstolsförhöjning, fristående...40 Toalettstolsförhöjning, fast...40 Toalettsits med inbyggd lyftanordning...40 Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...40 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

9 Region Östergötland och länets kommuner Hjälpmedel vid bad och dusch...41 Barn: badstol...41 Barn: mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...41 Duschstol...41 Badbräda...41 Vridbar duschstol för badkar...42 Badkarslyft...42 Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...42 Utan drivhjul...42 Med drivhjul...42 Tiltbar...43 Duschvagn...43 Duschbord/-brits...43 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING...44 Gånghjälpmedel som hanteras med en arm...44 Stödkäpp...44 Kryckkäpp...44 Underarmskrycka, RA-krycka...44 Axillarkrycka...45 Fyrpunktsstöd...45 Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna...45 Gåstativ...45 Barn: rollator...45 Rollator...46 Gåstol...46 Gåbord...46 Övriga fordon...47 Barn: sittvagn, sulky...47 Överflyttningshjälpmedel...48 Glidbräda och glidmatta...48 Vridplatta/vridplatta med stödhandtag och knästöd/överflyttningsplattform...48 Uppresnings-/vårdbälte...48 Personlyft...49 Hjullyft för lyftsele och/eller lyftslinga...49 Stationär lyft (fristående eller takmonterad)...49 Lyftsele...50 FÖRFLYTTNING RULLSTOL...51 Manuell rullstol...51 Transportrullstol och bakhjulsdriven rullstol...51 Mellanaktiv rullstol och aktiv rullstol...52 Komfortrullstol...52 Rullstol med uppresningsfunktion (stårullstol)...52 Tilläggsutrustning till manuell rullstol...53 Elektriska drivhjul...53 Avtagbart mittframhjul (frihjul) till högaktiv rullstol...53 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

10 Region Östergötland och länets kommuner Enarmsdrift...53 Elektrisk ryggvinkling och/eller elektrisk tiltfunktion till komfortrullstol...53 Vårdarbroms...54 Drivaggregat (vårdaraggregat)...54 Rullstolsdyna/rullstolsrygg...55 Dyna för korttidssittande...55 Positionerande dyna...55 Svankkudde...55 Enkel rullstolsrygg...55 Rullstolsrygg för positionering...55 Elektrisk rullstol...56 Tilläggsutrustning till elektrisk rullstol...57 Sitslyft...57 Elektrisk ryggvinkling, tilt, benstöd samt alternativa styrsätt...58 Ståfunktion/vertikalsits...58 Dubbelkommando...58 HEMHJÄLPMEDEL...59 Sittmöbel...59 Barn: stol för positionering...59 Barn: arbetsstol...59 Barn: Manuell arbetsstol...59 Barn: Elektrisk arbetsstol...59 Arbetsstol...60 Manuell arbetsstol...60 Elektrisk arbetsstol...60 Coxitstol...60 Ramp...61 Portabel ramp...61 Tröskelramp...61 Sängtillbehör, säng/sänglyft...62 Förhöjningsklossar, förhöjningsben...62 Sängryggstöd, elektriskt reglerbart...62 Stödhandtag till säng...62 Lyftbåge (fristående sängdävert)...62 Sänggrind...63 Grindskydd...63 Fallskyddsmatta...63 Säng, elektriskt reglerbar...64 Spjälsäng, höj- och sänkbar med öppningsbara grindar...64 Specialsäng med höga grindar...64 Barnsäng med höga grindar...64 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION...66 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation...66 Hjälpmedel för talflyt...66 Kommunikationskarta...66 Presentationsmaterial...67 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

11 Region Östergötland och länets kommuner Peklampa...67 Samtalsapparat...67 Avancerad samtalsapparat...68 Anpassningar (styrsätt, programvara, applikation)...68 Som samtalshjälpmedel...68 Som skrivhjälpmedel...68 Underarmsstöd till dator...69 Nummerslagningshjälpmedel...70 Nummerslagare...70 Högtalartelefon...70 Porttelefon och porttelefonförstärkare...70 Larm...71 Trygghetslarm och övervakningslarm...71 Anfallslarm för epileptiker...71 Hjälpmedel för omgivningskontroll...72 IR-system...72 KOGNITIONSHJÄLPMEDEL...73 Hjälpmedel för kognitivt stöd...73 Bildstöd/Bildkarta...73 Presentationsmaterial...73 Samtalsapparat...74 Medicindosett med tidspåminnare...74 Elektronisk almanacka/handdator...74 Tidshjälpmedel...75 Tyngdtäcke...75 TECKENFÖRKLARING A = arbetsterapeut S/F = sjukgymnast/fysioterapeut Lo = logoped L = läkare Ssk = sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård/distriktssköterska Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

12 Region Östergötland och länets kommuner Hjälpmedelsguide Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

13 Region Östergötland och länets kommuner 1. Bakgrund 1.1 Utgångspunkt Kommunerna och Region Östergötland ansvarar för att länets invånare erbjuds en god hälsooch sjukvård på lika villkor efter behov. Kommunernas socialnämnder/motsvarande och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodoses på bästa sätt inom de ekonomiska ramar som fastställts. Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Region Östergötland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. 1.2 Hjälpmedelspolicy Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18 b, lagen om medicintekniska produkter och arbetsmiljölagen reglerar de båda huvudmännens ansvar gällande hjälpmedel. Huvudmännens synsätt och viljeriktning För att säkerställa välfungerande vårdkedjor i övergången mellan olika sjukvårdshuvudmän ska förskrivningsprocessen utformas på ett patientsäkert samt kompetens- och kostnadseffektivt sätt. Sjukvårdshuvudmännen förbinder sig att utarbeta de länsgemensamma regelverk och anvisningar som krävs för att åstadkomma en välfungerande och patientsäker tillämpning i samverkan. Ambitionen är att säkra en god och jämn kvalitet genom att också tillämpa arbetssätten gemensam förskrivarutbildning och gemensam kompetensutveckling. Upphandling ska i största möjliga omfattning vara gemensam. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård och behandling och brukares erfarenheter ska tillvaratas. Bärande principer skall vara närhet, kontinuitet och delaktighet samt 2 i hälso- och sjukvårdslagen som bland annat säger: att målet för hälso- och sjukvården, är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vård att den skall vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och i behandlingen att den skall vara lättillgänglig att den skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Hjälpmedel skall tillhandahållas på sådant sätt att brukaren/patientens hela livssituation vägs in i bedömning, utprovning, anpassning och teknisk service. I möjligaste mån, skall detta ske så nära brukarens/patientens hem som möjligt. Personer med funktionshinder skall ha möjlighet att kunna behålla hjälpmedlet genom hela vård- och behandlingskedjan samt vid flytt mellan länets kommuner. 1.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Grundtanken med detta dokument är att det ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionshinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett oberoende liv som medborgare med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som andra i samhället. I dokumentet är begreppen personer med funktionshinder/-nedsättning, brukare, patient och enskild liktydiga. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

14 Region Östergötland och länets kommuner Regelverket ska i första hand ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men den ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, deras anhöriga, intresseorganisationer med flera. Förskrivningsanvisningarna ska fungera som stöd åt hjälpmedelsförskrivare i arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel för brukare i Östergötland. 1.4 Lagstiftning Sjukvårdshuvudmännen, det vill säga länets kommuner och Region Östergötland har enligt Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763 skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan tillhandahållas. Hjälpmedel förskrivs utifrån brukarens behov, Regelverk för hjälpmedelsförskrivning samt det sortiment som finns i Östergötlands län. Enligt HSL finns inga formella möjligheter att överklaga beslut vid avslag på begäran om visst hjälpmedel. Hjälpmedelsprocessen ska utgå från en humanistisk grundsyn där den funktionshindrade är delaktig och jämlik, men också har ett eget ansvar. I Patientlagen 2014:821 regleras att när det finns olika hjälpmedel inom länets fastställda sortiment ska personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patient/brukare ska få det valda hjälpmedelet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Denna bedömning görs av ansvarig hjälpmedelsförskrivare i varje enskilt ärende. Enligt HSL gäller denna möjlighet enbart de som är bosatta eller kvarskrivna och stadigvarande vistas i Östergötland. 1.5 Hjälpmedel i sitt sammanhang Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet har som uppgift att kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, att underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedelsförskrivning får aldrig utgöra en isolerad insats eller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den som förskriver hjälpmedel har därför till uppgift att överväga behovet av andra behandlings- och rehabiliteringsåtgärder, som kan förbättra individens funktions- och aktivitetsförmåga, innan hjälpmedel förskrivs. 1.6 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen utgår ifrån en helhetssyn på individens situation att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning, anpassning, träning och utvärdering ett samspel där insatsen av hjälpmedel anpassas till andra åtgärder en prioritering där den enskildes behov och insatsens nytta är vägledande att hjälpmedlet sätts in i rätt tid när behov uppstår eller förändras Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

15 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivningsprocessen ska kännetecknas av god tillgänglighet säkra produkter hög kompetens och samordnade kostnadseffektiva lösningar systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa effektiv användning av resurser delaktighet 2. Östergötlands läns organisation gällande länsgemensamma hjälpmedelsfrågor 2.1 Beslutsprocess Hjälpmedelsguide och Förskrivningsanvisningar utgör kommunernas och Region Östergötlands gemensamma regelverk för hjälpmedelsfrågor och utgår ifrån den länsgemensamma hjälpmedelspolicyn. Regelverket fastställs genom likalydande beslut av respektive kommunstyrelse i Östergötland och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd på rekommendation av SSVO. Regelverket gäller normalt för tiden 1 april till 31 mars och förlängs med ett år i sänder om inte SSVO senast i november året innan lämnat en rekommendation till huvudmännen med ett förslag till nytt regelverk. I förslag till nytt regelverk ska alltid effekterna för den enskilde och de ekonomiska konsekvenserna för huvudmännen av förslaget belysas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

16 Region Östergötland och länets kommuner 2.2 Hjälpmedelsråd Det länsgemensamma Hjälpmedelsrådet består av representanter från länets kommuner och Region Östergötland: Hjälpmedelskonsult (en från varje länsdel) MAR/MAS (en från varje länsdel) Verksamhetsansvarig från kommun (en från varje länsdel) Verksamhetsansvarig från Barn- och ungdomshabiliteringen (en länsgemensam) Verksamhetsansvarig från verksamhet med förtroendeförskrivare (en till två) Länssamordnare vård och omsorg Hjälpmedelsrådets uppdrag arbeta för samsyn kring hjälpmedelsförsörjningen i Östergötlands län på ett övergripande plan föra en dialog kring hjälpmedelsområdet och vilka behov som ska tillgodoses inom sjukvårdshuvudmannens ansvar följa forskning och utveckling inom hjälpmedel/välfärdsteknologi ansvara för att ta fram förslag inför revidering av länsgemensamt regelverk efter inhämtande av underlag/synpunkter från hjälpmedelsgrupper, sortimentsgrupper, länsbrukarråd m fl. utse sekreterare till hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets möten Ordförande utses av LGVO är sammankallande till länsgemensamt hjälpmedelsråd och länsbrukarråd ska tillsammans med hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets sekreterare svara för dagordning och ärende till hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets möten ska svara för att SSVO och LGVO vid behov erhåller information om det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning 2.3 Hjälpmedelskonsulter Hjälpmedelskonsulterna har ett länsövergripande uppdrag. I uppdraget ingår att säkerställa en likvärdig hjälpmedelsförsörjning i Östergötland och vara sakkunniga inom området. I detta uppdrag ingår bland annat att vara stöd åt länets hjälpmedelsförskrivare i tolkning av det länsgemensamma Regelverk för hjälpmedelsförskrivning i egenskap av sakkunnig vid behov föredra och informera SSVO och LGVO om länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning och övrigt av betydelse inom området fastställa länets hjälpmedelssortiment i samråd med sortimentsgrupperna utifrån beslutat länsgemensamt regelverk ta fram underlag inför revidering av det länsgemensamma regelverket ta fram beslutsunderlag vid Särskilda prövningar (se Hjälpmedelsguide kap 5.6) ta fram beslutsunderlag för personlig förskrivningsrätt till hjälpmedelsförskrivare ansvara för obligatorisk förskrivarutbildning för länets hjälpmedelsförskrivare samverkanspart med MAR/MAS och vid behov i andra forum säkerställa att det finns underlag för internkontroll och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning omvärldsbevakning inom hjälpmedel/välfärdsteknologi Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

17 Region Östergötland och länets kommuner 2.4 Hjälpmedelsgrupper Syftet med hjälpmedelsgrupperna är att inhämta synpunkter från erfarna hjälpmedelsförskrivare samt lyfta nya behov inför arbetet med revidering av länsgemensamt regelverk. I hjälpmedelsgrupperna finns representation från länets kommuner, Region Östergötland och privat verksamhet. Hjälpmedelskonsulterna sammankallar och utser representanter. 2.5 Hjälpmedelsförskrivare Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för att det finns personal med erforderlig kompetens att förskriva hjälpmedel, att obligatorisk och fortlöpande utbildning erbjuds samt att gällande lagstiftning efterföljs. I nuläget aktuella yrkesgrupper är legitimerade: arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter, logopeder, läkare och sjuksköterskor. 2.6 Styrgrupp Kommunerna och Region Östergötland har avtal med en gemensam hjälpmedelsleverantör gällande länets hjälpmedelsförsörjning. Avtalet omfattar bland annat inköp, leverans, rekonditionering, anpassningar och reparationer av hjälpmedel samt övriga tjänster såsom rådgivning, utbildningar med mera. Kommunerna, Region Östergötland och hjälpmedelsleverantören har en gemensam Styrgrupp för uppföljning av avtalet. Hjälpmedelsleverantören samarbetar även med hjälpmedelskonsulterna kring gemensamma rutiner och andra frågeställningar. Styrgrupp med representanter från medverkande kommuner och Region Östergötland utses av köparen. Varje kommun behöver inte utse en representant till styrgruppen, då de utsedda representanterna kan representera flera kommuner. Leverantören utser representanter för sin medverkan i styrgruppen. Styrgruppen sammankallas av leverantören minst fyra gånger per kalenderår. Köparen har rätt att begära att styrgruppen sammankallas. Leverantören ska då genomföra ett sådant möte senast en månad efter det att köparen begärt det. Styrgruppen ska genomföra en gemensam och regelbunden uppföljning av avtalet. I uppföljningen ska bl.a. följande ingå; kvalité, avvikelser, tillbud, leveranstider, statistik över volymer samt utvecklingsbehov. Parterna kommer överens om vilka produkter som ska ingå i köparens standard- och bassortiment samt principerna för prissättning. All information och utbildning till köparen sker i samråd mellan den av parterna utsedda styrgruppen. Dagordning och minnesanteckningar ska föras av leverantören i den omfattning som parterna kommit överens om. Parterna är skyldiga att delta i sådana möten. 2.7 Brukarsamverkan I all långsiktig och övergripande planering av hjälpmedelsverksamheten bör brukar- och intresseorganisationernas erfarenhet och kunnande tas tillvara genom samverkan på olika nivåer. Brukar- och intresseorganisationernas möjligheter att bidra med synpunkter och kunskaper inom hjälpmedelsområdet ska beaktas i största möjliga utsträckning. Brukarorganisationerna i länet har representation i Länsbrukarrådet, som är ett viktigt forum för delaktighet i länets hjälpmedelsfrågor på grupp- och organisationsnivå. På individnivå ska brukarinflytande vara ett vägledande begrepp i all verksamhet som finansieras av kommunerna och Region Östergötland. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

18 Region Östergötland och länets kommuner 2.8 Sortimentsgrupper Leverantören ska upprätthålla kompetens och kunskap samt aktivt följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet samt för produkter som inte är hälso- och sjukvårdens ansvar, men som tangerar detta avtals område. Sortimentsgruppernas arbete syftar till att ta fram funktionella krav för produkter som ska ingå i köparens standard- och bassortiment samt att besluta om vilka produkter inom dessa sortiment som ska märkas med en kundspecifik märkning. När köparen påtalar behov av att ta in nya produkter i sortimentet ska leverantören, skaffa sig god kunskap om produkterna genom att utvärdera dem utifrån funktionella, tekniska och kommersiella kriterier och sammanfatta dessa i en rapport som ska presenteras för sortimentsgruppen. Om leverantören vägrar ta in produkt i standard- eller bassortiment måste grund för detta beslut finnas i rapporten. Leverantören ska ta ansvar för att det hålls flera olika sortimentsgrupper som tillsammans täcker in det produktutbud som specificeras i avtalsbilaga Produktutbud. Sortimentsgrupperna sammankallas av leverantören minst en gång per kalenderår. Dagordning och minnesanteckningar ska föras av leverantören i den omfattning som parterna kommit överens om. Köparen äger rätt att utse sina egna representanter till sortimentsgrupperna. Representanten/erna representerar samtliga deltagande kommuner och Region Östergötland. Köparen har därutöver rätt att begära att sortimentsgruppen/erna sammankallas. Leverantören ska då genomföra ett sådant möte senast en månad efter det att köparen begärt det. 3. Vad är hjälpmedel? 3.1 Sjukvårdshuvudmannens ansvar Sjukvårdshuvudmannens ansvar avgränsas till den typ av hjälpmedel som är individuellt utprovade och kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Produkterna ska vara nödvändiga ur medicinska, rehabiliterings- eller habiliteringsmässiga aspekter. En del hjälpmedel ligger utanför sjukvårdshuvudmannens ansvar, bland annat där den enskilde brukaren själv kan bedöma nyttan av hjälpmedlet och hjälpmedlet finns tillgängligt i handeln. För dessa hjälpmedel har brukaren ett personligt ansvar att vid behov införskaffa och bekosta; se även kap 3.6 och kap 6. De hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen tillhandahåller avser att underlätta den dagliga livsföringen för personer med funktionshinder i boende/närmiljö eller skola. I den dagliga livsföringen kan till exempel ingå att klara överflyttning, personlig hygien, förflyttning i och omkring bostaden, att kommunicera med omgivningen samt hjälpmedel för kognitivt stöd. För barn ingår lek i den dagliga livsföringen och hjälpmedel kan ibland förskrivas för att underlätta/möjliggöra lek. Hjälpmedel för vistelse i fritidshus, för semesterresa och vid tillfällig vistelse på annat ställe än där brukaren är bosatt, samt hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion ligger utanför sjukvårdshuvudmannen ansvar och berättigar inte till lån av hjälpmedel. I dessa situationer är det den enskildes personliga ansvar att själv ombesörja och bekosta eventuella hjälpmedel. Utanför sjukvårdshuvudmannens ansvar faller även exempelvis: - hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering - arbetshjälpmedel (för brukaren på dennes arbetsplats) - arbetstekniska hjälpmedel, undantag; se kap 3.5 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

19 Region Östergötland och länets kommuner - speciella anordningar/hjälpmedel i samband med bilanpassning - grundutrustning hos huvudman/vårdgivare - pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorg och skola - åtgärder som går under Lagen om bostadsanpassningsbidrag 3.2 Grundutrustning Det åligger respektive huvudman/vårdgivare att inreda och med hjälpmedel utrusta varje verksamhet, oberoende av driftform, som till exempel klinik, dagcenter, skola eller särskild boendeform, så att miljön motsvarar de behov som finns eller kan väntas uppstå för dem som vistas där. I grundutrustning ingår även hjälpmedel som kan användas av flera brukare i den aktuella verksamheten, till exempel transportrullstol. 3.3 Personligt förskrivna hjälpmedel Personligt förskrivna hjälpmedel är avgiftsfria lån från sjukvårdshuvudmannen. Undantag; se Förskrivningsanvisningar. Sjukvårdshuvudmannen svarar för service- och reparationskostnader orsakade av normalt slitage. Service och reparation av förskrivna hjälpmedel får endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med, undantag; se kap 6. Personligt förskrivna hjälpmedel är endast avsedda att användas av den brukare till vilken hjälpmedlen har förskrivits och får inte överlåtas till någon annan. Hjälpmedel som används av flera personer eller som behövs/används vid behandling i slutenvård betraktas inte som personliga hjälpmedel. Anpassning/specialanpassning av hjälpmedel Anpassning och specialanpassning är två olika begrepp. Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att passa den enskilde brukaren och att detta sker inom de ramar som tillverkaren anger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som godkänns av tillverkaren eller genom justering av inställbara funktioner. Då brukarens behov inte kan tillgodoses genom anpassning finns ibland möjligheten att specialanpassa en produkt för den aktuella brukaren. Med specialanpassning avses sådan förändring av medicintekniska produkter utförd av förskrivare, tekniker eller annan person med kompetens inom området, där hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet förändrats utanför de ramar som tillverkaren angivit. (För övrigt se Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11) Specialanpassning kan ske genom att man kombinerar produkter på ett sätt som inte tillverkaren/tillverkarna avsett gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt konstruerar och tillverkar en ny produkt använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde avvikande från tillverkarens anvisningar En specialanpassning på ett förskrivet hjälpmedel ska beställas av förskrivare genom en skriftlig anvisning och vara avsedd för en namngiven brukare. Beställningen ska innehålla åtgärdens syfte och önskat utförande. n ansvarar för anpassningens funktionella Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

20 Region Östergötland och länets kommuner del och tekniker eller annan person som utför anpassningen ansvarar för att det tekniskt är fackmannamässigt utfört. Det är också förskrivarens ansvar att den specialanpassade produkten förses med nödvändig och individuellt anpassad brukarinformation. n kompletterar om möjligt befintlig bruksanvisning eller om behov finns formulerar en ny. Innan en specialanpassning tas i bruk ska förskrivaren godkänna anpassningen skriftligt. Specialanpassningen skall därutöver också uppfylla lagstiftningens krav på dokumentation, identifierbarhet och spårbarhet (SFS Lagen om medicintekniska produkter 1993:584). Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte anpassning av egenägda produkter, med undantag av datorer. Se Förskrivningsanvisningar. Installation, nedmontering och återställning i ordinärt boende Installation kan bli aktuellt för vissa hjälpmedel, till exempel taklyft, porttelefon eller duschbrits. Fastighetsägaren måste ge sitt tillstånd innan sådan installation utförs. Sjukvårdshuvudmannen bekostar och ombesörjer installation och nedmontering av förskrivna hjälpmedel som ligger inom sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde. Ersättning utgår inte retroaktivt till brukare/anhörig som själv bekostat installation/nedmontering av hjälpmedel. Återställning bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen. Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel i ordinärt boende Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel får av säkerhetsskäl endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Brukaren faktureras en avgift per styck, för flyttning av dessa hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig ut avgift för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle. Det gäller såväl vid flytt till annan bostad, som vid flyttning av dessa hjälpmedel inom samma bostad, när behov av ned- och uppmontering finns. 3.4 Avvikelse från grundsortiment/-utförande Om brukaren önskar avvikelse från grundsortiment/-utförande, utöver vad det medicinska behovet kräver och vad som ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvar, betalar brukaren själv den merkostnad som uppstår. Ett sådant önskemål kan endast tillgodoses när det går att helt särskilja merkostnaden för brukarens önskemål från sjukvårdshuvudmannens kostnad, så att det inte leder till några extra utgifter för den betalande enheten, till exempel i form av högre månadshyra för hjälpmedlet. Önskas till exempel annan färg på hjälpmedlet betalar brukaren både för den eventuella merkostnaden för annan färg än den/de som finns i sjukvårdshuvudmannens sortiment, samt återställningskostnad. Den sammanlagda merkostnaden betalas alltid i samband med att hjälpmedlet förskrivs. För barn och ungdom upp till 18 år gäller att de kan få välja färg på sin rullstol utifrån leverantörens standardfärger, utan någon merkostnad. 3.5 Arbetstekniska hjälpmedel Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetsplatsen är lämpligt utformad utifrån arbetsmiljösynpunkt. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

21 Region Östergötland och länets kommuner förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet, samt ansvarar för att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Att personal har den utrustning/de arbetstekniska hjälpmedel och den utbildning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt, är därmed arbetsgivarens ansvar. Med arbetstekniska hjälpmedel avses sådan utrustning som erfordras för att anställd personal ska kunna utföra sitt arbete på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt. (För övrigt se Arbetsmiljölag SFS 1977:1160) Som arbetstekniska hjälpmedel kan till exempel räknas: - personlyft och lyftsele (hjul- eller taklyft) - glidmatta - vridplatta - uppresningsbälte - elsäng/sänglyft - vårdaraggregat till rullstol För arbetstekniska hjälpmedel i ordinärt boende är arbetsgivaren ansvarig när kommunalt anställd personal eller upphandlad verksamhet (till exempel assistent/hemtjänst) finns. Regler och rutiner utformas av respektive kommun. Då personlig assistent är anställd av enskild person, är denne i lagens mening arbetsgivare enligt LASS (Lagen om assistansersättning) och därmed också ansvarig för den arbetstekniska utrustningen och all utbildning kring denna utrustning som behövs. Samma ansvar har privata/kooperativa assistansbolag. För arbetstekniska hjälpmedel som används i skolmiljö ansvarar skolan. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hjälpmedel till icke-anställd förälder/anhörig som vårdar barn/anhörig i hemmet. I de fall brukaren med hjälp av något av ovanstående hjälpmedel blir självständig i en aktivitet, är hjälpmedlet inte att betrakta som ett arbetstekniskt hjälpmedel, utan ska då förskrivas som ett hjälpmedel för personligt bruk. Undantag från ovanstående: Sjukvårdshuvudmannen har kostnadsansvar för arbetstekniska hjälpmedel till personliga assistenter som är anställda enligt ovan av enskild brukare eller där brukaren har avtal om motsvarande tjänst med privat/kooperativt vård-/assistansbolag. Sjukvårdshuvudmannens ansvar innefattar i dessa fall inte utbildning av personal, utöver den utbildning/information som alltid ges i samband med förskrivning/introduktion av ett hjälpmedel. Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning avseende icke-anställd anhörig, ska följas i dessa fall. 3.6 Egenansvar Egenansvar är åtgärder som den enskilde själv kan besluta om utan att det behöver föregås av professionell bedömning och utprovning. Sjukvårdshuvudmannen har inte något ansvar för egenansvarsprodukter. Däremot har förskrivaren en viktig roll när det gäller att bistå med information, individuella/generella råd och rekommendationer. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Det finns hjälpmedel som har karaktären av egenansvarsprodukter i en persons vardag. Med egenansvarsprodukter menas i detta sammanhang produkter/hjälpmedel som går att köpa i handeln, till exempel i affär, per postorder eller på apotek och som inte kräver sjukvårdens specialkunskap. Egenansvar avseende dessa produkter/hjälpmedel innebär för den enskilde att såväl införskaffa som att bekosta dessa. Se även kap 6. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

22 Region Östergötland och länets kommuner 4. Vem har rätt att få hjälpmedel förskrivna? 4.1 Personer boende i Östergötland För att vara berättigad till personligt förskrivna hjälpmedel måste man vara folkbokförd i Östergötland. 4.2 Barn, ungdomar och studerande Som barn och ungdom räknas de som är upp till 18 år. Barn och ungdomar som är under 18 år och på grund av studier måste bo någon annanstans än hos sina föräldrar ska ändå vara folkbokförda hos dem. Detta gäller så länge de fortsätter i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning som påbörjats före 18 års ålder. En person över 18 år som studerar på eftergymnasial skola ska folkbokföras där han/hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, det vill säga på studieorten. Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte produkter i standardutförande som normalt anskaffas till barn, till exempel stol och sulky. Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, gymnasieskola, statlig och kommunal vuxenutbildning samt högskola/universitet. Skolan ansvarar för lämplig grundutrustning, det vill säga för att utrusta med de hjälpmedel som behövs så att miljön motsvarar de behov som finns eller kan väntas uppstå för dem som vistas där; se kap 3.2. Skolan ansvarar för att förskrivna hjälpmedel som används i skolan förvaras på ett betryggande sätt. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar inte för interna omflyttningar av hjälpmedel eller flytt av hjälpmedel till annan skola inom kommunen. Skolhuvudmannen har alltid kostnadsansvar för grundutrustning, pedagogiska hjälpmedel, läromedel och lokalanpassning, liksom för anpassning av egen utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformad så att även elever med funktionshinder kan fungera i skolmiljön under hela skoldagen. Region Östergötland har kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel till barn och ungdomar som beviljats korttidsvistelse enligt beslut om insats från LSS 9.6. Angående dubbelförskrivning till barn- och ungdomar; se kap Personer folkbokförda i annat län Enligt Folkbokföringslagen är man skyldig att ändra folkbokföring vid avflyttning från länet. Förskrivning av hjälpmedel till utomlänspatienter kan enligt Riksavtalet bli aktuellt vid fritt vårdsökande eller vid vård på specialistremiss. I dessa fall ska Östergötlands regler följas vid hjälpmedelsförskrivning i vårt län, men sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd ska betala hela kostnaden för hjälpmedlen. Hjälpmedel till utomlänspatient ska förskrivas i samråd med och godkännas av sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd, om kostnaden överstiger kr eller om hjälpmedlet behöver installation, anpassning eller kan komma att ha behov av teknisk service/reparation i en framtid. Praxis är dock att kontakt alltid tas med sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd innan hjälpmedelsförskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

