Olikheterna gör Väsby

Transkript

1 Olikheterna gör Väsby en kommundelsfokuserad utveckling SOCIAL HÅLLBARHET En kommundelsfokuserad utveckling växer främst ur Väsbys redan starka ortsidentiteter. Utvecklingen sker utifrån det som redan är uppbyggt, både fysiskt och socialt. De befintliga strukturerna kompletteras med nya kommundelar i kommunens norra, södra och västra delar.varje kommundel ska ha en intressant och särpräglad karaktär. I olikheterna gör Väsby realiseras visionen om mångfald, olikheter och det finns en plats för alla människor. Kommundelarna vidareutvecklas efter det som uppskattas av invånare i dagsläget och lokala lösningar med egen prägel förordas. På så sätt kan varje kommundels unika och specifika tillgångar lyftas och förstärkas. Det kan till exempel vara fotbollsplanen eller den lokala restaurangen som blir kärnan i den kommande kommundelen. Bebyggelsen är blandad och koncentrerad kring planerade mötesplatser där handel och service har bäst förutsättningar. Mötesplatserna i staden ser olika ut vilket också ger varje kommundel en unik identitet.varje kommundel strävar efter att få nära tillgång till dagligvaruhandel och ska ha kommunal service i form av förskolor och skola. Under det pågående arbetet mot visionen om självförsörjande kommundelar kommer samverkanslösningar mellan kommundelar vara betydelsefulla. Utveckling av lokala identiteter gör att kommungränsen blir mindre viktig och kopplingen till regionen blir viktigare. Kommundelen är avgränsad i en skala som är lätt att uppfatta och förstå vilket främjar upplevelsen av trygghet, närhet och orienterbarhet. En annan trygghetsfaktor är att både vuxna och barn får tillgång till ett stort socialt skyddsnät då människor inom kommundelen kommer känna till varandra och samverka. Det gröna mellan kommundelarna värdesätts och naturområden återfinns såväl mellan som inom kommundelarna. I förslaget om en kommundelsfokuserad utveckling förhåller sig kommundelen inte nödvändigtvis till kommunens förutsättningar utan snarare till regionens. Utvecklingen bygger på att vardagens livs- pussel till stor del löses inom kommundelen medan helgens sysselsättningar är något som kan ske utanför kommundelen, föreslagsvis i grönkilen, Stockholm eller med närheten till Arlanda - varför inte i någon annan del av världen? Tanken är att en kommundel ska ha plats för alla skeden i livet. Det ställer krav på varierade upplåtelseformer och olika bostadslösningar. Det blir en utmaning att hitta platser inom varje kommundel som kan möjliggöra den önskade variationen i bostadsutbudet. Samtidigt som utbudet ska variera ska en kommundels identitet kunna byggas utifrån en karaktäristisk bostadsbebyggelse. Kollektivtrafiken fungerar som en enande länk mellan kommundelarna. Med kollektivtrafik ska kommundelsborna kunna ta sig till andra målpunkter i regionen exempelvis Stockholm, Sollentuna och Järfälla. Inom kommundelarna delar trafikslagen på gaturummet där gångare och cyklister tydligt prioriteras. Kommundelarna kopplas ihop med gena, trygga och upplysta cykelvägar och en attraktiv cykelpendling möjliggörs. För att kommundelar ska kunna utvecklas kring en egen identitet krävs att utvecklingen bygger på en gedigen medborgardialog och medskapande kring kommundelen. I dialogerna deltar medborgare i alla åldrar, politiker, företagare, byggintressenter och tjänstemän. En medborgarbudget