Kommunstyrelsen kallas till sammanträde

Transkript

1 1 (3) Kallelse Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Tid: 08:15 Plats: Vävaren Sammanträdet är offentligt och allmänheten hälsas välkommen att närvara. Observera att Myndighetsnämnden sammanträder i direkt anslutning till kommunstyrelsens sammanträde. Mötet är då stängt för allmänheten. Föredragningslista Upprop Val av justerare Fråga om det finns jäv Ärende Dnr Föredragande 1. Yttrande över Östgötatrafikens planerade nedläggning av busslinjer 2. Förslag Delegationsordning avseende åtgärder rörande lag (2003:778) om skydd mot olyckor m.fl. 3. Läns-SLAKOs förslag till ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland samt anvisande av medel 4. Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning inklusive gemensamma Hjälpmedelspolicyn 5. Överklagan av Länsstyrelsen Västra Götalands beslut angående flygskjutmålet Hammaren KS/2016:160 KS/2016:22 XKS/2012:19 KS/2016:120 KS/2016:177, XKS/2011:117 Christina Andersson Christina Andersson, Martin Berry Martin Berry Martin Berry Christina Andersson 6. Socialnämndens budgetprognos för 2016 Lars Ekström 7. Medfinansiering av projektet regional serviceutveckling KS/2016:151 Martin Berry KOMMUNSTYRELSEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

2 2 (3) Ärende Dnr Föredragande 8. Förenklad budgetuppföljning till och med 31 maj 2016 KS/2016:49 Marie Hillman 9. Utredning om lokaler för skolor och kök KS/2015:412 Marie Hillman Ärenden till kommunfullmäktige 10. Justering av taxor för brandskyddskontroll och sotning KS/2016:174 Martin Berry 11. Införande av enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning vid ny-, till och ombyggnad av lokal och offentlig plats 12. Policy för Vadstena kommuns bidrag till idéburen och ideell sektor KS/2016:136 KS/2016:106 Marie Hillman, Martin Berry Martin Berry 13. Försäljning av Radiatorn 13 KS/2016:167 Christina Andersson 14. Budget 2017 med flerårsplan för KS/2016:163 Mats Wahrén 15. Låneram för 2017 KS/2016:163 Marie Hillman 16. Skattesats 2017 KS/2016:163 Marie Hillman 17. Fördelning avseende tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar KS/2015:363 Marie Hillman 18. Anmälan av delegationsbeslut 2016 KS/2016:21 Martin Berry Informationsärenden 19. Information om HVO-bränsle 20. Information om krisberedskapsövning med Länsstyrelsen 21. Information om försäljning av Rogslösa skola 22. Information om infrastrukturplaner 23. Information om vakans- och beredskapsläge för räddningstjänsten i sommar KS/2016:172 KOMMUNSTYRELSEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

3 3 (3) Ärende Dnr Föredragande 24. Redovisning av meddelanden/handlingar för kännedom, kommunstyrelsen 2016 KS/2015:452, KS/2016:119, KS/2016:169, KS/2016:170, KS/2016:171, KS/2016:81 Mats Wahrén (K) ordförande Handlingar finns att hämta på kommunens webbplats och medborgarservice i kommunhuset, Klosterledsgatan 35, Vadstena. Vid frågor om ärenden/handlingar eller vid förhinder kontakta: Martin Berry Kanslichef Telefon: E-post: martin.berry@vadstena.se KOMMUNSTYRELSEN Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

4 Minnesanteckningar 1 (2) DATUM Dnr: 2016/0257 Dialogmöte Vadstena kommun Närvarande: Mats Wahrén (MW), Vadstena kommun Martin Berry (MB), Vadstena kommun Christina Andersson (CA), Vadstena kommun Leif Gustavsson (LG), Vadstena kommun Bo Gäfvert (BG), Vadstena kommun Nicklas Ebermark (NE), Östgötatrafiken Plats: Vadstena kommunhus, Vadstena Mötets syfte var att informera om trafiken i och omkring Vadstena 2016 och Mötet inleddes med en diskussion om flyktingsituationen i allmänhet och Vadstenas situation i synnerhet. MW ställde frågan hur Östgötatrafiken kan tillgodose transporter för flyktingar som bor på platser där kollektivtrafik saknas. NE svarade att Östgötatrafiken inte på egen hand kan starta ny trafik utan att uppdrag måste komma från Region Östergötland först. NE presenterade sedan resandeutvecklingen i Östergötland inklusive Östgötapendeln. I mer detalj visades resandet mellan Vadstena och Skänninge/Mjölby/Linköping samt mellan Vadstena och Motala. LG framförde att det finns stor potential att öka resandet med kollektivtrafik mellan Motala och Vadstena tack vare den stora pendlingen mellan orterna. Idag körs väldigt många bilar på sträckan. Trafikutbudet med buss till både Motala och Skänninge är kommunen nöjd med. Viktigt försöka få medborgarna inse vilken bra kollektivtrafik Vadstena har på sträckorna. Förslag på förändringar i trafiken inför trafikår 2017 (start 10 december 2016) informerade NE om. Förslag har lämnats till Region Östergötland att tätortslinje 390 samt expressbusslinje 65 läggs ner från och med 10 december Linje 390 har idag i snitt tolv påstigande per vardag och den övervägande majoriteten av resenärerna är seniorer. Kostnadstäckningen är mycket låg (3%). Innan Östgötatrafiken tog över tätortsbussen (2013) kördes den som gratisbuss och antalet resenärer var då cirka 600 per månad enligt BG (idag ca ). Var de resenärer som inte längre åker med bussen tagit vägen är oklart eftersom det inte noterats någon märkbar ökning i färdtjänstresandet. Anpassning av trafiken har genomförts utifrån kundönskemål (bland annat ett medborgarmöte), men det har inte gett någon större effekt på resandet.

5 2 (2) Datum Antalet påstigande i Vadstena i expressbusstrafiken mellan Vadstena och Linköping är ca 22 stycken på en vardag (ytterligare två kliver på mellan Skänninge och Mantorp). I andra riktningen från Linköping åker i genomsnitt elva resenärer per dag. De flesta som reser med expressbussen åker till centrala Linköping och för de resenärerna är alternativet med Östgötapendeln inte ett sämre alternativ restidsmässigt. Restiden med buss till Skänninge och därifrån med Östgötapendeln till Linköping blir ungefär densamma som att åka med expressbussen hela vägen. Ska man till Mjärdevi, Universitetet eller US blir restiden något längre med tågalternativet jämfört med expressbussen. Kommunen anser att expressbussen ska finnas kvar, främst för de som inte reser hela vägen till centrala Linköping. I juni 2016 läggs linje 610 mellan Ödeshög och Vadstena ned. De allra flesta som reser med linjen idag är gymnasieelever och denna grupp kommer få problem med sin resa till hösten. Vadstena kommun har ingen möjlighet att ta några utökade kostnader för att transportera gymnasieelever. Idag körs kompletteringstrafik på morgonen som utnyttjas av ett antal gymnasieelever där linjetrafik saknas. Det nya konceptet närtrafik, som ersätter kompletteringstrafiken, kommer inte att kunna användas av gymnasieelever på morgonen eftersom den trafiken startar först klockan nio. Anteckningar förda av: Nicklas Ebermark Bilaga: Presentation från mötet

6 Dialogmöte Vadstena kommun 27 april 2016

7 Resandeutveckling

8 Östergötland totalt Bra utveckling 2015 Liten resandeökning första kvartalet 2016 helår januari-mars

9 Östgötapendeln Resande totalt på Östgötapendeln 7% ökning mellan 2014 och % ökning första kvartalet 2016 jämfört med 2015 Östgötapendeln helår Östgötapendeln jan-mars

10 Vadstena-Skänninge-Mjölby/Linköping Fram till april 2013 gick linje 661 Vadstena-Skänninge-Mjölby Linje 661 totalt resande Linje totalt resande Påstigande i Vadstena Vecka Vecka Resande tot Skolelever Resande tot Skolelever Express Linje

11 Vadstena-Motala Små förändringar i resandet Stor andel skolelever (knappt 50%)

12 Översyn trafik 2017

13 Bakgrund Övergripande mål 50% samhällsfinansiering 2020 av kollektivtrafiken Översyn av all trafik med kostnadstäckning under 20% Juni 2016 nedläggning 25 linjer i länet samt anpassat utbud på ett ytterligare antal December 2016 förslag på nedläggning av några ytterligare linjer 65 och 390

14 Linje 390 Körs med sex turer på vardagar Anpassad efter kundönskemål 2014 Hållplatser och vinkområden Kostnadstäckning 3% Nettokostnad per påstigande Cirka 270 kronor

15 Linje 390 Påstigande vinter 2016 (vecka 2-7) 12 påstigande i snitt per dag (varierar mellan 3 och 21) Andel seniorer: 78%

16 Linje 65 och 68 Expressbuss mellan Vadstena och Linköping Kostnadstäckning 21% Påstigande vinter 2016 (vecka 2-7) Riktning mot Linköping (morgon): 24 påstigande i snitt per dag Riktning mot Vadstena (e.m.): 11 påstigande i snitt

17 Linje 65 och 68 Resalternativ finns Linje 661 till Skänninge och därifrån Östgötapendeln Resa till centrala Linköping Linje 65: Vadstena 06:35 -> Linköping RC 07:45 Linje 661/Tåg: Vadstena 06:41 -> Linköping RC 07:44 Resa till Mjärdevi Linje 65: Vadstena 06:35 -> Mjärdevi C ca 07:25 Linje 661/Tåg/577: Vadstena 06:41 -> Mjärdevi C ca 07:50» Fåtal resenärer till/från Mjärdevi och Universitetet

18 Till AB Östgötatrafiken VADSTENA KOMMUNS SYNPUNKTER PÅ PLANERADE FÖRÄNDRINGAR I KOLLEKTIVTRAFIKEN Vadstena kommun har informerats om de trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken som planeras träda i kraft den 10 december Kommunen kan acceptera delar av de föreslagna förändringarna, men är oroad över andra. När det gäller tätortslinje 390 i Vadstena framgår det av statistiken att resandeantalet är mycket lågt och kostnadstäckningen likaså. Idag är antalet resenärer omkring stycken per månad enligt Östgötatrafikens beräkningar och kostnadstäckningen 3 procent. Det finns därför skäl att lägga ner denna tätortslinje. Kommunen vill ändå framhålla att innan Östgötatrafiken tog över linjen var det en gratisbuss i kommunens regi med cirka sexhundra resenärer per månad, enligt kommunens beräkningar. Efter Östgötatrafikens övertagande har det gjorts anpassningar av trafiken utifrån kundönskemål, men antalet resenärer är ändå mycket lågt. Vid ett dialogmöte i Vadstena den 27 april 2016 mellan tjänstemän från kommunen och en tjänsteman från Östgötatrafiken påpekade kommunen att den tidtabell och sträckning som busslinjen hade i kommunens regi var bättre anpassade till resenärernas behov och att detta sedan har förändrats trots gjorda anpassningar. När det gäller expressbusslinje 65 mellan Vadstena och Linköping framgår av statistiken att cirka 22 resenärer stiger på i Vadstena en vanlig vardag. Bussen har en tur på morgonen. I Linköping passerar den Mjärdevi, Linköpings universitet och universitetssjukhuset innan den når centrum. Majoriteten av resenärerna åker till centrala Linköping och för dem ger inte alternativet att åka med buss från Vadstena till Skänninge för att byta till Östgötapendeln tidsmässigt någon större skillnad. För resenärer som ska till de andra platserna blir restiden dock längre, särskilt för dem som ska till universitetet eller Mjärdevi och behöver ytterligare ett byte till buss från resecentrum i Linköping. Ett alternativ för dessa resenärer är att byta från tåg till buss i Vikingstad, men även det ger en längre restid och ett extra byte av färdmedel. Vadstena kommun befarar att för dessa resenärer kommer resan med kollektivtrafik att upplevas så pass mycket sämre att de som har möjlighet kommer att välja att åka bil istället. Kommunen vill även påpeka att ett byte av färdmedel under en och samma resa vanligen ses som en försämring. Därför kan även ett byte mellan buss och tåg i Skänninge påverka resandet för samtliga resenärer som idag väljer expressbussen. Från Linköping till Vadstena åker i genomsnitt elva resenärer per dag med expressbusslinje 65. Bussen går på sen eftermiddag från centrala Linköping. För denna tur är det rimligt med en annan lösning för resenärerna. I sammanhanget vill kommunen framhålla vikten av att upprätthålla turtätheten med kombinationen buss och Östgötapendeln mellan orterna. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

19 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Vadstena kommuns skrivelse om planerade förändringar i kollektivtrafiken från den 10 december 2016 Vår beteckning: KS/2016: Bil, buss, taxi Förslag till beslut 1. Yttrandet godkänns och överlämnas till AB Östgötatrafiken. Sammanfattning Vadstena kommun har informerats om de trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken som planeras träda i kraft den 10 december Kommunen kan acceptera delar av de föreslagna förändringarna, men är oroad över andra delar. För tätortslinje 390 i Vadstena tätort framgår av statistiken att resandeantalet är mycket lågt och kostnadstäckningen likaså. Det finns därför skäl att lägga ner denna tätortslinje. När det gäller expressbusslinje 65 mellan Vadstena och Linköping framgår av statistiken att cirka 22 resenärer stiger på i Vadstena en vanlig vardag. Bussen har en tur på morgonen. I Linköping passerar den Mjärdevi, Linköpings universitet samt universitetssjukhuset innan den når centrum. Majoriteten av resenärerna åker till centrala Linköping och för dem innebär inte alternativet att åka med buss från Vadstena till Skänninge för att byta till Östgötapendeln någon tidsmässigt större skillnad. För resenärer som ska till de andra platserna blir restiden dock längre, särskilt för dem som ska till universitetet eller Mjärdevi och behöver ytterligare ett byte till buss från resecentrum i Linköping. Ett alternativ för dessa resenärer är att byta från tåg till buss i Vikingstad, men även det ger en längre restid och ett extra byte av färdmedel. Vadstena kommun befarar att för dessa resenärer kommer resan med kollektivtrafik att upplevas så pass mycket sämre att de som har möjlighet kommer att välja att åka bil istället. Kommunen vill även påpeka att ett byte av färdmedel under en och samma resa vanligen ses som en försämring. Därför kan även ett byte mellan buss och tåg i Skänninge påverka resandet för samtliga resenärer som idag väljer expressbussen. Från Linköping till Vadstena åker i genomsnitt elva resenärer per dag med expressbusslinje 65. För denna tur är det rimligt med en annan lösning för resenärerna. I sammanhanget vill kommunen framhålla vikten av att upprätthålla turtätheten med kombinationen buss och Östgötapendeln mellan orterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skrivelse till AB Östgötatrafiken Beslutet expedieras till Inklusive skrivelse: AB Östgötatrafiken, box 1550, Linköping Region Östergötland, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden, Linköping Kommunfullmäktige Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

20 2 (2) Kultur- och utbildningsnämnden Bo Gäfvert, kultur- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelsens förvaltning Marie Hillman Kommunchef Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

21 (3) DELEGATIONSORDNING AVSEENDE ÅTGÄRDER RÖRANDE LAG (2003:778) OM SKYDD MOT OLYCKOR M.FL. Beslutad av Bygg- och miljönämnden Lagrum Ärende Delegat Ersättare 3 kap. 4 samt 6 Meddela föreläggande och förbud i Rch Bri LSO tillsynsärenden rörande Skorstensfejarmästare brandskyddskontroll. 4 kap. 4 LSO Beslut om och återkallande av medgivande om att fastighetsägare själv får utföra eller låta annan utföra rengöring av eldstad samt rökkanal. 5 kap. 2 LSO Begära upplysningar eller handlingar som krävs samt meddela förelägganden och förbud i tillsynsärenden. 5 kap. 3 LSO Begära polishandräckning i samband med tillsyn. 10 kap. 4 LSO Beslut att ett föreläggande skall gälla även om det överklagas. 3 kap. 11 PBF Beslut om föreläggande avseende takskyddsanordningar. 2 kap. 2 FSO Beslut om bestämmelser rörande inlämning av skriftlig redogörelse 2 kap. 3 FSO Framställan till Länsstyrelsen om klassificering av särskilt farlig anläggning enl. 2 kap 4 LSO. 2 kap. 7 FSO Meddelande av förbud helt eller delvis mot eldning utomhus 3 kap. 1 FSO Beslut om brandskyddskontroll i särskilda fall. Ec Rch Bri Ec Rch Bri Bmä Bf Bm Rch Ec Bri Bmä Bm Rch Ec Bri Bmä Bm Rch Rch BriEc BriEc Rch Rcb Rch Ec Bri Rch Bmä 17 LBE Beslut om tillstånd till hantering av brandfarliga varor. Rch Ec Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

22 (3) Bri 18 LBE Beslut om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor samt förvaring i flyttbara förråd st. LBE Bevilja och återkalla tillstånd för hantering av brandfarlig vara. 20 LBE Beslut om nya eller ändrade villkor i tillstånd. Rch Ec Bri Rch Ec Bri Rch Ec Bri 24 LBE Begära upplysningar eller handlingar som krävs för tillsynen samt begära polishandräckning i samband med tillsyn st. LBE Förelägganden och förbud i tillsynsärenden. 16 FBE Beslut om att hantering inte får påbörjas innan avsyn. Rch Ec Bri Bmä Bf Rch Ec Bri Bmä Bm Rch Ec Bri 17 FBE Beslut om att förlänga handläggningstiden. Rch Ec Bri 19 FBE Medge fortsatt drift enligt tidigare utfärdat tillstånd under handläggning av ny tillståndsansökan. Rch Ec Bri 27 FörvL Ändring av överklagat beslut enligt denna delegationsordning. Rch Ec Begäran från Polismyndighet om yttrande enligt ordningslag m.fl. Begäran från Polismyndighet Yttrande till Polismyndighet angående offentlig tillställning, allmän sammankomst samt begagnande av offentlig plats. Yttrande vid brottsutredning över risk för brandspridning m.m. Rch Ec Bri Bmä Rch Ec Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

23 (3) om yttrande enligt ordningslag m.fl. Begäran från Länsstyrelsen om yttrande enl. Socialtjänstlag m.fl. Yttrande till Länsstyrelsen rörande tillstånd att bedriva vårdhem, barnstugor m.m. Bri Bmä Rch Ec Bri Bmä PBL Övrig lagstiftning Yttrande i ärenden rörande bygglov, detaljplaner m.m. Yttrande över annan remiss än ovan angiven. Rch Ec Bri Bmä Rch Ec Bri Rch= Räddningschefen, stf Rch= Stf räddningschefen, Bri = Brandingenjör, Bmä = Brandmästare, Ec=Enhetschef samhällsskydd Bf = Brandförman, Bm = Brandman, Rcb=Räddningschef i beredskap LSO = Lag (2003:778) om Skydd mot olyckor FSO = Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor LBE = Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor FBE = Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor FörvL = Förvaltningslag (1986:223) PBL = Plan- och bygglag (2010:900) PBF = Plan och byggförordning (2011:338) Fördelning av ärenden Ärenden fördelas på resp. tjänsteman utifrån ärendets komplexitet och handläggarens kompetens. I samband med årsplaneringen, vilken genomförs i Räddningstjänstens ärendehanteringssystem Core, fördelas tillsynsobjekten på resp. tjänstemän. Denna fördelning genomförs av räddningschefen. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 1 (2) Tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen Förslag till ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland Vår beteckning: SN/2015: Socialnämndens förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom och godkänner föreslaget ramavtal för ungdomshälsor i Östergötland. Sammanfattning Ungdomshälsor, ibland benämnda ungdomsmottagningar, bedrivs i ett flertal av länets kommuner. Dessa verksamheter är en del av det offentliga nätverket kring unga och unga vuxna. Syftet med verksamheterna är att ge stöd under den utvecklingsperiod då ungdomar väljer livsstil inför vuxenlivet. Målsättningen för verksamheteterna bygger på att utifrån en helhetssyn erbjuda tidiga och multidisciplinära insatser satta i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Verksamhetens innehåll ska präglas av lyhördhet för målgruppens behov och unga ska i mötet med personalen känna sig sedda, trygga och tagna på allvar. Tidigare ramavtal gällande ungdomshälsa mellan Landstinget och kommunerna sträckte sig över perioden Det nya avtalet avser perioden Ramavtalet ska kompletteras med lokala överenskommelser som minst ska reglera verksamhetens gemensamma åtagande avseende målgruppens ålder, bemanning och ledning, samverkan, ansvar för lokaler och drift, ekonomi samt dokumentation. Kostnaderna för ungdomshälsans verksamhet ligger hos socialnämnden från och med Upp till kr har avsatts för ändamålet enligt planerad budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, beteckning SN2015/ Missiv, beteckning SN2015/ Förslag till ramavtal till ungdomshälsor i Östergötland, beteckning SN2015/ Beslutet expedieras till Region Östergötland Kommunchef Ekonomiavdelningen Socialnämnden Utredare inom socialförvaltningen Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

