där stadsmässighet möter landsbygdens kvaliteter KONSEKVENSER SOCIAL HÅLLBARHET

Transkript

1 Stad och land där stadsmässighet möter landsbygdens kvaliteter SOCIAL HÅLLBARHET Genom att låta både staden och landsbygd ta plats i kommunens utveckling kan Väsby erbjuda ett brett utbud av livsstilar och boenden.väsby blir en kommun för alla och för livets alla skeden. Den utbudsrika staden tillåts växa fram i centrala Väsby från Infra City i söder till Ladbrovägen i norr med Stockholmsvägen och Bergaskogen som avgränsning i öst och väst. Landet frodas genom stärkta orter med egna identiteter och olika lantliga kvaliteter i östra kommundelen. Inom stadens gränser utvecklas boenden med olika upplåtelseformer. Högre bebyggelse tillåts på strategiska platser medan stadsradhus, kollektivhus, flerbostadshus med butiker i bottenvåningarna är vanligare inslag. Den täta staden stimulerar handel i bottenvåningar och på torgen. I strukturen finns plats för efterfrågade verksamheter som KFC Kentucky Fried Chicken och klädkedjan Hollister. Både kommunal och kommersiell service ligger i den direkta närheten och underlaget av människor skapar förutsättningar för ett brett kulturutbud med exempelvis bio, konserter och konsthallar. Dagens industriområden vid järnvägen flyttas till kommunens södra utkanter och ersätts med en blandad stadsmässig bostadsbebyggelse. I staden finns ett nät med gång- och cykelvägar som underlättar för stadsbon att ta sig till målpunkter inom staden. Den täta strukturen skapar förutsättningar för kollektivtrafiken att utgöra ett attraktivt alternativ till bilen. Det lantliga boendet i kommunens östra delar förtätas runt befintliga mötesplatser med kompletterande bostads- och upplåtelseformer. Exempelvis kan hyresrätter och flerbostadshus väl anpassade efter områdets karaktär komplettera den starka villaprägel som råder idag.villabebyggelsen kommer även den att expandera i lämpliga förtätningslägen. I staden och landet ser mötesplatserna olika ut vilket utgör styrkan i förslaget. I centrala Väsby möts människor i urbana miljöer på caféer, restauranger, stadsparker i handelslägen och på olika kulturevenemang. På landet stärks de mötesplatser som finns idag som kan vara allt från fotbollsplanen till skolan och gårdsbutiken. På landet finns andra mötesplatser i form av sköna promenadstråk, naturmiljöer och platser för bär- och svampplockning. Kommundelarna förbinds med promenadstråk, gång- och cykelvägar och till viss del bilvägar. Kommundelarna kommer även fortsättningsvis vara bilberoende till viss del samtidigt som målet är att ytterligare stärka kollektivtrafiken genom förtätning i de olika kommundelarna. Väsbys identitet är mångsidighet och närhet, närhet till staden och närhet till större gröna och blå värden. Genom att öka stadsmässigheten i centrala delarna samtidigt som villasamhället i östra delarna får utvecklas i långsammare takt, erbjuds många livstilar nära varann. Västra delen med stadsidentifikation och östra delen med lantlig identitet, konkurrerar inte utan kompletterar varandra. Parkerna i stadsmiljön präglas av multifunktion, här kan man både vila, sitta i solen eller använda iordningsställda platser (boule, parcour, klättring). Här framhävs paus och umgänge. I östra delen framhävs de sammanhängande strövområdena, längre vistelse i naturen och besöksmål såsom grillplatser, eller kulturmiljön. En förtätning av stadskärnan innebär att fler aktiviteter kan äga rum vilket kan levandegöra de offentliga rummen. De mötesplatser som redan finns i kommunen såsom torg, parker och idrottsplatser kan stärkas. Ett ökat folkliv i den centrala kärnan kan medföra att