23 Region Östergötland och länets kommuner Motsvarande regler gäller för personer folkbokförda i Östergötland som söker vård i annat län. Enligt avtal om Hemsjukvård överförs detta ansvar enligt ovan till den kommun/habiltering som har hemsjukvårdsansvar/habiliteringsansvar om behovet överensstämmer med Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Förskrivning av hjälpmedel i annat län för behov utöver Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning faktureras Region Östergötland, i de fall Riksavtalet har följs. Hjälpmedelsförskrivning utöver Riksavtalet ansvarar förskrivande län själv för. Hjälpmedelskonsult ska alltid kontaktas för rådgivning i ärenden som gäller östgötar som har förskrivits hjälpmedel i annat län. 4.4 Utländska personer folkbokförda i Östergötland Samma regler gäller som för svenskar bosatta i Östergötland. 4.5 Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Svensk medborgare, som förväntas vara bosatt i annat land längre tid än ett år, ska inte vara folkbokförd i Sverige. Hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet. Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land Hjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress samt kopia på EU-kortet till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas Hjälpmedel endast för akut behov kan förskrivas och bekostas av den sjukvårdshuvudman som svarar för vården. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 4.6 Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige För alla utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige, gäller att hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i hemlandet. Utländska personer bosatta i EU/EES-området Hjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. För att styrka sin rätt till nödvändig vård ska ett EU-kort (eller provisoriskt intyg om EU-kort) visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av EU-kort eller intyg till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

24 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Saknas EU-kort kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar hjälpmedlet. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i sitt EU-hemland. Utländska personer bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utländska personer bosatta i Konventionsländer Personer från länder som Sverige har sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsavtal med har rätt till akut vård och hjälpmedel för akut behov. (Avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada som är sådana konventionsländer). För att styrka sin rätt till akut vård ska pass eller Försäkringsintyg från hemlandet visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av patientens ID-handling (pass eller Försäkringsintyg) till Försäkringskassan, som ersätter kostnaderna. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utländska personer bosatta i övriga länder Personer från övriga länder har inte rätt till kostnadsfri vård eller kostnadsfria hjälpmedel. Det betyder att dessa patienter själva får betala hela kostnaden för vård och hjälpmedel. Detta gäller såväl barn som vuxna. 4.7 Asylsökande - utländska personer som söker uppehållstillstånd Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har asylsökande samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. När det gäller behov av nödvändiga hjälpmedel, det vill säga hjälpmedel som är helt nödvändiga för att kunna klara den dagliga livsföringen, har enligt Hemsjukvårdsavtalet länets kommuner ansvar för bedömning och förskrivning i hemsjukvård, medan regionen ansvarar för bedömning och förskrivning till asylsökande som får hälso- och sjukvård via regionen. Förskrivna hjälpmedel till asylsökande ska alltid köpas. Kommunen/förskrivande enhet inom Region Östergötland fakturerar regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd för köp av dessa hjälpmedel. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. När det gäller behov utöver nödvändiga hjälpmedel, enligt ovan, har regionen ansvar för all bedömning, förskrivning och kostnad för köp av dessa hjälpmedel. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas för fakturering av dessa köpta hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. LMA-kortet som styrker att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket, ska alltid visas upp och giltighetstiden måste kontrolleras. Den asylsökandes LMA-nummer ska uppges. Sjukvårdshuvudmannens åtagande gäller fram till och med när den asylsökande fått beslut om permanent uppehållstillstånd och blir folkbokförd alternativt får ett avvisningsbeslut. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

25 Region Östergötland och länets kommuner Vid hjälpmedelsförskrivning till asylsökande ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. 4.8 Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har gömda och papperslösa personer samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. Vid hjälpmedelsförskrivning till gömda och papperslösa ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Personer som i dagligt tal kallas för papperslösa är i huvudsak: personer som har sökt asyl i Sverige, fått avslag på ansökan, men ändå valt att stanna i landet. Dessa kallas ofta för gömda personer. personer som har kommit till Sverige utan att söka asyl, men som ändå vistas i landet för att till exempel arbeta svart. personer som har kommit till Sverige legalt och som söker vård utan att uppge sin riktiga identitet. Region Östergötland har ansvar för bedömning, förskrivning och kostnad för köp av hjälpmedel till dessa personer. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas för fakturering av dessa köpta hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. 4.9 Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, 33 Staten ersätter sjukvårdshuvudmannens kostnader för vård, läkemedel och hjälpmedel under vissa förutsättningar för skyddsbehövande/tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som vid tiden för uppehållstillstånd har sjukdom/funktionshinder som kräver varaktig vård minst tre år. Det gäller folkbokförda icke-svenska medborgare. En förutsättning är att sammanlagda kostnader för vård, läkemedel, tolk och hjälpmedel uppgår till minst kr per brukare och år per sjukvårdshuvudman. Dessa individer har samma rättigheter till hjälpmedel som övriga folkbokförda i länet; se kap 4.5. Är ett nytt sådant ärende aktuellt kontaktar förskrivaren kommunen/region Östergötland och lämnar uppgifter i ärendet. Första ansökan ska göras inom tre år från kommunplaceringsdatum. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

26 Region Östergötland och länets kommuner 5 Förskrivaransvar 5.1 Allmänt För att brukare med funktionsnedsättning ska få tillgång till hjälpmedel krävs en förskrivning. Personer med förskrivningsrätt ansvarar för förskrivning av lämpligt hjälpmedel. När en förskrivare inte själv besitter all den kunskap som krävs för en förskrivning är det viktigt att vid behov samråda med övriga berörda inom eventuella behandlingsteam, länets hjälpmedelskonsulter och/eller hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Förskrivningsrätten innebär ansvar för bedömning, utprovning, information, inträning och uppföljning. Förskrivning av hjälpmedel innebär ett helhetsansvar och inte enbart utlämnande av ett hjälpmedel. Den enskilde brukaren ska informeras om behandlingsmetoder och hjälpmedel som står till buds utifrån brukarens behov och sjukvårdshuvudmannen sortiment, samt om övriga produkter, som är av särskild betydelse för den enskilde. Det vill säga förskrivaren ska även kunna ge viss information/råd om produkter som inte finns att tillgå som förskrivningsbara hjälpmedel. 5.2 Förskrivarkompetens För att få förskriva hjälpmedel krävs att personen ska ha beviljats förskrivningsrätt för förskrivning av hjälpmedel i Östergötland, samt ha genomgått förskrivarutbildning avseende hjälpmedelsförskrivning i Östergötland. ha kunskap om samt följa de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller hjälpmedelsverksamhet. ha kunskap om samt följa Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning. ha kunskap om samt följa gemensamma rutiner avseende hjälpmedelsområdet. ha god kännedom om det fastställda hjälpmedelssortimentet. delta i hjälpmedelsvisningar och fortlöpande utbildningar inom det sortiment man förskriver hjälpmedel ur. genomgå, i förekommande fall, riktade kurser och temadagar för att få utprova vissa specifika hjälpmedel. Upprätthålls inte kompetensen avseende ovanstående krav, kan sjukvårdshuvudmannen återta förskrivningsrätten. 5.3 Förskrivning av hjälpmedel n ska göra en helhetsbedömning utifrån brukarens funktionsnedsättning, hans/hennes medicinska, sociala och psykologiska status, samt utifrån boendemiljö och hjälpmedlets funktion. ansvara för att ett hjälpmedel fungerar i den miljö det ska användas, innan en förskrivning görs. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

27 Region Östergötland och länets kommuner planera förskrivning av hjälpmedel i samverkan med den enskilde och/eller närstående. Den enskilde och/eller närstående ska få möjlighet att delta i processen och vara delaktig i de val som görs. vid förskrivning utgå från enklast möjliga hjälpmedel ur Östergötlands sortiment som kan fungera i den aktuella situationen för att uppnå godtagbar funktion utifrån behov och förväntad nytta. ta med i sin bedömning att hjälpmedel kan komplettera andra eventuella insatser, men får inte bli alternativ till en aktiv rehabilitering. Hjälpmedel får inte heller ersätta andra lämpliga åtgärder. anpassa och samordna förskrivning av hjälpmedel med andra insatser från Region Östergötland, kommun och andra myndigheter. dokumentera bedömning och förskrivning av hjälpmedel enligt Patientdatalagen. I ansvaret för att förskriva hjälpmedel ingår också att i samband med förskrivning informera brukare och i förekommande fall anhörig/personal, om hur hjälpmedlet används och fungerar, samt att informera om brukarens ansvar. Byte av hjälpmedel medges endast då brukarens hjälpmedelsbehov eller funktionsstatus har förändrats eller då befintligt hjälpmedel av förskrivare eller tekniker bedöms som utslitet. Förtroendeförskrivning innebär att förskrivare från icke kostnadsansvarig enhet, förskrivare från Region Östergötland eller privat anställd förskrivare, har beviljad förskrivningsrätt för hjälpmedel där hjälpmedelskostnaderna styrs till respektive kommun där aktuell brukare är folkbokförd. För att erhålla förskrivningsrätt krävs alltid att man genomgått obligatorisk förskrivarutbildning. Förtroendeförskrivare har samma ansvar att följa gällande regelverk kring hjälpmedelsförskrivning som övriga förskrivare. I komplexa ärenden inom sjukhusvård/specialistenhet när förskrivning av kostsamma hjälpmedel är aktuellt, till exempel kommunikationshjälpmedel, elsäng, elrullstol eller avancerad manuell rullstol, ska samråd ske med förskrivare inom rehabiliterande hemsjukvård/habilitering, innan förskrivning görs. 5.4 Behovsinriktat synsätt Hjälpmedel förskrivs enligt ett behovsinriktat synsätt. Ett behovsinriktat synsätt innebär att det är brukarens behov i kombination med Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning som är vägledande för vilka hjälpmedel som kan förskrivas. Behovsbedömningen ska göras utifrån brukarens hela livssituation, vilket innebär att fysiska såväl som psykiska och sociala behov ska beaktas. Alla brukare med ett upplevt hjälpmedelsbehov, har rätt att få behovet bedömt av medicinskt kunnig personal med behörighet att förskriva hjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

28 Region Östergötland och länets kommuner Utprovningstrappa 0 n gör en behovsbedömning med Regelverket för hjälpmedelsförskrivning som grund. Bedömningen visar att 4 behov finns av en anpassad produkt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 5 behov finns av en produkt utanför Östergötlands hjälpmedelssortiment och/eller regelverk. Särskild prövning. 3 behov finns av en basprodukt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 2 behov finns av en standardprodukt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 1. behov finns av en produkt som är ett egenansvar. Brukaren kan få råd avseende lämplig produkt. 5.5 Uppföljning av förskrivning Uppföljning och utvärdering av förskrivna hjälpmedel ska ske efter varje förskrivning. Beroende på brukarens situation, funktionsnedsättning eller andra orsaker kan flera uppföljningar behöva göras. I de fall förskrivaren därefter bedömer fortsatt uppföljning som obehövlig, det vill säga att brukaren bedöms klara att själv ta ansvar för hjälpmedlet och dess användning, kan ärendet avslutas. Ansvaret övertas i dessa fall av brukaren och innebär att brukaren själv ansvarar för att vända sig till sjukvårdshuvudman/förskrivare vid förändrade behov, förändrat hälsotillstånd eller annat som påverkar hjälpmedelsanvändningen. n bedömer i varje enskilt fall när och om detta är aktuellt. När ett ärende avslutas ska bedömningen dokumenteras i journal. För elrullstol finns krav på årlig uppföljning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

29 Region Östergötland och länets kommuner Om uppföljning/åtgärd ska göras av förskrivare inom annan enhet måste en aktiv överrapportering och överenskommelse om uppföljning/åtgärd göras. Hjälpmedel ska inte användas längre än nödvändigt. En felaktig eller alltför långvarig användning kan motverka andra rehabiliteringsinsatser och är inte heller kostnadseffektiv. 5.6 Sortiment/Särskild prövning Östergötlands sortiment tas fram för att täcka de flesta brukares behov, utifrån sjukvårdshuvudmannens åtagande. Det finns dock alltid en liten grupp brukare med mycket komplexa behov, som inte kan tillgodoses utifrån sjukvårdshuvudmannens fastställda sortiment och/eller regelverk för hjälpmedelsförskrivning. I dessa fall finns möjlighet för förskrivare att få sitt ärende prövat hos länets hjälpmedelskonsulter genom en så kallad Särskild prövning. måste vara medvetna om att hjälpmedel utanför sjukvårdshuvudmannens sortiment ofta blir mer kostsamma att hantera och kan få konsekvenser för brukaren vad gäller möjlighet till olika tillbehör, samt ge upphov till längre leverans- och reparationstider. Sjukvårdshuvudmannens bekostar inte tillbehör till hjälpmedel som motsvarar behov som även icke- funktionshindrade personer kan ha i sin vardag; till exempel regnskydd, åkpåsar, almanackor, armbandsur, madrasser eller olika former av väskor. 5.7 Information till brukare Vid all hjälpmedelsförskrivning ska förskrivaren lämna sjukvårdshuvudmannens informationsblad Hjälpmedelslån till brukare och gå igenom innehållet tillsammans med brukaren eller vid behov anhörig/god man/personal. n ska informera brukare och vid behov annan berörd person om hjälpmedlets syfte och användningsområde samt ge en beskrivning av hjälpmedlets funktioner, underhåll och brukarens ansvar vart brukaren vänder sig för frågor om reparation och underhåll att man rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd vart brukaren vänder sig vid förändrande behov att hjälpmedlet är ett lån av sjukvårdshuvudmannen i Östergötland och ska återlämnas när behovet upphör eller förändras var brukaren kan återlämna hjälpmedel 5.8 Dubbelförskrivning Med dubbelförskrivning menas förskrivning av två hjälpmedel med likartad funktion till samma brukare. Grundprincipen är att man från sjukvårdshuvudmannen kan få en uppsättning av hjälpmedel förskrivet. Undantag och förtydliganden avseende dubbelförskrivning; se Förskrivningsanvisningar. Bedömer förskrivare att det finns behov av dubbelförskrivning, utöver vad som anges i förskrivningsanvisningarna, ska en Särskild prövning av ärendet alltid göras, innan en eventuell förskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

30 Region Östergötland och länets kommuner Undantag från grundprincipen kan göras för barn och ungdom upp till 18 år, eller som därefter fortsätter att gå i gymnasieskola. Syftet med att utrusta med mer än ett hjälpmedel är i dessa fall att underlätta för barn med behov av att kontinuerligt vistas i flera miljöer, till exempel hem och skola. Detta gäller endast för stora och tunga hjälpmedel och där det bedöms som orealistiskt att i stort sett dagligen transportera hjälpmedlen mellan de olika platserna. Dubbelförskrivning av elrullstol kan inte göras. Trippelförskrivning kan godkännas efter en särskild prövning av ärendet t.ex. i de fall barnet har vårdnadshavare som bor i separata boenden och ett nödvändigt behov av ett visst hjälpmedel, som ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde, finns i såväl båda föräldrarnas bostad som i skolan. I de fall dubbelförskrivningen görs med syftet att ena hjälpmedlet ska placeras och användas i skolan, ska detta hjälpmedel återlämnas när skolgången avslutas. I de fall dubbelförskrivning görs med placering av hjälpmedel hos vårdnadshavare i separata boenden, ska hjälpmedlen återlämnas när barnet fyller 18 år eller senast när han/hon slutar gymnasieskolan. Brukaren kan behålla en uppsättning av de hjälpmedel som behövs i det boende där han/hon då är folkbokförd i Östergötland. Den andra uppsättningen hjälpmedel ska återlämnas. 6 Brukaransvar Samhällsutvecklingen går generellt sett mot ett ökat individuellt ansvarstagande. Denna utveckling pågår inom många områden av vilka hälso- och sjukvården är ett. De etiska principerna för prioritering som lagts fast av riksdagen är utgångspunkten för Region Östergötlands och länets kommuners arbete med att utveckla tillämpbara metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. 1. Människovärdesprincipen; alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen; resurserna bör fördelas efter behov. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen; vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Som inom hälso- och sjukvården i övrigt har brukaren också ett egenansvar inom hjälpmedelsområdet. Den enskilde har ansvar för sin egenvård, det vill säga att själv ta aktivt ansvar för sin hälsa; vilket även innebär ett ansvar att själv införskaffa och bekosta hjälpmedel som ligger utanför sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde och som den enskilde bedömer att han/hon behöver: se även kap 3.6. När en person får ett hjälpmedel förskrivet från sjukvårdshuvudmannen tar han/hon också på sig ett ansvar för detta. Då hjälpmedelsbrukaren inte kan ta det ansvaret, är omyndig eller saknar rättslig kapacitet, övergår ansvaret till personal/god man/vårdnadshavare. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

31 Region Östergötland och länets kommuner Brukarens ansvar Vid förändrat hjälpmedelsbehov: ta kontakt med förskrivare om hjälpmedelsbehovet förändras, hjälpmedlet behöver anpassas eller inte fungerar som avsett. Brukaren får inte själv förändra hjälpmedlets funktion, t ex anpassa det eller montera något på hjälpmedlet. Vid behov av förändring/anpassning på hjälpmedel ska kontakt tas med förskrivare för bedömning och eventuell åtgärd. Underhåll av hjälpmedel: kontinuerligt underhålla personligt förskrivna hjälpmedel. Som normalt underhåll avses varje åtgärd som med vissa intervaller bör utföras för att undvika onödig förslitning av hjälpmedlen; till exempel rengöring, smörjning, byte/laddning av batterier samt pumpning och vid behov byte av däck. Till normalt underhåll räknas även lagning vid punktering på rullstol och sulky. Reparation och service: ta kontakt med hjälpmedelsleverantören när hjälpmedlet är i behov av reparation eller service samt att rengöra hjälpmedlet innan det lämnas in för reparation. Reparation och service får endast utföras av hjälpmedelsleverantören. Förvaring av hjälpmedel: förvara hjälpmedlen enligt anvisning, så att de inte försämras utöver normal förslitning. Förbrukningsmaterial: själv bekosta förbrukningsartiklar till hjälpmedlet, till exempel däck och slang, batterier etc. Hjälpmedel är personligt förskrivna: inte låna ut, hyra ut, sälja eller på annat sätt avyttra förskrivna hjälpmedel. Stulet, skadat eller förkommet hjälpmedel: anmäla stöld, förkommet hjälpmedel eller skada på hjälpmedel till förskrivare. Först därefter kan en eventuell ny förskrivning av hjälpmedel göras. Stöld bör även anmälas till polisen. Ersätta sjukvårdshuvudmannen för stulna eller på annat sätt förkomna hjälpmedel. Ersätta sjukvårdshuvudmannen för skadade hjälpmedel eller hjälpmedel som har utsatts för ovarsam hantering/förstörts utöver normal förslitning. Flytt inom Östergötland: själv flytta sina personligt förskrivna hjälpmedel till nya bostaden. Undantag; elsäng och fast installerade hjälpmedel. Brukaren faktureras en avgift per styck för flyttning av dessa hjälpmedel; se kap 3.3. Flytt från länet: ta kontakt med sin hjälpmedelsförskrivare för att få klarhet i vilka hjälpmedel som måste återlämnas och vilka som kan övertas av den nya sjukvårdshuvudmannen och därmed tas med vid flytten. Återlämna de hjälpmedel som den nya sjukvårdshuvudmannen inte övertar ansvaret för. Flytt till särskilt boende: själv återlämna hjälpmedel till sjukvårdshuvudmannen när brukaren avser att flytta till särskilt boende inom länet, förutom de hjälpmedel som brukaren tar med sig vid fortsatt behov i det särskilda boendet. Återlämning av hjälpmedel: själv återlämna hjälpmedel till sjukvårdshuvudmannen när behovet upphört/förändrats eller på anmodan. Detta gäller även hjälpmedel som är förskrivna för användning i annan miljö än hemmet; till exempel i skolan. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

32 Region Östergötland och länets kommuner Hämtning av elsäng, ståhjälpmedel, elrullstol, komfortrullstol, hjullyft och fast installerade hjälpmedel bekostas av sjukvårdshuvudmannen. För fast installerade hjälpmedel; se även Förskrivningsanvisningar. Hjälpmedlen ska vid återlämnandet vara rengjorda. Sjukvårdshuvudmannen rekommenderar brukaren att se över sitt försäkringsskydd. Det är särskilt angeläget när det gäller elrullstolar, stöldbegärliga hjälpmedel och hjälpmedel som lätt tappas bort. Hjälpmedel är ur försäkringssynpunkt lös egendom som patienten innehar för privat bruk. För hjälpmedel som används och förvaras inom någon verksamhet (till exempel förskola, skola, särskilda boendeformer) ansvarar verksamheten för att hjälpmedlen förvaras på ett betryggande sätt. Respektive verksamhet har ansvaret för hjälpmedel som förvaras där enligt principen om aktsamhetskrav, oavsett om man har försäkring som täcker eller inte. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

33 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivningsanvisningar Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

34 Region Östergötland och länets kommuner FÖRSKRIVNINGSANVISNINGAR MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL STIMULATOR FÖR SMÄRTLINDRING / TENS Kan förskrivas till brukare med smärttillstånd för att ge symtomatisk smärtlindring. Grundorsaken till smärtillståndet ska vara utredd. Förskrivningen är tidsbegränsad till 3 månader. Kvarstår behov av TENS efter denna tid, är det ett egenansvar som brukaren får ombesörja och bekosta. Informationsblad om ovanstående ska överlämnas till brukaren i samband med förskrivning. Länk till Informationsblad: handikappservice/hjalpmedelsforskrivning/rutiner-och-nedladdningsbara-dokument-/informationsblad- Nervstimulator-for-smartlindring-TENS/ Ny förskrivning till samma brukare kan endast göras om behovet avser smärttillstånd för annan problematik/diagnos. Anmärkning L och S/F med verifierad TENS-utbildning, bestående av separat kurs omfattande minst en dag teori och en dag praktik, eller som har TENSutbildning i sin grundexamen/utbildning. Ssk vid smärtmottagning med utbildning enligt ovan. Kan inte förskrivas för t.ex. sårläkningsbehandling, muskelstimulering eller smärtlindring vid förlossning. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. gel, tejp och elektroder, är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. Kontraindikationer: TENS skall inte förskrivas till personer med pacemaker. Kan förskrivas i särskilda fall efter samråd med kardiolog eller behandlande läkare. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

35 Region Östergötland och länets kommuner SLEMSUG Kan förskrivas till brukare med nedsatt hostkraft i kombination med ökad slembildning samt till tracheotomerad brukare. Läkarbedömning av behovet av slemsug, måste föregå förskrivning av slemsug. Dubbelförskrivning L, S/F eller Ssk inom verksamhet med ansvar för ovanstående brukargrupp, som har den specialkunskap och/eller erfarenhet av behandling med slemsug som behövs. Medges till tracheotomerad brukare, då behov av två slemsugar finns. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

36 Region Östergötland och länets kommuner ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL ANTIDECUBITUSDYNOR Anmärkning Generella behovskriterier Övriga rullstolsdynor; se rubriken Förflyttning rullstol Kan förskrivas till brukare som ligger i riskzonen att få trycksår och/eller brukare som redan har trycksår. Enkla förebyggande dynor ska först ha uteslutits innan mera avancerade dynor förskrivs. Detta gäller även inom varje undergrupp. Vid förskrivning av AD-dyna måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 TRYCKFÖRDELANDE DYNOR Kan förskrivas till brukare med behov av tryckfördelning i sittandet. A, S/F TRYCKFÖRDELANDE OCH POSITIONERANDE DYNOR Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av både tryckfördelning och positionering i sittandet. A, S/F TRYCKAVLASTANDE DYNOR Kan förskrivas till brukare med risk för trycksår eller då trycksår uppstått. Anmärkning A, S/F I denna grupp dynor ingår både förebyggande dynor och behandlande dynor. Var uppmärksam på att vissa av dessa dynor inte är lämpade för personer med kraftigt nedsatt bålstabilitet eller låg tonus. TRYCKAVLASTANDE OCH POSITIONERANDE DYNOR Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av både tryckavlastning och positionering i sittandet. Anmärkning A, S/F I denna grupp dynor ingår både förebyggande och behandlande dynor. Vid osäkerhet av val av produkt kontakta hjälpmedelsleverantören. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

37 Region Östergötland och länets kommuner ANTIDECUBITUSDYNA TILL TOALETT Anmärkning Kan förskrivas till brukare med trycksår, eller tidigare svårbehandlade trycksår, som har behov av antidecubitusdyna för att kunna sitta på vanlig toalettstol en längre stund. A, S/F Kan inte förskrivas enbart i smärtlindrande syfte. Behov av enklare mjuksits till toalettstol är ett egenansvar som brukaren får ombesörja och bekosta. ANTIDECUBITUSMADRASS Generell anmärkning Införskaffande av lämplig madrass av god kvalitet, utifrån brukarens funktionsnedsättning, är ett personligt ansvar. Gäller såväl vanlig madrass som bäddmadrass. AD-madrass kan inte förskrivas enbart i smärtlindrande syfte. Det är viktigt att förskrivning av AD-madrass inte ersätter god omvårdnad, inspektion av huden osv. Riskfaktorer att betänka är friktion, skjuvkraft, värme och fuktighet. Vid förskrivning av AD-madrasser måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 FÖREBYGGANDE MADRASS Kan förskrivas i förebyggande syfte till brukare i riskzonen att få trycksår i liggande. A, S/F, Ssk BEHANDLANDE MADRASS Kan förskrivas till brukare med trycksår eller mycket hög risk för trycksår, med behov av behandlande madrass. Behandlande madrass ur standardsortiment kan även förskrivas i förebyggande syfte till brukare i riskzonen att få trycksår, där en förebyggande madrass inte uppfyller brukarens behov. A, S/F, Ssk Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

38 Region Östergötland och länets kommuner RÖRELSE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP BARN: CYLINDERKUDDE OCH GYMNASTIKKIL Anmärkning Kan endast förskrivas till barn med funktionsnedsättning som har behov av daglig träning och behandling. Hjälpmedlet ska vara en del av en sjukgymnastisk behandlingsplan. S/F Det är förskrivarens ansvar att introducera och tillse att personer finns runt brukaren som kan fullfölja aktuell behandling/träning. BARN: TIPPBRÄDA / STÅSTÖD Kan förskrivas till barn som p.g.a. funktionsnedsättning har regelbundet, långvarigt medicinskt behov av daglig ståträning, ståmobilisering och/eller andningsbehandling. Hjälpmedlet ska vara en del av en sjukgymnastisk behandlingsplan. Kan förskrivas för tillfälligt behov under en postoperativ behandlingsperiod. Tippbräda med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till barn där manuell tippbräda inte fungerar. Ståstöd med drivhjul kan förskrivas till brukare med god armfunktion, som har behov av att förflytta sig självständigt under pågående ståträning. Anmärkning S/F Det är förskrivarens ansvar att introducera och tillse att personer finns runt brukaren som kan fullfölja aktuell behandling/träning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

39 Region Östergötland och länets kommuner TIPPBRÄDA / STÅSTÖD Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har regelbundet, långvarigt medicinskt behov av daglig ståmobilisering, ståträning och/eller andningsbehandling. Hjälpmedlet ska vara en del av en sjukgymnastisk behandlingsplan. Kan förskrivas för tillfälligt behov under en postoperativ behandlingsperiod. Tippbräda med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där manuell tippbräda inte fungerar, t.ex. på grund av hög brukarvikt. Tippbräda/ståstöd väljs utifrån brukarens funktionsnedsättning. Brukaren ska ha tillräcklig bra bålstabilitet och huvudkontroll för att klara att stå i ståstöd. Ståstöd med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där ståstöd utan el-funktion inte fungerar. Anmärkning S/F Kan endast förskrivas för användning i det egna hemmet. Det är förskrivarens ansvar att introducera och tillse att personer finns runt brukaren som kan fullfölja aktuell behandling/träning. Det är viktigt att förskrivaren före förskrivning förvissar sig om att det finns plats för tippbrädan/ståstödet i hemmet. POSITIONERINGSKUDDE Dubbelförskrivning Kan förskrivas till brukare med väldokumenterad stor risk för begynnande eller manifesta felställningar och/eller tryckssår, med behov av positioneringsstöd i liggande. Gäller brukare som inte själv kan bibehålla eller ändra position i liggande. Enklare lösningar ska ha uteslutits. A, S/F Förskrivning av två eller flera positioneringskuddar medges om det finns ett nödvändigt behov av mer än en positioneringskudde för att skapa ett fungerande positioneringsstöd i liggande. Dubbelförskrivning utifrån behov av tvätt kan inte göras. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

40 Region Östergötland och länets kommuner FORMGJUTEN SITS FORMGJUTEN SITS Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med svår sittproblematik, som inte går att lösa med enklare stöd eller anpassning/specialanpassning. A, S/F Barn som är i behov av formgjuten sits ska anmälas till Länsteam Sitt, Habiliteringen i Linköping. För vuxen brukare med behov av formgjuten sits ska anmälan göras för utprovning hos Hjälpmedelsleverantören. Avser hela sitsar, formgjutna delar samt specialtillverkade dynor och ryggar. FORMGJUTEN HYGIENSITS Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med svår sittproblematik, som inte går att lösa med enklare stöd eller anpassning/specialanpassning av annat hygienhjälpmedel. A, S/F Barn som är i behov av formgjuten hygiensits ska anmälas till länsteamet Sittverksamhet, inom Barn- och ungdomshabiliteringen. För vuxen brukare med behov av formgjuten hygiensits ska anmälan göras för utprovning hos Hjälpmedelsleverantören. Finns behov av både formgjuten sits och formgjuten hygiensits bör förskrivning/utprovning göras vid samma tillfälle. Förskrivning av formgjuten hygiensits inkluderar hygienunderrede. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

