Utredningar & rapporter

Transkript

1 Utredningar & rapporter Skolenkät 2016 Rapport för gymnasieskolan [Skriv text], Konsultcenter Västerås , Anna Björkman, Utredningar och rapporter produceras av på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Population och urval... 4 Genomförande... 5 Svarsfrekvens... 5 Rapportstruktur... 5 Resultat... 6 Pedagogiskt arbete... 6 Om dator och stöd hemma... 8 Normer och värden i skolan... 9 Trygghet, trivsel och miljö för eleven Skolresturangen Fritid Samhällsengagemang Könsuppdelade resultat Svarsalternativ Annat/Vill ej svara Tidsjämförelser

3 Sammanfattning På uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) har genomfört Skolenkät Enkäten har genomförts sedan 2011 och denna rapport sammanfattar svaren från elever i gymnasieskolan årskurs 2 samt gymnasiesärskolan Frågorna till gymnasieeleverna har berört områdena; pedagogiskt arbete, datoranvändning och stöd i hemmet, normer och värderingar, trygghet och trivsel, skolmat, fritid samt samhällsengagemang. Svarsfrekvensen för samtliga enkäter in denna sammanställning är totalt är 76 procent. Merparten, 93 procent, av eleverna känner sig trygga i skolan och 92 procent känner sig trygga i sitt bostadsområde. 87 procent är även nöjda med bemötandet de får i skolan. Elever vid särgymnasier fick en särskild fråga om de vuxna på skolan behandlar eleverna på ett bra sätt, 93 procent av eleverna i särgymnasiet instämde i påståendet. Totalt sett svarar 89 procent av eleverna att deras lärare förväntar sig att de ska nå kunskapskraven i alla ämnen, medan 11 procent inte instämmer med det det. Elever vid fristående skolor instämmer i högre utsträckning, (93 procent för fristående skolor jämfört med 86 procent vid kommunala gymnasieskolor). Den lägsta andelen instämmande återfinns för påståendet om att läraren informerar om olika yrken som intresserar eleven. Endast 40 procent av eleverna instämmer med detta. I många av undersökningens frågor som är kopplade till skolan och den verksamhet som bedrivs instämmer elever vid fristående gymnasier i högre grad än elever vid kommunala gymnasier. Störst skillnad mellan kommunala och fristående utförares elever gäller frågorna om skolrestaurangen och skollunchen. Frågan om att skolan tillhandahåller bra luncher, är även det påstående där andelen instämmande skiljer sig mest i jämförelse med i fjol. I år instämde totalt sett 60 procent av eleverna i jämförelse med 44 procent i fjol. Det påstående där det skiljer mest mellan hur tjejer och killar svarat gäller ifall lärare informerar om olika yrken som intresserar eleven. Av killarna instämmer 47 procent i jämförelse med 34 procent av tjejerna. Det är också stor skillnad mellan hur tjejer och killar svarar på frågan om eleven äter sig mätt i skolan. Där instämmer killar till 63 procent medan tjejer instämmer till 51 procent. 3

4 Inledning Bakgrund På uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) har genomfört Skolenkät Skolenkäten riktar sig till elever och föräldrar i skolorna i Västerås. I denna rapport presenteras resultatet för gymnasieskolan. Konsultcenter har genomfört liknande skolenkäter under åren Kontaktpersoner på BUF har för årets undersökning varit Stina Edqvist, och kontaktperson vid har varit Anna Welin. I uppdraget ingick tryck, distribution, mottagning, skanning av enkäterna, framtagning av webbenkät, framtagning av enhetsresultat och slutligen rapportskrivning. Enheterna har fått sina resultat i form av ett interaktivt Excel-dokument där det finns möjlighet att själv ta fram sina resultat. Redovisningen är helt öppen, vilket innebär att alla kan se varandras resultat. För de enheter eller särskilda program, där antalet svar understiger sju har undertryckning skett. Dessa resultat är dock med och bygger upp totalresultaten. Återkopplingen till BUF har skett på ett likartat sätt och rapporter har utarbetats. Syfte En gång om året skickar Västerås stad ut en skolenkät (tidigare PN-enkät) för att ta reda på vad barn, elever och föräldrar tycker om förskolan och skolan i Västerås. Syftet är dels att ge de pedagogiska nämnderna en bild av elevers och föräldrars uppfattning om skolan samt att följa upp vissa styrtal och nyckeltal, dels att ge rektorer och lärare ett underlag för utveckling av sin verksamhet. Enkäten skall betraktas som en relativt enkel temperaturmätare av elevers och föräldrars uppfattning om tillståndet i skolan. Population och urval De enheter som ingår i årets enkät är kommunala och fristående skolor samt fritidshem i såväl kommunal som fristående regi. De tillfrågade i 2016 års enkät är: Förskolan: barn och vårdnadshavare Förskoleklass: vårdnadshavare Fritidshem år 2: barn och vårdnadshavare Grundsärskolan år 1-9: elever och vårdnadshavare Skolgemensamt stöd/centrala elevhälsan år 1-9: elever och vårdnadshavare Grundskolan år 2 och år 5: elever och vårdnadshavare Grundskolan år 8: elever Gymnasiet år 2: elever Pedagogisk omsorg: vårdnadshavare Den här rapporten redovisar resultat för elever i gymnasiet år 2. Inga föräldraenkäter genomförs på gymnasiet. Övriga verksamheters resultat redovisas i separata rapporter. 4

