CEMR-deklarationen om jämställdhet på lokal och regional nivå Rapport och handlingsplan

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Peter Wahlberg Dnr: LiÖ /RS Regionstyrelsen CEMR-deklarationen om jämställdhet på lokal och regional nivå Rapport och handlingsplan Bakgrund Landstinget i Östergötland anslöt sig i juni 2014 till den europeiska deklarationen om jämställdhet på lokal och regional nivå. Undertecknarna förbinder sig att ta fram en handlingsplan för hur intentionerna i deklarationen ska förverkligas, senast två år efter undertecknandet. Bilagda dokument är en rapport om vad som hittills gjorts och vilka initiativ som tagits. Den innehåller också förslag till inriktning för det fortsatta arbetet. Förslaget i korthet Utifrån ovanstående föreslås att arbetet med att ta fram en konkret handlingsplan intensifieras. För detta arbete bör ledningsstaben avsätta en funktion som fram till Regionstyrelsen i maj 2016 arbetar fram utifrån ovanstående lägesbeskrivning en konkret handlingsplan med följande syfte: - Att konkretisera de åtgärder som Region Östergötland behöver vidta för att genomföra åtaganden i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Åtgärderna ska vara listade utifrån respektive artikel och avse perioden Att specificera de delar som behöver genomföras för att medvetandegöra verksamheterna inom Region Östergötland om CEMR-deklarationens innehåll, den kommande handlingsplanen och de åtaganden som följer av beslutad handlingsplan Tidsplanen för detta arbete är att förslaget till handlingsplan lämnas till Regionstyrelsen vid deras ordinarie möte i maj 2016 för vidare behandling i Regionfullmäktige i juni 2016.

2 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Peter Wahlberg Dnr: LiÖ /RS Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna den bilagda rapporten och intentionen i fortsatt hantering kring handlingsplanearbetet a t t ge Regiondirektören i uppdrag att säkerställa att erfoderliga resurser tas fram för att arbeta fram konkret handlingsplan i enlighet med förslaget Mats Uddin Tf regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör

3 Ledningsstaben PM Peter Wahlberg CEMR-deklarationen om ja msta lldhet pa lokal och regional niva Lägesrapport och fortsatt arbete kring handlingsplan 1. Inledning Den europeiska sammanslutningen av kommuner och regioner CEMR har utarbetat en deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. Kommuner och landsting/regioner inbjuds att ansluta sig till deklarationen. Det förutsätts att undertecknarna tar fram en handlingsplan för förverkligande av intentionerna i deklarationen. I sammanhanget bör påpekas att eftersom deklarationen avser hela unionen och man befinner sig i olika situation i olika länder, så är deklarationens artiklar, aktuella för undertecknarna i olika utsträckning. Det står undertecknarna fritt att själva prioritera de insatser man anser mest angelägna och göra det på det sätt som är lämpligt i respektive organisation. Landstingsstyrelsen beslutade , att underteckna deklarationen och att uppdra till landstingsdirektören att utarbeta handlingsplanen. Man beslutade också att beredningen för strategiska ägarfrågor ska beredas möjlighet att följa arbetet. Föreliggande dokument innehåller dels en avrapportering av vad som hittills gjorts och arbetsläget i de initiativ som tagits inom området. Dels innehåller det en plan för hur arbetet med implementeringen av deklarationens intentioner bör kunna bedrivas fortsättningsvis. 2. Avrapportering av hittills genomförda/påbörjade aktiviteter 2.1 Allmänna utgångspunkter för den inledande processen Det övergripande syftet med implementeringen av CEMR-deklarationen om jämställdhet på lokal och regional nivå, är att integrera arbetet för jämställdhet och jämställda villkor mellan kvinnor och män, såväl i organisationen, som i de uttryck och i den verkan som organisationens verksamhet kan ha på olika områden. För