41 Region Östergötland och länets kommuner ADL MEKANISKT ÄTHJÄLPMEDEL Anmärkning Kan förskrivas till brukare som på grund av rörelsehinder inte kan äta självständigt. Brukaren måste med hjälpmedlet bli självständig i att äta/inta föda. A Vid förskrivning av mekaniskt äthjälpmedel måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, som t.ex. tallrik och bestick, är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. BARN: ADL-BÄNK Anmärkning Kan förskrivas till barn som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande för att möjliggöra självständig på- och avklädning. A Kan endast förskrivas för användning i det egna hemmet. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

42 Region Östergötland och länets kommuner KROPPSBURET SKYDDSMATERIAL 0906 HUVUDSKYDD HJÄLM Kan förskrivas till brukare med t.ex. hemofili, demens eller grav epilepsi, där stor risk för huvudskada föreligger. A, S/F BÄLTE, SELE OCH VÄST Anmärkning Kan endast förskrivas till brukare med behov av att förbättra och underlätta positionering och säkerhet i sittande, i förskrivet hjälpmedel. A, S/F En förskrivning förutsätter att man följer Socialstyrelsens riktlinjer om Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna: Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 12/2013. Länk till Socialstyrelsens sida Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Förskrivna bälten, selar och västar får inte ersätta bilbälte. HÖFTSKYDD Kan förskrivas till brukare med benskörhet och väldokumenterad stor fallproblematik/risk för fall. Vid bedömning ska medicinering, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar samt gångförmåga beaktas, jmfr riskbedömning Downtown Fall Risk Index, se: Ny förskrivning till samma brukare kan inte göras över tid. A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

43 Region Östergötland och länets kommuner Anmärkning Max två höftskydd kan förskrivas. Därefter är behovet ett egenansvar som brukaren får ombesörja och bekosta. Ska inte förskrivas till brukare där höftskydd bedöms kunna innebära en risk för felanvändning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

44 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK 0912 BARN: TOALETTSITS Anmärkning Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som har behov av stöd i sittande vid toalettbesök. Möjligheten att använda toalettsits, med eller utan trappsteg, som finns att köpa i handeln ska uteslutas innan förskrivning. A Toalettsitsar som enbart har till uppgift att minska hålet kan inte förskrivas. BARN: MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL Se rubriken Hjälpmedel vid bad och dusch. ARMSTÖD SOM MONTERAS PÅ TOALETT Dubbelförskrivning Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd för att självständigt kunna sätta sig och/eller resa sig från toalettstol. Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som har behov av stöd i sittande vid toalettbesök. A, S/F Medges vid boende i flera våningsplan, där brukaren har behov av att använda toalett på två våningsplan. TOALETTSTOL, FRISTÅENDE Anmärkning Kan förskrivas till brukare som, framför allt nattetid, inte hinner/kan förflytta sig till ordinarie toaletten i tid. A, S/F, Ssk Avser fristående toalettstolsförhöjning med hel hink. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

45 Region Östergötland och länets kommuner TOALETTSTOLSFÖRHÖJNING, FRISTÅENDE Dubbelförskrivning Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd för att kunna sätta sig och/eller resa sig från toalettstol. A, S/F, Ssk Medges vid boende i flera våningsplan, där brukaren har behov av att använda toalett på två våningsplan. TOALETTSTOLSFÖRHÖJNING, FAST Dubbelförskrivning Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd för att kunna sätta sig och/eller resa sig från toalettstol, där fristående toalettstolsförhöjning inte får plats eller av andra skäl, på grund av funktionsnedsättningen, inte fungerar. A, S/F Medges vid boende i flera våningsplan, där brukaren har behov av att använda toalett på två våningsplan. TOALETTSITS MED INBYGGD LYFTANORDNING Kan förskrivas till brukare som har behov av inbyggd lyftanordning för att möjliggöra självständiga toalettbesök. Brukaren måste bli självständig i alla moment vid toalettbesök med hjälpmedlet. Innan toalettsits med inbyggd lyftanordning kan förskrivas ska möjligheten till toalettbesök med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Toalettsits med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där toalettsits med gasfjäder inte fungerar tillfredsställande. A MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL Se rubriken Hjälpmedel vid bad och dusch. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

46 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL VID BAD OCH DUSCH 0933 Generella behovskriterier Ett hjälpmedel för bad/dusch kan förskrivas. Förskrivning av mer än ett hjälpmedel för bad/dusch är att betrakta som dubbelförskrivning. BARN: BADSTOL Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning för att underlätta vid dusch, där andra hjälpmedel inte fungerar tillfredsställande. A BARN: MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som behöver mycket stöd i sittande vid toalettbesök och/eller duschning. Innan tiltbar dusch- och toastol på hjul förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel utan tilt ha uteslutits. A DUSCHSTOL Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter att duscha stående, i de fall där duschpall inte ger tillräckligt stöd. A, S/F, Ssk BADBRÄDA Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning för att möjliggöra dusch i badkar. A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

47 Region Östergötland och länets kommuner VRIDBAR DUSCHSTOL FÖR BADKAR Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning för att möjliggöra dusch i badkar, i de fall där badbräda inte ger tillräckligt stöd. A, S/F BADKARSLYFT Anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av duschhjälpmedel, i de fall där badkarslyft kan ersätta annat duschhjälpmedel och vara ett alternativ till en bostadsanpassning. Innan badkarslyft förskrivs ska möjligheten till duschning i badkar med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. A Badkarslyft kan inte förskrivas utifrån medicinskt behov av varma bad, behov av vattenlek eller liknande. MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL UTAN DRIVHJUL Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av hjälp vid toalettbesök/duschning och som inte kan förflytta sig till/från toalett/duschplats med hjälp av gånghjälpmedel, inom rimlig tid. Innan dusch- och toastol på hjul förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Kan även förskrivas till rullstolsburen brukare för att minska antalet överflyttningar. A, S/F MED DRIVHJUL Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, för att möjliggöra självständig förflyttning vid toalettbesök och/eller dusch. Innan dusch- och toastol med drivhjul förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. A Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

48 Region Östergötland och länets kommuner TILTBAR Kan förskrivas till brukare med grav funktionsnedsättning, som har svårigheter att sitta upprätt. Innan tiltbar dusch- och toastol förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel utan tilt ha provats och uteslutits. A, S/F DUSCHVAGN Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har behov av att duscha liggande. Det vill säga brukaren klarar inte att duscha i sittande. Innan duschvagn förskrivs ska möjligheten till dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. A DUSCHBORD /-BRITS Anmärkning Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har behov av att duscha liggande. Det vill säga det fungerar inte för brukaren att duscha i sittande. Innan duschbord/-brits förskrivs ska möjligheten till dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. A Brukaren måste ha fastighetsägarens tillstånd till montering som kräver fast installation. Återställning efter nedmontering; se Hjälpmedelsguiden. Vid flyttning av fast installerade hjälpmedel ska brukaren kontakta förskrivare. Avgift för flyttning av fast installerade hjälpmedel är 1250 kr per hjälpmedel; se Hjälpmedelsguide kap 3.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

49 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM 1203 Generellt - dubbelförskrivning För samtliga gånghjälpmedel som hanteras med en arm, gäller att förskrivning av två lika hjälpmedel medges i de fall brukaren har behov av två hjälpmedel samtidigt för att uppnå en säker förflyttning. STÖDKÄPP Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel. A, S/F, Ssk Avgift 100 kr per käpp Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. KRYCKKÄPP Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel och där stödkäpp inte ger tillräckligt stöd. A, S/F, Ssk Avgift 100 kr per käpp för enkel kryckkäpp, 200 kr per käpp för övriga kryckkäppar. Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. UNDERARMSKRYCKA, RA-KRYCKA Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel och där enklare hjälpmedel inte ger tillräckligt stöd eller där brukaren löper risk att felbelasta vid användande av enklare hjälpmedel. A, S/F Avgift 200 kr per käpp Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

50 Region Östergötland och länets kommuner AXILLARKRYCKA Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel. Innan axillarkrycka förskrivs ska möjligheten till förflyttning med kryckkäpp ha provats och uteslutits. A, S/F Avgift 200 kr per käpp Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. FYRPUNKTSSTÖD (bock, kvadrant) Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter där enklare hjälpmedel inte ger tillräckligt med stöd. A, S/F GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA 1206 GÅSTATIV (betastöd) Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter, då annat gånghjälpmedel inte kan användas. A, S/F BARN: ROLLATOR Kan förskrivas till barn med förflyttningssvårigheter, som har behov av rollator för att klara självständig förflyttning, då annat gånghjälpmedel inte ger tillräckligt med stöd för säker förflyttning. Kan även förskrivas till barn som har gåstol förskriven som förflyttningshjälpmedel då barnet bedöms kunna klara självständig förflyttning med rollator på sikt. A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

51 Region Östergötland och länets kommuner ROLLATOR Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter, som har behov av rollator för att klara självständig inomhusförflyttning i vardagsaktiviteter, då annat gånghjälpmedel inte ger tillräckligt med stöd för säker förflyttning. A, S/F Rollator endast för utomhusbruk kan inte förskrivas. Undantag; kan förskrivas till brukare med behov av kontinuerlig syrgasbehandling. GÅSTOL Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter och med behov av sittstöd i gående. Brukaren ska ha tillräcklig bålstabilitet för att hålla sig upprätt i gåstol. Brukaren måste bli självständig i förflyttning med hjälpmedlet. A, S/F Barn: Särskild prövning vid behov av två gåstolar (för inne- och utebruk) i samma miljö. GÅBORD Anmärkning Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gåbord för att klara inomhusförflyttning. Innan gåbord förskrivs ska möjligheten till förflyttning med enklare hjälpmedel som t.ex. gåstativ eller rollator ha uteslutits. Gåbord med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där gåbord utan el-funktion inte fungerar. Brukaren måste bli självständig, eller självständig med tillsyn, i förflyttning med hjälpmedlet. A, S/F Tipprisk föreligger om hjälpmedlet används vid förflyttning över trösklar. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

52 Region Östergötland och länets kommuner ÖVRIGA FORDON 1227 BARN: SITTVAGN, SULKY Kan förskrivas till barn, då barnet på grund av funktionsnedsättning har behov av sittvagn med specialfunktioner och då sulky ersätter rullstol. Möjligheten att använda sittvagn/sulky som finns att köpa i handeln ska ha provats och uteslutits innan förskrivning. Dubbelförskrivning i form av sulky/manuell rullstol medges under en tidsperiod till barn som har sulky förskriven och har börjat övergå till att sitta i rullstol, men som inte klarar att sitta i rullstol hela dagarna och där sittställningen behöver kompletteras med en mer vilande position periodvis under dagen. Kontinuerlig uppföljning ska göras. Anmärkning A, S/F Syskonsulky kan inte förskrivas. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. däck och slang samt lagning av punktering, är brukarens/vårdnadshavarens ansvar att ombesörja och bekosta. Regncape, åkpåse, väskor och liknande tillbehör kan inte förskrivas; se Hjälpmedelsguide kap 6. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

53 Region Östergötland och länets kommuner ÖVERFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL 1230 Generell anmärkning Då brukare förflyttas av personal och/eller anställd anhörig betraktas hjälpmedlet som arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; Undantag se Hjälpmedelsguide kap 3.5 GLIDBRÄDA OCH GLIDMATTA Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av hjälpmedlet för att bli självständig/delvis självständig vid överflyttningar. Kan även förskrivas till brukare där icke-anställd anhörig har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensamt hem. A, S/F VRIDPLATTA / VRIDPLATTA MED STÖDHANDTAG OCH KNÄSTÖD / ÖVERFLYTTNINGSPLATTFORM Anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionshinder som vårdas av icke anställd anhörig som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensamt hem, för att underlätta överförflyttningar. Överflyttningsplattform kan förskrivas till brukare där vridplatta med stödhandtag och knästöd inte fungerar. A, S/F För vridplatta avsedda för användning i bilsäte ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. UPPRESNINGS-/ VÅRDBÄLTE Kan förskrivas till brukare med funktionshinder som vårdas av icke-anställd anhörig som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensamt hem, för att underlätta vid förflyttningar. A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

54 Region Östergötland och länets kommuner PERSONLYFT 1236 Generell anmärkning Då brukare förflyttas av personal och/eller anställd anhörig, betraktas hjälpmedlet som arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; Undantag se Hjälpmedelsguide kap 3.5 HJULLYFT FÖR LYFTSELE / STÅLYFT Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av personlyft för att möjliggöra överflyttning av brukaren i sov- och badrum till/från rullstol, säng och hygienhjälpmedel, då icke-anställd anhörig har ansvaret för den dagliga omvårdnaden av brukaren. Innan lyft förskrivs ska möjligheten till överflyttning med enklare hjälpmedel ha undersökts och uteslutits. Stålyft kan förskrivas till brukare som har tillräcklig god ståfunktion för säker överflyttning. Personlyft för resor och dylikt är brukarens personliga ansvar. Anmärkning A, S/F För lyftsele, se separat förskrivningsanvisning. STATIONÄR LYFT (fristående eller takmonterad) Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av personlyft för att möjliggöra överflyttning - då brukaren självständigt klarar överflyttningen - då icke-anställd anhörig har ansvaret för den dagliga omvårdnaden av brukaren. Stationär lyft kan förskrivas för användning i sov- eller badrum som är så trånga att hjullyft inte fungerar, eller då det p.g.a. funktionsnedsättningen är omöjligt att använda en hjullyft. Stationär lyft kan endast förskrivas för långvariga behov. Anmärkning A, S/F För lyftsele, se separat tillämpningsanvisning. I första hand ska fristående lyft (vägg-/stolpmontage) förskrivas. n ska med en enkel skiss och måttangivelser precisera placeringen av takskenan, eller tas beslut om placering vid gemensamt hembesök med tekniker. Rum till rum lösningar kan inte förskrivas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

55 Region Östergötland och länets kommuner Brukaren måste alltid ha fastighetsägarens tillstånd till montering som kräver fast installation. Återställning efter nedmontering; se Hjälpmedelsguide kap 3.3. Vid flyttning av fast installerade hjälpmedel ska brukaren kontakta förskrivare. Avgift för flyttning av fast installerade hjälpmedel är 1250 kr per hjälpmedel; se Hjälpmedelsguide kap 3.3 Dubbelförskrivning Medges endast i de fall där brukaren enligt ovan har ett behov av personlyft i såväl sovrum som badrum och då hjullyft inte fungerar i båda rummen. I första hand förskrivs då en stationär lyft och en hjullyft. LYFTSELE Anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av personlyft för att möjliggöra överflyttning. A, S/F n ansvarar för att tillse att förskriven lyftsele är godkänd för användning i kombination med aktuell galge/personlyft. Lyftselar måste av säkerhetsskäl kasseras om någon del är trasig eller nött. Länk till rutin vid uppföljning av lyftsele: Reparationer får endast utföras av tillverkaren. Det samma gäller för anpassningar, då selarna endast är godkända i sitt grundutförande. Flerförskrivning Dubbelförskrivning medges i de fall där brukaren på grund av funktionsnedsättning har behov som kräver två olika typer av selar, t.ex. lyftsele och hygiensele eller när behov av två identiska selar finns p.g.a. frekvent behov av att tvätta selarna. För brukare som använder ståskal och har behov av personlyft och ståskalsväst för uppresning i ståskal, kan även ståskalsväst förskrivas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

56 Region Östergötland och länets kommuner FÖRFLYTTNING RULLSTOL MANUELL RULLSTOL 1221 Generella behovskriterier Generell anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som är i behov av manuell rullstol för sin förflyttning. Kan även förskrivas till barn med kroniskt funktionshinder där behov av rullstol varierar över tid. För rullstol som ska användas av flera brukare inom samma boendeform ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För rullstol/tillbehör eller anpassning avsedd för idrottsaktiviteter ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För rullstol som enbart ska användas på brukarens arbetsplats ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För tillfälliga behov; se transportrullstol och bakhjulsdriven rullstol. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. däck och slang samt lagning av punktering, är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. Regncape, åkpåse, väskor och liknande tillbehör kan inte förskrivas; se Hjälpmedelsguide kap 6. Dubbelförskrivning Medges vid boende i flera våningsplan med trapphiss, där brukaren har behov av rullstol i två våningsplan. Medges när brukaren har fått vårdaraggregat förskrivet då: - vårdaraggregatet inte går att montera p.g.a. rullstolens låga höjd. - brukaren inte klarar att förflytta sig självständigt inomhus p g a vårdaraggregatets placering eller tyngd, när anhörig p.g.a. funktionsnedsättning inte klarar att montera av/på vårdaraggregatet. Vid behov av två rullstolar med olika sittställningar för att möjliggöra självständig förflyttning inne/ute, kan särskild prövning göras. TRANSPORTRULLSTOL OCH BAKHJULSDRIVEN RULLSTOL Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av vårdarmanövrerad rullstol för sin förflyttning. Behovet ska vara bestående, och frekvent; brukaren ska ha behov av transportrullstol/bakhjulsdriven rullstol minst en gång i veckan. Bakhjulsdriven rullstol kan även förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av rullstol för att möjliggöra egen förflyttning. Kan även förskrivas till brukare som, under en rehabiliteringsperiod, av medicinska skäl inte klarar förflyttning inomhus och kring bostaden med gånghjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

57 Region Östergötland och länets kommuner Kan även förskrivas till barn som, p.g.a. låg ålder eller för att möjliggöra skolgång, behöver rullstol under en rehabiliteringsperiod. A, S/F MELLANAKTIV RULLSTOL OCH AKTIV RULLSTOL Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med funktionsnedsättning som är i behov av rullstol med flera inställningsmöjligheter/tillbehör eller en lättmanövrerad rullstol med låg vikt. Brukaren ska vara en aktiv användare av rullstol och/eller vara i behov av rullstolens anpassningsmöjligheter avseende, t.ex. sitt- och köregenskaper. Enklare rullstol ska först ha uteslutits innan mellanaktiv eller aktiv rullstol kan förskrivas. A, S/F KOMFORTRULLSTOL Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som p g a sittproblematik har behov av t ex tiltfunktion, bålstöd, nackstöd mm. Enkla rullstolar ska först ha provats och uteslutits innan komfortrullstol kan förskrivas. A, S/F RULLSTOL MED UPPRESNINGSFUNKTION (stårullstol) Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med funktionsnedsättning som har behov av att kunna utföra olika ADL-aktiviteter stående. Rullstol med stå/uppresningsfunktion ska även fungera tillfredställande avseende körfunktion för brukaren. A, S/F Hjälpmedlet ska inte ersätta åtgärd i form av bostadsanpassning. Kan inte förskrivas för ståträning. Vid behov av ståträning, se rubriken Rörelse- och balansträningsredskap. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

58 Region Östergötland och länets kommuner TILLÄGGSUTRUSTNING TILL MANUELL RULLSTOL 1224 ELEKTRISKA DRIVHJUL Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med kraftigt nedsatt muskelkraft/uthållighet för att möjliggöra självständig förflyttning och/eller där elektriska drivhjul kan ersätta elektrisk rullstol. Bilateral arm/handfunktion krävs. A, S/F Förskrivning av elektriska drivhjul samt elrullstol medges inte. Vid behov av ytterligare en manuell rullstol, utan elektriska drivhjul, för att möjliggöra förflyttning inne/ute, kan särskild prövning göras. AVTAGBART MITTFRAMHJUL (frihjul) TILL AKTIV RULLSTOL Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med förskriven högaktiv rullstol för att möjliggöra självständig förflyttning. Återkommande behov av att köra i miljö där det är svårt att ta sig fram med högaktiv rullstol, måste föreligga. Brukaren ska självständigt, eller med viss hjälp, kunna sköta på- och avmontering av mittframhjulet. A, S/F ENARMSDRIFT Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av enarmsdrift för att möjliggöra självständig förflyttning. A, S/F Det ska först ha uteslutits att det fungerar att sparka sig fram i rullstol. ELEKTRISK RYGGVINKLING OCH / ELLER ELEKTRISK TILTFUNKTION TILL KOMFORTRULLSTOL Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med nedsatt bålbalans och/eller med hög risk för trycksår och med ett frekvent behov av att byta sittställning, ryggvinkling eller sittvinkling. En förutsättning är att brukaren inte har någon annan i sin närhet som kan sköta detta manuellt. Brukaren skall självständigt kunna sköta reglaget/styrdosan. A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

59 Region Östergötland och länets kommuner VÅRDARBROMS Kan förskrivas till rullstolsburen brukare då den som kör brukaren inte klarar att bromsa i utförsbackar. Kan även förskrivas till barn som på grund av bristande kognitiv funktionsförmåga öppnar/låser bromsarna och orsakar skaderisk för sig själv och/eller andra. A, S/F DRIVAGGREGAT (vårdaraggregat) Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare då icke-anställd anhörig, boende i gemensam bostad, inte klarar att skjutsa brukaren, p.g.a. hög brukarvikt eller vid kraftigt kuperad utemiljö. Drivaggregat kan också förskrivas utifrån den anhöriges medicinska status, t.ex. hjärt- eller ledsjukdom. I dessa fall krävs samråd med den anhöriges läkare. A, S/F Då brukare förflyttas av personal och/eller anställd anhörig, betraktas hjälpmedlet som arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; undantag se Hjälpmedelsguide kap 3.5 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

60 Region Östergötland och länets kommuner RULLSTOLSDYNA / RULLSTOLSRYGG 1812 Anmärkning Antidecubitusdynor för rullstolar; se rubriken Antidecubitushjälpmedel DYNA FÖR KORTTIDSSITTANDE Kan förskrivas till rullstolsburen brukare som enbart har behov av en enkel dyna, typ standarddyna. A, S/F POSITIONERANDE DYNOR Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av positionering i sittande; till exempel för att bryta spasticitet, ge bättre bålbalans eller liknande. A, S/F SVANKKUDDE Kan förskrivas till brukare med behov av enklare positionering i rullstol. A, S/F ENKEL RULLSTOLSRYGG Kan förskrivas till brukare med behov av enklare positionering i rullstol, t.ex. ställbar ryggklädsel. A, S/F RULLSTOLSRYGG FÖR POSITIONERING Anmärkning Kan förskrivas till brukare med nedsatt sittkontroll och/eller bålstabilitet, kyfos eller scolios. Enklare rullstolsryggar ska först ha provats och uteslutits. A, S/F Utprovning och montering ska alltid göras med hjälp av tekniker/hjälpmedelsutprovare från hjälpmedelsleverantören. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

61 Region Östergötland och länets kommuner ELEKTRISK RULLSTOL 1221 Elrullstol kan förskrivas till rullstolsburen brukare med bestående funktionsnedsättning, då förflyttningsbehovet inte enbart kan tillgodoses med manuell rullstol. Vid förskrivning för utomhusbruk ska först uteslutas att manuell rullstol i kombination med hjälp av annan person eller andra transportmedel, t.ex. egen bil eller färdtjänst, kan fungera tillfredställande för förflyttningsbehovet ute. Elrullstol kan även förskrivas till barn där fysisk aktivitet är kontraindicerad, t.ex. vid allvarlig progredierande muskelsjukdom. Elrullstol kan förskrivas för att möjliggöra förflyttning inomhus, utomhus eller en kombination av dessa båda behov. Brukaren ska kunna framföra rullstolen självständigt och utan att utsätta sig själv eller andra för fara. Behovet skall vara frekvent och regelbundet, d.v.s. brukaren ska ha ett i stort sett dagligt behov av elrullstol. Elrullstol endast för säsongsanvändning medges inte. Den elektriska rullstolen ska påtagligt öka brukarens delaktighet i dagliga aktiviteter, t.ex. i fråga om att sköta hushållet, delta i sociala aktiviteter, göra inköp och utföra andra ärenden. Elrullstol kan inte förskrivas då elrullstol av scootermodell som finns tillgänglig i handeln, bedöms kunna uppfylla brukarens behov. För brukare som är i behov av rullstol för utomhusförflyttningar, men klarar sig utan rullstol inomhus och där brukarens behov för övrigt överensstämmer med behovskriterierna för elrullstolsförskrivning, kan särskild prövning göras. Det är förskrivarens ansvar att bedöma att det inte föreligger medicinska eller andra hinder för säker elrullstolsanvändning hos brukaren. Brukare med epilepsi/epileptiska anfall måste ha varit anfallsfri under minst 1 år. Vid förskrivning av elrullstol ska förskrivaren följa sjukvårdshuvudmannens rutin för bedömning och förskrivning av elrullstol. Länk till rutin: I denna rutin ingår bland annat bedömning av behov, boendemiljö samt brukarens kognitiva och motoriska förmåga. I rutinen ingår att förskrivaren ska ta in ett medicinskt underlag från läkare och väga in detta i bedömningen. Brukaren ansvarar för att laddning och förvaringsplats för hjälpmedlet finns. Elrullstolen ska förvaras och laddas i låsbart, klimatisolerat utrymme, där temperaturen inte understiger +5 grader C. Att laddnings- och förvaringsplats för elrullstol finns, ska ha kontrollerats av förskrivaren vid hembesök före utprovning/förskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

62 Region Östergötland och länets kommuner Föräldrar/vårdnadshavare ansvarar för att barn framför elrullstolen i lämplig miljö och inte utgör fara för sig själv eller andra i trafiken/omgivningen. Uppföljning av elrullstol ska göras inom 3 månader efter förskrivning. Därefter ska en årlig uppföljning med omprövning av behovet göras. Länk till rutin: Förlängd utprovningsperiod Ibland kan det vara nödvändigt att under en tidsbegränsad utprovningsperiod bedöma om elrullstol är ett lämpligt förflyttningshjälpmedel och om brukaren självständigt kan framföra elrullstolen på ett säkert sätt. För vuxna är den förlängda utprovningsperioden maximerad till 3 månader, men för barn måste behovet bedömas individuellt. Innan en sådan utprovningsperiod påbörjas ska brukare och anhöriga vara informerade om förutsättningarna och målen för utprovningsperioden. Om den förlängda utprovningsperioden inte faller väl ut ska elrullstolen återlämnas. Förutsättningarna och målen som ska uppnås under utprovningsperioden ska journalföras. Anmärkning A Vid behov av elrullstol för såväl inomhus- som utomhusbruk måste val av modell noga övervägas, då dubbelförskrivning inte medges. Terränggående elrullstol kan enbart förskrivas till brukare boende i lantlig miljö där behov finns på grund av terräng/underlag. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. däck och slang samt lagning av punktering, är brukarens ansvar att bekosta. All reparation, inklusive lagning/byte av däck och slang på elrullstol, får endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Backspeglar, väskor och liknande tillbehör kan inte förskrivas; se Hjälpmedelsguide kap 6. Det är viktigt att upplysa om brukaransvaret, samt rekommendera att brukaren ser över sitt försäkringsskydd; se Hjälpmedelsguide kap 6. För elrullstol som enbart skall användas på brukarens arbetsplats ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen; se Hjälpmedelsguide kap 3.1 TILLÄGGSUTRUSTNING TILL ELEKTRISK RULLSTOL 1224 SITSLYFT Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av sitslyft för att självständigt klara olika ADL-aktiviteter. A Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

63 Region Östergötland och länets kommuner ELEKTRISK RYGGVINKLING, TILT, BENSTÖD SAMT ALTERNATIVA STYRSÄTT Anmärkning Kan förskrivas till brukare som har medicinskt eller funktionellt behov av dessa tillbehör. A Ovanstående tillbehör kan inte förskrivas enbart för att ge ökad komfort i sittandet. Brukaren skall självständigt kunna sköta reglaget/styrdosan. STÅFUNKTION/VERTIKALSITS Anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av ståfunktion för att självständigt klara att utföra ADL-aktiviteter i upprätt ställning. A Av säkerhetsskäl ska ståfunktion inte förskrivas till brukare som lutar sig framåt/åt sidan. Åtgärd i form av bostadsanpassning ska alltid beaktas. Kan inte förskrivas för ståträning. Vid behov av ståträning, se rubriken Rörelse- och balansträningsredskap. Undantag från detta kan göras för barn med muskelsjukdom då ståfunktion kan förskrivas för ståträning, som ersättning för annat ståhjälpmedel. Kan endast förskrivas till brukare som enligt förskrivningsanvisningarna är berättigad att få en elrullstol förskriven. Särskild prövning DUBBELKOMMANDO Anmärkning Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har begränsad uthållighet och är i behov av körhjälp delar av dagen. A Kan endast förskrivas till brukare som enligt förskrivningsanvisningarna är berättigad att få en elrullstol förskriven. Särskild prövning Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

