Make Trade Fair. guide för inköpare

Transkript

1 Make Trade Fair guide för inköpare

2 Om du inte vill fjättra dina egna barn vid maskiner varför göra det med andras? Sweatshops och Fair Trade vad är det? Nästan allt vi konsumerar produceras i utvecklingsländer där varorna ofta framställs med svåra effekter för arbetarna och naturen. Ordet sweatshop (svältlönefabrik) har kommit att symbolisera kritiken, men också kraven på att de mänskliga rättigheterna ska följas i de globala konsumtionsvaruindustrierna. Fair trade betyder rättvis handel men kallas också etisk handel. Som inköpare har vi en möjlighet att verka för förbättrade sociala och miljömässiga förhållanden hos producenter och leverantörer i olika länder. En Fair trade-rörelse är på frammarsch och vi vill informera om den. Kriterier för rättvis/etisk handel är... att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför att de har reglerad arbetstid och riktiga anställningar att de garanteras en säker arbetsmiljö att barn- och tvångsarbete motverkas att ekologiskt odlande uppmuntras att rätten till fackföreningsfrihet främjas att diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro motarbetas Codes of Conduct dvs uppförandekoder kan se olika ut. Varje företag kan skriva sina egna regler om miljö och sociala aspekter. Dessa är inte heller juridiskt bindande. Codes of Conduct bör innehålla ovanstående kriterier. Kritik mot företagens uppförandekoder är... att de är vagt definierade att de är ofullständiga att de varken är genomförda eller kontrollerade att koden inte kontrolleras av oberoende part. Leverantörerna kränker inte mänskliga rättigheter på grund av okunnighet, utan för att de är hårt pressade att leverera billiga varor till Nord. Så länge företagen inte är villiga att betala de sociala och miljömässiga kostnaderna för produktionen av varorna kommer dessa problem att fortsätta, säger Henrik Lindholm på Fair Trade Center.

3 Fair Trade ligger i tiden! Fler och fler efterfrågar etiskt tillverkade produkter, caféer har börjat servera rättvisemärkt kaffe, ungdomar efterfrågar schyst tillverkade kläder. Fler och fler säger sig vara villiga att betala ett högre pris för möjligheten att köpa rättvisa produkter. Sångaren Bono i gruppen U2 och hans fru har i dagarna bildat ett nytt etiskt klädmärke som heter Edun, detta lanseras i april 2005 i New York och London. Gruppen REM ska i sommar ha konsert i London till förmån för Oxfams kampanj Make Trade Fair. Oxfam vill upplysa om de orättvisa villkor som fattiga odlare i utvecklingsländerna lever under. Rättvisemärkt kommer med fler och fler produkter i de svenska livsmedelsbutikerna kaffe, te, bananer, kakao, ris, juice... Upphandlare i den offentliga sektorn arbetar för att exempelvis rättvisemärkt kaffe ska upphandlas i Sveriges kommuner. ISO är en ny ISO-standard som ska utvecklas. Sverige och Brasilien har tillsammans fått i uppdrag från den internationella standardardiseringsorganisationen ISO, att leda arbetet med att ta fram riktlinjer för hur företag, organisationer och myndigheter i framtiden ska arbeta med socialt ansvarstagande. Efterfrågan på etiska fonder ökar, Robur och Banco har många alternativ. En studie i april 2003 av företag på Londonbörsen visade att etiska företag var 18 % mer lönsamma än övriga företag. Förklaringen är att de företag som ligger långt framme i etikarbetet har bättre förutsättningar att attrahera och behålla kunder och skickliga medarbetare. Samtidigt löper de mindre risk att bli utsatta för konsumentbojkotter och dyra rättsliga tvister Företag som aktivt tar ansvar för miljön och mänskliga rättigheter är mer lönsamma på sikt. Allt fler företag inser i dag att ett etiskt ansvarstagande ofta är en förutsättning för att kunna maximera vinsten på lång sikt, och att det blir mindre kostsamt att förebygga sociala och etiska problem än att försöka lösa dem när de väl uppstått. Idag kräver dessutom konsumenter, anställda och investerare runt om i världen att företagen ska agera ansvarsfullt. Medias vaksamhet har ökat och internet gör att ett avslöjande sprider sig snabbt. Inom ett dygn kan dessa företag få en världsomspännande köpbojkott riktad mot sig - med allvarliga och långvariga skador på varumärket som följd.