som stöder medborgarinitiativ är en grundbult i kommundelens framväxt. De olika kommundelarnas identitet stärks då de ges möjlighet att utvecklas utifrån sina olika egenskaper. Medborgares möjlighet till delaktighet och inflytande i kommundelarna främjas, vilket ökar upplevelsen av gemenskap och trygghet. Närhet till olika former av service i kommundelen skulle underlätta vardagslivspusslet. Barns uppväxtvillkor förbättras med ett sammanhållet grannskap och de sociala skyddsnäten ökar. Att förstärka de olika kommundelarnas identitet kan dock medföra en ökad segregation inom kommunen. Förslaget innebär en sämre lokal kollektivtrafik och målpunkter inom kommunen kan bli otillgängliga för den som inte har tillgång till bil. EKONOMISK Kommundelar med olika identiteter skapar förutsättningar för ett brett utbud av bostäder och blir en attraktiv etableringsort för företag. Förutsättningarna för att tillgodose kommersiell och kommunal service i alla kommundelar är litet på grund av ett begränsat befolkningsunderlag. Förslaget innebär stora kommunala investeringar kring infrastruktur och kommunala lokaler samt att stordriftsfördelar uteblir. En god kollektivtrafikförsörjning är en förutsättning för handel, miljövänligt resande och pendling och att få in rätt arbetskraft till arbetdsplatser. Därför är kollektivtrafiken en knäckfråga i förslaget. EKOLOGISK Mer av den tätortsnära naturen blir kvar men de stora grönkilarna naggas i kanten. Biltrafiken gynnas och all sorts pendling kommer öka och nya trafikplatser kommer att krävas. Gång- och cykeltrafiken blir också mer utspridd. Urban sprawl blir en av förslagets effekter. Den iordningsställda rekreationen ökar medan den mer fria minskar. Förslaget är positivt för klimatanpassningen men negativt för klimatförändringen. Luftkvaliteten blir sämre regionalt och globalt men bättre lokalt på grund av ökad genomluftning och grönska än i den tätbebyggda miljön. Förslaget innebär att det blir mer buller men inte där folk bor och det blir en utmaning att lösa effektiva energisystem. GENOMFÖRANDE Väsby består redan idag av olika identitetsstarka kommundelar vilket underlättar och talar för en sådan planering. Processen inleds med en omfattande medborgardialog för att kartlägga invånarnas upplevelser för och åsikter kring sin tillhörighet. Dialogen blir grunden för kommundelsindelningen. Utvecklingen kommer till stor del vara av förtätningskaraktär och tar sin början kring mötesplatser i de olika kommundelarna. Markägandet varierar och ett samarbete mellan invånare, markägare och kommun krävs i ett tidigt skede. Förslaget innebär investeringar för att förstärka befintlig infrastruktur i och med den utspridda bebyggelsen. Större kostnader kommer att delas på färre invånare.vissa kommundelar ligger perifert belägna i kommunens södra delar vilket innebär att infrastrukturinvesteringar behöver göras. Det förutsätter också ett utvecklat samarbete med Sollentuna kommun kring ledningar och vägar. social ekologisk Väsbybor har rätt 2. varierat 1. Folkliv boende 3. prio gröna omr Ett lärande Väsby 60 Väsby ligger rätt Väsby vågar och gör nära/bra överbrygg kul och 10. pröva delaktighe samarbet idrottsko 5. lärande studentst kommuni a fys. barriärer attraktiv nytt t e mmun k. 4. bef.ökn. för alla ad ekonomisk Väsby tänker längre 15.miljö och näringsliv klimatföre välkomna döme nde, trygg frodas

