TEMA Internationell handel Framtidens godsflöden Satsning på infrastruktur CMP vill växa i österled

Transkript

1 Framtidens godsflöden Satsning på infrastruktur CMP vill växa i österled N Y T T F R Å N C O P E N H A G E N M A L M Ö P O R T N R

2 I DETTA NUMMER LEDAREN Delegation från Shanghai, Kina, på besök i Norra hamnen. Framtidens gods- och logistikflöden Ökade volymer och godsflöden från nya marknader det är några av utmaningarna för hamnarna i norra Europa. Sid 3 Grepp om infrastrukturen När logistikflödena växer måste också infrastrukturen anpassas. CMP välkomnar de förändringar som nu diskuteras i Malmö med omnejd. Sid 4 Nya transportkorridorer i Europa Med förändringar i den globala handeln skapas nya transportkorridorer. Samtidigt påverkas världshandeln av utvecklingen i de s k BRICS-länderna. Sid 5 Tillväxt för CMP i österled Kina är en av mest lovande tillväxtmarknaderna för CMP. Många kinesiska företag står på tröskeln till etableringar i Europa och söker nya samarbetspartners. Sid 6 Prisas för kvaliteten CMPs arbete inom RoRo prisas för sin kvalitet, bl a för det tidseffektiva arbetssättet och den säkra bilkörningen. Bakom utmärkelsen står japanska rederiet NYK Group Europe. Sid 8 Européer kryssar alltmer CMP tar varje år emot kryssningspassagerare från fler än 150 länder. Alltfler av dem kommer från Europa, där kryssningar nu blivit allt populärare. Sid 10 Notiser Sid 11 Profilen: Bygg- och anläggningsavdelningen i Malmö Hela bygg- och anläggningsavdelningen i Malmö fångas upp i Profilen i detta nummer en arbetsplats där det skett ganska stora förändringar på senare tid. Sid 12 FOTO: JOHAN RAMBERG Med sikte på internationell handel SJÖFARTEN HAR I ALLA TIDER VARIT en de mest internationella näringarna. Så är det ännu idag hos oss när människor och gods från jordens alla hörn direkt eller indirekt kommer i kontakt med CMPs verksamheter i Köpenhamn och Malmö. Att internationell handel är grundläggande går således inte att ta miste på. Därför har vi också gjort detta till temat i årets sista nummer av CMP News. Och att vi är internationella märks på flera sätt. Ett av de tydligaste exemplen är kanske vår kryssningsverksamhet, där människor från drygt 150 olika länder besöker våra anläggningar i Köpenhamn under några intensiva veckor under sommarhalvåret. Detta uppmärksammas i en särskild artikel i tidningen, då vi också lyfter fram det faktum att vi européer nu på allvar fått upp ögonen för tjusningen med att åka på kryssning. Europeiska resenärer är t o m ett av de snabbast växande kundsegmenten på kryssningsmarknaden. I DETTA NUMMER BESKRIVER VI ÄVEN de marknadssatsningar, som CMP just nu arbetar med. I fokus står Kina där vi ser en enorm potential och där mängder av företag står på tröskeln till en lansering av sina produkter i Europa. Vårt strategiska läge nära Östersjömarknaden skapar stora möjligheter för dem, som vill etablera en logistisk knutpunkt för sin verksamhet i Norra Europa. En bidragande orsak till vår inriktning på nya kunder och marknader är självklart investeringarna i Norra hamnen i Malmö. De har kraftigt ökat vår kapacitet och gör att vi tillsammans med Malmö Stad välkomna nya kundsamarbeten, men också helt nya företagsetableringar i anslutning till CMPs anläggningar. För att ge en bakgrund kring hur vi tänker och visa på vad som påverkar oss presenteras två artiklar som fångar upp några av trenderna inom gods och logistik i vår omvärld. Den ena inriktas på tillväxtmarknaderna i de s k BRICS-länderna och den andra på vad som präglar marknaden i framför allt Europa nu och i framtiden! Trevlig läsning! Johan Röstin, CEO för CMP CMP News ges ut av Copenhagen Malmö Port AB (CMP). Det finns även en webbutgåva av tidningen på danska, svenska och engelska på Ansvarig utgivare: Johan Röstin. Skribenter: Nils Francke, Kajsa Jacobsson, Fredrik Lilieblad och Lotta Solding. Kontaktadress: CMP, Terminalgatan 18, Box 566, Malmö. Kontaktadress: CMP, Containervej 9, Box 900, 2100 København Ø. Prenumeration: Anette Lindgren, anette.lindgren@cmport.com. Produktion: Helium. Tryck: Holmbergs. Läs mer om CMP på 2