4 Region Östergötlands del innebär det att tanken om jämställdhet måste integreras i den övergripande styrningen och därmed i de centrala styrdokumenten. Ur dessa ställningstaganden hämtas sedan legitimitet och inriktning för det praktiska arbetet i organisationens olika delar. Det blir också möjligt att följa upp resultaten på en övergripande nivå, vilket i sin tur kan föranleda nya initiativ på området. 2.2 Arbetssätt Processen har hittills bedrivits genom att den utsedde processledaren har knutit en arbetsgrupp till sig, bestående av tjänstemän på ledningsstaben som företräder olika relevanta styrkortsperspektiv. Därtill har länsstyrelsens sakkunnige i jämställdhetsfrågor adjungerats till gruppen, både för att kunna bidra med sakkunskap och omvärldskunskap. Ytterligare personer/kompetenser har mer tillfälligtvis knutits till arbetsgruppen. 2.3 Jämställdhet i politiska organ En av de centrala artiklarna i CEMR-deklarationen är att jämställdhet ska råda i den politiska sfären. Det åvilar inte tjänstemannaorganisationen att recensera på vilka grunder politiska uppdrag fördelats och det är uppenbart att denna fördelning måste ta många andra hänsyn än just fördelningen mellan män och kvinnor. Icke desto mindre kan nedanstående tabell vara en illustration till hur posterna fördelats i några av Regionens viktiga organ. Fördelning av politiska uppdrag Kategori Män Kvinnor Regionfullmäktige Regionstyrelse (inkl. ers) Hälso- och sjukvårdsnämnd (inkl. ers) Trafik- och Samhällsplaneringsnämnd (inkl. ers) Regionutvecklingsnämnd (inkl. ers) 16 8 Regionstyrelse presidium 1 3 Hälso- och sjukvårdsnämnd presidium 3 1 Trafik- och samhälssplaneringsnämnd presidium 3 0 Regionutvecklingsnämnd presidium 1 2 Heltidsarvoderade Strategisk plan för Som ovan nämnts har det inledande arbetet bland annat inriktats på regionens centrala styrprocess och de dokument som är kopplade till denna. Ansatsen har varit: 1. Att inom respektive styrkortsperspektiv inventera områden som särskilt bör uppmärksammas när det gäller jämställdhet 2. Att formulera/omformulera strategiska mål och framgångsfaktorer, för att tydliggöra dessa ambitioner 3. Att säkerställa att ambitionerna fullföljs i nämndernas egna verksamhetsplaner och 4. Att mål och ambitioner följs upp, bland annat via nyckelindikatorer

5 I tillägg till ovanstående bör nämnas att en etablering av jämställdhetsambitioner i de centrala styrdokumenten innebär helt enligt Regionens styrlogik, att dessa ambitioner ska fortplanta sig ut i organisationens olika delar och därmed omsättas i praktisk handling. Det har visats sig att det inte har varit helt enkelt att fullfölja den ovan beskrivna ansatsen. Det finns flera orsaker till detta: Arbetet med den strategiska inriktningen för den kommande treårsperioden har förändrats i viss utsträckning, vilket har skapat en viss om än tillfällig osäkerhet om innebörden i tidigare vedertagna begrepp och även var och när olika inspel ska formuleras och placeras. Det finns en betydande konkurrens mellan olika vällovliga och väl motiverade utvecklingsområden, om ett begränsat utrymme, såväl vad avser texter, som när det gäller politisk prioritet. Denna perspektivträngsel är naturligtvis endast skenbar och giltig i en mer byråkratisk mening, eftersom det naturligt nog är både rimligt och möjligt att arbeta in och för flera olika horisontella och genomgående ambitioner, som exempelvis miljö och jämställdhet samtidigt. Det har inte varit enkelt, eller möjligt, eller måhända inte ens önskvärt att renodla jämställdhetsaspekter ur redan existerande skrivningar om exempelvis jämlikhet, Alla innevånares lika möjligheter att, eller liknande. Även om implementeringen av CEMR-deklarationen har haft ambitionen att så långt möjligt tydliggöra jämställdheten mellan män och kvinnor, har denna allt som oftast fått ge vika för mer allmänna och vittomfattande formuleringar. Att upptäcka och förhålla sig till de svårigheter som beskrivits här ovan, har varit en del av den metodutveckling som förutskickades i den arbetsplan som togs fram inför starten av implementeringsarbetet. Vissa resultat har uppnåtts och värdefulla erfarenheter har vunnits. Samhällsperspektivet Inom detta perspektiv återfinns flertalet av de verksamheter som tidigare låg inom Regionförbundet Östsams ansvar. Här har man under flera år arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering och då inte minst av det viktigaste styrdokumentet, det Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP). När Regionförbundet nu har upphört ska alltså mål och inriktningar för dessa verksamheter integreras i den nya regionens styrlogik. Länets kommuner, liksom dåvarande landstinget antog det Regionala Utvecklingsprogrammet våren 2012 och är fortsatt bundna till de ambitioner som där kommer till uttryck. Detta gäller också jämställdhetsområdet, även om det inte blir explicit uttryckt i den strategiska planen för Medborgare/Patient och Processperspektiven Regionens hälso- och sjukvårdsorganisation når i princip alla kvinnor, män, flickor och pojkar i länet och att säkerställa att utbudet av vård och behandling sker på ett sådant sätt att det inte missgynnar människor beroende på deras kön, är kanske den