64 Region Östergötland och länets kommuner HEMHJÄLPMEDEL SITTMÖBEL 1809 BARN: STOL FÖR POSITIONERING Kan förskrivas till barn som på grund av motorisk funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande. Kan även förskrivas till barn med kognitiv funktionsnedsättning i form av mycket stora beteendestörningar, som gör att en fungerande lösning i sittande inte går att nå på annat sätt. Barnstol med elunderrede kan förskrivas till barn där barnstol utan elunderrede inte fungerar utifrån för hög brukarvikt. Barnstolar som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. A, S/F BARN: ARBETSSTOL Generella behovskriterier Innan arbetsstol förskrivs ska först ha uteslutits att behovet kan tillgodoses med enklare hjälpmedel. Köksstol, kökspall/hög pall, inställbar kontorsstol eller annan sittmöbel som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Arbetsstol kan inte förskrivas som transporthjälpmedel. BARN: MANUELL ARBETSSTOL Kan förskrivas till barn som på grund av bestående funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande. Behov av centralbroms för att självständig kunna förflytta sig i och ur stol och/eller behov av de speciella egenskaper och tillbehör som finns till arbetsstol ska föreligga. A, S/F Anmärkning Arbetsstol i skolan; se Hjälpmedelsguide kap 3.2 BARN: ELEKTRISK ARBETSSTOL Kan förskrivas till barn som på grund av bestående funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande. Behov av el-höjdreglering för att självständigt kunna förflytta sig i och ur stol samt behov av centralbroms ska föreligga. Barnet ska självständigt kunna sköta reglagen. Arbetsstol med manuellt reglerad höjdinställning ska först ha uteslutits. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

65 Region Östergötland och länets kommuner A, S/F Anmärkning Elarbetsstol i skolan; se Hjälpmedelsguide kap 3.2 ARBETSSTOL Generella behovskriterier Innan arbetsstol förskrivs ska först uteslutas att behovet kan tillgodoses med enklare hjälpmedel, såsom sittkudde/kildyna eller pall. Köksstol, kökspall/hög pall, inställbar kontorsstol eller annan sittmöbel som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Smärta i rygg (rygginsufficiens), nacke eller axlar och/eller behov av att sitta ergonomiskt riktigt, eller enbart behov av att sitta och arbeta, berättigar inte till arbetsstol. Arbetsstol kan inte förskrivas som transporthjälpmedel. MANUELL ARBETSSTOL Kan förskrivas till brukare med starkt nedsatt eller ingen gångförmåga för att självständigt klara köksaktiviteter och där behovet är bestående och inte kan tillgodoses med befintligt förflyttningshjälpmedel. Behov av centralbroms ska föreligga. A, S/F ELEKTRISK ARBETSSTOL Kan förskrivas till brukare med starkt nedsatt eller ingen gångförmåga, där stolen är enda möjlighet till att självständigt kunna resa och sätta sig, förflytta sig samt självständigt klara köksaktiviteter. Behovet ska vara bestående. Arbetsstol med manuellt reglerad höjdinställning ska först ha provats och uteslutits. Behov av centralbroms ska föreligga. A, S/F COXITSTOL Kan förskrivas till brukare med svår sittproblematik, som p.g.a. rörelseinskränkning i höftled inte kan sitta på annat sätt. Olika typer av sittdynor ska först ha provats och uteslutits. A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

66 Region Östergötland och länets kommuner RAMP 1830 PORTABEL RAMP Anmärkning Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med ett tillfälligt behov av ramp i bostaden, i väntan på bostadsanpassning eller under en behandlings- /rehabiliteringsperiod. Förskrivningen är tidsbegränsad till 3 månader. n ansvarar för uppföljning. A, S/F På ramper anges max lastvikt och högsta nivåskillnad som ramperna är lämpliga för. Två och tre meters ramper finns att förskriva. Två meters ramp: max nivåskillnad = 40 cm. Tre meters ramp: max nivåskillnad = 60 cm. Vid användning av portabla ramper måste brukare i manuell rullstol bli skjutsad av annan person. För ramp som avser att underlätta för anställd personal ansvarar arbetsgivaren. För permanent ramp ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För ramp att använda på brukarens arbetsplats samt i fritidsboende ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen; se Hjälpmedelsguiden. TRÖSKELRAMP Anmärkning Dubbelförskrivning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning vid tillfälligt behov av tröskelramp i bostaden, i väntan på bostadsanpassning eller under en behandlings-/rehabiliteringsperiod. Förskrivningen är tidsbegränsad till 3 månader (undantag; se Anmärkning). n ansvarar för uppföljning. A För permanent tröskelramp ansvarar normalt inte sjukvårdshuvudmannen. Tröskelramp kan dock förskrivas som permanent lösning i de fall en bostadsanpassning inte är möjlig att göra. Förskrivning av två eller flera tröskelramper medges om behov finns. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

67 Region Östergötland och länets kommuner SÄNGTILLBEHÖR, SÄNG 1812 / 1815 FÖRHÖJNINGSKLOSSAR, FÖRHÖJNINGSBEN Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av förhöjning för att ta sig i/ur säng. Kan förskrivas för att vid behov förhöja matbord samt i vissa fall även förskrivas för att höja fåtölj om detta bedöms bli en säker lösning. Kan förskrivas till brukare med medicinskt behov av dränage/högläge. A, S/F, Ssk SÄNGRYGGSTÖD, ELEKTRISKT REGLERBART Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av elektriskt sängryggstöd för att klara lägesändring och/eller förflyttning i och ur säng. Sängryggstöd kan också förskrivas till brukare som har medicinskt behov av lägesförändring av sängryggen, t.ex. till person med hjärt-, lungsjukdom eller motsvarande. Enklare lösningar ska först ha uteslutits. A, S/F STÖDHANDTAG TILL SÄNG 1812 Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av stödhandtag för att underlätta lägesändring i säng eller förflyttning i/ur säng. A, S/F LYFTBÅGE (fristående sängdävert) 1812 Anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av lyftbåge för att underlätta lägesändringar i säng. A, S/F Lyftbåge/sängdävert ska inte förskrivas för förflyttning i/ur säng. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

68 Region Östergötland och länets kommuner SÄNGGRIND 1812 Anmärkning Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av sänggrind för att förhindra fall ur säng. A, S/F En förskrivning förutsätter att man följer Socialstyrelsens riktlinjer om Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna: Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 12/2013. Länk till Socialstyrelsens sida Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna GRINDSKYDD 1812 Anmärkning Kan förskrivas till brukare som på grund av ofrivilliga rörelser skadar sig på sänggrinden eller fastnar i grinden. A, S/F Kan endast förskrivas som tillbehör till förskriven elektriskt reglerbar säng FALLSKYDDSMATTA Kan förskrivas till brukare med väldokumenterad stor fallproblematik/risk för fall i samband med självständig förflyttning i/ur säng. Vid bedömning ska medicinering, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar samt gångförmåga beaktas, jmfr riskbedömning Downtown Fall Risk Index, se: Anmärkning A, S/F Övriga aspekter som ska vägas in i bedömningen är t.ex. behov av nattbelysning, behov av larm, lämplig sänghöjd, behov av sänggrind. Ska inte förskrivas i de fall fallskyddsmattan bedöms kunna innebära en snubbelrisk. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

69 Region Östergötland och länets kommuner SÄNG, ELEKTRISKT REGLERBAR Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av elsäng för att självständigt klara förflyttning i/ur säng och/eller lägesändring i säng. Kan även förskrivas till icke-anställd anhörig som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensam bostad och för behovet att hjälpa brukaren i nämnda aktiviteter. Kan förskrivas till brukare med medicinskt behov av hjärtsängläge, d.v.s. behov av såväl högläge av ryggstödet som lågläge av bendelen. Extra bred säng, 105 cm kan endast förskrivas av medicinska skäl, t.ex. till brukare med kraftig övervikt eller grav spasticitet. Innan elsäng förskrivs ska man först ha uteslutit att komplettera befintlig säng med t.ex. reglerbart sängryggstöd, sängklossar och/eller ev. sängdävert. Anmärkning A, S/F Kan inte förskrivas för att ersätta säng som inte uppfyller normal standard, t.ex. utsliten säng, kök-, bäddsoffa eller turistsäng. Madrass är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. Då personal/anställd anhörig har behov av elsäng för att sköta eller hjälpa brukaren i/ur säng eller vid lägesändring i säng, betraktas sängen som ett arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; se Hjälpmedelsguide kap 3.5. Flyttning av elsäng (ned- och uppmontering) måste utföras av hjälpmedelsleverantören. Avgift för flyttning av elsäng är 1250 kr; se Hjälpmedelsguide kap 3.3. SPJÄLSÄNG, HÖJ- OCH SÄNKBAR MED ÖPPNINGSBARA GRINDAR 1812 Kan förskrivas till rullstolsburen småbarnsförälder, eller småbarnsförälder med annat stort rörelsehinder, för att möjliggöra självständig skötsel av sitt barn i spjälsäng. A SPECIALSÄNG MED HÖGA GRINDAR BARNSÄNG MED HÖGA GRINDAR Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som på grund av beteendestörning har behov av höga grindar för sin trygghet och säkerhet. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

70 Region Östergötland och länets kommuner Anmärkning A Särskild prövning vid behov av barnsäng med höga grindar av andra medicinska skäl. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

71 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION 2142 Generell anmärkning En förutsättning för att ett samtalshjälpmedel ska kunna förskrivas är att en noggrann kartläggning görs av förmåga och behov hos brukaren. En förskrivning förutsätter en engagerad och motiverad omgivning som kan ta ansvar för att stödja brukaren samt för att hjälpmedlet kommer till användning. n ansvarar för att introducera/handleda personal/anhörig kring brukaren, i metoden och samtalsapparatens funktion. Vid förskrivning av samtalshjälpmedel krävs i de flesta fall en längre inträningsperiod med flera uppföljningar; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 HJÄLPMEDEL FÖR TALFLYT Anmärkning Kan förskrivas till brukare med stora stamningsproblem, där traditionell behandling inte har gett tillräcklig effekt och som får ett bättre talflyt vid användning av hjälpmedel. Lo Vid förskrivning av hjälpmedel för talflyt måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 KOMMUNIKATIONSKARTA Anmärkning Kan förskrivas till brukare med tal- och/eller språkskada, vid behov av ett kompletterande kommunikationssätt. Förskrivs som eller i syfte att göra kommunikationskartor/överlägg till samtalsapparat för individuellt behov. Programvara för tillverkning av kommunikationskartor kan endast förskrivas till brukare med stort och föränderligt behov av bildbank. A, Lo Programvara för tillverkning av kommunikationskartor kan endast förskrivas om brukaren har tillgång till dator och skrivare. Kan inte förskrivas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det material som behövs i en verksamhet t ex dagcenter, gruppboende eller skola är verksamhetens ansvar. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

72 Region Östergötland och länets kommuner PRESENTATIONSMATERIAL (plastficka, mapp, pärm för bilder) Kan vid behov förskrivas som tillbehör till kommunikationskarta. A, Lo PEKLAMPA 2418 Kan förskrivas till brukare med behov av peklampa i kombination med bokstavs- och symboltavlor eller som direktpekning i kommunikativt syfte. A, Lo SAMTALSAPPARAT SAMTALSAPPARAT Kan förskrivas till tal- och/eller språkskadad brukare med varaktig funktionsnedsättning som inte kan kommunicera tillfredsställande genom tal, tecken, handskrivna meddelanden, bokstavs-, bild- eller symbolkartor. Hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig kommunikation. A, Lo AVANCERAD SAMTALSAPPARAT Anmärkning Kan förskrivas till tal- och/eller språkskadad brukare med varaktig funktionsnedsättning som inte kan kommunicera tillfredsställande trots enklare alternativa samtalshjälpmedel. Hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig kommunikation. A och Lo inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) Avser dator som samtalshjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

73 Region Östergötland och länets kommuner ANPASSNINGAR (styrsätt, programvara, applikation) 2109 SOM SAMTALSHJÄLPMEDEL Kan förskrivas till tal- och/eller språkskadad brukare med varaktig funktionsnedsättning som inte kan kommunicera tillfredsställande trots enklare alternativa samtalshjälpmedel. Styrsätt, programvara eller applikation kan förskrivas till brukare som har en egenägd smartphone, surfplatta eller dator. Hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig kommunikation. A, Lo För avancerade anpassningar: A och Lo inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) SOM SKRIVHJÄLPMEDEL Kan förskrivas till brukare med grav och varaktig motorisk funktionsnedsättning eller förvärvad tal- och språkskada, som påverkar förmågan till skriftlig kommunikation. Kan förskrivas till brukare där symbol eller bildbaserad kommunikation är enda möjligheten till tillfredsställande skriftlig kommunikation. Brukaren ska ha ett stort skrivbehov och hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig skriftlig kommunikation. Enklare lösningar skall först ha provats och uteslutits. I de fall det inte bedöms tekniskt möjligt och/eller kostnadseffektivt, p.g.a. komplex anpassning/programvara, att anpassa en egenägd standarddator/dator i skolan, kan hela utrustningen, inklusive dator, förskrivas som avgiftsfritt hjälpmedel. Kan normalt tidigast förskrivas till barn vid skolstart. Undantagsvis kan anpassning/dator förskrivas tidigare, då förträning bedöms nödvändig inför skolstart. A och Lo inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

74 Region Östergötland och länets kommuner Anmärkning För stationär/bärbar dator i standardutförande, dvs. datorenhet med multimediapaket, bildskärm, tangentbord, mus och skrivare ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. Det är ett personligt ansvar som brukaren eller, vid en undervisnings-situation, skolan ombesörjer och bekostar. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för anpassningar/specialanpassningar och i förekommande fall specifik programvara till egenägd dator eller dator i skolan. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för installation samt grundläggande introduktion/ utbildning till användare och personal. För övriga utbildningar ansvarar inte landstinget. För datorutrustning på brukarens arbetsplats ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. Brukarens/ skolans ansvar Anpassning/programvara/dator till elev i skola är ett lån så länge skolgången pågår. Därefter ansvarar förälder/vårdnadshavare för att utrustningen återlämnas eller att ny behovsbedömning görs. Vid förskrivning av dator är den utrustad med virusskydd från början och brukaren/skolan har ansvar för kontinuerlig uppdatering av virusskyddet, samt för återställningskostnader som kan uppstå på grund av att detta inte följs. Övrig programvara, förbrukningsartiklar såsom färgpatroner, papper etc. samt arbetsplatsens grundutrustning är brukarens/skolans ansvar att ombesörja och bekosta. Program får ej installeras som påverkar gjorda inställningar. Programvara/anpassning/dator kan inte förskrivas som pedagogiskt-, behandlings- eller träningshjälpmedel. Dubbelförskrivning I de fall ett stort behov av kommunikation i skrift finns både i skolan och hemmet och/eller då utrustningen bedöms olämplig att frakta emellan, medges dubbelförskrivning av anpassning/specialanpassning/programvara. UNDERARMSSTÖD TILL DATOR Kan förskrivas till brukare som fått anpassat styrsätt förskrivet och som har behov av underarmsstöd för att möjliggöra bra arbetsställning. A inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

75 Region Östergötland och länets kommuner NUMMERSLAGNINGSHJÄLPMEDEL NUMMERSLAGARE Kan förskrivas till brukare med rörelsehinder som pga. funktionsnedsättning inte klarar att slå numret på egenägd telefon med högtalarfunktion. Produkter som finns att köpa i handeln ska ha uteslutits. A HÖGTALARTELEFON Kan förskrivas till brukare med rörelsehinder som endast kan telefonera via IR-styrning och som med hjälpmedlet blir självständig i telefoneringssituationer. A PORTTELEFON OCH PORTTELEFONFÖRSTÄRKARE 2139 Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning inte kan förflytta sig till ytterdörren inom rimlig tid och/eller inte klarar att låsa upp lägenhetsdörren. Avser brukare som största delen av dagen vistas ensam, d.v.s. som inte har anhörig- eller assistenthjälp under dagen. Anmärkning A Max 2 rumsenheter kan förskrivas. Brukaren måste alltid ha fastighetsägarens tillstånd till montering som kräver fast installation. Återställning efter nedmontering; se Hjälpmedelsguiden kap 3.3. Kan inte förskrivas till ytterdörr i flerfamiljsfastighet. För automatisk dörröppning ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. Vid flyttning av fast installerade hjälpmedel ska brukaren kontakta förskrivare. Avgift för flyttning av fast installerade hjälpmedel är 1250 kr per hjälpmedel; se Hjälpmedelsguide kap 3.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

76 Region Östergötland och länets kommuner LARM 2151 TRYGGHETSLARM OCH ÖVERVAKNINGSLARM Anmärkning Kan förskrivas till brukare som har stort hjälpbehov p.g.a. av motorisk eller kognitiv funktionsnedsättning, för att påkalla uppmärksamhet från ickeanställd anhörig som bor i samma bostad. A Avser enkla larm med begränsad räckvidd som aktiveras av brukaren själv. Om det föreligger behov av uppkoppling till annat larmsystem står huvudman/vårdgivare för hela larmanordningen. Larm för att påkalla uppmärksamhet som finns i öppna handeln (typ babylarm) måste först ha uteslutits. En förskrivning förutsätter att man följer Socialstyrelsens riktlinjer om Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna: Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 12/2013. Länk till Socialstyrelsens sida Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna ANFALLSLARM FÖR EPILEPTIKER Anmärkning Kan förskrivas till brukare med sådan typ av epilepsianfall, att det finns behov av att påkalla uppmärksamhet från annan person i bostaden. A efter samråd med behandlande läkare. Vid uppkoppling till annat larmsystem står huvudman/vårdgivare för hela larmanordningen. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

77 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL FÖR OMGIVNINGSKONTROLL 21, 24 IR-SYSTEM FJÄRRSYSTEM Anmärkning Kan förskrivas till brukare med gravt rörelsehinder eller kognitiv funktionsnedsättning som inte på annat sätt kan styra omgivningsfunktioner i sin bostad, t.ex. tända och släcka lös armatur, sätta på/stänga av TV. Installation av omgivningskontroll görs endast på brukarens egenägda produkter. Kan endast förskrivas om brukaren blir självständig i dessa moment och därigenom minskar sitt behov av assistans/personligt stöd. A För viss del av omgivningskontroll kan ansökan om bostadsanpassning göras t.ex. dörröppning, fönsteröppning, styrning av fast armatur. När enbart bostadsanpassning är aktuellt ska även styrsätt/ir-sändare sökas via bostadsanpassningen. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

78 Region Östergötland och länets kommuner KOGNITIONSHJÄLPMEDEL HJÄLPMEDEL FÖR KOGNITIVT STÖD Generella behovskriterier En förutsättning för att ett hjälpmedel för kognitivt stöd ska kunna förskrivas är att en strukturerat kartläggning och bedömning runt brukaren görs, t ex vad gäller brukarens tidsuppfattning, behov av struktur i vardagen och möjligheter till stöd i omgivande miljö. Introduktion av kognitivt stöd förutsätter en individuellt anpassad metodik till brukaren och ett stödjande nätverk. n ansvarar för att introducera/handleda personal/anhörig kring brukaren, i metoden och hjälpmedlets funktion. Vid förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd krävs i de flesta fall en längre inträningsperiod med flera uppföljningar; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 BILDSTÖD/BILDKARTA Anmärkning Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning och svårigheter att förstå, minnas information, strukturera och planera, t.ex. med hjälp av vanlig kalender. Förskrivning ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga livet avseende förståelse, hantering och planering för utförande av dagliga aktiviteter. A Avser programvara för tillverkning av bildstöd som kan användas som minnesstöd, för att ge anpassade instruktioner, tidsscheman m.m. Programvara kan endast förskrivas om brukaren har tillgång till dator och skrivare. Bildstöd kan inte förskrivas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det material som behövs i en verksamhet t.ex. dagcenter, gruppboende eller skola är verksamhetens ansvar. PRESENTATIONSMATERIAL (plastficka, veckoschema, pärm för bilder, mapp) Kan vid behov förskrivas som tillbehör till bildstöd. A, Lo Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

79 Region Östergötland och länets kommuner SAMTALSAPPARAT Anmärkning Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning och svårigheter att förstå, strukturera, planera och minnas information. Förskrivning ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga livet avseende förståelse, hantering och planering för utförande av dagliga aktiviteter. Brukaren ska ha behov av förstärkning och påminnelse genom samtidig visuell och auditiv instruktion för att utföra dagliga aktiviteter. A Avser samtalsapparater i standardsortiment som kan användas som minnesstöd, för att ge anpassade instruktioner m.m. MEDICINDOSETT MED TIDSPÅMINNARE Kan förskrivas till brukare med minnesproblem, när medicindosett utan tidspåminnare eller enbart tidspåminnare inte fungerar. Brukaren ska med hjälpmedlet självständigt kunna sköta sin medicinering, även om regelbunden hjälp med medicinpåfyllnad behövs. A ELEKTRONISK ALMANACKA/HANDDATOR Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning och svårigheter att förstå, strukturera, planera och minnas information. Förskrivning ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga livet avseende förståelse, hantering och planering av tid i dagliga aktiviteter. Enklare lösningar, t.ex. tidsschema, kalender, funktioner i egenägd mobiltelefon eller nedladdningsbara applikationer ska först ha uteslutits. Lösningar som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Handdator med mobiltelefonfunktion kan förskrivas till brukare, med bedömt behov av handdator, där handdator utan mobiltelefonfunktion inte fungerar. Applikation kan förskrivas till brukare, med bedömt behov av handdator, som har en egenägd Smartphone; länk till rutin: Anmärkning A Handdator med mobiltelefonfunktion kan inte förskrivas enbart utifrån behov av mobiltelefon. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

80 Region Östergötland och länets kommuner TIDSHJÄLPMEDEL 2415 Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning som innebär bristande tidsuppfattning, svårighet att förstå tidsmängder och/eller svårighet att förstå och använda vanlig klocka. Förskrivningen ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga aktiviteter. Enklare lösningar ska först ha provats och uteslutits. Lösningar som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Applikation kan förskrivas till brukare, med bedömt behov av tidshjälpmedel, som har en egenägd Smartphone; länk till rutin: A TYNGDTÄCKE Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning som innebär motorisk och/eller inre oro och där oron ger grava sömnsvårigheter. Enklare lösningar som finns att tillgå i handeln, t.ex. extra filt/tyngre täcke eller andra metoder för att skapa en bättre sovmiljö, ska först ha uteslutits. Natt/dagbok ska föras en vecka utan tyngdtäcke och fyra veckor med tyngdtäcke, därefter utvärdering inför eventuell förskrivning. Effekt, i form av minskade sömnsvårigheter, måste kunna påvisas innan förskrivning får göras. Behov av tyngdtäcke ska finnas varje natt. n ansvarar för att uppföljning görs 6 månader efter förskrivning av tyngdtäcke. Länk till rutin vid förskrivning av tyngdtäcke, natt/dagbok och blankett för uppföljning: A Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

81 1 (1) Tjänsteskrivelse till Socialnämnden Arbetsplan 2016/2017 för Sakområdessamråd vård och omsorg Vår beteckning: SN/2016: Samarbete med andra myndigheter, föreningar Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna arbetsplanen för Sakområdessamråd vård och omsorg, inklusive de gemensamma målen och utredningsuppdragen. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner arbetsplanen för Sakområdessamråd vård och omsorg, inklusive de gemensamma målen och utredningsuppdragen. Sammanfattning Sakområdessamråd vård och omsorgs arbetsplan beskriver regionens och länets kommuners gemensamma fokusområden och särskilt utvalda och prioriterade arbetsområden för inom vård och omsorg. Samrådets fokus ligger i folkhälsa samt en jämlik vård och omsorg med individfokus. Arbetsplanen är framtagen gemensamt mellan länets kommuned och regionen, med syfte att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg där huvudmannaskapsgränserna inte är ett hinder. Beslutsunderlag Arbetsplan 2016/2017, Sakområdessamråd vård och omsorg Sakområdessamråd vård och omsorg, beslutsunderlag daterat Socialnämndens beslut expedieras till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut expedieras till Socialnämnden Socialförvaltningen Margareta Cederberg Kommunchef Malin Fyhr Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

82

83 Arbetsplan 2016/2017 Sakområdessamråd vård och omsorg Handläggare: Anna Bengtsson, Mona Krispinsson Verksamhet: Hälso- och sjukvårdsgruppen, ledningsstaben Datum: Diarienummer: HSN

84 1 Sakområdessamråd vård och omsorgs uppdrag Syfte Folkhälsa Gemensam målbild för samverkan under 2016/ Att växa upp i Östergötland Mitt i livet i Östergötland Att åldras i Östergötland Arbetsformer Temakonferenser Nya samverkansformer med skolan Kunskapssammanträden och konferenser Överenskommelser Arbetsområden som prioriterats av sakområdessamråd vård och omsorg Äldre Barn och ungdomars hälsa Hemmaplanslösningar för placerade barn Föräldrastöd Kompetensförsörjning Samverkansöverenskommelser och avtal Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården (Överenkommelse utifrån Gerhard Larssons Missbruksutredning SOU 2011:35) Nationell överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Regional strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, dopning och tobak) i Östergötlands län juni 2016 med tillhörande Regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014-juni

85 1 Sakområdessamråd vård och omsorgs uppdrag Sakområdessamråd vård och omsorg mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland, är ett samråd under länets kommunstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd. Sakområdessamråd vård och omsorg har följande övergripande uppdrag ifrån huvudmännen: Att vara ett organ för samråd och överläggningar mellan regionen och länets kommuner, i vård och omsorgsfrågor Att vara huvudmännens gemensamma organ för ledning och styrning av länsövergripande utvecklingsarbeten och aktiviteter samt ha ett kunskapsuppdrag gentemot huvudmännen. Kunskapsuppdraget som består av aktiviteter för gemensam kunskapsstyrning och kunskapsutveckling och därmed möjligheterna till att lägga grunden för gemensamt politiskt agerande. Detta kan exempelvis ske genom temakonferenser och kunskapssammanträden. Arbetsplanen anger huvudmännens gemensamma utvecklingsområden och utredningsuppdrag. 2 Syfte Samverkan ska ske med fokus på folkhälsa och en jämlik vård och omsorg med individfokus. Samarbetet syftar till att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg där huvudmannaskapsgränserna inte utgör försvårande omständigheter. Målet är att invånare i regionen ska: Erbjudas goda livsvillkor Få råd och stöd som bidrar till hälsa, trygghet och god livskvalitet Ha tillgång till vård och omsorg som är nära och tillgänglig Erhålla insatser med hög kvalitet som möter medborgarnas vanligaste behov av vård och omsorg Vara välinformerade och delaktiga i planering och genomförande av vård och omsorgsinsatser 3 Folkhälsa En jämlik hälsa samt vård och omsorg som ges på lika villkor och utefter behov är förutsättningar för en god folkhälsa. Sakområdessamråd vård och omsorg anser att jämlikhet i hälsa är av hög prioritet och arbetar för att inhämta kunskap kring bland annat om hur individers tilltro, tillit, framtidstro och jämlik hälsa påverkas av olika arbets- och förhållningssätt. En viktig aspekt att ha med i alla frågor är förhållningssättet att patienten/brukaren är en medproducent i sin hälsa och omsorg. Samrådet bör också sträva efter ett förhållningssätt där aktivt sjukdomsförebyggande arbete står i fokus, både för riskgrupper men också i generella insatser som når många människor. Speciellt bör vården kring multisjuka eller patienter med en sammansatt psykosocial situation uppmärksammas och samordnas genom samverkan mellan olika aktörer och instanser. Samverkan inom sakområdessamrådet ger en samsyn i olika frågor och samrådet ska sträva efter att sätta olika frågor i ett sammanhang och på så sätt få ett helhetsperspektiv inom vård- och omsorgsområdet. Samrådet bör inhämta kunskap om olika samverkansformer mellan välfärdsaktörer samt civilsamhället samt hur de kan påverka och bidra till en mer jämlik vård och omsorg och hälsa. Samrådet bör sträva efter att den kunskap samt de rekommendationer till beslut som samrådet tar med sig till respektive huvudman stimulerar till jämlik vård och omsorg utifrån de behov som patienter och brukare 3 (13)

86 upplever. Att arbeta långsiktigt och investera i välbefinnande och hälsa för hela befolkningen kan en mer jämlik hälsa uppnås. I bild 1 illustreras hur samhället kan bidra till en bättre hälsa för en individ genom att skapa förutsättningar för god hälsa och underlätta för individen att ta hand om och utveckla sin hälsa. Bild 1: Balans mellan individens och samhällets ansvar för hälsa; Samhället har ansvar för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla som underlättar för individen att kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Illustration: Carolina Hawranek, Östergötland, (13)

