Bedömning för lärande Christian Lu Professor i pedagogik ndahl Karlstad universit Stockho et lms och universitet

Transkript

1 Bedömning för lärande Christian Lu ndahl Professor i pedagogik K arlstad univ ersitet och Stockholms universitet

2 Föreläsningens argument 0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar 0 Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet 0 Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens 0 Skolan behöver en policy för bedömning

3 Rektors ansvar för skolans bedömningar 0 Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 och 4 kap. 4-6 skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). 0 Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). 0 Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). 0 Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämför och analyserar skolans kunskapsresultat och hur de förhåller sig till resultaten från de nationella proven och eventuellt annat bedömningsstöd (AR Planering). 0 Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation som används så att de är ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 4-6 skollagen, AR Planering).

4 Bedömningens betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande 0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av effektstudier: [T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det.

5 Bedömningens syfte avgörande för dess utformning 0 Varför gör jag den här bedömningen? 0 Vad ska jag kunna använda resultaten till? 0 Hur utformar jag uppgifter som ger en rik information om vad eleven kan eller inte kan, så att jag kan göra en rättvis summativ bedömning alternativt ge adekvat formativ feedback som för eleven framåt? 0 Hur kommunicerar jag resultaten så att jag når syftet med bedömningen?

6 Formativ och summativ bedömning 0 Formativ bedömning betyder formande användning av en genomförd bedömning 0 Summativ bedömning betyder uppsummerande användning av genomförd bedömning

7 Vad är Bedömning för lärande ur ett elevperspektiv 0 Vilka är mina mål 0 Hur går det för mig 0 Hur vet jag vad som är ett bra arbete 0 Lär jag mig på bästa sättet utifrån mina förutsättningar 0 Vilka är mina styrkor och svagheter 0 Vad behöver jag förbättra 0 Hur ska jag åstadkomma den förbättringen 0 Vad får mig att tänka efter 0 Vad kommer jag ihåg och vad förstår jag 0 Vad ska jag fokusera på i min revidering (Smith & Engelsen 2013)

8 Formativ bedömning ur lärarens 0 Är alla eleverna aktiva? perspektiv 0 Lär de sig något/det jag tänkt att de ska lära sig? 0 Hur vet jag det?

9 Formativ bedömning i praktiken 0 Synliggör lärande och missförstånd 0 Ge återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör 0 Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke 0 Slutbedömning (alt. formativ cykel) Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place (Taras 2002, s. 506 min kurs.)

10 Formativ bedömning 0 Tydliggör 0 Utforska 0 Återkoppla 0 Följ upp 0 Tydliggör igen 0 Utforska igen 0 Återkoppla igen 0 Följ upp igen

11 Syfte, långsiktiga mål, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav 0 Syfte anger varför ämnet ginns i skolan och vilka förmågor ämnet är tänkt att utveckla hos eleverna. Det centrala innehållet anger vad eleverna ska öva sina förmågor genom i undervisningen. Kunskapskraven anger progression i de förmågor eleverna utvecklat. 0 Kunskapskraven är i huvudsak ställda mot förmågorna, det är med andra ord elevens förhållningssätt till kunskaperna som ska stå i fokus för betygssättningen inte kunnandet i sig.

12 Från kunskap som substantiv till kunskap som verb 0 formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 0 läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, 0 anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, 0 urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och 0 söka information från olika källor och värdera dessa.

13 Förmågorna utvecklas genom övning kring centrala innehåll 0 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. 0 Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. 0 Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. 0 Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. 0 Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

14 C och A Svenska skrivning De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter.

15 0 Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Σ=32 innehållsliga aspekter, 14 värdeord

16 The Big 5 (Göran Svanelid) 0 Analysförmåga. Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. 0 Kommunikativ förmåga. Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa 0 Metakognitiv förmåga. Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reglektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. 0 Förmåga att hantera information. Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. 0 Begreppslig förmåga. Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. magasinet/2011/11/08/lagg- krutet- pa- big- 5

17 Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång 2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/ tecken på elevernas lärande 3. Ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande

18 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång Att inte veta hur man ligger till är inte ett argument för betyg utan att symptom på att ämnets syfte och undervisningen är otydlig!