2 Fortsatt DIALOG... Väsbyborna behöver få berätta mer om: - stadsdelarnas starkaste mötespunkter - stadsdelarnas avgränsning - de största värdena - viktiga grönstråk - brister - upplevelsen av identitet LÖWET Stadsdelens avgränsning, både grönstruktur och bebyggd miljö BRUNNBY VIK VÄSBY NORRA VÄSBY SJÖSTAD RUNBY VÄSBY CENTRUM ODENSLUNDA ED FRESTA Stadsdelens starkaste mötesplats - förtätas SMEDBY BOLLSTANÄS Område för bebyggelseutveckling ÄLVSUNDA VÄLLSTA STORA ALBY Olikheterna gör Väsby

3 IDENTITET Stark identitet attraherar nya Väsbybor Varje områdes identitet stärks utifrån dess karaktär. Förstärkningen av identiteten sker genom samtal med människorna som bor där. Man jobbar mycket med granngemenskap. Identitet skapas genom att lyfta fram olika fysiska platser, arkitektoniska kvaliteter, geografiska lägen, naturområden, mötesplatser eller skolor. Tydliga identiteter för olika områden i Väsby stärker kommunens varumärke som helhet. Områden med tydlig karaktär minskar behovet av att ta sig till andra platser/kommuner för att nå önskvärda värden. Den livsstil jag vill ha möjliggörs i mitt område. En stark identitet skapar gemenskap men risk finns också för utanförskap. Genom att utveckla de olika områdenas identitet skapas valfrihet och mångfald vilket möjliggör flyttkedjor inom kommunen. Du behöver inte flytta till andra kommuner för att hitta dintyp av boende. Stark identitet attraherar nya Väsbybor. Sammanhållningen i stadsdelcentrum kan skapa främlingskap i andra stadsdelscentra. Det finns en risk för ökad NIMBYeffekt Det skapas en mångfald i kommunen.

4 STADSLIVET Mötesplatser, Trygghet Att skapa starka identiteter handlar om att identifiera mötesplatser och att utveckla dessa i dialog med boende. Mötesplatserna får olika profil beroende på målgrupp, plats och önskemål. Det kan vara skolan, ett bad, ett köpcentrum, ett torg mm. Stadsdelar tydliggörs med en form av bygemenskap. Alla känner ett ökat engagemang för sin stadsdel. Det är enkelt att ta sig till mötesplatsen inom sitt område genom tex gång och cykel. Stadskvaliteter och aktiviteter kommer vara centrerade kring stationen och Väsby centrum. Med en stark identitet skapas möjlighet till ett ökat engagemang i de lokala mötesplatserna och utvecklingen av dessa. Genom starka identiteter byggs mötesplatser, vilket kan leda till ökad besöksnäring. Alla områden inte kan ha alla typer av mötesplatser. Möjlighet till storskaliga satsningar på mötesplatser uteblir. Alla områden kan inte uppfylla alla önskemål och då behöver man röra sig utanför sitt område. Detta kan upplevas som mer otryggt. Rörelsen mellan områdena kan bli mer otrygga då fokus är på att skapa gemenskap och trygghet inom områden och inte nödvändigtvis mellan dem. Eventuella svårigheter att ta sig till andra områdens mötesplatser kan uppstå. En god gemenskap skapar möjlighet till ökad trygghet inom området.

5 BARNENS VÄSBY social kontroll, socialt kontaktnät Barnens Väsby kommer se olika ut i olika delar av kommunen mot bakgrund av bebyggelseutvecklingen. Vid förtätning är det viktigt att ta tillvara på de mötesplatser som finns i den centrala kärnan och förbättra deras kvalitet. Det är viktigt att det finns lekplatser av hög kvalitet Rörligheten inom kommunen bland barn kan både öka och begränsas. Större fokus på grannskapet skapar ett socialt kontaktnät runt barnet. Utvecklade mötesplatser i stadsdelen ger möjlighet för meningsfulla aktiviteter för barnen. Möjlighet till social kontroll genom att många kända vuxna finns i barnets bekantskapskrets.

6 KULTURMILJÖ Kulturmiljö, kulturlandskap och årsringar Det finns goda förutsättningar att bevara kulturmiljö, kulturlandskap och årsringar. En snabb utveckling i den centrala kärnan påverkar kulturmiljön. Kulturmiljölandskapet blir lidande på sikt eftersom expansionen måste ske på orörd mark. Kulturmiljön har alla förutsättningar att utvecklas eftersom den blir en tydlig identitetsskapare. Kulturmiljön lyfts i identitetsskapandet. Det kan bli svårt att lyfta hela Väsbys identitet eftersom fokus ligger på de lokala identiteterna. De som bor i områdena måste lägga ner mer tid på underhåll vilket stärker identiteten.