5 Genomförande Elever vid fristående gymnasieskolor samt särgymnasiet besvarade pappersenkäter, medan elever på de kommunala gymnasieskolorna istället besvarade webbenkät. Pappersenkäterna delades ut av personal på enheterna och de ansvarade för insamlingen av de ifyllda enkäterna. För kommunala gymnasieskolorna lades en länk upp på respektive skolklass internsida. Vad det gäller sekretess och integritet besvarades enkäterna anonymt. Enkäterna skickades ut i mitten av januari och senaste svarsdatum var den sista februari. Eftersom ett mycket stort antal enkätsvar inkom i mars månad, skannades även dessa för att få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Svarsfrekvens Enkäten distribuerades till totalt elever. Av dessa gick 764 vid fristående gymnasier, vid kommunala gymnasier inklusive Edströmska gymnasiet och 211 vid Särgymnasiet. Svarsfrekvensen för fristående gymnasier uppgår till 72 procent medan de kommunala gymnasierna har en svarsfrekvens på 84 procent. Totalt sett landar svarsfrekvensen på 76 procent (inkl. särgymnasiet). Figur 1 Antal enkäter och antal svar efter utförare 2016 Antal utsända enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens (%) Västerås stads gymnasier % Särgymnasiet % Fristående gymnasier % Totalt % Vid jämförelse mellan de som besvarat enkäten och befolkningen i ålder år, så kan man se att fördelningen vad gäller kön och utlandsfödda i stora drag ser ut som det gör i befolkningen i åldern år. Därmed kan undersökningen anses representativ. Rapportstruktur Huvudsakligen redovisas resultatet i rapporten för elever i gymnasiet år 2 tillhörande Västerås stad, fristående skolor samt resultaten totalt. Edströmska gymnasiet ingår i resultaten för Västerås stad. I texten benämns Västerås stads gymnasier som kommunala. Några frågor skilde mellan gymnasiet och särgymnasiets enkät. Dessa frågor kommer då redovisas för respektive verksamhetstyp. Resultaten redovisas som andelen elever som instämmer i de olika påståendena/enkätfrågorna. Därefter återfinns ett avsnitt med resultaten för skolfrågorna uppdelat på kön och utförartyp. Avslutningsvis i resultatdelen återfinns ett avsnitt med jämförelser över tid för totalen, dvs. inte uppdelat per utförare. Tidsserier visas för de tre senast genomförda undersökningarna. Vissa frågor utgår helt i tidsjämförelsen då de är nya i årets enkät, exempel på detta är frågan om ifall lärarna motiverar eleven så att denne blir intresserad av att lära sig. 5

6 Resultat Pedagogiskt arbete I enkäten fanns sex frågor som härrörde lärarens förhållningssätt till eleven. 89 procent av eleverna anser att deras lärare förväntar sig att eleven ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Det skiljer 7 procentenheters mellan kommunala och fristående skolor (86 respektive 93 procent). 88 procent av eleverna anser att lärarna hjälper dem med skolarbetet om de behöver det. Elever på fristående gymnasier anser i något högre grad att påståendet stämmer, 93 procent i jämförelse med 85 procent av eleverna i kommunala gymnasier. Bland de frågor av pedagogisk karaktär återfinns lägst andelar som instämmer i påståendena Min lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer samt Min lärare informerar om olika yrken som intresserar mig. I det första av dessa påståenden instämmer totalt 54 procent av eleverna. I det senare påståendet instämmer totalt 40 procent av eleverna. Störst skillnad mellan hur eleverna i fristående respektive kommunala gymnasier har svarat återfinns för påståendena Mina lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer samt Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst. Vad gäller extra skoluppgifter instämmer elever vid fristående gymnasier i högre grad än vid kommunala gymnasier, skillnaden är 18 procentenheter (66 procent jämfört med 48 procent). Även i det andra påståendet instämmer elever vid fristående gymnasier i högre utsträckning än i kommunala, där är skillnaden 14 procentenheter (78 procent respektive 64 procent). För samtliga sex påståenden instämmer elever vid fristående gymnasier i högre utsträckning än vid kommunala gymnasier. Figur 2 Frågor om relationen lärare och elev. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Mina lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst Mina lärare informerar om olika yrken som intresserar mig Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Min skola förbereder mig inför framtida studier och yrkesval Västerås stad Övriga utförare Totalt 6

7 Totalt sett är det 76 procent som instämmer helt/delvis i påståendet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. För påståendet Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet instämmer 81 procent. För båda dessa påståenden instämmer en större andel av eleverna vid fristående gymnasier än vid kommunala gymnasier. De påståenden som lägst andel instämmer med är Lärarna motiverar mig så att jag blir intresserad av att lära mig mer (60 procent). Detta påstående är nytt för årets enkät. Även påståendet Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar har låg andel som instämmer (62 procent). För alla fyra påståenden som besvarats av både fristående och kommunala elever, instämmer eleverna vid fristående gymnasier i högre utsträckning än vid kommunala gymnasier. Det påstående där skillnaden är störst är Lärarna motiverar mig så att jag blir intresserad av att lära mig mer elever vid fristående gymnasier instämmer till 70 procent medan elever vid kommunala skolor instämmer till 54 procent. Figur 3 Frågor om information, nyfikenhet och utvärdering. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer* Lärarna motiverar mig så att jag blir intresserad av att lära mig mer * Frågan har endast besvarats av särgymnasiets elever. Totalt Övriga utförare Västerås stad 7

8 Om dator och stöd hemma Omkring 87 procent av eleverna instämmer helt/delvis i påståendet att de behöver datorn för att klara sitt skolarbete. I detta påstående återfinns inte svar från särgymnasiets elever. Särgymnasiets elever fick istället förhålla sig till påståendet Jag använder dator/lärplatta varje dag i mitt arbete som i figur fyra nedan är markerad med en asterisk. Av särgymnasiets elever instämde 86 procent i påståendet. Särgymnasiet redovisas på totalnivå, då det inte finns något särgymnasium i fristående regi. De särgymnasier som finns är i Västerås stads regi alternativt självstyrande regi. Omkring 72 procent av samtliga elever instämmer i påståendet att de får hjälp hemma om de har för svåra skoluppgifter. I något högre grad instämmer elever vid de kommunala gymnasierna i påståendet än elever vid fristående gymnasier. Figur 4 Frågor om teknisk utrustning samt hjälp på hemmaplan. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag behöver min dator för att klara mitt skolarbete Jag använder dator/lärplatta varje dag i i mitt arbete* Om skoluppgifterna är för svåra får jag hjälp hemma Västerås stad Övriga utförare Totalt 8

9 Normer och värden i skolan I enkäten fick eleverna även förhålla sig till påståenden kopplade till arbetet kring normer och värden och också hur lärarna förhåller sig till alla elever. Högst andel, totalt sett, som instämmer fick påståendet På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad. I det påståendet instämmer totalt 81 procent av eleverna. Därefter instämmer 80 procent i påståendet Lärarna i min skola behandlar killar och tjejer lika. Omkring 77 procent instämmer med påståendena att lärarana tar hänsyn till elevernas åsikter. Lägst andel, 73 procent, instämmer helt/delvis har påståendet På min skola ingriper de vuxna om elever behandlar varandra illa. Särgymnasiet har även fått förhålla sig till påståendet att de vuxna på skolan behandlar eleverna på ett bra sätt. Av eleverna vid särgymnasiet instämde 93 procent med detta påstående. För de fem påståenden som samtliga gymnasieelever haft att besvara är det mellan procent som instämmer. Eleverna vid de fristående gymnasierna har i högre grad instämt i samtliga påståenden än elever vid de kommunala gymnasierna. Störst skillnad mellan kommunala respektive fristående gymnasier återfinns för påståendet På min skola pratar de vuxna och eleverna om hur vi ska bete oss mot varandra (17 procentenheters skillnad), och På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad (16 procentenheters skillnad). Figur 5 Frågor om normer och värdegrundsarbete. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Lärarna i min skola behandlar killar och tjejer lika På min skola pratar de vuxna och eleverna om hur vi ska bete oss mot varandra På min skola ingriper de vuxna om elever behandlar varandra illa På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad På min skola behandlar de vuxna eleverna på ett bra sätt* *Frågan är endast besvarad av särgymnasiets elever Västerås stad Övriga utförare Totalt 9

10 Trygghet, trivsel och miljö för eleven När det gäller bemötandet eleven får i skolan är det totalt 87 procent som instämmer i påståendet att de är nöjda med bemötandet och 93 procent instämmer att de känner sig trygga i skolan. Påståendet att eleven är nöjd med verksamheten i skolan 84 procent som instämmer. Påståendet att eleven har arbetsro i skolan är det påstående som har lägst andel instämmande, då 74 procent instämmer. Den fråga där det skiljer mest mellan kommunala och fristående gymnasier är den om skolans lokaler. Eleverna vid fristående gymnasier instämmer i högre utsträckning i påståendet att lokalerna är trevliga (11 procentenheters skillnad). För samtliga fem påståenden instämmer en högre andel av eleverna i fristående gymnasier än i kommunala gymnasier. Figur 6 Frågor om trivsel och trygghet. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan Jag är nöjd med verksamheten i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Min skola har trevliga lokaler Västerås stad Övriga utförare Totalt 10

11 Skolresturangen Högst andel instämmande har påståendet om att eleven är nöjd med personalens bemötande (69 procent), följt av påståendet om att eleven är nöjd med miljön där de äter skollunch (66 procent). Det påstående som har minst andel instämmande är huruvida eleven ser fram emot att äta lunch i skolan. Det är också det påstående där det skiljer mest hur elever vid kommunala och fristående gymnasier har svarat. Cirka 76 procent av eleverna vid fristående gymnasier instämmer i påståendet att jämföra med 39 procent av de kommunala eleverna, dvs. 37 procentenheters skillnad. Generellt kan sägas att eleverna vid de fristående gymnasierna i väsentligen högre grad instämmer med påståendena än vad elever vid kommunala skolor gör. Av de fristående gymnasiernas elever instämmer mellan procent av eleverna i de olika påståendena, medan motsvarande för elever i kommunala gymnasier är mellan procent. Figur 7 Frågor om skolrestaurangen och skolmaten. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag tycker om maten i skolan Jag brukar äta mig mätt i skolan Jag är nöjd med miljön där jag äter i skolan Jag är nöjd med personalens bemötande i restaurangen Jag ser fram emot att äta lunch i skolan Västerås stad Övriga utförare Totalt 11

12 Fritid 92 procent av eleverna som besvarat enkäten instämmer med påståendet att de känner sig trygga i sitt bostadsområde. Beaktas bör att särgymnasiets elever inte haft med denna fråga i enkäten. För frågorna om fritidaktiviteter har svarsskalan varit: Nästan aldrig, Någon gång per månad, Någon gång per vecka, Nästan alltid. Diagrammet staplar visar andelen som svarat Någon gång per vecka plus Nästan alltid. I text formuleras detta som minst en gång per vecka. 26 procent engagerar sig minst en gång per vecka i förenings- eller klubbaktiviteter av annan karaktär än idrott och motion. Omkring 37 procent av eleverna engagerar sig i aktiviteter av icke idrottskaraktär utanför klubb eller förening. Vad gäller påståendena om fritid har elever vid kommunala gymnasier svarat att de känner sig något tryggare och att de engagerar sig i något högre utsträckning i andra aktiviteter än idrott och motion än elever vid fristående gymnasier. Figur 8 Frågor om hem och fritid. Andel elever som svarat Någon gång per vecka + Nästan alltid I mitt bostadsområde känner jag mig trygg Hur ofta brukar du engagera dig i andra aktiviteter än idrott och motion i en klubb eller förening? Hur ofta brukar du engagera dig i andra aktiviteter än idrott och motion, men inte i en klubb eller förening? Västerås stad Övriga utförare Totalt 12

13 När det gäller aktivitet av idrott- eller motionskaraktär i förening/klubb är det 43 procent som engagerar sig minst en gång per vecka. En något högre andel av eleverna vid kommunala gymnasier idrottar/motionerar i förening/klubb än eleverna vid de fristående gymnasierna. 58 procent svarar att de idrottar eller motionerar minst en gång i veckan, men då inte i regi av någon förening/klubb. Figur 9 Frågor om idrott och/eller motion. Andel elever som svarat Någon gång per vecka + Nästan alltid Hur ofta brukar du idrott eller motionera i klubb/förening? Hur ofta brukar du idrott eller motionera, men inte i klubb/förening? Västerås stad Övriga utförare Totalt I enkäten fick eleverna även besvara frågor kring hur ofta de besöker olika typer av verksamheter/aktiviteter. Det vanligaste är att elever besöker sportevenemang på fritiden, vilket 16 procent av eleverna uppger att de gör minst en gång per vecka. Knappt 11 procent besöker bibliotek minst en gång i veckan och ungefär 7 procent besöker fritidsgård/-klubb minst en gång i veckan och en nästan lika stor andel besöker badhus lika frekvent. Figur 10 Frågor besök till olika verksamheter/evenemang. Andel elever som svarat Någon gång per vecka + Nästan alltid Hur ofta brukar du besöka fritidsgård/fritidsklubb? Hur ofta brukar du besöka bibliotek? Hur ofta brukar du besöka badhus? Hur ofta brukar du besöka sportevenemang? Västerås stad Övriga utförare Totalt 13

14 När det gäller frågan om hur ofta eleven äter frukost så svarar totalt sett 64 procent att de nästan alltid äter frukost och 12 procent att de nästan aldrig äter frukost. Det föreligger inte några större skillnader mellan hur eleverna svarat vid kommunala gymnasier respektive fristående gymnasier. Vid kommunala gymnasier svarar 63 procent att de nästan alltid äter frukost, medan motsvarande siffra för fristående gymnasier är 66 procent. Figur 11 Fråga om hur ofta eleven äter frukost Västerås stad Övriga utförare Nästan alltid Någon gång per vecka Någon gång per månad Nästan aldrig Totalt Eleverna fick också besvara en fråga hur ofta de besöker museum/utställning. 19 procent av eleverna besöker museum eller utställning minst någon gång per månad. Resterande svarar att de nästan aldrig besöker museum/utställning. Figur 12 Fråga om hur frekvent eleven besöker museum/utställning Västerås stad Övriga utförare Totalt Nästan alltid Någon gång per vecka Någon gång per månad Nästan aldrig 14

15 Samhällsengagemang Avslutningsvis i enkäten fanns ett antal frågor på temat samhällsengagemang. I diagrammet nedan visas endast totalresultatet och hur eleverna svarat per typ av utförare återfinns i tabellbilaga. Svarsalternativen för dessa frågor var Det har jag gjort, Det skulle jag kunna tänka mig att göra, Det skulle jag aldrig göra. Det som störst andel elever har gjort är att ha chattat, debatterat eller bloggat om samhällsfrågor och politik samt att ha skrivit insändare, vilket 12 procent svarar att de gjort. Det som minst andel av eleverna, endast två procent, har gjort är att lämna medborgarförslag till kommunen. Det som störst andel aldrig skulle kunna tänka sig att göra är att delta i bojkotter. Av eleverna svarar 70 procent detta. Däremot skulle en hög andel kunna tänka sig att skriva insändare, vilket 39 procent svarat. För samtliga frågor är det mellan procent som anger att de aldrig skulle göra det som det frågas om, medan mellan procent kan tänka sig att göra det som de tillfrågas om. Figur 13 Frågor om politiskt engagemang. Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet? Delta i demonstrationer? Delta i bojkotter? Lämna medborgarförslag till kommunen? Ta kontakt med någon politiker? Skriva insändare? Det har jag gjort Det skulle jag kunna tänka mig att göra Det skulle jag aldrig göra Efter frågorna om man haft eller skulle kunna tänka sig att politiskt engagera sig följde en fråga om eleven skulle vilja vara med och påverka samhällsfrågor i Västerås. Totalt sett anger 30 procent av eleverna att de skulle vilja vara med och påverka. Nästan lika många, 29 procent, av eleverna vill däremot inte vara det. Det är 41 procent som inte vet om de vill vara med och påverka. 15

16 Figur 14 Vill du vara med och påverka samhällsfrågor i Västerås? Totalt Ja Nej Vet inte En följdfråga ställdes kring varför eleven inte vill vara med och påverka samhällsfrågor. Instruktionen i enkäten var att endast de som svarat nej på frågan innan skulle besvara följdfrågan. Emellertid är det så att det är fler som besvarat följdfrågan än de som svarat nej på frågan innan. Svaren från de elever som inte svarat nej kan vara intressanta. Att man svarat Vet inte och därefter besvarat följdfrågan med att man exempelvis Kan för lite om hur man ska göra kan anses rimligt. Likaså att eleven kanske svarat Ja på att de vill vara med men att de på följdfrågan svarat något av alternativen Kan för lite om hur jag ska göra, Har inte tid, Tror inte det spelar någon roll, kan också anses rimligt. I tabellen nedan redovisas samtliga svar oavsett vad eleverna svarat på föregående fråga. Den här frågan är också en multifråga vilket innebär att eleven har möjlighet att svara flera olika alternativ. Den slutsats som kan dras är att flest elever svarat att de inte är tillräckligt intresserade. Därefter har flest svarat att man kan för lite om hur man ska göra. Minst antal svar har inkommit på alternativet, Annat och Jag tror inte att det spelar någon roll. Figur 15 Frågor till elever i gymnasieskolan, årskurs 2. Svar på frågan varför de inte vill vara med och påverka. Anges som antal per svarsalternativ Varför vill du inte vara med och påverka? Västerås stad Övriga utförare Totalt Kan för lite om hur jag ska göra Är inte tillräckligt intresserad Har inte tid Tror inte att det spelar någon roll Annat Tittar man på samtliga svar som inkommit så utgör svarsalternativet Kan för lite om hur jag ska göra 27 procent av svaren, svarsalternativet Är inte tillräckligt intresserad 32 procent av svaren, svarsalternativet Har inte tid 16 procent av svaren, Tror inte det spelar någon roll 9 procent av svaren och Annat 6 procent av svaren. Observera här att det för samtliga svarsalternativ alltså inte är andel bland eleverna. Det som presenteras är inkomna svar per svarsalternativ i relation till samtliga svar som inkommit. Detta beror på att eleverna kunnat svara flera alternativ. 16

17 Könsuppdelade resultat Över lag kan ses att killarna i de kommunala gymnasierna i högre grad instämmer i påståendena nedan. Störst skillnad finner man i påståendet Mina lärare informerar om olika yrken som intresserar mig, där 48 procent av killarna instämmer att jämföra med 30 procent av tjejerna. Det påstående där en större andel tjejer instämmer är påståendet På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad, där 79 procent av tjejerna instämmer i jämförelse med 79 procent av killarna. Ett påstående återfinns i diagrammet nedan som inte återfinns i kommande diagram för fristående utförare. Det var bara elever i Särgymnasiet som fick förhålla sig till påståendet På min skola behandlar de vuxna eleverna på ett bra sätt, påståendet markeras i figur 16 med en asterisk. Dessa elever går bara i skolor i kommunal eller självstyrande regi. En större andel av killarna, 94 procent, vid Särgymnasiet instämmer i detta påstående medan tjejerna instämmer till 91 procent. Figur 16 Frågor om lärarna och arbetsmiljön. Västerås stad inklusive Edströmska gymnasiet Kille Tjej På min skola behandlar de vuxna eleverna på ett bra sätt* Min skola har trevliga lokaler Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 100% 80% 60% 40% Mina lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad 20% 0% Mina lärare informerar om olika yrken som intresserar mig På min skola ingriper de vuxna om elever behandlar varandra illa Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det På min skola pratar de vuxna och eleverna om hur vi ska bete oss mot varandra Lärarna i min skola behandlar killar och tjejer lika Min skola förbereder mig inför framtida studier och yrkesval Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 17

18 För elever vid fristående gymnasier ser det något annorlunda ut. Där kan man inte se den tydliga övervikt för instämmande från killarna i vissa påståenden som man gör vid kommunala gymnasier. Av eleverna vid de fristående gymnasierna instämmer en större andel av killarna i tio av tolv påståenden, men skillnaden är endast mellan 1-4 procentenheter. För endast ett av påståendena är andelarna lika stora mellan könen, nämligen Min skola förbereder mig inför framtida studier och yrkesval. Störst skillnad återfinns i påståendet Mina lärare informerar om olika yrken som intresserar mig. En större andel av killarna, instämmer i påståendet att lärarna informerar om olika yrken, 45 procent i jämförelse med 41 procent av tjejerna. Figur 17 Frågor om lärarna och arbetsmiljön. Fristående gymnasier Kille Tjej Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 100% Mina lärare ger extra skoluppgifter för Min skola har trevliga lokaler de som vill lära sig mer 80% På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad På min skola ingriper de vuxna om elever behandlar varandra illa 60% 40% 20% 0% Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst Mina lärare informerar om olika yrken som intresserar mig På min skola pratar de vuxna och eleverna om hur vi ska bete oss mot varandra Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Lärarna i min skola behandlar killar och tjejer lika Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Min skola förbereder mig inför framtida studier och yrkesval 18

19 För de elva påståenden som nästa diagram visar instämmer tjejerna i något större utsträckning i ett av elva påståenden och killarna instämmer i högre grad än tjejerna i sju frågor. För tre påståenden är andelen som instämmer lika stor mellan könen. Det påstående där resultatet skiljer mest mellan tjejer och killar är påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, där tjejerna instämmer till 61 procent och killar till 71 procent. Detta påstående fanns endast i enkäterna till Särskolans elever. Påståendet Lärarna motiverar mig så jag blir intresserad av att lära mig mer är ny för årets enkät och tjejerna vid kommunal gymnasieskola instämmer till 52 procent medan killarna instämmer till 58 procent. Figur 18 Elevens uppfattning om skolan. Västerås stad inklusive Edströmska gymnasiet Kille Tjej Om skoluppgifterna är för svåra får jag hjälp hemma Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan 100% 80% Jag är nöjd med verksamheten i skolan Jag behöver min dator för att klara mitt skolarbete Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar 60% 40% 20% 0% Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Lärarna motiverar mig så jag blir intresserad av att lära mig mer Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 19

20 Killarna på fristående gymnasier instämmer i högre grad än tjejerna i sju av tio påståenden. För tre av tio påståenden instämmer tjejerna i något större utsträckning. Det påstående där resultatet skiljer mest mellan tjejer och killar är påståendet Jag har arbetsro i skolan, där tjejerna instämmer till 75 procent killar till 85 procent. Tjejerna har svarat att de instämmer till 69 procent på den nya frågan Lärarna motiverar mig så att jag blir intresserad av att lära mig mer. På samma fråga har killarna svarat instämmande till 73 procent. Figur 19 Elevens uppfattning om skolan. Fristående gymnasier Kille Tjej Om skoluppgifterna är för svåra får jag hjälp hemma Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan 100% 80% 60% Jag är nöjd med verksamheten i skolan Jag behöver min dator för att klara mitt skolarbete 40% 20% 0% Jag känner mig trygg i skolan Lärarna motiverar mig så jag blir intresserad av att lära mig mer Jag har arbetsro i skolan Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 20

