Sverige och Världen.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sverige och Världen."

Isak Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Sverige och Världen

2 Där gamla käkar stodo tä9 och skymde ljuset för varandra, dit sågs en dag med stång och spe9 en skara ungfolk muntert vandra. / / En gammal man går där förbi och ser med häpnad hur man river. Han stannar; tyckes ledsen bli, när bland ruinerna han kliver. - "Vad skall ni bygga här, min vän? Skall här bli nya Villastaden? - "Här skall ej byggas upp igen! Här röjes blo9 för Esplanaden! - "Ha! Tidens sed: a9 riva hus! Men bygga upp? - Det är förskräckligt!" - "Här rivs för a9 få lun och ljus; Är kanske inte det Pllräckligt?" August Strindberg, Esplandadsystemet (1883).

3 Jean Bérnau, Le Boulevard St. Denis (Paris, 1899)

4 Unter den Linden, Berlin (Photochrom, ca 1900)

5 Stockholmsutställningen 1897

6 Stockholmsutställningen 1897 Bobergshallen

7 Stockholmsutställningen 1897

8 Nordiska museet

9 Sverige 1809: bykultur (klungby), oskinat odlingslandskap

10 Sverige före/ener 1809, 1814, 1905

11 Sveriges befolkning (källa: SCB)

12 Cyklande frälsningssoldater (ca 1900)

13 1648 var uppfa9ningen a9 jorden var i universums mi9 näst inpll universell hade den tanken blivit avfärdad även av de mest konservapva kretsarna var det genom böner och ringande i kyrkklockor man skyddade sig från åsknedslag var det genom användandet av åskledare brändes kä9are och häxor på bål tvärs över Europa var det istället deras åklagare som ställdes inför rä9a. Tim Blanning The Pursuit of Glory. Europe (2008:676)

14 Svensk idéhistoria? Vad är det svenska i det? Geografiskt område? Språk? Delade värderingar, myter och sagor? Formell byråkrap/administrapon, lag? Medborgarskap? NaPonalstaten: en talsprodukt. RomanPken (språk, seder, kultur) och våld (krig). Motröster: internaponalism, socialism. Alltså: Många alternapv/tolkningssammanhang möjliga.

15 S:t Barthélemy ( )

16 Giron, Kieruna, Kiiruna, Kiruna (1900)

17 Upplägg: Ingång, perspekpv talets tankevärld. Press, bildning och utbildning. Det sena talet: konflikt och reformism; kunskapshierarkier; gamla eliter och nya. Kronologiskt: det långa talet. TemaPskt: konpnuitet och förändring; klass och kön; Uppsala/ Välden (cirkulapon). Princip: Gräv där du står.

18 (Ny)roman=ken i Sverige, ca Ny regeringsform och tryckfrihetslag 1809 gav öppnare samhällsdeba9. Uppsala/Stockholm/(Lund). NyromanPken primärt akademisk (universitet vikpgt, en rörelse bland studenter och lärare/ ämbetsmän) men mångtydig se9 Pll innehåll och inflytande. Li9eraturen i centrum (A9erbom, Almqvist), samt historia och polipk (Geijer). Rörelsens kran avtar relapvt snabbt under talet. Dels se9 Pll antalet akpva företrädare/förespråkare. Dels Pll det filosofiska innehållet/posiponernas inflytande i och betydelse för samhälls- och kulturdeba9.

19 Phosphoros (Uppsala )

20 Fantasirummet får sina individuella särdrag av den Pd som råder i textens skeende: e9 vibrerande nu för jagets lyriska utgjutelser, en glidande Pd i minnet och drömsynen eller en Pdlöshet i det gemensamma skådandets tunna rymd. Horace Engdal, Den romanbska texten (1986:269)

21 Christopher Jacob Boström ( ) Bördig från Piteå, under en Pd lärare åt lärare Oskar II. Professor i filosofi i Uppsala Få skriner (lapn), publicerade föreläsningar (svenska). Stort inflytande under större delen av talet. Boström vs. Hegel: Idealismen (Boström: platonist. Hegel: filosofiskt system ). Personlighetsfilosofin : a9 förena platonism med en kristen gudsuppfa9ning (Gud äger självmedvetande, innesluter allt i sig). Religionen (Boström: en Gud, skild från världen. Hegel: risk för panteism, ateism?). Historiesyn (Boström: ahistorisk, eviga värden, evig Pd. Hegel: sampden en produkt av historien, utveckling, Pdsbundna värden). PoliPk (Boström: stark konformism, rabonell idealism. Hegel: gemensam begreppsapparat, hänig diskussion).

22 Boström som exempel: a) Det anpka arvet levande, vid universitetet och i sampda samhällsdeba9. b) Den kristna övertygelsen påverkar filosofin starkt. c) Universitetet en central plats för (samhällselitens) kunskapsbildning och kunskapstradering. d) Det svenska språket (högre utbildning på naponalspråk). Boströms inflytande och arv: a) Skapade en inflytelserik publik (präster, ämbetsmän). b) PrakPsk användbar (den raponella idealismen var exv. tydlig med rä9 och fel). c) Bildningsidealet (universitetet en utbildningsanstalt, solida kunskapen och tradiponen som bas). d) Historiesynen (ahistorisk, historien inte vikpg för a9 förstå sampden).

23 Press, bildning, utbildning Borgerlig offentlighet (Habermas, 1962) maktens granskare Press: Liberala Pdningar (AFonbladet 1830, Hierta), konservapva (Svenska Dagbladet 1885), och socialispska (Social- Demokraten/Stockholm 1885, Arbetet/Malmö 1887 ). Billighetspress tal (Stockholms Nyheter, StockholmsBdningen). Salongskultur (Malla Silfverstolpe, ca ). Elitkultur (dock estepsk/ kulturell snarare än explicit polipsk). En av få vägar för kvinnor a9 offentlig delta i intellektuell verksamhet. Offentliga krav på kvinnas myndighet (Fredrika Bremer, Herta 1856). Ny lag 1858, trots vissa förändringar starka begränsningar. Allmän folkskola 1842 (flera argument: religiösa/konservapva, konsptuponella/liberala, samt sociala/minskad fasgdom genom utbildning). Parallellskolesystemet (folkskola, läroverk, flickskolor). KriPken från talet: Skolsystemet skapar och upprä9håller e9 ojämlikt samhälle. Fridtjuv Berg (gemensam bo9enskola, bildningsdemokrap). Hjalmar BranPng (skolan e9 verktyg för samhällsförändring). Ellen Kay (barnen frampden, män och kvinnor Pllsammans). Den högre utbildningen öppnas delvis för kvinnor under talet. Sonja Kovalevsky (prof. Stockholms högskola 1884). Karolina Widerström (med.kand. 1884, Karolinska InsPtutet). Elsa Eschelsson (doc. Juridik 1897, UU). Eva von Bahr (disp. fysik, UU 1909, Brunnsvik 1915). Gamla och nya eliter. AlternaPva utbildningsvägar vid sidan av universiteten (bildningscirklar, folkhögskolor etc). En global Pd: Världen i Pmmerkojan, exemplet Dan Andersson ( ).

24 I rena och osminkade ord är sanningen den, a9 vår nuvarande skoldelning fakpskt tvingar a9 sortera barnen ener målsmännens y9re omständigheter. Man har utgå9 från den förutsä9ningen, a9 rikemans barn skola av samhället bjudas på en högre utbildning samt fasgmans barn skola av samma samhälle avspisas med en lägre. Fridtjuv Berg (1883)

25 A9 dana en i y9re liksom i inre mening vacker värld för barnet a9 växa i, a9 låta det röra sig fri9, ända Pll dess a9 det stöter på den orubbliga gränsen för andras rä9, det blir den frampda uppfostrans mål. Uppfostrans mål: a9 dana nya människor, vandrare på nya vägar, tänkare av nya tankar. Ellen Kay, Barnets århundrade (1900)

Relevanta dokument

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015