De kan detektera oerhört låga koncentrationer av vissa ämnen, till exempel de ämnen som en hona utsöndrar när det är dags för fortplantning. Antennern

Transkript

1 AHF:s NATURRUTA SKALBAGGAR INLEDNING Skalbaggarna är den till artantalet största ordningen i djurvärlden. I och med det är den störst i hela den biologiska världen. Det finns totalt nästan beskrivna skalbaggsarter i världen. Av dessa har fler än 4500 hittats i Sverige, det vill säga drygt 1 % av alla arter. Hur många som finns i Askim kan man bara gissa! Skalbaggar är insekter, vilka hör till leddjuren. De har så kallad fullständig förvandling. Det betyder att de mellan larv och fullvuxen insekt har ett puppstadium, precis som fjärilarna har. Ordningens vetenskapliga namn är Coleoptera. Det är bildat av de grekiska orden 'koleos', som betyder fodral och 'pteron', som betyder vingad. Detta namn fick de redan av Aristoteles på 300-talet före vår tideräkning och sedan använde Linné det 1735 i sin 'Systema natura', som beskriver "allt" i naturen. Det betyder alltså att skalbaggarna har hårda vingar, täckvingar, som ligger över och skyddar flygvingarna, när de finns. BYGGNAD Precis som alla insekter "sönderfaller" skalbaggarna i tre delar om man tittar på dem. Dessa delar är huvud, mellankropp och bakkropp, även om det inte är lätt att se dem alla tydligt på de flesta skalbaggar. Gränsen mellan mellankropp och bakkropp ligger under täckvingarna. På huvudet sitter mundelarna, ögonen och antennerna. Hos de flesta skalbaggar är mundelarna bitande. Ögonen är så kallade fasettögon och består av en mängd delögon. En del arter har dessutom punktögon uppe på huvudet. De ger ingen bild av omgivningen utan kan bara skilja mellan ljus och mörker. Antennerna är inte bara känselorgan utan de känner också av lukter, vibrationer, temperatur och luftfuktighet. En majbagge. Här syns de olika kroppsdelarna. Huvudet, mellankroppen med oftast två par vingar (majbaggen saknar flygvingar) och tre benpar samt bakkroppen, som här är uppsvälld av mängder med ägg. Detta är alltså en hona. Ingen skalbagge utan en skinnbagge, en hårig bärfis. Den har täckvingar med ett membranbröstparti baktill och bara fem antennleder. Dessutom en sugsnabel, som inte syns på bilden

2 De kan detektera oerhört låga koncentrationer av vissa ämnen, till exempel de ämnen som en hona utsöndrar när det är dags för fortplantning. Antennerna består för det mesta av elva leder. Detta, bland annat, skiljer dem från skinnbaggarna, som normalt har fem antennleder. Ögonen, antennerna och känselhåren, som sitter över hela kroppen, ger skalbaggarna information om omgivningen. I huvudet finns naturligtvis deras lilla och välanpassade hjärna. Mellankroppen består av tre leder. Den främsta har ett benpar och på ryggsidan en platta, som kallas halssköld. Den nästa har ett benpar och ett par hårda vingar, som normalt når ut över hela bakkroppen. Hos de så kallade kortvingarna är täckvingarna mycket korta vilket gör att man kan se bakkroppen. Den bakersta leden i mellankroppen har ett benpar och oftast ett par tunna flygvingar. Inte alla skalbaggar har flygvingar. Hos vissa är täckvingarna till och med sammanväxta längs mittlinjen. Detta är inte ovanligt hos jordlöpare och vivlar. I mellankroppen finns helt logiskt musklerna för gång och flykt. Bakkroppen har normalt 5 leder, men det kan vara fler. I bakkroppen finns framför allt organen för matsmältning och fortplantning. UTVECKLING Alla skalbaggar börjar sin levnad som ägg. Ur äggen kläcks en liten larv. När den ätit ett tag byter den hud. Detta beror på att kitinet, som huden består av, inte är speciellt töjbart. För att kunna växa måste den byta kostym till en större och i början elastisk, hud. Detta kan ske många gånger, innan larven är färdig för puppstadiet. Hos vissa arter varar larvstadiet några veckor medan det hos andra kan ta många år innan de förpuppas. Larverna hos olika arter varierar mycket i utseende. De som lever mitt i maten är ofta ljusa, tjocka, klumpiga och saknar eller har små ben. De flesta vivlar och långhorningar har sådana larver. De som är aktiva jägare är ofta mörka och har ben för att kunna ta sig fram snabbt. Hit hör larverna till jordlöpare och nyckelpigor. Hos en del arter ändrar larven utseende kraftigt under sitt liv. Så är det hos majbaggen, som producerar mängder med ägg, då utvecklingen är chansartad. Ur ägget kommer här en mycket rörlig liten larv som är mörk. Den äter inget utan klättrar upp till en blomma och inväntar ett besök av ett solitärbi. När det kommer liftar den med till biboet och tar Larv av en nyckelpiga, troligen den sjuprickiga. En rörlig rovlevande larv med välutvecklade ben. sig över till den mat, som biet samlat för sin larv. Nu omvandlas majbaggelarven till en blek orörlig larv, som ser ut lite som en tunna. Den lever nu av vad biet har samlat och av biägg eller bilarv. För att det skall bli nya majbaggar krävs alltså att de första larverna har tur och träffar på rätt bi. Inte så underligt att majbaggar är ganska ovanliga

3 FÖDA Var äggen läggs beror på vilken mat larverna, som kommer ur äggen, äter. I vissa fall finns något som liknar yngelvård. Så fungerar det hos asbaggarna, dit våra dödgrävare hör. När de, med sina antenner, känner lukten av ett dött djur flyger de dit. Om kadavret är litet börjar de, ofta en hane och en hona, gräva under det, så att det så småningom sjunker ned i jorden. Väl där lägger honan ägg och har på detta sätt sörjt för sin avkomma. Larverna kommer att leva på det döda djuret tills det är dags att bli puppa. När puppan kläcks får de nya baggarna gräva sig ut. Har du sett de små hoprullade bladen på björkar? Då har du sett resultatet av en 3 mm stor björkrullvivelhonas arbete för sin avkomma. Hon börjar med att bita igenom bladet i en S-formad kurva från ena sidan in mot mittnerven. Sedan går hon till andra sidan och gör likadant och tar ett litet gnag på mittnerven, så att bladet skall bli lite mjukare och medgörligare när hon gör själva struten. Inne i den lägger hon sedan ett ägg. På så sätt får larven både mat och skydd. Barkborrarna, som är nära släkt med vivlarna, lever som larver i skiktet mellan barken och veden på träd. Barkborrehonan gnager sig in genom barken. När hon når veden gnager hon sin modergång och lägger ägg åt båda håll i den. När äggen kläckts äter sig de små larverna vinkelrätt ut från modergången. Hur de kan veta riktningen vet inte jag. Man kan tydligt se i veden att larvgångarna blir bredare allteftersom larven växer till. FÖRSVAR Skalbaggarna har många fiender i naturen. Bland annat fåglar och rovlevande leddjur som spindlar, tusenfotingar och andra skalbaggar, tar en stor tribut. För att klara sig från sina predatorer har de en del knep. Att smälta in i omgivningen genom färg och/eller form använder många för att bli oupptäckta. Många lever undangömt, speciellt under den ljusa de Rödsköldad asbagge. En art som gillar dålig lukt. Denna bild togs vid ett utedass. Björkrullvivelns strut, som tillverkats av honan. Hon är bara 3 mm lång. En barkborres gångar i veden. Modergången är jämntjock och syns lodrätt på bilden. Larvgångarna går åt båda håll och blir bredare utåt åt båda håll då larven växer.

4 len av dagen. Så hittar man till exempel jordlöpare under stenar. Att vända sten är varje skalbaggssamlares första stadium. Ett annat sätt att klara sig är att vara giftig. Detta skyltar baggarna ofta med. Nyckelpigor med sina grälla färger syns ju lätt i naturen. När de attackeras utsöndrar de illasmakande och giftiga droppar vid knälederna. Nyckelpigornas svarta och röda eller svarta och gula färger skall lätt kännas igen av fåglarna som lär sig att inte göra om dumheten att smaka en gång till. Nyckelpiga, troligen den sju-prickiga. En rörlig rovlevande larv med välutvecklade ben. Det finns också de som fuskar. Det är de som har varningsfärger utan att vara giftiga, oaptitliga eller kunna försvara sig. Lövgetingbocken liknar en geting och humlebaggen kan förväxlas med en humla. Både geting och humla har stor kapacitet att försvara sig med sina gaddar som är kopplade till giftblåsor. Att harmlösa skalbaggar liknar dem kan vara bra för att klara sig i tillvaron. Detta är ett exempel på mimikry. Lövgetingbocken är en långhorning. Den är ett exempel på mimikry. Det betyder att den härmar farliga djur, men är ofarlig. Humlebaggen hör till bladhorningarna. Den liknar en humla och angrips sällan. INDELNING Våra skalbaggar är indelade i nästan 100 olika familjer. Det skulle bli väldigt långt att gå igenom dem alla. Här följer några exempel: Jordlöparna med ca 350 arter är marklevande rovskalbaggar

5 En trädgårdslöpare, som hör till jordlöparna, stor (~ 3 cm) och känns igen på guldgroparna. På Linnés tid var den vanlig, men har sedan dess delvis utkonkurrerats. Parklöparen. Fanns troligen inte i Sverige på Linnés tid, men är nu mycket vanlig. Dykarna med ca 150 arter är rovlevande vattenskalbaggar. Asbaggarna med 20 arter söker sig till allt som för oss luktar illa som döda djur och ruttnande svamp. Kortvingarna är vår största skalbaggsfamilj med nästan 1200 arter, där de flesta är mycket små. Bladhorningarna med nära 100 arter kännetecknas av sina antenner, som är utvidgade till en 'solfjäder' i spetsen. Hit hör bland annat tordyvlar, guldbaggar och dyngbaggar. Knäpparna är ca 90. De är ganska lätta att känna igen. Om man lägger dem på rygg lyckas de ofta vända sig genom att sprätta iväg med kraft upp i luften och med lite tur landar de på fötterna. Ängrarna är ca 40. De kan vi tyvärr stifta bekantskap med i våra hus, där de uppträder som skadedjur. Nyckelpigorna är över 60 olika. De är, för oss, nyttodjur som äter bladlöss, både som larver och vuxna. Oljebaggarna med ett fåtal spektakulära arter, majbaggar och spanska flugan. Svartbaggarna finns det drygt 70 av och dit hör mjölbaggar och dödsbud. Blåoxen tillhör ekoxbaggarna och är nära släkt med bladhorningarna. Långhorningarna med 120 arter. De kallas ibland för skalbaggarnas aristokrater. Deras larver lever oftast av och i trädens ved. Bladbaggarna med 300 arter är relativt små, ofta glänsande djur som lever på att äta blad. Vivlarna är med 500 arter en riktigt stor familj. Globalt sett är det den största skalbaggsfamiljen. De har sina mundelar i spetsen av ett snyte

6 Myskoxen är en långhorning. En riktig aristokrat. Timmermannen är också en långhorning. Den har de längsta antennerna bland våra skalbaggar. Detta är en hane. Honan har kortare antenner. En liten (2,5 mm) jordloppa. Namnet har den fått för att den hoppar med hjälp av sina baklår. Den tillhör bladbaggarna. En aspglansborre har, med hjälp av larver, skeletterat ett asplöv. Den hör till bladbaggarna. Myrbaggen hör till brokbaggarna. Den gör nytta genom att jaga och äta upp barkborrar

7 SKALBAGGAR OCH MÄNNISKOR Människan har i alla tider levt nära skalbaggarna och har påverkats av dem. Vi har väl alla någon gång störts av dem, kanske ibland utan att förstå vad eller vem som drabbat oss. När gräsmattan ser dålig ut kan det bero på för många larver av knäppare eller ollonborrar som äter av rötterna. Som en följd av detta kan det bli små hål i mattan. Då kan grävlingen ha varit där för att få sig ett skrovmål. Eller än värre, vildsvinet kan ha plöjt fram som en jordfräs i sitt födosök. Många uppträder som skadedjur inomhus, både genom att förstöra byggnader, mat och kläder. Husbocken, som är en långhorning, lever som larv i trä i gamla byggnader och kan fullständigt gnaga sönder takbjälkar tills de kollapsar. Torrt trä är inte särskilt näringsrikt och larven gnager i 4-5 år innan den blir puppa. Som namnen anger finns det en del som ger sig på vår mat. Fläskänger och mjölbagge är några exempel. Sågtandad plattbagge är ett litet kryp som förökar sig i mjöl och andra torra varor. De är inte helt lätta att bli av med, men de är i alla fall inte giftiga, "bara lite proteinberikning" som en del säger. Pälsängern och flera andra ängrar lever på animaliskt hår som päls och ylletyger. Det är framför allt larven som gör skada genom sitt ätande. Ett exempel där vi använt skalbaggar är spanska flugan. Namnet har den fått av att den förr exporterades i stor mängd från Spanien. 'Flugan' är en oljebagge. Spanska flugan har ett försvar mot angrepp genom att innehålla och utsöndra ett giftigt ämne, kantaridin. Detta har använts medicinskt för att behandla vissa åkommor. Mest känt är nog att det tros fungera som ett afrodisiakum. Pulvriserade skalbaggar betingade ett högt pris. Mindre nogräknade personer malde då ner andra gröna skalbaggar och fick bra betalt. I och för sig gjorde de nog en välgärning då kantaridinet är mycket giftigt. En liten överdosering ger njurskador och större doser kan leda till döden. Spanska flugan finns sällsynt i Sverige, men låt den vara! Den gör mer skada än nytta i medicinska sammanhang. Skalbaggar finns också med i folktron. Dödsbud och dödsur är namn på två arter som har satt igång fantasin. Dödsbudet, som hör till svartbaggarna(!), är nu ovanlig i Sverige. Förr syntes den då och då främst i fuktiga och ostädade miljöer. Den är nattaktiv och ansågs vara ett dåligt omen om man fick syn på den. Dödsuret är en trägnagare som lever i torrt trävirke. När hanen lockar på honan slår han huvud och halssköld hårt i gångens vägg. Detta kan höras även av ett mänskligt öra. I båda fallen var det oftast äldre människor, som inte kunde sova, som såg och hörde djuren. På så sätt uppkom nog talet om att båda förebådade döden, kan jag tro. Text och bilder Hans Ryberg Spanska flugan är en oljebagge och har använts medicinskt

8 Gökottan på Grundsö 2015 Gökotta är en 100-årig tradition i Sverige och den firas nästan utan undantag på Kristi Himmelsfärdsdag. Kristi Himmelsfärdsdag 2015 samlades nästan 25 personer, unga och gamla, från Askims Hembygdsförening för att som traditionen bjuder avnjuta en Gökotta på Grundsö tillsammans. Vandringen började vid parkeringen mitt emot platsen för Billdals station. Vädret var enastående vackert och någon hörde faktisk en östergök. Stigen längs stranden på Grundsö var efter det myckna regnandet väldigt våt och sank. Trots vissa vedermödor tog vi oss i alla fall ut på en fin rastplats bakom udden mot söder där det smakade fint med ottekaffet. På vår vandring såg och hörde vi många vårfåglar. Vi hörde bl.a. gök, svart-vit flugsnappare, svarthätta, lövsångare, kärrsångare, rörsångare, grönfink, strandskata och trädgårdssångare. Vi såg en gåsfamilj med 7-8 gässlingar samt trutar, måsar och andra sjöfåglar

9 Morgonutflykten på Kristi Himmelsfärdsdag var förr också till för att hälsa våren välkommen och lite fylld av mystik då göken ansågs vara en spådomsfågel. Man skulle lyssna på göken tidigt på morgonen för att göra uttydningar om framtiden utifrån gökens rop. Östergök är tröstergök, västergök är bästergök osv kommer från denna tradition. Man inte bara noterade varifrån göken hördes, man skulle också räkna antalet hoanden. Om man frågade när man skulle bli gift t.ex. svarade göken med ett antal år med sitt nästa hoande, eller hur gammal man skulle bli och då hoade göken fram kvarvarande år. Stora metardagen infaller också på Kristi Himmelsfärdsdag. Det gällde att hålla på och meta hela dagen för att få veta när på dagen fisken skulle nappa under det kommande året.. Vi såg ingen som metade. Lennart Petersson

10 Verksamhetsberättelse för år 2015 Medlemsantalet i föreningen vid utgången av 2015 var 681 medlemmar. AHF är anslutet till Bohusläns Hembygdsförbund, Göteborgs Hembygdsförbund och Sveriges Hembygdsförbund. FÖRENINGENS ORGANISATION Styrelsen har som beslutande organ haft 12 protokollförda styrelsemöten med följande sammansättning: Ordförande Gun Olsén Andersson, kassör Lars-Olof Jacobsson, sekreterare Inga Axman, Mona Green, Birgith Olsson, Tore Gredevik och Alf Persson. Suppleanter: Bengt Fredén, Ralph Josefsson, Lisbeth Sunestedt, Lennart Petersson och Göran Möller. Tisdagsgruppen är mångsysslare. Gräsområdena skall klippas liksom häckar och träd ansas. För övrigt består jobbet av maskinvård, tvätt- och målningsarbeten: Torpets vita delar har grundmålats; dörrarna på maskin- respektive vagnslidrena har målats; södergavelns beklädnad på Magasinet byts ut; ett stort nytillverkat verktygsskåp börjar fyllas. En hylla i Torpet görs om till en praktisk TV-skärmplats. Vidare står vi för externa föredrag, samt guidningar för elevgrupper på hembygdsgården. Och klockan dricker vi kaffe!. Ralph Josefsson Arkivgruppen träffas kl på torsdagar (ej juli månad) i Torpet. Arbetet med att scanna, beskriva och registrera gamla kort fortsätter. Något slut på arbetet kan inte skönjas. Registrering sker numera i en MS Accessdatabas, i vilken sökmöjligheterna behöver förenklas/förbättras. Manual för hantering av databasen har upprättats. Föremålsregistret ligger nu också i en MS Accessdatabas. Göran Möller har till databasen kopplat alla teckningar/bilder på föreningens föremål. Lars-Olof Jacobsson har kopierat in alla beskrivningar på föremålen från MS Word. Vissa föremålsposter är ännu inte överförda till databasen. Dessutom arbetar gruppen med att ta fram bildspel och dokumentation om Askim. Vi får ofta frågor från medlemmar, som vi alltid i möjligaste mån hjälper till med att besvara. Museet har haft öppet med guidning första söndagen i varje månad utom i januari, juli och augusti. Fyra söndagar av dessa har vi haft temautställningar. Norra Askim förr bildspel av Göran Möller Husgeråd Biodling Textilt hantverk Naturvårdssektionen (NVS) har haft fem sammanträden. Gruppen samarbetar med och får ovärderlig information från Fiskevårdsnätverket för våra fyra åar i Billdal genom Magnus Pålsson. Inga Axman tar emot meddelanden och distribuerar till övriga NVS-medlemmar

11 Vidare har vi samarbete med nätverket Billdals Gård (Lars Skoglund sammankallande). En mycket viktig uppgift är bl.a. att se till att tillgängligheten tillgodoses. Det händer mycket i vår kommundel och vi tror att ovan antydda organisation är användbar. Ralph Josefsson Redaktionskommittén har haft fyra möten. Programkommittén har haft fyra möten. AGT-gruppen har haft åtta sammankomster i museet. Det mesta handlar nu om att vi tittar på foton och försöker tolka innehållet och anteckna för framtiden. Många intressanta förslag kommer fram under trevliga former. Vi är inte riktigt färdiga med översikten på artiklarna i årsskrifterna, som vi försöker samla tematiskt för att öppna den vägen till innehållet. Här är också ett viktigt inslag: kaffepausen!! Ralph Josefsson Biodlingsgruppen har haft kurs vid tre tillfällen under våren. Askims Hembygdsförening har besökt Göran Bergh, Krokegården i Askim vid två tillfällen under våren. Gården är välbevarad och sparsamt restaurerad. Kaffe och smörgås serverades och Göran Berg guidade oss i intressant och vacker miljö. En studieresa till Derome Skvaltkvarn gjordes av tolv personer från Askims Hembygdsförening i mars månad. Vagnhistoriska Museet i Fristad besöktes i maj av sju personer från Askims Hembygdsförening. Gruppen guidades och informerades om hur man rengör och oljar in läder och hur man blir av med trämask. Tillsyn av hällristningarna i Askim vilka är fyra stycken, ombesörjes årligen av Askims Hembygdsförening. ARRANGEMANG Årsmöte hölls tisdagen den 3 mars i Billdals kyrka och besöktes av cirka 80 medlemmar. Mötet inleddes med en musikstund av Billdals Spelmanslag. Årsmötesförhandlingar, kaffeservering 40 kr/person, lotteriförsäljning och underhållning av Lars-Erik Frendberg och hans son Johan, som sjöng och spelade. Vandringen i Årekärrslunden har verkligen blivit en tradition att glädjas åt. 22 april möttes ett 25-tal deltagare på P-platsen i Årekärr. Vädret var fint och humöret på topp. Vi fann de flesta av lundens örter. Tyvärr har antalet blåsippor minskat och det är många år sedan vi såg nästrot, en sällsynt orkidé, men vitsippstäcken och gulsippor gladde oss på flera ställen. Efter en dryg halvtimma smakade fikat jättebra! Lunden är en tillgång för oss alla i Askim. Ralph Josefsson Gökotta i Billdal på Grundsö torsdagen den 14 maj. 25 personer deltog i fint väder. En östergök hördes

12 Kyrkåsens dag söndagen den 31 maj arrangerades av Mikaelskyrkan i samarbete med AHF. Lennart Petersson visade och berättade om Kyrkåsens gravfält för 35 besökare i fint väder. Nationaldagen firades fredagen den 6 juni. Högtidstalet hölls av Gun Olsén Andersson. Billdals Spelmanslag och kören Harmonika medverkade. Cirka 70 personer deltog i firandet och många guidades i museet. Kaffe, saft och kaffebröd serverades. Vädret var ostadigt med regnskurar tidigare på dagen. Torsdagen den 18 juni kläddes majstången vid Smedjan och i Billdals park. Kaffe dracks i Smedjan. Midsommarafton fredagen den 19 juni firades som vanligt i Billdals park. Klockan restes majstången och började dansen och lekarna för besökarna, som leddes av folkdanslaget National vilka även hade uppvisningsdans. Tre lotterier hade anordnats med fina vinster, fiskdamm, kaffe, saft och godisförsäljning. Det var en varm och solig sommardag, förutom en kort regnskur. Arrangemanget var välbesökt och uppskattat. Antalet besökare ökar för varje år, troligen var det rekord igen med över deltagare. Midsommardagens friluftsgudstjänst den 20 juni besöktes av c:a 40 personer. Gudstjänsten hölls av kyrkoherde Peter Hellgren och med Peter Johansson som organist. Kaffe serverades efter gudstjänsten. Måndagen den 6 juli hade Röda Korset sin traditionsenliga Hattparad, som arrangeras tillsammans med AHF vid Hembygdsmuseet i Skintebo. Tillställningen besöktes av 46 personer. Hembygdens Dag firades den 30 augusti vid museet. Billdals Spelmanslag underhöll. Det var 21 utställare, som bl.a. sålde keramik, knivar, textilier, pärlhalsband, stickat, vävda mattor och dukar, honung som kunde beställas. Hantverkare visade bollkuddsteknik, hur man spinner och smider. Visning av gamla motorcyklar och mopeder. Fågelholkstillverkning. Lotter såldes och kaffe serverades, samt guidning av museet. Det kom c:a 100 besökare i fint väder. Museet öppet och frö- och plantbytardag den 4 oktober. Guidning av museet. Det kom cirka 35 besökare, som hade med sig frukt, plantor, lökar och fröer. Intresserade och kunniga deltagare bytte växter och idéer och trivdes på hembygdsgården i vackert väder. Ett arrangemang, som har blivit mer och mer populärt och antalet besökare ökar för varje år. Kaffe och kanelbulle serverades. Bildspel om Säröbanan den 7 och 8 oktober i samverkan med Skintebo Gille i Skintebo. AHF hade besök av Leif Johansson, som är ordförande i Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Leif Johansson berättade om Säröbanan till ett bildspel, som sammanställts av Askims Hembygdsförening. Båda dagarna var fullbokade med totalt 70 besökare. Kaffe med dopp serverades. Julmarknad söndagen den 6 december i Smedjan och Torpet. Hantverkare, lotterier och bokbord. Kaffeservering, kaffebröd och glögg, samt sprakande ässja och julmusik. Trots det dåliga vädret, som omöjliggjorde uppsättning av tälten, hade vi många besökare

13 ÖVRIGT Något som är mycket glädjande är att vi ofta får spontanbesök på tisdagarna och torsdagarna, när vi är på Hembygdsföreningen och arbetar. Fyra nya vägnamn vid Björklundavägen, Brottkärrs Centrum har tagits fram av Askims Hembygdsförening, vilka är godkända av Kulturnämnden, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad. De fyra nya vägarna är: Kunga-Amandas gränd, Ängsäters gränd, Lillgårdens gränd och Petter-Jons gränd. Vägnamnen är uppkallade efter personer och fastigheter, som har funnits i området. Guidningar under året. Elever från Sisjöskolan, Brottkärrsskolan och Hovåsskolan har besökt AHF vid sex tillfällen. Dessutom besöktes vi av Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Lördagen den 15 augusti ägde en vigsel rum hos Askims Hembygdsförening. Det var Sara Olsson och Marcus Rosengren, som gifte sig vid Smedjan i vackert väder. Familjen hade lånat Hembygdsgården för att fira detta minnesrika tillfälle med släkt och vänner. Inga Axman

14 Gåvor Gåvor till museet Vi tackar för de gåvor vi fått under året - ingen nämnd och ingen glömd. Ta gärna kontakt med oss innan Ni gör Er av med gamla föremål. Det kan ju vara något att komplettera våra samlingar med. Lars Hillnäs Gåvor till arkivet Tack alla ni som lämnar gåvor till arkivet. Vi har under året fått flera fina gåvor. Boken Svenska Gods och Gårdar, delen Älvsborgs län norra. Ett gammalt arrendekontrakt avseende utmarken till gården Askim Lilla. Ett protokoll från arrendeauktionen 1919 avseende Båtsmans Bils torp. Ett fotoalbum med foto från Lyckhemstrakten. En skolgångsbok med början 1:a klass hösttermin Diverse gamla handlingar - eller avskrifter -, såsom lagfarter, köpebrev, bouppteckningar, arvskiften, kartor och diplom. Gamla skolfoton från Litsegårdens gamla skola, och ett konfirmandgruppskort. Hemmets Uppslagbok Stora-Rika-Berömda från Från 1927 ett häfte Späda och äldre barns uppfödning och vård utgiven av Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. Från 1911, ett häfte om Smålandsstugan i Slottsskogen med tillhörande inventarieförteckning. Svenska visförlagets 100 Nya Schlagervisor, del 7. En Julbetraktelse af Ernst Lönegren Stridsropets frälsningssånger från En upplysningstidskrift om Kräftsjukdomarna från Häftena VIII och IX av Hörmans V:a Frölunda och Askims Krönika tryckta Nr IX är det sista i serien och man erbjuds att få sina häften inbundna för Kr 4:50. Då inkluderas pärm med skinnrygg och äkta guldtryck. Ett utdrag från 1934 avseende Göteborgs och Bohus-läns Jordebok. Diverse handlingar från Askims Sjöscoutkår, Hovås-Askims Båtklubb, Hovås Tennisklubb, Svenska Seglarförbundet, Askimsfjordens och Hovås båtklubbar. I Jaans hus på Hovås Länsmansväg hittades vid rivningen tidningar, urklipp, noter. Sv Turistföreningens årsbok 1938, Minnesskrift Göteborgs och Bohus Läns Sparbank Bibliska texter vid kristna högtider under tal. Slafflickan av Emily Sarah Holt Vi har under året, och även tidigare för skanning fått låna ett antal gamla vykort. Dessa dokumenterar hus och miljöer från en svunnen tid. Dessa handlingar arkiveras och kan bli intressant läsning för kommande generationer

15 Vi har också fått ett inramat och glasat tryck Sveriges Regenter med kungarna från Gusaf Vasa till Oscar ll, att pryda lämplig plats. Vi tackar i år: Ann-Britt Börjesson, Björn Schöneberger, Christoffer Asker, Gun Olsén Andersson, Knut Wallberg/Stig Karlsson, Lennart Lilliehöök, Torbjörn Egardt m fl. Du som har gamla foton hemma, tänk på hur värdefullt det är för kommande generationer - att såväl motiv som personer är namngivna. Har du foton som kan vara av allmänt intresse så tar arkivgruppen gärna emot eller lånar dessa för avfotografering. Sven Sandberg Tack för penninggåvor Hjärtligt tack för alla gåvor i form av kontanter, specerihinkar och avrundningar uppåt av entréavgifter. Allt blir en ordentlig förstärkning av kassan. Lars-Olof Jacobsson Årskrönikor från Askim Askims bibliotek På biblioteket vid Askims torg hittar du litteratur i alla dess former; skönlitteratur, spännande faktaböcker och mängder av barnböcker. Du kan också läsa dagstidningar och tidskrifter, använda datorer för att surfa på internet eller göra utskrifter och låna film, musik och dataspel. Det finns också möjlighet att kopiera och scanna. Personalen jobbar aktivt med att stötta förskolor och skolor i området med läsfrämjande insatser. Bland annat bjuds klasser och barngrupper in för att få komma och låna böcker. Skolklasserna kan också få lyssna på särskilda bokpresentationer (så kallade bokprat). Programverksamhet för både barn och vuxna är viktigt. Bland annat erbjuds barnteater, rim och ramsor, babymassage och andra aktiviteter för de små och deras föräldrar. För övriga finns till exempel bokcirklar, föreläsningar och andra kulturevenemang. En annan tjänst är att förskolor, boenden och träffpunkter får boklådor skickade till sig. Enskilda personer som har svårt att ta sig till biblioteket kan få talböcker per post. Vi erbjuder också en service som vi kallar Boka en bibliotekarie. Tjänsten innebär att den som till exempel vill lära sig mer om datorer, surfplattor eller hur man söker på internet kan boka en bibliotekarie kostnadsfritt en timma. Det går också att få hjälp med annat. Den som till exempel vill bli bättre på att hitta i biblioteket, söka artiklar i databaser eller lära sig hur man lånar e-böcker kan också boka tid. Eller så kan besökarna ta upp annat de tror att vi på biblioteket kan bidra till att lösa. Gustaf Källvik

16 Församlingskrönika 2015 Med glädje ser vi att deltagandet i våra gudstjänster inte har minskat och att nattvardsgästerna har ökat. Vi har hållit ställningarna i Askims församling, detta är något mycket positivt. Våra församlingsbor uppskattar det vår församling har att erbjuda, mycket med hjälp av frivilliga. Det är positivt att många av våra skolor, från förskola till årskurs 9, kommer till våra kyrkor i Advents- och Jultid. Vi har hittat former där båda parter känner sig nöjda. Så är det tyvärr inte överallt i Sverige. Några nya medarbetare har vi fått i församlingen, i Billdal vikarierar Jessica Åström på tjänsten som distriktspräst och i Mikaelskyrkan har vi ett vikariat som komminister under våren. Vi söker också nu pedagog i Hovås och 50% kantor i Billdal. Präst med inriktning på skola och ungdom söker vi också till Hovås/Mikael. Det skall bli spännande att se vilka som söker. Under slutet av detta år hoppas jag att vi kan börja bygga det nya församlingshemmet i Hovås, tyvärr är det nu en byggboom så priset har gått upp rejält. Om kyrkofullmäktige finansierar de ökande kostnaderna kan församlingshemmet vara klart till påsken Din kyrkoherde Peter Hellgren Glimtar från biodlarna i Askim Honungsskörden 2015 blev mager, men det brukar gå upp och ner så nästa år då så.! I våras beslöt biodlarna att byta bisort till det mörka nordiska biet. Denna ras har funnits här sedan efter senaste istiden. Vi planerar för ett snällt och tåligt bi. Bytet bör vi klara på 3 år. Spännande tider väntar: Ingmar Nilsson Folkmängd och de äldsta i Askim Folkmängden uppgick till personer ( ) Källa Statistiska centralbyrån. Äldsta kvinnan är Ella Maria Möller, c/o Uggledals Äldreboende, Uggledalsvägen 37, Billdal, som är född den 5 maj Äldsta mannen är Lars Erik Palm, Sandåsen 13 A, Hovås, som är född den 15 augusti Källa

17 Några händelser i Askim år 2015 Granlidens äldreboende började drivas som intraprenad, liksom tidigare Gerdas gård (innebär större självständighet och kortare beslutsvägar). Nedläggning av den uppskattade inköpsrundan med chaufför som äldre askimsbor utan bil haft tillgång till (stred enligt SDN mot kommunallagen). Stadsrevisionen riktade allvarlig kritik mot 2014 års verksamhet inom flera områden i SDN Askim-Frölunda-Högsbo, samt mot hotet om nya sparkrav. Brev till politikerna från rektorer och förskolechefer visade på svårigheter att följa skollagen med befintliga resurser. Ärendet följdes upp av flera artiklar i GP och resulterade i viss justering av sparbetinget. Reparation av åtta bryggor längs kusten i Göteborgsområdet, som skadats av stormen Egon i januari. Hit hörde Billdalsbadet, Hovåsbadet, Marholmens brygga, Nordreviksbadet och Askims badpir. Kommunen började anlägga en gång och cykelbana på fel ställe i Uggledal. Misstaget upptäcktes av boende i området. Askimsbadet blev den första badplatsen i Göteborg som fick rullande food trucks. Ett jordskalv (magnitud 2,8) inträffade med epicentrum på Grundsö i Skintebo den 29/7 kl. 21:46 på 20 km djup. Enligt forskarna bara ett av 800 årliga skalv i Sverige. SDN har fått utvidgade lokaler för Medborgarkontoret på Frölunda Torg (Frölunda resecentrum). Ett transitboende för ensamkommande unga flyktingar öppnades av Räddningsmissionen. Förberedelseklasser för flyktingbarn startades på flera skolor i Askim. Skolan Fenestra, med skolgård på taket, öppnade i Spektrumbyggnaden. Eleverna flyttade dit från Fenestra Brottkärr (gamla Sandåsskolan). Askimsskolan, med skolgård på marken, fixade sin pedagogisk odlarträdgård, på initiativ av miljöförvaltningen. Ett pilotprojekt som sedan 2012 omfattar 16 skolor i Göteborg och som nu blivit permanent. SDN Askim-Frölunda-Högsbo utvidgade sina öppna förmöten. Dessa hålls numera en gång i månaden, en vecka före nämndsammanträdet. Lokal: intill Medborgarkontoret i Frölunda resecentrum. De första butikerna invigdes i Spektrumbyggnaden vid Brottkärrsmotet. Frukostmöten för allmänheten hölls i projektlokalen, Björklundavägen 22 vid Brottkärrsmotet. När trafik, skola och förskola stod i fokus kunde det hetta till ordentligt. Ombyggnad av bytespunkten Snipen påbörjades som en del av västsvenska paketet. Och den ljusnande framtid. Äppellunden, som kommunen planterade i Billdals park 2014 och där vem som helst skall kunna gå och plocka, ser ut att stå på god tillväxt.. Marie-Louise Bökman

18 Minnesord Ragnar Nilson Ragnar tog över ordförandeskapet i Askims Hembygdsförening 1999 och innehade det till Men han fortsatte som aktiv medlem i AHF:s olika grupper inte minst i redaktionskommittén, som han var med i ända till Han hade många intressen och var dessutom en god skribent och duktig tecknare. Dessa egenskaper hade föreningen ovärderlig nytta av. Han skrev många artiklar i vår årsskrift. En mycket uppskattad bland många andra var: Askim från forntid till nutid. Han tillverkade flera hundra små skyltar till våra utställda föremål i museet. Men inte nog med detta. Han gjorde en A4-teckning av varje föremål, med angivna mått och kommentarer. Samlingen är stor och omfattar 12 A4 pärmar. Varje blad är ett litet konstverk. Han la ner ett hängivet arbete i allt i föreningen. Med sin personlighet och kunnande var han en fin ambassadör för vår förening Jag är glad att fått arbeta med Ragnar och lära känna honom och ta del av hans erfarenheter under många år. Vi känner stor tacksamhet till Ragnar och saknaden är stor. Ralph Josefsson Gunhild Karlsson Gunhild var en av de första medlemmarna i Askims Hembygdsförening och var med att forma och bygga upp den. Hon var sekreterare (under 17 år). Hon var aktiv ända till hösten 2014, och ivrig deltagare bl.a. i AHF:s AGT-grupp. Hennes kunskaper och engagemang omfattade mångahanda ting: Hon var en tillgång som medlem i författargruppen till Handelsbodar, dansbanor och andra mötesplatser i det gamla Askim, hon var med och visade hur man bakar över öppen eld, hon var med och sydde AHF:s del till det lapptäcke som alla Bohusläns hembygdsföreningar tillverkade och som nu finns i Bohusläns museum i Uddevalla, hon deltog med liv och lust i sin vackra folkdräkt vid midsommarfirandet i Billdals Park m.m., m.m. Hon har lämnat tydliga avtryck i vår förening. Gunhild var också en tillgång vid våra arrangemang. Hon var alltid glad och hjälpsam, med stor integritet och hon hade en stor arbetskapacitet. Det är tomt efter Gunhild! Birgit och Ralph Josefsson

19

20 Funktionärer 2015/2016 Tel. (riktnummer 031) om annat inte anges Styrelse Gunvor (Gun) Olsén Andersson, ordf Inga Axman, sekr Lars-Olof Jacobsson, kassör Birgith Olsson Alf Persson Mona Green Suppleanter Bengt Fredén Tore Gredevik Ralph Josefsson Göran Möller Lennart Petersson Lisbeth Sunestedt Tisdagsgruppen Bengt Fredén Tore Gredevik Rolf Green Lars Hillnäs Arne Johansson Ralph Josefsson Göran Möller Lennart Nilsson Ove Oscarsson Alf Persson Lennart Petersson Naturvårdssektionen (NVS) Anna Danielsson Ralph Josefsson Barbara Landelius Ove Oscarsson Göran Peterson Hans Ryberg Arkivgruppen se styrelse Gun Olsén Andersson Inga Axman Mona Green Lars-Olof Jacobsson Sven Sandberg Lisbeth Sunestedt Redaktionskommittén se styrelse Gun Olsén Andersson Inga Axman Marie-Louise Bökman Lars-Olof Jacobsson Ralph Josefsson Ove Oscarsson Lennart Petersson Programkommittén se styrelse Gun Olsén Andersson Inga Axman Mona Green Lars-Olof Jacobsson Lisbeth Sunestedt Märta Wennergrund AGT-gruppen (Askim genom tiderna) Inga Axman Gunnel Egeman Åke Franzén Leif Hultén Elin o Arne Johansson Birgit o Ralph Josefsson Gunhild Karlsson Stig Karlsson Göran Möller Ragnar Nilsson Lennart Nilsson Märta Wennergrund Biodling Ingmar Nilsson Göran Bergh ASKIMS HEMBYGDSFÖRENING Äsebackevägen Billdal Medlemsavgift enskild 100 kr och familj 125 kr PlusGiro