21 Killar vid de kommunala gymnasierna instämmer i större utsträckning med alla påståenden kring skolmaten och miljön i restaurangen. Störst skillnad mellan tjejernas och killarnas instämmande finns för påståendet Jag brukar äta mig mätt i skolan. För detta påstående instämmer 40 procent av tjejerna medan 56 procent av killarna instämmer. Figur 20 Frågor om skolrestaurangen. Västerås stad inklusive Edströmska gymnasiet Kille Tjej Min skola tillhandahåller bra luncher 80% Jag ser fram emot att äta lunch i skolan 60% 40% 20% Jag tycker om maten i skolan 0% Jag är nöjd med personalens bemötande i restaurangen Jag brukar äta mig mätt i skolan Jag är nöjd med miljön där jag äter i skolan 21

22 Även vid fristående gymnasier instämmer killarna i högre grad än tjejerna för fem av sex påståenden. Jag är nöjd med miljön där jag äter i skolan är det påstående där tjejerna instämmer i högre andel, 89 procent, än killarna som instämmer till 83 procent. Det är också påståendet där skillnaden mellan tjejer och killar vid de fristående gymnasierna är störst. Figur 21 Frågor om skolrestaurangen. Fristående gymnasier Tjej Kille Jag ser fram emot att äta lunch i skolan Min skola tillhandahåller bra luncher 100% 80% 60% 40% 20% 0% Jag tycker om maten i skolan Jag är nöjd med personalens bemötande i restaurangen Jag brukar äta mig mätt i skolan Jag är nöjd med miljön där jag äter i skolan Svarsalternativ Annat/Vill ej svara På bakgrundsfrågan om kön i årets undersökning fanns svarsalternativen tjej, kille, men även annat/vill ej svara, vilket var nytt i årets enkät. Totalt valde 42 elever att svara annat/vill ej svara, 15 inom fristående gymnasieskolor och 27 inom kommunala gymnasieskolor. Svarsalternativet erkänner att alla elever inte identifierar sig som kille eller tjej eller att de av annat skäl inte vill uppge kön. Antalet svarande är för litet för att kunna dra några slutsatser av resultatet, det går heller inte att identifiera varför de har valt svarsalternativet, dvs. om svaret syftar till Annat eller Vill ej svara. I frågorna nedan instämmer gruppen i mindre utsträckning än tjejer och killar generellt. Detta skulle dock kunna bero på att svarsalternativet Vill ej svara tenderar att vara ett missnöjesalternativ, därtill är det för få svarande för att kunna dra tillförlitliga slutsatser. Figur 22 Elevens uppfattning om skolan. Elever som valt att svara annat/vill ej svara på bakgrundsfrågan om kön. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Påstående Västerås stad Övriga utförare Totalt tjejer Jag är nöjd med bemötandet jag får i skolan 50% 64% 88% 88% Jag är nöjd med verksamheten i skolan 54% 67% 84% 84% Jag känner mig trygg i skolan 64% 67% 94% 93% Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 52% 60% 79% 84% Jag får vara med och utvärdera mina lärare undervisar 60% 50% 61% 64% Totalt killar 22

23 Tidsjämförelser I sammanställningen nedan återfinns totalresultatet för samtliga frågor där jämförelse kan göras för ett eller flera år bakåt i tid. Värdena kan ha förändrats något för tidigare år beroende på att sent inkomna och inlästa enkäter återfinns i resultatet nedan. Mellan år 2014 och år 2016 skiljer resultatet inte nämnvärt för de frågor som är kopplade till den pedagogiska verksamheten. För påståendena kring om lärarna ger eleven möjlighet att lära på det sätt som passar denne bäst är andelen instämmande något högre än tidigare år. Inget av påståendena har en mindre andel instämmande elever i relation till föregående mätning. Högst andel instämmande elever återfinns i påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Ordalydelsen i frågan har ändrats i årets enkät genom att byta ut ordet målen till kunskapskraven. Figur 23 Frågor om relationen lärare och elev. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Mina lärare ger extra skoluppgifter för de som vill lära sig mer Mina lärare ger mig möjlighet att lära på de sätt som passar mig bäst Mina lärare informerar om olika yrken som intresserar mig Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Min skola förbereder mig inför framtida studier och yrkesval 23

24 För påståendena i diagrammet nedan har andelen instämmande ökat något för tre av fyra påståenden. Det påstående för vilket andelen instämmande minskat är Jag vet vad jag ska göra för att nå kunskapskraven i de olika ämnena och 2015 instämde eleverna till 78 procent i detta påstående medan de i år instämde till 76 procent. Ordet kunskapskraven är markerat med en asterisk i diagrammet för att visa på ändrad ordalydelse mellan åren. Påståendet Skolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer återfanns endast i enkäterna till särgymnasiet år 2016 till skillnad från 2015 och 2014 då den fanns som fråga i samtliga enkäter till gymnasieskolan. För detta påstående är andelen som instämmer i årets enkät 67 procent, att jämföra med 2014 och 2015 där andelen instämmande var 50 respektive 48 procent. Därmed kan inga jämförelser göras mellan åren av svaren på frågan. Figur 24 Frågor om information, nyfikenhet och utvärdering. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven* i de olika ämnena Jag får vara med och utvärdera hur mina lärare undervisar Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 24

25 I förra årets skolenkät utökades frågorna om skolrestaurangen och skolmaten. För fyra av sex påståenden i detta frågekluster är andelen som instämmer mindre i år än förra året. För påståendet Min skola tillhandahåller bra luncher är skillnaden på hur eleverna har svarat störst. Antalet instämmande 2015 var 44 procent och i år instämde 60 procent i påståendet. I samma påstående instämde 59 procent år Något fler elever instämde i påståendet Jag är nöjd med personalens bemötande i restaurangen i årets enkät i jämförelse med Figur 25 Frågor om skolmaten och skolrestaurangen. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag ser fram emot att äta lunch i skolan Jag är nöjd med personalens bemötande i restaurangen Jag är nöjd med miljön där jag äter i skolan Jag brukar äta mig mätt i skolan Jag tycker om maten i skolan Min skola tillhandahåller bra luncher 25

26 Om man jämför de två senaste mätningarnas resultat för påståenden kring miljön och normer på skolan så ökar resultatet av instämmande elever något för tre av sex påståenden i år. För påståendet På min skola pratar de vuxna och eleverna om hur vi ska bete oss mot varandra är det en något större andel (75 procent) som instämmer i år än i fjol (73 procent) och även en något större andel än för två år sedan (74 procent). Två påståenden återfinns i enkäten där resultaten backat år för år sedan 2014, nämligen På min skola behandlar de vuxna eleverna på ett bra sätt, för två år sedan svarade 98 procent av eleverna att de instämmer i påståendet, förra året instämde 96 procent och i år 93 procent av eleverna. Också påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter backar från år till år, från 81 procent instämmande år 2014 till 77 procent år Figur 26 Frågor om normer och värdegrundsarbete. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Lärarna i min skola behandlar killar och tjejer lika På min skola pratar de vuxna och eleverna om hur vi ska bete oss mot varandra På min skola ingriper de vuxna om elever behandlar varandra illa På min skola behandlar de vuxna eleverna på ett bra sätt På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad 26

27 När det gäller påståendena kring trivsel och nöjdheten med skolan så är andelen instämmande lika som vid förra årets mätning för tre av fem påståenden. Totalt sett är det 84 procent som instämde med att de var nöjda med verksamheten i skolan, vilket dock är en något mindre andel än år 2014 då den var 85 procent. Den andel som minskat mest sedan år 2014 är de som instämmer med att de är nöjda med bemötandet de får i skolan. I år instämde 87 procent medan det år 2014 var 89 procent som instämde. Instämmande i påståendet om att elever känner sig trygga i skolan har de senaste tre åren legat på 93 procent. Figur 27 Frågor om trivsel och trygghet. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag är nöjd med det bemötande jag får i skolan Jag är nöjd med verksamheten i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Min skola har trevliga lokaler 27

28 Behovet av teknisk utrustning i form av dator eller lärplatta för att klara skolarbete eller arbeta i skolan är stort. Påståendet Jag använder dator/lärplatta varje dag i mitt arbete gavs bara till elever i särgymnasiet. Där har andelen som instämmer ökat från 69 procent till 86 procent mellan åren Den frågan är i diagrammet markerat med en asterisksymbol*. Det andra påståendet, Jag behöver dator för att klara mitt skolarbete har ställts till övriga gymnasieelever och här ser man att en något mindre andel instämmer med påståendet i år (87 procent) än förra året (88 procent). Det är en högre andel i år som svarar instämmande på påståendet att de får hjälp hemma om skoluppgifterna är för svåra. Förra året instämde 66 procent i påståendet att jämföra med 72 procent i år. Figur 28 Frågor om teknisk utrustning samt hjälp på hemmaplan. Andel elever som svarat 3+4 på den fyrgradiga skalan Jag använder dator/lärplatta varje dag i i mitt arbete* Jag behöver min dator för att klara mitt skolarbete Om skoluppgifterna är för svåra får jag hjälp hemma 28