upplevelsen av trygghet förbättras. Ökad anonymitet kan samtidigt motverka detta. En blandad bebyggelse motverkar demografisk och socioekonomisk segregation. Stategin kan innebära att Väsby som kommun inte kommer att få en samlad identitet, utan tydligare lokala identiteter. I den östra delen blir det enklare att bevara och lyfta fram kulturmiljöer än i den centrala kärnan som förtätas. EKONOMISK I de centrala och västra delarna av Väsby kommer det att finnas underlag för en mångfald av kommunal service. I kommunens östra delar kommer detta inte att vara möjligt. Det kommersiella serviceutbudet kommer att öka i kommunens centrala delar. Företag och verksamheter riktade mot kundmöten kommer att gynnas av stadsbildningen. I övriga delar av kommunen kommer det att krävas ett lokalt engagemang för att kunna få kommersiell service. För att stötta den lokala ekonomin på kommunens östra sida behöver man se över möjligheten att jobba i sitt eget bostadsområde, tjänster, kontor, lättare service och produktion. Den regionala ekonomin gynnas av att kunna verka både i en tät stadsstruktur och i en glesare bebyggelsemiljö. EKOLOGISK Jämför man med strategin Ett enat Väsby påverkas den centrala tätortsnära grönstrukturen mer negativt medan den omgivande regionala grönstrukturen i kilarna bevaras i samma uträckning. Det finns dock en risk att brist uppstår i de centrala delarna eftersom fler bostäder ska inrymmas på en mindre yta. Ur den biologiska mångfaldens synpunkt innebär förslaget bland annat att den nya bebyggelsen inte gör intrång i kilarna. Den omgivande grönstrukturen bevaras. När det gäller klimatanpassning och förändring finns det risk för urban värmeeffekt och att vi får mindre ytor som kan infiltrera dagvatten då mer grönstruktur behöver tas i anspråk för att möta en växande befolkning och tätare bebyggelsestruktur. Möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt förbättras med närheten till t.ex. pendeltåg. För risk, buller och luftkvalitet gäller bland annat att bilberoendet blir mindre med en tätare central struktur medan de östra delarna får oförändrad biltrafik. Mer kollektivtrafik blir följden i de centrala delarna. Större närhet till allt gör att fler cyklar och går. För den tekniska försörjningen blir det överlag enklare med fler människor samlade på en koncentrerad yta. Kortare avstånd som kräver mindre transport gör att det blir lättare att få till en mer effektiv avfallsinsamling. Möjligheten att ansluta till t.ex. fjärrvärmeverket blir enklare med en mer samlad bebyggelse. GENOMFÖRANDE En sammanhållande stadskärna ger kostnadseffektiva infrastrukturinvesteringar. Det blir fler invånare som är med och delar på kostnader för anläggning och drift av en och samma yta eller investering. Stadens tillväxt börjar genom förtätning av Fyrklövern- och Stationsområdet. I östra delarna utpekas tre stadsdelscentra. I de olika stadsdelarna kan kommunala investeringar i form av förstärkning av ledningar och vägar av olika slag behöver övervägas till en början. Kommunen kan vara drivande i utveckling i egenskap av markägare i stora delar av utvecklingsförslaget.vid Glädjen tillåts en koncentration av verksamheter och centrumbildning som försörjer både omlandet och E4:ans användare. social ekologisk Väsbybor har rätt 2. varierat 1. Folkliv boende 3. prio gröna omr Ett lärande Väsby Väsby ligger rätt Väsby vågar och gör nära/bra överbrygg kul och 10. pröva delaktighe samarbet idrottsko 5. lärande studentst kommuni a fys. barriärer attraktiv nytt t e mmun k. 4. bef.ökn. för alla ad ekonomisk Väsby tänker längre 15.miljö och näringsliv klimatföre välkomna döme nde, trygg frodas

