SKRIVTEKNIK!OCH! AKADEMISKT!SKRIVANDE!! Philippe!Collberg!

Transkript

1 SKRIVTEKNIKOCH AKADEMISKTSKRIVANDE PhilippeCollberg Adjunktisvenskaochsvenskasomfrämmandespråk SpråkHochliIeraturcentrum,Lundsuniversitet

2 Skrivprocessen 1.Förstadiet HAnalyserauppgiRen:vad?%&ll%vem?%varför?% HSamlainformaTon:vad%är%sy0et%och%vad%behövs%för%a6% % % % %uppfylla%det? 2.InformaTonsbearbetning HOrganiseraochfokusera:vad%är%kärnan?%i%vilken%ordning?%% 3.Skrivstadiet HFormuleraochdisponera:hur%ska%informa&onen%presenteras? 4.ERerstadiet HKorrekturläs,bearbetaochförbäIra:vad%kan%förtydligas?%

3 1.Förstadiet:vad%är%en%vetenskaplig%text? Labbrapport Publiceringavvetenskapligforskning Forskningsöversikt PMHprojektplan Uppsatseriutbildningssammanhang

4 1.Förstadiet:mo6agaranpassning Vad%är%det%här%och%varför%ska%jag%läsa%det? % 1) Vemskaläsatexten? 2) Vilkakunskaperharläsarenomämnet? H H H TextenmåsteanpassaseRerläsarensförutsäIningar. SträvaeReraIgöradetenkeltförläsaren FunderaallTdpåhurläsarenuppfaIartexten

5 1.Förstadiet:kommunika&onssitua&onen% Budskap Tankeprocess Tolkning Sändare (skribent/talare) MoIagare (läsare/lyssnare) Språk H stl,termer,formuleringar Text Brus H stl,termer,formuleringar H motvaton,tröihet H förkunskap

6 1.Förstadiet:mo6agaranpassning Exempelpåmöjligaläsareavakademiskatexter: Allmänhet:små/inga%kunskaper% PrakTker:känner%inte%&ll%forskning%eller%terminologi,%men%har% en%annan%typ%av%kunskap% PoliTker:starkt%varierande%kunskaper Generalister:känner%&ll%vetenskapligt%arbete%och%terminologi% generellt.%inte%ämnesexperter.% Experter/forskare:är%väl%insa6a%i%ämnet.%På% hemmaplan.%

7 1.Förstadiet:sy0e%/%problemformulering H EnförutsäIningföraIförklaranågotförenläsareäraIman självvetvarförmanskriver. H EItydligtformuleratsyRe,eImålelleren problemformulering,sompresenterastdigtunderläiarför bådeförfaiarenochläsaren.vadärtextensutgångspunkt? H VadäreIsyRe?Merövergripandeänmålochfrågeställning. H SyRetidendubblakommunikaTonssituaTonen.

8 2.InformaTonsbearbetning Fokusering: Vad%är%kärnan?%Vad%är%det%vik&gaste?%% G%Formuleraenendameningförvarjekapitel Sovring: Vad%ska%med?Vad%ska%inte%med?% %Drunknainteidetaljer Organisering: I%vilken%ordning%ska%informa&onen%presenteras%för%a6%bäst%fylla% rapportens%sy0e%och%underlä6a%för%läsaren?

9 3.Skrivstadiet:precision Vetenskapligprecision: exakta%termer%istället%för%allmänna%formuleringar% %referenser%för%a6%ge%texten%&llförlitlighet% Logiskprecision:hela%texten%hänger%ihop% %G%Disposi&on% %G%Kapitel% %G%Avsni6% %G%Stycken% %G%Meningar% %G%Ord

10 Disposi&on%i%texter BeräIandedisposiTon: Det var en gång., och sedan, och så levde de lyckliga i alla sina dagar. KontrasTvdisposiTon:en%tes,%förG%och%motargument,%en%syntes EmfaTskdisposiTon:det%intressanta%först,%väcka%intresse%&digt% LogiskdisposiTon:för%a6%kunna%följa%tankebanorna%och%ge% trovärdighet VilkendisposiTonpassartextenssyRebäst?Vadärläsarensmålmedläsningen?

11 Strukturen%i%vetenskaplig%text Inledning:bakgrund,%sy0e%och%frågeställning%% Genomförande:Hhur%har%arbetet%gå6%&ll%väga?%(metod)%% G%vad%ligger%&ll%grund%för%arbetet?%% (teore&sk%bakgrund,%material)%% G%%vad%kom%arbetet%fram%&ll%(resultat) %%=%beskrivande%del% Avslutning:Hvilka%slutsatser%förfa6aren%drar%u&från%sy0et/ frågeställningen%och%den%insamlade%informa&onen%=%resonerande%del

12 Innehållet%i%en%vetenskaplig%text%(ex.) FörsäIsblad SammanfaIning Innehållsförteckning 1.Inledning 2.TeoreTskbakgrund 3.Materialochmetod 4.Resultat 5.Utvärdering/Analys 6.Diskussion Referenser Bilagor

13 3.Skrivstadiet:Inledningen InledningenkanvaradetvikTgastekapitletienrapport. Läsaren: Vadärdethärochvarförskajagläsadet? Bakgrund Sä6%läsaren%i%e6%sammanhang% SyRe,problemställning Varför%den%här%texten?%Vad%kommer% den%a6%handla%om?% DisposiTon Vad%kommer%rapporten%a6%ta%upp%och%i%vilken% ordning?%%

14 3.Skrivstadiet:referatmarkörer EnstordelavdetakademiskaskrivandetinnebäraIväljautoch refereravadandratdigareharskrivitochkommitframtll. ItextenärdetvikTgtaIvisaförläsarenvem%detärsomstårför informatonensompresenteras.vemärförstakällan? Författaren/[efternamn] anser hävdar lyfter fram redovisar påstår exemplifierar menar presenterar

15 3.Skrivstadiet:källhänvisningar% UIryckfördenvetenskapligaprecisionen.EIsäIaIgestärkt trovärdighetåtsintext. OavseIomduciterardirektelleråtergernågonannans tankegångarmedegnaordbörduangekällanienreferens (Strömqvist2010:204). IHarvardsystemetpresenteraskälloritextenenligtprincipen Verket(ERernamnår) ERereIdirektcitatskaallTdsidnummeranges Strömqvist,Siv,2010:Skrivboken.%6uppl.Malmö:GleerupsUtbildningAB

16 3.Skrivstadiet:metatext Textomtexten HEIslagsläsanvisningarsom guidarläsarengenomtexten. HFörklararförläsarenvaddet ärläsarenläser. Inledningsvis för det första för det andra Ett exempel är att Nedan följer tre exempel på. Om man jämför X och Y Därför kan man dra slutsatsen att en rimlig tolkning av det är att Sammanfattningsvis Avslutningsvis

17 3.Skrivstadiet:styckeindelning DenlogiskadisposiTonenblirtydligommanlåtereIstycke textrepresenteraeidelämne.eistycke,entanke. HDenförstameningen kärnmeningen introducerar tanken/delämnetsomfördjupasirestenavstycket. HStyckenahållsihoptankemässigtgenomaImanhållersigTll sammadelämnegenomhelastycket,texgenomaireferera TlleIhuvudord. HSlutetpåeIstyckekansedanvaraenlogiskövergångTll huvudtankeninästastycke.

18 Effektivisering är en viktig del av energistrategin för att minska miljöpåverkan. Enligt en analys av Energikontoret Skåne kan effektiviseringspotentialen vara så mycket som % för Malmö. Detta kan genomföras genom bättre samarbete med näringslivet och andra aktörer, såsom E.ON. Effektiviseringen inom bostäder och service har stor potential, eftersom husen kan byggas så att de använder mindre än hälften så mycket energi som befintliga hus. Även inom industrin finns det en hög potential för effektivisering av energin. Det kan också finnas potential inom transportsektorn, där ett snålare system ökar effektiviseringen.

19 Maneter, och däribland kubmaneter, hör till de enklaste synliga djur vi kan tänka oss. Därför är det svårt att föreställa sig att kubmaneter har ögon och än mindre att varje manet har 24 stycken. Ögonen sitter i klubbformade strukturer som kallas rhopalier. Varje manet har fyra rhopalier, och varje rhopalium har sex ögon. Två av ögonen är så kallade linsögon, jämförbara med våra egna ögon, och dessa är relativt komplicerat uppbyggda för ett i övrigt så enkelt djur. De övriga fyra ögonen är av två typer, båda typerna är mycket enklare uppbyggda än linsögonen, och man vet inte så mycket om dem. Linsögonen däremot vet man innehåller celler, så kallade fotoreceptorer, som fångar synintryck.

20 3.Skrivstadiet:flyt%i%texten Sambandsord Småordsomkopplarsammantextensmeningar DeförklarardenlogiskarelaTonenmellaninformaToneniolikameningar HjälperläsarenaIförstå Ordsomförframåt:även, vidare, sedan, samtidigt, dessutom Ordsomjämför:däremot, dock, trots, ändå, men Ordsomutvecklar:Såsom, eftersom, förutom, bland annat, därför, till exempel, det vill säga, på så sätt, likaså

21 Textutansambandsord: En ökad beredskap kommer att minska de allvarliga konsekvenserna av störningar i energisystemet. Mer utveckling och forskning kan ge förbättrade kunskaper och underlag inom de olika områdena. Avgörande beslut förutsätter rätt prioriteringar. Textmedsambandsord: Detta leder till utsläpp som ökar växthuseffekten. De nordiska länderna är dock relativt miljövänliga då de även använder sig av vattenkraft och kärnkraft. Malmö är ett gott exempel där man gjort något åt miljöfrågan. Trots en ökad befolkning har man satsat på förnybar energi. Vad man däremot inte har lyckats uppfylla är

22

23 3.Skrivstadiet:flyt%i%texten% SkapaflytgenomaIåterkopplaTllTdigaremening DenförstadelenavmeningenåterknyterTlldenTdigare, densenaredelenpresenterarnyinformaton. Närmanskaintroduceraennyterm: Vissa bakterier kan bilda endosporer. Endosporformen är ett vilostadium som VarierasäIenaIbindaihopmeningarna

24 En kropp är bygd av celler som bildar vävnader. Cellerna i en kropp samarbetar och bibehåller kroppens balans mellan celldelning och död. Det är en fin balansgång och för att korrigera den kommunicerar cellerna med varandra genom att skicka och ta emot signaler så att inte alla celler delar sig samtidigt. Cancer är påminnelsen om vad som händer då en cell i en organism förlorar kontrollen över celldelningen.

25 3.Skrivstadiet:diskussionen SammanfaIaÅterknytTllinledningen. ÄrsyRetmedrapportenuppfyllt? Ärfråganbesvarad? DraslutsatseruTfrånmaterialet:tolka,värderaresultatet. DetärOKaIspekulera,mengörklartaIdetärspekulaTon ochintefakta.

26 3.Skrivstadiet:ordval%och%s&l 1.Personligt,enkeltochvarierat:inte%talspråk%Inte%onödigt%kort% 2.Koncentreratochprecist:Enkelt%betyder%inte%simpelt.%% AbstraktasubstanTv: föroreningssituation, saneringsomfattning, energibesparing (att spara energi)

27 266 3.Skrivstadiet:ordval%och%s&l% 3.Korrekt:slarvfel,%stavfel%och%normbro6%har%starkt%signalvärde% STlbroI:jobb, labb, kolla upp Pronomen:De / dem Man / En / Hen 4:FörsikTg:överdriv%aldrig Förstärkningsord:enormt, oerhört, fantastiskt Garderingar: Det skulle kunna tolkas som att / Det är

28 4.ERerstadiet:korrekturläsning%och%formalia% Skrivprocessenärinteslutförräntextenharkorrekturlästs Skrivom,förbäIra,förtydliga Formalia:textensyIreskal. FörsäIsblad Innehållsförteckning Rubriknumrering Sidnumrering TypsniI Tabeller,diagramochfigurer Referenshantering LiIeraturlista