7 BOSTADSFÖRSÖRJNING Mångfald av bostäder Tillgången på bostäder och bostadsformer kommer att variera i kommunens olika delar. Vissa områden kommer att ha brist på vissa bostadstyper och upplåtelseformer. Utvecklingen inom de olika områdena är beroende av gemenskapernas inställning till förändring. För att skapa service i stadsdelarna behövs fler bostäder och fler boende. En risk med uppdelade stadsdelar är att fördelningen av bostäder i kommunen kommer att variera kraftigt. För att bli stadsdelarna ska bli självförsörjande (klara bostadsutbudet för personer i livets alla skeden) krävs en mångfald i bostadsutbudet. Det finns en risk för att detta inte kommer att kunna uppnås. Invånare väljer bostadsort efter områdets karaktär. Det blir svårt att uppnå variation i de olika stadsdelarna.

8 UTBILDNING Särprägel, specialinriktning Byskolor kommer att vara en del av stadsdelarnas identitet och bidra till ett starkare grannskap. Föreningar och skola arbetar tillsammans. Flera stadsdelar kommer utgöra upptagningsområde för högstadieelever. De särpräglade byskolorna kommer få en stark egen identitet vilket kan leda till en tydlig uppdelning mellan olika skolor inom kommunen. Väsbys attraktionskraft som studentbostadsort kan minska utan en tydlig stadskärna. Lokalkostnaden kommer att öka om visionen är att varje kommundel ska ha en egen skola. Kan få konsekvenser för andra kvaliteter exempelvis lärartäthet med mera. Det finns risk för ett för litet elevunderlag i vissa stadsdelar Det fria skolvalet ställer krav på att stadsdelarna är sammankopplade och kan öka bilanvändandet

9 KOMMUNAL SERVICE Skattefinansierad välfärdsverksamhet (utbildning, barnomsorg, vård, omsorg, fritid, kultur, idrott mm) Alla stadsdelar ska vara självförsörjande när det gäller kommunal service i så stor utsträckning som möjligt. För att kunna erbjuda ett kommunalt serviceutbud i varje stadsdel måste det finnas ett tillräckligt stort och varierat befolkningsunderlag och ett varierat bostadsutbud. Varje stadsdel kommer kanske inte kunna erbjuda all kommunal service beroende på strukturen och stadsdelens identitet. Därmed kan man inte räkna med att klara av hela sin livscykel inom en enda stadsdel. Vid en förändring av livssituationen så att man inte passar in i stadsdelens identitet finns risken eller möjligheten att den nya identiteten finns utanför likväl som inom kommunen. Landstingets del av välfärdssamhället, till exempel vårdcentraler, kan påverka invånarna i stadsdelarna i denna strategi om landstinget exempelvis väljer att centralisera sin verksamhet till en eller ett fåtal geografiska platser i kommunen. En NIMBY-effekt kan leda till att service som idag upplevs som oönskad kan ha svårt att hitta etableringsyta inom de olika kommundelarna

10 KOMMERSIELL SERVICE Tjänster, varor, upplevelser och rekreation i närområdet som t ex frisör, kiosk och närlivs. Det finns närhet till en småskalig, grundläggande, kommersiell service i varje enhet. Idag sker en omfattande handel vid externa handelscentra. I detta förslag behöver köpbeteendet förändras och ske i en mycket större utsträckning hos den lokala kommersiella servicen. Den kommersiella servicen inom varje stadsdel planeras in vid mötesplatserna/torgbildningarna och med fördel i samarbete med det lokala näringslivet och den kommunala servicen. Stadsdelens identitet påverkar utbudet av service. Även människors köpbeteeende och konsumtionsvanor kan behöva påverkas för att handeln inom stadsdelen ska kunna frodas. Det är viktigt att reflektera över hur den flerkärniga bebyggelsen påverkar vår nuvarande centrumstruktur. Kommer Väsby centrum känna av en ökad konkurrens från den lokala handeln ute i stadsdelarna? Utbud och efterfrågan av kommersiell service inom de stadsdelar som angränsar till grannkommunerna samspelar med hur dessa kommuner väljer att utveckla sitt utbud av kommersiell service.

11 LOKAL EKONOMI Enskilda näringsidkare i närområdet och den enskildes privata ekonomi Den lokala ekonomin påverkas av att både enskilda näringsidkare och privatpersoner känner samhörighet med stadsdelens identitet. Det finns en risk att den lokala ekonomin påverkas negativt eftersom det kan bli svårare för enskilda näringsidkare att få tillräckligt kundunderlag, men det är mindre risk i de centrala stadsdelarna. Företag och verksamheter riktade mot kundmöten kommer att få det svårare att nå en större kundgrupp. Ny typ av handel som bygger på lokalt engagemang kan uppstå (jmfr Percys kött, Bondens marknad)

12 SAMHÄLLSEKONOMISKA MÅL Skatteintäkter, folkhälsa, trygghet Det är viktigt att man trivs i sin stadsdel och att man kan känna tillhörighet till stadsdelens identitet. Närheten till service i de olika stadsdelarna är attraktivt. Tillväxten kan hämmas om stadsdelarnas starka identitet upplevs exkluderande. En medveten planering krävs för att segregationen inte ska öka. Strukturen kan ge upphov till mer bilåkande och mindre rörlighet inom kommunen. Det är viktigt att satsa på grönstrukturen mellan stadsdelarna och ut mot större rekreationsområden. Att stärka identiteten inom stadsdelarna kan innebära att upplevelsen av trygghet förbättras inom de olika stadsdelarna. En ökad trygghet leder till mindre skadegörelse, färre brott och ökad trivsel. Att stärka de olika stadsdelarnas identitet kan även stärka identiteten på kommunnivå då invånare upplever att det görs en insats i den egna kommundelen. Det är viktigt att kollektivtrafiken styrs på bästa sätt. Det är viktigt att all kommunikation inte utgår från pendeltågsstationen i centrum utan är kopplad till den regionala kollektivtrafiken. Det är viktigt att reflektera över hur strategin står sig i förhållande till tätortstänket och regionala utvecklingsplaner.

13 REGIONAL EKONOMI Näringsliv (alla typer av företag inom tjänstesektorn och produktion) inom kommunen och i regionen Strategin ger förutsättningar för ytkrävenade verksamheter/företag att etablera sig. Det finns möjlighet till ett bra skyltläge både längs E4an och järnvägen. Arbetskraften i kommunen kan antas vara varierande då de olika kommundelarnas identitet attraherar en mångfald av människor. Kollektivtrafik är en viktig förutsättning för att locka kundunderlag och attrahera rätt arbetskraft. Detta tillgodoses i mindre utsträckning i Olikheterna gör Väsby. En stark identitet och stolthet gör att man pratar gott om sin stadsdel och dess innehåll vilket är gynnsamt för den lokala handeln. Lantbrukare och andra näringsidkare på landsbygden ges större möjligheter att utvecklas, likväl som ytkrävande verksamheter/företag. Näringar som kan uppstå i en landsbygdsstruktur kan vara ett bra komplement till de stora köpcentrum som omger kommunen idag.

14 TEKNISK FÖRSÖRJNING Kretslopp, avfall, avlopp, energi Det blir överlag svårare att få till teknisk försörjning då människor sprids ut på en större yta. Kretslopp: Kostnaderna sprids på färre människor. VA Längre ledningar och mer pumpstationer. Flera dagvattenanläggningar. Mer privata lösningar och privata lösningar. Mer kontroll från kommunen. Höga kostnader för anläggande och skötsel av infrastruktur. Energi Minskade möjligheter till fjärrvärmeanslutning Avfall Dyrare att samla in restavallet. Behöver jobba med särtaxor.