2 Ekodukt Sociodukt Väsbyån Bebyggd sociodukt Stadsdelens avgränsning, både grönstruktur och bebyggd miljö Stadsdelens starkaste mötesplats - förtätas Gröna lungor, parker, stråk och kulturmiljö som utvecklas och skyddas (kräver en mera fullständig analys) Lagerverksamhet och tillverkningsindustri utanför tätorten Stad och land

3 IDENTITET Stark identitet attraherar nya Väsbybor Stadskärnan utvecklas och stärks väster om E4 med stationen som centralpunkt. Den östra delen av kommunen fortsätter att utvecklas mer spontant som det gör idag, villasamhälle och radhusområde. Identiteten blir mångsidig då två olika slags identiteter utvecklas. Det finns en blandning mellan stadsmässig identitet och lantlig identitet. Järnvägen och pendeltågsstationen blir Väsbys knutpunkt. Stategin kan innebära att Väsby som kommun inte kommer att få en samlad identitet, utan en tydligare uppdelning. E4 överbryggas Förtätning i den centrala kärnan och i den östra kommundelens stadsdelscentrum kan leda till missnöje. Segregationen kvartstår då villaområden och flerbostadsområden fortfarande blir åtskilda. Det är viktigt att kommunen strävar efter att öka demografisk och socioekonomisk blandning. Förtätning med olika boendeformer i stadskärnan i västra kommunen kan innebära att det går att stanna kvar i kommunens olika delar under livets olika faser. I den östra delen kan boende behöva flytta i livets olika skeden.

4 STADSLIVET Mötesplatser, trygghet Upplevelsen av gemenskap kan stärkas i stadsdelscentrumen i den östra delen av kommunen. En ökad anonymitet i den centrala kärnan kan innebära att upplevelsen av tryggheten försämras. Samtidigt kan ett ökat folkliv göra att upplevelsen av trygghet förbättras. Bildandet av stadsdelskärnor i den östra delen kan utgöra en grund för granngemskap med torg, park verksamhet. Detta kan förlängningen öka upplevelsen av trygghet. Upplevelsen av trygghet kan också stärkas då man känner till sitt grannskap bättre. Det är viktigt med tydliga mötesplatser för att öka upplevelsen av trygghet. Trygghetsupplevelsen kan påverkas negativt av segregation. Barriären vid E4 kommer inte överbryggas.

5 BARNENS VÄSBY Social kontroll, socialt kontaktnät Barnens Väsby kommer se olika ut i den centrala kärnan och i den östra delen av kommunen mot bakgrund av bebyggelseutvecklingen. Vid förtätning är det viktigt att ta tillvara på de mötesplatser som finns i den centrala kärnan och förbättra deras kvalitet. Det är viktigt att det finns lekplatser av hög kvalitet. Förskolor i bottenplan ställer krav på publika lekplatser. De halvprivata bostadsgårdarna i den centrala kärnan behöver planeras noggrant för att det ska finnas tillgång på barnvänliga platser. Det är viktigt att det finns rekreationsytor för barn. Det är viktigt att de naturliga mötesplatserna stärks i den östra delen av kommunen. Det är viktigt att barnen har tillgång till grönområden. Den östra delen av kommunen kommer få en mer spontan utveckling av platser för barn än den centrala kärnan. Det finns risk för ökad boende- och skolsegregation bland barn i kommunen. Barriären vid E4 överbryggas inte vilket får konsekvenser för barnens rörlighet. Barnen på den östra sidan kommer inte få samma tillgänglighet till kulturaktiviteter som barn i den västra.

6 KULTURMILJÖ Grönstruktur för rekreation Det är viktigt att identifiera värdefulla kulturmiljöer när man förtätar den centrala kärnan och identifiera de årsringar som finns. Utvecklingen av den västra delen kommer skilja sig från utvecklingen av den östra. Viss kulturmiljö måste också ge plats för ny bebyggelse i stadsmiljön, men kulturmiljö skapas under varje tidsålder. Det viktigt att bevara årsringar som skapar attraktivitet och mångfald. I den östra delen blir det enklare att bevara och lyfta fram kulturmiljöer. Det är svårare att bevara och tillvarata kulturmiljön när man förtätar i den centrala kärnan. Viss kulturmiljö måste också ge plats för ny bebyggelse, men kulturmiljö skapas under varje tidsålder. En snabb utveckling i den västra delen av staden påverkar kulturmiljön. I den östra delen av kommunen kommer utvecklingen påverka kulturmiljön mindre. En snabb utveckling i den centrala kärnan påverkar kulturmiljön. Kulturmiljölandskapet blir lidande på sikt eftersom expansionen måste ske på orörd mark. Underhåll och drift kommer vara beroende av lokalt engagemang.