3 Rikard Engström, Trafikverket: Fokus på framtidens godsoch logistikhantering Ökade volymer, men också godsflöden från nya marknader det är några av utmaningarna för hamnar i norra Europa i framtiden. Samtidigt är det fortsatt viktigt att utveckla sina tjänster för att ligga i framkant och attrahera kunder till de egna anläggningarna. RIKARD ENGSTRÖM ÄR STRATEG på det svenska Trafikverket och specialiserad på frågor om gods och logistik. I hans framtidsbild utgår han från hur morgondagens godsflöden ser ut, alltså var godset kommer från och vart det i slutänden ska levereras. Dessa flöden ändras mycket långsamt, men skiftena ger ändå en fingervisning om hur en aktör som CMP måste tänka för att klara konkurrensen i framtiden. På senare år har Kina stått för mycket av tillverkningen i världen. I takt med att deras levnadsstandard utvecklas så lär vi se en förskjutning, där Indien eller t o m länder i Afrika tar över mer av lågkostnadstillverkningen, säger Rikard Engström. Att importen hämtas från nya marknaden kanske inte påverkar våra skandinaviska hamnar så mycket. Däremot måste man ta ställning till hur exportflödena berörs eftersom fartygen ju helst också ska kunna fyllas med gods i andra riktningen. I NÄROMRÅDET FÖRUTSPÅS EN utveckling där handeln med länderna i östra Europa ökar kraftigt. Det hänger samman med globaliseringen och med att dessa länder väntas satsa alltmer på tillverkning samtidigt som man har en styrka i sin råvaru- och basindustri. För att möta utvecklingen måste hamnarna ha ett tydligt landanslutningsperspektiv, säkra att man har intermodala lösningar samt bra väg- och järnvägsförbindelser så godset kan transporteras till sin slutdestination på ett enkelt och konkurrenskraftigt sätt, säger Rikard Engström. Man får inte heller glömma bort möjligheten som ges med ökad kustfart och feedertrafik. Det är inte bara östhandel som väntas öka. I prognoser som gjorts förutspås kraftig ökade godsvolymer inom hela EU kommande 20 år detta i ett läge när infrastrukturen inte kan byggas ut så mycket mer, utan där det krävs nya grepp för att klara tillväxten. Godshanteringen måste spridas ut över dygnets alla timmar för att klara kapaciteten och undvika flaskhalsar. Det behövs förmodligen också nya IT-lösningar, som gör styrningen effektivare än idag. Sjöfarten är sedan gammalt duktigt på stordrift och det blir en ännu viktigare konkurrensfördel i framtiden. CMP HAR UTSETTS TILL CORE PORT av EU i både Köpenhamn och Malmö och företaget har ett strategiskt läge i förhållande till de transportkorridorer, som Europas godsflöden koncentreras till. Rikard Engström betonar dock att statusen som CORE port inte ger några givna fördelar, utan att det gäller att jobba på för att utveckla sin konkurrenskraft. Som alltid måste man ha bra tjänster och erbjuda kunderna tydliga mervärden som får dem att använda hamnen i Köpenhamn och Malmö, säger han. Att erbjuda stordrift är som sagt viktigt samt också att ge kunderna möjligheter till både lagring och vidareförädling av deras produkter i direkt anslutning till hamnen. 3

4 CMP vill satsa på infrastruktur i Malmö Ökande godsvolymer och nya företagsetableringar i Norra hamnen det är två av skälen till att det behövs fler infrastruktursatsningar i Malmö. För att ge en bild av läget har CMP deltagit i en utredning, som nyligen presenterade ett åtgärdsprogram för kommande 20 år. Bengt-Olof Jansson CTO, CMP En ny bro är planerad att förbinda Frihamnen och Mellersta hamnen med Norra hamnen UTREDNINGEN HAR ARBETAT BRETT för att fånga upp hur hela trafiksystemet i och kring Malmö behöver utvecklas. Och för att kunna visa på denna helhet har Region Skåne, Malmö Stad, Trafikverket, konsultföretaget Vectura och CMP arbetat tillsammans för att ge en bild av de satsningar som behövs i väg- och järnvägstrafiken fram till För att klara den framtida tillväxten måste vi ha en klar bild av hur kapaciteten kan utökas och hur vi kan bygga bort de flaskhalsar som idag finns i infrastrukturen omkring oss, säger Bengt-Olof Jansson, teknisk chef inom CMP. Målet har varit att visa på en effektivitetsutveckling, som gynnar alla aktörer som medverkat i utredningen. Prognoser som gjorts visar att godstrafiken med järnväg i Skåne väntas öka med 4 procent per år fram till Samtidigt bedöms tågtrafiken i hamnen växa från 10 tåg per dag 2012 till hela 46 tåg per dag TILL BILDEN HÖR OCKSÅ ATT etableringen av nya, transportberoende företag i anslutning till Norra hamnen