36 2 (2) Socialförvaltningen Margareta Cederberg Kommunchef Malin Fyhr Utredare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

37 file:///c:/users/kataha/appdata/local/temp/xpgrpwise/570e5c51vsaadm Sida 1 av vadstena kommun - Uppmaning till beslut Från: Blomqvist Christina <Christina.Blomqvist@regionostergotland.se> Till: Kommun Offentliga Mail-lista <KommunOffentligaMail-lista@dl.regionosterg... Datum: :48 Ärende: Uppmaning till beslut Kopia: Sakområdessamråd Vård Och Omsorg-lista <SakomradessamradVardOchOmsorg-li... Hemlig kopia: vadstena kommun Bifogade filer: Beslut Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning.pdf Hej! Bifogat finner ni ärendet om Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning samt beslutsunderlag från samråd vård och omsorg, med uppmaning om beslut hos vardera huvudman. När ni fattat beslut, vänligen skicka in ert protokollsutdrag till registrator@regionostergotland.se. Märk beslutsunderlaget med HSN Enligt uppdrag; Christina Blomqvist Nämndsekreterare Ledningsstaben, Administrativa enheten Region Östergötland Regionhuset Linköping Mobil: Direkt: E-post: christina.blomqvist@regionostergotland.se

38

39 Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Hjälpmedelsguide Förskrivningsanvisningar Region Östergötland och länets kommuner

40 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDELSGUIDE Bakgrund Utgångspunkt Hjälpmedelspolicy Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Lagstiftning Hjälpmedel i sitt sammanhang Förskrivningsprocessen Östergötlands läns organisation gällande länsgemensamma hjälpmedelsfrågor Beslutsprocess Hjälpmedelsråd Hjälpmedelskonsulter Hjälpmedelsgrupper Hjälpmedelsförskrivare Styrgrupp Brukarsamverkan Sortimentsgrupp Vad är hjälpmedel? Sjukvårdshuvudmannens ansvar Grundutrustning Personligt förskrivna hjälpmedel...14 Anpassning/specialanpassning av hjälpmedel...14 Installation, nedmontering och återställning i ordinärt boende...14 Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel i ordinärt boende Avvikelse från grundsortiment/-utförande Arbetstekniska hjälpmedel Egenansvar Vem har rätt att få hjälpmedel förskrivna? Personer boende i Östergötland Barn, ungdomar och studerande Personer folkbokförda i annat län Utländska personer folkbokförda i Östergötland Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige Asylsökande utländska personer som söker uppehållstillstånd Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, Förskrivaransvar Allmänt Förskrivarkompetens Förskrivning av hjälpmedel Behovsinriktat synsätt...22 Utprovningstrappa Uppföljning av förskrivning Sortiment/Särskild prövning Information till brukare Dubbelförskrivning Brukaransvar...25 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

41 Region Östergötland och länets kommuner FÖRSKRIVNINGSANVISNINGAR...28 MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL...29 Stimulator för smärtlindring/tens...29 Inhalator med nebulisator och PEP/RMT-utrustning (klinikhjälpmedel) Länk till separata förskrivningsanvisningar: Slemsug...30 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL...31 Antidecubitusdynor...31 Tryckfördelande dynor...31 Tryckfördelande och positionerande dynor...31 Tryckavlastande dynor...31 Tryckavlastande och positionerande dynor...31 Antidecubitusdyna till toalett...32 Antidecubitusmadrass...32 Förebyggande madrass...32 Behandlande madrass...32 RÖRELSE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP...33 Barn: cylinderkudde och gymnastikkil...33 Barn: tippbräda/ståstöd...33 Tippbräda/ståstöd...34 Positioneringskudde...34 FORMGJUTEN SITS...35 Formgjuten sits...35 Formgjuten hygiensits...35 ADL...36 Mekaniskt äthjälpmedel Barn: ADL-bänk...36 Kroppsburet skyddsmaterial...37 Huvudskydd...37 Hjälm...37 Bälte, sele, väst...37 Höftskydd...37 Hjälpmedel vid toalettbesök...39 Barn: toalettsits...39 Barn: Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...39 Armstöd som monteras på toalett...39 Toalettstol, fristående...39 Toalettstolsförhöjning, fristående...40 Toalettstolsförhöjning, fast...40 Toalettsits med inbyggd lyftanordning...40 Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...40 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

42 Region Östergötland och länets kommuner Hjälpmedel vid bad och dusch...41 Barn: badstol...41 Barn: mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...41 Duschstol...41 Badbräda...41 Vridbar duschstol för badkar...42 Badkarslyft...42 Mobil toalettstol/dusch- och toalettstol på hjul...42 Utan drivhjul...42 Med drivhjul...42 Tiltbar...43 Duschvagn...43 Duschbord/-brits...43 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING...44 Gånghjälpmedel som hanteras med en arm...44 Stödkäpp...44 Kryckkäpp...44 Underarmskrycka, RA-krycka...44 Axillarkrycka...45 Fyrpunktsstöd...45 Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna...45 Gåstativ...45 Barn: rollator...45 Rollator...46 Gåstol...46 Gåbord...46 Övriga fordon...47 Barn: sittvagn, sulky...47 Överflyttningshjälpmedel...48 Glidbräda och glidmatta...48 Vridplatta/vridplatta med stödhandtag och knästöd/överflyttningsplattform...48 Uppresnings-/vårdbälte...48 Personlyft...49 Hjullyft för lyftsele och/eller lyftslinga...49 Stationär lyft (fristående eller takmonterad)...49 Lyftsele...50 FÖRFLYTTNING RULLSTOL...51 Manuell rullstol...51 Transportrullstol och bakhjulsdriven rullstol...51 Mellanaktiv rullstol och aktiv rullstol...52 Komfortrullstol...52 Rullstol med uppresningsfunktion (stårullstol)...52 Tilläggsutrustning till manuell rullstol...53 Elektriska drivhjul...53 Avtagbart mittframhjul (frihjul) till högaktiv rullstol...53 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

43 Region Östergötland och länets kommuner Enarmsdrift...53 Elektrisk ryggvinkling och/eller elektrisk tiltfunktion till komfortrullstol...53 Vårdarbroms...54 Drivaggregat (vårdaraggregat)...54 Rullstolsdyna/rullstolsrygg...55 Dyna för korttidssittande...55 Positionerande dyna...55 Svankkudde...55 Enkel rullstolsrygg...55 Rullstolsrygg för positionering...55 Elektrisk rullstol...56 Tilläggsutrustning till elektrisk rullstol...57 Sitslyft...57 Elektrisk ryggvinkling, tilt, benstöd samt alternativa styrsätt...58 Ståfunktion/vertikalsits...58 Dubbelkommando...58 HEMHJÄLPMEDEL...59 Sittmöbel...59 Barn: stol för positionering...59 Barn: arbetsstol...59 Barn: Manuell arbetsstol...59 Barn: Elektrisk arbetsstol...59 Arbetsstol...60 Manuell arbetsstol...60 Elektrisk arbetsstol...60 Coxitstol...60 Ramp...61 Portabel ramp...61 Tröskelramp...61 Sängtillbehör, säng/sänglyft...62 Förhöjningsklossar, förhöjningsben...62 Sängryggstöd, elektriskt reglerbart...62 Stödhandtag till säng...62 Lyftbåge (fristående sängdävert)...62 Sänggrind...63 Grindskydd...63 Fallskyddsmatta...63 Säng, elektriskt reglerbar...64 Spjälsäng, höj- och sänkbar med öppningsbara grindar...64 Specialsäng med höga grindar...64 Barnsäng med höga grindar...64 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION...66 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation...66 Hjälpmedel för talflyt...66 Kommunikationskarta...66 Presentationsmaterial...67 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

44 Region Östergötland och länets kommuner Peklampa...67 Samtalsapparat...67 Avancerad samtalsapparat...68 Anpassningar (styrsätt, programvara, applikation)...68 Som samtalshjälpmedel...68 Som skrivhjälpmedel...68 Underarmsstöd till dator...69 Nummerslagningshjälpmedel...70 Nummerslagare...70 Högtalartelefon...70 Porttelefon och porttelefonförstärkare...70 Larm...71 Trygghetslarm och övervakningslarm...71 Anfallslarm för epileptiker...71 Hjälpmedel för omgivningskontroll...72 IR-system...72 KOGNITIONSHJÄLPMEDEL...73 Hjälpmedel för kognitivt stöd...73 Bildstöd/Bildkarta...73 Presentationsmaterial...73 Samtalsapparat...74 Medicindosett med tidspåminnare...74 Elektronisk almanacka/handdator...74 Tidshjälpmedel...75 Tyngdtäcke...75 TECKENFÖRKLARING A = arbetsterapeut S/F = sjukgymnast/fysioterapeut Lo = logoped L = läkare Ssk = sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård/distriktssköterska Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

45 Region Östergötland och länets kommuner Hjälpmedelsguide Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

46 Region Östergötland och länets kommuner 1. Bakgrund 1.1 Utgångspunkt Kommunerna och Region Östergötland ansvarar för att länets invånare erbjuds en god hälsooch sjukvård på lika villkor efter behov. Kommunernas socialnämnder/motsvarande och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodoses på bästa sätt inom de ekonomiska ramar som fastställts. Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Region Östergötland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. 1.2 Hjälpmedelspolicy Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18 b, lagen om medicintekniska produkter och arbetsmiljölagen reglerar de båda huvudmännens ansvar gällande hjälpmedel. Huvudmännens synsätt och viljeriktning För att säkerställa välfungerande vårdkedjor i övergången mellan olika sjukvårdshuvudmän ska förskrivningsprocessen utformas på ett patientsäkert samt kompetens- och kostnadseffektivt sätt. Sjukvårdshuvudmännen förbinder sig att utarbeta de länsgemensamma regelverk och anvisningar som krävs för att åstadkomma en välfungerande och patientsäker tillämpning i samverkan. Ambitionen är att säkra en god och jämn kvalitet genom att också tillämpa arbetssätten gemensam förskrivarutbildning och gemensam kompetensutveckling. Upphandling ska i största möjliga omfattning vara gemensam. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård och behandling och brukares erfarenheter ska tillvaratas. Bärande principer skall vara närhet, kontinuitet och delaktighet samt 2 i hälso- och sjukvårdslagen som bland annat säger: att målet för hälso- och sjukvården, är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vård att den skall vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och i behandlingen att den skall vara lättillgänglig att den skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Hjälpmedel skall tillhandahållas på sådant sätt att brukaren/patientens hela livssituation vägs in i bedömning, utprovning, anpassning och teknisk service. I möjligaste mån, skall detta ske så nära brukarens/patientens hem som möjligt. Personer med funktionshinder skall ha möjlighet att kunna behålla hjälpmedlet genom hela vård- och behandlingskedjan samt vid flytt mellan länets kommuner. 1.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning Grundtanken med detta dokument är att det ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionshinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett oberoende liv som medborgare med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som andra i samhället. I dokumentet är begreppen personer med funktionshinder/-nedsättning, brukare, patient och enskild liktydiga. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

47 Region Östergötland och länets kommuner Regelverket ska i första hand ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men den ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, deras anhöriga, intresseorganisationer med flera. Förskrivningsanvisningarna ska fungera som stöd åt hjälpmedelsförskrivare i arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel för brukare i Östergötland. 1.4 Lagstiftning Sjukvårdshuvudmännen, det vill säga länets kommuner och Region Östergötland har enligt Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982:763 skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder och därigenom bidra till möjligheten till aktivitet i det dagliga livet. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel och vad som kan tillhandahållas. Hjälpmedel förskrivs utifrån brukarens behov, Regelverk för hjälpmedelsförskrivning samt det sortiment som finns i Östergötlands län. Enligt HSL finns inga formella möjligheter att överklaga beslut vid avslag på begäran om visst hjälpmedel. Hjälpmedelsprocessen ska utgå från en humanistisk grundsyn där den funktionshindrade är delaktig och jämlik, men också har ett eget ansvar. I Patientlagen 2014:821 regleras att när det finns olika hjälpmedel inom länets fastställda sortiment ska personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patient/brukare ska få det valda hjälpmedelet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Denna bedömning görs av ansvarig hjälpmedelsförskrivare i varje enskilt ärende. Enligt HSL gäller denna möjlighet enbart de som är bosatta eller kvarskrivna och stadigvarande vistas i Östergötland. 1.5 Hjälpmedel i sitt sammanhang Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda förebyggande insatser, vård, rehabilitering och habilitering utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet har som uppgift att kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, att underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedelsförskrivning får aldrig utgöra en isolerad insats eller ersätta andra insatser inom hälso- och sjukvården. Den som förskriver hjälpmedel har därför till uppgift att överväga behovet av andra behandlings- och rehabiliteringsåtgärder, som kan förbättra individens funktions- och aktivitetsförmåga, innan hjälpmedel förskrivs. 1.6 Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen utgår ifrån en helhetssyn på individens situation att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning, anpassning, träning och utvärdering ett samspel där insatsen av hjälpmedel anpassas till andra åtgärder en prioritering där den enskildes behov och insatsens nytta är vägledande att hjälpmedlet sätts in i rätt tid när behov uppstår eller förändras Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

48 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivningsprocessen ska kännetecknas av god tillgänglighet säkra produkter hög kompetens och samordnade kostnadseffektiva lösningar systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa effektiv användning av resurser delaktighet 2. Östergötlands läns organisation gällande länsgemensamma hjälpmedelsfrågor 2.1 Beslutsprocess Hjälpmedelsguide och Förskrivningsanvisningar utgör kommunernas och Region Östergötlands gemensamma regelverk för hjälpmedelsfrågor och utgår ifrån den länsgemensamma hjälpmedelspolicyn. Regelverket fastställs genom likalydande beslut av respektive kommunstyrelse i Östergötland och Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd på rekommendation av SSVO. Regelverket gäller normalt för tiden 1 april till 31 mars och förlängs med ett år i sänder om inte SSVO senast i november året innan lämnat en rekommendation till huvudmännen med ett förslag till nytt regelverk. I förslag till nytt regelverk ska alltid effekterna för den enskilde och de ekonomiska konsekvenserna för huvudmännen av förslaget belysas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

49 Region Östergötland och länets kommuner 2.2 Hjälpmedelsråd Det länsgemensamma Hjälpmedelsrådet består av representanter från länets kommuner och Region Östergötland: Hjälpmedelskonsult (en från varje länsdel) MAR/MAS (en från varje länsdel) Verksamhetsansvarig från kommun (en från varje länsdel) Verksamhetsansvarig från Barn- och ungdomshabiliteringen (en länsgemensam) Verksamhetsansvarig från verksamhet med förtroendeförskrivare (en till två) Länssamordnare vård och omsorg Hjälpmedelsrådets uppdrag arbeta för samsyn kring hjälpmedelsförsörjningen i Östergötlands län på ett övergripande plan föra en dialog kring hjälpmedelsområdet och vilka behov som ska tillgodoses inom sjukvårdshuvudmannens ansvar följa forskning och utveckling inom hjälpmedel/välfärdsteknologi ansvara för att ta fram förslag inför revidering av länsgemensamt regelverk efter inhämtande av underlag/synpunkter från hjälpmedelsgrupper, sortimentsgrupper, länsbrukarråd m fl. utse sekreterare till hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets möten Ordförande utses av LGVO är sammankallande till länsgemensamt hjälpmedelsråd och länsbrukarråd ska tillsammans med hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets sekreterare svara för dagordning och ärende till hjälpmedelsrådets och länsbrukarrådets möten ska svara för att SSVO och LGVO vid behov erhåller information om det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning 2.3 Hjälpmedelskonsulter Hjälpmedelskonsulterna har ett länsövergripande uppdrag. I uppdraget ingår att säkerställa en likvärdig hjälpmedelsförsörjning i Östergötland och vara sakkunniga inom området. I detta uppdrag ingår bland annat att vara stöd åt länets hjälpmedelsförskrivare i tolkning av det länsgemensamma Regelverk för hjälpmedelsförskrivning i egenskap av sakkunnig vid behov föredra och informera SSVO och LGVO om länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning och övrigt av betydelse inom området fastställa länets hjälpmedelssortiment i samråd med sortimentsgrupperna utifrån beslutat länsgemensamt regelverk ta fram underlag inför revidering av det länsgemensamma regelverket ta fram beslutsunderlag vid Särskilda prövningar (se Hjälpmedelsguide kap 5.6) ta fram beslutsunderlag för personlig förskrivningsrätt till hjälpmedelsförskrivare ansvara för obligatorisk förskrivarutbildning för länets hjälpmedelsförskrivare samverkanspart med MAR/MAS och vid behov i andra forum säkerställa att det finns underlag för internkontroll och uppföljning av hjälpmedelsförskrivning omvärldsbevakning inom hjälpmedel/välfärdsteknologi Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

50 Region Östergötland och länets kommuner 2.4 Hjälpmedelsgrupper Syftet med hjälpmedelsgrupperna är att inhämta synpunkter från erfarna hjälpmedelsförskrivare samt lyfta nya behov inför arbetet med revidering av länsgemensamt regelverk. I hjälpmedelsgrupperna finns representation från länets kommuner, Region Östergötland och privat verksamhet. Hjälpmedelskonsulterna sammankallar och utser representanter. 2.5 Hjälpmedelsförskrivare Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för att det finns personal med erforderlig kompetens att förskriva hjälpmedel, att obligatorisk och fortlöpande utbildning erbjuds samt att gällande lagstiftning efterföljs. I nuläget aktuella yrkesgrupper är legitimerade: arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter, logopeder, läkare och sjuksköterskor. 2.6 Styrgrupp Kommunerna och Region Östergötland har avtal med en gemensam hjälpmedelsleverantör gällande länets hjälpmedelsförsörjning. Avtalet omfattar bland annat inköp, leverans, rekonditionering, anpassningar och reparationer av hjälpmedel samt övriga tjänster såsom rådgivning, utbildningar med mera. Kommunerna, Region Östergötland och hjälpmedelsleverantören har en gemensam Styrgrupp för uppföljning av avtalet. Hjälpmedelsleverantören samarbetar även med hjälpmedelskonsulterna kring gemensamma rutiner och andra frågeställningar. Styrgrupp med representanter från medverkande kommuner och Region Östergötland utses av köparen. Varje kommun behöver inte utse en representant till styrgruppen, då de utsedda representanterna kan representera flera kommuner. Leverantören utser representanter för sin medverkan i styrgruppen. Styrgruppen sammankallas av leverantören minst fyra gånger per kalenderår. Köparen har rätt att begära att styrgruppen sammankallas. Leverantören ska då genomföra ett sådant möte senast en månad efter det att köparen begärt det. Styrgruppen ska genomföra en gemensam och regelbunden uppföljning av avtalet. I uppföljningen ska bl.a. följande ingå; kvalité, avvikelser, tillbud, leveranstider, statistik över volymer samt utvecklingsbehov. Parterna kommer överens om vilka produkter som ska ingå i köparens standard- och bassortiment samt principerna för prissättning. All information och utbildning till köparen sker i samråd mellan den av parterna utsedda styrgruppen. Dagordning och minnesanteckningar ska föras av leverantören i den omfattning som parterna kommit överens om. Parterna är skyldiga att delta i sådana möten. 2.7 Brukarsamverkan I all långsiktig och övergripande planering av hjälpmedelsverksamheten bör brukar- och intresseorganisationernas erfarenhet och kunnande tas tillvara genom samverkan på olika nivåer. Brukar- och intresseorganisationernas möjligheter att bidra med synpunkter och kunskaper inom hjälpmedelsområdet ska beaktas i största möjliga utsträckning. Brukarorganisationerna i länet har representation i Länsbrukarrådet, som är ett viktigt forum för delaktighet i länets hjälpmedelsfrågor på grupp- och organisationsnivå. På individnivå ska brukarinflytande vara ett vägledande begrepp i all verksamhet som finansieras av kommunerna och Region Östergötland. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