7 BOSTADSFÖRSÖRJNING Mångfald av bostäder Stadskvaliteter eftersträvas i kommunens västra del. I den östra delen är bebyggelsen villa och radhusområden. I lägen som förtätas ska det finnas variation av bebyggelse. T.ex. stadsradhus, boendelösningar såsom byggemenskaper och trygghetsboende. Det kommer bli en brist på variation på den östra sidan. Höga byggnader eftersträvas möjligen i kollektivtrafiknära lägen. Fler bostäder tillkommer vid förtätning. Att kunna bo kvar inom samma område under livets olika faser är förbehållet de som lever i stadsmiljö. Äldre boende i den östra delen av kommunen kommer behöva överväga sin bostadssituation. Kommunen måste eftersträva att det blir variation av bebyggelse och upplåtelseformer där det saknas en variation. Kommunen tillåter ändå viss tillkommande gles bebyggelse i de östra delarna. Det är viktigt med en välgenomtänkt förtätning. Man måste t.ex. ha tydliga motiv med var man placerar höga hus annars riskerar hela centrala delen få en skala som inte är tilltalande. Kommunen kommer behöva ta ett ansvar för att skapa en demografisk variation i olika områden för att inte öka segregation.

8 UTBILDNING Särprägel, specialinriktning Befolkningsutvecklingen innebär att det kommer behövas fler skolor i den centrala kärnan. Förtätning i kommunens västra delar kommer innebära att det kommer behövas fler skolor och kan innebära utrymmesbrist på skolgårdarna. Människor kommer bo nära sina skolor men viss skolskjuts kommer fortfarande att behövas. Möjligheten att bygga studentbostäder finns i den centrala kärnan. Väsbys attraktionskraft som studentbostadsort kan öka med en tydlig stadskärna.

9 KOMMUNAL SERVICE Skattefinansierad välfärdsverksamhet (utbildning, barnomsorg, vård, omsorg, fritid, kultur, idrott mm) Befolkningsunderlaget för en mångfald av kommunal service finns i det tätbebyggda Väsby. I de östra kommundelarna och i glesbygden är detta inte möjligt i samma utsträckning. I de glesare kommundelarna kan inte alla typer av välfärdstjänster och kommunal service erbjudas överallt. Kundunderlaget kommer vara begränsat eftersom exploateringen blir mycket försiktig och den stora befolkningsökningen uteblir. För att enheterna ska kunna ges möjlighet till ekonomisk lönsamhet behöver människor röra sig mellan kommundelarna och in till staden för att få hela sitt behov av kommunal service tillgodosedd under sin livscykel. Investeringar i kommunala lokaler och verksamheter som etableras på den östra sidan koncentreras till utpekade mötesplatser och torgbildningar, dels för att vara tillgängliga för många, dels för att samverka kring det lokala näringslivet och verka tillsammans med kommersiell service. I staden blir det lättare att tillåta kommunal service geografiskt utspritt och ha flera enheter med samma inriktning på grund av den täta befolkningsstrukturen och det stora befolkningsunderlaget. Idrottsanläggningar utvecklas i de östra områdena där ytor och större grönområden finns. Det ryms inga nya stora idrottsanläggningar i den täta staden utöver oaser och stadsdelsnära parker. I stadsdelsparkerna planeras små spontanidrottsplatser och träffpunkter som gör att människor gärna rör sig i staden. Stadsborna hänvisas till de östra och mer perifera kommundelarna för att uppleva rekreation i naturen och nyttja större idrottsarenor. Kulturutbud som bio, konserter, utställningar, bibliotek etc koncenteras till den täta staden. Befolkningen från övriga kommundelar får vara beredda att ta sig in till staden för att få dessa upplevelser.