4 Så här kan vi påverka vårt företag... Med moral att utnyttja andra människor för pengar är inte rätt. Om man inte vill fjättra sina egna barn vid maskiner ska man inte heller göra det med andras. Man ska leva som man lär. Att se till att samarbetspartners respekterar grundläggande mänskliga rättigheter är en självklarhet, även om det innebär att man inte kan välja den billigaste leverantören. Med varumärkestänkandet om man ställer etiska krav på leverantören förknippas detta med varumärket och på så sätt blir det en konkurrensfördel. Det är ett risktagande att inte ha etiska krav. Blir man uppmärksammad i media för att inte ta socialt ansvar kan man få ett dåligt rykte som är svårt att tvätta bort. Det har visat sig att en leverantör som lever upp till etiska krav även är effektivare på andra sätt, exempelvis har de högre kvalitet och leveranssäkerhet. Genom att sprida tilltalande information, lyfta fram positiva möjligheter och bekanta medarbetare och ledning med idén att handel kan vara schyst samt att företaget kan få mycket beröm och goodwill genom att välja leverantörer med omsorg. Då får idén om ansvarsfullt inköp en ingång hos företaget utifrån vilken den direkta supply chain successivt kan bearbetas. Kännedom om fair trade bland inköpare är en bra början, så småningom genomsyras hela personalen av resonemanget och företagsledningen kommer också att påverkas. Företaget och inköparna måste vara beredda att betala för det de kräver. Det underlättar om flertalet företag harmoniserar sina uppförandekoder och har samma standard. Man kan hänvisa till att många kunder kräver produkter som uppfyller etiska kriterier. Det är viktigt att ta upp frågorna till diskussion. Hänvisa till internationella arbetsrättskonventioner (främst ILO, men även OECD:s riktlinjer) och vad konkurrenter gör om företaget inte är intresserat. och våra leverantörer... Man kan utbilda leverantörer genom kurser och seminarier, få dem att förstå att de genom att följa de etiska kriterierna även får en effektivare arbetsstyrka. Nöjda, mätta och utsövda personer arbetar bättre än missnöjda, hungriga och utmattade. Man kan stödja och hjälpa leverantören genom att ha en långsiktig relation. Genom att ställa kraven på ett attraktivt sätt för leverantören så att kraven blir fördelaktiga även för dem. Det kan innebära att vi istället för en kort affär arbetar långsiktigt med denna leverantör, som i sin tur genom att uppfylla våra krav även kommer att bli attraktiv för nya kunder. Diskutera frågan med leverantören och komma fram till hur man tillsammans kan arbeta mot en förbättring. I många fall gäller det att hjälpa leverantören att bli bättre och vara beredd att betala för eventuella merkostnader. Är man en stor kund är det lättare att få igenom krav. Är man en liten kund kan man gå samman med andra i en branschförening och på så sätt påverka leverantören. Man kan också engagera sig i en idéell organisation och samarbeta med andra intressenter inkl NGOer som är verksamma i närområdet. Att agera ensamt lär vara helt fel strategi framför allt om det handlar om leverantörer/ producenter i främmande länder och kulturer. Väsentligt är om vårt företag är en price maker eller price taker med leverantören i fråga, men också vilket land det handlar om och hur arbetspolitiken ser ut i det landet, exempelvis hur den fackliga rörelsen ser ut stark/svag osv. Om de flesta företag harmoniserar sina uppförandekoder och har samma standard blir det enklare för leverantören att uppfylla dem. Med långsiktiga avtal eller kontrakt kan fabriken lättare anpassa arbetsstyrkan. Personalen på fabrikerna måste också informeras om uppförandekoderna. Genom att prioritera bland kraven och tänka på hur uppföljningen och kontrollen ska vara samt hur man hanterar avvikelser. Dessa argument och goda råd kommer ifrån människor med erfarenhet av etikfrågor i svenska organisationer och företag.