19 Bedömning är en del av planeringen av undervisningen 0 Lärarna utgår vid planeringen av undervisningen från kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav (1 kap. 11 skollagen och 9 kap. 1-2 skolförordningen, AR Planering). 0 Lärarna identigierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0 Lärarna planerar så att bedömningen systematiskt blir en integrerad del i undervisningen för att tillsammans med eleverna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling i undervisningen och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete för att synliggöra lärandet för eleverna (AR Planering).

20 Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment Konsten att planera med bedömning

21 Syfte och långsiktigt mål Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisning och konkreta mål Bedömnings- situationer Ämnets syfte och de kunskaper/ förmågor eleverna ska utveckla. Vilket centralt innehåll berör arbetsmomentet Kravnivåerna Hur arbetar ni mot de långsiktiga målen och mot konkreta delmål Vilka formativa bedömningar kommer genomföras under arbetsområdet Exempel på vilka förmågor eleven eleven ska visa i förhållande till ett konkret innehåll på olika kravnivåer Vilka summativa bedömningar kommer genomföras under arbets- momentet

22 Syfte och långsiktigt mål. Svenska GY muntlig framställning Eleverna ska ges möjlighet att/ /tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv./ / Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. Eleverna ska utveckla följande: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikations- Centralt innehåll Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentations- tekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Kunskapskrav A: Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations- situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den Copyright muntliga Christian Lundahl framställningen. etc Undervisning och konkreta mål Vi diskuterar kännetecken på god muntlig kommunikation. Studerar framgångsrika talare via bl.a. TED- talks. Vi behandlar begrepp och strategier från retoriken. Eleverna ska under perioden genomföra 2 parvisa samtalsövningar om X och 2 presentationer inför helklass. M.m. Bedömnings- situationer Formativa bedömningar Under de parvisa samtalsövningarna ger eleverna varandra feedback utifrån bedömningsmatris. Helklassövningarna bedöms med Skolverkets skattningsschema. M.m. Summativa bedömningar Elevernas förmåga att bedöma varandra och anpassa sig utifrån feedback ligger tillsammans med helklassövningarna till grund för betyg i momentet.

23 Skapa väggmatris tillsammans med eleverna Tommy Lucassi /10/03/bygg- en- levande- vaggmatris- med- elevexempel/

24 Måldialoger före under och efter 0 Vad menas med att...? 0 När behöver du kunna det? 0 Hur kan du göra för att lära dig? 0 Vem kan du lära dig med? 0 Hur kan du visa att du kan? 0 När vet du att du verkligen kan? 0 Hur känns det när vi gör så här? 0 Vad tänker du på när vi gör det här? 0 Varför tror ni att vi gjorde det här? 0 Kan ni se i kursplanen vad det nu är vi har gjort?

25 Använd elevexempel 0 Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever. 0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR 0 De nycklar som ginns för att hitta vad det är i kunskapskraven eleverna ska kunna i olika grad är uttryck som eleven kan, visar eleven, eleven avger

26 PAUS För mer kunskap om bedömning följ min blogg: och webbsida: Eller

27 2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande Får eleverna visa vad de kan? - Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna - Ställ rika frågor Är du säker på att du vet vad eleverna kan? - Diagnostiska frågor

28 Elever har rätt till allsidig bedömning 0 Lärarnas bedömning av elevernas kunskaper är allsidig och olika underlag används för att analysera kunskaperna så att eleverna ges goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 0 Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven i alla ämnen och använder aktuella bedömningsunderlag för att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7). 0 Lärarna analyserar regelbundet de kunskaper eleven har visat, gör helhetsbedömningar av dessa och jämför med kursplanernas kunskapskrav (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 0 Lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevers kunskapsutveckling (9 kap skolförordningen). 0 Lärarna använder ändamålsenliga rutiner och former för dokumentation som främjar elevernas kunskapsutveckling och väl återspeglar deras kunskaper i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (AR IUP, AR Planering).