51 Region Östergötland och länets kommuner 2.8 Sortimentsgrupper Leverantören ska upprätthålla kompetens och kunskap samt aktivt följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet samt för produkter som inte är hälso- och sjukvårdens ansvar, men som tangerar detta avtals område. Sortimentsgruppernas arbete syftar till att ta fram funktionella krav för produkter som ska ingå i köparens standard- och bassortiment samt att besluta om vilka produkter inom dessa sortiment som ska märkas med en kundspecifik märkning. När köparen påtalar behov av att ta in nya produkter i sortimentet ska leverantören, skaffa sig god kunskap om produkterna genom att utvärdera dem utifrån funktionella, tekniska och kommersiella kriterier och sammanfatta dessa i en rapport som ska presenteras för sortimentsgruppen. Om leverantören vägrar ta in produkt i standard- eller bassortiment måste grund för detta beslut finnas i rapporten. Leverantören ska ta ansvar för att det hålls flera olika sortimentsgrupper som tillsammans täcker in det produktutbud som specificeras i avtalsbilaga Produktutbud. Sortimentsgrupperna sammankallas av leverantören minst en gång per kalenderår. Dagordning och minnesanteckningar ska föras av leverantören i den omfattning som parterna kommit överens om. Köparen äger rätt att utse sina egna representanter till sortimentsgrupperna. Representanten/erna representerar samtliga deltagande kommuner och Region Östergötland. Köparen har därutöver rätt att begära att sortimentsgruppen/erna sammankallas. Leverantören ska då genomföra ett sådant möte senast en månad efter det att köparen begärt det. 3. Vad är hjälpmedel? 3.1 Sjukvårdshuvudmannens ansvar Sjukvårdshuvudmannens ansvar avgränsas till den typ av hjälpmedel som är individuellt utprovade och kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Produkterna ska vara nödvändiga ur medicinska, rehabiliterings- eller habiliteringsmässiga aspekter. En del hjälpmedel ligger utanför sjukvårdshuvudmannens ansvar, bland annat där den enskilde brukaren själv kan bedöma nyttan av hjälpmedlet och hjälpmedlet finns tillgängligt i handeln. För dessa hjälpmedel har brukaren ett personligt ansvar att vid behov införskaffa och bekosta; se även kap 3.6 och kap 6. De hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen tillhandahåller avser att underlätta den dagliga livsföringen för personer med funktionshinder i boende/närmiljö eller skola. I den dagliga livsföringen kan till exempel ingå att klara överflyttning, personlig hygien, förflyttning i och omkring bostaden, att kommunicera med omgivningen samt hjälpmedel för kognitivt stöd. För barn ingår lek i den dagliga livsföringen och hjälpmedel kan ibland förskrivas för att underlätta/möjliggöra lek. Hjälpmedel för vistelse i fritidshus, för semesterresa och vid tillfällig vistelse på annat ställe än där brukaren är bosatt, samt hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion ligger utanför sjukvårdshuvudmannen ansvar och berättigar inte till lån av hjälpmedel. I dessa situationer är det den enskildes personliga ansvar att själv ombesörja och bekosta eventuella hjälpmedel. Utanför sjukvårdshuvudmannens ansvar faller även exempelvis: - hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering - arbetshjälpmedel (för brukaren på dennes arbetsplats) - arbetstekniska hjälpmedel, undantag; se kap 3.5 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

52 Region Östergötland och länets kommuner - speciella anordningar/hjälpmedel i samband med bilanpassning grundutrustning hos huvudman/vårdgivare pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorg och skola åtgärder som går under Lagen om bostadsanpassningsbidrag 3.2 Grundutrustning Det åligger respektive huvudman/vårdgivare att inreda och med hjälpmedel utrusta varje verksamhet, oberoende av driftform, som till exempel klinik, dagcenter, skola eller särskild boendeform, så att miljön motsvarar de behov som finns eller kan väntas uppstå för dem som vistas där. I grundutrustning ingår även hjälpmedel som kan användas av flera brukare i den aktuella verksamheten, till exempel transportrullstol. 3.3 Personligt förskrivna hjälpmedel Personligt förskrivna hjälpmedel är avgiftsfria lån från sjukvårdshuvudmannen. Undantag; se Förskrivningsanvisningar. Sjukvårdshuvudmannen svarar för service- och reparationskostnader orsakade av normalt slitage. Service och reparation av förskrivna hjälpmedel får endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med, undantag; se kap 6. Personligt förskrivna hjälpmedel är endast avsedda att användas av den brukare till vilken hjälpmedlen har förskrivits och får inte överlåtas till någon annan. Hjälpmedel som används av flera personer eller som behövs/används vid behandling i slutenvård betraktas inte som personliga hjälpmedel. Anpassning/specialanpassning av hjälpmedel Anpassning och specialanpassning är två olika begrepp. Med anpassning menas att ett hjälpmedel justeras för att passa den enskilde brukaren och att detta sker inom de ramar som tillverkaren anger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som godkänns av tillverkaren eller genom justering av inställbara funktioner. Då brukarens behov inte kan tillgodoses genom anpassning finns ibland möjligheten att specialanpassa en produkt för den aktuella brukaren. Med specialanpassning avses sådan förändring av medicintekniska produkter utförd av förskrivare, tekniker eller annan person med kompetens inom området, där hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet förändrats utanför de ramar som tillverkaren angivit. (För övrigt se Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11) Specialanpassning kan ske genom att man kombinerar produkter på ett sätt som inte tillverkaren/tillverkarna avsett gör konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg på en färdig produkt konstruerar och tillverkar en ny produkt använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde avvikande från tillverkarens anvisningar En specialanpassning på ett förskrivet hjälpmedel ska beställas av förskrivare genom en skriftlig anvisning och vara avsedd för en namngiven brukare. Beställningen ska innehålla åtgärdens syfte och önskat utförande. Förskrivaren ansvarar för anpassningens funktionella Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

53 Region Östergötland och länets kommuner del och tekniker eller annan person som utför anpassningen ansvarar för att det tekniskt är fackmannamässigt utfört. Det är också förskrivarens ansvar att den specialanpassade produkten förses med nödvändig och individuellt anpassad brukarinformation. Förskrivaren kompletterar om möjligt befintlig bruksanvisning eller om behov finns formulerar en ny. Innan en specialanpassning tas i bruk ska förskrivaren godkänna anpassningen skriftligt. Specialanpassningen skall därutöver också uppfylla lagstiftningens krav på dokumentation, identifierbarhet och spårbarhet (SFS Lagen om medicintekniska produkter 1993:584). Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte anpassning av egenägda produkter, med undantag av datorer. Se Förskrivningsanvisningar. Installation, nedmontering och återställning i ordinärt boende Installation kan bli aktuellt för vissa hjälpmedel, till exempel taklyft, porttelefon eller duschbrits. Fastighetsägaren måste ge sitt tillstånd innan sådan installation utförs. Sjukvårdshuvudmannen bekostar och ombesörjer installation och nedmontering av förskrivna hjälpmedel som ligger inom sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde. Ersättning utgår inte retroaktivt till brukare/anhörig som själv bekostat installation/nedmontering av hjälpmedel. Återställning bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen. Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel i ordinärt boende Flyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel får av säkerhetsskäl endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Brukaren faktureras en avgift per styck, för flyttning av dessa hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig ut avgift för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle. Det gäller såväl vid flytt till annan bostad, som vid flyttning av dessa hjälpmedel inom samma bostad, när behov av ned- och uppmontering finns. 3.4 Avvikelse från grundsortiment/-utförande Om brukaren önskar avvikelse från grundsortiment/-utförande, utöver vad det medicinska behovet kräver och vad som ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvar, betalar brukaren själv den merkostnad som uppstår. Ett sådant önskemål kan endast tillgodoses när det går att helt särskilja merkostnaden för brukarens önskemål från sjukvårdshuvudmannens kostnad, så att det inte leder till några extra utgifter för den betalande enheten, till exempel i form av högre månadshyra för hjälpmedlet. Önskas till exempel annan färg på hjälpmedlet betalar brukaren både för den eventuella merkostnaden för annan färg än den/de som finns i sjukvårdshuvudmannens sortiment, samt återställningskostnad. Den sammanlagda merkostnaden betalas alltid i samband med att hjälpmedlet förskrivs. För barn och ungdom upp till 18 år gäller att de kan få välja färg på sin rullstol utifrån leverantörens standardfärger, utan någon merkostnad. 3.5 Arbetstekniska hjälpmedel Arbetsgivaren har det grundläggande ansvaret för att arbetsplatsen är lämpligt utformad utifrån arbetsmiljösynpunkt. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

54 Region Östergötland och länets kommuner förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet, samt ansvarar för att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Att personal har den utrustning/de arbetstekniska hjälpmedel och den utbildning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt, är därmed arbetsgivarens ansvar. Med arbetstekniska hjälpmedel avses sådan utrustning som erfordras för att anställd personal ska kunna utföra sitt arbete på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt. (För övrigt se Arbetsmiljölag SFS 1977:1160) Som arbetstekniska hjälpmedel kan till exempel räknas: - personlyft och lyftsele (hjul- eller taklyft) - glidmatta - vridplatta - uppresningsbälte - elsäng/sänglyft - vårdaraggregat till rullstol För arbetstekniska hjälpmedel i ordinärt boende är arbetsgivaren ansvarig när kommunalt anställd personal eller upphandlad verksamhet (till exempel assistent/hemtjänst) finns. Regler och rutiner utformas av respektive kommun. Då personlig assistent är anställd av enskild person, är denne i lagens mening arbetsgivare enligt LASS (Lagen om assistansersättning) och därmed också ansvarig för den arbetstekniska utrustningen och all utbildning kring denna utrustning som behövs. Samma ansvar har privata/kooperativa assistansbolag. För arbetstekniska hjälpmedel som används i skolmiljö ansvarar skolan. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hjälpmedel till icke-anställd förälder/anhörig som vårdar barn/anhörig i hemmet. I de fall brukaren med hjälp av något av ovanstående hjälpmedel blir självständig i en aktivitet, är hjälpmedlet inte att betrakta som ett arbetstekniskt hjälpmedel, utan ska då förskrivas som ett hjälpmedel för personligt bruk. Undantag från ovanstående: Sjukvårdshuvudmannen har kostnadsansvar för arbetstekniska hjälpmedel till personliga assistenter som är anställda enligt ovan av enskild brukare eller där brukaren har avtal om motsvarande tjänst med privat/kooperativt vård-/assistansbolag. Sjukvårdshuvudmannens ansvar innefattar i dessa fall inte utbildning av personal, utöver den utbildning/information som alltid ges i samband med förskrivning/introduktion av ett hjälpmedel. Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning avseende icke-anställd anhörig, ska följas i dessa fall. 3.6 Egenansvar Egenansvar är åtgärder som den enskilde själv kan besluta om utan att det behöver föregås av professionell bedömning och utprovning. Sjukvårdshuvudmannen har inte något ansvar för egenansvarsprodukter. Däremot har förskrivaren en viktig roll när det gäller att bistå med information, individuella/generella råd och rekommendationer. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Det finns hjälpmedel som har karaktären av egenansvarsprodukter i en persons vardag. Med egenansvarsprodukter menas i detta sammanhang produkter/hjälpmedel som går att köpa i handeln, till exempel i affär, per postorder eller på apotek och som inte kräver sjukvårdens specialkunskap. Egenansvar avseende dessa produkter/hjälpmedel innebär för den enskilde att såväl införskaffa som att bekosta dessa. Se även kap 6. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

55 Region Östergötland och länets kommuner 4. Vem har rätt att få hjälpmedel förskrivna? 4.1 Personer boende i Östergötland För att vara berättigad till personligt förskrivna hjälpmedel måste man vara folkbokförd i Östergötland. 4.2 Barn, ungdomar och studerande Som barn och ungdom räknas de som är upp till 18 år. Barn och ungdomar som är under 18 år och på grund av studier måste bo någon annanstans än hos sina föräldrar ska ändå vara folkbokförda hos dem. Detta gäller så länge de fortsätter i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning som påbörjats före 18 års ålder. En person över 18 år som studerar på eftergymnasial skola ska folkbokföras där han/hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, det vill säga på studieorten. Sjukvårdshuvudmannens ansvar omfattar inte produkter i standardutförande som normalt anskaffas till barn, till exempel stol och sulky. Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, gymnasieskola, statlig och kommunal vuxenutbildning samt högskola/universitet. Skolan ansvarar för lämplig grundutrustning, det vill säga för att utrusta med de hjälpmedel som behövs så att miljön motsvarar de behov som finns eller kan väntas uppstå för dem som vistas där; se kap 3.2. Skolan ansvarar för att förskrivna hjälpmedel som används i skolan förvaras på ett betryggande sätt. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar inte för interna omflyttningar av hjälpmedel eller flytt av hjälpmedel till annan skola inom kommunen. Skolhuvudmannen har alltid kostnadsansvar för grundutrustning, pedagogiska hjälpmedel, läromedel och lokalanpassning, liksom för anpassning av egen utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformad så att även elever med funktionshinder kan fungera i skolmiljön under hela skoldagen. Region Östergötland har kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel till barn och ungdomar som beviljats korttidsvistelse enligt beslut om insats från LSS 9.6. Angående dubbelförskrivning till barn- och ungdomar; se kap Personer folkbokförda i annat län Enligt Folkbokföringslagen är man skyldig att ändra folkbokföring vid avflyttning från länet. Förskrivning av hjälpmedel till utomlänspatienter kan enligt Riksavtalet bli aktuellt vid fritt vårdsökande eller vid vård på specialistremiss. I dessa fall ska Östergötlands regler följas vid hjälpmedelsförskrivning i vårt län, men sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd ska betala hela kostnaden för hjälpmedlen. Hjälpmedel till utomlänspatient ska förskrivas i samråd med och godkännas av sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd, om kostnaden överstiger kr eller om hjälpmedlet behöver installation, anpassning eller kan komma att ha behov av teknisk service/reparation i en framtid. Praxis är dock att kontakt alltid tas med sjukvårdshuvudmannen där man är folkbokförd innan hjälpmedelsförskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

56 Region Östergötland och länets kommuner Motsvarande regler gäller för personer folkbokförda i Östergötland som söker vård i annat län. Enligt avtal om Hemsjukvård överförs detta ansvar enligt ovan till den kommun/habiltering som har hemsjukvårdsansvar/habiliteringsansvar om behovet överensstämmer med Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Förskrivning av hjälpmedel i annat län för behov utöver Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning faktureras Region Östergötland, i de fall Riksavtalet har följs. Hjälpmedelsförskrivning utöver Riksavtalet ansvarar förskrivande län själv för. Hjälpmedelskonsult ska alltid kontaktas för rådgivning i ärenden som gäller östgötar som har förskrivits hjälpmedel i annat län. 4.4 Utländska personer folkbokförda i Östergötland Samma regler gäller som för svenskar bosatta i Östergötland. 4.5 Svenska medborgare bosatta utomlands (utlandssvenskar) Svensk medborgare, som förväntas vara bosatt i annat land längre tid än ett år, ska inte vara folkbokförd i Sverige. Hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet. Utlandssvenskar bosatta och försäkrad i ett EU/EES-land Hjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress samt kopia på EU-kortet till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utlandssvenskar bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utlandssvenskar bosatta inom utomnordiskt område eller i land där konvention saknas Hjälpmedel endast för akut behov kan förskrivas och bekostas av den sjukvårdshuvudman som svarar för vården. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. 4.6 Utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige För alla utländska personer som tillfälligt vistas i Sverige, gäller att hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i hemlandet. Utländska personer bosatta i EU/EES-området Hjälpmedel kan förskrivas för tillfälligt bruk vid akut behov eller vid nödvändig vård. För att styrka sin rätt till nödvändig vård ska ett EU-kort (eller provisoriskt intyg om EU-kort) visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av EU-kort eller intyg till Försäkringskassan, som ersätter kostnaden. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

57 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Saknas EU-kort kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar hjälpmedlet. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i sitt EU-hemland. Utländska personer bosatta i de nordiska länderna behöver inte visa upp EU-kort. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med uppgifter om patientens namn och bostadsadress till Försäkringskassan. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utländska personer bosatta i Konventionsländer Personer från länder som Sverige har sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsavtal med har rätt till akut vård och hjälpmedel för akut behov. (Avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada som är sådana konventionsländer). För att styrka sin rätt till akut vård ska pass eller Försäkringsintyg från hemlandet visas upp. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med en kopia av patientens ID-handling (pass eller Försäkringsintyg) till Försäkringskassan, som ersätter kostnaderna. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas senast när brukaren lämnar länet. Utländska personer bosatta i övriga länder Personer från övriga länder har inte rätt till kostnadsfri vård eller kostnadsfria hjälpmedel. Det betyder att dessa patienter själva får betala hela kostnaden för vård och hjälpmedel. Detta gäller såväl barn som vuxna. 4.7 Asylsökande - utländska personer som söker uppehållstillstånd Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har asylsökande samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. När det gäller behov av nödvändiga hjälpmedel, det vill säga hjälpmedel som är helt nödvändiga för att kunna klara den dagliga livsföringen, har enligt Hemsjukvårdsavtalet länets kommuner ansvar för bedömning och förskrivning i hemsjukvård, medan regionen ansvarar för bedömning och förskrivning till asylsökande som får hälso- och sjukvård via regionen. Förskrivna hjälpmedel till asylsökande ska alltid köpas. Kommunen/förskrivande enhet inom Region Östergötland fakturerar regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd för köp av dessa hjälpmedel. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. När det gäller behov utöver nödvändiga hjälpmedel, enligt ovan, har regionen ansvar för all bedömning, förskrivning och kostnad för köp av dessa hjälpmedel. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas för fakturering av dessa köpta hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. LMA-kortet som styrker att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket, ska alltid visas upp och giltighetstiden måste kontrolleras. Den asylsökandes LMA-nummer ska uppges. Sjukvårdshuvudmannens åtagande gäller fram till och med när den asylsökande fått beslut om permanent uppehållstillstånd och blir folkbokförd alternativt får ett avvisningsbeslut. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

58 Region Östergötland och länets kommuner Vid hjälpmedelsförskrivning till asylsökande ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. 4.8 Gömda och papperslösa personer som vistas i Östergötland Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland har gömda och papperslösa personer samma rätt till vård och hjälpmedel som personer folkbokförda i länet. Vid hjälpmedelsförskrivning till gömda och papperslösa ska Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning och fastställt hjälpmedelssortiment följas. Hjälpmedlen ska återlämnas senast då brukaren lämnar länet. Personer som i dagligt tal kallas för papperslösa är i huvudsak: personer som har sökt asyl i Sverige, fått avslag på ansökan, men ändå valt att stanna i landet. Dessa kallas ofta för gömda personer. personer som har kommit till Sverige utan att söka asyl, men som ändå vistas i landet för att till exempel arbeta svart. personer som har kommit till Sverige legalt och som söker vård utan att uppge sin riktiga identitet. Region Östergötland har ansvar för bedömning, förskrivning och kostnad för köp av hjälpmedel till dessa personer. Specifik faktureringsadress till Region Östergötland ska användas för fakturering av dessa köpta hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelskonsult vid behov. 4.9 Kostnadsersättning för vårdbehövande enligt SFS 2010:1122, 33 Staten ersätter sjukvårdshuvudmannens kostnader för vård, läkemedel och hjälpmedel under vissa förutsättningar för skyddsbehövande/tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som vid tiden för uppehållstillstånd har sjukdom/funktionshinder som kräver varaktig vård minst tre år. Det gäller folkbokförda icke-svenska medborgare. En förutsättning är att sammanlagda kostnader för vård, läkemedel, tolk och hjälpmedel uppgår till minst kr per brukare och år per sjukvårdshuvudman. Dessa individer har samma rättigheter till hjälpmedel som övriga folkbokförda i länet; se kap 4.5. Är ett nytt sådant ärende aktuellt kontaktar förskrivaren kommunen/region Östergötland och lämnar uppgifter i ärendet. Första ansökan ska göras inom tre år från kommunplaceringsdatum. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

59 Region Östergötland och länets kommuner 5 Förskrivaransvar 5.1 Allmänt För att brukare med funktionsnedsättning ska få tillgång till hjälpmedel krävs en förskrivning. Personer med förskrivningsrätt ansvarar för förskrivning av lämpligt hjälpmedel. När en förskrivare inte själv besitter all den kunskap som krävs för en förskrivning är det viktigt att vid behov samråda med övriga berörda inom eventuella behandlingsteam, länets hjälpmedelskonsulter och/eller hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Förskrivningsrätten innebär ansvar för bedömning, utprovning, information, inträning och uppföljning. Förskrivning av hjälpmedel innebär ett helhetsansvar och inte enbart utlämnande av ett hjälpmedel. Den enskilde brukaren ska informeras om behandlingsmetoder och hjälpmedel som står till buds utifrån brukarens behov och sjukvårdshuvudmannen sortiment, samt om övriga produkter, som är av särskild betydelse för den enskilde. Det vill säga förskrivaren ska även kunna ge viss information/råd om produkter som inte finns att tillgå som förskrivningsbara hjälpmedel. 5.2 Förskrivarkompetens För att få förskriva hjälpmedel krävs att personen ska ha beviljats förskrivningsrätt för förskrivning av hjälpmedel i Östergötland, samt ha genomgått förskrivarutbildning avseende hjälpmedelsförskrivning i Östergötland. ha kunskap om samt följa de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller hjälpmedelsverksamhet. ha kunskap om samt följa Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning. ha kunskap om samt följa gemensamma rutiner avseende hjälpmedelsområdet. ha god kännedom om det fastställda hjälpmedelssortimentet. delta i hjälpmedelsvisningar och fortlöpande utbildningar inom det sortiment man förskriver hjälpmedel ur. genomgå, i förekommande fall, riktade kurser och temadagar för att få utprova vissa specifika hjälpmedel. Upprätthålls inte kompetensen avseende ovanstående krav, kan sjukvårdshuvudmannen återta förskrivningsrätten. 5.3 Förskrivning av hjälpmedel Förskrivaren ska göra en helhetsbedömning utifrån brukarens funktionsnedsättning, hans/hennes medicinska, sociala och psykologiska status, samt utifrån boendemiljö och hjälpmedlets funktion. ansvara för att ett hjälpmedel fungerar i den miljö det ska användas, innan en förskrivning görs. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

60 Region Östergötland och länets kommuner planera förskrivning av hjälpmedel i samverkan med den enskilde och/eller närstående. Den enskilde och/eller närstående ska få möjlighet att delta i processen och vara delaktig i de val som görs. vid förskrivning utgå från enklast möjliga hjälpmedel ur Östergötlands sortiment som kan fungera i den aktuella situationen för att uppnå godtagbar funktion utifrån behov och förväntad nytta. ta med i sin bedömning att hjälpmedel kan komplettera andra eventuella insatser, men får inte bli alternativ till en aktiv rehabilitering. Hjälpmedel får inte heller ersätta andra lämpliga åtgärder. anpassa och samordna förskrivning av hjälpmedel med andra insatser från Region Östergötland, kommun och andra myndigheter. dokumentera bedömning och förskrivning av hjälpmedel enligt Patientdatalagen. I ansvaret för att förskriva hjälpmedel ingår också att i samband med förskrivning informera brukare och i förekommande fall anhörig/personal, om hur hjälpmedlet används och fungerar, samt att informera om brukarens ansvar. Byte av hjälpmedel medges endast då brukarens hjälpmedelsbehov eller funktionsstatus har förändrats eller då befintligt hjälpmedel av förskrivare eller tekniker bedöms som utslitet. Förtroendeförskrivning innebär att förskrivare från icke kostnadsansvarig enhet, förskrivare från Region Östergötland eller privat anställd förskrivare, har beviljad förskrivningsrätt för hjälpmedel där hjälpmedelskostnaderna styrs till respektive kommun där aktuell brukare är folkbokförd. För att erhålla förskrivningsrätt krävs alltid att man genomgått obligatorisk förskrivarutbildning. Förtroendeförskrivare har samma ansvar att följa gällande regelverk kring hjälpmedelsförskrivning som övriga förskrivare. I komplexa ärenden inom sjukhusvård/specialistenhet när förskrivning av kostsamma hjälpmedel är aktuellt, till exempel kommunikationshjälpmedel, elsäng, elrullstol eller avancerad manuell rullstol, ska samråd ske med förskrivare inom rehabiliterande hemsjukvård/habilitering, innan förskrivning görs. 5.4 Behovsinriktat synsätt Hjälpmedel förskrivs enligt ett behovsinriktat synsätt. Ett behovsinriktat synsätt innebär att det är brukarens behov i kombination med Östergötlands Regelverk för hjälpmedelsförskrivning som är vägledande för vilka hjälpmedel som kan förskrivas. Behovsbedömningen ska göras utifrån brukarens hela livssituation, vilket innebär att fysiska såväl som psykiska och sociala behov ska beaktas. Alla brukare med ett upplevt hjälpmedelsbehov, har rätt att få behovet bedömt av medicinskt kunnig personal med behörighet att förskriva hjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

61 Region Östergötland och länets kommuner Utprovningstrappa 0 5 behov finns av en produkt utanför Östergötlands hjälpmedelssortiment och/eller regelverk. Särskild prövning. Förskrivaren gör en behovsbedömning med Regelverket för hjälpmedelsförskrivning som grund. Bedömningen visar att 4 behov finns av en anpassad produkt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 3 behov finns av en basprodukt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 2 behov finns av en standardprodukt ur Östergötlands hjälpmedelssortiment. 1. behov finns av en produkt som är ett egenansvar. Brukaren kan få råd avseende lämplig produkt. 5.5 Uppföljning av förskrivning Uppföljning och utvärdering av förskrivna hjälpmedel ska ske efter varje förskrivning. Beroende på brukarens situation, funktionsnedsättning eller andra orsaker kan flera uppföljningar behöva göras. I de fall förskrivaren därefter bedömer fortsatt uppföljning som obehövlig, det vill säga att brukaren bedöms klara att själv ta ansvar för hjälpmedlet och dess användning, kan ärendet avslutas. Ansvaret övertas i dessa fall av brukaren och innebär att brukaren själv ansvarar för att vända sig till sjukvårdshuvudman/förskrivare vid förändrade behov, förändrat hälsotillstånd eller annat som påverkar hjälpmedelsanvändningen. Förskrivaren bedömer i varje enskilt fall när och om detta är aktuellt. När ett ärende avslutas ska bedömningen dokumenteras i journal. För elrullstol finns krav på årlig uppföljning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

62 Region Östergötland och länets kommuner Om uppföljning/åtgärd ska göras av förskrivare inom annan enhet måste en aktiv överrapportering och överenskommelse om uppföljning/åtgärd göras. Hjälpmedel ska inte användas längre än nödvändigt. En felaktig eller alltför långvarig användning kan motverka andra rehabiliteringsinsatser och är inte heller kostnadseffektiv. 5.6 Sortiment/Särskild prövning Östergötlands sortiment tas fram för att täcka de flesta brukares behov, utifrån sjukvårdshuvudmannens åtagande. Det finns dock alltid en liten grupp brukare med mycket komplexa behov, som inte kan tillgodoses utifrån sjukvårdshuvudmannens fastställda sortiment och/eller regelverk för hjälpmedelsförskrivning. I dessa fall finns möjlighet för förskrivare att få sitt ärende prövat hos länets hjälpmedelskonsulter genom en så kallad Särskild prövning. Förskrivare måste vara medvetna om att hjälpmedel utanför sjukvårdshuvudmannens sortiment ofta blir mer kostsamma att hantera och kan få konsekvenser för brukaren vad gäller möjlighet till olika tillbehör, samt ge upphov till längre leverans- och reparationstider. Sjukvårdshuvudmannens bekostar inte tillbehör till hjälpmedel som motsvarar behov som även icke- funktionshindrade personer kan ha i sin vardag; till exempel regnskydd, åkpåsar, almanackor, armbandsur, madrasser eller olika former av väskor. 5.7 Information till brukare Vid all hjälpmedelsförskrivning ska förskrivaren lämna sjukvårdshuvudmannens informationsblad Hjälpmedelslån till brukare och gå igenom innehållet tillsammans med brukaren eller vid behov anhörig/god man/personal. Förskrivaren ska informera brukare och vid behov annan berörd person om hjälpmedlets syfte och användningsområde samt ge en beskrivning av hjälpmedlets funktioner, underhåll och brukarens ansvar vart brukaren vänder sig för frågor om reparation och underhåll att man rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd vart brukaren vänder sig vid förändrande behov att hjälpmedlet är ett lån av sjukvårdshuvudmannen i Östergötland och ska återlämnas när behovet upphör eller förändras var brukaren kan återlämna hjälpmedel 5.8 Dubbelförskrivning Med dubbelförskrivning menas förskrivning av två hjälpmedel med likartad funktion till samma brukare. Grundprincipen är att man från sjukvårdshuvudmannen kan få en uppsättning av hjälpmedel förskrivet. Undantag och förtydliganden avseende dubbelförskrivning; se Förskrivningsanvisningar. Bedömer förskrivare att det finns behov av dubbelförskrivning, utöver vad som anges i förskrivningsanvisningarna, ska en Särskild prövning av ärendet alltid göras, innan en eventuell förskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

63 Region Östergötland och länets kommuner Undantag från grundprincipen kan göras för barn och ungdom upp till 18 år, eller som därefter fortsätter att gå i gymnasieskola. Syftet med att utrusta med mer än ett hjälpmedel är i dessa fall att underlätta för barn med behov av att kontinuerligt vistas i flera miljöer, till exempel hem och skola. Detta gäller endast för stora och tunga hjälpmedel och där det bedöms som orealistiskt att i stort sett dagligen transportera hjälpmedlen mellan de olika platserna. Dubbelförskrivning av elrullstol kan inte göras. Trippelförskrivning kan godkännas efter en särskild prövning av ärendet t.ex. i de fall barnet har vårdnadshavare som bor i separata boenden och ett nödvändigt behov av ett visst hjälpmedel, som ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde, finns i såväl båda föräldrarnas bostad som i skolan. I de fall dubbelförskrivningen görs med syftet att ena hjälpmedlet ska placeras och användas i skolan, ska detta hjälpmedel återlämnas när skolgången avslutas. I de fall dubbelförskrivning görs med placering av hjälpmedel hos vårdnadshavare i separata boenden, ska hjälpmedlen återlämnas när barnet fyller 18 år eller senast när han/hon slutar gymnasieskolan. Brukaren kan behålla en uppsättning av de hjälpmedel som behövs i det boende där han/hon då är folkbokförd i Östergötland. Den andra uppsättningen hjälpmedel ska återlämnas. 6 Brukaransvar Samhällsutvecklingen går generellt sett mot ett ökat individuellt ansvarstagande. Denna utveckling pågår inom många områden av vilka hälso- och sjukvården är ett. De etiska principerna för prioritering som lagts fast av riksdagen är utgångspunkten för Region Östergötlands och länets kommuners arbete med att utveckla tillämpbara metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. 1. Människovärdesprincipen; alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen; resurserna bör fördelas efter behov. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen; vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Som inom hälso- och sjukvården i övrigt har brukaren också ett egenansvar inom hjälpmedelsområdet. Den enskilde har ansvar för sin egenvård, det vill säga att själv ta aktivt ansvar för sin hälsa; vilket även innebär ett ansvar att själv införskaffa och bekosta hjälpmedel som ligger utanför sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde och som den enskilde bedömer att han/hon behöver: se även kap 3.6. När en person får ett hjälpmedel förskrivet från sjukvårdshuvudmannen tar han/hon också på sig ett ansvar för detta. Då hjälpmedelsbrukaren inte kan ta det ansvaret, är omyndig eller saknar rättslig kapacitet, övergår ansvaret till personal/god man/vårdnadshavare. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

64 Region Östergötland och länets kommuner Brukarens ansvar Vid förändrat hjälpmedelsbehov: ta kontakt med förskrivare om hjälpmedelsbehovet förändras, hjälpmedlet behöver anpassas eller inte fungerar som avsett. Brukaren får inte själv förändra hjälpmedlets funktion, t ex anpassa det eller montera något på hjälpmedlet. Vid behov av förändring/anpassning på hjälpmedel ska kontakt tas med förskrivare för bedömning och eventuell åtgärd. Underhåll av hjälpmedel: kontinuerligt underhålla personligt förskrivna hjälpmedel. Som normalt underhåll avses varje åtgärd som med vissa intervaller bör utföras för att undvika onödig förslitning av hjälpmedlen; till exempel rengöring, smörjning, byte/laddning av batterier samt pumpning och vid behov byte av däck. Till normalt underhåll räknas även lagning vid punktering på rullstol och sulky. Reparation och service: ta kontakt med hjälpmedelsleverantören när hjälpmedlet är i behov av reparation eller service samt att rengöra hjälpmedlet innan det lämnas in för reparation. Reparation och service får endast utföras av hjälpmedelsleverantören. Förvaring av hjälpmedel: förvara hjälpmedlen enligt anvisning, så att de inte försämras utöver normal förslitning. Förbrukningsmaterial: själv bekosta förbrukningsartiklar till hjälpmedlet, till exempel däck och slang, batterier etc. Hjälpmedel är personligt förskrivna: inte låna ut, hyra ut, sälja eller på annat sätt avyttra förskrivna hjälpmedel. Stulet, skadat eller förkommet hjälpmedel: anmäla stöld, förkommet hjälpmedel eller skada på hjälpmedel till förskrivare. Först därefter kan en eventuell ny förskrivning av hjälpmedel göras. Stöld bör även anmälas till polisen. Ersätta sjukvårdshuvudmannen för stulna eller på annat sätt förkomna hjälpmedel. Ersätta sjukvårdshuvudmannen för skadade hjälpmedel eller hjälpmedel som har utsatts för ovarsam hantering/förstörts utöver normal förslitning. Flytt inom Östergötland: själv flytta sina personligt förskrivna hjälpmedel till nya bostaden. Undantag; elsäng och fast installerade hjälpmedel. Brukaren faktureras en avgift per styck för flyttning av dessa hjälpmedel; se kap 3.3. Flytt från länet: ta kontakt med sin hjälpmedelsförskrivare för att få klarhet i vilka hjälpmedel som måste återlämnas och vilka som kan övertas av den nya sjukvårdshuvudmannen och därmed tas med vid flytten. Återlämna de hjälpmedel som den nya sjukvårdshuvudmannen inte övertar ansvaret för. Flytt till särskilt boende: själv återlämna hjälpmedel till sjukvårdshuvudmannen när brukaren avser att flytta till särskilt boende inom länet, förutom de hjälpmedel som brukaren tar med sig vid fortsatt behov i det särskilda boendet. Återlämning av hjälpmedel: själv återlämna hjälpmedel till sjukvårdshuvudmannen när behovet upphört/förändrats eller på anmodan. Detta gäller även hjälpmedel som är förskrivna för användning i annan miljö än hemmet; till exempel i skolan. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

65 Region Östergötland och länets kommuner Hämtning av elsäng, ståhjälpmedel, elrullstol, komfortrullstol, hjullyft och fast installerade hjälpmedel bekostas av sjukvårdshuvudmannen. För fast installerade hjälpmedel; se även Förskrivningsanvisningar. Hjälpmedlen ska vid återlämnandet vara rengjorda. Sjukvårdshuvudmannen rekommenderar brukaren att se över sitt försäkringsskydd. Det är särskilt angeläget när det gäller elrullstolar, stöldbegärliga hjälpmedel och hjälpmedel som lätt tappas bort. Hjälpmedel är ur försäkringssynpunkt lös egendom som patienten innehar för privat bruk. För hjälpmedel som används och förvaras inom någon verksamhet (till exempel förskola, skola, särskilda boendeformer) ansvarar verksamheten för att hjälpmedlen förvaras på ett betryggande sätt. Respektive verksamhet har ansvaret för hjälpmedel som förvaras där enligt principen om aktsamhetskrav, oavsett om man har försäkring som täcker eller inte. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

66 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivningsanvisningar Region Östergötland och länets kommuner Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

67 Region Östergötland och länets kommuner FÖRSKRIVNINGSANVISNINGAR MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL STIMULATOR FÖR SMÄRTLINDRING / TENS Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med smärttillstånd för att ge symtomatisk smärtlindring. Grundorsaken till smärtillståndet ska vara utredd. Förskrivningen är tidsbegränsad till 3 månader. Kvarstår behov av TENS efter denna tid, är det ett egenansvar som brukaren får ombesörja och bekosta. Informationsblad om ovanstående ska överlämnas till brukaren i samband med förskrivning. Länk till Informationsblad: Ny förskrivning till samma brukare kan endast göras om behovet avser smärttillstånd för annan problematik/diagnos. Förskrivare L och S/F med verifierad TENS-utbildning, bestående av separat kurs omfattande minst en dag teori och en dag praktik, eller som har TENSutbildning i sin grundexamen/utbildning. Ssk vid smärtmottagning med utbildning enligt ovan. Anmärkning Kan inte förskrivas för t.ex. sårläkningsbehandling, muskelstimulering eller smärtlindring vid förlossning. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. gel, tejp och elektroder, är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. Kontraindikationer: TENS skall inte förskrivas till personer med pacemaker. Kan förskrivas i särskilda fall efter samråd med kardiolog eller behandlande läkare. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

68 Region Östergötland och länets kommuner SLEMSUG Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med nedsatt hostkraft i kombination med ökad slembildning samt till tracheotomerad brukare. Läkarbedömning av behovet av slemsug, måste föregå förskrivning av slemsug. Förskrivare L, S/F eller Ssk inom verksamhet med ansvar för ovanstående brukargrupp, som har den specialkunskap och/eller erfarenhet av behandling med slemsug som behövs. Dubbelförskrivning Medges till tracheotomerad brukare, då behov av två slemsugar finns. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

69 Region Östergötland och länets kommuner ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL ANTIDECUBITUSDYNOR Anmärkning Övriga rullstolsdynor; se rubriken Förflyttning rullstol Generella Kan förskrivas till brukare som ligger i riskzonen att få trycksår och/eller behovskriterier brukare som redan har trycksår. Enkla förebyggande dynor ska först ha uteslutits innan mera avancerade dynor förskrivs. Detta gäller även inom varje undergrupp. Vid förskrivning av AD-dyna måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 TRYCKFÖRDELANDE DYNOR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med behov av tryckfördelning i sittandet. Förskrivare A, S/F TRYCKFÖRDELANDE OCH POSITIONERANDE DYNOR Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av både tryckfördelning och positionering i sittandet. Förskrivare A, S/F TRYCKAVLASTANDE DYNOR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med risk för trycksår eller då trycksår uppstått. Förskrivare A, S/F Anmärkning I denna grupp dynor ingår både förebyggande dynor och behandlande dynor. Var uppmärksam på att vissa av dessa dynor inte är lämpade för personer med kraftigt nedsatt bålstabilitet eller låg tonus. TRYCKAVLASTANDE OCH POSITIONERANDE DYNOR Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av både tryckavlastning och positionering i sittandet. Förskrivare A, S/F Anmärkning I denna grupp dynor ingår både förebyggande och behandlande dynor. Vid osäkerhet av val av produkt kontakta hjälpmedelsleverantören. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

70 Region Östergötland och länets kommuner ANTIDECUBITUSDYNA TILL TOALETT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med trycksår, eller tidigare svårbehandlade trycksår, som har behov av antidecubitusdyna för att kunna sitta på vanlig toalettstol en längre stund. Förskrivare A, S/F Anmärkning Kan inte förskrivas enbart i smärtlindrande syfte. Behov av enklare mjuksits till toalettstol är ett egenansvar som brukaren får ombesörja och bekosta. ANTIDECUBITUSMADRASS Generell anmärkning Införskaffande av lämplig madrass av god kvalitet, utifrån brukarens funktionsnedsättning, är ett personligt ansvar. Gäller såväl vanlig madrass som bäddmadrass. AD-madrass kan inte förskrivas enbart i smärtlindrande syfte. Det är viktigt att förskrivning av AD-madrass inte ersätter god omvårdnad, inspektion av huden osv. Riskfaktorer att betänka är friktion, skjuvkraft, värme och fuktighet. Vid förskrivning av AD-madrasser måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 FÖREBYGGANDE MADRASS Behovskriterier Kan förskrivas i förebyggande syfte till brukare i riskzonen att få trycksår i liggande. Förskrivare A, S/F, Ssk BEHANDLANDE MADRASS Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med trycksår eller mycket hög risk för trycksår, med behov av behandlande madrass. Behandlande madrass ur standardsortiment kan även förskrivas i förebyggande syfte till brukare i riskzonen att få trycksår, där en förebyggande madrass inte uppfyller brukarens behov. Förskrivare A, S/F, Ssk Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

71 Region Östergötland och länets kommuner RÖRELSE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP BARN: CYLINDERKUDDE OCH GYMNASTIKKIL Behovskriterier Kan endast förskrivas till barn med funktionsnedsättning som har behov av daglig träning och behandling. Hjälpmedlet ska vara en del av en sjukgymnastisk behandlingsplan. Förskrivare S/F Anmärkning Det är förskrivarens ansvar att introducera och tillse att personer finns runt brukaren som kan fullfölja aktuell behandling/träning. BARN: TIPPBRÄDA / STÅSTÖD Behovskriterier Kan förskrivas till barn som p.g.a. funktionsnedsättning har regelbundet, långvarigt medicinskt behov av daglig ståträning, ståmobilisering och/eller andningsbehandling. Hjälpmedlet ska vara en del av en sjukgymnastisk behandlingsplan. Kan förskrivas för tillfälligt behov under en postoperativ behandlingsperiod. Tippbräda med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till barn där manuell tippbräda inte fungerar. Ståstöd med drivhjul kan förskrivas till brukare med god armfunktion, som har behov av att förflytta sig självständigt under pågående ståträning. Förskrivare S/F Anmärkning Det är förskrivarens ansvar att introducera och tillse att personer finns runt brukaren som kan fullfölja aktuell behandling/träning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