6 mest prioriterade frågan för ett jämställdhetsarbete i Region Östergötland. Det är dock samtidigt möjligen det minst kartlagda och utvecklade området. Det beror kanhända på att man under ett antal år fokuserat på skillnader som beror av socioekonomiska faktorer och i någon mån på etnicitet. Dessa faktorer samvarierar i viss utsträckning med genus, men renodlar inte omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande som är en följd av patientens kön. Arbetet hittills har därför endast tagit några få steg. I den strategiska planen för finns ett strategiskt mål om Jämlik hälsooch sjukvård. I texten som är knuten till detta mål står det bland annat: Ett särskilt fokus ska läggas på jämställdhet. En jämställd hälso- och sjukvård innebär att uppmärksamma och motverka omotiverade skillnader i bemötande, vård och behandling. En framgångsfaktor: Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården har kopplats till det strategiska målet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvaret för denna och i en kommentar står följande: En förutsättning för att kunna följa upp, analysera och åtgärda skillnader i bemötande, vård och behandling av kvinnor och män, flickor och pojkar är att de uppgifter och den statistik som samlas in är könsuppdelad. Vården behöver bli mer aktiv i att i uppföljning fördela data som samlas in för uppföljning efter kön, där det är möjligt. I formandet av vård- och vårdprocessprogram behöver genusaspekter uppmärksammas. Vården har ett stort ansvar att säkerställa att det finns handlingsprogram för att hantera våld i nära relationer och att de är väl implementerade. Detta gäller även för samkönade relationer. Området ska sedan länkas till konkretiserade insatsområden för respektive nämnd (i första hand HSN) och följas upp med mätbara nyckelindikatorer. Medarbetarperspektivet I medarbetarperspektivet återfinns de åtgärder och ambitioner som sammanhänger med Regionens roll som stor arbetsgivare. Inom detta område har lagstiftning och centrala, nationella överenskommelser länge uppmärksammat och verkat för jämställdhet i arbetslivet. Det har därför inte känts så angeläget att prioritera detta perspektiv då det har gällt att föra in jämställdhets begrepp i styrdokumenten. Regionen är alltså redan synnerligen aktiv här. I sin roll som arbetsgivare erkänner undertecknaren av CEMR-deklarationen rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller alla aspekter av anställning, inklusive arbetsorganisation och arbetsvillkor. Region Östergötland arbetar för främjande av lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet enligt diskrimineringslagen genom att motverka diskriminering på grund