87 4 Gemensam målbild för samverkan under 2016/2017 Sakområdessamråd vård och omsorgs samverkan utgår ifrån tre livsområden; att växa upp, mitt i livet samt att åldras i Östergötland. Dessa tre livsområden syftar till att ge en gemensam målbild kring hur livet borde vara för den som befinner sig i någon av dessa tre faser i livet, oavsett vilka förutsättningar eller behov av stöd från hälso- och sjukvården som personen har. 4.1 Att växa upp i Östergötland Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om huvudmannasamverkan i lagstiftningen kring barn och unga som far illa eller löper risk att fara illa. Skolan, hälso- och sjukvården samt socialtjänstens verksamheter är berörda. Socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver finna vägar för samverkan med skolan för att stödja dessa ungdomar. Barn och ungdomars hälsa är ett prioriterat område för samverkan för sakområdessamråd vård och omsorg under Arbetet utgår både från nationella och regionala överenskommelser samt arbetsområden där samrådet ser behov av samverkan. Bland annat ser samrådet över området psykisk hälsa, ungdomshälsor, läkarundersökningar och samverkan kring när barn placeras inom samhällsvården samt om det är möjligt att etablera en samverkansstruktur mellan samrådet och skolan inom länet. En sådan samverkansstruktur kan i så fall stärka möjligheterna för samrådet att arbeta med förebyggande och tidiga insatser. Samverkan ska utgå ifrån FNs konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. 4.2 Mitt i livet i Östergötland Personer mitt i livet kan befinna sig i många olika faser i sitt liv. En del kan vara föräldrar i behov av föräldrastöd, andra kan ha behov av stöd kring missbruk och beroende, psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. Personer mitt i livet kan också ha behov av insatser från hemsjukvård. I och med det oroliga världsläget kommer många personer från utlandet som ska skapa sig ett liv i Sverige och som kan vara i behov av stöd av olika slag. En viktig aspekt är delaktighet och inflytande över sitt liv och det stöd samt den vård och omsorg som ges. Under kommer sakområdessamråd vård och omsorg samverka inom samtliga ovan nämnda aspekter av att befinna sig mitt i livet. Denna målgrupp berörs också inom andra samverkansområden exempelvis ehälsa. 4.3 Att åldras i Östergötland Samarbete över huvudmannagränserna är en förutsättning för att möta kommande utmaning som den demografiska utvecklingen innebär; att antalet äldre ökar och antalet yngre i arbetsför ålder minskar. Sakområdessamråd vård och omsorg anser att äldre ska ha möjlighet till ett självständigt liv där personen med rätt stöd och insatser kan bo kvar i det egna boendet. Genom rätt stöd och insatser i hemmet kan onödiga inläggningar på sjukhus undivkas. I Östergötland finns en handlingsplan kring äldre som kommer att följas upp under Arbetet med hemsjukvården är ett annat område som till stor del berör äldre. 5 (13)

88 5 Arbetsformer 5.1 Temakonferenser Under mandatperioden avser sakområdessamråd vård och omsorg arbeta med återkommande temakonferenser som arbetsform. Temakonferenserna behandlar olika aktuella ämnesområden och för samman forskning, politik och praktik och möjliggör erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling inom områdena. De teman och ämnesområden som berörs i konferenserna ska utgå ifrån samverkansperspektivet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst/omsorg. Det ska också finnas en strävan efter att involvera skolan i konferenserna. Inbjudan ska gå ut brett. Avsikten är att temakonferenserna ska resultera i gemensamma ansatser till fortsatt utveckling och agerande inom området. 5.2 Nya samverkansformer med skolan Under 2016 kommer sakområdessamråd vård och omsorg att sträva efter att etablera en samverkansstruktur tillsammans med politiker från skolsektorn i samtliga kommuner i länet. Detta för att kunna ta ett helhetsgrepp i samverkan kring barn och unga, där skolan är en mycket viktig arena. 5.3 Kunskapssammanträden och konferenser Sakområdessamråd vård och omsorg håller varandra underrättade om kunskapssammanträden och konferenser som kan vara av intresse för övriga ledamöter i samrådet, kopplat till de arbetsområden som sakområdessamråd vård och omsorg har. 5.4 Överenskommelser Det finns flera överenskommelser som hanteras inom sakområdessamråd vård och omsorg. En del styrs på nationell nivå genom SKL medan andra är länsövergripande och är tecknade mellan Region Östergötland och länets kommuner. Inom överenskommelserna finns ett antal uppdrag som ska genomföras under Sakområdessamråd vård och omsorg har ett samordnande ansvar för överenskommelserna och kan gemensamt till respektive huvudman rekommendera beslut i frågor som rör överenskommelserna. 6 (13)

89 6 Arbetsområden som prioriterats av sakområdessamråd vård och omsorg 6.1 Äldre I takt med att befolkningen lever allt längre ställs såväl vård som omsorg inför nya utmaningar med ett stort antal äldre som kan behöva insatser från vård och omsorg. Samverkan kring äldre med behov av insatser från flera verksamheter och huvudmän är centralt. Som en del i den statliga satsningen Bättre liv för sjuka äldre tog Region Östergötland och Östergötlands kommuner fram en handlingsplan för Handlingsplanen uppdaterades och en ny handlingsplan gäller för Handlingsplanen kommer att följas upp under Behovet av samordning och effektivisering av arbetet är stort. Samarbete över huvudmannagränserna är en förutsättning för att möta kommande utmaning som den demografiska utvecklingen innebär - antalet äldre ökar och antalet yngre i arbetsför ålder minskar. SSVO tar del av uppföljningen under senhösten Det finns också behov av att arbeta förebyggande för att möjliggöra att så många äldre som möjligt har god hälsa och kan leva ett självständigt liv. Information och diskussion kring ämnet under Se också avsnitt 6.5 kompetensförsörjning. I takt med att fler äldre behöver stöd från vård och omsorg ökar behovet av kompetenta medarbetare hos båda huvudmännen. Äldre berörs också till stor del av hemsjukvården, se vidare under avsnitt Barn och ungdomars hälsa Att satsa på barn och ungdomars hälsa kan ge stora vinster framförallt för individerna men också för samhället på både kort och lång sikt. Sakområdessamråd vård och omsorg avser att under samverka kring området barn och ungdomars hälsa så att denna målgrupp får så bra insatser som möjligt vid kontakt med hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten. En viktig aspekt är det förebyggande arbetet kring barn och ungdomar för att förebygga behov av stöd eller minska behovet av stöd genom tidiga insatser. Här är skolan en viktig arena då i princip samtliga barn upp till års ålder befinner sig regelbundet i skolan. Under strävar sakområdessamråd vård och omsorg efter att etablera en samverkansstruktur tillsammans med politiker från skolsektorn i samtliga kommuner i länet. Arbetsområdet barn och ungdomars hälsa är också integrerat i flera andra arbetsområden. Se avsnitt 6.3 kring trygg och säker vård för placerade barn, avsnitt 6.4 kring föräldrastöd, avsnitt 7.2 kring barn och ungdomars psykiska hälsa, avsnitt 7.3 kring ungdomshälsorna i Östergötland, kring läkarundersökningar placerade barn. Även flera andra arbetsområden där barn och ungdomar inte nämns specifikt berör ändå barn och ungdomar. Under våren 2016 anordnas en temakonferens kring den sårbara familjen. 7 (13)

90 6.3 Hemmaplanslösningar för placerade barn Ett länsövergripande arbete inleddes under 2013 för att hitta lösningar för placering av barn i samhällsvård inom länet. Arbetet och uppdraget sker numera länsdelsvis och följs upp av ledningsgrupp vård och omsorg. Information om arbetets fortskridande till sakområdessamråd vård och omsorg under Föräldrastöd Föräldrar ska erbjudas ett generellt föräldrastöd. Föräldrar ska även vid behov erbjudas specifikt föräldrastöd. Stödet ska utgå ifrån barnkonventionen. SSVO önskar under 2016 öka sin kunskap kring föräldrastöd i regionen. Information om generellt och riktat föräldrastöd, med fokus på utsatta grupper, till sakområdessamråd vård och omsorg under Kompetensförsörjning Kommuner och region har inom vissa områden behov av samma typ av kompetens och resurser vad gäller personal. Kompetensförsörjning hos den ena huvudmannen kan påverka den andra. Hur kan kompetensförsörjning bedrivas utan att konkurrera med varandra? Öka kunskapen kring hur huvudmännen gemensamt arbetar med kompetensförsörjning. 7 Samverkansöverenskommelser och avtal Följande överenskommelser berör sakområdessamråd vård och omsorgs arbete under : 7.1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom 7.3 Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland. 7.4 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården (Överenskommelse utifrån Gerhard Larssons Missbruksutredning SOU 2011:35). 7.5 Nationell överenskommense om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) 8 (13)

91 7.7 Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland 7.8 Regional strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, dopning och tobak) i Östergötlands län 2014-juni 2016 med tillhörande Regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014-juni Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2016 Staten och SKL har genom årliga överenskommelser mellan 2012 och 2015 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Länets kommuner och regionen har samverkat med gemensam samordning av genomförandet av insatser inom PRIO-arbetet (PRIO = Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). En ny ansats med två spår finns i den statliga överenskommelsen för 2016 med fokus är på psykisk hälsa: dels ett tydligt krav på gemensamt analysarbete tillsammans med brukar/patientorganisationer, dels en särskild satsning på ungdomsmottagningar/ungdomshälsor. 7.2 Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Denna länsövergripande överenskommelse bygger på en äldre överenskommelse som gällde och som uppdaterades under 2015 utifrån krav i nationell överenskommelse kring psykisk ohälsa. Aktuell länsövergripande överenskommelse gäller Syftet med överenskommelsen är att främja psykisk hälsa och säkerställa samverkan mellan huvudmännen. Utefter den länsövergripande överenskommelsen formuleras handlingsplaner som följs upp årligen. Ansvaret för denna uppföljning åligger ledningsgrupp vård och omsorg, LGVO. I den nationella överenskommelsen kring psykisk hälsa 2016 (beskriven i 7.1) finns krav på gemensamt analysarbete. Där avser Östergötland arbeta vidare utifrån den länsövergripande överenskommelsen om samverkan avseende barn, unga och vuxna personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning/sjukdom och dess handlingsplan för Förankring sker i Ledningsgrupp vård och omsorg och med länsdelsvis arbete utifrån länsgemensam strategi. Avseende satsningen på ungdomsmottagningar/ungdomshälsor (se 7.1) övervägs en analysgrupp på länsnivå men arbetet sker efter länsdelsvisa prioriteringar. Östergötland har anmält intresse att delta i ett nationellt definitionsarbete om vad en ungdomsmottagning är. SSVO kommer att följa arbetet inom psykisk ohälsa under I följande avsnitt beskrivs Östergötlands Handlingsplan för 2016 och de fem prioriterade områden som definierats i handlingsplanen: 9 (13)

92 7.2.1 Rehabilitering och hälsofrämjande inom området psykisk ohälsa i Östergötland Uppföljningen pekar på fortsatt behov av samsyn och samordning i länet när det gäller rehabilitering och hälsofrämjande insatser inom området psykisk ohälsa. Under 2016 ska respektive huvudman, i samverkan, utveckla arbetet inom minst ett angeläget område som relaterar till rehabilitering eller hälsofrämjande Ökad uppmärksamhet på psykiskt funktionsnedsattas somatiska hälsa Uppföljningen ger exempel på att personer med psykisk funktionsnedsättning kan behöva fortsatt bättre stöd för att vid behov nå och få del av somatisk vård. Under 2016 ska respektive huvudman, i samverkan, ta fram konkreta förslag som syftar till att öka uppmärksamheten på psykisk funktionsnedsattas somatiska hälsa Barn och ungas psykiska hälsa Uppföljningen pekar på behov av att uppmärksamma och vidta åtgärder för barn- och ungas psykiska hälsa. Under 2016 ska ansvaret för att uppmärksamma och vidta åtgärder för barn- och ungas psykiska hälsa tydliggöras. Respektive huvudman ska, i samverkan, inventera vilka insatser som finns inom detta område och vad som eventuellt saknas eller behöver utvecklas Struktur för brukarmedverkan på länsnivå En modell har under 2015 tagits fram för att skapa en struktur för medverkan av brukare och anhöriga på länsnivå. Under 2016 ska den framtagna modellen prövas i praktiken, med syfte att lyfta fram brukare och anhörigas synpunkter och nå ut med information från t ex LGVO Samordnad individuell plan (SIP) Uppföljningen pekar på ett fortsatt behov av att implementera rutinerna kring SIP. Detta ska vara ett prioriterat område under 2016 så arbetssättet blir väl känt bland alla medarbetare. Respektive länsdel väljer vilka frågor som är mest angelägna att prioritera, det kan handla om hur man i praktiken förbereder ett SIPmöte och/eller att verka för att SIP (inklusive beslut om att upprätta SIP) enkelt kan dokumenteras i respektive organisations verksamhetssystem. 7.3 Ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland. Under 2015 träffades ett nytt ramavtal kring ungdomshälsorna. Under 2015 gavs också ett uppdrag till en arbetsgrupp från både kommun och region att göra en uppföljning av ungdomshälsorna utifrån ramavtalet. Ungdomar skulle involveras i uppföljningen för att få kunskap av ungdomarnas upplevda behov och synpunkter kring ungdomshälsorna. Uppföljning av ramavtalet kring ungdomshälsor i Östergötland redovisas för SSVO under våren (13)

93 7.4 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommuner avseende missbruks- och beroendevården (Överenskommelse utifrån Gerhard Larssons Missbruksutredning SOU 2011:35). Sedan den 1 juli 2013 är regionerna/landstingen och kommunerna skyldiga att ha gemensam överenskommelse som reglerar samverkan mellan huvudmännen inom missbruks- och beroendevården. Under 2014 tecknades en överenskommelse om missbruks- och beroendevård i Östergötlands län. Överenskommelsen är giltig till och med 2017 och ska följas upp årligen med början 2015 samt revideras vid behov. Under 2015 inleddes arbetet med att följa upp överenskommelsen. SSVO lämnade synpunkter på uppföljningens upplägg. Uppföljningen blir klar under våren 2016 och redovisas då för SSVO. Uppföljning av överenskommelse om samverkan kring missbruks- och beroendevården redovisas för SSVO under våren Nationell överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2016 Överenskommelsen för år 2016 är den sista i denna satsning på överenskommelser till stöd för utveckling av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan 2010 tecknat årliga överenskommelser inom socialtjänstens område avseende stöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område samt för en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre (avslutades 2014) Områden som avses 2016 är: Stöd till den sociala barn-och ungdomsvården stöd till att stärka barn-och föräldraperspektivet inom missbruks-och beroendevården stöd till verksamhetsområdet personer med funktionsnedsättning stöd till lokalt och regionalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Fortsatt förankring av arbetet och arbetsområden sker i Ledningsgrupp vård och omsorg. Utifrån föregående års överenskommelse fortsätter arbetet i Östergötland med följande arbetsområden för 2016: Välfärdsteknologi/eHälsa Ny teknik underlättar vård och omsorg och socialtjänst för både brukare/patienter, medarbetare och beslutsfattare. Verksamhet och teknik måste samarbeta för att driva utvecklingen vidare, ehälsa handlar om att med stöd av teknik och IT arbeta med effektiv verksamhetsutveckling. I länet finns en handlingsplan för ehälsa i Östergötland för Under 2016 avser sakområdessamråd vård och omsorg fortsätta inhämta kunskap inom området. Information med efterföljande diskussion kring uppföljningen av handlingsplan ehälsa. Välfärdsteknologi och ehälsa: den 11 november anordnar länets ehälsosamordnare och Nätverket för ehälsa i Östergötland en regional temakonferens som vänder sig till förtroendevalda och yrkesverksamma (13)

94 7.5.2 Den sociala barn-och ungdomsvården Trygg och säker vård för placerade barn Uppföljning av läkarundersökningar inklusive bedömning av tandhälsan för barn som placeras inom samhällsvård Uppföljningen syftar till att ta reda på hur arbetet fortgått och i hur stor utsträckning barn som placeras numera får en läkarundersökning. Under 2014 togs det fram en rutin för att säkerställa att barn som placeras i samhällsvården får den läkarundersökning, inklusive bedömning av tandhälsa, de ska få enligt BBIC (Barns behov i centrum). Information till sakområdessamråd vård och omsorg under Verksamhetsområde personer med funktionsnedsättning Som en del i den statliga satsningen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten har medel avsatts för stöd till verksamhetsområdet personer med funktionsnedsättning och till arbetet med förstärkt brukarmedverkan och systematisk uppföljning. Förbättringsarbetet under 2015 riktades till målgruppen personer med kognitiva funktionsnedsättningar/utvecklingsstörning. Under 2015 utbildades vägledare i Delaktighetsmodellen samt handledning och metodstöd i arbetet med förstärkt brukarmedverkan. Implementering och förankring av arbetet med förstärkt brukarmedverkan påbörjades och fortsätter under 2016 liksom arbetet med systematisk uppföljning med enkätverktyget Pict-O-stat. Information till sakområdessamråd vård och omsorg under Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) Avtalet kring hemsjukvård gäller från och med 2014 och tills vidare. Befolkningen ska på jämlika villkor erhålla en välfungerande hemsjukvård som leder till ökad patientnytta. Under 2015 redovisades en del av den uppföljning av hemsjukvården som görs av FoU-centrum. Uppföljningen fortsätter under 2016 och redovisas löpande till SSVO. Utifrån uppföljningarna ska ett utvecklingsavtal tas fram i samverkan mellan Regionen och kommunerna i länet. Det ska finnas fungerande rutiner för läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården för att patienter i behov av hemsjukvård ska få tillgång till en trygg och säker vård i såväl ordinärt som särskilt boende. Strävan är att ett gemensamt avtal för läkarmedverkan i såväl Utvecklingsavtal om framtidens hemsjukvård Enligt avtalet mellan Regionen och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende ska huvudmännen teckna ett utvecklingsavtal för att tillgodose att befolkningen på jämlika villkor erhåller en välfungerande hemsjukvård som leder till en ökad patientnytta. Uppdraget är att utarbeta förslag till avtal för utvecklingen av den framtida hemsjukvården som därefter ska godkännas av huvudmännen. I uppdraget ingår att beakta resultat från den uppföljning som pågår under 2015 och Avtal kring läkarmedverkan 12 (13)

95 Uppdraget är att utarbeta fram förslag till avtal om läkarmedverkan i särskilt boende som därefter ska godkännas av huvudmännen. Avtalet bör synkroniseras med avtal om läkarmedverkan i ordinärt boende. Önskvärt är att läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård på sikt regleras i ett avtal Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Under föregående år påbörjades ett länsgemensamt arbete mellan kommunerna och Region Östergötland utifrån betänkandet av utredningen om Betalningsansvarslagen SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Syftet är att åstadkomma en så bra vårdprocess som möjligt för våra patienter mellan slutenvård, primärvård och kommunal hemsjukvård. Arbetet fortsätter under Etablering i utveckling 2020 en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Överenskommelsen Etablering i utveckling 2020 är sluten mellan Region Östergötland, Länsstyrelsen Östergötland, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen samt kommunerna i Östergötland. Överenskommelsen sträcker sig över tiden och behandlar områdena utbildning och praktik, samhällsliv, boende, hälsa, barn och unga och ensamkommande barn. SSVO utbyter kontinuerligt information om läget i länet med varandra under året och diskuterar olika aktuella beröringspunkter Temakonferens kring nyanlända 25 november Regional strategi för ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, dopning och tobak) i Östergötlands län 2014-juni 2016 med tillhörande Regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län 2014-juni 2016 Uppföljningen omfattar kalenderåret 2015 och sammanställs av Länsstyrelsen. Återrapporteras till sakområdessamråd vård och omsorg under hösten Under 2016 ska även en ny strategi med tillhörande handlingsplan tas fram. Information till SSVO om den nya strategin och handlingsplanen (13)

96 1 (1) Tjänsteskrivelse till Socialnämnden Sammanställning av inkomna klagomål och synpunkter 2015 Vår beteckning: SN/2016: Övrigt Förslag till beslut Socialnämnden godkänner lämnad sammanställning av inkomna klagomål och synpunkter. Sammanfattning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:09, ska alla instanser som bedriver verksamhet inom SoL, LSS, LVU, LVM och HSL ha en upparbetad rutin för hantering av klagomål och synpunkter. Vadstena kommun har sedan hösten 2014 antagit en gemensam rutin för arbetet. Blankett för att lämna klagomål och synpunkter finns att nå i verksamheterna samt på kommunens webbplats. Syftet med att hantera de klagomål och synpunkter som inkommer är att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten samt att identifiera nya och/eller ej tillgodosedda behov. Sammanställningen av inkomna synpunkter och klagomål avser hela Totalt antal inkomna klagomål och synpunkter var 13 stycken. I tio av dessa ärenden har en återkoppling skett till den enskilde. I ett av ärendena har man avsagt sig återkoppling samt i två ärenden har man varit anonym, varför ingen återkoppling kunnat ske. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beteckning SN2016/ Sammanställning av inkomna klagomål och synpunkter, 16 mars 2016 Beslutet expedieras till Kommunchef Enhetschefer Socialförvaltningen Margareta Cederberg Kommunchef Malin Fyhr Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

97 (2) SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER 2015 Vår beteckning SN2016/ Inledning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:09, ska alla instanser som bedriver verksamheter inom SoL, LSS, LVU, LVM och HSL ha en upparbetad rutin för hantering av synpunkter och klagomål. Under hösten 2014 antogs en gemensam rutin i hela Vadstena kommun för hantering av inkomna klagomål och synpunkter. En särskild blankett för lämnande av klagomål och synpunkter finns att nå i verksamheterna samt via kommunens webbplats. En sammanställning av inkomna klagomål och synpunkter redovisas till socialnämnden en gång per år. Sammanställningen utgår från det underlag som finns tillgängligt i diariet. Klagomål och synpunkter som inkommit till socialförvaltningen eller till någon annan i kommunen men som inte registrerats i diariet finns inte med i sammanställningen. Totalt antal inkomna klagomål och synpunkter under 2015 var 13 stycken. I tio av dessa ärenden har en återkoppling skett till den enskilde. I ett av ärendena har man avsagt sig återkoppling samt i två ärenden har man varit anonym, varför ingen återkoppling kunnat ske. Verksamhetsområde Antal Innehåll Föranlett åtgärder Äldreomsorg och hemtjänst 4 Bristande städ, otillåten parkering, slarvig bäddning, personal kör bil Ja, delvis Omsorg om funktionsnedsatta Individ- och familjeomsorgen för fort, bristande bemötande 2 Inställt stöd pga personalbrist och hög personalomsättning, bristande information 6 Otillåten parkering, bristande integration av ensamkommande barn, rekrytering av familjehem, bemötande, tillgänglighet, samverkan polis/bup och socialtjänst, umgängesplanering Nej Ja, delvis Hemsjukvård 1 Personal kör bil för fort Nej Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

98 (2) Sammanfattning Under 2014 infördes ett gemensamt och övergripande arbetssätt för att ta emot klagomål och synpunkter inom kommunens olika verksamheter. Det finns nu en upparbetad rutin för att arbeta systematiskt med detta. Samtliga inkomna klagomål och synpunkter 2015, som har diarieförts, har hanterats enligt rutinen. Syftet med att hantera klagomål och synpunkter som inkommer är att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten samt att identifiera nya och/eller ej tillgodosedda behov. I tre av ärendena, samtliga inom tre olika verksamhetsområden, har klagomål framförts i samband med semesterperioden vid sommaren. I samtliga fall har enhetscheferna förklarat bristerna i samband med ökad korttidsfrånvaro, hög arbetsbelastning och personalomsättning. Underlaget i 2015 års sammanställning är relativt litet och inga särskilda trender av missnöje framkommer. Trots detta fyller arbetet med att möta kommuninvånarnas synpunkter sitt syfte. I varje enskilt fall har berörda enhetschefer tagit kritiken på allvar. Syftet med klagomålshanteringen är också att klagomål och synpunkter tillsammans med rapportering enligt Lex Sarah inom SoL och LSS skall ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Malin Fyhr Utredare Telefon: Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

99 (3) SAMMANSTÄLLNING AV RAPPORTERADE BRISTER OCH MISSFÖRHÅLLANDEN, ENLIGT LEX SARAH, FÖR 2015 Rapporterna sker enligt 14 kap. 5 Socialtjänstlagen och 24b Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vår beteckning SN2016/ Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah, SOSFS 2013:16, har alla instanser som bedriver verksamheter inom Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skyldighet att rapportera, utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker om missförhållanden för den enskilde. Vid allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden ska den som bedriver verksamheten anmäla detta enligt Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamhet Typ av brist Beslut Beteckning Gruppbostad Risk för fysiskt våld för personal och medboende, brister följsamhet av rutin samt bemötande Ingen anmälan till IVO SN2015/ Risk för den enskilde Ingen anmälan till IVO SN2015/ Personlig assistans Risk för den enskilde Ingen anmälan till IVO SN2015/8-731 Brister i omvårdnad Ingen anmälan till IVO SN2015/ Risk för den enskilde Ingen anmälan till IVO SN2015/ Äldreboenden Brister i omvårdnad Ingen anmälan till IVO SN2015/ Risk för den enskilde Ingen anmälan till IVO SN2015/ Hemtjänst Risk för den enskilde Ingen anmälan till IVO SN2015/ Risk för den enskilde, brister i omvårdnad, allvarligt missförhållande Anmälan sker till IVO SN2015/ Risk för den enskilde Anmälan sker till IVO SN2015/ Brister i omvårdnad Ingen anmälan till IVO SN2015/ Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

100 (3) Verksamhet Typ av brist Beslut Beteckning Individ- och familjeomsorg Brister avseende service, bemötande och risk för den enskilde (2 rapporter) Ingen anmälan till IVO SN2015/ Brister avseende service, bemötande och risk för den enskilde Ingen anmälan till IVO SN2015/ Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Anmälan sker till IVO SN2015/ Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Anmälan sker till IVO SN2015/ Hagabo Fysiska övergrepp, brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande, brister i utförande av insatser, återkommande händelser Ingen anmälan till IVO SN2015/ Risk för de enskilda (4 rapporter) Ingen anmälan till IVO SN2015/ Sammanfattning Sedan 2014 har ett aktivt arbete skett för att mer systematiskt säkerställa processen kring rapportering, utredning och beslut om brister och missförhållanden enligt 14 kap. 5 Socialtjänstlagen och 24 b Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Arbetet påverkar socialförvaltningens verksamheter och ger en riktning för omsorg med god kvalitet för den enskilde. Inkomna rapporter har hanterats enligt riktlinje och processbeskrivning. Totalt antal inkomna rapporter om brister och missförhållanden under 2015 var 21 stycken. Av dessa bedömdes fyra vara så pass allvarliga att de föranlett anmälan om Lex Sarah till IVO. Två rapporter avsåg hemtjänstens verksamhet och två individ- och familjeomsorgen. IVO bedömde i tre av ärendena att socialnämnden hade uppfyllt kraven i sin utrednings- och anmälningsskyldighet. I samtliga fall hade missförhållandena eller risken för missförhållande utretts i tillräcklig omfattning, varför ärendens avslutats. Ett ärende är fortfarande öppet och under utredning av IVO. Malin Fyhr Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

101 (3) Telefon: Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

102 1 (1) Tjänsteskrivelse till Socialnämnden Sammanställning av rapporterade brister enligt Lex Sarah, år 2015 Vår beteckning: SN/2016: Övrigt Förslag till beslut Socialnämnden godkänner lämnad sammanställning av rapporterade brister och missförhållanden för Sammanfattning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah, SOSFS 2013:16, har alla instanser som bedriver verksamheter inom Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skyldighet att rapportera, utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker om missförhållanden för den enskilde. Vid allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden ska den som bedriver verksamheten anmäla detta enligt Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inkomna rapporter har hanterats enligt kommunens riktlinje och processbeskrivning. Totalt antal inkomna rapporter om brister och missförhållanden under 2015 var 21 stycken. Av dessa bedömdes fyra vara så pass allvarliga att de föranlett anmälan om Lex Sarah till IVO. Två rapporter avsåg hemtjänstens verksamhet och två individ- och familjeomsorgen. IVO bedömde i tre av ärendena att socialnämnden hade uppfyllt kraven i sin utrednings- och anmälningsskyldighet. I samtliga fall hade missförhållandena eller risken för missförhållande utretts i tillräcklig omfattning, varför ärendena avslutats. Ett ärende är fortfarande öppet och under utredning av IVO. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beteckning SN/2016: Sammanställning av rapporterade brister och missförhållanden för 2015, 29 mars 2016 Beslutet expedieras till Kommunchef Samtliga enhetschefer inom socialförvaltningen Socialförvaltningen Margareta Cederberg Kommunchef Malin Fyhr Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

103 RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING Gäller från och med Antagen av Socialnämnden Ärendebeteckning: SN/2016:60 Ansvarig handläggare: Alkoholdelegat

104 INNEHÅLL Inledning...3 Ett tryggt och trevligt Vadstena...3 Allmänt...3 Ansökningsblanketter och ansökningstider...3 Kunskapsprov...4 Serveringstider...4 Serveringspersonal...4 Undantag från tillståndsplikten...4 Permanent serveringstillstånd...5 Vilka prövningar görs?...5 Sökandens lämplighet...5 Serveringsställets lämplighet...5 Alkoholpolitiska olägenheter...5 Diskriminering...6 Lokal...7 Kök...7 Cateringverksamhet...7 Serveringslokal...8 Uteservering...8 Tillfälliga tillstånd...9 Allmänheten...9 Förutsättningar...9 Vad får serveras?...9 Krav på sökanden...9 Lagad mat...9 Serveringsområdet...9 Överblickbarhet...10 Gemensam serveringsyta...10 Slutna sällskap...10 Definition av slutet sällskap...10 Priser/annonsering...10 Ansökan...10 Serveringstid...11 Servering i teater eller konsertlokal...11

105 Idrottsanläggningar/ungdomsmiljöer...11 Avgifter...12 Avgifter för prövning av serveringstillstånd...12 Tillsyn...12 Förebyggande tillsyn...12 Inre tillsyn...12 Yttre tillsyn...13 Tillsynsavgifter för serveringstillstånd...13 Sanktioner...14 Folköl...15 Allmänt...15 Lokalen måste vara godkänd...15 Alla får inte sälja folköl...15 Egentillsynsprogram...15 Folköl kan tas i beslag...15 Tillsynsavgift...15 Servering av folköl...15 Åldersgräns 18 år...16 Straff...16 Alkohollagens sanktionsmöjligheter...16 Tillsyn...16 Övrigt...17 Utbildning...17 Alkohol- och drogpolicy på restaurangen...17 Information...17