72 Region Östergötland och länets kommuner TIPPBRÄDA / STÅSTÖD Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har regelbundet, långvarigt medicinskt behov av daglig ståmobilisering, ståträning och/eller andningsbehandling. Hjälpmedlet ska vara en del av en sjukgymnastisk behandlingsplan. Kan förskrivas för tillfälligt behov under en postoperativ behandlingsperiod. Tippbräda med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där manuell tippbräda inte fungerar, t.ex. på grund av hög brukarvikt. Tippbräda/ståstöd väljs utifrån brukarens funktionsnedsättning. Brukaren ska ha tillräcklig bra bålstabilitet och huvudkontroll för att klara att stå i ståstöd. Ståstöd med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där ståstöd utan el-funktion inte fungerar. Förskrivare S/F Anmärkning Kan endast förskrivas för användning i det egna hemmet. Det är förskrivarens ansvar att introducera och tillse att personer finns runt brukaren som kan fullfölja aktuell behandling/träning. Det är viktigt att förskrivaren före förskrivning förvissar sig om att det finns plats för tippbrädan/ståstödet i hemmet. POSITIONERINGSKUDDE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med väldokumenterad stor risk för begynnande eller manifesta felställningar och/eller tryckssår, med behov av positioneringsstöd i liggande. Gäller brukare som inte själv kan bibehålla eller ändra position i liggande. Enklare lösningar ska ha uteslutits. Förskrivare A, S/F Dubbelförskrivning Förskrivning av två eller flera positioneringskuddar medges om det finns ett nödvändigt behov av mer än en positioneringskudde för att skapa ett fungerande positioneringsstöd i liggande. Dubbelförskrivning utifrån behov av tvätt kan inte göras. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

73 Region Östergötland och länets kommuner FORMGJUTEN SITS FORMGJUTEN SITS Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med svår sittproblematik, som inte går att lösa med enklare stöd eller anpassning/specialanpassning. Förskrivare A, S/F Anmärkning Barn som är i behov av formgjuten sits ska anmälas till Länsteam Sitt, Habiliteringen i Linköping. För vuxen brukare med behov av formgjuten sits ska anmälan göras för utprovning hos Hjälpmedelsleverantören. Avser hela sitsar, formgjutna delar samt specialtillverkade dynor och ryggar. FORMGJUTEN HYGIENSITS Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med svår sittproblematik, som inte går att lösa med enklare stöd eller anpassning/specialanpassning av annat hygienhjälpmedel. Förskrivare A, S/F Anmärkning Barn som är i behov av formgjuten hygiensits ska anmälas till länsteamet Sittverksamhet, inom Barn- och ungdomshabiliteringen. För vuxen brukare med behov av formgjuten hygiensits ska anmälan göras för utprovning hos Hjälpmedelsleverantören. Finns behov av både formgjuten sits och formgjuten hygiensits bör förskrivning/utprovning göras vid samma tillfälle. Förskrivning av formgjuten hygiensits inkluderar hygienunderrede. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

74 Region Östergötland och länets kommuner ADL MEKANISKT ÄTHJÄLPMEDEL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som på grund av rörelsehinder inte kan äta självständigt. Brukaren måste med hjälpmedlet bli självständig i att äta/inta föda. Förskrivare A Anmärkning Vid förskrivning av mekaniskt äthjälpmedel måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, som t.ex. tallrik och bestick, är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. BARN: ADL-BÄNK Behovskriterier Kan förskrivas till barn som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande för att möjliggöra självständig på- och avklädning. Förskrivare A Anmärkning Kan endast förskrivas för användning i det egna hemmet. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

75 Region Östergötland och länets kommuner KROPPSBURET SKYDDSMATERIAL 0906 HUVUDSKYDD HJÄLM Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med t.ex. hemofili, demens eller grav epilepsi, där stor risk för huvudskada föreligger. Förskrivare A, S/F BÄLTE, SELE OCH VÄST Behovskriterier Kan endast förskrivas till brukare med behov av att förbättra och underlätta positionering och säkerhet i sittande, i förskrivet hjälpmedel. Förskrivare A, S/F Anmärkning En förskrivning förutsätter att man följer Socialstyrelsens riktlinjer om Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna: Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 12/2013. Länk till Socialstyrelsens sida Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Förskrivna bälten, selar och västar får inte ersätta bilbälte. HÖFTSKYDD Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med benskörhet och väldokumenterad stor fallproblematik/risk för fall. Vid bedömning ska medicinering, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar samt gångförmåga beaktas, jmfr riskbedömning Downtown Fall Risk Index, se: Ny förskrivning till samma brukare kan inte göras över tid. Förskrivare A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

76 Region Östergötland och länets kommuner Anmärkning Max två höftskydd kan förskrivas. Därefter är behovet ett egenansvar som brukaren får ombesörja och bekosta. Ska inte förskrivas till brukare där höftskydd bedöms kunna innebära en risk för felanvändning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

77 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL VID TOALETTBESÖK BARN: TOALETTSITS Behovskriterier Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som har behov av stöd i sittande vid toalettbesök. Möjligheten att använda toalettsits, med eller utan trappsteg, som finns att köpa i handeln ska uteslutas innan förskrivning. Förskrivare A Anmärkning Toalettsitsar som enbart har till uppgift att minska hålet kan inte förskrivas. BARN: MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL Se rubriken Hjälpmedel vid bad och dusch ARMSTÖD SOM MONTERAS PÅ TOALETT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd för att självständigt kunna sätta sig och/eller resa sig från toalettstol. Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som har behov av stöd i sittande vid toalettbesök. Förskrivare A, S/F Dubbelförskrivning Medges vid boende i flera våningsplan, där brukaren har behov av att använda toalett på två våningsplan. TOALETTSTOL, FRISTÅENDE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som, framför allt nattetid, inte hinner/kan förflytta sig till ordinarie toaletten i tid. Förskrivare A, S/F, Ssk Anmärkning Avser fristående toalettstolsförhöjning med hel hink. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

78 Region Östergötland och länets kommuner TOALETTSTOLSFÖRHÖJNING, FRISTÅENDE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd för att kunna sätta sig och/eller resa sig från toalettstol. Förskrivare A, S/F, Ssk Dubbelförskrivning Medges vid boende i flera våningsplan, där brukaren har behov av att använda toalett på två våningsplan. TOALETTSTOLSFÖRHÖJNING, FAST Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har behov av stöd för att kunna sätta sig och/eller resa sig från toalettstol, där fristående toalettstolsförhöjning inte får plats eller av andra skäl, på grund av funktionsnedsättningen, inte fungerar. Förskrivare A, S/F Dubbelförskrivning Medges vid boende i flera våningsplan, där brukaren har behov av att använda toalett på två våningsplan. TOALETTSITS MED INBYGGD LYFTANORDNING Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som har behov av inbyggd lyftanordning för att möjliggöra självständiga toalettbesök. Brukaren måste bli självständig i alla moment vid toalettbesök med hjälpmedlet. Innan toalettsits med inbyggd lyftanordning kan förskrivas ska möjligheten till toalettbesök med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Toalettsits med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där toalettsits med gasfjäder inte fungerar tillfredsställande. Förskrivare A MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL Se rubriken Hjälpmedel vid bad och dusch. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

79 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL VID BAD OCH DUSCH Generella behovskriterier 0933 Ett hjälpmedel för bad/dusch kan förskrivas. Förskrivning av mer än ett hjälpmedel för bad/dusch är att betrakta som dubbelförskrivning. BARN: BADSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning för att underlätta vid dusch, där andra hjälpmedel inte fungerar tillfredsställande. Förskrivare A BARN: MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL Behovskriterier Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som behöver mycket stöd i sittande vid toalettbesök och/eller duschning. Innan tiltbar dusch- och toastol på hjul förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel utan tilt ha uteslutits. Förskrivare A DUSCHSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter att duscha stående, i de fall där duschpall inte ger tillräckligt stöd. Förskrivare A, S/F, Ssk BADBRÄDA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning för att möjliggöra dusch i badkar. Förskrivare A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

80 Region Östergötland och länets kommuner VRIDBAR DUSCHSTOL FÖR BADKAR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning för att möjliggöra dusch i badkar, i de fall där badbräda inte ger tillräckligt stöd. Förskrivare A, S/F BADKARSLYFT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av duschhjälpmedel, i de fall där badkarslyft kan ersätta annat duschhjälpmedel och vara ett alternativ till en bostadsanpassning. Innan badkarslyft förskrivs ska möjligheten till duschning i badkar med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Förskrivare A Anmärkning Badkarslyft kan inte förskrivas utifrån medicinskt behov av varma bad, behov av vattenlek eller liknande. MOBIL TOALETTSTOL / DUSCH- OCH TOASTOL PÅ HJUL UTAN DRIVHJUL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av hjälp vid toalettbesök/duschning och som inte kan förflytta sig till/från toalett/duschplats med hjälp av gånghjälpmedel, inom rimlig tid. Innan dusch- och toastol på hjul förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Kan även förskrivas till rullstolsburen brukare för att minska antalet överflyttningar. Förskrivare A, S/F MED DRIVHJUL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, för att möjliggöra självständig förflyttning vid toalettbesök och/eller dusch. Innan dusch- och toastol med drivhjul förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Förskrivare A Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

81 Region Östergötland och länets kommuner TILTBAR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med grav funktionsnedsättning, som har svårigheter att sitta upprätt. Innan tiltbar dusch- och toastol förskrivs ska möjligheten till toalettbesök och/eller dusch med hjälp av enklare hjälpmedel utan tilt ha provats och uteslutits. Förskrivare A, S/F DUSCHVAGN Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har behov av att duscha liggande. Det vill säga brukaren klarar inte att duscha i sittande. Innan duschvagn förskrivs ska möjligheten till dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Förskrivare A DUSCHBORD /-BRITS Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har behov av att duscha liggande. Det vill säga det fungerar inte för brukaren att duscha i sittande. Innan duschbord/-brits förskrivs ska möjligheten till dusch med hjälp av enklare hjälpmedel ha provats och uteslutits. Förskrivare A Anmärkning Brukaren måste ha fastighetsägarens tillstånd till montering som kräver fast installation. Återställning efter nedmontering; se Hjälpmedelsguiden. Vid flyttning av fast installerade hjälpmedel ska brukaren kontakta förskrivare. Avgift för flyttning av fast installerade hjälpmedel är 1250 kr per hjälpmedel; se Hjälpmedelsguide kap 3.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

82 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM Generellt dubbelförskrivning 1203 För samtliga gånghjälpmedel som hanteras med en arm, gäller att förskrivning av två lika hjälpmedel medges i de fall brukaren har behov av två hjälpmedel samtidigt för att uppnå en säker förflyttning. STÖDKÄPP Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel. Förskrivare A, S/F, Ssk Anmärkning Avgift 100 kr per käpp Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. KRYCKKÄPP Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel och där stödkäpp inte ger tillräckligt stöd. Förskrivare A, S/F, Ssk Anmärkning Avgift 100 kr per käpp för enkel kryckkäpp, 200 kr per käpp för övriga kryckkäppar. Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. UNDERARMSKRYCKA, RA-KRYCKA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel och där enklare hjälpmedel inte ger tillräckligt stöd eller där brukaren löper risk att felbelasta vid användande av enklare hjälpmedel. Förskrivare A, S/F Anmärkning Avgift 200 kr per käpp Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

83 Region Östergötland och länets kommuner AXILLARKRYCKA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gånghjälpmedel. Innan axillarkrycka förskrivs ska möjligheten till förflyttning med kryckkäpp ha provats och uteslutits. Förskrivare A, S/F Anmärkning Avgift 200 kr per käpp Barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift. FYRPUNKTSSTÖD (bock, kvadrant) Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter där enklare hjälpmedel inte ger tillräckligt med stöd. Förskrivare A, S/F GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA GÅSTATIV (betastöd) Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter, då annat gånghjälpmedel inte kan användas. Förskrivare A, S/F BARN: ROLLATOR Behovskriterier Kan förskrivas till barn med förflyttningssvårigheter, som har behov av rollator för att klara självständig förflyttning, då annat gånghjälpmedel inte ger tillräckligt med stöd för säker förflyttning. Kan även förskrivas till barn som har gåstol förskriven som förflyttningshjälpmedel då barnet bedöms kunna klara självständig förflyttning med rollator på sikt. Förskrivare A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

84 Region Östergötland och länets kommuner ROLLATOR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter, som har behov av rollator för att klara självständig inomhusförflyttning i vardagsaktiviteter, då annat gånghjälpmedel inte ger tillräckligt med stöd för säker förflyttning. Förskrivare A, S/F Anmärkning Rollator endast för utomhusbruk kan inte förskrivas. Undantag; kan förskrivas till brukare med behov av kontinuerlig syrgasbehandling. GÅSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter och med behov av sittstöd i gående. Brukaren ska ha tillräcklig bålstabilitet för att hålla sig upprätt i gåstol. Brukaren måste bli självständig i förflyttning med hjälpmedlet. Förskrivare A, S/F Anmärkning Barn: Särskild prövning vid behov av två gåstolar (för inne- och utebruk) i samma miljö. GÅBORD Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med förflyttningssvårigheter som har behov av gåbord för att klara inomhusförflyttning. Innan gåbord förskrivs ska möjligheten till förflyttning med enklare hjälpmedel som t.ex. gåstativ eller rollator ha uteslutits. Gåbord med el-uppresningsfunktion kan förskrivas till brukare där gåbord utan el-funktion inte fungerar. Brukaren måste bli självständig, eller självständig med tillsyn, i förflyttning med hjälpmedlet. Förskrivare A, S/F Anmärkning Tipprisk föreligger om hjälpmedlet används vid förflyttning över trösklar. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

85 Region Östergötland och länets kommuner ÖVRIGA FORDON 1227 BARN: SITTVAGN, SULKY Behovskriterier Kan förskrivas till barn, då barnet på grund av funktionsnedsättning har behov av sittvagn med specialfunktioner och då sulky ersätter rullstol. Möjligheten att använda sittvagn/sulky som finns att köpa i handeln ska ha provats och uteslutits innan förskrivning. Dubbelförskrivning i form av sulky/manuell rullstol medges under en tidsperiod till barn som har sulky förskriven och har börjat övergå till att sitta i rullstol, men som inte klarar att sitta i rullstol hela dagarna och där sittställningen behöver kompletteras med en mer vilande position periodvis under dagen. Kontinuerlig uppföljning ska göras. Förskrivare A, S/F Anmärkning Syskonsulky kan inte förskrivas. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. däck och slang samt lagning av punktering, är brukarens/vårdnadshavarens ansvar att ombesörja och bekosta. Regncape, åkpåse, väskor och liknande tillbehör kan inte förskrivas; se Hjälpmedelsguide kap 6. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

86 Region Östergötland och länets kommuner ÖVERFLYTTNINGSHJÄLPMEDEL Generell anmärkning 1230 Då brukare förflyttas av personal och/eller anställd anhörig betraktas hjälpmedlet som arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; Undantag se Hjälpmedelsguide kap 3.5 GLIDBRÄDA OCH GLIDMATTA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av hjälpmedlet för att bli självständig/delvis självständig vid överflyttningar. Kan även förskrivas till brukare där icke-anställd anhörig har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensamt hem. Förskrivare A, S/F VRIDPLATTA / VRIDPLATTA MED STÖDHANDTAG OCH KNÄSTÖD / ÖVERFLYTTNINGSPLATTFORM Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionshinder som vårdas av icke anställd anhörig som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensamt hem, för att underlätta överförflyttningar. Överflyttningsplattform kan förskrivas till brukare där vridplatta med stödhandtag och knästöd inte fungerar. Förskrivare A, S/F Anmärkning För vridplatta avsedda för användning i bilsäte ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. UPPRESNINGS-/ VÅRDBÄLTE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionshinder som vårdas av icke-anställd anhörig som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensamt hem, för att underlätta vid förflyttningar. Förskrivare A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

87 Region Östergötland och länets kommuner PERSONLYFT Generell anmärkning 1236 Då brukare förflyttas av personal och/eller anställd anhörig, betraktas hjälpmedlet som arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; Undantag se Hjälpmedelsguide kap 3.5 HJULLYFT FÖR LYFTSELE / STÅLYFT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av personlyft för att möjliggöra överflyttning av brukaren i sov- och badrum till/från rullstol, säng och hygienhjälpmedel, då icke-anställd anhörig har ansvaret för den dagliga omvårdnaden av brukaren. Innan lyft förskrivs ska möjligheten till överflyttning med enklare hjälpmedel ha undersökts och uteslutits. Stålyft kan förskrivas till brukare som har tillräcklig god ståfunktion för säker överflyttning. Personlyft för resor och dylikt är brukarens personliga ansvar. Förskrivare A, S/F Anmärkning För lyftsele, se separat förskrivningsanvisning. STATIONÄR LYFT (fristående eller takmonterad) Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av personlyft för att möjliggöra överflyttning - då brukaren självständigt klarar överflyttningen - då icke-anställd anhörig har ansvaret för den dagliga omvårdnaden av brukaren. Stationär lyft kan förskrivas för användning i sov- eller badrum som är så trånga att hjullyft inte fungerar, eller då det p.g.a. funktionsnedsättningen är omöjligt att använda en hjullyft. Stationär lyft kan endast förskrivas för långvariga behov. Förskrivare A, S/F Anmärkning För lyftsele, se separat tillämpningsanvisning. I första hand ska fristående lyft (vägg-/stolpmontage) förskrivas. Förskrivaren ska med en enkel skiss och måttangivelser precisera placeringen av takskenan, eller tas beslut om placering vid gemensamt hembesök med tekniker. Rum till rum lösningar kan inte förskrivas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

88 Region Östergötland och länets kommuner Brukaren måste alltid ha fastighetsägarens tillstånd till montering som kräver fast installation. Återställning efter nedmontering; se Hjälpmedelsguide kap 3.3. Vid flyttning av fast installerade hjälpmedel ska brukaren kontakta förskrivare. Avgift för flyttning av fast installerade hjälpmedel är 1250 kr per hjälpmedel; se Hjälpmedelsguide kap 3.3 Dubbelförskrivning Medges endast i de fall där brukaren enligt ovan har ett behov av personlyft i såväl sovrum som badrum och då hjullyft inte fungerar i båda rummen. I första hand förskrivs då en stationär lyft och en hjullyft. LYFTSELE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av personlyft för att möjliggöra överflyttning. Förskrivare A, S/F Anmärkning Förskrivaren ansvarar för att tillse att förskriven lyftsele är godkänd för användning i kombination med aktuell galge/personlyft. Lyftselar måste av säkerhetsskäl kasseras om någon del är trasig eller nött. Länk till rutin vid uppföljning av lyftsele: Reparationer får endast utföras av tillverkaren. Det samma gäller för anpassningar, då selarna endast är godkända i sitt grundutförande. Flerförskrivning Dubbelförskrivning medges i de fall där brukaren på grund av funktionsnedsättning har behov som kräver två olika typer av selar, t.ex. lyftsele och hygiensele eller när behov av två identiska selar finns p.g.a. frekvent behov av att tvätta selarna. För brukare som använder ståskal och har behov av personlyft och ståskalsväst för uppresning i ståskal, kan även ståskalsväst förskrivas. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

89 Region Östergötland och länets kommuner FÖRFLYTTNING RULLSTOL MANUELL RULLSTOL 1221 Generella behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som är i behov av manuell rullstol för sin förflyttning. Kan även förskrivas till barn med kroniskt funktionshinder där behov av rullstol varierar över tid. Generell anmärkning För rullstol som ska användas av flera brukare inom samma boendeform ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För rullstol/tillbehör eller anpassning avsedd för idrottsaktiviteter ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För rullstol som enbart ska användas på brukarens arbetsplats ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För tillfälliga behov; se transportrullstol och bakhjulsdriven rullstol. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. däck och slang samt lagning av punktering, är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. Regncape, åkpåse, väskor och liknande tillbehör kan inte förskrivas; se Hjälpmedelsguide kap 6. Dubbelförskrivning Medges vid boende i flera våningsplan med trapphiss, där brukaren har behov av rullstol i två våningsplan. Medges när brukaren har fått vårdaraggregat förskrivet då: - vårdaraggregatet inte går att montera p.g.a. rullstolens låga höjd. - brukaren inte klarar att förflytta sig självständigt inomhus p g a vårdaraggregatets placering eller tyngd, när anhörig p.g.a. funktionsnedsättning inte klarar att montera av/på vårdaraggregatet. Vid behov av två rullstolar med olika sittställningar för att möjliggöra självständig förflyttning inne/ute, kan särskild prövning göras. TRANSPORTRULLSTOL OCH BAKHJULSDRIVEN RULLSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av vårdarmanövrerad rullstol för sin förflyttning. Behovet ska vara bestående, och frekvent; brukaren ska ha behov av transportrullstol/bakhjulsdriven rullstol minst en gång i veckan. Bakhjulsdriven rullstol kan även förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av rullstol för att möjliggöra egen förflyttning. Kan även förskrivas till brukare som, under en rehabiliteringsperiod, av medicinska skäl inte klarar förflyttning inomhus och kring bostaden med gånghjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