10 KOMMERSIELL SERVICE Tjänster, varor, upplevelser och rekreation i närområdet (frisör, kiosk och närlivsbutik) Det blandade utbudet av kommersiell service ökar i de centrala delarna. I kommunens övriga delar krävs ett större engagemang för att behålla kommersiell service. Den täta staden erbjuder bra förutsättningar för varierat utbud. Upptagningsområdet i staden ökar i och med stationsområdets framväxt. På östra sidan ges den kommersiella servicen möjlighet att finnas även om det är i betydligt mindre skala och med färre variationer i utbudet. Den kommersiella servicen planeras in vid mötesplatserna/torgbildningarna och med fördel i samarbete med det lokala näringslivet och den kommunala servicen. Att möjliggöra förtätning av bostäder i form av flerbostadshus i anslutning till torgen och mötesplatserna i villaområdena hjälper till att öka kundunderlaget.

11 LOKAL EKONOMI Enskilda näringsidkare i närområdet och den enskildes privata ekonomi Den lokala ekonomin påverkas av att både enskilda näringsidkare och privatpersoner känner samhörighet med den täta stadens identitet. Än viktigare blir identiteten och samhörigheten i de glesare bostadsområdena och på landsbygden, det blir en förutsättning för att den lokala ekonomin ska fungera. Idag finns många fåmansföretag i Väsby, vilket genererar arbetsplatser. När ägarna blir pensionärer försvinner företagen om ingen tar över. Hur kommer nya generationens småföretagare att arbeta? Sker produktion och försäljning av varor och tjänster på samma sätt som nu eller är produktion och exponering/kundmöten på olika platser? Har de butiker eller säljer de på nätet? Företag och verksamheter riktade mot kundmöten kommer att gynnas av stadsbildningen. Hur kan kommunen underlätta för enskilda näringsidkare utanför den täta staden att komma igång och etablera sig på den lokala marknaden? Kan det ske i form av bidrag och hjälp med lokaler för att få in de lokala små handlarna kring torgen/ mötesplatserna? Kommunen kan även hjälpa till att länka samman olika intressenter. För att stötta den lokala ekonomin behöver möjligheten att jobba inom sitt eget bostadsområde ses över. När det gäller de glesare kommundelarnas utveckling bör kommunen se över möjligheten att tillåta enstaka konceptboenden vilket skulle kunna skapa både boende och arbete på en mycket lokal marknad. Den lokala ekonomin gynnas av möjligheten att arbeta och bo på samma ställe, ökade skatteintäkter och ökad förväntning att spendera pengar i närområdet på den lokala marknaden om utbudet är stort.

12 SAMHÄLLSEKONOMISKA MÅL Skatteintäkter, folkhälsa, trygghet, arbetstagare I Väsby stad fungerar de samhällsekonomiska krafterna i den täta stadsstrukturen väster om E4 av egen kraft, medan den glesare bebyggelsestrukturen öster om E4 kommer att behöva stöttning av kommunala medel för bildandet av mötesplats, torg och lokaler. Där tillåts utvecklingen i långsam takt utan ambitioner att skapa förtätning. Det innebär att de samhällsekonomiska krafterna behöver stöttning, eventuellt vid de etableringar som skapats av kommunalt finansierad service i utvalda centra. Anläggande av torg och tillåtelse att bedriva rörelse i bostaden leder också till ökad närvaro dagtid. För samhällsekonomins skull, måste den östra delen acceptera lägre kommunala investeringar, vilket kompenseras av ökad identifiering med hemtrakten och därmed ökad social kontroll. I den täta staden kan kommunen behöva ta ett samhällsansvar för att motverka skadegörelse, utsatthet och anonymitet som kan vara negativa effekter av stadsbildningen. Som helhet upplevs tryggheten som starkare i de glesare delarna som helhet jämfört med att verka och bo i den täta staden. En ökad trygghet leder till mindre skadegörelse, färre brott och ökad trivsel. Det kan vara svårare att bli sedd i en större tät struktur där alla blandas på ett naturligare sätt. För att detta alternativ ska vara samhällsekonomiskt framgångsrikt förutsätter det att kvalitén i staden ökar markant. Stadskvaliteterna måste kunna konkurrera med fördelarna att bo enskilt i lantlig miljö, för att motverka en kraftig vi och dom -känsla som stärks av barriäreffekten som E4:an skapar och skillnaden i bebyggelsestruktur och infrastruktur. På sikt kan man inventera besöksmålen för att utveckla besöksnäringen, vilket skulle stärka kommunens identitet. Utanför stadskärnan exploateras marken försiktigt för att säkerställa grönområden för rekreation och biologisk mångfald. Kommer kommunen ha möjlighet att stötta en turistbyrå för att öka besöksattraktiviteten? Ökad möjlighet att stanna kvar på den lokala arbetsmarknaden kräver satsning på säkra och kvalitativa cykelvägar från villasamhällena in till staden vilket i sin tur kan främja folkhälsan och minska klimatpåverkan.

13 REGIONAL EKONOMI Näringsliv (alla typer av företag inom tjänstesektorn och produktion) inom kommunen och i regionen Den regionala ekonomin mår bra av att kunna verka både i en tät stadsstruktur och i en glesare bebyggelsemiljö. Strategin medverkar till att bjuda in både små och stora ytkrävande företag inom både tjänstesektor och produktion. Det finns möjlighet till skyltläge både vid E4:an och längs järnvägen och staden kommer kunna växa kring ett attraktivt pendlarläge. Det regionala näringslivet fortsätter att etablera sig i Väsby. Det finns en önskan om att kunna utveckla befintliga företag längs E4:an vilket ryms inom strategin. En stark kärna kring Väsby entré kommer öka attraktiviteten till stationsområdet. Det bidrar till ökad in och utpendling. Ett tätare och mer lättillgängligt stationsområde medverkar till att Arlanda kommer närmare och lyfter Väsby som en knutpunkt till resten av regionen och det öppnar för fler företagsetableringar. Ytkrävande, trafikalstrande och ibland bullriga företag/verksamheter med önskemål om etablering inom kommunen kan behöva placeras i mer perifera lägen utanför den förtätade stadskärnan eller längs de större kommunikationsstråken (de större vägnäten och järnvägen). Resan startar i Väsby, men vill du stanna här finns det möjligheter att utvecklas och växa här som företag.

14 TEKNISK FÖRSÖRJNING Kretslopp, avfall, avlopp, energi Det blir överlag enklare att få till teknisk försörjning då fler människor inryms på en mer koncentrerad yta. För den östra sidan, som är mindre tät, blir den tekniska försörjningen något svårare. Kretslopp: Tät struktur underlättar kretslopp med återvinning, både för nya system och närhet till återvinningsstationer Närhet till Käppalatunneln en stor fördel VA: En tät struktur ger kostnadseffektiva anläggningar och skötsel Avfall: Effektiv och energisnål hantering. Energi: Större möjlighet att ansluta fler till fjärrvärme Enklare att nyttja överproduktion från kontor i bostäder, och tvärtom Med förtätningen kommer andelen flerbostadshus att öka. Flerbostadshus drar mindre energi än småhus. Varmare mikroklimat, vilket samtidigt kan öka hälsorisker vid värmeböljor Kostar mer att pumpa upp dricksvatten i höga hus

15 TRANSPORTER Gång-, och cykeltrafik, kollektiv- och biltrafik, varutransporter Gång-, cykel och kollektivtrafiken ökar i de centrala delarna för att fler får nära till både service och kollektivtrafik. Biltrafiken blir oförändrad jämfört med dagsläget i de östra delarna. Människor och tung trafik måste samsas inom den täta staden då en ökad befolkning ökar efterfrågan på leveranser av varor och tjänster. Gång- och cykel möjligheterna blir bättre i de centrala delarna men oförändrat jämfört med dagsläget i de östra delarna. I de centrala delarna får fler nära till kollektivtrafiken. I de östra delarna blir biltrafiken oförändrad medan den minskar i de centrala delarna. En större satsning på utvecklande av gång och cykelvägar i de centrala delarna behövs. Andelen tunga transporter som ska samsas med persontrafiken i de täta delarna ökar.