5 Företag med etiska principer Fair Unlimited är ett svenskt företag som erbjuder företag och organisationer presentartiklar, gåvopaket och förbrukningsmaterial som uppfyller kraven för rättvis handel. Genom Fair Unlimited kan företag och organisationer utveckla och stärka sin CSR-profil (Corporate Social Responsibility) och visa att de tar etiska frågor på allvar. Att handla av dem innebär ett aktivt ställningstagande mot utnyttjande, barnarbete och orättvisor. Body Shop är ett företag vars hela affärsidé bygger på hänsyn till människor, djur och miljö. I dag har Body Shop International över 2000 butiker och finns i 50 länder i fem världsdelar. Företaget har satt upp ett antal etiska principer som ska vägleda företagets hela verksamhet, bland annat att varorna ska betalas med ett pris som möjliggör både levnadslöner och framtidsinvesteringar. Att kombinera affärer med värderingar och god etik är en bidragande orsak till att Body Shop blivit ett unikt företag inom kosmetikabranschen men också en förebild för andra företag världen över. Världsbutikerna är en marknadsplats för hantverk och livsmedel från småskaliga producenter i Syd. Logotypen och namnet Världsbutik garanterar att butiken bedriver rättvis handel. För att få kalla sig Världsbutik måste en rad kriterier uppfyllas. Skälig betalning, goda arbetsvillkor, respekt för mänskliga och fackliga rättigheter är viktiga principer i den rättvisa handeln. I Sverige finns det drygt 30 Världsbutiker. I Europa finns det omkring Världsbutiker.

6 Inspiration... På Vetenskapsfestivalen i Göteborg berättar Annika Axelsson och Karin Stenmar hur de startade sitt schysta kläder-företag dem collective. Joel Lindefors från organisationen Rena kläder berättade vad vi som konsumenter kan göra för att påverka företag att ta ett etiskt ansvar. dem collective AB i Göteborg har lanserat sitt eget etiska klädmärke. Ett missnöje över att inte hitta schyst tillverkade kläder ledde till att de började fundera på hur de själva skulle kunna åtgärda detta. I Indien hittade de en tygleverantör som levde upp till de rättvisa kriterierna och av dem köps nu det ekologiska bomullstyget. Efter att ha misslyckats med omfattande efterforskningar för att hitta en syfabrik i Asien, fann de på Sri Lanka ett familjeföretag inom kokosfiberbranschen som hade en tom fabrikslokal. Idag har företaget ett samarbete med dessa, Coco-Mat Ltd, och hyr delar av denna lokal där de inrett en syenhet tillsammans med sömmerskorna. Där omvandlas den ekologiska bomullen från Indien till högkvalitativa T-shirts och linnen. Sömmerskorna har 8 timmars arbetsdag 5 dagar i veckan och en lön de kan försörja sig på. Den lagstadgade lönen (ca Rupees) på Sri Lanka för en heltidsarbetande, utbildad sömmerska går inte att leva på. dem collective kom istället fram till att Rupees kan anses som skälig levnadslön och det har deras sömmerskor. Så småningom kommer dem collective att utöka sitt sortiment med klänningar, byxor etc allt i miljövänliga växtfärger. dem collective är ett nytt företag som visar på möjligheten att producera varor utan att utnyttja människor eller miljö för ren profit. Genom att reducera antalet mellanhänder och själva ansvara för produktionen, håller de nere kostnader som tillkommer för att använda ekologiskt odlat material och bättre villkor för de anställda. dem collectives kläder tillverkas under parollen head held high från bomullsfält till färdigt plagg.

7 Mer information... Svensk Internationell Litteratur Rättvis Handel - rörelse i rätt riktning Hans Rignell, Bokförlaget Tranan, Stockholm, 2002 The No Nonsense guide to Fair Trade David Ranson, New Internationalists Publications Ltd, Oxford, 2001 Etik och handel en studie om Fair Trade Gunnel Axelsson Nycander, Stockholm 1999 Text av Anneli Lundmark och Jun Liu Althin. Foto Mats Althin.