7 av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Den riktlinje som styr arbetet med de aktiva åtgärderna idag pekar främst mot diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning. Det innebär att varje produktionsenhet tar fram treårsplaner för aktiva åtgärder avseende arbetsförhållanden såsom föräldraskap/arbete och trakasserier. Men även inom områdena rekrytering och lönefrågor. Lönekartläggningsarbete genomförs årligen. CEMR-deklarationen innebär också ett erkännande av medarbetarens rätt att förena yrkesliv med samhällsliv och privatliv och rätten till värdighet och säkerhet på arbetsplatsen. Region Östergötland arbetar för detta, såväl övergripande, som lokalt. Detta sker bland annat genom en översyn av relevanta policys och rutiner som har att göra med anställning inom organisationen och att inom en rimlig tidsperiod utveckla och implementera arbetsgivardelen av organisationens handlingsplan för jämställdhet. 2.5 Jämställd kommunikation För att Region Östergötland fullt ut ska kunna säga sig verka för jämställdhet, måste man också beakta hur organisationen kommunicerar, såväl utåt, som internt. Reproduceras könsstereotyper, eller öppnar Regionens kommunikation för ett jämställt förhållningssätt? Regionledningsstabens kommunikationsenhet och länsstyrelsen Östergötland planerar nu en aktivitet för att göra kommunikationen i Östergötland jämställd. Genom att samla kommunikatörer som arbetar i offentliga organisationer i Östergötland och erbjuda en utbildning i jämställd kommunikation kan många nås. Kommunikatörer från alla kommuner i Östergötland samt länsstyrelsen ska erbjudas att delta, förutom kommunikatörer och eventuellt andra berörda i Region Östergötland. Aktiviteten består av tre delar, en utbildning, en kollegial granskning och en examination och involverar olika aktörer och innebär också olika typer av engagemang. Aktiviteterna bedöms till största delen kunna genomföras under hösten Jämställd upphandling Den tolfte artikeln i CEMR-deklarationen säger att undertecknaren måste beakta jämställdhet när man handlar upp varor och tjänster. Region Östergötland har anslutit sig till en gemensam, nationell uppförandekod och ställer därför krav på leverantörer av varor och tjänster i enlighet med denna, vid samtliga annonserade upphandlingar. Uppförandekoden utgår i princip från FNs deklaration om mänskliga rättigheter och ILOs konventioner om arbetslivet. CEMR-deklarationen säger också att undertecknaren ska försäkra sig om att då man lägger ut viktiga tjänster på entreprenad entreprenören verkar för en ökad jämställdhet, på samma vis som om tjänsten hade utförts i undertecknarens egen regi.

8 Som ett led i att stärka arbetet för en ökad jämställdhet och rättvisa villkor även där någon annan än Regionen är utförare, skulle det kunna vara rimligt att det görs en översyn av de krav som ställs vid upphandling av vårdtjänster och andra tjänster, vilket också måste inkludera vårdval enligt LoV. Genom att Regionen idag har med uppförandekod för leverantörer i samtliga annonserade upphandlingar beaktas de aspekter på jämställdhet som deklarationen tar upp. Däremot tillämpas inte uppförandekoden i regionens vårdval idag men här behöver regelverken utvecklas till att innefatta de åtaganden som Regionen gjort i och med anslutningen till CEMR-deklarationen. 2.7 Länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Östergötland har regeringens uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. I förordningen med instruktioner för Länsstyrelsen finns följande skrivning: Utifrån regeringens nationella mål för jämställdhetspolitiken ska Länsstyrelsen främja jämställdhetsarbetet i länet och medverka till att integrera jämställdhetsaspekten i länets utveckling. Jämställdhet är en fråga om demokrati. Människor, oavsett kön ska ges möjlighet att bidra och ta del av samhället och använda sin egen fulla potential. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är också en hälsofråga då samhällets föreställningar om kvinnor och män leder till olika förutsättningar vad gäller löneutveckling, hemarbete, anställningsvillkor, liksom mäns större riskbeteende samt mäns våld mot kvinnor leder till olika förutsättningar i hälsa för kvinnor och män. Jämställdhet är en tillväxtfråga genom att med ökad jämställdhet tas både kvinnors och mäns kompetens och skaparkraft tillvara och utvecklas. Kvinnors och mäns företagande och delaktighet i tillväxtarbetet, samt ökad jämställdhet i beslutsfattande positioner inom både näringsliv och politik, leder till att alla människors kompetens tas tillvara utan diskriminerade föreställningar. Jämställdhet är en utvecklingsfråga i det regionala arbetet, då ett genusperspektiv finns med i utvecklingen av boendemiljöer, infrastruktursatsningar, arbetsmarknadsfrågor och innovationssatsningar. En strategi för ett jämställt Östergötland kommer att, på ett övergripande sätt, beskriva vilka vägar och tillvägagångssätt länet väljer för att genom det dagliga arbetet implementera ett jämställdhets- och genusperspektiv i syfte att uppnå de mål och långsiktiga visioner som är antagna. Länsstyrelsen har nu bjudit in Region Östergötland och länets kommuner att delta i arbetet med att utforma den länsgemensamma strategin, enligt de intentioner som beskrivs här ovan. Ambitionen är att ett strategidokument ska ligga klart för att underställas huvudmännens beslut, under våren Detta arbete och denna strategi kommer att vara ett viktigt stöd i arbetet med att implementera CEMR-deklarationen.