90 Region Östergötland och länets kommuner Kan även förskrivas till barn som, p.g.a. låg ålder eller för att möjliggöra skolgång, behöver rullstol under en rehabiliteringsperiod. Förskrivare A, S/F MELLANAKTIV RULLSTOL OCH AKTIV RULLSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med funktionsnedsättning som är i behov av rullstol med flera inställningsmöjligheter/tillbehör eller en lättmanövrerad rullstol med låg vikt. Brukaren ska vara en aktiv användare av rullstol och/eller vara i behov av rullstolens anpassningsmöjligheter avseende, t.ex. sitt- och köregenskaper. Enklare rullstol ska först ha uteslutits innan mellanaktiv eller aktiv rullstol kan förskrivas. Förskrivare A, S/F KOMFORTRULLSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som p g a sittproblematik har behov av t ex tiltfunktion, bålstöd, nackstöd mm. Enkla rullstolar ska först ha provats och uteslutits innan komfortrullstol kan förskrivas. Förskrivare A, S/F RULLSTOL MED UPPRESNINGSFUNKTION (stårullstol) Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med funktionsnedsättning som har behov av att kunna utföra olika ADL-aktiviteter stående. Rullstol med stå/uppresningsfunktion ska även fungera tillfredställande avseende körfunktion för brukaren. Förskrivare A, S/F Anmärkning Hjälpmedlet ska inte ersätta åtgärd i form av bostadsanpassning. Kan inte förskrivas för ståträning. Vid behov av ståträning, se rubriken Rörelse- och balansträningsredskap. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

91 Region Östergötland och länets kommuner TILLÄGGSUTRUSTNING TILL MANUELL RULLSTOL 1224 ELEKTRISKA DRIVHJUL Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med kraftigt nedsatt muskelkraft/uthållighet för att möjliggöra självständig förflyttning och/eller där elektriska drivhjul kan ersätta elektrisk rullstol. Bilateral arm/handfunktion krävs. Förskrivare A, S/F Anmärkning Förskrivning av elektriska drivhjul samt elrullstol medges inte. Vid behov av ytterligare en manuell rullstol, utan elektriska drivhjul, för att möjliggöra förflyttning inne/ute, kan särskild prövning göras. AVTAGBART MITTFRAMHJUL (frihjul) TILL AKTIV RULLSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med förskriven högaktiv rullstol för att möjliggöra självständig förflyttning. Återkommande behov av att köra i miljö där det är svårt att ta sig fram med högaktiv rullstol, måste föreligga. Brukaren ska självständigt, eller med viss hjälp, kunna sköta på- och avmontering av mittframhjulet. Förskrivare A, S/F ENARMSDRIFT Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av enarmsdrift för att möjliggöra självständig förflyttning. Förskrivare A, S/F Anmärkning Det ska först ha uteslutits att det fungerar att sparka sig fram i rullstol. ELEKTRISK RYGGVINKLING OCH / ELLER ELEKTRISK TILTFUNKTION TILL KOMFORTRULLSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med nedsatt bålbalans och/eller med hög risk för trycksår och med ett frekvent behov av att byta sittställning, ryggvinkling eller sittvinkling. En förutsättning är att brukaren inte har någon annan i sin närhet som kan sköta detta manuellt. Brukaren skall självständigt kunna sköta reglaget/styrdosan. Förskrivare A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

92 Region Östergötland och länets kommuner VÅRDARBROMS Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare då den som kör brukaren inte klarar att bromsa i utförsbackar. Kan även förskrivas till barn som på grund av bristande kognitiv funktionsförmåga öppnar/låser bromsarna och orsakar skaderisk för sig själv och/eller andra. Förskrivare A, S/F DRIVAGGREGAT (vårdaraggregat) Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare då icke-anställd anhörig, boende i gemensam bostad, inte klarar att skjutsa brukaren, p.g.a. hög brukarvikt eller vid kraftigt kuperad utemiljö. Drivaggregat kan också förskrivas utifrån den anhöriges medicinska status, t.ex. hjärt- eller ledsjukdom. I dessa fall krävs samråd med den anhöriges läkare. Förskrivare A, S/F Anmärkning Då brukare förflyttas av personal och/eller anställd anhörig, betraktas hjälpmedlet som arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; undantag se Hjälpmedelsguide kap 3.5 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

93 Region Östergötland och länets kommuner RULLSTOLSDYNA / RULLSTOLSRYGG Anmärkning 1812 Antidecubitusdynor för rullstolar; se rubriken Antidecubitushjälpmedel DYNA FÖR KORTTIDSSITTANDE Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare som enbart har behov av en enkel dyna, typ standarddyna. Förskrivare A, S/F POSITIONERANDE DYNOR Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med behov av positionering i sittande; till exempel för att bryta spasticitet, ge bättre bålbalans eller liknande. Förskrivare A, S/F SVANKKUDDE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med behov av enklare positionering i rullstol. Förskrivare A, S/F ENKEL RULLSTOLSRYGG Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med behov av enklare positionering i rullstol, t.ex. ställbar ryggklädsel. Förskrivare A, S/F RULLSTOLSRYGG FÖR POSITIONERING Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med nedsatt sittkontroll och/eller bålstabilitet, kyfos eller scolios. Enklare rullstolsryggar ska först ha provats och uteslutits. Förskrivare A, S/F Anmärkning Utprovning och montering ska alltid göras med hjälp av tekniker/hjälpmedelsutprovare från hjälpmedelsleverantören. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

94 Region Östergötland och länets kommuner ELEKTRISK RULLSTOL Behovskriterier 1221 Elrullstol kan förskrivas till rullstolsburen brukare med bestående funktionsnedsättning, då förflyttningsbehovet inte enbart kan tillgodoses med manuell rullstol. Vid förskrivning för utomhusbruk ska först uteslutas att manuell rullstol i kombination med hjälp av annan person eller andra transportmedel, t.ex. egen bil eller färdtjänst, kan fungera tillfredställande för förflyttningsbehovet ute. Elrullstol kan även förskrivas till barn där fysisk aktivitet är kontraindicerad, t.ex. vid allvarlig progredierande muskelsjukdom. Elrullstol kan förskrivas för att möjliggöra förflyttning inomhus, utomhus eller en kombination av dessa båda behov. Brukaren ska kunna framföra rullstolen självständigt och utan att utsätta sig själv eller andra för fara. Behovet skall vara frekvent och regelbundet, d.v.s. brukaren ska ha ett i stort sett dagligt behov av elrullstol. Elrullstol endast för säsongsanvändning medges inte. Den elektriska rullstolen ska påtagligt öka brukarens delaktighet i dagliga aktiviteter, t.ex. i fråga om att sköta hushållet, delta i sociala aktiviteter, göra inköp och utföra andra ärenden. Elrullstol kan inte förskrivas då elrullstol av scootermodell som finns tillgänglig i handeln, bedöms kunna uppfylla brukarens behov. För brukare som är i behov av rullstol för utomhusförflyttningar, men klarar sig utan rullstol inomhus och där brukarens behov för övrigt överensstämmer med behovskriterierna för elrullstolsförskrivning, kan särskild prövning göras. Det är förskrivarens ansvar att bedöma att det inte föreligger medicinska eller andra hinder för säker elrullstolsanvändning hos brukaren. Brukare med epilepsi/epileptiska anfall måste ha varit anfallsfri under minst 1 år. Vid förskrivning av elrullstol ska förskrivaren följa sjukvårdshuvudmannens rutin för bedömning och förskrivning av elrullstol. Länk till rutin: I denna rutin ingår bland annat bedömning av behov, boendemiljö samt brukarens kognitiva och motoriska förmåga. I rutinen ingår att förskrivaren ska ta in ett medicinskt underlag från läkare och väga in detta i bedömningen. Brukaren ansvarar för att laddning och förvaringsplats för hjälpmedlet finns. Elrullstolen ska förvaras och laddas i låsbart, klimatisolerat utrymme, där temperaturen inte understiger +5 grader C. Att laddnings- och förvaringsplats för elrullstol finns, ska ha kontrollerats av förskrivaren vid hembesök före utprovning/förskrivning. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

95 Region Östergötland och länets kommuner Föräldrar/vårdnadshavare ansvarar för att barn framför elrullstolen i lämplig miljö och inte utgör fara för sig själv eller andra i trafiken/omgivningen. Uppföljning av elrullstol ska göras inom 3 månader efter förskrivning. Därefter ska en årlig uppföljning med omprövning av behovet göras. Länk till rutin: Förlängd utprovningsperiod Ibland kan det vara nödvändigt att under en tidsbegränsad utprovningsperiod bedöma om elrullstol är ett lämpligt förflyttningshjälpmedel och om brukaren självständigt kan framföra elrullstolen på ett säkert sätt. För vuxna är den förlängda utprovningsperioden maximerad till 3 månader, men för barn måste behovet bedömas individuellt. Innan en sådan utprovningsperiod påbörjas ska brukare och anhöriga vara informerade om förutsättningarna och målen för utprovningsperioden. Om den förlängda utprovningsperioden inte faller väl ut ska elrullstolen återlämnas. Förutsättningarna och målen som ska uppnås under utprovningsperioden ska journalföras. Förskrivare A Anmärkning Vid behov av elrullstol för såväl inomhus- som utomhusbruk måste val av modell noga övervägas, då dubbelförskrivning inte medges. Terränggående elrullstol kan enbart förskrivas till brukare boende i lantlig miljö där behov finns på grund av terräng/underlag. Normalt underhåll och förbrukningsartiklar, t.ex. däck och slang samt lagning av punktering, är brukarens ansvar att bekosta. All reparation, inklusive lagning/byte av däck och slang på elrullstol, får endast utföras av den hjälpmedelsleverantör som sjukvårdshuvudmannen har avtal med. Backspeglar, väskor och liknande tillbehör kan inte förskrivas; se Hjälpmedelsguide kap 6. Det är viktigt att upplysa om brukaransvaret, samt rekommendera att brukaren ser över sitt försäkringsskydd; se Hjälpmedelsguide kap 6. För elrullstol som enbart skall användas på brukarens arbetsplats ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen; se Hjälpmedelsguide kap 3.1 TILLÄGGSUTRUSTNING TILL ELEKTRISK RULLSTOL 1224 SITSLYFT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av sitslyft för att självständigt klara olika ADL-aktiviteter. Förskrivare A Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

96 Region Östergötland och länets kommuner ELEKTRISK RYGGVINKLING, TILT, BENSTÖD SAMT ALTERNATIVA STYRSÄTT Behovskriterier Förskrivare Anmärkning Kan förskrivas till brukare som har medicinskt eller funktionellt behov av dessa tillbehör. A Ovanstående tillbehör kan inte förskrivas enbart för att ge ökad komfort i sittandet. Brukaren skall självständigt kunna sköta reglaget/styrdosan. STÅFUNKTION/VERTIKALSITS Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av ståfunktion för att självständigt klara att utföra ADL-aktiviteter i upprätt ställning. Förskrivare A Anmärkning Av säkerhetsskäl ska ståfunktion inte förskrivas till brukare som lutar sig framåt/åt sidan. Åtgärd i form av bostadsanpassning ska alltid beaktas. Kan inte förskrivas för ståträning. Vid behov av ståträning, se rubriken Rörelse- och balansträningsredskap. Undantag från detta kan göras för barn med muskelsjukdom då ståfunktion kan förskrivas för ståträning, som ersättning för annat ståhjälpmedel. Kan endast förskrivas till brukare som enligt förskrivningsanvisningarna är berättigad att få en elrullstol förskriven. Särskild prövning DUBBELKOMMANDO Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som p.g.a. funktionsnedsättning har begränsad uthållighet och är i behov av körhjälp delar av dagen. Förskrivare A Anmärkning Kan endast förskrivas till brukare som enligt förskrivningsanvisningarna är berättigad att få en elrullstol förskriven. Särskild prövning Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

97 Region Östergötland och länets kommuner HEMHJÄLPMEDEL SITTMÖBEL 1809 BARN: STOL FÖR POSITIONERING Behovskriterier Kan förskrivas till barn som på grund av motorisk funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande. Kan även förskrivas till barn med kognitiv funktionsnedsättning i form av mycket stora beteendestörningar, som gör att en fungerande lösning i sittande inte går att nå på annat sätt. Barnstol med elunderrede kan förskrivas till barn där barnstol utan elunderrede inte fungerar utifrån för hög brukarvikt. Barnstolar som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Förskrivare A, S/F BARN: ARBETSSTOL Generella behovskriterier Innan arbetsstol förskrivs ska först ha uteslutits att behovet kan tillgodoses med enklare hjälpmedel. Köksstol, kökspall/hög pall, inställbar kontorsstol eller annan sittmöbel som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Arbetsstol kan inte förskrivas som transporthjälpmedel. BARN: MANUELL ARBETSSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till barn som på grund av bestående funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande. Behov av centralbroms för att självständig kunna förflytta sig i och ur stol och/eller behov av de speciella egenskaper och tillbehör som finns till arbetsstol ska föreligga. Förskrivare A, S/F Anmärkning Arbetsstol i skolan; se Hjälpmedelsguide kap 3.2 BARN: ELEKTRISK ARBETSSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till barn som på grund av bestående funktionsnedsättning har behov av stöd i sittande. Behov av el-höjdreglering för att självständigt kunna förflytta sig i och ur stol samt behov av centralbroms ska föreligga. Barnet ska självständigt kunna sköta reglagen. Arbetsstol med manuellt reglerad höjdinställning ska först ha uteslutits. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

98 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivare A, S/F Anmärkning Elarbetsstol i skolan; se Hjälpmedelsguide kap 3.2 ARBETSSTOL Generella behovskriterier Innan arbetsstol förskrivs ska först uteslutas att behovet kan tillgodoses med enklare hjälpmedel, såsom sittkudde/kildyna eller pall. Köksstol, kökspall/hög pall, inställbar kontorsstol eller annan sittmöbel som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Smärta i rygg (rygginsufficiens), nacke eller axlar och/eller behov av att sitta ergonomiskt riktigt, eller enbart behov av att sitta och arbeta, berättigar inte till arbetsstol. Arbetsstol kan inte förskrivas som transporthjälpmedel. MANUELL ARBETSSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med starkt nedsatt eller ingen gångförmåga för att självständigt klara köksaktiviteter och där behovet är bestående och inte kan tillgodoses med befintligt förflyttningshjälpmedel. Behov av centralbroms ska föreligga. Förskrivare A, S/F ELEKTRISK ARBETSSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med starkt nedsatt eller ingen gångförmåga, där stolen är enda möjlighet till att självständigt kunna resa och sätta sig, förflytta sig samt självständigt klara köksaktiviteter. Behovet ska vara bestående. Arbetsstol med manuellt reglerad höjdinställning ska först ha provats och uteslutits. Behov av centralbroms ska föreligga. Förskrivare A, S/F COXITSTOL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med svår sittproblematik, som p.g.a. rörelseinskränkning i höftled inte kan sitta på annat sätt. Olika typer av sittdynor ska först ha provats och uteslutits. Förskrivare A, S/F Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

99 Region Östergötland och länets kommuner RAMP 1830 PORTABEL RAMP Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen brukare med ett tillfälligt behov av ramp i bostaden, i väntan på bostadsanpassning eller under en behandlings/rehabiliteringsperiod. Förskrivningen är tidsbegränsad till 3 månader. Förskrivaren ansvarar för uppföljning. Förskrivare A, S/F Anmärkning På ramper anges max lastvikt och högsta nivåskillnad som ramperna är lämpliga för. Två och tre meters ramper finns att förskriva. Två meters ramp: max nivåskillnad = 40 cm. Tre meters ramp: max nivåskillnad = 60 cm. Vid användning av portabla ramper måste brukare i manuell rullstol bli skjutsad av annan person. För ramp som avser att underlätta för anställd personal ansvarar arbetsgivaren. För permanent ramp ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. För ramp att använda på brukarens arbetsplats samt i fritidsboende ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen; se Hjälpmedelsguiden. TRÖSKELRAMP Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning vid tillfälligt behov av tröskelramp i bostaden, i väntan på bostadsanpassning eller under en behandlings-/rehabiliteringsperiod. Förskrivningen är tidsbegränsad till 3 månader (undantag; se Anmärkning). Förskrivaren ansvarar för uppföljning. Förskrivare A Anmärkning För permanent tröskelramp ansvarar normalt inte sjukvårdshuvudmannen. Tröskelramp kan dock förskrivas som permanent lösning i de fall en bostadsanpassning inte är möjlig att göra. Dubbelförskrivning Förskrivning av två eller flera tröskelramper medges om behov finns. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

100 Region Östergötland och länets kommuner SÄNGTILLBEHÖR, SÄNG 1812 / 1815 FÖRHÖJNINGSKLOSSAR, FÖRHÖJNINGSBEN Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av förhöjning för att ta sig i/ur säng. Kan förskrivas för att vid behov förhöja matbord samt i vissa fall även förskrivas för att höja fåtölj om detta bedöms bli en säker lösning. Kan förskrivas till brukare med medicinskt behov av dränage/högläge. Förskrivare A, S/F, Ssk SÄNGRYGGSTÖD, ELEKTRISKT REGLERBART Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av elektriskt sängryggstöd för att klara lägesändring och/eller förflyttning i och ur säng. Sängryggstöd kan också förskrivas till brukare som har medicinskt behov av lägesförändring av sängryggen, t.ex. till person med hjärt-, lungsjukdom eller motsvarande. Enklare lösningar ska först ha uteslutits. Förskrivare A, S/F STÖDHANDTAG TILL SÄNG 1812 Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av stödhandtag för att underlätta lägesändring i säng eller förflyttning i/ur säng. Förskrivare A, S/F LYFTBÅGE (fristående sängdävert) Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av lyftbåge för att underlätta lägesändringar i säng. Förskrivare A, S/F Anmärkning Lyftbåge/sängdävert ska inte förskrivas för förflyttning i/ur säng. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

101 Region Östergötland och länets kommuner SÄNGGRIND 1812 Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning, som har behov av sänggrind för att förhindra fall ur säng. Förskrivare A, S/F Anmärkning En förskrivning förutsätter att man följer Socialstyrelsens riktlinjer om Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna: Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 12/2013. Länk till Socialstyrelsens sida Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna GRINDSKYDD 1812 Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som på grund av ofrivilliga rörelser skadar sig på sänggrinden eller fastnar i grinden. Förskrivare A, S/F Anmärkning Kan endast förskrivas som tillbehör till förskriven elektriskt reglerbar säng FALLSKYDDSMATTA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med väldokumenterad stor fallproblematik/risk för fall i samband med självständig förflyttning i/ur säng. Vid bedömning ska medicinering, sensoriska och kognitiva funktionsnedsättningar samt gångförmåga beaktas, jmfr riskbedömning Downtown Fall Risk Index, se: Förskrivare A, S/F Anmärkning Övriga aspekter som ska vägas in i bedömningen är t.ex. behov av nattbelysning, behov av larm, lämplig sänghöjd, behov av sänggrind. Ska inte förskrivas i de fall fallskyddsmattan bedöms kunna innebära en snubbelrisk. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

102 Region Östergötland och länets kommuner SÄNG, ELEKTRISKT REGLERBAR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med funktionsnedsättning som har behov av elsäng för att självständigt klara förflyttning i/ur säng och/eller lägesändring i säng. Kan även förskrivas till icke-anställd anhörig som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden i gemensam bostad och för behovet att hjälpa brukaren i nämnda aktiviteter. Kan förskrivas till brukare med medicinskt behov av hjärtsängläge, d.v.s. behov av såväl högläge av ryggstödet som lågläge av bendelen. Extra bred säng, 105 cm kan endast förskrivas av medicinska skäl, t.ex. till brukare med kraftig övervikt eller grav spasticitet. Innan elsäng förskrivs ska man först ha uteslutit att komplettera befintlig säng med t.ex. reglerbart sängryggstöd, sängklossar och/eller ev. sängdävert. Förskrivare A, S/F Anmärkning Kan inte förskrivas för att ersätta säng som inte uppfyller normal standard, t.ex. utsliten säng, kök-, bäddsoffa eller turistsäng. Madrass är brukarens ansvar att ombesörja och bekosta. Då personal/anställd anhörig har behov av elsäng för att sköta eller hjälpa brukaren i/ur säng eller vid lägesändring i säng, betraktas sängen som ett arbetstekniskt hjälpmedel/verksamhetsansvar; se Hjälpmedelsguide kap 3.5. Flyttning av elsäng (ned- och uppmontering) måste utföras av hjälpmedelsleverantören. Avgift för flyttning av elsäng är 1250 kr; se Hjälpmedelsguide kap 3.3. SPJÄLSÄNG, HÖJ- OCH SÄNKBAR MED ÖPPNINGSBARA GRINDAR 1812 Behovskriterier Kan förskrivas till rullstolsburen småbarnsförälder, eller småbarnsförälder med annat stort rörelsehinder, för att möjliggöra självständig skötsel av sitt barn i spjälsäng. Förskrivare A SPECIALSÄNG MED HÖGA GRINDAR BARNSÄNG MED HÖGA GRINDAR Behovskriterier Kan förskrivas till barn med funktionsnedsättning som på grund av beteendestörning har behov av höga grindar för sin trygghet och säkerhet. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

103 Region Östergötland och länets kommuner Förskrivare A Anmärkning Särskild prövning vid behov av barnsäng med höga grindar av andra medicinska skäl. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

104 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION Generell anmärkning 2142 En förutsättning för att ett samtalshjälpmedel ska kunna förskrivas är att en noggrann kartläggning görs av förmåga och behov hos brukaren. En förskrivning förutsätter en engagerad och motiverad omgivning som kan ta ansvar för att stödja brukaren samt för att hjälpmedlet kommer till användning. Förskrivaren ansvarar för att introducera/handleda personal/anhörig kring brukaren, i metoden och samtalsapparatens funktion. Vid förskrivning av samtalshjälpmedel krävs i de flesta fall en längre inträningsperiod med flera uppföljningar; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 HJÄLPMEDEL FÖR TALFLYT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med stora stamningsproblem, där traditionell behandling inte har gett tillräcklig effekt och som får ett bättre talflyt vid användning av hjälpmedel. Förskrivare Lo Anmärkning Vid förskrivning av hjälpmedel för talflyt måste förskrivaren bedöma om det utöver normal uppföljning behövs ytterligare uppföljning; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 KOMMUNIKATIONSKARTA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med tal- och/eller språkskada, vid behov av ett kompletterande kommunikationssätt. Förskrivs som eller i syfte att göra kommunikationskartor/överlägg till samtalsapparat för individuellt behov. Programvara för tillverkning av kommunikationskartor kan endast förskrivas till brukare med stort och föränderligt behov av bildbank. Förskrivare A, Lo Anmärkning Programvara för tillverkning av kommunikationskartor kan endast förskrivas om brukaren har tillgång till dator och skrivare. Kan inte förskrivas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det material som behövs i en verksamhet t ex dagcenter, gruppboende eller skola är verksamhetens ansvar. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

105 Region Östergötland och länets kommuner PRESENTATIONSMATERIAL (plastficka, mapp, pärm för bilder) Behovskriterier Kan vid behov förskrivas som tillbehör till kommunikationskarta. Förskrivare A, Lo PEKLAMPA 2418 Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med behov av peklampa i kombination med bokstavs- och symboltavlor eller som direktpekning i kommunikativt syfte. Förskrivare A, Lo SAMTALSAPPARAT SAMTALSAPPARAT Behovskriterier Kan förskrivas till tal- och/eller språkskadad brukare med varaktig funktionsnedsättning som inte kan kommunicera tillfredsställande genom tal, tecken, handskrivna meddelanden, bokstavs-, bild- eller symbolkartor. Hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig kommunikation. Förskrivare A, Lo AVANCERAD SAMTALSAPPARAT Behovskriterier Kan förskrivas till tal- och/eller språkskadad brukare med varaktig funktionsnedsättning som inte kan kommunicera tillfredsställande trots enklare alternativa samtalshjälpmedel. Hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig kommunikation. Förskrivare A och Lo inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) Anmärkning Avser dator som samtalshjälpmedel. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

106 Region Östergötland och länets kommuner ANPASSNINGAR (styrsätt, programvara, applikation) 2109 SOM SAMTALSHJÄLPMEDEL Behovskriterier Kan förskrivas till tal- och/eller språkskadad brukare med varaktig funktionsnedsättning som inte kan kommunicera tillfredsställande trots enklare alternativa samtalshjälpmedel. Styrsätt, programvara eller applikation kan förskrivas till brukare som har en egenägd smartphone, surfplatta eller dator. Hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig kommunikation. Förskrivare A, Lo För avancerade anpassningar: A och Lo inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) SOM SKRIVHJÄLPMEDEL Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med grav och varaktig motorisk funktionsnedsättning eller förvärvad tal- och språkskada, som påverkar förmågan till skriftlig kommunikation. Kan förskrivas till brukare där symbol eller bildbaserad kommunikation är enda möjligheten till tillfredsställande skriftlig kommunikation. Brukaren ska ha ett stort skrivbehov och hjälpmedlet ska medföra en påtaglig ökad självständighet av förmågan till daglig skriftlig kommunikation. Enklare lösningar skall först ha provats och uteslutits. I de fall det inte bedöms tekniskt möjligt och/eller kostnadseffektivt, p.g.a. komplex anpassning/programvara, att anpassa en egenägd standarddator/dator i skolan, kan hela utrustningen, inklusive dator, förskrivas som avgiftsfritt hjälpmedel. Kan normalt tidigast förskrivas till barn vid skolstart. Undantagsvis kan anpassning/dator förskrivas tidigare, då förträning bedöms nödvändig inför skolstart. Förskrivare A och Lo inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

107 Region Östergötland och länets kommuner Anmärkning För stationär/bärbar dator i standardutförande, dvs. datorenhet med multimediapaket, bildskärm, tangentbord, mus och skrivare ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. Det är ett personligt ansvar som brukaren eller, vid en undervisnings-situation, skolan ombesörjer och bekostar. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för anpassningar/specialanpassningar och i förekommande fall specifik programvara till egenägd dator eller dator i skolan. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för installation samt grundläggande introduktion/ utbildning till användare och personal. För övriga utbildningar ansvarar inte landstinget. För datorutrustning på brukarens arbetsplats ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. Brukarens/ skolans ansvar Anpassning/programvara/dator till elev i skola är ett lån så länge skolgången pågår. Därefter ansvarar förälder/vårdnadshavare för att utrustningen återlämnas eller att ny behovsbedömning görs. Vid förskrivning av dator är den utrustad med virusskydd från början och brukaren/skolan har ansvar för kontinuerlig uppdatering av virusskyddet, samt för återställningskostnader som kan uppstå på grund av att detta inte följs. Övrig programvara, förbrukningsartiklar såsom färgpatroner, papper etc. samt arbetsplatsens grundutrustning är brukarens/skolans ansvar att ombesörja och bekosta. Program får ej installeras som påverkar gjorda inställningar. Programvara/anpassning/dator kan inte förskrivas som pedagogiskt-, behandlings- eller träningshjälpmedel. Dubbelförskrivning I de fall ett stort behov av kommunikation i skrift finns både i skolan och hemmet och/eller då utrustningen bedöms olämplig att frakta emellan, medges dubbelförskrivning av anpassning/specialanpassning/programvara. UNDERARMSSTÖD TILL DATOR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som fått anpassat styrsätt förskrivet och som har behov av underarmsstöd för att möjliggöra bra arbetsställning. Förskrivare A inom Länsteam Kommunikation, Habiliteringen i Linköping (barn) och Kommunikationsmottagningen på Rehabmedicinska kliniken US (vuxna) Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

108 Region Östergötland och länets kommuner NUMMERSLAGNINGSHJÄLPMEDEL NUMMERSLAGARE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med rörelsehinder som pga. funktionsnedsättning inte klarar att slå numret på egenägd telefon med högtalarfunktion. Produkter som finns att köpa i handeln ska ha uteslutits. Förskrivare A HÖGTALARTELEFON Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med rörelsehinder som endast kan telefonera via IR-styrning och som med hjälpmedlet blir självständig i telefoneringssituationer. Förskrivare A PORTTELEFON OCH PORTTELEFONFÖRSTÄRKARE Behovskriterier 2139 Kan förskrivas till brukare som på grund av funktionsnedsättning inte kan förflytta sig till ytterdörren inom rimlig tid och/eller inte klarar att låsa upp lägenhetsdörren. Avser brukare som största delen av dagen vistas ensam, d.v.s. som inte har anhörig- eller assistenthjälp under dagen. Förskrivare A Anmärkning Max 2 rumsenheter kan förskrivas. Brukaren måste alltid ha fastighetsägarens tillstånd till montering som kräver fast installation. Återställning efter nedmontering; se Hjälpmedelsguiden kap 3.3. Kan inte förskrivas till ytterdörr i flerfamiljsfastighet. För automatisk dörröppning ansvarar inte sjukvårdshuvudmannen. Vid flyttning av fast installerade hjälpmedel ska brukaren kontakta förskrivare. Avgift för flyttning av fast installerade hjälpmedel är 1250 kr per hjälpmedel; se Hjälpmedelsguide kap 3.3 Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

109 Region Östergötland och länets kommuner LARM 2151 TRYGGHETSLARM OCH ÖVERVAKNINGSLARM Behovskriterier Kan förskrivas till brukare som har stort hjälpbehov p.g.a. av motorisk eller kognitiv funktionsnedsättning, för att påkalla uppmärksamhet från ickeanställd anhörig som bor i samma bostad. Förskrivare A Anmärkning Avser enkla larm med begränsad räckvidd som aktiveras av brukaren själv. Om det föreligger behov av uppkoppling till annat larmsystem står huvudman/vårdgivare för hela larmanordningen. Larm för att påkalla uppmärksamhet som finns i öppna handeln (typ babylarm) måste först ha uteslutits. En förskrivning förutsätter att man följer Socialstyrelsens riktlinjer om Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna: Socialstyrelsens meddelandeblad Nr 12/2013. Länk till Socialstyrelsens sida Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna ANFALLSLARM FÖR EPILEPTIKER Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med sådan typ av epilepsianfall, att det finns behov av att påkalla uppmärksamhet från annan person i bostaden. Förskrivare A efter samråd med behandlande läkare. Anmärkning Vid uppkoppling till annat larmsystem står huvudman/vårdgivare för hela larmanordningen. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

110 Region Östergötland och länets kommuner HJÄLPMEDEL FÖR OMGIVNINGSKONTROLL IR-SYSTEM FJÄRRSYSTEM 21, Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med gravt rörelsehinder eller kognitiv funktionsnedsättning som inte på annat sätt kan styra omgivningsfunktioner i sin bostad, t.ex. tända och släcka lös armatur, sätta på/stänga av TV. Installation av omgivningskontroll görs endast på brukarens egenägda produkter. Kan endast förskrivas om brukaren blir självständig i dessa moment och därigenom minskar sitt behov av assistans/personligt stöd. Förskrivare A Anmärkning För viss del av omgivningskontroll kan ansökan om bostadsanpassning göras t.ex. dörröppning, fönsteröppning, styrning av fast armatur. När enbart bostadsanpassning är aktuellt ska även styrsätt/ir-sändare sökas via bostadsanpassningen. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

111 Region Östergötland och länets kommuner KOGNITIONSHJÄLPMEDEL HJÄLPMEDEL FÖR KOGNITIVT STÖD Generella behovskriterier En förutsättning för att ett hjälpmedel för kognitivt stöd ska kunna förskrivas är att en strukturerat kartläggning och bedömning runt brukaren görs, t ex vad gäller brukarens tidsuppfattning, behov av struktur i vardagen och möjligheter till stöd i omgivande miljö. Introduktion av kognitivt stöd förutsätter en individuellt anpassad metodik till brukaren och ett stödjande nätverk. Förskrivaren ansvarar för att introducera/handleda personal/anhörig kring brukaren, i metoden och hjälpmedlets funktion. Vid förskrivning av hjälpmedel för kognitivt stöd krävs i de flesta fall en längre inträningsperiod med flera uppföljningar; se Hjälpmedelsguide kap 5.5 BILDSTÖD/BILDKARTA Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning och svårigheter att förstå, minnas information, strukturera och planera, t.ex. med hjälp av vanlig kalender. Förskrivning ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga livet avseende förståelse, hantering och planering för utförande av dagliga aktiviteter. Förskrivare A Anmärkning Avser programvara för tillverkning av bildstöd som kan användas som minnesstöd, för att ge anpassade instruktioner, tidsscheman m.m. Programvara kan endast förskrivas om brukaren har tillgång till dator och skrivare. Bildstöd kan inte förskrivas som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det material som behövs i en verksamhet t.ex. dagcenter, gruppboende eller skola är verksamhetens ansvar. PRESENTATIONSMATERIAL (plastficka, veckoschema, pärm för bilder, mapp) Behovskriterier Kan vid behov förskrivas som tillbehör till bildstöd. Förskrivare A, Lo Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

112 Region Östergötland och länets kommuner SAMTALSAPPARAT Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning och svårigheter att förstå, strukturera, planera och minnas information. Förskrivning ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga livet avseende förståelse, hantering och planering för utförande av dagliga aktiviteter. Brukaren ska ha behov av förstärkning och påminnelse genom samtidig visuell och auditiv instruktion för att utföra dagliga aktiviteter. Förskrivare A Anmärkning Avser samtalsapparater i standardsortiment som kan användas som minnesstöd, för att ge anpassade instruktioner m.m. MEDICINDOSETT MED TIDSPÅMINNARE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med minnesproblem, när medicindosett utan tidspåminnare eller enbart tidspåminnare inte fungerar. Brukaren ska med hjälpmedlet självständigt kunna sköta sin medicinering, även om regelbunden hjälp med medicinpåfyllnad behövs. Förskrivare A ELEKTRONISK ALMANACKA/HANDDATOR Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning och svårigheter att förstå, strukturera, planera och minnas information. Förskrivning ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga livet avseende förståelse, hantering och planering av tid i dagliga aktiviteter. Enklare lösningar, t.ex. tidsschema, kalender, funktioner i egenägd mobiltelefon eller nedladdningsbara applikationer ska först ha uteslutits. Lösningar som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Handdator med mobiltelefonfunktion kan förskrivas till brukare, med bedömt behov av handdator, där handdator utan mobiltelefonfunktion inte fungerar. Applikation kan förskrivas till brukare, med bedömt behov av handdator, som har en egenägd Smartphone; länk till rutin: Förskrivare A Anmärkning Handdator med mobiltelefonfunktion kan inte förskrivas enbart utifrån behov av mobiltelefon. Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

113 Region Östergötland och länets kommuner TIDSHJÄLPMEDEL Behovskriterier 2415 Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning som innebär bristande tidsuppfattning, svårighet att förstå tidsmängder och/eller svårighet att förstå och använda vanlig klocka. Förskrivningen ska ge brukaren ökad självständighet i dagliga aktiviteter. Enklare lösningar ska först ha provats och uteslutits. Lösningar som finns att tillgå i handeln ska ha uteslutits. Applikation kan förskrivas till brukare, med bedömt behov av tidshjälpmedel, som har en egenägd Smartphone; länk till rutin: Förskrivare A TYNGDTÄCKE Behovskriterier Kan förskrivas till brukare med kognitiv funktionsnedsättning som innebär motorisk och/eller inre oro och där oron ger grava sömnsvårigheter. Enklare lösningar som finns att tillgå i handeln, t.ex. extra filt/tyngre täcke eller andra metoder för att skapa en bättre sovmiljö, ska först ha uteslutits. Natt/dagbok ska föras en vecka utan tyngdtäcke och fyra veckor med tyngdtäcke, därefter utvärdering inför eventuell förskrivning. Effekt, i form av minskade sömnsvårigheter, måste kunna påvisas innan förskrivning får göras. Behov av tyngdtäcke ska finnas varje natt. Förskrivaren ansvarar för att uppföljning görs 6 månader efter förskrivning av tyngdtäcke. Länk till rutin vid förskrivning av tyngdtäcke, natt/dagbok och blankett för uppföljning: Förskrivare A Regelverk för hjälpmedelsförskrivning

114 Protokollsutdrag Socialnämnden SN/2016:110 Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna regelverk för hjälpmedelsförskrivning inklusive den gemensamma Hjälpmedelspolicyn. Förslag till kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner regelverk för hjälpmedelsförskrivning inklusive den gemensamma Hjälpmedelspolicyn. Sammanfattning Region Östergötlands och kommunernas gemensamma Hjälpmedelspolicy beskriver huvudmännens synsätt och viljeriktning kring hjälpmedel och är utgångspunkten för regelverket som består av Hjälpmedelsguide och Förskrivningsanvisningar. Det länsgemensamma regelverket för hjälpmedelsförskrivning ska vara ett verktyg för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning/hinder får en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Regelverket ska ge vägledning åt medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjälpmedelsförskrivning men ska också tjäna som allmän informationsskrift till brukare, anhöriga, intresseorganisationer med flera. Regelverket är framtaget gemensamt mellan länets kommuner och regionen, med syfte att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg och en likvärdig bedömning och tillgänglighet till hjälpmedel. Beslutsunderlag Regelverk för hjälpmedelsförskrivning, Region Östergötland och länets kommuner Sakområdessamråd vård och omsorg, Länsgemensamt regelverk för hjälpmedelsförskrivning, Socialnämndens beslut expedieras till

115 Protokollsutdrag Socialnämnden Kommunstyrelsen Ekonom Socialförvaltningen Kommunstyrelsens beslut expedieras till Socialnämnden Regionens registrator: märk protokollsutdraget med HSN

116 Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Box Vänersborg ÖVERKLAGAN AV LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS BESLUT OM TILLSTÅND TILL ÄNDRAD OCH UTÖKAD VERKSAMHET PÅ FLYGSKJUTMÅLET HAMMAREN I KARLSBORGS KOMMUN Vadstena kommun överklagar Länsstyrelsen Västra Götalands läns beslut den 18 maj 2016 om tillstånd till ändrad och utökad verksamhet på flygskjutmålet Hammaren i Karlsborgs kommun, dnr Kommunen har inför överklagandet haft samråd med Motala och Ödeshögs kommuner om en gemensam uppfattning och tolkning av beslutet. Kommunen menar att flygskjutövningar över Vättern inte är lämpligt och att övningsverksamheten ska lokaliseras till annan plats. Anledningen till det är den negativa påverkan på människor, djur och natur som dagens flygskjutövningar utgör, i form av buller, vibrationer, föroreningar samt hinder i yrkesverksamhet och friluftsliv. En kraftig ökning av antalet övningar per år, antalet timmar som övningarna pågår samt antalet skott, i den omfattning som beslutet ger tillstånd till, medför en oacceptabel försämring av en situation som redan idag är olämplig. Konsekvenserna av beslutet är också omöjliga att förutse i sin helhet och kan delvis visa sig först flertalet år framöver. Beslutet bör därför upphävas, då det inte har ett långsiktigt helhetsperspektiv och innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL ORG.NR E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

117 Vättern är dessutom en unik vattenresurs som kan utgöra råvattenresurs för stora delar av södra Sverige. Kommunen anser att Vättern som drickvattenresurs har företräde framför flygskjutövningar när dessa intressen ställs mot varandra. Drickvatten av hög kvalitet är en naturresurs som inte kan tas för given och som måste få ha ett skydd som täcker även framtida behov. Ett skydd för Vättern som dricksvatten resurs stämmer även överens med Vättern som utpekat Natura 2000-område. Arbetet med naturvården i området är däremot inte förenligt med flygskjutövningar. Redan idag berörs boende vida omkring Vättern, näringsidkare, kultur och friluftsliv på ett oönskat sätt av flygskjutövningar. En ökning från dagens nivå av flygskjutövningar skulle än mer förvärra situationen och vara ett hinder i den pågående utvecklingen inom dessa områden. Kommunstyrelsen genom Mats Wahrén Kommunstyrelsens ordförande Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL ORG.NR E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

118 Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL ORG.NR E-POST WEBB

119 1 (2) Tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse till överklagan av beslut om flygskjutmålet Hammaren Vår beteckning: KS/2016: Övrigt Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom överklagan av Länsstyrelsen Västra Götalands beslut om tillstånd till ändrad och utökad verksamhet på flygskjutmålet Hammaren. Sammanfattning Vadstena kommun överklagar Länsstyrelsen Västra Götalands läns beslut den 18 maj 2016 om tillstånd till ändrad och utökad verksamhet på flygskjutmålet Hammaren i Karlsborgs kommun, dnr Kommunen har inför överklagandet haft samråd med Motala och Ödeshögs kommuner om en gemensam uppfattning och tolkning av beslutet. Kommunen menar att flygskjutövningar över Vättern inte är lämpligt och att övningsverksamheten ska lokaliseras till annan plats. Redan dagens flygskjutövningar har en negativ påverkan på människor, djur och natur, i form av buller, vibrationer, föroreningar samt hinder i yrkesverksamhet och friluftsliv. En kraftig ökning av antalet övningar per år, antalet timmar som övningarna pågår samt antalet skott, i den omfattning som beslutet ger tillstånd till, medför en oacceptabel försämring av en situation som redan idag är olämplig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överklagan av Länsstyrelsen Västra Götalands beslut Länsstyrelsen Västra Götalands beslut Synpunkter på Länsstyrelsen Västra Götalands yttrande till Miljöprövningsdelegationen Beslutet expedieras till Länsstyrelsen Västra Götaland, Miljöprövningsdelegationen, Göteborg Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST vadstena.kommun@vadstena.se WEBB