15 TRANSPORTER Utspridd, pendlande, barriär, slingor, busspendling, utspridd, trafikplatser STRATEGISKT VÄRDE En mer utspridd tätort minskar möjligheten att få en bra kollektivtrafik med god turtäthet och möjligheten för gångoch cykel försvåras med längre avstånd. Dock kan utbyggnaden av nya regionala busslingor förbättras den regionala pendlingen. Gång-cykel: Möjligheten för gång- och cykel trafiken försämras då den blir mer utspridd med mindre närhet till all bebyggelse. Det blir ett större pendlande då det fungerar dåligt att cykla till arbetet utan arbtsplatser i stadsdelarna. Kollektivtrafiken: Buss-slingor som tar lång tid. Det är möjligt att busspendling på långt håll förbättras. Biltrafik: Biltrafiken ökar och blir mer utspridd i kommunen, Kapacitetsbristen ökar regionalt. Biltrafiken kräver nya trafikplatser vid E4:an.

16 RISK, BULLER, LUFT Regionalt & globalt, genomluftning, och minskat buller men bilberoende Genom ökad grönska och genomluftning blir luftkvaliteten bättre lokalt och försämras mindre i de centrala delarna. Att bygga mer vid vatten innebär en ökad risk för översvämningar och att orenat dagvatten rinner ut i vattendragen. En utspridd tätort ökar bilanvändandet som ger mer buller och föroreningar. Ökad bilanvändning Ökad risk för översvämning av bostadsområden nära sjöar och vattendrag. Lokalt bättre luftkvalitet. Icke fortsatt förtätning inom skyddsområdet för vattentäkten bevarar dess kvalitet. Bidrar till sämre luftkvalitet ur ett regionalt och nationellt perspektiv

17 KLIMATANPASSNING Bilåkande, mental barriär, urban värmeeffekt Olikheterna gör Väsby innebär en bebyggelseutveckling som i högre grad är utspridd och fokuseras kring mindre stadsdelar. Stadsdelarna hittar sin plats i regionens sammanhang snarare än i kommunens. Negativt att inte bygga över E4. Förslaget gynnar bilåkandet och anses vara negativt för kollektivtrafik. Större påverkan på klimatet Mindre problem med urban värmeöeffekt p.g.a. att den tätortsnära grönstrukturen i högre grad bevaras.. Kan bli förstärkta tvärlinjer med bättre regionala kollektivtrafik förbindelser. Denna strategi innebär en bättre möjlighet att anpassa samhället efter klimatförändringar med ökad nederbörd och högre temperaturer, men ger en större påverkan på klimatet p.g.a. mindre hållbara transportsätt.

18 BIOLOGISK MÅNGFALD Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden i den tätortsnära grönstrukturen främjas eftersom grönstrukturen bland bebyggelsen värnas. Den tätortsnära grönstrukturens bidrag till den biologiska mångfalden är generellt mindre än den omgivande grönstrukturen. Däremot minskar den sammanhållna grönstrukturen i de gröna kilarna i omfattning. Förslaget tar i anspråk de gröna kilarna i en större utsträckning än de andra strategierna. Vilket innebär att den biologiska mångfalden påverkas i större utsträckning. Den tätortsnära grönstrukturen kommer dock att bevaras.

19 REKREATION Tätortsnära skogar, grönkilar, urban sprawl, identitet I olikheterna gör Väsby är grönstrukturen närvarande i bostadsnära lägen. Parkerna varierar i stolek och utformning och gröna släpp genom bebyggelsestrukturen kan bevaras i större utsträckning. Bebyggelsen tar plats i utvalda delar av dagens grönstruktur och ianspråktar delar av den idag sammanhängande grönstrukturen. Bebyggelseutvecklingen sker vid Edssjön- Eds allé, Norrviken- Burgby och Fysingen- Löwenströmska tillgängliggör blåa värden för fler människor. De tätortsnära skogarna och parkerna är viktiga delar av identiteten i de olika stadsdelarna. Lokalt engagemang för skötseln av dem ökar. Det blir mer av tätortsnära natur och mer av den kan sparas. De stora grönkilarna naggas i kanterna eftersom vi får en mer spridd bebyggelse. Effekten blir också urban sprawl. Den iordningsställda rekreationen ökar medan den mer fria minskar. Vatten blir en viktig del av identiteten för de olika stadsdelarna och att förbättra vattenstatusen blir en viktig åtgärd för att främja aktiviteter i den blå strukturen.