29 Direktuppföljning Metoden 0 Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig, eller 0 3 likheter mellan..., 2 antaganden om..., 1 något annat Kort - 3 viktiga idéer, 2 frågor, 1 sak jag vill läsa mer om - 3 ord jag tycker är viktigast för detta ämne, 2 kopplingar jag gjorde, 1 sak jag inte gillar (Kingore, 2007) ämnen kan vara vad som helst men om de är relaterade till lektionen, nästa dags arbete, enheten temat etc. så mycket bättre

30 Exit tickets/lärande kvitton 0 Lärande kvitton/exit ticket 0 One Minute Response - viktigaste du lärt idag - obesvarad fråga du lämnar klassen med idag - Muddiest point (mest förvirrad om) 0 A & E- kort (Bedömning och utvärdering) - Visa 3 olika sätt att slutföra detta matematiska problem; Förklara kortfattat gravitation. Ge ett exempel på gravitation i klassrummet eller på lekplatsen; Vilken händelse är viktigast i berättelsen? Varför? ( writinggix.com)

31 Viktiga frågor 0 Vad gör en bra fråga för en Exit Ticket? 0 Lärande biljetter bygger på en undervisningsstrategi som kallas Essential questions: viktiga frågor. 0 Att börja använda väsentliga frågor: fråga dig själv varje gång du planerar en lektion: Om jag har genomfört min lektion bra, vilken fråga ska eleverna kunna besvara för att visa att de förstått huvudpoängen? 0 Viktiga frågor bör variera beroende på djupet av innehåll och mål.

32 0 Om en biologilärare har bestämt att han bara behöver ge sina studenter en grundläggande förståelse av det kardiovaskulära systemet (hjärt- kärlsystemet) kan viktiga frågor vara: I ordning, vilka delar av hjärtat går blodglödet genom? Vilken riktning gör blodglödet genom det mänskliga hjärtat? Lite mer på djupet: Hur bidrar varje del av hjärtat till syresättningen av blodet? När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Skapa synteser, överblicka: Tänk på stadens jobb, från borgmästare till avloppsanställda: Vilket jobb är mest likt dina lungor, och vilket jobb är mest likt ditt hjärta? Varför? I vilken utsträckning håller du ditt hjärta friskt? Hur skulle du förbättra hälsan hos ditt hjärta om vi startar imorgon?

33 Dokumentera exit tickets 0 På 1-1 skolor är det möjligt att låta eleverna skriva sina exit tickets direkt in i skolans dokumentationssystem.

34 Delad målbild, tex med AnswerGarden /03/7as- religionsalster- pa- answergarden.html

35 IT kan göra skolkunskaper verkliga

36 Publicera tillsammans Ex. Detektiven Emil och vi (

37 Ställ frågor som skapar tänkande 0 Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? 0 Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? (ref Brown & Wragg 1993)

38 Frågornas betydelse för lärande och bedömning 0 Det ginns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca frågor per år (100/dag) 0 25% av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco Black och Wiliam mgl skiver "More efforts has to be spent in framing questions that are worth asking" (2003)

39 The Big 5 (Göran Svanelid) 0 Analysförmåga. Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. 0 Kommunikativ förmåga. Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa 0 Metakognitiv förmåga. Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reglektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. 0 Förmåga att hantera information. Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. 0 Begreppslig förmåga. Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. magasinet/2011/11/08/lagg- krutet- pa- big- 5

40 Att med frågor söka tecken på lärande få eleverna att tala/tänka ExempliSiera/precisera (begreppslig förmåga) Ge mig ett eller gler exempel på? Beskriv, demonstrera, berätta, visa, välj, rita, hitta, placera ett exempel på! Är ett exempel på? Vad gör. till ett exempel på? Nämn ett motexempel till? Finns det några speciella Komplettera, ta bort, ändra (metakognitiv förmåga) Vad måste läggas till/tas bort/ändras för att tillåta/ försäkra/motsäga? Vad kan läggas till/tas bort/ändras utan att påverkas? Berätta vad som är fel med! Vad behöver ändras för att? Jämföra, sortera, organisera (analytisk förmåga) Vad är likheter och skillnader mellan? Sortera eller organisera följande utifrån.! Är det eller är det inte...?

41 Förändra, variera, reversera, alternera (analytisk förmåga) Alternera en aspekt av för att se effekten! Vad skulle hända om? Om det här snarare är svaret på en likande fråga, vilken är frågan? Gör på två (eller gler) sätt. Vilket är snabbast, lättast, säkrast,? Förändra i syfte att skapa spänningar, motsättningar,! (baserat på Zygfryd Dyrszlags matematikdidaktiska Generalisera, anta, spekulera (begreppslig förmåga) Vad är detta ett specialfall av? Hur ser det generellt sett ut? Är det alltid, ibland, aldrig? Beskriv alla så kortfattat som du kan! Vad kan förändras och vad måste vara det samma för att fortfarande ska vara sant? Förklara, justera, verisiera, övertyga, vederlägg (metakognitiv förmåga) Förklara varför! Ge en anledning att använda eller inte använda! Hur kan vi vara säkra att? Berätta vad som är fel med! Är det alltid fel/falskt att? (Är det alltid rätt/sant att?) Hur används i? Förklara roll eller användning/betydelse för

42 Följ upp med Sokratiska frågor som får Frågor för klargörande: elever att tänka till Varför säger du det? Hur relaterar detta till vår diskussion? Frågor som testar antaganden: Vad kan vi anta istället? Hur kan du kontrollera eller ifrågasätta detta antagande? Frågor som testar orsaker och bevis: Vad skulle vara ett exempel på X? Vad tror du får X att hända? Varför? Frågor om synpunkter och perspektiv: Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? Vad är ett annat sätt att se på det? Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, och vem får fördelar? Varför är X bäst?

43 Få alla att synas - No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning fy vad elakt! t.ex. med hjälp av appen: Names in a hat Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till talkshow host. Frågorna ska vara ett Fönster in i elevernas tänkande Ge eleverna mer tid Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu, vad betyder det, varför blir det så lyssna in vad dina kamrater säger så återkommer jag till dig Få eleverna att gå från jag kan inte till jag förstår inte

44 Få alla att synas 0 Think pair share 0 No hands up 0 Tragikljus 0 Mentometerprinciper

45 Diskutera variationen i svaren Voto.se Socrative.com Mentimeter.com

46 Hur tänker du nu? 1. Nova och Troj behöver leta reda på en nyckel som ska vara 5 cm lång. Vilken nyckel kan det vara? Ringa in den. (Här får du inte använda linjal) Berätta hur du löser uppgiften

47 3. Ge feedback som för lärandet framåt 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering).

48 Återkoppling i processen. GPS- modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi Feedback i processen handlar om att ge råd: Ett råd är ju inte så mycket ett svar på en fråga som ett förslag som har att göra med fortsättningen av en historia, som i alla fall går sin gång (W. Benjamin 1991)

49 Feedback för lärandet 0... Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda punkt och komma. Punkt och komma gör att texten delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för läsaren att förstå vad du vill ha sagt. (ur Parr & Timperlay 2010)

50 Let s Dance 2012 Ann Wilson om Marcus Schenkenberg: Marcus tango är ju en dans som är en väldigt passionerad dans, den växlar mellan staccatostegen som är kompakta och små och legatostegen som är långsamma och som fyller ut musiken. Du gick till det, du gick till fotarbetet, framåt med häl hela tiden och du såg sammanbiten ut men inte osäker. Det är första gången jag känner att nu är du med i tävlingen och tävlar på riktigt. Ann Wilson om Molly Nutley: Många tjejer i din ålder kan inte ens gå på så höga klackar, du kan dansa på dem, så jag tycker att du gör ett jättebra jobb. Men där var inte lika hög kvalitet idag, din vikt föll lite för långt tillbaka. Försök få fram vikten så att du får den mer fram på tårna, då är det lättare att få mer kraft. Och sen från en förälder till en annan Kalle, fortsätt att tjata, det ger resultat.

51 Ros på slutet 0 På uppgift 1 visar du att du har solida detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du 0 På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan förklara ett händelseförlopp, och särskilt imponerade blev jag över hur du 0 På uppgift 3 visar du att du kan ginna sammanhang mellan olika historiska perioder, bland annat 0 Presentationen innehöll glera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s 106f)

52 0 Vad ska du göra nu? Förstår eleven återkopplingen 0 Förstår du varför? 0 Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? 0 Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning)

53 Tid för revidering avgörande för värdet av feedback

54 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra Poängen med kamratbedömningar är att eleverna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. - Gemenskapen gör att vi hjälper varandra ganska mycket och det bidrar nog till att vi har bra betyg också (Kille åk 9 Höglandskolan, Metro ) Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad lärare kan vara för dem.

55 Two stars and a wish De elever som vill göra gesällprov måste behärska momentet herrföning vilket är lite svårt bl.a. för att det numer är ganska ovanligt i frisersalonger. Eleverna arbetade enskilt med perukdockor. Thomas inledde med att föna en docka och förklara de viktigaste aspekterna. Medvetet gjorde Thomas sin föning inte helt perfekt. Efteråt bedömde han sin föning genom att identigiera två styrkor och något han kunde utveckla, two stars and a wish. Eleverna gick sedan göra sin föning och bedöma sig själva på samma vis. För att bedömningen ska bli utvecklande så är det viktigt att identigiera styrkor och utvecklingsområden. Till en början uppmärksammade eleverna bristerna för mycket i sitt arbete men de kom att förstå vikten av att även uppmärksamma det som gjorts väl (Ur Holmgren 2010).

56 Öka mängden återkoppling (och medlärande) genom kamratbedömning Marita Lundgren (STHLM), novellskrivning åk 4 Eleverna skriver om orättvisor. De ska skriva en början om en person, plats, tid och ett problem, en mitten med hinder och motgångar samt ett slut med en upplösning. Eleverna skissar sin början på dator. Början diskuterade de med en kompis och frågade vad hon/han ville höra med om. Sedan skrev eleverna vidare. Ny dialog med kompis. Skriva om. Presentera för helklass där alla skulle plocka ut något de gillat om motivera detta eller komma med frågetecken på oklarheter. Sedan över till formen: interpunktion, stavning, meningsbyggnad. Skriva om. Eleverna beställde nu undervisning kring angelägna skrivproblem!

57 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt.

58 Smart eller studiesmart?

59 Betyg och bedömning Lgr2011 Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

60 Halva rättningar 0 Ingen poäng comment only kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel. 0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det.

61 Pre- glight checklist 0 Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? 0 Skriver du det viktigast först? 0 Innehåller din text bara den information läsaren behöver? 0 Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? 0 Använder du nyckelord och verb i rubriker? 0 Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? 0 Har du skrivit ut alla förkortningar? 0 Använder du många engelska ord? 0 Har du slagit upp alla ord du är osäker på? 0 Har du gjort en stavningskontroll? 0 Har du korrekturläst med papper och penna? 0 Har du låtit någon annan läsa din text? Copyright Christian Forsberg Lundahl (2008): Tydliga texter

62 Det är inte en till sak som ska göras det ligger redan i uppdraget

63 Skolans syfte 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. / / Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800)

64 Vad är då skolans resultat? 0 Kunskaper 0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar 0 Livslång lust att lära 0 Respekt för människors lika värden 0 Demokratiska värderingar 0 Se de egna behoven 0 God kommunikation med hemmen

65 Bedömning för lärande the missing link

66 Slut För mer kunskap om bedömning följ min blogg: och webbsida: Eller

67 Lästips Följ även min blogg: