Kategorisering av Norra länkens tunnelsystem för kommande väg E20 mellan Norrtull och Värtan i Stockholms län

Transkript

1 1 (8) Kategorisering av Norra länkens tunnelsystem för kommande väg E20 mellan Norrtull och Värtan i Stockholms län Beslut Länsstyrelsen finner att Norra länkens tunnelsystem för kommande väg E20 mellan Norrtull och Värtan i Stockholms län tillhör kategori A. Ärendet avslutas därmed och läggs till handlingarna. Bakgrund Länsstyrelsen beslutar om vägtunnlar ska tilldelas en tunnelkategori B-E, enligt trafikförordningen (1998:1276, TraF). I detta ärende har tunnelsystemet Norra länken, sträckningen Norrtull Värtan, bedömts med avseende på om tunneln ska tillhöra kategori A eller B. I bedömningen ska följder för alternativa vägar bedömas. De har i detta fall antagits vara nuvarande sträckning för väg E20 mellan Norrtull och Värtan. Tunnel Norra länken sträcker sig mellan Norrtull och Värtan och har en anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet samt anslutning österifrån mot E4 Uppsalavägen. Den längsta tunnelsträckan är cirka 3 km och totalt består Norra länken av 11 km tunnel. Tunneln utgörs i huvudsak av bergtunnel. Antalet körfält växlar mellan 1och 3. Ovanför tunnlarna i Norra länken planeras i första hand vägar och trafikplatser. I de delar där berget ovan bergtunnel är bebyggd eller kommer att bebyggas är bergtäckningen betryggande. Bergarterna, bergtäckningen och inklädnadskonceptet är av sådan kvalitet att sannolikheten för påverkan på byggnader ovan jord är ytterst liten vid brand eller explosion i tunnelsystemet. Tunnelsystemet har flera tunnelrör samt av- och påfarter vilket underlättar snabb trafikavveckling och räddningsinsats i händelse av olycka. Det finns ett stort antal tvärförbindelser mellan tunnlarna vilket gör att utrymningsstandarden är hög. Trafiken i tunnelsystemet är enkelriktad vilket starkt bidrar till att höja säkerheten i en vägtunnel. Den föreslagna hastigheten i tunneln, 70 km/h, är låg i förhållande till den trafiktekniska standarden. Det kommer också att råda förbud mot långsamgående fordon. Postadress Besöksadress Telefon E-post/web Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (8) Tunneln innehåller flera trafiktekniska system och installationer som bidrar till att minska sannolikheten för att en olycka ska inträffa och även motverka brandspridning. Exempel på system som ska minska sannolikheten för olyckor är ITV (interntelevisionssystem), kameror som ska registrera stillastående fordon och tappad last, och trafikstyrsystemet MCS (Motorway Control System) som bl.a. automatiskt kan ändra skyltad hastighet vid kö och detektera fordon som färdas i fel riktning. Som skydd mot bränder införs ett brandbekämpningssystem som motverkar brandspridning mellan fordon eller från dragbil till last. Ett annat exempel är branddetektionssystemet som ger en tidig indikation på brand och därmed ökar möjligheterna för operatörerna i driftledningscentralen att i ett tidigt skede vidta lämpliga åtgärder som att avveckla trafik nedströms branden och beordra utrymning av tunneln. När det gäller skydd mot explosion utförs tunneln enligt normnivå i Tunnel 2004 (Säkerhetskoncept, ). Norra länkens tunnelsystem omfattas av lagen (SFS 2006:418) om säkerhet i vägtunnlar, LSV, och Boverkets tillämpnings-föreskrifter, BVT1 (BFS 2007:11) varför yttrande om tunnelanläggningens säkerhetsdokumentation krävs. Stockholms stad ansvarar för detaljplanplanläggning i anslutning till tunneln och omledningsvägnät. Trafikverket ansvarar för arbetsplan liksom för projektering, bygge och drift. Stockholms översiktsplan, promenadstaden, antagen 15 mars 2010 redovisar Norra länken och att den är upptagen i Stockholmsförhandlingen. Där anges att Länken ökar kapaciteten till Värtahamnen och Frihamnen, samt till stadsutvecklingsområdet Norra Djurgården. Trafikleden förväntas förbättra miljön längs Vallhallavägens norra del när den tunga trafiken till hamnarna försvinner. Alternativ väg När Norra länkens tunnlar öppnar försvinner statusen som Europaväg (väg E20) för Cederdalsgatan, Valhallavägen och Lidingövägen och en betydande del av trafiken flyttas över till tunnlarna. Trafik mellan Norrtull/Roslagstull och Värtan, som av något skäl inte får eller kan använda tunnlarna, bedöms dock även fortsättningsvis använda denna vägsträckning. Därav utgör dessa vägar alternativ väg vid bedömning av vilken tunnelkategori som ska gälla för tunnelsystemet. På Valhallavägen bedöms trafiken minska från cirka till fordon per dygn när tunnlarna öppnar (Vägverket, Norra länken en Trafiklösning för Stockholm, 2006). Körbanorna för alternativa vägar är i huvudsak separerade men inslag av mötande trafik finns också. Korsningar är generellt reglerade med trafikljus. Omgivningen kring alternativ vägsträcka består i stor utsträckning av tätbebyggd stadsmiljö med bland annat bostäder, skola, centrumverksamhet, ambassader, tunnelbanenedgång och Stockholms Stadion i omedelbar närhet till vägen. Vägen går även genom Nationalstadsparken. Då det handlar om stadsbebyggelse kan persontätheten generellt förväntas vara hög. När trafiken minskar blir omgivningen mer tilltalande att vistas i.

3 3 (8) Norra Länken, delen Norrtull Värtan, inklusive det altenativa vägnätet berör ett stort antal detaljplaner i Stockholm och ytterligare är under framtagande. Beslut om tunnelkategorisering får konsekvenser för markanvändningen intill det alternativa vägnätet, bestående av Cederdalsgatan, Vallhallavägen och Lidingövägen. Transporter som påverkas av tunnelkategori B Enligt en sammanställning över farligt gods som hanteras i Stockholms hamn och som därmed kan ha behov av att transporteras på utpekat alternativt vägnät, kan transporter som påverkas vid tunnelkategori B uppgå till som mest ett hundratal per år. Denna sammanställning gjordes år 2010 i samband med detaljplanearbete för Svea Artilleri vid Lidingövägen. Enligt Stockholms hamns kvantitetsbegränsningar för hantering av farligt gods anges att hantering ej ska ske av exempelvis ämnen i klass 1 med massexploderande följder och klass 2.1, brandfarliga gaser, lastade i tankcontainrar (Kvantitetsbegränsningar för hantering av farligt gods över Stockholms hamn, hämtad från Sakerhet/Sakerhet/Driftforeskrifter/5-Farligt-gods/54-Allmanna-regler/, ). Dessa regler bidrar till att antalet transporter, som skulle påverkas av tunnelkategori B, inte bedöms öka till hamnen. Sedan 2010 har en verksamhet tillkommit i Louddens oljehamn med ett betydande behov av transporter av klass 2.1 i tank, vilket ej tillåts vid tunnelkategori B. Denna verksamhet är lossning av LNG (liquefied natural gas) till den bunkerbåt som tankar fartyget Viking Grace. Bunkringsverksamheten ger upphov till cirka tre lastbiltransporter per dag (Anmälan om ny verksamhet enligt miljöbalken, förordning 1998:899) om miljöfarlig verksamhet hälsoskydd, AGA Gas AB, ). Om fler fartyg i framtiden kommer att drivas av LNG kan det bli aktuellt med ytterligare LNG-transporter. Frågan om ökande antal transporter av LNG till fartygen behöver studeras vidare. Därtill kan det behöva ske transporter av klass 1 till byggarbetsplatser för sprängarbeten. Bedömningen är att dessa sker i laster med mindre mängder än vad som krävs för att omfattas av restriktion vid tunnelkategori B (t.ex. innehåller transporterna till Citybanans byggplatser kg av klass 1.1, det vill säga de underskrider gränsen 1000 kg enligt ADR-S). Sammantaget ger detta ett antal transporter av storleksordningen per år som kan beröras av tunnelkategori B i Norra länken.

4 4 (8) Underlag Bedömningen av tunnelklassificeringen grundar sig på följande underlag 1. Internt PM om Konsekvenser för B-klassning av överdäckning vid Norra stationsområdet utmed väg E4/E20 Trafikverket, Säkerhetsdokumentation del 1-2, 4, för Norra länken Gemensamt Säkerhetskoncept, Sammansatt tunnelsystem Norra länken, Norra Station, Eugeniatunneln, Trafikverket Granskning av och yttrande över Säkerhetsdokumentationen i projekteringsfasen för Norra länkens tunnelsystem Ramböll Sverige AB Rapport Hanteringsstrategier för riskpåverkan, Valhallavägen Loudden WSP PM Övergripande riskbedömning i programskede Transport av farligt gods på väg Västra Valhallavägen, Stockholm WSP Detaljerad riskanalys - Transporter av farligt gods, Svea fanfar, Stockholm WSP Underlag till detaljplan Svea Artilleri, Stockholm laga kraft En förutsättning för beslut om tunnelkategori A för Norra länken, sträckningen Norrtull-Värtan, är att kategoriseringen kan göras fristående från bedömningen av tunnelkategori av tunneln under blivande Hagastaden/Norra station. Av Trafikverkets PM Konsekvenser för B-klassning av överdäckning vid Norra stationsområdet utmed väg E4/E20 framgår att det är möjligt. Tillämpliga bestämmelser m.m. Regler för transport av farligt gods finns i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg den 30 september 1957 (Accord Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route, ADR [SÖ 1974:9]). I avsnitt bilaga A och kap. 8.6 bilaga B till den europeiska överenskommelsen finns bestämmelser om kategorisering av vägtunnlar med hänsyn till olyckssäkerhet vid transport av farligt gods och restriktioner för transporterna för var och en av kategorierna. Det finns fem tunnelkategorier, A-E. För kategori B-E gäller särskilda trafikinskränkningar. En tunnel som inte kategoriserats tillhör kategori A. För denna kategori finns inga trafikinskränkningar.

5 5 (8) I ADR-överenskommelsens avsnitt anges vilka klasser av farligt gods som bedöms medföra risk för en stor brand, ett stort giftigt utsläpp, en stor explosion eller en mycket stor explosion. Enligt överenskommelsen ska tunnelkategorierna B E märkas ut. Efter förslag från Working Party on the Transport of Dangerous Goods (WP.15) har FN:s arbetsgrupp för vägtrafiksäkerhet (WP.1) i avsnitt 1.10 i de konsoliderade resolutionerna till konventionen om vägmärken och trafiksignaler rekommenderat hur tunnelkategorierna ska märkas ut. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng innehåller en återgivning av överenskommelsen. Reglerna är införda i 3 kap. 83 a-e trafikförordningen (1998:1276, TraF) och syftar till att öka säkerheten i vägtunnlar och särskilt de som har begränsningar avseende konsekvenser av och skyddet mot explosioner, utsläpp eller liknande till följd av olyckor med fordon lastade med visst farligt gods. Länsstyrelsen har enligt 10 kap. 1 och 3 TraF bemyndigande att meddela särskilda föreskrifter om att en tunnel ska tillhöra en viss tunnelkategori. En tunnel har kategori A om något annat inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 1 tredje stycket, det vill säga att länsstyrelsen beslutat att tunneln ska tillhöra kategori B-E. Länsstyrelsen har inte något bemyndigande att meddela föreskrifter att en tunnel ska tillhöra kategori A utan detta gäller för det fall länsstyrelsen inte meddelat föreskrifter om någon annan kategori. Vid kategoriseringen ska länsstyrelsen tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 83 a-e TraF. Transportstyrelsen har utfärdat allmänna råd till dessa bestämmelser vad gäller tunnelkategori B E (TSFS 2012:27). Av dessa följer att beslut om lokala trafikföreskrifter om att en vägtunnel ska tillhöra tunnelkategori B, C, D eller E bör grundas på bedömningen av tre huvudsakliga risker, som kan orsaka åtskilliga dödsfall eller allvarlig skada på tunnelns konstruktion: a. Explosioner b. Utsläpp av giftig gas eller flyktig giftig vätska c. Brand Nedan anges vilka farliga gods som anses uppfylla kriteriet att kunna leda till mycket stor explosion, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift om transport av farligt gods på väg och i terräng, ADR-S (MSBFS 2011:1).

6 6 (8) Tunnelkategori B Restriktioner för farligt gods som kan leda till en mycket stor explosion. Följande farliga gods anses uppfylla detta kriterium2): Klass 1: Samhanteringsgrupp A och L; Klass 3: Klassificeringskod D (UN 1204, 2059, 3064, 3343, 3357 och 3379); Klass 4.1: Klassificeringskoderna D och DT, samt Självreaktiva ämnen, typ B (UN 3221, 3222, 3231 och 3232); Klass 5.2: Organiska peroxider, typ B (UN 3101, 3102, 3111 och 3112). Om den totala nettovikten av explosiva ämnen och föremål per transportenhet överstiger 1000 kg: Klass 1: Riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.5 (utom samhanteringsgrupp A och L). Vid transport i tank: Klass 2: Klassificeringskoderna F, TF och TFC; Klass 4.2: Förpackningsgrupp I; Klass 4.3: Förpackningsgrupp I; Klass 5.1: Förpackningsgrupp I. Klass 6.1 UN 1510 Utdrag ur ADR-S avsnitt i bilaga A till MSB:s föreskrift om transport av farligt gods på väg och i terräng, ADR-S (MSBFS 2011:1). I bedömningen bör ingå de följder som vägtunnelns kategorisering får för andra vägar. Bedömningen bör göras i enlighet med Förenta Nationernas rekommendation General Guideline for the Calculation of Risks in the Transport of Dangerous Goods by Road (maj och oktober 2008). Av MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:1I) följer att i de fall det beslutats om restriktioner för passage genom vägtunnlar med fordon som transporterar farligt gods, ska länsstyrelsen tilldela tunneln en av de tunnelkategorier som anges i föreskriften, dvs B-E. Vid kategoriseringen ska följande beaktas: 1) Hänsyn bör tas till tunnelns egenskaper, 2) riskbedömning som beaktar befintliga och lämpliga alternativa vägval och transportslag, samt 3) vilken möjlighet som finns till trafikövervakning. En kategorisering kan behöva omprövas för det fall förutsättningarna för bedömningen förändras, t.ex. om alternativa vägval förändras. En och samma tunnel kan tilldelas fler än en tunnelkategori, beroende på till exempel tidsstyrning. Länsstyrelsens bedömning De transporter som påverkas av tunnelkategori B, bedöms vid en olycka kunna ge allvarliga konsekvenser för människor och egendom. Det gäller oavsett om den inträffar i tunnelsystemet eller på alternativt vägnät. Att undvika dessa olyckor måste vara högt prioriterat oavsett vägval för transporterna.

7 7 (8) Markanvändningen kring alternativt vägnät bedöms i stor utsträckning tillhöra den mest känsliga kategorin (zon C) ur ett olycksriskperspektiv enligt Länsstyrelsens riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (Riskhantering i detaljplaneprocessen, 2006). Att göra förändringar i omgivningen som kan reducera konsekvenserna av en olycka bedöms som mycket svårt utifrån rådande förhållanden. Antalet transporter som skulle påverkas av tunnelkategori B bedöms för tillfället vara relativt begränsat. Trots den relativt begränsade mängden transporter bedöms samhällsrisken som hög kring alternativt vägnät. Om tunnelsystemet tilldelas kategori B bidrar det till att denna risknivå behålls. Tunnelsystemet Norra länken, sträckningen Norrtull Värtan, är projekterat för att tillåta alla slags transporter av farligt gods. Av stor betydelse i detta sammanhang är tunnelns utformning vad gäller trafiksäkerhet och möjligheter till utrymning och insats för räddningstjänst i kombination med trafikövervakning genom ITV och tekniska system som syftar till att motverka att en olycka leder till allvarliga konsekvenser. Även om höga trafikflöden och risk för köbildning finns visar säkerhetskonceptet att en kombination av åtgärder bidrar till att hålla risknivån på en acceptabel nivå. Länsstyrelsen bedömer därmed att förutsättningarna för att minska risken för allvarliga skador är bättre i tunnelsystemet än på alternativt vägnät. Sammantaget är Länsstyrelsens bedömning att Norra länkens tunnelsystem för kommande väg E20 mellan Norrtull och Värtan i Stockholms län tillhör kategori A och därmed tillåts alla slags transporter i tunneln. Länsstyrelsen har enligt 10 kap. 1 och 3 TraF bemyndigande att meddela särskilda föreskrifter om att en tunnel ska tillhöra en viss tunnelkategori. En tunnel har kategori A om något annat inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 kap. 1 tredje stycket. Mot bakgrund av att Länsstyrelsens funnit att tunneln är att hänföra till kategori A ska Länsstyrelsen inte utfärda några föreskrifter. Ärendet ska därmed avslutas och läggas till handlingarna utan några ytterligare åtgärder. Hur man överklagar Detta beslut kan inte överklagas.

8 8 (8) I handläggningen av detta ärende har deltagit lämsöverdirektör Anette Scheibe Lorentzi, beslutande, chefsjurist Karin Bergh, samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Holmquist, länsarkitekt Inger Holmqvist samt handläggare Olof Paulin Hansson, föredragande. Anette Scheibe Lorentzi Olof Paulin Hansson Bilagor 1. Internt PM om Konsekvenser för B-klassning av överdäckning vid Norra stationsområdet utmed väg E4/E20 Trafikverket, Säkerhetsdokumentation del 1-2, 4, för Norra länken Gemensamt Säkerhetskoncept, Sammansatt tunnelsystem Norra länken, Norra Station, Eugeniatunneln, Trafikverket Granskning av och yttrande över Säkerhetsdokumentationen i projekteringsfasen för Norra länkens tunnelsystem Ramböll Sverige AB Rapport Hanteringsstrategier för riskpåverkan, Valhallavägen Loudden WSP PM Övergripande riskbedömning i programskede Transport av farligt gods på väg Västra Valhallavägen, Stockholm WSP Detaljerad riskanalys - Transporter av farligt gods, Svea fanfar, Stockholm WSP Underlag till detaljplan Svea Artilleri, Stockholm laga kraft