106 3 (18) INLEDNING Sveriges kommuner har enligt alkohollagen (2010:1622) möjlighet, att inom ramen för lagstiftningen, utforma alkoholpolitiska program med riktlinjer för tillståndsgivningen på alkoholområdet. Kommunens riktlinjer skall vara så utformade att en sökande, genom att ta del av riktlinjerna, i förväg skall kunna bedöma om det går att få ett tillstånd eller ej. Alkohollagstiftningen är i första hand en social skydds- lagstiftning och dess huvudsakliga syfte och mål är att begränsa alkoholens skadeverkningar. Samhällets alkoholpolitik skall begränsa konsumtionen av alkohol och motverka alkoholskador, det samma gäller för serveringspolitiken. Samtidigt finns det ett samhällsintresse av att det på orten finns restauranger där människor kan samlas och äta och dricka under trivsamma former. Alkoholpolitiken skall inte utgöra hinder för den sociala samvaron, men i de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska bör den alkoholpolitiska hänsynen ha företräde. Ordning, nykterhet och trevnad skall råda vid servering. Ett tryggt och trevligt Vadstena Vadstena kommun är en plats där människor ska känna sig trygga och trivas. Detsamma gäller alla de som besöker vår stad. Vadstena ska vara en attraktiv kommun för alla de som bor och vill bo här, och för alla de som vill besöka oss. I Vadstena ska alkoholservering ske på ett ansvarsfullt och seriöst sett som tar hänsyn till människors hälsa och trygghet. Vadstena kommun har att hantera handläggningen av serveringstillstånd och ansvarig för detta är Socialnämnden, som har i sin tur delegerat vissa fall till ansvarig tjänsteman. För att tydliggöra vad som förväntas av den som söker eller redan har ett serveringstillstånd har Vadstena kommun antagit dessa riktlinjer. ALLMÄNT Ansökningsblanketter och ansökningstider Ansökan om tillstånd görs på en särskild utformad ansökningsblankett vilken kan rekvireras från alkoholhandläggare alkoholdelegat. Till ansökan skall bifogas de handlingar som enligt anvisningarna krävs. Ett tillståndsärende kan inte avgöras förrän ansökningshandlingarna är kompletta och ansökningsavgiften är betald. Det är sökandens ansvar att se till att handlingarna är fullständiga. Ansökningshandlingar skickas till: Vadstena kommun Socialförvaltningen Vadstena Ansökan skall med hänsyn till den komplicerade handläggningen göras i god tid. Vid nyansökan bör ansökan inlämnas minst 3 månader före det att tillståndet skall börja gälla. Gäller tillståndet tillfällig alkoholservering eller servering till slutet sällskap är handläggningstiden kortare. För tillfällig alkoholservering till allmänheten skall ansökan vara alkoholhandläggare alkoholdelegat tillhanda senast 6 veckor innan beslutet skall börja gälla. Vid ansökan om serveringstillstånd för slutna sällskap skall denna vara alkoholhandläggare alkoholdelegat tillhanda 3 veckor innan beslutet skall börja gälla. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

107 4 (18) Kunskapsprov Vid tillståndsprövningen genomförs ett kunskapsprov av den sökande. Detta genomförs av kommunen. Kunskapsprovet kan få avläggas muntligen om sökanden inte behärskar något av de språk som proven tillhandahålls på, kan styrka påtagliga läs- och skrivsvårigheter eller om det i övrigt finns särskilda skäl. Tolk som anlitas ska vara auktoriserad. Sökanden ska ges möjlighet till att göra om provet 3 gånger. Därefter avslås ansökan med motivering att sökanden ej har tillräckliga kunskaper i alkohollagen. Serveringstider Normal serveringstid i Vadstena kommun är klockan I vissa fall kan kommunen godkänna serveringstid till kl Serveringsstället skall vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Serveringspersonal Samtlig personal som anmäls som serveringsansvarig av sökanden bör ha genomgått utbildningen Ansvarsfull alkoholservering. Om inte så bör dessa och eventuellt övrig serveringspersonal anmäla sig till utbildning i Ansvarsfull alkoholservering som genomförs av kommunen minst en gång/år. Undantag från tillståndsplikten Undantag från tillståndsplikten för tillfälligt tillstånd till slutet sällskap görs om samtliga följande kriterier är uppfyllda: Serveringen ordnas utan vinstintresse, i andra lokaler än där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkoholdrycker eller lättdrycker, vid ett enstaka tillfälle till vissa i förväg bestämda personer, och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

108 5 (18) PERMANENT SERVERINGSTILLSTÅND Vilka prövningar görs? Vid en prövning av ansökan om serveringstillstånd till permanent serveringstillstånd bedöms följande: Sökandens lämplighet Enligt 8 kap 12 alkohollagen får serveringstillstånd meddelas endast den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Sökanden skall vara lämplig för den socialt ansvarsfulla uppgiften att servera spritdrycker, vin och starköl. Sökandens branschvana och kunskaper i alkohollagstiftningen kontrolleras av kommunen. Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter gentemot det allmänna. Ekonomisk misskötsamhet kan vara ett skäl för att ge avslag på ansökningar om serveringstillstånd. Ekonomiskt misskötsamma tillståndshavare kan på ett felaktigt sätt skaffa sig konkurrensfördelar och försvåra för seriösa tillståndshavare att hävda sig. Risken finns att en person som missköter sin ekonomi även kan bli mindre noggrann att efterleva övriga regler för alkoholservering. Den ekonomiska prövningen grundar sig framför allt på uppgifter från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. I det fall den sökande tidigare inte skött sina skyldigheter gentemot staten skall en ansökan om serveringstillstånd ifrågasättas. Vid ansökan om serveringstillstånd görs även en vandelsprövning av Polismyndigheten i Östergötlands län. I det fall sökanden är dömd eller misstänkt för brott som har direkt anknytning till ett serveringstillstånd, exempelvis bokföringsbrott, misshandel, olaga diskriminering eller rattfylleri, skall ansökan ifrågasättas. Serveringsställets lämplighet Serveringstillstånd får meddelas endast om serveringsstället har ett kök för allsidig matlagning och tillhandhåller lagad mat. Serveringsstället skall ha ett med hänsyn till omständigheterna tillräckligt antal sittplatser för gäster. Serveringsstället skall även vara lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt. Serveringstillstånd kan inte meddelas om lokalerna inte i sin helhet är godkända utan anmärkning av Räddningstjänsten. Alkoholpolitiska olägenheter Enligt alkohollagen 8 kap 17 kan serveringstillstånd vägras om serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Kommunen måste alltid göra denna bedömning och som exempel kan nämnas: De fall där polismyndigheten avstyrker ansökan med hänvisning till ordningsproblem på serveringsstället eller i dess närmaste omgivning. De fall där miljöförvaltningen avstyrker ansökan med hänvisning till att närboende utsätts eller riskerar att utsättas för bullerstörningar från serveringsstället. De fall där kommunen har kännedom om missförhållanden på serveringstillstället eller angående sökandens lämplighet. Serveringstillstånd skall inte heller medges till sexklubbar eller uttalat drogliberala rörelser. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

109 6 (18) Ansökningar i området där nya/ytterligare serveringstillstånd kan befaras orsaka alkoholpolitiska olägenheter. Kommunen skall särskilt beakta närhet till idrottsplatser, skolor och annan verksamhet som berör barn och ungdom. Om en eller flera ovanstående faktorer föreligger kan serveringstillstånd vägras även om alkohollagens övriga krav är uppfyllda. Att det föreligger risk för bullerstörningar vid en restaurangetablering behöver inte alltid innebära att en ansökan avslås. Ett alternativ är att serveringstiden begränsas eller att tillståndet förenas med vissa villkor. Diskriminering Den restaurang som nekar någon inträde, tvingar någon att lämna restaurangen eller i övrigt behandlar någon oförmånligt på grund av etnisk bakgrund eller sexuell läggning riskerar att dömas för olaga diskriminering. Om en tillståndshavare i sin restaurangverksamhet, eller anställd i denna verksamhet, fälls till ansvar för olaga diskriminering bör det kunna innebära att serveringstillståndet ifrågasätta. Detta är ett brott som har anknytning till serveringsrörelsen och måste bedömas som allvarligt. Vadstena kommun skall verka för att motverka olaga diskriminering i samband med restaurangbesök och med detta förhindra att någon blir särbehandlad och exempelvis nekas inträde till restauranger. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

110 7 (18) LOKAL Kök En grundläggande förutsättning för restaurangverksamhet är att lokalen är registrerad som livsmedelsanläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004, vilket innebär att de livsmedelshygieniska krav som gäller inom EU ska vara uppfyllda och garanterar att lokal och utrustning håller en viss standard. Tillståndshavaren ska kunna tillhandahålla ett varierat utbud av maträtter, dvs. mat som har tillagats eller tillretts för att utgöra en del av en måltid. Såväl förrätter och huvudrätter som efterrätter ska kunna erbjudas. Det ska inte vara ett nödvändigt krav att varma maträtter kan serveras, förutsatt att matutbudet och förhållandena i övrigt har den allmänna standard som krävs för serveringstillstånd. Ett kök som möjliggör att ett varierat utbud av maträtter kan tillhandahållas ska finnas i anslutning till serveringslokalen. Ny matlagningsteknik, som t ex s.k. sous-vide-teknik, ska inte i sig vara ett hinder för en restaurang att få serveringstillstånd. Utrustningen måste dock hålla en viss standard, t ex ska fortfarande inte vanlig lägenhetsspisar eller mikrovågsugnar för uppvärmning av prefabricerade maträtter anses vara tillräcklig utrustning. Serveringstillstånd ska inte medges om enbart enklare anrättningar, såsom t ex smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd, erbjuds. Det innebär att gatukök, caféer och liknande enklare serveringsställen inte ska beviljas serveringstillstånd. Detsamma gäller restauranger, t ex många hamburger restauranger vars verksamhet i huvudsak är inriktad på barnfamiljer och ungdomar. För inrikes trafikservering får tillståndsmyndigheten som hittills anpassa de restaurangmässiga kraven till de olika förhållanden som råder på båtar. Kravet att det ska finnas ett varierat utbud av maträtter ska i princip gälla under hela den tid som serveringstillståndet gäller, men med hänsyn till allmänna matvanor och svårigheter att ha full personal- styrka i köket under hela denna tid vid nattöppna restauranger bör det vara tillräckligt att det efter kl erbjuds ett enklare utbud, t ex kalla maträtter eller maträtter som värms i mikrovågsugn. För servering till allmänheten under enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle, liksom för servering till slutet sällskap, kan kraven ställas något lägre. För tillstånd till sådan servering är det tillräckligt att det tillhandahålls någon form av tillredd mat. I dessa fall kan även lägenhetsspisar eller mikrovågsugnar för uppvärmning av prefabricerad mat vara tillräckligt. Cateringverksamhet Cateringföretag som bedriver verksamhet för slutna sällskap kan få stadigvarande serveringstillstånd. Sökandes lämplighet bedöms lika för de som söker permanent till allmänheten. Samma villkor beträffande matutbud och eget kök som gäller restauranger gäller för cateringföretag. Företaget behöver inte ha ett kök på tillagningsställe i varje kommun där de söker tillstånd. Varje serveringstillfälle ska anmälas till den kommun som serveringen äger rum. Serveringen till allmänheten skall alltid ansökas i den kommun där cateringserveringen skall genomföras. Delegat: Permanent catering till slutet sällskap får ej delegeras. Tillfälligt serveringstillstånd både till slutna och till allmänheten alkoholhandläggare alkoholdelegat. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

111 8 (18) Serveringslokal Serveringslokalen skall med hänsyn till omständigheterna ha ett tillräckligt antal sittplatser för gäster. Eftersom matservering skall kunna ske, skall det röra sig om sittande matgäster. Maten i serveringslokalen skall kunna serveras på porslin och alkoholdryckerna skall kunna serveras i glas. Ombyggnad av serveringsstället som innebär en väsentlig ändring av serveringslokalerna kräver särskilt medgivande av kommunen. Uteservering Serveringstillstånd kan beviljas för uteservering då den är anlagd i direkt anslutning till befintligt serveringsställe med serveringstillstånd. Uteserveringen skall vara ett klart avgränsat område och serveringsansvarig personal skall kunna överblicka området så att en betryggande tillsyn kan ske. Serveringstillstånd kan beviljas med villkor om bordsservering i de fall det anses nödvändigt med hänsyn till överblickbarheten på serveringsområdet. Serveringsytan på en uteservering skall bestå av sittplatser vid bord. Markupplåtelse skall ha beviljats av kommunen eller privat värd, för gatumark krävs även polismyndighetens tillstånd. Kommunen skall även ha meddelat bygglov för uteserveringen. Uteserveringen skall uppfylla miljöförbundets krav på livsmedelshantering. Lagad mat skall tillhandshållas under hela serveringstiden. Serveringstillstånd för uteservering skall vara tidsbegränsat. Om alkoholpolitiska olägenheter i form av ordningsstörning uppstår i samband med uteserveringen kan serveringstiden för denna begränsas. I de fall restaurangen har en uteservering med permanent bygglov kan serveringstillstånd för uteserveringen medges året runt efter särskild prövning. Särskild hänsyn skall då tas till polismyndigheten, räddningstjänstens och miljökontorets yttranden. Delegat: Tillfällig ansökan alkoholhandläggare alkoholdelegat. Permanent ansökan får ej delegeras. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

112 9 (18) TILLFÄLLIGA TILLSTÅND Tillfälliga serveringstillstånd kan sökas för servering till allmänheten eller till slutna sällskap. En person och/eller ett bolag kan per år högst få tillstånd till tolv tillfällen. En ansökan får avse maximalt 3 serveringstillfällen. Allmänheten Förutsättningar Evenemanget, som alkoholserveringen ingår i, skall vara seriöst. Stor restriktivitet gäller för serveringstillstånd i samband med idrottsevenemang eller andra evenemang som främst riktar sig till ungdomar. Detsamma gäller för utpräglat dryckesinriktade evenemang. Tillfälliga serveringstillstånd bör knytas till juridiska eller fysiska personer som har befintliga serveringstillstånd eller branscherfarenhet. Grundregeln för festivaler och tillfälliga serveringstillstånd är att det rör sig om en kortare tidsperiod. Enda undantaget från detta är när evenemanget har anknytning till ett betydande och seriöst huvudevenemang som löper under en längre tid. Vid prövningen av serveringstidens längd skall miljökontorets och polismyndighetens bedömning av risk för störning av grannar och ordning ha stor betydelse. Senare serveringstid än klockan medges inte vid tillfällig servering. Vad får serveras? Servering av spritdrycker bör inte medges vid tillfällig servering till allmänheten. Krav på sökanden Sökanden måste uppfylla alkohollagens lämplighetskrav för att kunna få serveringstillstånd för servering av öl, vin och eventuellt sprit. Den som söker serveringstillstånd skall vara personligt och ekonomiskt lämplig. En grundförutsättning för serveringstillstånd är att kraven från polismyndigheten, räddningstjänsten och miljökontoret är uppfyllda samt att rätten att disponera marken eller lokalen kan styrkas. Vidare krävs att sökanden har fullgjort sina skyldigheter gentemot det allmänna, det vill säga betalat skatter och avgifter i tid. Lagad mat Lagad mat skall tillhandahållas. Miljökontorets godkännande av hanteringen krävs. Kokt eller grillad korv med bröd uppfyller inte kraven på lagad mat. I tveksamma fall bör tillstånd inte medges. Serveringsområdet Servering skall ske inom en begränsad yta där den övervägande delen upptas av sittplatser. Det skall finnas acceptabla avgränsningar där serveringen sker och kraven i ordningslagen skall följas. In och utsläpp till serveringen samt övervakning av den allmänna ordningen inom serveringsområdet skall skötas av erforderligt antal ordningsvakter. Bedömning av antalet ordningsvaktar görs i samråd med polismyndigheten. Det är tillståndshavarens skyldighet att svara för att ordning och nykterhet upprätthålls på och i omedelbar anslutning till serveringen. Överblickbarhet SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

113 10 (18) Ett viktigt krav är att serveringsytan skall vara överblickbar, bland annat eftersom serveringspersonalen skall kunna kontrollera vilka gäster som får tillgång till alkoholdrycker. Där serveringsytan uppgår till flertal matsalar skall alltid en serveringspersonal finnas, så inte minderåriga eller berusade personer kan få ta del av alkoholen. Gemensam serveringsyta Tillstånd kan ges för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Ansökan görs gemensamt till kommunen om att få dela serveringsutrymmet. Varje enskild restaurang har eget kassaregister. Varje tillståndshavare ska, då ett sådant tillstånd har meddelats, svara för att ordning och nykterhet samt vad som i övrigt gäller enligt lagen, iakttas under den tid han eller hon bedriver servering. Vid misskötsamhet, som inte kan härledas till en viss restaurang, kan det gemensamma tillståndet komma att återkallas. Om det rör sig om ett tillfälligt arrangemang kan det inte heller komma ifråga att återkalla de stadigvarande tillstånd som deltagarna har för sin vanliga rörelse. Vid upprepade eller allvarliga incidenter, om det rör sig om återkommande arrangemang, bör gemensamt tillstånd ej medges vid nästkommande arrangemang. Delegat: Alkoholhandläggare Alkoholdelegat Slutna sällskap Serveringstillstånd kan ges för servering i förening, företag eller annat slutet sällskap. För servering i slutet sällskap ställs enligt alkohollagen bland annat lägre krav på kök än vid servering till allmänheten. Det bör vara tillräckligt att tillhandahålla någon form av tillredd mat. I dessa fall kan även lägenhetsspisar eller mikrovågsugnar för uppvärmning vara tillräckligt. Definition av slutet sällskap Ett slutet sällskap är en begränsad krets av personer som har någon form av gemensamt intresse, exempelvis förening eller annan sammanslutning. Det gemensamma intresset skall avse något utöver den tillställning där alkoholdrycker serveras. Vid varje tillfälle då alkoholservering till slutet sällskap sker skall arrangören i förväg kunna ange vilka personer som deltar. Serveringslokalen får inte vara öppen för insläpp av nya gäster under pågående tillställning. Det förhållandet att entréavgifter tas ut och att lokalen är öppen för nya gäster under det att tillställningen pågår medför att serveringen bedrivs till allmänheten. För detta krävs serveringstillstånd till allmänheten. Lagad mat skall serveras vid tillställningen. Förtäringen av mat skall ske vid gemensam sittning. Lättdrycker, till exempel alkoholfritt vin, lättöl, läsk och vatten, skall tillhandahållas. Priser/annonsering Priset på alkoholdrycker får i sammanhanget, efter skäligt pålägg, inte vara lägre än inköpspriset. Annonsering vid slutna sällskap i massmedia eller liknande är inte tillåtet. Ungdomar under 18 år får inte serveras alkoholdrycker. Ansökan I ansökan om serveringstillstånd skall tillställningens art och till vilka servering skall ske redovisas. Sökanden skall vara personligt och ekonomiskt lämplig. För en förening utgörs underlaget för en prövning av dess stadgar, verksamhetsberättelse och styrelsesammansättning. Företag skall bifoga registerbevis och privatpersoner personbevis. En förteckning där kraven enligt alkohollagen framgår skall undertecknas av företrädaren för föreningen eller sammanslutningen. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

114 11 (18) Serveringstid Normal serveringstid är mellan kl Efter särskild prövning kan serveringstid till medges. Delegat: Alkoholhandläggare Alkoholdelegat Servering i teater eller konsertlokal Enligt alkohollagen får tillstånd ges till servering av vin och/eller starköl utan krav på att lagad mat tillhandahålls. Servering får dock endast ske under pauser i föreställningen i foajé till teater eller konsertlokal. Särskild restriktivitet bör iakttas när det gäller ansökan om pausservering i samband med utpräglade ungdomsevenemang. Delegat: tillfälligt tillstånd alkoholhandläggare alkoholdelegat /permanent tillstånd får ej delegeras Idrottsanläggningar/ungdomsmiljöer Alkoholservering till idrottspublik på läktare tillåts inte. Om serveringstillstånd skall komma ifråga skall en restaurang finnas i en avgränsad del av idrottsanläggningen. Alkoholservering på idrottsanläggningar skall inte inkräkta på en av samhällets grundläggande alkoholpolitiska värderingar, nämligen att idrott och alkohol inte hör ihop. I de fall alkoholservering är aktuell på idrott- och nöjesplatser är det viktigt att serveringen sker under restaurangmässiga former och att beslutet förenas med lämpliga föreskrifter om hur serveringen skall bedrivas. Delegat: tillfälligt tillstånd alkoholhandläggare alkoholdelegat /permanent tillstånd får ej delegeras SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

115 12 (18) AVGIFTER I alkohollagen ges kommunen rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar om serveringstillstånd från och med 1 januari Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn av den som fått tillstånd. Avgifterna skall täcka kommunens kostnader för verksamheten. Avgifter för prövning av serveringstillstånd 1. Nyansökan 6.000: :- 2. Utvidgade tillstånd 3.000: :- 3. Utökade serveringstider 2.000:- 4. Tillfälligt tillstånd/allmänheten 3.000:- 5. Tillfälligt tillstånd/slutna sällskap 600: :- 6. Tillfälliga utökningar av befintligt tillstånd 300: :- Vid eventuellt avslag återbetalas 500:- (motsvarande tillsynsavgiften) när det gäller tillfälliga tillstånd till allmänheten respektive 200:- när det gäller slutna sällskap. Vid avslag för permanenta serveringstillstånd återbetalas inte någon prövningsavgift vid avslag. Ansökningsavgiften betalas i samband med ansökan. TILLSYN Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen och av polismyndigheten. Enligt alkohollagen skall kommunen, polisoch kronofogdemyndigheten samt skatteverket lämna de uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver för fullgörandet av sin uppgift. Alkohollagen anger vidare att tillsynsmyndigheten har rätt till tillträde till lokaler och rätt att ta del av bokföring och andra handlingar som berör verksamheten. Tillsynen i kombination med möjligheter till sanktioner är ett viktigt instrument för att restaurangverksamheten skall kunna bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser. Att så sker är en förutsättning för att branschen skall kunna konkurrera på sunda och lika villkor. Tillsyn bedrivs på tre olika nivåer förebyggande tillsyn, inre tillsyn och yttre tillsyn. Förebyggande tillsyn Med förebyggande tillsyn menas förebyggande arbete i form av information till tillståndshavare/ sökande och medverkande i utbildningar. Som exempel på förebyggande tillsyn kan nämnas tillståndsmyndighetens medverkan i Ansvarsfull alkoholservering, en utbildning som arrangeras i samverkan mellan kommunerna i västra länsdelen. Syftet med den förebyggande tillsynen är att informera och göra tillståndshavaren uppmärksam på de krav som alkohollagen ställer så att brister i verksamheten inte uppstår. Inre tillsyn Med inre tillsyn avses kontroll av uppgifter från olika myndigheter. Det handlar om frågor av ekonomisk art och tillståndshavarens vandel. Restaurangernas försäljning följs även upp genom SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

116 13 (18) restaurang rapporter som lämnas in en gång om året och som ligger till grund för den tillsynsavgift som debiteras tillståndshavaren. Yttre tillsyn Med yttre tillsyn menas den tillsyn som kontinuerligt utförs av kommunens alkoholhandläggare alkoholsamverkan i Motala. En tillsynsplan beslutas i socialnämnden och är giltig till dess lagändringar uppstår. De serveringsställen som har en ungdomlig publik eller där risken för att alkoholpolitiska olägenheter uppstår finns, besöks mer regelbundet. Tillsynen innebär en kontroll av att restaurangens alkoholservering sker i enlighet med det utfärdade tillståndet och att den inte bryter mot gällande lag. Bedömningar av ordningsläget i och utanför restaurangen, graden av berusning hos gästerna och kontroll av att servering till minderåriga inte bedrivs är viktiga delar av den yttre tillsynen. Tillsynen omfattar även kontroll av att marknadsföringen av alkoholdrycker på serveringsstället och i dess omedelbara närhet sker på ett måttfullt sätt. Den ekonomiska skötsamheten granskas genom exempelvis kassa- och personalkontroll och utförs då oftast i samverkan med skatteverket. I samarbete med polismyndigheten kontrolleras bland annat förekomst av illegal alkohol samt narkotika. Tillsynsavgifter för serveringstillstånd Fast avgift:: 800: :- Rörlig avgift:: Årsomsättning alkohol, kr Rörlig tillsynsavgift i % av basbeloppet % 2,5% ,5 % 5,0% ,0 % 7,5% ,5 % 10,0% ,0 % 12,5% ,5 % 15,0% ,0 % 20,0% ,0 % 25,0% ,0 % 30,0% ,0 % 35,0% ,0 % 40,0% ,0 % 45,0% ,0 % 50,0% Dessutom tillkommer extra tillsynsavgift på 1,000 kronor vid väsentligt ändrade ägarförhållanden vid stadigvarande tillstånd. Samt som tidigare extra tillsynsavgift på 1,000 kronor/år för stadigvarande serveringstid efter kl Fr. o. m 1996 ska restaurangerna lämna uppgifter om omsättningen av alkoholdrycker till kommunen, detta görs via en restaurangrapport som skickas ut av kommunen. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

117 14 (18) Sanktioner Kommunen skall enligt alkohollagens 9 kap 17 återkalla serveringstillstånd om: 1. tillståndet inte längre utnyttjas, 2. det inte endast tillfälligt uppkommer sådana olägenheter som avses i 8 kap 18 (till exempel överservering, bristande ordning och nykterhet), 3. tillståndshavaren inte följer de för servering eller serveringstillstånd gällande bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter eller villkor meddelade med stöd av denna lag, 4. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 8 kap 12 1:a st, st, inte längre föreligger (avser tillståndshavarens och/eller serveringsställets lämplighet) 5. tillståndshavaren tillåter brottslig verksamhet på serveringsstället. Enligt 9 kap 17 alkohollagen, om innehavaren av ett serveringstillstånd inte uppfyller de förutsättningar som gällde för tillståndets meddelande eller följer de bestämmelser som gäller för servering enligt lagen eller de villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kommunen meddela tillståndshavaren en erinran. Vid allvarligare fall eller upprepade förseelser får en varning meddelas utan att ha föregåtts av en erinran. Då tillståndsmyndigheten får kännedom om brister vid en alkoholservering öppnas ett tillsynsärende. Vid smärre förseelser uppmanas tillståndshavaren per brev eller muntligt att vidta rättelse. Vid allvarliga överträdelser inleds en undersökning om åtgärder. Den efterföljande utredningen kommuniceras alltid med tillståndshavaren innan socialnämnden beslutar i ärendet. Beslutet kan överklagas i förvaltningsdomstol. Delegat: Punkt 1 alkoholhandläggare alkoholdelegat, punkt 2 vid erinran alkoholhandäggare alkoholdelegat vid varning eller återkallelse får ej delegeras. Punkt 3-5 får ej delegeras. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

118 15 (18) FOLKÖL Allmänt Sedan den 1 januari 1995 finns det ingen tillståndsplikt för försäljning (detaljhandel och servering) av folköl vilket innebär att det under vissa förutsättningar är tillåtet att bedriva detaljhandel med och servering av folköl. Observera att folköl innehållande 2,25 3,5 volymprocent lyder under alkohollagens försäljningsbestämmelser. Från den 1 juli 2001 är den som bedriver försäljning av folköl skyldig att anmäla detta till kommunen. Denna anmälan skall ske senast när försäljningen påbörjas. Lokalen måste vara godkänd För detaljhandel gäller att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt livsmedelslagen. Det är miljö- och hälsoenheten som beslutar om godkännande av livsmedelslokaler och den som vill få en sådan ansökan prövad kan kontakta Vadstena kommun, Miljö- och hälsoenheten, Klosterledsgatan 35, Vadstena, tele: Alla får inte sälja folköl En förutsättning för detaljhandel med folköl är att det säljs matvaror i butiken. Butiken skall ha ett brett sortiment av matvaror. Ett brett sortiment kan vara konserver, mejeriprodukter, charkprodukter, smörgåsar, frysta varor, bröd och grönsaker. Det räcker inte att butiken har någon eller några av dessa varutyper i sitt sortiment. Butiken skall dessutom ha ett flertal av varje varutyp till försäljning, alltså flera konserver, mejeriprodukter, charkprodukter, smörgåsar, frysta varor, bröd och grönsaker. Glass, godis, chips, kaffe och te anses inte vara matvaror. Godiskiosker, tobaksaffärer, spel- och videobutiker får endast säljs folköl om de samtidigt uppfyller ovanstående krav. Egentillsynsprogram Den som bedriver försäljning av folköl skall utöva särskild tillsyn över försäljningen. För denna tillsyn skall det finnas ett för verksamheten lämpligt program (egentillsynsprogram). Folköl kan tas i beslag Den som innehar folköl i uppenbart syfte att olovligen sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker. Detta innebär att folköl som uppenbarligen finns för försäljning i lokalen som inte uppfyller alkohollagens bestämmelser (inte godkänd livsmedelslokal eller otillräckligt matvaruutbud) får beslagtas av polismyndigheten. Tillsynsavgift Kommunen får ta ut tillsynsavgift av den som bedriver anmälningspliktig servering av eller detaljhandel med öl och där kommunallagens självkostnadsprincip gäller. Kommunfullmäktige beslutar om tillsynsavgifter och den är på 1,000 kr per försäljningsställe och år. Servering av folköl För servering av folköl klass II gäller dels att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt ovan samt att det är en förutsättning att mat serveras. Minimikravet kan vid servering av folköl anses vara uppfyllt om det t ex serveras varma smörgåsar, varm korv, hamburgare eller skaldjur Åldersgräns 18 år SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