9 Processen ger också möjlighet att närmare knyta samman olika aktörer i länet, kring jämställdhetsfrågorna. 3. Handlingsplan för fortsatt implementering 3.1 De centrala styrdokumenten En övergripande målsättning måste vara att strävandena mot en ökad jämställdhet får ett ännu tydligare uttryck i regionens centrala styrdokument. Detta förutsätter att de ansatser som nu finns, följs upp och utvidgas allteftersom kunskaper och insikter växer. Inte minst är den könsfördelade verksamhetsuppföljningen inklusive analys, en viktig förutsättning. En genomgående integrering av genusaspekter, såväl i formulering av mål och ambitioner på olika nivåer, som när det gäller underlag för uppföljning, innebär också en fördjupning och därmed en ytterligare kvalitetssäkring av styrningen, dess processer och dokumentation. För att denna process ska kunna fortgå, bör man politiskt lägga fast ambitionen om de fullt ut jämställdhetsintegrerade styrdokumenten. På så vis får det kommande arbetet tydligt understöd och en fast grund att stå på. 3.2 Alltid Kön men inte bara kön utveckling mot intersektionalisering Det intersektionella perspektivet synliggör behovet av att i teori och praktik ta fasta på att kvinnor och män inte är homogena grupper. När man talar om jämställdhet är det viktigt att ha i åtanke att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete centralt att se att olika maktordningar kan samspela. Faktorer som kön spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. Det är till exempel stor skillnad på vilken position en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara alltid kön, men inte bara kön. Hur olika maktordningar samspelar synliggörs med hjälp av ett så kallat intersektionellt perspektiv. Tillämpningen av en intersektionell analys förutsätter inte att samtliga diskrimineringsgrunder används, man kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen. Intersektionalitet handlar inte om att addera olika diskrimineringsgrunder. Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection (vägkorsning) och det används för att beteckna hur olika diskrimineringsgrunder snarare interagerar och samverkar än läggs på varandra. En intersektionell analys kan användas inom olika områden. Den kan exempelvis synliggöra hur särskilda satsningar på vissa målgrupper, såsom nyanlända, lågutbildade eller personer med funktionsnedsättning, inte tar hänsyn till att personer kan tillhöra flera målgrupper och ha behov som kräver en kombinerad insats. Landstinget i Östergötland har under flera år, inom ramen för medborgarperspektivet och de behovsanalyser som där genomförs, sökt analysera ojämlikheter, men en mer systematisk samordning med det nu pågående jämställdhetsarbetet skulle kunna ge

10 arbetet en tydligare struktur och utvecklingen mot intersektionalitet bör ske successivt över en längre tid, för att inte tappa fokus. En sådan långsiktig utveckling av inriktningen bör också läggas fast politiskt. 3.3 Ett fortsatt arbete med kontinuitet Arbetet för en ökad jämställdhet är långsiktigt och måste ledas med kunskap och kraft. För att ge Regionledningen stöd i detta finns det skäl att säkerställa att en särskild jämställdhetsstrateg finns på ledningsstaben, för denna uppgift. Många andra landsting och regioner, liksom en del större kommuner, har redan idag sådana centrala resurser. Det hittillsvarande arbetet har bedrivits i mer projektliknande form, men i och med avlämnandet av förhandenvarande dokument, avslutas denna del av processen och då behöver mer permanenta arbetsformer ta vid. Exakt hur dessa ska se ut är i dagsläget inte möjligt att beskriva, men ett arbetsinnehåll kan i alla händelser antydas. Styrningslogikerna: En central uppgift kommer att vara att underlätta för jämställdhetsfrågorna att få en tydlig plats i de centrala styrdokumenten. Det handlar om att bevaka olika perspektiv ur denna synvinkel, se till att uppföljningsdata är könsuppdelad, utveckla metoder för att rutinmässigt pröva aktuella skrivningar mot de jämställdhetsambitioner som finns, med mera. Kommunikationen: Här handlar det om att bevaka att organisationens interna och externa kommunikation är jämställd, men också arbeta för att Region Östergötlands jämställdhetsambitioner kommuniceras ut i hela den stora organisationen och till olika samverkansparter i regionen, för att på så vis inspirera till ytterligare aktiviteter. Utbildningar: Region Östergötland är en kunskapsbaserad organisation och detta måste också gälla jämställdhet. Även om grunden måhända är mer intuitiv och moralisk och en del av det gemensamma tankegods som brukar sammanfattas under rubriken mänskliga rättigheter, så måste kunskap om ojämställdhetens uttryck och hur man ska motarbeta den, spridas i organisationen. De anställda behöver få kunskap och verktyg för att i sin yrkesmässiga vardag kunna motverka ojämställdhet. I arbetet med att planera resussätta och genomföra ett sådant utbildningsprogram, bör den centrala resursen ta ett ledningsansvar. Nationellt och regionalt nätverksbyggande: Som ovan nämnts finns det funktioner i flertalet landsting/regioner, som har ett bevakningsansvar för jämställdhetsfrågorna och det finns också ett nätverk för dessa. Därutöver har SKL ett nätverk kring CEMR-deklarationen. Dessa nätverk är viktiga för att få inspiration och goda exempel, liksom forum för dialog och gemensam idéutveckling. På samma sätt kan det vara rimligt att spela en roll när det gäller att börja bygga ett nätverk av intresserade/ansvariga i de olika organisationer i länet, som Regionen samverkar nära med. Länsstyrelse, universitet, kommuner med flera. 3.4 Årlig redovisning Eftersom anslutningen till CEMR-deklarationen i grunden är ett politiskt ställningstagande, bör insatser och resultat på jämställdhetsområdet redovisas till

11 styrelse och fullmäktige, med rimlig regelbundenhet. Detta kan ske årligen, integrerat i årsredovisningen, eller som en särskild bilaga till denna. 4.1 Fortsatt arbete med framtagande av handlingsplan Utifrån ovanstående föreslås att arbetet med att ta fram en konkret handlingsplan intensifieras. För detta arbete bör ledningsstaben avsätta en funktion som fram till Regionstyrelsen i maj 2016 arbetar fram utifrån ovanstående lägesbeskrivning en konkret handlingsplan med följande syfte: - Att konkretisera de åtgärder som Region Östergötland behöver vidta för att genomföra åtaganden i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Åtgärderna ska vara listade utifrån respektive artikel och avse perioden Att specificera de delar som behöver genomföras för att medvetandegöra verksamheterna inom Region Östergötland om CEMR-deklarationens innehåll, den kommande handlingsplanen och de åtaganden som följer av beslutad handlingsplan Tidsplanen för detta arbete är att förslaget till handlingsplan lämnas till Regionstyrelsen vid deras ordinarie möte i maj 2016 för vidare behandling i Regionfullmäktige i juni 2016.