120 2 (2) Kommunstyrelsens förvaltning Marie Hillman Kommunchef Christina Andersson Kommunsekreterare Vadstena kommun Vadstena BESÖKSADRESS Klosterledsgatan 35 TEL FAX E-POST WEBB

121

122

123 BESLUT Diarienummer Dossienummer Försvarsmakten Ledningsregementet Pl Enköping Miljöprövningsdelegationen Tillstånd till ändrad och utökad verksamhet på flygskjutmålet Hammaren i Karlsborgs kommun Kod i miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251): (B) Beslut Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län meddelar Försvarsmakten tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet avseende anflygning mot mark och sjömål på fastigheten Stora Enebågen 1:2 i Karlsborgs kommun, flygskjutmålet Hammaren. Försvarsmakten medges tillstånd att bibehålla och nyttja befintligt skjutområde för flygfarkoster inom en utökad totalram från 20 till högst 30 kalenderdagar per år, med en totalram för ammunition av högst skott finkalibrig ammunition, högst skott grovkalibrig ammunition och högst 150 övningsraketer per år. Miljöprövningsdelegationen meddelar också tillstånd till verksamheten enligt ovan i enlighet med 7 kap 28 b miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen avslår ansökan i övrigt. Tillståndet gäller till och med den 31 december Miljöprövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kap. miljöbalken den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Villkor 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Flygskjutövningar får bedrivas högst 30 dagar per år. Under dessa dagar får övningarna pågå högst fyra timmar per dag. Vid helikopterövningar och beredskapsövningar får verksamheten pågå under Postadress: GÖTEBORG Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Sida 1/105

124 BESLUT Diarienummer längre tid än fyra timmar. 3. Flygskjutövningar får bedrivas högst 10 kvällar per år kl under högst två timmar per kväll. Kvällarna ingår i totalramen om 30 dagar per år. Ett kvällspass får genomföras som en förlängning med max två timmar av ett dagpass. 4. Flygskjutövningar får bedrivas måndag till torsdag kl samt fredag kl Kvällsövningar får ske måndag och torsdag kl Helgdagar inklusive helgdagsaftnar ska vara övningsfria. 5. Flygskjutövningar ska undvikas då vädersituationen är sådan att störningen kan förutsägas bli onormalt omfattande. 6. Övningsuppehåll ska gälla från och med den 1 maj till och med den 30 september samt från och med den 23 december till och med den 6 januari för allt flyg och all skjutning inklusive beredskapsövningar. 7. Antalet skott och flygvarv (JAS 39 Gripen och SK 60), flygtimmar (helikopter) samt tillfällen (UAV 3) får som högst uppgå till vad som anges nedan: Stridsflygplan Skolflyg Helikoptrar UAV 03 (eller dess motsvarighet) högst flygvarv under högst 30 dagar per år, skott 27 mm (automatkanon) högst 650 flygvarv under högst 20 dagar per år, 150 skott Örak 6,3 cm (övningsraket, fullkula). Varv 1, flygning över land, får användas högst 4 dagar per år. högst 30 timmar under högst 5 dagar per år, skott blyfri finkalibrig (AK5 och KSP) högst 20 flygpass under sammanlagt högst 40 timmar per år 8. Flygvarv för stridsflygplan och SK 60 får inte passera närmare Omberg än två kilometer. 9. Ammunition som innehåller bly får inte användas. 10. Vid skjutning från helikopter ska hylsor samlas upp i flygfarkosten. Sida 2/105

125 BESLUT Diarienummer Verksamhetutövaren ska senast två år efter att tillståndet tagits i anspråk redovisa en utredning som omfattar: förkommande föroreningar såsom bly, koppar med flera metaller från den samlade mängden gammal och nytillkommande ammunition inom målområdet och risken för läckage av förekommande föroreningar. en beskrivning av hur föroreningarna/avfallet sprids och var det ansamlas och om det finns risk för spridning och påverkan på närliggande badstränder på kort och lång sikt. de hälso- och miljömässiga riskerna till följd av föroreningar från ammunitionen de tekniska och ekonomiska möjligheterna att sanera såväl gammal som nytillkommande föroreningar till följd av avfallsrester från ammunition från befintlig och sökt verksamhet. tidsplan för åtgärdernas genomförande. Alternativt om det av skäl som tydligt ska framgå av utredningen inte bedöms genomförbart ska de tekniska och alternativa åtgärder för att begränsa riskerna redovisas. Målsättningen ska vara att så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt begränsa riskerna till följd av ammunitionen. 12. Den närliggande badplatsen ska städas årligen i maj från eventuellt avfall från skjutverksamheten. 13. Information om övningar ska vara lättillgängliga för berörd allmänhet. Ett förslag till utformning och hur detta ska ske ska tas fram efter samråd med tillsynsmyndigheten. 14. Hantering av kemiska produkter inklusive farligt avfall ska ske på sådant sätt att risken för förorening av mark och vatten minimeras. 15. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontroll som ska ingå är bland annat redovisning av antalet flygtimmar med respektive luftfartyg, flygvägar och tillfällen, skott per år av olika kategorier, antal flygvarv med olika luftfarkoster och typ av varv samt kontroll av bullerpåverkan från förekommande luftfarkoster och skjutningar vid bostäder mätt som dba. Uppföljning ska också göras av verksamhetens påverkan på naturtyper och typiska arter inom Natura 2000-områdena inklusive studier inom området Sida 3/105

126 BESLUT Diarienummer och kunskap om eventuell påverkan av näbbsiklekplatsen. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. Igångsättningstid Miljöprövningsdelegationen anger ingen tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång eftersom tillståndet avser en verksamhet som redan pågår. Tillsynsmyndigheten ska meddelas när verksamheten sätts igång. Verkställighet Miljöprövningsdelegationen avslår sökandes yrkande om verkställighetsförordnande. Tillståndet får tas i anspråk först när det vunnit laga kraft. Tidigare tillståndsbeslut Befintligt tillstånd i dess lydelse meddelat av Länsstyrelsen i Skaraborg den 16 juni 1997 (dnr ) med slutliga villkor den 24 november 1999 (dnr ) upphör att gälla från och med att nu meddelat tillstånd har vunnit laga kraft och tillståndet har tagits i anspråk. Kungörelsedelgivning Kungörelse om detta beslut införs inom 10 dagar från datum för beslutet i Post- och Inrikes Tidningar samt i ortstidningarna Skaraborgs Allehanda SLA, Skaraborgsbygden, Hjo Tidning, Jönköpings-Posten/Smålands Allehanda, Östgöta Correspondenten, Länstidningen Östergötland, Motala & Vadstena Tidning samt Nerikes Allehanda (NA). Redogörelse för ärendet Bakgrund Ansökan föranleds av att Försvarsmakten bedömer att det nuvarande tillståndet inte ger tillräckligt utrymme för Försvarsmaktens framtida behov och därför genomförs nu en omprövning av verksamheten med Försvarsmakten som verksamhetsutövare. Tidigare tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Skaraborgs län lämnade den 16 juni 1997 tillstånd enligt miljöskyddslagen för FMV:ProvFFK:s provningsverksamhet i Karlsborgs, Askersunds och Motala kommuner. Länsstyrelsen uppsköt under en prövotid avgörandet av vilka villkor som skulle gälla för anflygning mot mark och sjömål på Axstål och Hammaren i Karlsborgs kommun. Sida 4/105

127 BESLUT Diarienummer Följande villkor är av betydelse i ärendet: 1. Om inte annat följer av vad nedan sägs skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtar sig. 2. Skjutning, sprängning eller flygprovning får inte ske under följande tider: 5 jan kl jan kl Skärtorsdag kl dag efter annandag påsk kl Dag före midsommarafton kl måndag efter helgen kl dec kl dec kl dec kl jan kl Skjutning med grovkalibriga vapen, sprängningar liksom flygprovning får ej ske under en period om fyra veckor, huvudsakligen förlagd till juli månad ( industrisemestern ), ej heller under tiden från den 23 december till den 7 januari. Sommaruppehållet bör samordnas med Försvarsmaktens uppehåll. 4. Skjutning, sprängning samt flygprovning skall undvikas då vädersituationen är sådan att störningen kan förutsägas bli onormalt omfattande. 11. Flygprovning över Vättern skall utföras på sådant sätt att beräknat flygbuller över tätort ej överstiger 70 dba som max värde. 15. Totala antalet dagar då provning enligt punkt 10 och 14 utsträcks till klockan 2000 får ej överstiga 10 per år. Miljöprövningsdelegationen avslutade prövotidsförfarandet och beslutade den 24 november 1999 om följande villkor: 14. Anflygning mot målen Axstål (Svanvik 1:403) och Hammaren/Enebågen 1:2 Sidön med däremellan belägna Nordviken får endast ske vardagar mellan kl och Anflygning på en höjd < 500 meter får ske 20 dagar/år med maximalt 2 pass/dag om fattande maximalt 1,5 timme/pass. Om särskilda skäl föreligger kan tillsynsmyndigheten bevilja att provningen får utsträckas till kl Anflygningen skall påbörjas över Vättern österifrån minst 1 km från strandlinjen och anflygningsvägar skall redovisas för godkännande till tillsynsmyndigheten senast den 1 april För övrigt skall de försiktighetsåtgärder som angivits i utredningen beaktas. Miljöprövningsdelegationen överlät till tillsynsmyndigheten att meddela de föreskrifter mm som behövdes med anledning av villkor 14. Generalläkaren beslutade om följande föreskrifter: Verksamheten ska dokumenteras genom registrering av de tillfällen när flygbanor lägre än 500 meter vid anflygning mot målen Axstål (Svanvik 1:403) och Hammaren Enebågen 1:2 Sidön med däremellan belägna Nordviken används. Av registreringen ska framgå vilket datum flygningen sker, vilket klockslag, antal pass den aktuella dagen samt varaktigheten för flygpasset. Registrering av ljudnivån över tätort, mätt som dba, ska göras och redovisning av resultatet ska ske till Generalläkaren. Denna registrering av ljudnivån samt ovan begärda registrering vid anflygning kan förslagsvis ske i den årliga miljörapporten. Användningen av de redovisade flygvägarna förutsätts uppfylla länsstyrelsens villkor att anflygning ska påbörjas över Vättern österifrån minst 1 km från strandlinjen. Försvarsmakten har genom anmälan till Generalläkaren den 8 oktober 2010 meddelat att Försvarsmakten, genom Skaraborgs flygflottilj F7 den 15 oktober 2010, ämnat överta ansvaret som verksamhetsutövare enligt miljöbalken för skjutmålet Hammaren. Försvarsmakten har därmed övertagit tillståndet Sida 5/105

128 BESLUT Diarienummer för verksamheten enligt villkor 1, 2, 3, 4, 11 och 15 i tillämpliga delar i länsstyrelsens beslut daterat Samråd Samråd om verksamhetens inverkan på omgivningen har skett enligt 6 kap. miljöbalken. Verksamheten medför betydande miljöpåverkan enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Ärendets handläggning Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kom in till Miljöprövningsdelegationen den 16 april Efter kompletteringar kungjordes ansökan den 17 maj 2013 i ortstidningarna och remitterades till Generalläkaren, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Örebro län, Miljösamverkan Östra Skaraborg (Tibro, Hjo, Karlsborg), Vadstena kommun, Ödeshögs kommun, Jönköpings kommun, Motala kommun, Sydnärkes Miljöförvaltning (Askersunds kommun), Karlsborgs kommun, kommunkansliet, VMC, Vätternvårdsförbundet och Försvarets Materielverk. Yttranden har kommit in från Generalläkaren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Örebro län, Miljösamverkan Östra Skaraborg (Tibro, Hjo, Karlsborg), Ödeshögs kommun, Jönköpings kommun, Motala kommun, Karlsborgs kommun, kommunstyrelsen, Askersunds kommun, VMC, Vätternvårdsförbundet, Örebro kommun, Tidaholms kommun, Hjo kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt ett stort antal enskilda personer, föreningar, organisationer m.fl. Sökanden har fått tillfälle att bemöta yttrandena. Länsstyrelsens yttrande daterat den 30 september 2013 har även remitterats till samtliga som yttrat sig under remisstiden. Försvarsmakten kompletterade den 7 mars 2014 tidigare yrkanden med att verksamheten ska prövas enligt 7 kap. 28 a miljöbalken avseende påverkan på Natura 2000-intressen. Miljöprövningsdelegationen överlämnade den 16 april 2014 en skrivelse till regeringen med en begäran om prövning av tillåtelse att meddela tillstånd enligt 7 kap. 29 miljöbalken till verksamhet som på ett betydande sätt kan påverkan Natura 2000-området Vättern; flygskjutmålet Hammaren i Karlsborgs kommun. Regeringen lämnade begäran utan åtgärd. Den 29 september 2014, med tillägg den 19 november 2014, begärde Miljöprövningsdelegationen komplettering av ansökan med en kvalitativ och kvantitativ bedömning av risken för skada på de fisk- och fågelarter som anges som typiska för Natura 2000-områdena Vättern, Omberg och Östra Vättern. Även påverkan på övriga arter som är betecknade som känsliga skulle ingå. Kompletteringen skulle också ske av vilka konkreta åtgärder Sida 6/105

129 BESLUT Diarienummer som kan och kommer att vidtas som kompenserar de värden som går förlorade för de olika arterna. Försvarsmakten lämnade in komplettering den 23 januari Kompletteringen kungjordes i ortstidningarna den 27 februari 2015 och remitterades till Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Generalläkaren, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Miljösamverkan Östra Skaraborg, Vadstena kommun, Ödeshögs kommun, Vätternvårdsförbundet, Jönköpings kommun, Sydnärkes Miljöförvaltning samt Karlsborgs kommun. Yttranden kom in från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturvårdsverket, Ödeshögs kommun, Jönköpings kommun, Vätternvårdsförbundet, samt ett flertal föreningar och enskilda. Miljösamverkan östra Skaraborg och Vadstena kommun har avstått från att yttra sig. Försvarsmakten lämnade bemötande av yttrandena den 26 juni Miljöprövningsdelegationen kungjorde åter ärendet den 27 november 2015 för att ge berörda möjlighet att lämna slutliga synpunkter på de yttranden som kom in samt Försvarsmaktens bemötande. Yttranden lämnades av privatpersoner och föreningar. Klassificering av verksamheten Verksamheten klassificeras enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) enligt följande verksamhetskod B, det vill säga Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 mm) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar. Ansökan med yrkanden, åtaganden och förslag till villkor Yrkanden Försvarsmakten yrkar tillstånd att bibehålla och nyttja befintligt skjutområde för flygfarkoster samt övrig verksamhet enligt närmare beskrivning i Kapitel 2, Verksamhetsbeskrivning avsnitt 4, inom en utökad totalram från 20 till högst 50 kalenderdagar, med en totalram för ammunition av högst skott finkalibrig ammunition, högst skott grovkalibrig ammunition och högst 150 övningsraketer. Inom totalramen inkluderas samtliga planerade verksamheter. Försvarsmakten yrkar vidare förordnande om verkställighet av tillståndsbeslutet enligt 22 kap 28 första stycket miljöbalken. Sida 7/105

130 BESLUT Diarienummer Åtaganden Försvarsmakten har åtagit sig att inte ha någon verksamhet nattetid vid flygskjutmålet Hammaren. Brisant ammunition kommer inte att användas vid flygskjutmålet Hammaren. Regeringen har genom beslut föreskrivit att skjutning med ammunition med fördröjningsbrisad inte får äga rum i Vättern. Vidare föreskrivs att annan skjutning med brisant ammunition i möjligaste mån ska undvikas inom de skyddade områdena, vilka anges i 3 i den av länsstyrelserna i Östergötlands-, Jönköpings-, Skaraborgs- och Örebro län gemensamt fastställda stadgan för fiskets bedrivande i sjön Vättern. Blyad ammunition kommer inte att användas. Röjning av oexploderad ammunition och röjning av buskvegetation m.m. ska kunna utföras på Sidön i syfte att förbättra häckningsmöjligheterna och återskapa Sidön som en värdefull fågellokal. Under april kommer flygövningar med JAS 39 Gripen att genomföras med endast ett plan åt gången. Flygövning sker inte då det är isbeläggning vid flygskjutmålet. Förslag till villkor 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett och åtagit sig i tillståndsansökan. 2. Flyg- och skjutövningar genomförs Måndag Torsdag kl , kväll Fredag och dag före helgdag kl Skjutverksamhet bedrivs under högst 20 kvällar/år under perioden oktober-april, tisdagar och torsdagar. Ett kvällspass kan genomföras som ett förlängt dagpass. 3. Militär flygverksamhet med totalramen 50 dagar om året enligt följande och med närmare beskrivning i Kap 2 Verksamhetsbeskrivning, avsnitt 4. Stridsflygplan (JAS39 Gripen eller dess motsvarighet) fingerade och skarpa anfall mot mål får omfatta högst flygvarv under högst 30 dagar. Skolflyg (SK 60 eller dess motsvarigheter) fingerade och skarpa anfall mot mål får omfatta högst 650 flygvarv under 20 dagar. Helikoptrar (HKP10, HKP14, HKP15, HKP16 eller dess motsvarigheter) fingerade och skarpa anfall mot mål får omfatta högst 30 timmar under 5 dagar/år. Sida 8/105

131 BESLUT Diarienummer UAV 03 (eller dess motsvarigheter) starter och landningar får omfatta högst 20 tillfällen/år. Övrig flygverksamhet på flygskjutmålet Hammaren inom ovan yrkade totalram avseende verksamhet enligt följande: Gästande och inhyrda helikoptrar av motsvarande typ som redovisats ovan. 4. Utifrån redovisade exempel på vapen som används inom flygskjutmålet Hammaren och beräknad årlig ammunitionsförbrukning från samtliga verksamheter får högst följande ammunitionsvolymer omsättas: 5,56 mm (finkalibrig, AK5) 9000 HKP 7,62 mm (finkalibrig, KSP) HKP 27 mm (grovkalibrig, automatkanon) JAS 39 GRIPEN Örak, 6,3 cm (övningsraket, fullkula) 150 SK Flygning och skjutning får inte ske under nedanstående dagar, storhelger och tider: Kvällsövningar sker normalt inte i perioden maj-september Skjutfria perioder regleras i samordningsgrupp Vättern. Under perioden juni-augusti genomförs normalt inga övningar med undantag från beredskapsövningar. I anslutning till jul- och nyårshelgerna förekommer normalt ingen övningsverksamhet. Det genomförs inga skjutövningar då det förekommer is i anslutning till skjutmålet. Om Försvarsmakten i samband med insats- och krigsförbandsövningar, andra större evenemang eller förändrad verksamhet, behöver utnyttja flygskjutmålet Hammaren vid andra tider än de tillståndsgivna, ska anmälan göras till tillsynsmyndigheten. I sökandens bemötande av inkomna yttranden har följande villkor föreslagits: JAS 39: Flyguppehåll 1 maj t o m 31 augusti med undantag av högst 5 dagar under maj om isläggning vid målet hindrar verksamhet efter 15 mars samt en dag under perioden för beredskapsövning. SK 60: Flyguppehåll 1 maj tom 31 augusti med undantag av upp till 10 skjutdagar 1 maj 15 juni. Helikopter: Flyguppehåll 1 maj tom 31 augusti. Sökandens beskrivning av verksamheten Sida 9/105

132 BESLUT Diarienummer Befintlig verksamhet Enligt gällande tillstånd ingår anflygning med JAS 39 Gripen mot Hammaren/Enebågen 1:2 (flygskjutmålet Hammaren) och medger 20 övningsdagar per år och en förbrukning av 1000 grovkalibriga skott per år. Planerad verksamhet En sammanställning av flygplanstyper, omfattning av flygrörelser, typ och antal skott samt tidsbegränsningar framgår av sökandens förslag till villkor. Flyg- och skjutövningar med JAS 39 Gripen genomförs i skjutvarv över Vättern från Karlsborg i norr till norr om Visingsö i söder. Flyghöjden varierar mellan 20 och 1000 meter. Skjutning sker mot målet vid Hammaren. Flygverksamheten med JAS 39 Gripen fördelas på högst flygvarv per år om högst 4 flygpass per dag om vardera ca 30 minuter. Antalet skjutdagar är högst 30 per år. Sida 10/105

133 BESLUT Diarienummer med stridsflyg r,7 4 Övning och skjutvarv JAS 39 Gripen Sida 11/105