16 RISK, BULLER, LUFT Svårt med genomluftning, buller och dagvatten men bättre klimat En tätare mer centraliserad struktur ger mindre bilberoende med sammantaget minskat buller och luftföroreningar men samtidigt är dessa mer koncentrerade till områden vid kollektivtrafikknutpunkter. Minskad bilanvändning Fler kommer att bo nära E4 och järnväg vilket gör att fler utsätts för risker med transporter av farligt gods. Ökad kollektivtrafik och ökad gångoch cykeltrafik. Ökat trafikbuller i de centrala delarna men minskat på glesbygden Mer av tätorten ligger utanför Arlandas influensområde. Ökad risk för översvämningar på grund av dagvatten. Ökad risk för överskridande av luftkvalitetsnormer för luft där gaturummen är förtätade. Förtätning inom skyddsområdet för vattentäkten riskerar dess kvalitet.

17 KLIMATANPASSNING Grönstruktur, minskat bilberoende, urban värmeeffekt Mer bostäder ska inrymmas på en mindre yta vilket gör att vi får en tätare bebyggelsestruktur i de centrala delarna jämfört med i dag. Mer grönstruktur i de centrala delarna kommer därför att behöva tas i anspråk för att möta en växande befolkning. Vi kan därför få en större risk för urban värmeeffekt och mindre ytor som kan infiltrera dagvatten. Däremot uppnås en betydligt bättre situation vad gäller möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt med tanke på den närhet till t.ex. pendeltåget som uppnås med denna struktur. Bidraget till klimatförändringarna blir därför mindre. Större risk för negativa effekter på möjligheten till att anpassa sig till et förändrat klimat jämfört med Ett enat Väsby. Detta p.g.a. mindre grönstruktur som kan ta upp dagvatten och utjämna temperaturen. Bidraget till klimatförändring bli mindre då fler får nära till allt bl.a. kollektivtrafik.

18 BIOLOGISK MÅNGFALD Ett rikt växt- och djurliv Stora grönytor och de gröna kilara (*) bevaras. Satsningen på tät bebyggelse i de centrala delarna minskar risken att den tillkommande bebyggelsen tilllåts bre ut sig i den omgivande naturen och i kilarna. Den tätortsnära naturen riskerar dock att minska men dennas bidrag till den biologiska mångfalden är generellt mindre än den omgivande grönstrukturen. Bevarar stora grönytor De gröna kilarna bevaras Ny bebyggelse gör inga stora intrång Skyddar och motverkar att låg bebyggelse tillåts bre ut sig i naturområdena Tar tätortsnära natur i anspråk (*) Begreppet gröna kilar finns beskrivet i Regional utvecklingsplan för Stockholm. Kilarna är sammanhängande grönområden som sträcker sig från Stockholms ytterområden och in mot stadskärnan och har stor betydelse för djur-, växtliv samt för stockholmarnas rekreationsmöjligheter.

19 REKREATION Bostadnära rekreation, grönområden, upplevelsestråk Grönstrukturen i kilarna bevaras med den här strategin men det finns en risk för att brist uppstår i de centrala delarna eftersom fler bostäder ska inrymmas på en mindre yta. För att motverka denna brist får man aktivt arbeta för att utveckla den bostadsnära rekreationen i de centrala delarna. Området kring Edsjön får en mer framträdande betydelse för tätortsnära rekreation med denna strategi. Området däromkring bör därför bevaras obebyggt och en större satsning på upplevelsetråket bör göras här. Den centrala tätortsnära grönstrukturen påverkas mer negativt jämfört med strategin Ett enat Väsby på grund av högre befolkning och täthet på mindre yta. Den omgivande regionala grönstrukturen i kilarna bevaras däremot i samma utsträckning som i strategin Ett enat Väsby.