ökar kraven på den omgivande infrastrukturen, d v s på de väg- och järnvägsnät som i dagsläget är både omoderna och hårt belastade. Fokus i utredningen har legat på järnvägsnätet, där vi föreslår sex konkreta åtgärder som ska förbättra kapaciteten fram till 2030, berättar Bengt-Olof Jansson. En av dessa åtgärder innebär att det byggs en ny järnvägsbro som förbinder Frihamnen och Mellersta hamnen med Norra hamnen. Vi kallar den för Norra hamnbron och den möjliggör trafik direkt från närbelägna Malmö godsbangård. Norra hamnbron skulle därmed frigöra kapacitet på godsbangården och kortar dessutom kötiden för godståg som ska till Norra hamnen. PARALLELLT MED TÅGSATSNINGARNA föreslår utredningen även ett antal förändringar, som ska förbättra för vägtrafiken i området. Via utredningen har vi nu fått fram ett bra underlag, som ska användas i dialogen kring vilka infrastruktursatsningar som behöver göras i södra Sverige. Det är en dialog som förs inom Sverige, men också gentemot EU, där många betydelsefulla infrastrukturbesluten numera fattas, säger Johan Röstin, CEO för CMP. Utredningen presenterades i slutet av september. Den är på svenska och kan laddas ner på CMPs hemsida, 4

5 Ryssland BRIK: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina (BRIK + 3: marknader med strategisk nyckelposition: Mexiko, Turkiet och Sydafrika). Mexico Turkiet Indien Kina Brasilien Sydafrika Logistiken följer ekonomin Logistikbranschen reagerar snabbt på nya mönster inom handel och investeringar och flyttar i allt större utsträckning fokus till nya transportkorridorer. DE GLOBALA TRANSPORTKORRIDORERNA FÖRÄNDRAS beroende på hur den ekonomiska tillväxten förändras. Skeppsfarten är avgörande för transportflödet och har den fördelen att den snabbt kan ändra rutter och destinationer. Kina sätter standarden när det gäller transportvolymen och den infrastruktur som krävs och mätt som containervolym ligger sju av de 20 viktigaste hubbarna i världen idag i Kina. 70 procent av den globala tillväxten kommer under de kommande åren att uppstå på tillväxtmarknader, där Kina och Indien ensamma kommer att svara för 40 procent av denna tillväxt. Under 2020 förväntas BRIK-länderna att svara för cirka 50 procent av den globala BNP-tillväxten. LOGISTIKBRANSCHEN REAGERAR PÅ de nya mönstren inom handel och investeringar och flyttar i allt större utsträckning fokus till nya transportkorridorer mellan Asien och Afrika, mellan Sydamerika och Asien och inom Asien. Det drabbar de etablerade nätverken och containerrederierna minskar kapaciteten mellan USA och Europa till fördel för nya rutter med större tillväxt. Hela globaliseringen drivs av möjligheterna till billiga transporter och billig produktion: Var kan man producera varor till ett rimligt pris med möjlighet till avsättning och transport? Kina är redan en fullt utvecklad deltagare i det globala logistikflödet. Men utvecklingen i Kina tyder på att landet inte kan hålla samma tillväxttakt som hittills. Levnadsstandarden och lönerna stiger och det kan påverka Kinas ställning som ett billigt produktionsland, säger Jacob Kronbak, lektor vid Enhed for Maritim Forskning, Syddansk Universitet. HAR BRIK-LÄNDERNA EGNA LOGISTIKKEDJOR? Det är stor skillnad mellan de olika BRIK-länderna: Kina har en avancerad logistik, medan Indien och Brasilien börjar från botten ur ett logistikperspektiv. Indien har stor potential, men logistiken i inlandet är mycket sämre än i Kina. Den är koncentrerad kring hamnstäderna och jag har svårt att se att de skulle kunna vara så välorganiserade att de kan hantera lika stora volymer som Kina. Ryssland har delvis välordnad logistik, men inte på samma nivå som Kina. Den är mest inriktad mot transport av råvaror, inte tillverkningsvaror. Men Indien är oerhört intressant, det ligger så att säga på vägen för skeppsfarten mellan Europa och Kina och det innebär därför inte någon stor utgift att lägga till i en indisk hamn och hämta upp containers på vägen. Men det är bara ur ett europeiskt perspektiv. Kinas fokus ligger åt andra hållet och då framför allt på USA. VAD KAN FÖRÄNDRA DET GLOBALA LOGISTIKFLÖDET, VID SIDAN AV DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN? Det kan t.ex. handla om en situation där Suezkanalen stängs på grund av politik oro. Det kan förändra hela scenen, om rutten mellan Kina och Europa måste gå den långa vägen söder om Afrika. Prisfördelarna försvinner. Då blir ett land som Brasilien intressantare för den europeiska ekonomin och man kan ändra fokus snabbt, eftersom skeppsfarten kan reagera snabbt, säger Jacob Kronbak. Nordostpassagen norr om Ryssland är intressant, men lönar sig endast för trampsjöfart (icke-reguljära fraktrutter). Nordostpassagen är inte realistisk för linjesjöfart till Asien, eftersom det är för osäkert om rutten är öppen eller inte under sommarmånaderna. Och den är under alla omständigheter helst stängd upp emot nio månader om året. MELLAN 2000 OCH 2008 SKEDDE den största tillväxten i transportflödet från Asien och till Afrika, Mellanöstern och Ryssland, med tillväxttakter på över 20 procent. Mätt som värdet av det transporterade godset låg dock de etablerade rutterna mellan USA, Europa och Asien högst på tillväxtlistan med 6 respektive 13 procent årligen under perioden. Även om Asien har en nyckelposition är innovation och utveckling av teknik på logistikområdet fortfarande USA:s och Europas domän. Med undantag av kinesiska Sinotrans har alla stora tredjeparts logistikleverantörer sitt huvudkontor i den utvecklade världen/västvärlden. De dominerar logistikbranschen och kommer sannolikt att behålla den positionen framöver. Källor: PricewaterhouseCoopers, Ernest & Young. 5

6 Lennart Pettersson, deputy CEO hos CMP förevisar Norra hamnen för en delegation från Shanghai. CMP blickar österut Kina är i centrum när CMP blickar österut efter nya kunder och marknader. Tillsammans med Malmö Stad pågår en systematisk marknadssatsning, som ska ge nya godsvolymer och företagsetableringar i anslutning till Norra Hamnen i Malmö. Johan Röstin CEO, CMP MARKNADSBEARBETNINGEN I KINA tog fart under Innan dess gjorde CMP en omfattande analys av alla fyra så kallade BRIC-länder, världens mest intressanta tillväxtmarknader. BRIC presenteras för övrigt i en separat artikel i detta nummer av CMP News. Som ett resultat av analysen valde CMP sedan att fokusera på Kina detta i en satsning som hänger samman med investeringen i Norra Hamnen i Malmö. Den har ökat CMPs kapacitet samt öppnat för nya företagsetableringar och arbetstillfällen i Malmö Northern Harbour Business Park det område med centralt belägna industritomter som skapas i anslutning till hamnen. En orsak till att vi satsat på Kina är den imponerande tillväxten, som under ett svagt år som 2012 uppgår till cirka sju procent. Det är siffror som flertalet europeiska länder bara kan drömma om och som ger Kina en spännande potential, berättar CMPs CEO Johan Röstin. Till bilden hör att många kinesiska företag står på tröskeln till etableringar i Europa för att nå ut med sina produkter till nya marknader. Vi vet sedan tidigare att Skandinavien är en bra ingång till marknader i övriga Europa, säger Johan Röstin. Så var det när de japanska biltillverkarna en gång etablerades här. Vi skandinaver är nyfikna och provar gärna nya produkter och varumärken. Det öppnar möjligheter för kinesiska företag som vill till Europa. För vår del kan dessa samarbeten stärka rollen som distributionshubb i Östersjöområdet och göra att vi får fler kunder som liksom Toyota och stålföretaget Acerinox gör CMP till en knutpunkt i de egna logistikflödena. I KONTAKTERNA MED KINA arbetar CMP och Malmö Stad nära varandra. Siktet är inställt på multinationella, kinesiska företag inom tillverkning, distribution eller vidareförädling. Fokus ligger på företag som arbetar med fordon, arbetsmaskiner, vitvaror, grön energi som exempelvis vindkraft eller annan miljöteknik så kallad clean tech. De gångna två åren har CMP gjort många resor till städer och regioner i Kina. Detta är ett långsiktigt och systematiskt arbete för att hitta fram till rätt företag och samarbetspartners. Arbetet tar tid och mycket handlar om att bygga upp relationer och ett ömsesidigt förtroende. Vi träffar företag, politiker samt representanter från handelskammare och lokala utvecklingsbolag som arbetar med nya etableringar, berättar Johan Röstin. 6

7 Malmö Northern Harbor Business Park är en av de främsta anledningarna för satsningen på Kina. Till våra konkurrensfördelar hör CMPs strategiska läge i Östersjöregionen, men också att vi kan erbjuda attraktiv industrimark i Malmö, fortsätter han. Vi har ett brett utbud av tjänster inom transporter, logistik och kan ge en omfattande service till nyetablerade företag. Mycket av arbetet har hittills inriktats på regionerna Hebei och Shenzhen i Kina. Shenzhen har cirka 12 miljoner innevånare och här finns världens fjärde största hamn. Nya avtal har tecknats med hamnarna i båda regionerna. Det gör CMP till en utvald partner och öppnar för nya affärsmöjligheter. Många direktkontakter har också tagit med företag i regionerna. Och det handlar om jätteföretag som i många fall har hundratusentals anställda, men vars produkter och varumärken är nästan okända i Europa. Hos hamnen i Shenzen är CMP en av få utvalda hamnar i Europa med vilka samarbetet är fördjupat. CMP nyttjas redan idag som hubb för den nordeuropeiska marknaden av både Acerinox och Toyota. I VARDAGEN HAR CMP OCH MALMÖ STAD hjälp av företaget Scandic Sourcing, som står för mycket av det praktiska arbetet på plats i Kina dvs tar initiativ till nya kontakter, stödjer, följer upp och utvärderar de insatser som görs. De har lokalanställda medarbetare med erfarenhet av Skandinavien som bl a läst på universitetet i Odense. Detta är ett extra plus när vi nu ska bygga broar mellan våra olika marknader, konstaterar Johan Röstin. Och visst har det hänt mycket på bara de två senaste åren, främst då vad gäller kunskaper och attityder. Relationerna har fördjupats och både CMP och Malmö Stad har flyttat fram positionerna i österled. Nu märker vi att våra kinesiska samtalspartners är aktivare gentemot oss och allt oftare signalerar ett klart intresse att komma till Skandinavien och göra affärer, säger Johan Röstin. Den här processen tar tid, men vi är som sagt långsiktiga och räknar med att konkreta samarbeten snart påbörjas i bästa fall redan under 2013! FOTO: JOHAN RAMBERG 7

8 Genichi Osaka, Manager Marine and Quality på NYK Europe på besök hos CMP i Malmö. FOTO: JOHAN RAMBERG CMP uppmärksammas för kvalitetsarbete CMP har prisbelönts för sitt kvalitetsarbete inom RoRo. Bakom utmärkelsen står ett av världens största transportföretag, det japanska rederiet NYK Group Europe. 8 CMP lossar på ett tidseffektivt sätt, vilket är viktigt för oss. Organisationen fungerar bra och personalen är bra på säker bilkörning håller hastighet och avstånd, använder säkerhetsbälte och är rätt klädda. Det säger Genichi Osaka, Manager Marine and Quality på NYK Europe, vid ett av sina återkommande besök på CMP i Malmö. DET VAR I SOMRAS, på NYKs årliga Safe and quality meeting, som den prestigefyllda utmärkelsen delades ut till de tre hamnar i Europa som under de tolv senaste månaderna varit minst skadedrabbade. Förutom Malmö var det hamnarna Sagunto och Pireus som fick pris. Under högtidliga former i Aten tog CMPs terminalchef Björn Larsson emot priset. Det är en stor ära att få ta emot denna utmärkelse från ett av de största rederierna i världen. Det är glädjande att det omfattande arbete som CMP gjort under flera år, gällande förebyggande kvalitets- och säkerhetsåtgärder, har gett resultat och nu även uppmärksammats och premierats internationellt. Det är sex år sedan Genichi Osaka första gången kom till CMP. Vanligen besöker han hamnen varannan månad och stannar någon dag. Hans utgångspunkt är NYK Group Europes huvudkontor i London. Genichi Osaka är prydligt klädd och har nära till leenden och skratt. Vid sin sida har han NYKs svenska fartygsagent sedan 20 år tillbaka, Lennart Göransson från Ingstad & Co. Genichi Osaka berättar att NYK är näst störst i världen inom sin bransch och har anställda. Bara danska Maersk Group är större. NYK finns i stora delar av världen och har en historia som sträcker sig ända tillbaka till FRÅN FEMTE VÅNINGEN på CMPs kontor i Malmö pekar Genichi Osaka ut över den digra bilparken och fartygen i hamn. Ungefär 20 av våra fartyg kommer till CMP varje år. Just idag har vi ett fartyg här med Toyota- och Lexusbilar

9 från Japan. Vid avgången från Japan hade fartyget bilar. Det är ett av våra största fartyg med inte mindre än 12 däck. Resan från Japan går via Suezkanalen till Zeebrügge i Belgien och vidare till Malmö. Den tar 30 dagar. En del bilar lastas av i Belgien. Från Malmö går transporteras bilarna vidare till övriga Sverige samt till Danmark, Norge, Finland, Estland och Ryssland. GENICHI ÄR MYCKET EXAKT när han berättar. NYK har 110 bilfartyg i sin ägo, de största med plats för bilar. Förutom bilfartyg har verksamheten fartyg för bulk och för containers. Totalt har man över 800 oceangående fartyg. För NYK är kvalitetsarbete ett högprioriterat område. Flera kriterier är viktiga om man ser på kvalitetsarbetet i sin helhet. Dels handlar det om, som Genichi Osaka uttrycker det: Smoth operations! Det vill säga hur effektivt fartygen tas om hand vid lastning och lossning. Dels hur man planerar vid lastning, vilket sker i Japan. Förutom bilar har man ofta även tyngre last, så som maskiner av olika slag. ÄVEN HUR MAN PLACERAR BILARNA ombord är av största vikt. De ska inte stå för tätt, utan hålla 30 centimeters mellanrum vid lastsäkring av bilarna är det nämligen inte tillåtet att röra vid dem. Allt för att undvika skador. Slutligen handlar det om säker körning vid lastning och lossning, vilket innefattar rätt hastighet, säkerhetsbälte och att hålla distansen. I Sverige kör man försiktigt och jag har lagt märke till att det är mycket fler kvinnor som kör bilarna än på andra ställen. En arbetsplats där kvinnor och män arbetar tillsammans är det bästa, säger Genichi Osaka och fortsätter om bilmarknaden: I Asien och i Ryssland är efterfrågan större än någonsin. I Kina, USA, Nordamerika och i Indonesien ökar den. I Europa är det stabilt. Framför allt USA och Ryssland har stor efterfrågan på lyxbilar. I Skandinavien, speciellt Norge, är man mer fokuserad på ekologi. På frågan om varför man just i Japan blivit en sådan hejare på bilar, svarar han: Vi har inga naturresurser i Japan istället sätter vi samman saker och exporterar. Efter kriget började ingenjörerna producera annat än krigsmaterial. I en jämförelse mellan sitt liv i Europa och i Japan säger han utan omsvep, men med ett leende i mungipan: Människor i Europa gillar semester, vi japaner tycker om att arbeta. FAKTA: NYK Företag: Nippon Yusen Kabushiki Kaisha, NYK, ett av världens ledande transportföretag. Antal oceangående fartyg: 838 Antal anställda: Huvudkontor: Tokyo Regionala huvudkontor: London, New York, Singapore, Hong Kong, Shanghai, Sydney, Sao Paulo. Smidig bilhantering sätter CMP på kartan De största bilfartygen har plats för upp till bilar. BILTRANSPORTER ÄR EN VIKTIG internationell affärsverksamhet för CMP. Varje månad anlöper fyra enorma oceangående bilfartyg till hamnen i Malmö. Under samma period anlöper även 25 något mindre feederfartyg. Bilar, lastbilar och även en del maskiner körs av och på i en aldrig sinande ström. Står man på land och iakttar mottagandet av fartygen känner man sig som publik inför ett ytterst välregisserat skådespel. Alla inblandade kan sina roller väl och allt löper smidigt och fint. Bilarna hanteras varsamt och efter konstens alla regler, och chaufförerna kör dyrgriparna försiktigt men ändå tidseffektivt. Rättesnöre för chaufförerna är rätt hastighet, rätt distans och att de använder säkerhetsbälte. En del av bilarna transporteras vidare med feederfartyg, andra med lastbil eller tåg. DE STORA OCEANGÅENDE BILFARTYGEN som anländer till Malmö har ofta många sjömil både bakom och framför sig. En rutt går mellan kontinenterna från Asien via Europa, USA, Australien och tillbaka till Asien igen. Det tar fyra månader. En annan rutt går mellan Europa och Asien. De olika rederierna avgör ytterst vart färden går. Fartygen är flexibla i sin konstruktion och däcken kan höjas och sänkas efter behov. Det ultimata är att få så lite luft som möjligt mellan däcken. Ju fler bilar man har ombord desto miljövänligare transporter eftersom det innebär färre turer. CMP HAR UNDER DET SENASTE decenniet utvecklats till ett viktigt logistikcenter för nya bilar. Orsakerna är flera; Öresundsbron mellan Sverige och Danmark med dess smidiga transportmöjligheter är en viktig faktor, Malmö och Köpenhamns strategiska läge i förhållande till övriga Norden, Ryssland och de baltiska marknaderna en annan. Idag räknas CMP som Nordens största hamn för import av bilar, med drygt tjugo olika bilmärken och runt fordon i omlopp varje år. 9

10 Kryssningstrender inom CMP: Européerna älskar kryssningar När kryssningspassagerarna går i land i Köpenhamn är det nu oftare tyska, spanska och italienska som man hör, snarare än amerikansk engelska. Under de senaste fem åren har passagerarsammansättningen på de fartyg som anlöper eller avseglar från Köpenhamn på kryssningssemestrar utvecklats. Arnt Møller Pedersen COO Cruise and Ferries Passagerare ETT REKORDSTORT ANTAL på hela passagerare från 157 olika länder besökte Köpenhamn under procent kom från Tyskland, 18 procent från USA och Kanada, 12 procent från Storbritannien, 11 procent från Spanien och 10 procent från Italien. Den stora ökningen av de tyska gästerna beror framför allt på att det tyska rederiet Aida anlöpte CMP hela 56 gånger under den här säsongen. Cirka 1 miljon tyskar eller strax under 1 procent av befolkningen har varit på kryssning. I Storbritannien är det 1,5 procent av befolkningen och i USA är det 3 procent, säger COO Arnt Møller Pedersen, som ansvarar för kryssningstrafiken inom CMP. Som kryssningspassagerare börjar man ofta med att åka på kryssning i sin lokala region och efter den andra eller tredje resan beger man sig ut i världen och exempelvis Australien och Fjärran Östern är växande destinationer. Australiensarna har också börjat åka på kryssningar och på kort sikt väntar jag mig att de kommer att bli en stor nationalitet i Köpenhamn. En annan växande nationalitet är kineserna. Man räknar med att cirka 1 miljon kineser har varit på kryssning. Men det finns en enorm potential större än hela den amerikanska marknaden. Kineserna söker inte sol, utan vill ha shopping och ren luft. Köpenhamn är som skräddarsytt för dem. Problemet blir förstås att hitta kapacitet för den potentiella marknaden och branschen är ännu inte inriktad mot de stora volymerna. Dessutom måste kineserna ha visum och reser helst i grupp. De har också endast en veckas semester om året, säger Arnt Møller Pedersen. TRENDEN GÅR KONTINUERLIGT i riktning mot stora fartyg. Fram till 2016 har rederierna totalt kontrakterat 20 nybyggnationer med sängplatser, till ett värde av cirka 16 miljarder USD. Ett stort fartyg kan kosta nästan 1 miljard USD. En annan nationalitet som ökar är danskarna själva. Under 2012 reste danskar på kryssning från CMP. Det är rekord och de utgör 1 procent av marknaden inom CMP.

11 NOTISER Köpenhamn koras till bästa kryssningshamn ännu en gång Köpenhamn har för femte gången utsetts till Europe s Leading Cruise Port av en enig bransch. Utnämningen skedde under World Travel Awards i Portugal, i konkurrens med bland annat Barcelona, Lissabon, Amsterdam, Stockholm och Sankt Petersburg. Fyra gånger tidigare har Köpenhamn mottagit priset Europe s Leading Cruise Port : 2005, 2008, 2010 och Att Köpenhamn åter igen tar emot utmärkelsen, i tuff konkurrens med stora europeiska hamnar, visar att CMP har uppnått en unik position inom den globala kryssningsindustrin. Jag är glad och stolt över denna bekräftelse, säger Arnt Møller Pedersen, kryssningsansvarig, CMP. Köpenhamn har under de senaste åren utvecklats till den starkaste nordeuropeiska destinationen i branschen. Under säsongen 2012 satte Köpenhamn nytt rekord med 376 anlöp, besökande passagerare och besättningsmedlemmar. Kapaciteten i hamnen, det geografiska läget i förhållande till Baltikum, Norges kuster och Nordeuropa, ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i Köpenhamn, samt välutvecklad logistik är några av framgångsfaktorerna. Rösterna till World Travel Awards kommer från såväl professionella som resenärer inom rese- och turistindustrin. Tillsammans med våra partners inom Cruise Copenhagen Network arbetar vi målinriktat med att skapa förutsättningar för en bra vistelse i Köpenhamn. Utmärkelsen är även en stor eloge till våra medarbetare, som med sitt dagliga engagemang gör det här möjligt, säger Arnt Møller Pedersen. Satsningarna på att utveckla kryssningstrafiken i Köpenhamn fortsätter. En helt ny kryssningskaj, 1100 meter lång och 70 meter bred, är under konstruktion. Kajen kan ta emot tre större kryssningsfartyg samtidigt. World Travel Awards (WTA) lanserades 1993 i syfte att uppmärksamma utmärkande aktörer i den globala rese- och turismindustrin. Idag anses utmärkelsen vara den främsta kvalitetsstämpeln i branschen. WTAs globala nätverk med samarbetspartners inom media (bl.a. International Herald Tribune, Newsweek och CNBC Arabiya) når 1,7 miljoner läsare och 90 miljoner tevetittare i månaden. Större fartyg kan nu anlöpa den nya bulkterminalen på Prøvestenen Verksamheten inom CMP:s nya bulkterminal på Prøvestenen utökas kontinuerligt och nyligen har Dansk Natursten A/S börjat utnyttja en del av markområdet. Företaget levererar stenkross och andra material till de många bygg- och anläggningsprojekt som pågår i Köpenhamnsområdet. Det är en fördel för oss att vi nu kan komma in till terminalen med större fartyg, som har den teknik ombord som behövs för att lossa stenkross. Vi behöver kvadratmeter, men har ännu inte bestämt oss exakt, säger Rene Gosvig, VD för Dansk Natursten A/S, som under tio år har haft ett mindre markområde på Prøvestenen. Den 29 juli hade Dansk Natursten anlopp av bulkcarrierfartyget Yeoman Bridge, som lossade cirka ton stenkross från stenbrottet Glensanda i Skottland. Med DWT är det ett av de största fartyg som har besökt någon av CMP:s bulkterminaler. CMP:s nya bulkterminal på Prøvestenen omfattar efter avslutat utvecklingsarbete totalt kvadratmeter. CMP förväntar sig att man under hösten får det slutliga miljögodkännandet och därmed kan genomföra de sista anläggningsuppgifterna så att terminalen blir klar och resten av området kan hyras ut. Återvinning i fokus för ny kund Från och med den 1 oktober har CMP en ny kund i Södra Bulken i Malmö. Stefan Kristenssons Åkeri AB startar då sin verksamhet där och 4 till 5 av de anställda kommer att jobba heltid i Bulken. Vi återvinner bygg- och anläggningsavfall samt jord- och schaktmassor från byggprojekt i närområdet, säger Stefan Kristensson, VD. Just nu förbereder man sitt intåg i Södra Bulken. En våg ska på plats och maskiner för siktning och sortering ska installeras. Återvinning ligger mycket i tiden. Vi tar hand om avfall som så småningom blir till nya produkter, säger Stefan Kristensson. Stefan Kristenssons Åkeri har totalt 25 anställda och huvudkontor i Östra Grevie strax utanför Malmö. Vill du få e-postnyheter? Skicka ett e-postmeddelande med ditt namn till cmport@cmport.com. Skriv ja tack till e-postnyheter på ämnesraden FOTO: JOHAN RAMBERG 11

12 Profiler Vaktombyte på byggavdelningen Lite gammalt lite nytt, lite nött lite blött precis som i ett äktenskap är det många delar som ska fogas samman för ett varaktigt och framgångsrikt koncept inom en verksamhet. Inte minst på en avdelning, som i sig kan vara något av en miniatyrversion av ett samhälle. Vi kikade in på bygg- och anläggningsavdelningen på CMP i Malmö. DET HAR HÄNT MYCKET här under senaste året. Tre nyanställda har börjat och på en avdelning med sju personer är det en radikal förändring. Hans- Olov Ivarsson är avdelningschef sedan den 1 september. Tillsammans med projektledare Niklas Kristensen, som arbetar med hussidan, och anläggningsingenjör Ulf Bohlin, som i sin tur arbetar med anläggningssidan, utgör de nykomlingarna. Vi sköter drift och underhåll av byggnader och anläggningar här i hamnen. Dessutom handlägger och projektleder vi ombyggnader, tillbyggnader och nybyggen på hamnområdet, förklarar Hans-Olov Ivarsson. Vi är en servicefunktion till de olika affärsområdena, fyller Niklas Kristensen i. HAN BERÄTTAR OM ETT spännande projekt i Frihamnen i Malmö där ett magasin anpassas till att ta emot kryssningar. I ett projekt tar vi ansvar från början till slut. Vi gör en översiktlig kostnadsuppskattning, handlar upp det och projektleder under entreprenadtiden, säger Niklas Kristensen. En stor del av arbetet på bygg- och anläggningsavdelningen består i myndighetskontakter. Det handlar om bygglov, marklov, bevakning av såväl översikts- som detaljplaner samt miljötillstånd. Vi arbetar väldigt självständigt inom respektive område. Det är ofta många intressenter och många synpunkter att ta hänsyn till, säger Hans- Olov Ivarsson. När vi träffar resten av gänget på avdelningen slås man direkt av den råa, men hjärtliga stämningen. Smågnabbandet hör till vardagen. Vi är väl sammansvetsade och man kan säga vad man tycker till varandra, säger Hans-Olov Ivarsson och skrattar när han berättar att han är sist in på jobbet om han kommer klockan sju på morgonen. Överst: Den nya kryssningsterminalen i Malmö. Nederst: Gänget på byggoch anläggningsavdelningen. Fr v Hans-Olov Ivarsson, Gert Månsson, Mats Sundgren, Bengt Lasson, Curt Sjöstedt, Ulf Bohlin och Niklas Kristensen. FOTO: JOHAN RAMBERG