119 16 (18) Den som lämnar ut/serverar folköl klass II, liksom andra alkoholdrycker, är skyldig enligt alkohollagen att förvissa sig om att den som köper eller beställer drycken verkligen har fyllt 18 år. Dessutom gäller att folköl inte får lämnas ut till någon som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Straff Brott mot dessa bestämmelser betraktas som olovlig dryckeshantering och kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader. Alkohollagens sanktionsmöjligheter Kommunen har dessutom möjlighet enligt 9 kap 19 alkohollagen att förbjuda fortsatt försäljning av folköl klass II ifall verksamheten föranleder olägenheter ifråga om ordning och nykterhet eller om bestämmelserna i alkohollagen inte följs. Förbud meddelas för en tid av sex månader eller, vid upprepad eller allvarlig försummelse, tolv månader räknat från det att den som bedriver försäljningen fått del av beslutet. Delegat: Får ej delegeras Tillsyn Kommunen och polismyndigheten utövar också tillsyn över detaljhandeln med folköl. Enligt alkohollagen skall, polis-, kronofogde- och skattemyndighet lämna de uppgifter som tillståndsmyndigheten behöver för att kunna fullgöra sin uppgift. Alkohollagen anger vidare att kommunen vid tillsyn har rätt till tillträde till lokaler och rätt att ta del av bokföring och andra handlingar som berör verksamheten. Tillsynen i kombination med möjligheter till sanktioner är det viktigaste instrumentet för att verksamheten skall kunna bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

120 17 (18) ÖVRIGT Utbildning I samarbete med kommunerna i västra länsdelen erbjuder Vadstena kommun en utbildning i Ansvarsfull alkoholservering och vänder sig till tillståndshavare och serveringspersonal på restauranger i västra länsdelen. Målsättningen är att all serveringspersonal skall genomgå denna utbildning. Alkohol- och drogpolicy på restaurangen För att underlätta det praktiska och vardagliga arbetet med alkoholservering på en restaurang kan restaurangägare tillsammans med sin personal utforma en alkohol- och drogpolicy. I Policyn kan riktlinjer skrivas ner för att få en trivsam miljö på restaurangen. Dessa riktlinjer kan gälla gentemot gästerna, de anställda och i förhållande till gäster. När policyn är antagen kan den sättas upp synlig för gästerna för att tydliggöra för gästen vilka regler som gäller på restaurangen. En tydlig policy under lättar för den anställde i det fall diskussioner med gäster uppstår, den anställde kan hänvisa till policyn som stöd för det han eller hon säger. När det gäller anställda kan policyn innebära riktlinjer för hur man skall uppträda gentemot gäster, vilka skyldigheter man har som anställd, vilka krav arbetsgivaren kan ställa på de anställda. Vidare kan policyn innehålla ett förtydligande av vilka skyldigheter som ligger på den anställde och vilka som ligger på arbetsgivaren. Information För ytterligare information om allmänna förutsättningar för olika tillstånd enligt alkohollagen kan kontakt tas med alkoholsamverkan i Motala kommunens alkoholhandläggare. Information finns även på Statens Folkhälsoinstitutets hemsida under rubriken tillsyn. Där finns länkar till alkohollagen samt handbok alkohollagen. SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

121 1 (1) Tjänsteskrivelse till socialnämnden Riktlinjer för alkoholservering - revidering Vår beteckning: SN/2016:60 Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar de reviderade riktlinjerna för alkoholservering. Sammanfattning Socialnämnden i Vadstena har ingått en samverkan med Boxholm, Finspång, Mjölby, Vadstena har uppdragit till Motala att handlägga kommunernas ärenden avseende serveringstillstånd, försäljning av folköl, försäljning av tobaksvaror, handel med receptfria läkemedel samt anordnande av automatspel. Vadstena kommuns riktlinjer för alkoholservering revideras för att motsvara den organisation som kommunen samverkar i. Revideringen består av redaktionella förändringar och en justering av avgifter för prövning av alkoholtillstånd och tillsynsavgifter enligt tidigare antaget beslut i kommunfullmäktige 153/ Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beteckning SN2016:60 Förslag till reviderade riktlinjer för alkoholservering, beteckning SN2016:60 Beslutet expedieras till Alkoholsamverkan i Motala Kommunchef Ekonom socialförvaltningen Alkoholdelegat Finansiering Förslaget är kostnadsneutralt. Socialförvaltning Margareta Cederberg Kommunchef Carina Åsman Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134 Socialnämnden i Vadstena Utredning Sida 1 (6) Dnr: Socialförvaltningen Socialkontoret Alkoholhandläggare Mirko Tolic Telefon Telefax e-postadress mirko.tolic@motala.se Stadigvarande tillstånd för servering till slutet sällskap Catering inom Vadstena kommun Sammanfattning Möllers Festservice AB, , ansöker om stadigvarande cateringtillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutet sällskap inom Vadstena kommun. Ansökt serveringstid är från klockan 11:00 till 01:00. Stadigvarande serveringstillstånd för catering innebär för tillståndshavare skyldighet att för varje tillfälle anmäla den lokal där serveringen ska äga rum. Lokalen måste också godkännas av kommunen. Samma villkor beträffande matutbud och eget kök som gäller restauranger gäller för cateringföretag. Dock behöver företaget inte ha ett kök och tillagningsställe i varje kommun där det söker tillstånd. Alkohollagens krav bedöms vara uppfyllda. Av den anledningen föreslås socialnämnden bevilja serveringstillstånd. Beslutsunderlag Ansökan, Ritningar över köket i Skänninge, Polismyndighetens remissvar, Förslag till beslut 1. Bevilja Möllers Festservice AB, , stadigvarande cateringtillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutet sällskap inom Motala kommun med stöd av 8 kap. 2 och 4 alkohollagen, 2. Bevilja Möllers Festservice AB, , serveringstid från klockan 11:00 till 01:00 med stöd av 8 kap. 19 alkohollagen. Utredning Ansökan Möllers Festservice AB, , (nedan kallat Bolaget) har inkommit med en skriftlig ansökan stadigvarande cateringtillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutet sällskap inom Vadstena kommun. Ansökt serveringstid är från klockan 11:00 till 01:00. Postadress Besöksadress Telefon vxl Webbplats e-postadress Motala Drottninggatan motala.se socialnamnden@motala.se

135 Gällande tillstånd Möllers Festservice AB, , har inte stadigvarande serveringstillstånd i Vadstena kommun. Däremot är Bolaget registrerat för stadigvarande serveringstillstånd i Mjölby sedan 2004 samt cateringverksamhet i Linköping (sedan 2015) och Motala (2016). Verksamhetsbeskrivning Av verksamhetsbeskrivningen framgår att företaget har arbetat med mat och evenemang sedan 40 år tillbaka. Företaget jobbar med mat och dryck över hela landet. Möllers Festservice AB hjälper företag och privatpersoner med uthyrning av eventmaterial samt catering vid olika former av event. Företaget lagar mat i deras godkända produktionskök i Skänninge för att sedan leverera ut mat som catering. Deras menyer varierar från enklare bufféer till femrätters middagar. Företaget anställer 11 personer. Personer med betydande inflytande och ekonomisk lämplighet Av registreringsbeviset från Bolagsverket framgår att styrelsemedlemar i Bolaget är Annette Möller , VD och ordförande samt Björn Möller , ledamot. Firman tecknas av Annette och Björn. Av utdrag från InfoTorg framgår att Bolaget inte har betalningsanmärkningar, skuldsaldon osv. Vidare framkommer att funktionärer och firmatecknare för Bolaget inte är engagerade i andra bolagskonkurser eller ansökan om konkurs. Bolaget har ett gällande stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten. I samband med tillståndsprövningen för det tillståndet har tillståndshavaren visat att Bolaget har de kunskaper om alkohollagen och dess anslutande föreskrifter som krävs för att serveringsverksamheten ska kunna utövas på ett lagenligt sätt. Serveringsyta Stadigvarande serveringstillstånd för catering innebär för tillståndshavare skyldighet att för varje tillfälle anmäla den lokal där serveringen ska äga rum. Lokalen måste också godkännas av kommunen. Kökskrav och matutbud Av delegationsbeslut från Miljönämnden i Mjölby framgår att tillagningskök i Skänninge är registrerat som livsmedelsanläggning sedan Det framgår även att godkännandet förenas med ett annat förbehåll: fisk och fågel ska inköpas färdigt att anrätta samt kött ska vara pannfärdigt eller bara behöva delas i bitar eller strimlas innan tillagningen. Av inlämnad meny framgår att ett flertal för-, huvud- och efterrätter erbjuds men matutbudet varierar beroende på själva beställningen vid olika event. Brandsäkerhet Serveringsstället som kommer att används för servering till slutet sällskap måste vara godkänt av kommunen utifrån brandsäkerhetssynpunkt enligt 8 kap. 16 alkohollagen. Bestämmelsen om att serveringsstället skall vara lämpligt från brandsäkerhetssynpunkt innebär att serveringstillstånd ej får meddelas om inte lokalerna i sin helhet är godkända utan anmärkning av räddningstjänsten. Det ankommer på den sökanden av serveringstillståndet att visa att serveringsstället är godkänt i detta avseende. Polismyndighetens yttrande Av polismyndighetens yttrande framgår inga invändningar mot aktuella personers lämplighet. Miljö- och hälsoskyddsenhetens yttrande Miljö- och hälsoskyddsenheten kan begränsa serveringstiden eller förbjuda verksamheten med omedelbar verkan om olägenhet för omgivningen skulle uppkomma. Sida 2 (6)

136 Därtill råder miljö- och hälsoskyddsenheten Bolaget att följa Vadstena kommuns lokala riktlinjer för ljudnivåer från offentliga tillställningar. Lagstiftning och andra bestämmelser Behörig kommun och formkrav För servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker krävs tillstånd av den kommun där serveringsstället är beläget enligt 8 kap. 1 alkohollagen. Det krävs även att ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen enligt 8 kap. 10 alkohollagen. Det finns ingen begränsning till var cateringföretaget ska ha sitt säte, utan ett företag i en kommun ska kunna erhålla tillstånd för servering i en annan kommun enligt 8 kap 4 alkohollagen. Stadigvarande serveringstillstånd Den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen. Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få stadigvarande serveringstillstånd. Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller en eller flera av dessa drycker enligt 8 kap. 2 och 4 alkohollagen. Lämplighetsprövning Enligt 8 kap. 12 alkohollagen får serveringstillstånd endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som uppställs alkohollagen. Som huvudregel ska sökanden genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har de kunskaper om alkohollagen och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett författningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten enligt 8 kap. 12 alkohollagen. Undantag gäller för sökande som har serveringstillstånd som minst motsvarar den aktuella ansökan, vilket framgår av 10 i folkhälsomyndighetens föreskrifter om kunskapsprov (FoHMFS 2014:7). Av prop. 1994/95:89, sid. 103 f., framgår att krav ställs på sökandes tidigare ekonomiska skötsamhet. Sökande ska till exempel ha fullgjort sina skyldigheter mot det allmänna. Den som drar dig undan från beskattning eller som i övrigt på ett betydande sätt missköter sina ekonomiska åligganden gentemot det allmänna är inte lämplig att inneha serveringstillstånd. En tillståndshavare ska självmant fullgöra sina åligganden när det gäller bl.a. skatter och avgifter och denne ska reglera uppkomna skulder. Enbart ett fåtal restförda skatte- eller avgiftsskulder m.m. bör, såvida det inte rör sig om betydande belopp, normalt inte hindra sökande från att få ansökt serveringstillstånd. Även seriösa näringsidkare kan, t.ex. under en kortare tidsperiod, råka i ekonomiska svårigheter. Visad vilja från sökande att betala bör beaktas liksom bedömningen av hur skulden uppkommit. Det är t.ex. mer allvarligt om det rör sig om upprepade försummelser. Serveringsyta Den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen enligt 8 kap. 4 alkohollagen. Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Kökskrav och matutbud Av 8 kap. 4 och 15 alkohollagen framgår att den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få stadigvarande serveringstillstånd. Matutbud Av 8 kap. 4 och 15 alkohollagen framgår att tillstånd för servering till slutna sällskap får beviljas om serveringsstället tillhandahåller tillredd mat. Brandsäkerhet Enligt 8 kap. 16 alkohollagen ska lokaler som används för servering av den som har stadigvarande serveringstillstånd vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. Polismyndighetens yttrande samt alkoholrelaterade olägenheter Enligt 8 kap. 11 alkohollagen får en ansökan om stadigvarande serveringstillstånd, eller tillfällig serveringstillstånd om det inte rör sig om arrangemang av endast obetydlig omfattning, endast bifallas om polismyndighetens yttrande har inhämtats. Polismyndigheten ska i sitt yttrande redovisa samtliga omständigheter som ligger till grund för myndighetens bedömning i det enskilda fallet och särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten. Sida 3 (6)

137 Enligt 8 kap. 17 alkohollagen får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda, om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Alkoholrelaterade olägenheter Enligt 8 kap. 17 alkohollagen får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda, om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Serveringstid Det åligger kommunen att besluta under vilka tider alkoholdrycker får serveras. Enligt 8 kap. 19 alkohollagen ska det vid bestämmande av tiden för servering särskilt beaktas vad som sägs i 8 kap. 17. Bedömning Sakfråga Den bedömning som ska göras i ärendet är huruvida de lagstadgade förutsättningar som krävs för att kunna bevilja Bolaget stadigvarande cateringtillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutet sällskap inom Vadstena kommun och serveringstid från klockan 11:00 till 01:00 enligt 8 kap. 2, 4 och 19 alkohollagen, är uppfyllda. Formkrav och behörig kommun En skriftlig ansökan har upprättats och lämnats till Vadstena kommun och av ansökan framgår att servering kommer att ske i Vadstena. Det innebär att det inte föreligger några hinder mot att fatta beslut i ärendet enligt 8 kap. 1 alkohollagen eller enligt det formkrav som föreskrivs i 8 kap. 10 alkohollagen. Det finns ingen begränsning till var cateringföretaget ska ha sitt säte, utan ett företag i en kommun ska kunna erhålla tillstånd för servering i en annan kommun enligt 8 kap 4 alkohollagen. Polismyndighetens yttrande Polismyndighetens yttrande har inhämtats eftersom ansökan avser stadigvarande serveringstillstånd för servering till allmänheten. Inget hinder förekommer således mot att bifalla ansökan med hänvisning till 8 kap. 11 alkohollagen. Lämplighetsprövning Av registreringsbeviset från Bolagsverket framgår att styrelsemedlemar i Bolaget är Annette Möller , VD och ordförande samt Björn Möller , ledamot. Firman tecknas av Annette och Björn. Av utdrag från InfoTorg framgår att Bolaget inte har betalningsanmärkningar, skuldsaldon osv. Vidare framkommer att funktionärer och firmatecknare för Bolaget inte är engagerade i andra bolagskonkurser eller ansökan om konkurs. Polismyndigheten har inga anmärkningar avseende någons personliga lämplighet. Med beaktande av ovanstående bedöms lämplighetskravet i 8 kap. 12 alkohollagen vara uppfyllt. Serveringsyta Stadigvarande serveringstillstånd för catering innebär för tillståndshavare skyldighet att för varje tillfälle anmäla den lokal där serveringen ska äga rum. Lokalen måste också godkännas av kommunen. Kökskrav och matutbud Av delegationsbeslut från Miljönämnden i Mjölby framgår att tillagningskök i Skänninge är registrerat som livsmedelsanläggning sedan Det framgår även att godkännandet förenas med ett annat förbehåll: fisk och fågel ska inköpas färdigt att anrätta samt kött ska vara pannfärdigt eller bara behöva delas i bitar eller strimlas innan tillagningen. Sida 4 (6)

138 Av menyn framgår att Bolaget tillhandahåller ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat i form av ett flertal för-, huvud- och efterrätter. Utifrån de faktum att serveringsstället har ett registrerat kök samt att de rätter som framgår av menyn kommer tillhandahållas på serveringsstället bedöms kökskravet samt kravet på att tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat enligt 8 kap. 4 och 15 alkohollagen vara uppfyllda. Brandsäkerhet Serveringsstället som kommer att används för servering till slutet sällskap måste vara godkänt av kommunen utifrån brandsäkerhetssynpunkt enligt 8 kap. 16 alkohollagen. Bestämmelsen om att serveringsstället skall vara lämpligt från brandsäkerhetssynpunkt innebär att serveringstillstånd ej får meddelas om inte lokalerna i sin helhet är godkända utan anmärkning av räddningstjänsten. Det ankommer på den sökanden av serveringstillståndet att visa att serveringsstället är godkänt i detta avseende. Risk- och olägenhetsprövning Polismyndighetens yttrande har inhämtats. Av yttrandet framgår ingen erinran mot att tillstånd beviljas enligt ansökan. Det innebär att det inte förekommer några hinder mot att bifalla ansökan med hänvisning till 8 kap. 11 och 17 alkohollagen. Serveringstid Med stöd av 8 kap. 19 alkohollagen och alkoholpolitiska riktlinjer för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen görs bedömningen att inget hinder föreligger mot att besluta om ansökt serveringstid från klockan 11:00 till 01:00. Helhetsbedömning Utifrån en helhetsbedömning med beaktande av det som framkommit i utredningen, bedöms Bolaget uppfylla alkohollagens krav för att kunna beviljas serveringstillstånd. Socialnämnden förseslås därav besluta att: 1. Bevilja Möllers Festservice AB, , stadigvarande cateringtillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutet sällskap inom Vadstena kommun med stöd av 8 kap. 2 och 4 alkohollagen, 2. Bevilja Möllers Festservice AB, , serveringstid från klockan 11:00 till 01:00 med stöd av 8 kap. 19 alkohollagen. Sida 5 (6) Socialkontoret i Motala Vadstena Kommun Socialnämnden Mirko Tolic Alkoholhandläggare Lars Ekström Ordförande Beslutsunderlag 1. Ansökan 2. Ritning 3. Företagsinformation från Info Torg 4. Verksamhetsbeskrivning 5. Meny

139 6. Kontoutdrag från företagskonto 7. Anmälan om serveringsansvariga 8. Dispositionsrätt - Hyresavtal 9. Remissvar Polismyndigheten 10. Serveringstillstånd i Mjölby och Linköping 11. Registerutdrag från Skatteverket om cateringverksamhet 12. Information från Skatteverket om registrering av AB 13. Registreringsbevis från Bolagsverket 14. Delegationsbeslut från Miljönämnden i Mjölby kommun gällande kök i Skänninge Sida 6 (6)

140 1 (2) Tjänsteskrivelse till Socialnämnden Revidering av avgifter - maxtaxa 2016 Vår beteckning: SN/2016: Taxor, avgifter Förslag till beslut 1. I enlighet med ändringen i socialtjänstlagen fastställa avgiften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet, det så kallade högkostnadsskyddet, vilket för år 2016 motsvarar 1990 kr per månad. 2. I enlighet med ändringen i socialtjänstlagen fastställa avgiften för plats vid korttidsboende och växelvårdsboende till en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet, vilket för 2016 motsvarar 67 kr per dygn. 3. Ändringarna gäller från den 1 juli Sammanfattning Från den 1 juli 2016 ändras socialtjänstlagen när det gäller den högsta avgift som får tas ut per månad enligt det så kallade högkostnadsskyddet (maxtaxan) och dygnskostnad för plats på korttidsboende och växelvårdsboende. Ett beslut som innebär att avgifterna motsvarar den avgift som högst får tas ut av den enskilde skulle innebära en intäktsökning för 2016 på ca 99,5 tkr och motsvarar 199 tkr på helår. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beteckning SN/2016:99 Beslutet expedieras till Kommunchef Avgiftshandläggare socialförvaltningen Ekonom, socialförvaltningen Finansiering Förslag till beslut innebär ökade intäkter och kan minska det kvarvarande sparbetinget för år Samråd Samråd har skett med avgiftshandläggare Karin Gullberg och Sofie Jansson. Beskrivning av ärendet 2015 beslutade riksdagen om följande ändring i socialtjänstlagen och som träder i kraft den 1 juli Enligt riksdagens beslut förskrivs att 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 8 kap. 5 Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet, Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

141 2 (2) för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Ovanstående avgifter följer gällande prisbasbelopp och förändras när prisbasbeloppet justeras. När det gäller avgiften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård så uppgår nu det så kallade högkostnadsskyddet, den maximala taxan till 1772 kr per månad och i enlighet med ändringen i socialtjänstlagen så höjs den från 1 juli 2016 till 1990 kr per månad. Avgiften för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen gäller i Vadstena för avgift för omkostnader plats vid korttidsvård och växelvårdsboende och uppgår nu till 61 kr per dygn och i enlighet med ändringen i socialtjänstlagen så höjs den från 1 juli 2016 till 67 kr per dygn. Avgiftsunderlaget beräknat på februari månads underlag skulle innebära att förändringen från 1772 kr per månad till 1990 kr per månad skulle kunna ge en intäktsökning på kr per månad och för perioden juli-december 2016 ca 92 tkr och per helår ca 184 tkr. Den förändrade avgiften för platskostnad i korttids-och växelvårdsboende som innebär en höjning från 61 kr per dygn till 67 kr per dygn skulle kunna ge en intäktsökning på kr per månad beräknat på samma antal vårddygn som för år 2015 och för perioden juli-december 2016 ca 7,5 tkr och per helår ca 15 tkr. Den totala intäktsökningen för år 2016 skulle då kunna bli ca 99,5 tkr och motsvarar en intäkt på helår med ca199 tkr. Socialförvaltningen Margareta Cederberg Kommunchef Birgitta Rydell Ekonom Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

142 Organisationsnummer Årsredovisning 2015 Februari 2016 Madeleine Öberg Förbundschef 1

143 Innehållsförteckning 1.Sammanfattning sid 3 2.Samordningsförbundet allmänt sid Övergripande mål och perspektiv sid 4 4.Finansierad verksamhet sid Budgetutfall sid Uppföljning av verksamhet sid Kommunikation och strukturpåverkan sid 17 8.Analys av resultat och förbättringsområden sid Resultaträkning sid 19 Balansräkning sid 20 Tilläggsupplysningar och noter sid Styrelsen sid 24 2

144 Styrelsen för Samordningsförbundet Västra Östergötland lämnar redovisning för perioden Sammanfattning Samordningsförbundet Västra Östergötlands första verksamhetsår utgick från en budgetram på 21,4 mkr och i den ramen ingick eget kapital med 1,7 mkr från de två tidigare förbunden, Motala Vadstena SF och SF Mjölby Boxholm Ödeshög. Årets positiva resultat på nära 1,5 mkr beror på övriga intäkter under året, vilket innebär att det utfallet av förbrukade medel ligger i linje med budget. Det är 581 personer som deltagit i verksamhet, varav 364 avslutats under året. Målet var att 50 % ska öka sina förutsättningar till arbete/studier, vilket mäts i samband med avslut. Det är 184 personer (50,6 %) som har ökat sina förutsättningar och därmed bidragit till måluppfyllelse i verksamheten. Utbildnings- och handledningsinsatser har nått ut till totalt 1151 personer hos huvudmännen. Kontakter med näringsliv, sociala företag och föreningar i syfte att bidra till arbetstillfällen har varit 212 till antalet. SUS (sektorsövergripande system för uppföljning) har under året använts i förhållande till alla verksamhetsdelar som finansierats av förbundet. SUS är en del i arbetet med förbättrade förutsättningar till analys av utfall och jämförelser mellan olika verksamheters effekt. Verksamhetsåret har inneburit att ta tillvara erfarenheter från de två tidigare förbunden i västra Östergötland, men också att söka nya vägar som fokuserar på lokala förutsättningar i de fem kommunerna och samtidigt bygga vidare på strategier där kommungränserna inte utgör något hinder för våra målgrupper att få tillgång till samtliga insatser som finansieras av Samordningsförbundet. 2.Samordningsförbundet allmänt Lagen om finansiell samordning trädde i kraft januari 2004, Lag (2003:1210). Syftet är att ge lokala aktörer bättre möjlighet att samordna och prioritera gemensamma insatser och underlätta en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder(vanligen år) som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och uppbär offentlig försörjning. Utöver de direkta insatserna på individ- och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser. Samordningsförbund är en fristående juridisk person med en förbundsordning som är antagen av huvudmännen/parterna i förbundet. 3

145 Samordningsförbundet Västra Östergötland bildades av Region Östergötland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, samt kommunerna Boxholm, Mjölby, Motala, Vadstena och Ödeshög. I antagen förbundsordning 4 Förbundets ändamål står följande: Förbundets ändamål är att bidra till systemutveckling som säkrar funktioner och samverkansformer som är hållbara över tid och som främjar individens bästa utifrån individens behov av samordnade rehabilitering. Samordningsförbundet utgör en gemensam plattform som ska underlätta samverkan mellan huvudmännen, en kunskap om varandras uppdrag och en möjlighet att gemensamt utveckla insatser för medborgare som har behov av att samhället mobiliserar gemensamma resurser. Samordningsförbundets budget utgör ram och begränsning för vad som kan finansieras. Samordningsförbundet har förutsättningar att utgöra en arena för huvudmännens kunskapsutbyte, som kan bidra till sytemutveckling, vilket inte begränsas av de ekonomiska ramarna. 3.Övergripande mål och perspektiv Samordningsförbundets övergripande mål är att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet så att de aktuella samhällsresurserna används på ett bättre sätt och till en större nytta för invånarna i västra Östergötland. Att ur ett individperspektiv erbjuda personer med behov av samordnad rehabilitering en individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till en egen försörjning och ökad livskvalitet. Att ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att arbetskraftsreserven tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs för angelägna behov. 4.Finansierad verksamhet Kanslifunktioner Fakta Under 2015 har samordningsförbundet utöver förbundschef och tillhörande kanslikostnader haft en funktion som biträdande förbundschef, en lösning som var ett resultat av att de två tidigare samordningsförbunden i västra Östergötland gick samman och bildade ett gemensamt förbund. Bedömningen var att ett samgående skulle underlättas om det inrättades en funktion som biträdande förbundschef. 4

146 Resultat Under 2015 har Lena Elf innehaft tjänsten som biträdande förbundschef och fokuserat på arbetet med indikatorprojektet, ett utvecklingsarbete kring att söka indikatorer för utvärdering. NNS (Nationella nätverket för samordsförbunden) har tillsammans med Örebro universitet och en rad förbund i Sverige arbetat med materialet. Lena har deltagit i både referensgrupp och styrgrupp och haft sin arbetsplats förlagd till Samordningsförbundet i centrala Östergötland. Förbättringsområde Funktionen som biträdande förbundschef upphör 2016 vilket innebär en kostnadsreducering av den administrativa överbyggnaden. Administrativa stödfunktioner utöver förbundschef kan köpas på timmar vid behov. Navigator Fakta Navigator är en lokalmässig mötesplats för samverkan, dels inom Samordningsförbundets frågor generellt men framför allt i samverkan med arbetsförmedlingen i ett bildande av Navigatorcentrum unga vuxna i Motala. Resultat I april 2015 togs resurser från Kompetensteamet i Motala till uppstart av ett Navigatorcentrum unga vuxna, en planerad utveckling. Arbetet innebar också ett nära samarbete med kommunens/skolans aktivitetsansvar, där berörd personal flyttade in de gemensamma navigatorutrymmet. Utöver grupprum och samtalsrum finns även kansliutrymme i lokalerna. Övrigt Lokalerna hyrs i andra hand av arbetsförmedlingen, med kort bindningstid vilket ger en flexibilitet. Förbättringsområde Arbetsförmedlingen kommer under 2016 att göra en resursförstärkning i förhållande till unga vuxna, kallat Ung Komp resurser som kommer att förläggas till utökade utrymmen i anslutning till Navigatorcentrum, vilket innebär en arena för samverkan ur ett bredare perspektiv. 5

147 Kompetensteam/Team Mjölby Fakta Teamet består av representanter från socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och regionen. Huvudmännen aktualiserar enskilda till teamet för gemensam bedömning, handlingsplan och rekommendation av samordnade insatser. Teamet har riktat sig till boende i Mjölby, Boxholm och Ödeshög. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma Teamet hade redan under 2014 fått ändrade arbetsförutsättningar där inriktningen skulle vara konsultativ, vilket gjorde att inflödet av remisser avstannade. Teamet hade kvar ärende sedan tidigare år, där det var personer med ett stort insatsbehov. Förbättringsområden Insatsformen har avslutats och resurser/kompetens ingår i det tvärprofessionella nätverket för Västra Östergötland. Kompetensteam/Team Linus Motala Fakta Teamet består av representanter från socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och regionen. Huvudmännen kan aktualisera enskilda till teamet för en gemensam bedömning, handlingsplan och rekommendation av samordnade insatser. Teamet har riktat sig till boende i Motala och Vadstena. Teamet har under 2015 stegvis avvecklat teamkonstellationen och deltagit i Navigatorcentrum unga vuxna där målgruppen år (25-30) står i fokus. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma Övrigt I april 2015 deltog personal från teamet i uppstart av Navigatorcentrum unga vuxna i Motala. Navigatorcentrum har gemensamt möteforum två tillfällen per vecka i lokaler i anslutning till arbetsförmedlingens ungdomsrum. 6

148 Förbättringsområde Insatsformen Kompetensteam/Team Linus avslutades vid årsskiftet. Resurser och kompetens ingår dels i Navigatorcentrum unga vuxna, men också i det tvärprofessionella nätverket i Västra Östergötland. Processledare i Boxholm, Vadstena, Ödeshög Fakta Processledarna tar tillvara kommunernas unika/lokala förutsättningar och är samtidigt väl insatta i de resurser som finansieras av Samordningsförbundet och hur de kan användas. Uppdraget innebär att arbeta i förhållande till enskilda i samverkan med personal i ordinarie verksamhet med kartläggning/bedömning, handlingsplan och kombination av insatser. Uppdraget innebär också att arbeta med resurs- och strukturfrågor lokalt och verka för ett lokalt samverkansarbete i kommunerna. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma Övrigt Ödeshög har under 2015 gjort en förändring där funktionen som processledare fick en koppling till lågtröskelverksamheten MAT för att uppnå ökade förutsättningar till samordning av kompetens och resurser. Vadstenas processledare har sin utgångspunkt i arbetsgruppen för försörjningsstöd/vuxenfrågor, under året har flera personer arbetat i förhållande till uppdraget. Antal personer per kommun Boxholm Ödeshög Vadstena Förbättringsområden De lokala processledarena kommer att ingå i ett tvärprofessionellt nätverk i Västra Östergötland vilket ger ökade möjligheter till samordning av resurser för enskilda i respektive kommun. 7

149 Process primärvården Fakta Primärvården är en central länk i arbetet med samordnad rehabilitering för att förebygga att enskilda blir långtidssjukskrivna med minskade möjlighetertill livskvalitet och egen försörjning. Primärvården har 2015 på ett tydligt sätt lyfta fram rehabiliteringssamordnarens uppgift, ett uppdrag som kopplats till namngivna personer på varje vårdcentral, men till sin omfattning utgjort del av tjänst. En förankring och nära samarbete med övrig personal på vårdcentralen är en framgångsfaktor i arbetet. En av arbetsuppgifterna är som kontaktperson - en dörr in och ut - mot andra samverkande parter utanför vårdcentralen. Avsatta medel har använts till att stärka samverkansarbetet genom handlednings- och utbildningstillfällen för personal. Resultat Antal deltagare 106 Övrigt Antal deltagare motsvarar personalens deltagande i utbildnings- och handledningstillfällen. Förbättringsområden Samordnare för det tvärprofessionella nätverket i Västra Östergötland, anställd genom Rehab. Väst kommer att utgöra en kontaktlänk mellan Samordningsförbundets resurser och vårdcentralerna i västra länsdelen. Plattform Mjölby Tre delar: bedömning av arbetsförmåga, Fri lärarresurs och Ackvirerare. Vägledning/bedömning Fakta Erbjuder motivation, arbetsförmågebedömning, vägledning samt möjlighet att via arbetskonsulent pröva extern praktik. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma

150 Övrigt Det låga antalet deltagare registrerade i insatsen beror sannorlikt på svårigheten att bedöma vilka personer som ska betraktas tillhöra samordningsförbundets målgrupp och vilka som tillhör ordinarie verksamhets uppdrag, då det inte finns någon tydlig gräns i det avseendet. Avtalet har sin bakgrund i Kompetensteamets (tidigare kallat Åtgärdsteamet) och deras utredningsarbete med enskilda. Teamet beställde då insatser från vägledningscentrum som en del i sitt arbete, ett behov som upphörde då teamet redan 2014 fick i uppdrag att fokusera på konsultation och handläggningsprocessen flyttades till ordinarie verksamhet. De 12 personer som registrerat i SUS är 9 aktualiserade åren och 3 aktualiserade Då avslutningsrapportering saknas har merparten avslutats med avslutsorsak utan mätning. Förbättringsområde Avtalsformen upphör då insatsen är en del i utbudet i ordinarie verksamhet. Fri lärarresurs Fakta Resurs inom den kommunala vuxenutbildningen. Resursen är flexibel men ska bidra till studiemotivation i någon mening, ökad språkförståelse och/eller andra studieformer som ökar förutsättningar till egen försörjning. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma Övrigt Insatsen har kommit många till del då den omfattat ett antal grupper med varierande omfattning i timmar. Deltagande i Fri lärarresurs har inneburit en aktivitet i förhållande till rätten till försörjningsstöd för personer där förutsättningarna på arbetsmarknaden bedömts som små på grund språksvaghet. Deltagarna har skrivits in i terminsvis. Förbättringsområde Insatsformen har pågått med finansiering från samordningsförbund under 5-6 år och kommer att avslutas. Samordningsförbundet kommer att fokusera på att erbjuda språkträning genom arbetsplatsförlagd praktik med möjligheter till anställning. 9

151 Ackvirerare Fakta AF-handläggare 50 % som sökt platser för praktik hos arbetsgivare inom det privata näringslivet. Resultat Antal företagskontakter 62 Övrigt Insatsformen har sin bakgrund från Kompetensteamet i Mjölby och en insats riktad till unga vuxna som arbetade med vägar ut till egen försörjning. I sitt arbete med företagskontakter så matchade AF-handläggaren personer med funktionsnedsättning mot de arbetsarbetsplatser han besökte. Resursen har under 2015 använts i begränsad omfattning då Kompetensteamets arbetssätt förändrades. Resursen har utöver företagsbesök använts till kartläggningsinsatser kring utvecklingsanställningar. Förbättringsområde Företagskontakter ingår i Arbetsförmedlingens ordinarie uppdrag och finansieras därför inte av Samordningsförbundet Plattform Motala Vägen till arbete Fakta Insatsformen innehåller tre delar, lågtröskelverksamhet/försteg arbetsträning, ISAindividuellt stöd till arbete och praktikplatser kopplade till sociala företag och föreningar. Vägen till arbete har utgjort en bas i begreppet plattform Motala och fungerat som en kedja av insatser på olika nivåer. Lågtröskelverksamheten har bestått av två grupper där arbetsmarknadsenheten i Motala varit utförare. Tid i insatsen har begränsats till tio veckor. Uppdraget ISA-individuellt stöd i arbete har varit kopplat till ett avtal med sociala resursenheten för vuxna i Motala och praktikplatserna har byggt på avtal/överenskommelser med sociala företag och föreningar. Den största utföraren har varit Kooperativet Grenverket. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma

152 Övrigt Arbetsmarknadsenheten Ekenäs och SRV (social resursenheten) har inlett ett arbete för att utveckla en gemensam insatskedja. Ekenäs har under 2015 också inlett ett samarbete med Kooperativet Grenverket kring skolcaféerna i Motala kommun och de praktikplatser som kan erbjudas i den verksamheten. Förbättringsområde Under 2016 kommer verksamhetsdelarna att följas upp var för sig i SUS det sektorsövergripande systemet för uppföljning vilket ger en tydligare grund för att identifiera utvecklingsbehov såväl som resultat av insatserna. Utvecklingsanställningar Fakta Utvecklingsanställningar är ett samlingsbegrepp för en anställningsform som finansieras av arbetsförmedlingen och samordningsförbundet, där syftet är att stärka den enskildes förutsättningar på arbetsmarknaden. Tidsperspektivet på insatsen är individuellt men förutsätter att den enskilde har en funktionsnedsättning som berättigar till någon form av stöd från arbetsförmedlingen. Det innebär från arbetsförmedlingens sida att det kan vara olika former av anställningsstöd. Ett avtal med Svenska Migrationscentret i Karlstad innebar en etablering av ett lokalkontor i Motala, där arbetsuppgifterna är digitalisering av material med anknytning till migration, men även uppdrag till föreningar och andra parter. Etableringen av ett lokalkontor i Motala utgår från en central överenskommelse mellan Svenska Migrationscentret och arbetsförmedlingen kring att starta 50 lokalkontor i Sverige. Syftet är att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Resultat utvecklingsanställningar på Svenska Migrationscentret Antal Kvinnor Män Avslutade Övriga utvecklingsanställningar bygger på avtal med arbetsmarknadsenheterna i Mjölby och Motala som agerat arbetsgivare, men även föreningar och sociala företag har tagit ett arbetsgivaransvar i insatsformen. Resultat övriga utvecklingsanställningar Antal Kvinnor Män Avslutade

153 Övrigt Utvecklingsanställningarna kopplade till Svenska Migrationscentrets lokalkontor har handlagts av en AF-handläggare som även arbetat i Kompetensteamet i Mjölby. Inflödet till resurserna har därmed hanterats effektivt och skapat stabilitet i verksamheten. Förbättringsområde Budget/ekonomisk ram för utvecklingsanställningar kommer att läggas som en kvot för västra länsdelen och inte kopplas till något specifikt avtal med någon part. Den kommun, förening eller sociala företag som står som arbetsgivare för den enskilde erhåller avtalad ersättning. MAT (Mat Arbete Träning) Grön rehab. Fakta MAT är en verksamhet som drivs av Ödeshögs kommun. Verksamheten odlar grönsaker och har sin verksamhet förlagd centralt i Ödeshög, där även skötsel av ett parkområde ingår. Verksamheten är en lågtröskelverksamhet av förstegskaraktär. Resultat Antal Kvinnor Män Avslutade Anonyma Övrigt Verksamheten har under året fått en resursförstärkning och funktionen som lokal processledare har kopplats till personal i verksamheten i syfte att få en tydligare struktur på vad som är ordinarie verksamhet och vad som är insatsformer finansierade av Samordningsförbundet. Förbättringsområde Verksamhetens nätverk utåt kommer att stärkas, dels då processledaren kommer att ingå i det tvärprofessionella nätverket i västra länsdelen och dels då MAT kommer att få en tydligare verksamhetsprofil i vägen mot arbete och resursmobilisering för enskilda. Fontänhuset i Motala Fakta Fontänhus bygger på ett koncept som utgår från att människor själva vet vad de bäst behöver. Rehabilitering sker på egna villkor. Motala Fontänhus ingår i ett internationellt nätverk som består av mer än 340 fontänhus i 30 länder. De första startade 1940 i New York. 12

154 Fontänhuset verksamhet är frivillig och medlemsstyrd verksamhet som arbetar utifrån 36 internationella riktlinjer för att medlemmarna ska återfå sitt egenvärde, få ett mål och känna självförtroende. I Fontänhuset arbetar man tillsammans för att hålla igång verksamheten, det betyder att alla sysslor är lika viktiga för helheten. I Fontänhuset finns inga arbeten för syns skull. Det innebär att medlem som uteblir saknas. I Fontänhuset finns anställda handledare som är där för att stå för kontinuitet och handledning. Hemsida Resultat Antal medlemmar 67 Övrigt Utöver antalet medlemmar så har personal och medlemmar tagit emot en rad studiebesök och deltagit i mässor och konferenser, samt varit tillgängliga i lokal i Mjölby. Fontänhuset blev 2015 godkänt som fullvärdig medlem Fontänhusrörelsen. Förbättringsområde Under 2016 kommer medlemmar och personal på Fontänhuset att fortsätta sitt uppsökande arbete i västra länsdelen för att öka sin tillgänglighet för personer boende i alla kommuner i västra. En gång per vecka kommer man att vara på Knutpunktens café i Mjölby. Konferenser, temadagar och utbildning Fakta Verksamhetsdel som riktar sig till personal som arbetar med rehabilitering och samverkansfrågor. Kunskapsspridning och orientering kring resurser och möjligheter för enskilda är ett viktigt led i förbättringsarbete och strukturpåverkan. Antal deltagare 1045 Övrigt Den mest omfattande utbildningsinsatsen under året var fyra tillfällen kring SIP (samordnad individuell plan) som nådde över 500 personer där samtliga huvudmän hade deltagare. Övriga tillfällen har varit föreläsningar och metoddagar, samt deltagande i FINSAMs rikskonferens. Utbildning i förhållande till ISA (individuellt stöd i arbete) har också erbjudits i första hand till personal i Mjölby kommun inför uppstarten av den verksamhetsformen

155 Förbättringsområde Material från utbildningstillfällen kommer att läggas ut på hemsidan. Utvecklingsarbete i Boxholm Fakta Lågtröskelverksamhet av förstegskaraktär med utgångspunkt från behov och försättningar i Boxholm. Resultat Planeringsarbete inleddes våren 2015 under ledning av den lokala processledaren och ansvariga enhetschefer. Hösten 2015 påbörjades konkret förberedelsearbete och rekrytering av personal. Två deltagare involverades i arbetet med uppstart. Verksamheten fick namnet Gröna projektet. Förbättringsområde Under 2016 sprida kunskap om verksamheten även utanför Boxholm så att den används på ett effektivt sätt och att personalen som arbetar i verksamheten, genom den lokala processledaren i Boxholm, får tillgång till det tvärprofessionella nätverket. Utvecklingsarbete Ödeshög Fakta Utvecklingsarbetet i Ödeshög har haft fokus på att dels effektivisera den verksamhet som finansieras av samordningsförbundet, MAT-projektet och processledare, men även identifiera avgränsningar i förhållande till ordinarie verksamhet. Resultat I samband med att funktionen som processledare skulle återbesättas sommarn 2015 gjordes en arbetsmodell som innebar att MAT-projektet förstärktes motsvarande 50 % och funktionen som processledare fördelades till arbetsterapeut som arbetar i MAT. Förändringen innebar en tydligare ansvarsfördelning mellan de insatser som finansieras av samordningsförbundet och det som är arbetsuppgifter inom ordinarie verksamhet i kommun. Förbättringsområde Att fortsätta dialogen kring hur lågtröskelverksamhet/förstegsverksamhet, såsom MATprojektet kan utvecklas och hur resursen är både flexibel och effektiv med de begränsade förutsättningar som finns i en mindre kommun. Begränsningar utgör samtidigt en möjlighet till kreativa lösningar. 14

156 Implementering projekt Fakta Implementering av projektet stödstrukturer social ekonomi som Motala Kommun var delaktiga i tillsammans med Östsam 2014 och där Samordningsförbundet Motala Vadstena också hade en insatsdel. Första halvåret 2015 finansierade projektledartjänst av samordningsförbundet i syfte att implementera arbetsmodellen. Resultat Antal aktiviteter 150 Aktiviteterna har riktat sig föreningar och sociala företag, men också strategiska personalfunktioner inom kommunen och arbetsförmedlingen. Arbetet har inneburit dels ett konkret arbete kring att ta tillvara och utveckla idéer kring arbetsintegrerade sociala företag, men parallellt har Motala Kommun arbetat fram policydokument kring sitt agerande i att främja arbetstillfällen inom området. Övrigt Arbetsmodellen förväntas vara applicerbar hos andra kommuner som har ett intresse och engagemang i frågan. Förbättringsmöjligheter Samordningsförbundet följer utvecklingen 2016 för att ta tillvara möjligheter till sysselsättning/anställning för enskilda inom sektorn social ekonomi. 5.Budgetutfall Verksamhet Budget Utfall Kansli Biträdande Kompetensteam Navigator Processledare Primärvård Vägen till arbete Utvecklings anst Arbetsförm.bed MAT-verksam Fri Lärarresurs

157 Fontänhuset Temadagar Utbildning SUS-stöd Implementering Utveckl. Boxholm Utveckl. Ödeshög Material/övrigt Övrigt Verksamheterna kompetens team Mjölby och Motala, samt Ackvirerare redovisas under en budgetpost benämnd kompetensteam. Överskottet beror på att personal i Motala teamet varit lediga och tjänsterna har inte vikariesatts. Verksamheten vägen till arbete ligger högre än budgeterat vilket beror på en större nyttjandegrad av praktikplatser än planerat. Outnyttjade medel i verksamheten utveckling Ödeshög beror på att planerad utökning av tjänst skedde först andra halvåret. 6.Uppföljning av verksamhet Insatser som finansieras av samordningsförbundet registreras och följ upp genom SUS (system för sektorsövergripande uppföljning). Registrering kan ske på personnivå eller som volyminsats i antal aktiviteter eller deltagare. Insatserna kategoriseras i syfte att det ska vara möjligt att jämföra utfall mellan likartade verksamheter inom förbundet och mellan olika förbund. Insatskategorin som dominerar inom samordningsförbundet västra Östergötland är rehabilitering mot arbete/utbildning och förberedande insats. Mål med deltagande i insatserna är alltid att förbereda och förflytta sig närmare arbete och/eller utbildning, vilket innebär att handlingsplaner för enskilda alltid har detta fokus. Registrering på personnivå sker vid start i insatsen och vid avslutsdatum. Det är genom att titta på orsak till avslut som vi mäter måluppfyllelse och svaret på frågan Hur stor del av deltagarna har närmat sig arbete/studier? Målet är satt till 50 % av deltagarna. Det finns verksamhetsdelar där mätning vid avslut inte har gjorts, men i en övervägande del av insatserna har mätning skett på ett korrekt sätt. Det finns också deltagare som haft flera insatsformer parallellt, vilket stärkt förutsättningarna att komma till egen försörjning. Deltagare som haft flera insatsformer räknas bara en gång i frågan om måluppfyllelse. 364 personer har avslutats i insats under 2015 varav 184 har avslutas enligt uppsatta mål i handlingsplan, dvs. 50,6 %. Ytterligare 70 personer 19,2 % har avslutats med planering mot fortsatta insatser på vägen till arbete. Resterande 110 personer drygt 30 % har avslutats på grund av sjukdom, flytt, föräldraledighet eller annan orsak. 16

158 Målet 50 % närmare arbete/studier är uppnått. Genom SUS kan ytterligare en rad variabler plockas fram, ålder, kön, utbildning, försörjning, utbildningsbakgrund, tid i offentlig försörjning med möjlighet till jämförelser före och efter insats. Den typen av uppgifter används när verksamhetsföreträdare och styrelsen har behov av att analysera och prioritera olika satsningar. 7.Kommunikation och strukturpåverkan Bildandet av ett gemensamt förbund i västra Östergötland har inneburit ett större fokus på de lokala perspektiven i de fem kommunerna, samtidigt som det övergripande perspektivet för västra Östergötland varit i fokus. Tillgängligheten av insatser har totalt sett ökat för medborgare i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Förbundsordningens ändamålsparagraf har också inneburit en vägledning för styrelsen kring övergripande frågor och dialog kring långsiktig strukturpåverkan genom finansierade insatser. De lokala förutsättningarna har lyfts fram där förbundschefen haft ansvaret för en bred dialog med verksamhetsföreträdare hos respektive huvudman. En övergripande chefsgrupp har bildats, som ersatte tidigare berednings- och chefsgrupper i tidigare förbund. Chefsgruppen har arbetat fram en avsiktsförklaring kring sitt arbete, där fokus ligger på utbyte och strukturfrågor mellan myndigheterna/huvudmännen. Behovet av kommunikation/information på en bredare front och kontinuerligt i vardagen har under året tydliggjorts, varför styrelsen under hösten tog beslut om en kommunikationsplan. Hemsidan ska vara den självklara källan för den som söker information om samordningsförbundets verksamhet. 8.Analys av resultat och förbättringsområden Samordningsförbundet Västra Östergötlands första verksamhetsår har inneburit möjligheten att ta tillvara erfarenheter från de två tidigare förbunden, men har också inneburit strukturförändringar i kommunikation och perspektiv. De lokala perspektiven i de fem kommunerna har fått mer utrymme, samtidigt som arbetet med ett västra perspektiv på frågor av övergripande karaktär har varit framträdande. Tillgängligheten på insatser har ökat för medborgarna i området, men att kommungränserna utgör en begränsning är en fråga vi behöver fortsätta att arbeta med. Det är en attitydfråga som är befäst inte minst hos personal hos förbundets parter. Resursmobilisering i ett större geografiskt perspektiv är viktigt och ur perspektivet möjligheter till egen försörjning helt nödvändigt att man är beredd att söka sig utanför den egna kommunen för att studera eller få arbete. Under verksamhetsåret har ett kontinuerligt förändringsarbete pågått i de verksamheter som följde med in det nya gemensamma förbundet, en del insatser kommer att tas bort 2016 och komplettering sker med nya insatsformer som efterfrågats. 17

159 Avtal 2016 utformas på ett sätt som innebär att avtalsparten får en bild av helheten och den personal som arbetar i förhållande till avtalen får tydliga uppdrag som kan följas upp och även justeras vid behov under pågående avtalsperiod. Under 2015 har också ett förbättringsarbete skett vad gäller att registrera insatser i SUS (systemet för sektorsövergripande samverkan) för att på ett bättre sätt kunna följa vilka effekter finansierade insatser får. Arbetsmodellen med förbättringsområden ger också en bild av i vilken riktning förändringar sker och att alla berörda kan bidra. 18

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184 1 (2) Tjänsteskrivelse till socialnämnden Samordningsförbundet årsredovisning Vår beteckning: SN/2016: Samarbete med andra myndigheter, föreningar Förslag till beslut 1. Socialförvaltningen föreslår Socialnämnden föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att Samordningsförbundet Västra Östergötlands årsredovisning 2015 godkänns. 2. Styrelsen samt de enskilda förtroendevalda i Samordningsförbundet Västra Östergötland beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att Samordningsförbundet Västra Östergötlands årsredovisning 2015 godkänns. 2. Styrelsen samt de enskilda förtroendevalda i Samordningsförbundet Västra Östergötland beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förslag till kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att Samordningsförbundet Västra Östergötlands årsredovisning 2015 godkänns. 2. Styrelsen samt de enskilda förtroendevalda i Samordningsförbundet Västra Östergötland beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Sammanfattning Revisorerna har tillstyrkt att Samordningsförbundet Västra Östergötland årsredovisning 2015 godkänns samt att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsårets Samordningsförbundet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovising Beslutet expedieras till Samordningsförbundet Västra Östergötland Ekonomichef Socialchef Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

185 2 (2) Socialförvaltning Margareta Cederberg Kommunchef Carina Åsman Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

186 1 (1) Tjänsteskrivelse till socialnämnden Byte av sammanträdesdag för socialnämnden Vår beteckning: SN/2015: Sammanträden Förslag till beslut 1. Socialnämnden byter sammanträdesdag från till Sammanfattning Socialnämnden har beslutat om ett sammanträde men behöver byta dag för sammanträdet till Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet expedieras till Socialnämndens ledamöter och ersättare Ekonom socialförvaltningen Kommunchef kommunkansliet Finansiering Förslaget är kostnadsneutralt. Socialförvaltning Margareta Cederberg Kommunchef Carina Åsman Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

187 Dnr. SN2016/2-709 Socialnämndens balanslista maj 2016 Datum SN Ärende Uppdraget Nuläget Dnr SN 158, 2011 Tidigt stöd i samverkan Socialchef Beslut december 2011: Rapportering två gång/år, mars och oktober. Nästa rapportering skall ske i Maj/juni Avvikelser inom HSL Patientsäkerhetsberättelse MAS Rapportering SN april 2016 Rapportering ska ske en gång om året SN 111 Återlämnat ärende från KS, alternativa Socialchef Hösten 2016 SN2014/ driftsformer SN 149 Plan för personer med funktionsnedsättning Socialchef Redovisning av ny plan under hösten / SN 56/ SN 178 Utvecklingsområde korttids- och fritids LSS Socialchef Kontinuerlig information SN 11/ Revidera kost- och måltidspolicyn enligt KF Socialchef Beslut under hösten 2016 SN2014/ beslut 188/ SN 102/ Uppdrag från KF motion om integrerad beroendemottagning i västra länsdelen Socialchef Ska redovisas hösten 2016 SOCIALNÄMNDEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

188 1 (2) "Fyll i datum ÅÅÅÅ-MM-DD" Tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige Balanslista maj 2016 Vår beteckning: SN/2016:2-709 Övrigt Förslag till beslut 1. Socialnämnden flyttar fram behandling till hösten 2016 av följande ärenden; Återlämnat ärende från KS, alternativa driftsformer Plan för personer med funktionsnedsättning Revidera kost- och måltidspolicyn enligt KF beslut 188/ Uppdrag från KF motion om integrerad beroendemottagning i västra länsdelen 2. Socialnämnden stryker punktern att bjuda in samordningsförbundet, Madelene Öberg då punkten verkställs på dagens sammanträde. Sammanfattning Till varje sammanträde i socialnämnden tas en balanslista fram för kontroll av tagna beslut i socialnämnden samt för inkomna remisser. Följande ärenden föreslås flyttas fram till hösten 2016; Återlämnat ärende från KS, alternativa driftsformer Plan för personer med funktionsnedsättning Revidera kost- och måltidspolicyn enligt KF beslut 188/ Uppdrag från KF motion om integrerad beroendemottagning i västra länsdelen Socialnämnden stryker punktern att bjuda in samordningsförbundet, Madelene Öberg då punkten verkställs på dagens sammanträde. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beteckning SN2016:2 Balanslistan, beteckning SN2016:2 Beslutet expedieras till Kommunchef Nämndsekreterare Socialförvaltning Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

189 2 (2) "Fyll i datum ÅÅÅÅ-MM-DD" Margareta Cederberg Kommunchef Carina Åsman Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

190 POLICY FÖR VADSTENA KOMMUNS BIDRAG TILL IDÉBUREN OCH IDEELL SEKTOR

191 1 (2) POLICY FÖR VADSTENA KOMMUNS BIDRAG TILL IDÉBUREN OCH IDEELL SEKTOR Vadstena har ett rikt ideellt kultur- och fritidsliv som bör förvaltas med omsorg. Vadstena kommun ska som bidragsgivare verka för att invånarna erbjuds möjligheter att delta i en mångfald av nätverk, aktörer, verksamheter och aktiviteter. Kommunala bidrag syftar till att stärka Vadstena som framträdande kulturstad och attraktiv fritidskommun. Utgångspunkten för kommunala bidrag till idéburen och ideell sektor i Vadstena kommun är likställighetsprincipen. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder är perspektiv som särskilt ska beaktas vid bidragsgivande i Vadstena kommun. Vadstena kommun ska sträva efter att fördela bidrag jämt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Socialt och kulturellt deltagande är viktigt för att stärka såväl folkhälsan som folkbildning och civilsamhället. De kommunala bidragen i Vadstena utgör ett sätt att påverka utvecklingen inom dessa områden. Vadstena kommun ska därför sträva efter att bidra till att skapa delaktighet genom utövande och delaktighet genom upplevelser. Vadstena kommun ska också verka för en mångfald av såväl aktörer som arrangemang och aktiviteter, med både spets och bredd.

192 KOMMUNINTERN REMISS ANGÅENDE POLICY FÖR BIDRAG TILL IDÉBUREN OCH IDEELL SEKTOR Ärende KS 2016:106 Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen kansli att tillsammans med tjänstemän på kultur- och utbildningsförvaltningen utarbeta ett beslutsunderlag som syftade till att kultur- och utbildningsnämnden framgent ska hantera bidragsansökningar ställda till Vadstena kommun. En arbetsgrupp har under hösten och vintern 2015/2016 skrivit fram ett förslag till policy för bidrag till idéburen och ideell sektor. Policyn föreslås antas av kultur- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige. Även socialnämnden berörs dock av policyn, då grunduppdraget från kommunstyrelsen är att ta fram ett beslutsunderlag för att koncentrera alla bidrag till kultur- och utbildningsnämnden. Arbetsgruppen har tolkat uppdraget som att bidragen som åsyftas är de som riktar sig till idéburen och ideell sektor, den så kallade tredje sektorn i samhället. Socialnämnden har historiskt beviljat bidrag till flera föreningar och organisationer inom idéburen och ideell sektor, bland annat till BRIS, pensionärsorganisationer samt kvinnojouren i Motala. Konsekvensen av den föreslagna policyn samt kommunstyrelsens uppdrag blir att bidragshanteringen inom socialnämnden, riktad till idéburen och ideell sektor, flyttas till kultur- och utbildningsnämnden. Det är dock inte enbart hanteringen som föreslås flyttas från socialnämnden till kultur- och utbildningsnämnden, utan även budgetmedel avsatta för ändamålet. Policyn, som föreslås antas av kommunfullmäktige, kommer att åtföljas av riktlinjer för bidragshanteringen. Detta styrdokument rör den praktiska hanteringen av bidragsansökningar och föreslås enbart antas av ansvarig nämnd, det vill säga kultur- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen vill härmed bereda socialnämnden tillfälle att yttra sig över den föreslagna policyn samt dess konsekvenser. Era synpunkter tas emot senast fredag 3 juni Med vänlig hälsning Martin Berry Kanslichef Martin.berry@vadstena.se Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

193

194

195

196

197

198

199 Kommunfullmäktige Rapportering av ej verkställda beslut och avbrott i verkställighet inom Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kvartal ett 2016, rapportering sker med stöd av 16 kap 6 F SoL samt 28 F-G LSS Icke verkställda beslut enligt SoL Typ av bistånd Kön Förfluten tid från beslut (dagar)!" # $!" %!" # & #! ' ( $& #! ' ( $& #! ' (! )*+, -."!!. + /" #!-0' SOCIAL SEKTOR Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB