Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden Tid: Tisdagen den 19 Juni 2012, kl 14:00-18:00 Plats: Sunnerö, barn- och ungdomskontoret Majoriteten och oppositionen kallar till gruppmöten i sina respektive grupper efter föredragningarna. För oppositionens del är Röda rummet, Teliahuset, bokat mellan kl 15:00 19:00. Information Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Föredragningar Demokratiforum/KF, Riktlinjer för planerad invånardialog, kl 14:00 14:30 (se bilagor i mail) Rachel Törnell, utvecklingschef, Resultat av GR:s webbenkät 2012, kl 14:30 15:00. Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Rapport om nuläge inom barnomsorgskön Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 2. Budgetuppföljningar 2012 prognos per maj Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 3. Flerårsstrategi för Barn- och ungdomsnämnden ramhöjning på grund av lönekartläggning omsorgspeng Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 4. Resultat av GR:s webbenkät 2012 Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse 5. Uppföljning av ordningsregler för enheterna läsåret 11/12 Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 6. Implementering av 1-1 Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 7. Remissvar på motion om ytterligare åtgärder mot mobbning i skolan Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 8. Överflyttning av Samtal Och Lek (SOL) samt föräldrarådgivningen till socialnämnden Fackliga företrädare har närvarorätt på nämndsammanträdet. 9. Yttrande över interkommunal ersättning för den svenska sektionen på ISGR hösten Reviderad delegationsförteckning 11. Anmälan om kränkande behandling för elev 12. Delegationsbeslut redovisade 2012, central administration 13. Val av kontaktpolitiker kompletteringsval 14. Val av ledamöter och ersättare till BUN:s arbetsutskott för mandatperioden Christian Jerhov (M) Ordförande Wenche Pålsson Sekreterare Tel: E-post: wenche.palsson@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

3 Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorgskön

4 Månadsrapport juni 2012 Drn BUN Antal inskrivna barn i kommunala verksamheter ( ( ( 6 år) år) år) (7-9 år) (10-12 år) Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa Varav från annan kommun Antal preliminärt inskrivna barn i kommunala verksamheter ( ( ( ( 6 år) år) år) år) Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa (10-12 år) Antal inskrivna barn i enskild regi under: maj ( ( ( 6 år) år) år) (6-9 år) (10-12 år) Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 3 16 Summa Antal inskrivna barn i annan kommun, boende i Alingsås, maj ( ( ( ( 6 år) år) år) år) Förskola 4 10 Fritidshem 3 Pedagogisk omsorg Summa Antal barn i kö, som önskar plats inom 4 månader tom (1-3 år) (4-5 år) Centralorten 53 5 Långared 1 Bjärke 0 V- B 1 Hemsjö/Ingared/Ödenäs 0 Summa ( 6 år) (7-9 år) (10-12 år) (10-12 år) Lediga förskoleplatser Centralorten 65 ny förskola2 avd. Skogskullegatan i Stadsskogen Långared 0 Bjärke 5 V-B 5 Hemsjö/Ingared/Ödenäs 30 Summa 105 Antal barn som idag har vårdnadsbidrag

5 Summa Summa Summa Summa Summa

6 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Mellberg Direktnr: Beteckning: BUN Rapport om nuläge inom barnomsorgskön Ärendebeskrivning Rapport per juni är upprättat Förvaltningens yttrande Se bilaga Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn och Ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Mellberg Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

7 Ärende 2 Budgetuppföljningar 2012

8 Barn- och ungdomsförvaltningen Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2012 Kostnader Prognos Diff /- Politisk verksamhet ,0 Förskola ,2 Fritidshem ,7 Pedagogisk omsorg ,0 Förskoleklass ,2 Grundskola ,6 Grundsärskola ,0 Kost ,3 Summa -752,9-752,7 0,2 Intäkter Politisk verksamhet 0 0 0,0 Förskola *) ,2 Fritidshem ,6 Pedagogisk omsorg 1 1 0,0 Förskoleklass 0 0 0,0 Grundskola*) ,2 Grundsärskola 0 0 0,0 Kost ,3 Kommunbidrag ,0 Summa 746,7 748,5 1,8 Netto -6,2-4,2 2,0 *) EU-projekt ingår på intäkts- och kostnadssida med 15 % motsvarande 0,460 mnkr i förskola och 85 % motsvarande 2,604 mnkr i grundskola, totalt 3,064 mnkr för Ekonomisk sammanfattning Prognos per maj är 4,2 mnkr vilket är 2,0 mnkr bättre än budget. Den största avvikelsen utgörs av lägre hyreskostnader för Stadsskogenskolan än budgeterat. En del av budgeterad hyreskostnad kommer att användas till ny förskola eftersom skolan inte är klar. Förskola 2,4 mnkr Prognos för styrtal är 15 fler barn än budgeterat styrtal. Barnen beräknas hanteras inom befintlig organisation. Återställningskostnader för förskolepaviljonger prognostiseras högre än budgeterat. Lägre externa intäkter utgörs av föräldraavgifter. Fritidshem 0,1 mnkr Prognos för styrtal är 80 fler barn än budgeterat styrtal. Det ökade barnantalet ryms inom befintlig organisation/barnpeng. Uppställningskostnader för nya fritidsavdelningar i paviljonger är högre än budgeterat. Högre externa intäkter utgörs av föräldraavgifter. 1

9 Pedagogisk omsorg +/-0 Prognos för antal vårdnadsbidrag följer styrtalet. Förskoleklass 1,2 mnkr Avvikelsen beror i första hand på att personalkostnader inte är fördelade mellan förskoleklass och grundskola. Grundskola + 5,8 mnkr Fördröjningen av Stadsskogenskolans byggnation till år 2013 medför lägre hyreskostnader än väntat. Det tidigare införandet av lärverktyg 1-1 till skolår 8, under vt 2012 medför en högre kostnad än budget än det planerade införandet till åk 7 inför ht. Personalkostnaden i grundskola prognostiseras högre än budget. Personalkostnad för sommarskola ingår med 0,1 mnkr. Högre externa intäkter utgörs bl. a av statsbidrag till pedagogiska projekt vilka också leder till högre personalkostnad. Grundsärskola +/- 0 Ingen avvikelse. Kost +/- 0 Ökad intäkt av extern försäljning kommer att fördelas mellan BUN, VÄN och UTB. Styrtal Förvaltningen ser ett betydande ökat barnantal i fritidsverksamhet mot budgeterat styrtal. Detta beräknas ändå kunna hanteras inom budgeterad omsorgspeng. Förskola, familjedaghem 1-5 år Budgeterat antal Snittantal efter utfall 2012 Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Årets första månader har ett högre antal barn än helår. Till hösten blir antalet barn lägre. Fritidshem, familjedaghem 6-12 år Budgeterat antal Snittantal efter utfall 2012 Helår prognos Avvikelse prognos/bu dget Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Till hösten ökar antalet förskoleklasselever och flertalet är på fritids. Förskoleklass, skola åk 1-9, särskola Budgeterat Snittantal efter Helår Avvikelse 2

10 antal utfall 2012 prognos prognos/bu dget /-0 Den största avvikelsen finns inom kommunens verksamhet. Till hösten ökar antalet förskoleklasselever. 3

11 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2012 Ärendebeskrivning I enlighet med kommunens nya styrmodell skall nämnderna följa upp sin budget och göra en prognos för verksamheten för varje månad. Prognos ska vid stora avvikelser översändas till kommunstyrelsen. Förvaltningens yttrande Prognos per maj är 4,2 mnkr, vilket är 2,0 mnkr bättre än budget, dvs samma prognos som per april. Den största avvikelsen utgörs av lägre hyreskostnader för Stadsskogenskolan än budgeterat. En del av budgeterad hyreskostnad kommer att användas till ny förskola eftersom skolan inte är klar. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner prognos per maj Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

12 Ärende 3 Flerårsstrategi för Barnoch ungdomsnämnden

13 Flerårsstrategi Barn- och ungdomsnämnden 2012, reviderad omsorgspeng efter lönekartläggning. 6. Elev- omsorgspeng Elev-/omsorgspeng kommunal verksamhet Omsorgs- och undervisningspeng i kommunal regi, kronor (exkl lokaler, central kompetensutv, kapitaltjänst ikt, central adm resurs samt för skola exkl elevhälsa) Förskoleklass per elev / år Skolår 1-5 per elev / år Skolår 1-3 läs/skriv* ) Skolår 6-9 per elev / år per elev / år Schematid år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Statsbidrag, kvalitetssäkring ** ) per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per schematimma / år Åk 4-6 fritidshem per schematimma / år år ped. Omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Statsbidrag, kvalitetssäkring ** ) per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg per barn / år Åk 4-6 ped. Omsorg per barn / år * ) Beslut KF 3 * 1,5 mnkr motsvarar efter uppräkning totalt 4,1 mnkr, fördelat på elever i åk 1-3. ** ) Statsbidrag för kvalitetssäkring förskola och pedagogisk totalt 1,8 mnkr fördelat på barn 1-3 år. Grundsärskolan För grundsärskolan gäller ett behovsrelaterat rörligt fördelningssystem med 5 nivåer. Modellen bygger på elevpengen i grundskola och tilldelas utifrån elevantal. Omsorgspengen till grundsärskolans fritids är anpassad till grundsärskolans modell och har också fem nivåer. Total budget inkl individintegrerade elever samt köpta KTS- platser för barn under 13 år är tkr. Sidan 10 av 16 Peng jan 2012 efter po-justering o lönekartläggning/beslut i BUN och Beslut i BUN

14 Flerårsstrategi Barn- och ungdomsnämnden 2012, reviderad omsorgspeng efter lönekartläggning. 6.2 Elev-/omsorgspeng fristående verksamhet Omsorgs- och undervisningspeng i enskild regi, kronor. (Grundbeloppet inkluderar undervisning/omsorg och pedagogisk verksamhet, lärverktyg och utrustning/pedagogiskt material och utrustning, måltider, lokaler samt för förskoleklass och skola elevhälsa). Lokalbidraget varierar med budgeterat elev/barnantal och följer därför inte enbart uppräkningen av kommunens hyreskostnad. Grundbelopp, kr 2012 Varav lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt kr Förskoleklass per elev / år Skolår 1-3 inkl läs/skriv kr/elev per elev / år Skolår 4-5 per elev / år Skolår 6-9 per elev / år Grundbelopp, kr (se ovan) 2012 Varav lokalbidrag Adm 3 % resp 1 % Moms 6 % Totalt kr 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år förskola 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år Åk F-3 fritidshem per schema-timma / år 1578 Exempel vid 17 timmars genomsnittlig vistelsetid/vecka Åk 4-6 fritidshem Exempel vid 12 timmars genomsnittlig vistelsetid/vecka per schema-timma / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år >25-35 per barn / år >35 per barn / år år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år - >25-35 per barn / år Åk F-3 ped. omsorg Åk 4-6 ped. omsorg >35 per barn / år per barn / år per barn / år Sidan 12 av 16 Peng jan 2012 efter po-justering o lönekartläggning/beslut i BUN och Beslut i BUN

15 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Barbro Eckerström-Tedeb Direktnr: Beteckning: BUN Flerårsstrategi för Barn- och ungdomsnämnden ramhöjning pga lönekartläggning omsorgspeng Ärendebeskrivning Med anledning av ramhöjningen till följd av lönekartläggningen i kommunen behöver ny omsorgspeng för förskola och fritidsverksamhet fastställas. Förvaltningens yttrande Förskollärare och fritidspedagoger har fått lönetillägg på 195 kr resp 175 kr per månad (exkl po) utifrån den lönekartläggning personalavdelningen har gjort. Nämnden kompenseras i ram för motsvarande kostnadsökning genom en ramhöjning på tkr, varav 886 tkr till förskola och 163 tkr till fritidsverksamhet. Ramen tilldelas efter det att budget fastslagits och därför behöver omsorgspengen fastställas igen. (Häremellan har beslut om sänkning p g a justering till lägre po tagits av BUN 45). Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar om ny nivå på omsorgspeng för förskola och fritidsverksamhet enligt bilaga1. Beslutet avser punkt 6.1 Elev-/omsorgspeng i kommunal verksamhet, s 10 och punkt 6.2 Elev-/omsorgspeng i fristående verksamhet, s 12 i Flerårsstrategi BUN och ersätter tidigare beslut BUN och Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Barbro Eckerström-Tedeborg Controller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

16

17

18 Ärende 4 Resultat av GR:s webbenkät 2012

19

20 Skolundersökning 2012 Elevenkät Göteborgsregionen Resultat

21 Innehåll

22 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Metod och omfattning Genomförande Svarsfrekvens Liten ordlista Läsanvisning Resultat Årskurs 2 (Index, fördelningsdiagram per frågeområde, kommentarer) Årskurs 5 (Index, fördelningsdiagram per frågeområde, kommentarer) Årskurs 8 (Index, fördelningsdiagram per frågeområde, kommentarer) Gymnasium år 2 (Index, fördelningsdiagram per frågeområde, kommentarer) Markörs projektgrupp

23 Om undersökningen

24 Om undersökningen bakgrund och syfte 2010 påbörjade Göteborgsregionen (GR) tillsammans med kommunerna inom regionen arbetet med att ta fram underlag för en gemensam undersökning inom skolan. Syftet med undersökningen är att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Genom att undersökningen genomförs på samma sätt i alla kommuner ges även möjlighet för regionen att arbeta med gemensamma frågeställningar. En gemensam undersökning möjliggör även för jämförelser mellan den egna kommunen och övriga kommuner inom GR som därmed kan lära av varandra. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för verksamhetsutveckling av skolan för såväl Göteborgsregionen totalt som för enskilda skolor och klasser. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasielever i årskurs 2. Utöver den gemensamma omfattningen gavs skolorna/kommunerna även möjlighet att utöka undersökningen till att omfatta elever från flera årskurser och/eller föräldrar. Undersökningsföretaget Markör Marknad och Kommunikation genomförde den första undersökningen 2011 och har även genomfört årets undersökning (2012).

25 Om undersökningen bakgrund och syfte 2011 års undersökning kan ses som en pilot, då det tidigare inte genomförts någon liknande undersökning inom skolan. Svarsfrekvensen bland eleverna landade 2012 för hela undersökningen på 58 procent. Antal elever som omfattades av undersökningen var drygt (Göteborgs stad valde att inkludera alla elever i grundskolan i undersökningen). Inför årets undersökning har vissa justeringar i genomförandet gjorts utifrån lärdomar från den första undersökningen. De största förändringarna har inneburit att det i år har varit färre inblandade vid inrapporteringen av elevantal, men även att det har lagts mer tid till att förankra undersökningen internt. Resultaten för undersökningen redovisas årskursvis på följande nivåer: Totalnivå för GR (alla deltagande kommuner) Kommunnivå Stadsdel/område (i de fall kommunerna önskar) Skolnivå

26 Om undersökningen metod och omfattning Metod Alla deltagande kommuner har haft en gemensam basenkät för grundskolans elever åk 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans åk 2. De kommuner som önskat, har haft möjlighet att lägga till frågor och målgrupper (såsom föräldrar). Föräldraenkäten (för de kommuner som valt att föräldrar skall ingå) är identisk för samtliga kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät. Omfattning Den gemensamma målgruppen är grundskoleelever i årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2 inom Göteborgsregionen (ej Härryda). Övriga målgrupper såsom elever i andra årskurser, vuxenutbildning och särskola samt föräldrar är tillval och varierar mellan kommunerna.

27 Om undersökningen genomförande Undersökningens enkäter togs fram gemensamt inom projektet. Följande enkäter togs fram: Enkät åk 2 grundskola (har språkligt omarbetats till ett enklare språk inför årets undersökning) Enkät åk 5 och 8 grundskola Enkät år 2 gymnasium Det togs även fram gemensamma enkäter för föräldrar inom grundskola och förskola.

28 Om undersökningen genomförande De deltagande kommunerna utsåg en kommunrepresentant som sedan skickade in namn och kontaktuppgifter till kontaktpersoner ute på de enheter/skolor som ingår i undersökningen till Markör. Kommunrepresentanten ansvarade även för att rapportera in antalet individer som ingår i urvalet till Markör. Utifrån underlaget skapades sedan inloggningsuppgifter på klassnivå. Därefter fick kontaktpersonerna i uppdrag att distribuera ut inloggningsuppgifterna till klasserna, något som i regel skedde via mentorer/pedagoger. För att svara på enkäten uppmanades elever och föräldrar att via Markörs hemsida gå in på en länk till undersökningen. Den totala fältperioden kom att omfatta vecka Då fältperioden avslutats sparades kompletta svar ned och bearbetades av Markörs statistiker. I de fall svaren från en årskurs/skola understiger fem individer redovisas inte svaren.

29 Om undersökningen svarsfrekvens per kommun Antal svar % Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt Svarsfrekvenserna är högre inom årskurserna 2 (81 procent) och 5 (82 procent). Lägst svarsfrekvens har gymnasiet med 61 procent. Svarsfrekvenserna baseras på det elevantal som respektive kommun rapporterat.

30 Om undersökningen liten ordlista Index: Visar andelen som svarat instämmande av alla som tagit ställning i frågan (vet ej svar exkluderas). NKI: Nöjdkundindex, beräknas på tre standardiserade frågor. Frågorna besvaras på en tiogradig skala. Frågorna är ett tillval. Fördelningsdiagram: Redovisar hur svaren fördelat sig över samtliga svarsalternativ (vet ej svar inkluderas). Svarsfrekvens: Andelen av totalen som svarat på undersökningen.

31 Om undersökningen läsanvisning Kom ihåg att procentandelarna på gruppnivå ofta motsvarar relativt få personer. Varje persons svar kan därmed få stort genomslag. Om en större andel av gruppen har svarat blir resultatet mer tillförlitligt. Om sju av tio (70%) har svarat är således resultatet mer tillförlitligt än om tre av tio (30%) har svarat. I samtliga diagram anges svarsfrekvensen (anges i procent). Antalet svarande på frågorna om fritidshem är färre på övriga frågor då alla elever inte har fritidshem. Om antalet svarande är färre än fem redovisas inte frågan. Det betyder att det kan saknas frågor/siffror i vissa diagram. Utöver bakgrundsinformation som kön och eventuella tillvalsfrågor består undersökningen i huvudsak av skalfrågor där svarsskalan är från ett till fyra där ett står för Stämmer inte alls, och fyra står för Stämmer helt och hållet.

32 Resultat Grundskola årskurs 2

33 Resultat - Index

34 NKI (Beräknat på de kommuner som valt att inkludera NKI-frågorna.) GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent 100 NKI *NKI baseras på tre frågor: 1. Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 2. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 3.Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? GR totalt åk 2

35 NKI per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent NKI per kommun Alingsås kommun 81 Göteborgs stad 80 Kungsbacka kommun 84 Kungälvs kommun 80 Lerums kommun 85 Lilla Edets kommun 81 Partille kommun 76 Tjörns kommun 84 GR totalt åk %

36 Delområdesindex GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Delområdesindex (Andel 3-4) GR totalt åk GR totalt åk Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö/Miljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

37 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Trivsel och trygghet Ale kommun 92 Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun 97 Kungälvs kommun 95 Lerums kommun 98 Lilla Edets kommun 94 Mölndals stad 96 Partille kommun 91 Stenungsunds kommun 95 Tjörns kommun 97 Öckerö kommun 94 GR totalt åk %

38 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Delaktighet och inflytande Ale kommun 85 Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun 95 Kungälvs kommun 92 Lerums kommun 96 Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun 87 Stenungsunds kommun 92 Tjörns kommun 96 Öckerö kommun GR totalt åk %

39 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Skolmiljö Ale kommun 66 Alingsås kommun 72 Göteborgs stad 74 Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun 77 Mölndals stad 73 Partille kommun 65 Stenungsunds kommun 74 Tjörns kommun 86 Öckerö kommun 66 GR totalt åk %

40 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Kunskap och lärande Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun 97 Lilla Edets kommun 96 Mölndals stad 94 Partille kommun 92 Stenungsunds kommun 96 Tjörns kommun 97 Öckerö kommun GR totalt åk %

41 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Bemötande Ale kommun 89 Alingsås kommun 95 Göteborgs stad 94 Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun 97 Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun 90 Stenungsunds kommun 94 Tjörns kommun 98 Öckerö kommun 92 GR totalt åk %

42 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Fritidshem Ale kommun 81 Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun 92 Lilla Edets kommun 79 Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun 80 GR totalt åk %

43 Kommentarer GR totalt - Åk 2 Svarsfrekvens: 81 procent Åk 2 och 5 är de årskurser där flest elever valt att svara på undersökningen, 81 respektive 82 procent. Resultaten visar att frågeområdet Skolmiljö/Miljö även i år erhåller lägst andel instämmande. Frågeområdet Delaktighet och inflytande har ökat från 88 procent till 92 procent. Högst värden erhåller frågeområdena Trivsel och trygghet, Kunskap och lärande samt Bemötande.

44 Resultat Grundskola årskurs 5

45 Resultat - Index

46 NKI (Beräknat på de kommuner som valt att inkludera NKI-frågorna.) GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent 100 NKI *NKI baseras på tre frågor: 1. Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 2. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 3.Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? GR totalt åk 5

47 NKI per skola GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent NKI per kommun Alingsås kommun 65 Göteborgs stad 62 Kungsbacka kommun 67 Kungälvs kommun 62 Lerums kommun 62 Lilla Edets kommun 68 Partille kommun 68 Tjörns kommun 57 GR totalt åk %

48 Delområdesindex GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Delområdesindex (Andel 3-4) GR totalt åk GR totalt åk Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

49 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Trivsel och trygghet Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun 92 Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

50 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Delaktighet och inflytande Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun 83 Mölndals stad 80 Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun 74 Öckerö kommun 85 GR totalt åk %

51 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Skolmiljö Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun 77 Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad 69 Partille kommun 79 Stenungsunds kommun 74 Tjörns kommun 66 Öckerö kommun 75 GR totalt åk %

52 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Kunskap och lärande Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

53 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Bemötande Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

54 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Fritidshem Ale kommun 76 Alingsås kommun 72 Göteborgs stad 85 Kungsbacka kommun 79 Kungälvs kommun 69 Lerums kommun 89 Lilla Edets kommun 61 Mölndals stad 100 Partille kommun 78 Stenungsunds kommun 73 Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

55 Kommentarer GR totalt - Åk 5 Svarsfrekvens: 82 procent Åk 2 och 5 är de årskurser där flest elever valt att svara på undersökningen, 81 respektive 82 procent. Resultaten utifrån andelen som svarar instämmande visar ingen förändring över tid. Frågeområdet Skolmiljö erhåller även i år lägst andel instämmande. Högst värden erhåller frågeområdena Trivsel och trygghet, Kunskap och lärande samt Bemötande.

56 Resultat Grundskola årskurs 8

57 Resultat - Index

58 NKI (Beräknat på de kommuner som valt att inkludera NKI-frågorna.) GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent 100 NKI *NKI baseras på tre frågor: 1. Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 2. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 3.Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? GR totalt åk 5

59 NKI per skola GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent NKI per kommun Alingsås kommun 59 Göteborgs stad 51 Kungsbacka kommun 52 Kungälvs kommun 47 Lerums kommun 49 Lilla Edets kommun 41 Partille kommun 54 Tjörns kommun 46 GR totalt åk %

60 Delområdesindex GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Delområdesindex (Andel 3-4) GR totalt åk GR totalt åk Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

61 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Trivsel och trygghet Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

62 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Delaktighet och inflytande Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

63 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Skolmiljö Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

64 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Kunskap och lärande Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt åk %

65 Delområdesindex per kommun GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Bemötande Ale kommun 76 Alingsås kommun 83 Göteborgs stad 78 Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun 74 Mölndals stad 81 Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun 76 GR totalt åk %

66 Kommentarer GR totalt - Åk 8 Svarsfrekvens: 73 procent Närmare tre av fyra elever i årskurs 8 har valt att svara på undersökningen. Resultaten utifrån andelen som svarar instämmande visar liten förändring över tid. Andelen som svarar instämmande på frågeområdet Delaktighet och inflytande, Kunskap och lärande samt Bemötande har minskat med 3-4 procent Frågeområdena Delaktighet och inflytande samt Skolmiljö erhåller även i år lägst andel instämmande. Högst värden erhåller frågeområdet Trivsel och trygghet.

67 Resultat Gymnasium årskurs 2

68 Resultat - Index

69 NKI (Beräknat på de kommuner som valt att inkludera NKI-frågorna.) GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent 100 NKI *NKI baseras på tre frågor: 1. Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 2. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 3.Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? GR totalt Gy 2

70 NKI per skola GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent NKI per kommun Alingsås kommun 55 Göteborgs stad 56 Kungsbacka kommun 70 Kungälvs kommun 62 Lerums kommun 67 Lilla Edets kommun 57 Partille kommun 56 Tjörns kommun 61 GR totalt Gy %

71 Delområdesindex GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Delområdesindex (Andel 3-4) GR totalt Gy GR totalt Gy Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

72 Delområdesindex per skola GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Trivsel och trygghet Ale kommun 88 Alingsås kommun 90 Göteborgs stad 86 Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt Gy %

73 Delområdesindex per skola GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Delaktighet och inflytande Ale kommun 71 Alingsås kommun 64 Göteborgs stad 61 Kungsbacka kommun 76 Kungälvs kommun 67 Lerums kommun 79 Lilla Edets kommun 81 Mölndals stad 67 Partille kommun 59 Stenungsunds kommun 68 Tjörns kommun 88 Öckerö kommun 78 GR totalt Gy %

74 Delområdesindex per skola GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Skolmiljö Ale kommun 81 Alingsås kommun 56 Göteborgs stad 62 Kungsbacka kommun 84 Kungälvs kommun 79 Lerums kommun 72 Lilla Edets kommun 66 Mölndals stad 75 Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt Gy %

75 Delområdesindex per skola GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Kunskap och lärande Ale kommun 77 Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun 82 Kungälvs kommun 75 Lerums kommun 86 Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun 71 Stenungsunds kommun 76 Tjörns kommun 90 Öckerö kommun 81 GR totalt Gy %

76 Delområdesindex per skola GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Bemötande Ale kommun 83 Alingsås kommun Göteborgs stad Kungsbacka kommun 89 Kungälvs kommun 83 Lerums kommun 89 Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun 84 Tjörns kommun Öckerö kommun GR totalt Gy %

77 Kommentarer GR totalt - Gy 2 Svarsfrekvens: 61 procent Sex av tio gymnasieelever i årskurs 2 har valt att svara på undersökningen. En av utmaningarna för att uppnå en hög svarsfrekvens är de långa praktikperioder som finns inom flera av utbildningarna. Resultaten utifrån andelen som svarar instämmande visar ingen märkbar förändring över tid. Frågeområdena Delaktighet och inflytande samt Skolmiljö erhåller även i år lägst andel instämmande. Högst värden erhåller frågeområdet Trivsel och trygghet.

78 Markörs projektgrupp Sofia Palmér Projektledare Roger Söderkvist Projektledare Robert Brundin Statistiker Hanna Engvall Projektstöd Box Örebro Telefon vx: Hemsida:

79

80 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: Beteckning: BUN Resultat av GR:s webbenkät 2012 Ärendebeskrivning För andra året i rad har Alingsås kommun deltagit i en enkätundersökning som vänder sig till elever och föräldrar i GR-kommunerna. Syftet med enkäten är att ta reda på hur elever och föräldrar upplever kommunens förskolor och skolor. Dels för att kunna ta tillvara på det som fungerar väl, och dels för att hitta områden i skola och förskola som behöver utvecklas. Frågorna som besvaras är fördelade på områdena: Trivsel och trygghet, Delaktighet och inflytande, Skolmiljö, Kunskap och lärande samt Bemötande. Förvaltningens yttrande Verksamheterna använder sig av underlaget som en del av den nulägesanalys som Kvalitetsredovisningen utgör. Jämförelser görs med GR i stort och med övriga verksamheter i kommunen för att skapa en uppfattning om hur man ligger till i stort. Mest användbart torde dock underlaget utgöra för verksamheten då man gör en egenjämförelse över tid för att på så sätt se effekter av olika utvecklingsinsatser. Årets resultat visar att Alingsås som kommun inom de flesta områden ligger nästa exakt på GR-snittet. Kommunen avviker starkt positivt i förskolan och elevenkäten för åk 8. Vad gäller fritidshemmet åk 5 har kommunen ett lägre resultat än snittet. Svarsfrekvensen för förskolan har ökat från 35 % föregående år till 48 %. Nytt för i år är att Alingsås låtit tre NKI-frågor ingå i enkäten. NKI står för Nöjd Kund Index. Genom att se på vissa korrelationer mellan dem och de andra frågorna ges vad som är bra och vad som bör utvecklas. Det som enligt detta fungerar väl och som kommunen kan vara stolt över är bl.a. i åk 2, 5 och 8 är trivseln. Utvecklas bör i åk 2; den formativa bedömningen, åk 5; inflytandet, åk 8; läromedel och lust att lära. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden tar del av resultaten och följer verksamheternas analyser av resultaten i respektive kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsförvaltningen

81 Cecilia Knutsson Förvaltningschef Rachel Törnell Utvecklingschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

82 Ärende 5 Uppföljning av ordningsregler för enheterna läsåret 11/12

83 Datum: Handläggare: Peter Lundgren, Birgitta Kroon Direktnr: , Beteckning: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av ordningsregler på Lendahlsskolan Skola: Lendahlsskolan Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Föregående års ordningsregler presenterades för elever på elevråd/klassråd och för personalen på APT i början av höstterminen Reglerna reviderades något och de nya reglerna offentliggjordes och skickades hem till målsman Hur följs ordningsreglerna upp? I samband med händelser under läsåret uppmärksammas reglerna och kan revideras om det visar sig att någon regel behöver förtydligas/ändras/läggas till. Reglerna följs sedan åter upp vid kommande läsårsstart enligt ovanstående beskrivning och revideras. Rektor Lendahlsskolan Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

84 Datum: Handläggare: Direktnr: Beteckning: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av ordningsregler på XX-skolan - mall1 Skola: Kullingsbergsskolan Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Arbetet med skolans nya ordningsregler startade i klassråden och sedan fortsatte arbetet i Elevrådet. Tillsammans med Elevråd och pedagoger togs beslut om vilka ordningsregler som är viktiga på skolan och dess utformning. Hur följs ordningsreglerna upp? Varje klass gör en utvärdering i juni månad för att sedan aktualisera våra ordningsreglern vid terminsstart och göra en ev revidering i augusti månad. 1Rektor fattar beslut om ordningsregler enligt skollagen 5 kap 5. Barn- och ungdomsnämnden fattade den 22 februari 2011, 18, beslut om att skolornas ordningsregler ska följas upp och skickas in till nämnden. Förvaltningen gör efter varje läsår en samlad uppföljning av skolornas ordningsregler. Denna uppföljning skickas till barn- och ungdomsnämnden efter det att ordningsreglerna har beslutats av rektor. Ordningsreglerna läggs som daterad bilaga. Uppföljningen och reglerna diarieförs på barn- och ungdomskontoret. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

85 Annica Steneld, rektor Kullingsbergsskolan Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

86 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Direktnr: Beteckning: Uppföljning av ordningsregler på Långareds skola Skola: Långareds skola Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Vid personalens uppstart diskuterades ordningsreglerna och förslag till justering/revidering gjordes. Därefter fick eleverna göra samma sak när skolan startade. Föräldrarna fick läsa dem hemma och komma med ev synpunkter. Allt sammanställdes och beslut togs på elevråd och på personalkonferens och därefter skrevs de in i vår likabehandlingsplan som ligger på vår hemsida. Hur följs ordningsreglerna upp? Eleverna känner till dem och vi arbetar kontinuerligt med dem under året och de används naturligt vid olika tillfällen och aktiviteter. Vid elevrådets sista möte (fre den 25/5) innan sommaren görs en utvärdering. Lisbeth Wängroth Rektor Långareds skola Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

87 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Anita Björnum Direktnr: Beteckning: Rektor Uppföljning av ordningsregler på Västra Bodarna skola Skola: Västra Bodarna skola Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Eleverna har varit delaktiga vid upprättandet genom sina klassråd. Elevrådet har därefter varit med vid upprättande och beslut av reglerna. Alla klasser och grupper har utöver skolans gemensamma regler också ordningsregler för arbetet, så att skolmiljön ska kunna präglas av trygghet och studiero. Hur följs ordningsreglerna upp? Klassråd och elevråd följer upp ordningsreglerna regelbundet under året samt gör en avslutande utvärdering i slutet av terminen. Anita Björnum Rektor Västra Bodarna skola Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. De ingår i vår likabehandlingsplan för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Ordningsreglerna för skolan återfinns på sidan 10. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

88 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Ingela Lindahl Direktnr: Beteckning: Uppföljning av ordningsregler, Noltorpsskolan Skola: Noltorpsskolan Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: 1. Vi utgick ifrån Noltorpsskolans gamla regler, som gällde innan Barn- och ungdomsnämnden upprättade kommungemensamma ordningsregler. 2. Ordningsreglerna genomgicks och reviderades på lärar- och fritidspedagogmötena. 3. Ordningsreglerna genomgicks och reviderades på elevråden för F-2 och Diskussion utifrån elevernas synpunkter. Viss revidering gjordes. Tillägg av mobiltelefonpolicyn. 5. Genomgång av föreslagna ordningsregler på enhetsrådsmöte. 6. Ordningsreglerna beslutas på APT. Hur följs ordningsreglerna upp? 1. I samband med ny terminsstart gås ordningsreglerna igenom i varje klass. 2. På elevråden diskuteras ordningsreglerna i samband med dess uppförande men även vid andra tillfällen föranledda av händelser, situationer etc reglerna behöver aktualisera. 3. I samband med de två trivselenkäter som Noltorpsskolans lärare och fritidspersonal gör under vår- resp höstterminen följs ordningsreglerna upp. 4. I samband med utformandet av likabehandlingsplanen, där kartläggning av platser som av eleverna kan upplevas som otrygga, samtalas om ordningsreglerna. 5. Revidering sker årligen i augusti. Ingela Lindahl Rektor Noltorpsskolan Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

89 Uppdatering av ordningsregler för Bjärke skolor. Gemensam uppföljning för Magra, Mellby och Sollebrunn under ansvar av Annelie Cronstam, Malin Palmqvist och Johan Östlund. Skolorna i Magra, Stora Mellby och Sollebrunn har gemensamma, fastställda ordningsregler. Därav sker uppföljningen utifrån samma ramar. Under höstterminens första vecka fastställs självklara regler och värdegrund. När det är gjort arbetar klasserna intensivt med dessa. För de yngre åldrarna handlar det om att dramatisera de olika punkterna eller rita bilder för att gestalta innebörden. Inom de äldre årskurserna går man igenom punkterna mera kortfattat då eleverna är marinerade under många år. Vår vision och våra ordningsregler kommer upp som en naturlig del inom vårt arbete med likabehandlingsplanen. Till likabehandlingsplanen följer en årsplan för att vi skall säkra att arbetet utförs, bearbetas och utvärderas. Utöver detta arbetar våra friendsgrupper aktivt inom detta område. Varje stadie har vuxenstödjare som handleder elevrepresentanterna och kallar till kontinuerliga träffar. Varje termin hålls friendsdagar där innehållet baseras utifrån vår vision och våra självklara regler.

90

91 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Pia Hanzén Direktnr: Beteckning: rektor Uppföljning av ordningsregler på Hemsjö kyrkskola Skola: Hemsjö kyrkskola Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Ordningsreglerna har tagits fram på en gemensam personalkonferens för skola/fritids efter att varje klass/fritidsgrupp diskuterat vilka regler som är viktiga för att de ska känna sig trygga och lära sig så mycket som möjligt i skolan. I klasserna har man sen diskuterat vad t ex Jag är med och skapar arbetsro för mig själv och andra, betyder för just dem och hur klassen ska arbeta för att komma dit. Hur följs ordningsreglerna upp? På klassråd och elevråd. I vår trivselenkät höst och vår. På enhetsrådet dikuterar vi resultatet från trivselenkät och hur ordningsregelerna fungerar. Pia Hanzén rektor vid Hemsjö kyrkskola Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

92 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Direktnr: Beteckning: Uppföljning av ordningsregler på Nolbyskolan Skola: Nolbyskolan Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Vid läsårsstart diskuteras och revideras dokumentet. Personalgruppen tar upp dokumentet vid personalkonferenser. Dokumentet tas upp med eleverna, dels i elevrådet och dels i klasserna. Efter genomgång och revidering fastställs dokumentet vid personalens APT. Hur följs ordningsreglerna upp? Dokumentet finns i varje klassrum. Vi arbetar kontinuerligt utifrån våra regler. I det dagliga arbetet finns de med som en naturlig del. Rektor XX-skolan Ordningsreglerna finns i daterad bilaga till denna uppföljning. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

93 Datum: Handläggare: Direktnr: Beteckning: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av ordningsregler Skola: Nolhagaskolan Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Första och andra dagen på läsåret hade handledarna ansvar för sina klasser och diskuterade arbetsmiljön i klassrummet och på skolan i stort. Hur ska vi ha det?vilka regler behöver vi för att komma dit. Klasserna diskuterade och lämnade sedan in varsitt förslag till elevrådet. Elevrådet gjorde sedan ett förslag som de lämnade till personalen. Personalen diskuterade sedan i sina arbetsgrupper och enades sedan om ett förslag. Detta förslag diskuterades i enhetsrådet. Rektor tog sedan det slutgiltiga beslutet kring vilka regler som skulle gälla på Nolhagaskolan. Hur följs ordningsreglerna upp? Reglerna följs ständigt upp i arbetslag och i kontinuerliga möten med övrig personal på skolan. Korta avstämningsmöten med vaktmästare, skolvärdinna, städ- och kostpersonal varje vecka kring rutiner och ordning. Vi har i år haft enkäter i alla årskurser där vi frågar om trivsel på skolan. Elevhälsan och rektor har möten varje vecka och följer där upp trivsel. Marianne Lindfors Rektor på Nolhagaskolan Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

94 Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

95 Östlyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011

96 Vår vision Östlyckeskolan ska vara en plats där det finns förtroende mellan elever och vuxna. Alla elever ska känna sig delaktiga och respekterade. Skolan ska vara en plats där lärarna tror på sina elever, är engagerade i elevernas utveckling och det eleverna säger ska spela roll. Var och en ska ta ansvar för sitt beteende och tänka på vad man säger innan man säger det. Skolan ska vara en plats där eleverna får utveckla sin självkänsla så att man inte av rädsla för att själv bli utsatt, utsätter andra för kränkningar. Elever ur arbetslag C Skolan ska vara en bra och trevlig plats att vara på. Alla ska få säga sin mening och man ska vara trevliga mot varandra. Elever ur arbetslag G. Att acceptera och respektera varandra som man är, är viktigt. Alla på skolan är lika viktiga och både elever och vuxna ska lyssna på varandras åsikter. Man mobbar inte varandra för att man ser annorlunda ut eller kommer från ett annat land. Vi ska försöka att tycka om varandra och att stötta dem som är utsatta. Vi ska följa de regler vi har beslutat om. Elever ur arbetslag F. Östlyckeskolan är en skola dit alla går med glädje. Både elever och vuxna ska känna trygghet, vilja och lust att lära och utvecklas. Skolledningen Östlyckeskolans långsiktiga mål är att inga handlingar som på något sätt kränker en annan persons värdighet ska förkomma på skolan att ingen diskriminering ska förekomma att alla som vistas på Östlyckeskolan ska känna sig trygga att elever och personal på Östlyckeskolan har en god medvetenhet om vad diskriminering och kränkande handlingar innebär, kan få för konsekvenser och hur de ska undvikas På Östlyckeskolan värnar vi om vår s.k. Östlyckeanda. Med den menar vi en anda som innebär att vi är stolta över vår skola, att vi hjälper och uppmuntrar varandra och att vi ser och respekterar varje person. På vår skola ska varje elev utvecklas till en trygg individ med god självkänsla som kan ta ansvar både för sitt eget och för andras välmående. 1

97 Självfallet utgår likabehandlingsarbetet på Östlyckeskolan från de lagar och föreskrifter som gäller på området. Vad säger läroplanen? I Läroplan för grundskolan (2011), s 7 kan man läsa att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. På samma sida står det: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vad säger lagen? I skollagen kap. 6, 6-11 (2010) står att det inom verksamheten ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och det ska varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vidare står det att lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är skyldig att anmäla till huvudmannen, som skyndsamt måste utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 2

98 I skollagen kap. 5, 5 kan man läsa att ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. I diskrimineringslagen kap. 2 5 står att den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. I 7 kan man läsa att om en utbildningsanordnare får kännedom om att en elev samband med verksamheten anser sig i ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra trakasserier i framtiden. Enligt 3 kap. 14 och 16 ska en utbildningsanordnare inom ramen för verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten. Likaså ska utbildningsanordnaren varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten. Några definitioner De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och det har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan verka neutral, men som i praktiken missgynnar en elev, och som 3

99 har samband med en diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen har ett berättigat syfte. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan bl a ske genom nedsättande tilltal, fysiskt våld, utfrysning, förlöjliganden och ryktesspridning. Det kan ske direkt eller t ex genom Internet och mobiltelefoner. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (Skolverkets allmänna råd, 2009, s 8). Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. De sju diskrimineringsgrunderna Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Sexuella trakasserier Bilden visar att direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling och sexuella trakasserier inte har det. 4

100 Arbetsplan Östlyckeskolan har en tidsmässig plan över arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (Bilaga 1) Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet och i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehållet i ordningsreglerna (se bilaga 2) tas upp diskuteras på mentorsträffar och på klassråd. Ordningsreglerna är förankrade i elevrådet och där sker eventuell revidering. Rektor beslutar och meddelar huvudman. ReageraMera-gruppen, som består av personal och elever från samtliga arbetslag, medverkar vid upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna får tillsammans skriva sin vision hur Östlyckeskolan ska vara för att alla ska trivas och respekteras. Gruppen får också ta del av resultaten från de senaste enkätundersökningarna och utifrån dessa komma med förslag på kortsiktiga mål och ytterligare åtgärder. Gruppen tar också fram frågor att ställa vid nästa kartläggning. Vid enkätundersökningen i december får alla elever möjlighet att skriva förslag på förbättringar och åtgärder. Elever medverkar vid presentation av Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt vid presentation av elevenkäter. Elever medverkar i planering av främjande aktiviteter. Östlyckeskolans främjande arbete Östlyckeskolan har en lång tradition när det gäller aktiviteter för att öka elevernas trivsel. Vi har den bestämda uppfattningen att en miljö där elever och personal trivs, där varje person blir sedd och uppmärksammad är den bästa förutsättningen för att främja en miljö utan kränkningar. Exempel på aktiviteter som vi tror ökar trivseln och leder till respekt för allas lika värde: Mentorsträffar 40 minuter per vecka där mentorn träffar sin grupp. Samtal och övningar om människor lika värde. 5

101 Morgonsamlingar en morgon per vecka, där eleverna informeras om viktiga saker som rör skolan eller där elever själva står för programmet. Dessa skapar en känsla av gemenskap på skolan. Lagdagar med aktiviteter för ett arbetslag. Planeras gemensamt av lärare och elever och är till för att öka samhörigheten i arbetslaget. Personal i korridorerna under hela skoldagen som tillhandahåller en mängd olika utrustningar för lek och spel. Eleverna träffas över klassgränserna, våra elever i förberedelseklassen och i särskoleklassen integreras på ett naturligt sätt. Vi ordnar årligen idrottsturneringar för varje årskurs. Arbetet med att upprätta en årlig kabaré stärker på ett fint sätt sammanhållningen mellan elever och ger möjlighet för många att komma till uttryck på andra sätt än vanligt i skolan. Kabaréns innehåll präglas ofta av människors olika förutsättningar, men lika värde. Exempel på andra främjande insatser: Vi försöker att ge lika stor uppmärksamhet till pojkar och flickor. Att utifrån olika exempel i undervisningens innehåll synliggöra olika grupper vad gäller t ex kön och nationalitet är ett annat sätt att öka medvetenheten hos eleverna om våra olikheter. När det gäller könsöverskridande identitet eller uttryck har hela personalen genomgått en heldagsutbildning. Lärare ur varje arbetslag har nyligen genomgått en SET-utbildning (Social och emotionell träning). Vi utnyttjar elevers olika kunskaper i klassrummet som kan öka elevernas respekt och förståelse för olika etniciteter och religioner. I början av varje läsår ges information i samtliga nya klasser om vad det innebär att vara elev i särskolan och hur man på bästa sätt underlättar för dem. Sex- och samlevnad är ett område i undervisningen som vi lägger stor tonvikt på. Här sker samtal och diskussioner bl a om att vara ung, om sexuell läggning och om begreppet kön. Ett annat område som vi alltid arbetar grundligt med är Andra världskriget och förintelsen. 6

102 Vi genomför enkätundersökningar och kartläggningar varje termin, vilket undersökningar visar har en främjande effekt i sig. Inför varje utvecklingssamtal besvarar eleverna frågor om trivsel och miljö. Föräldrarna uppmanas att läsa elevernas svar och ges möjlighet att kommentera dem. I början av varje läsår presenteras skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna. Begreppen exemplifieras och diskuteras. Läraren bestämmer hur gruppindelningarna ska se ut vid halvklassundervisning och vid grupparbeten. Östlyckeskolans förebyggande arbete Så fort vi får information om händelser eller behov försöker vi att åtgärda dessa. Händelser som skett antingen på skolan, på någon annan skola eller i samhället i stort kan diskuteras i mentorsgruppen. T ex kan mobbningsfall som tagits upp i dagstidningar diskuteras. Behov som vi uppmärksammat och åtgärdat kan vara att extra rastvakter behövs på särskilda platser eller tider. Östlyckeskolans upptäckande arbete I början på läsåret ringer varje mentor till sina nya elevers målsmän och frågar bl a om trivsel på skolan. Våra elever uppmanas kontinuerligt, ofta på morgonsamlingar, att vara uppmärksamma på om någon far illa. De uppmanas att tala med sin mentor eller annan vuxen. Vi betonar att detta inte är att skvallra. Vi genomför enkäter med bl a frågor om trivsel och trygghet minst en gång varje termin där eleverna får vara anonyma. Vid varje utvecklingssamtal ställs frågor om elevens trivsel och trygghet. T ex Hur känns det på morgonen när du ska gå till skolan? Personalen försöker att vara lyhörd och att reagera på sådant som händer i korridorer, matsal och klassrum. 7

103 Östlyckeskolans utredande och åtgärdande arbete (se bilaga 3) Om någon får kännedom om att en elev upplever sig att ha utsatts för diskriminering eller kränkande behandling ska en anmälan till rektor göras. Ansvar: lärare eller annan personal. Vid akut situation ingriper personal, som blir vittne tillhändelsen, genast genom att avbryta handlingen. De inblandade tas om hand av närvarande personal. Ansvar: lärare eller annan personal. Den som blir vittne till händelsen informerar berörda elevers mentorer. Ansvar: lärare eller annan personal. Mentorerna till den utsatte och till den utövande eleven samtalar med eleven för att få en uppfattning om situationen och tar därefter kontakt med elevens målsman. Ansvar: mentor Anmälan till rektor görs. Ansvar: mentor Rektor tillser att händelsen utreds och att Elevhälsan meddelas. Ansvar: rektor. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen. Ansvar: rektor. Åtgärdsprogram kränkande behandling eller diskriminering, skrivs. Ansvar: rektor. Uppföljning av åtgärdsprogram kränkande behandling eller diskriminering. Ansvar: rektor Eventuellt görs anmälan till andra myndigheter. Ansvar: rektor Kartläggning vt 11 Under en av vårterminens första veckor svarade skolans elever på frågor om trivsel i skolan. Eleverna diskuterade frågorna i sina mentorsgrupper tillsammans med mentorn och sedan fick var och en svara enskilt och anonymt (bilaga 4). Av svaren som samlades in framgick det att: eleverna inte alltid har ett respektfullt språk gentemot varandra. det förekommer mycket bråk som det är svårt att veta om det är allvar eller inte. det finns platser där inte alla känner sig trygga. Omklädningsrummen, utanför musiksalen, utanför hemkunskapen, D-korridoren och vid A-lagets salar var exempel på ställen där eleverna kunde känna oro att vistas på. eleverna efterfrågade fler vuxna i korridoren. vuxna ska ingripa mer än de gör, reagera även på sänkningar. 8

104 88 av skolans 105 elever i åttonde klass besvarade i vecka Göteborgsregionens enkät om sin uppfattning om skolan. Resultatet framgår av tabellen nedan. Trivsel och trygghet Medel Stämmer inte alls (1) Stämmer ganska dåligt (2) Stämmer ganska bra (3) Stämmer helt och hållet (4) Vet ej Totalt Jag känner mig trygg i skolan 3, Det finns vuxna i skolan/personal på utbildningen att prata med när jag behöver det 3, Jag trivs i skolan/bra på utbildningen 3, Delaktighet och inflytande Lärarna i min skola/på utbildningen tar hänsyn till elevernas/studerandes åsikter 2, Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan/på utbildningen 2, Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan/undervisningens innehåll 2, Skolmiljö Jag får möjlighet till studiero i skolan 3, Vi har god tillgång till datorer på min skola 2, Klassrummen på min skola är bra 2, Jag tycker Analys att det finns av bra utrymmen kartläggningen att vara på under rasterna 3, Skolans toaletter är bra 1, Jag tycker att maten som serveras i min skola är god 2, Som framkommer av tabellen känner de allra flesta elever i åk 8 sig trygga i skolan. Vi är inte helt nöjda med att så många som 19 av 88 elever anser att de inte har någon vuxen att prata med när de behöver. En enkät (bilaga 5) besvarades av skolans elever i maj Den gav följande resultat: språket är ofta respektlöst mellan elever. Vanligast förekommande i åk 6 och 7. språket mellan elever och personal är respektfullt. det finns elever på skolan som upplever sig ha blivit mobbade eller utsatta för kränkande behandling. Kränkningarna har handlat om utseende, beteende, ursprung, sexuell läggning och åsikter. de flesta eleverna känner sig trygga på skolan. 9

105 Konkretiserade mål Ingen elev ska bli utsatt för skoj som han eller hon tar illa upp av. (Formulerat av elever ur D-laget.) Se bilaga Alla områden på skolan ska vara trygga att passera oavsett om det är nästintill tomt eller är fullt med elever. (Formulerat av elever ur A-laget.) Se bilaga Alla elever, oavsett ålder eller kön, ska kunna använda rastaktiviteterna utan att utsättas för kommentarer eller blickar. (Formulerat av elever ur A-laget.) Se bilaga Alla skolans elever ska känna att det finns någon vuxen att tala med om de behöver. Se bilaga 9. Åtgärder 2011 Vt 11: Vaktmästarna ska förlägga delar av sin verksamhet i bortre delen av korridoren. Ht 11: Idrottslärarna byter sin vanliga vakttjänstgöring till rasterna före och efter sexornas och sjuorna idrottslektioner. För åk 6 planeras ett tema i januari 2012 som ska handla om minoriteter. Personalen som deltagit i SET-utbildningen leder övningar för personalen som sedan ska tillämpas i mentorsgrupperna (en övning per månad). Lektioner eller samtal om vad kränkande behandling är och att det finns många som tar illa vid sig av det som skämtas om och det som sägs utan eftertanke. Detta ska ske minst två gånger per termin i mentorsgruppen. (Elever ur B- och D-laget) Lärarna ska ta det som elever säger till den på allvar och följa upp det som hänt. (Elever ur A-laget) Läraren ska ta reda på varför en elev inte jobbar på lektionen. (Elever ur F-laget) Resultat, utvärdering och uppföljning Enkät till samtliga elever kommer att delas ut i december. Resultatet av enkätundersökningen analyseras och ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas. 10

106 Bilagor Bilaga1 Arbetsplan Bilaga 2 Ordningsregler Bilaga 3 Handlingsplan vid akuta fall Bilaga 4 Frågeformulär jan 2011 Bilaga 5 Enkät maj 2011 Bilaga 6 Dokumentation av mål 1 Bilaga 7 Dokumentation av mål 2 Bilaga 8 Dokumentation av mål 3 Bilaga 9 Dokumentation av mål 4 11

107 Bilaga 1 Plan över arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på Östlyckeskolan Augusti-september Augusti-december December Januari Januari-juni Maj Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras och tydliggörs för elever och föräldrar. Val av elev- och personalrepresentanter till ReageraMeragrupp, val av elevrådsrepresentanter. Ordningsregler (självklara förväntningar) revideras av elevrådet och ReageraMera-gruppen. Arbete med att vidta åtgärder utifrån plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kartläggning av nuläget och inventering av behov. Utvärdering och analys av förra årets plan. Analys av kartläggningen. Ny plan skrivs. Arbete med att vidta åtgärder utifrån den nya planen. Kartläggning av nuläget. 12

108 Bilaga 2 Självklara förväntningar på Dig som elev på Östlyckeskolan 1. Att Du uppträder på ett sådant sätt som Du själv vill bli bemött 2. Att Du aktivt bidrar till att skapa trivsel 3. Att Du är rädd om skolans lokaler och utrustning 4. Att Du själv tar ansvar för Din utbildning 5. Att Du använder ett vårdat språk 6. Att Du aldrig accepterar mobbning 13

109 Bilaga 3 Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling Åtgärd Avsluta handlingen, ta hand om berörda elever. Meddela mentorer Samtal med berörda elever Meddela målsman Anmäla till rektor (särskild blankett finns på Kommunportalen) Elevhälsan meddelas Händelsen utreds Händelsen anmäls till huvudman Eventuell anmälan till annan myndighet Åtgärdsprogram skrivs Ansvar Lärare eller annan personal som blir vittne till händelsen Lärare eller annan personal som blir vittne till händelsen Mentor Mentor Mentor Rektor/Mentor Rektor/Elevhälsan Rektor Rektor Rektor/Elevhälsan 14

110 Bilaga 4 Elevenkät januari 2011 Har du uppmärksammat att du eller dina klasskamrater eller andra på skolan har utsatts för kränkande behandling det här läsåret? Om du svarat ja, vad inträffade? Vid vilka situationer och var på skolan inträffar sådana händelser? Finns det platser på skolan som man undviker för att de är obehagliga att vara på? Hur tycker du att vi på skolan ska jobba för att undvika kränkande behandling? Tänk både på vad vi ska göra hela tiden och vad vi gör när någon blir utsatt 15

111 Bilaga 5 Elevutvärdering läsår 10 / 11 klass: kön: Hur väl tycker du att följande påståenden stämmer? Stämmer Stämmer Varken Stämmer Stämmer inte alls dåligt eller ganska bra precis 1. Jag kan påverka arbetssätten i skolan. 2. Jag kan påverka redovisningsformerna. 3. Jag känner till målen i alla ämnen Nej, Nej, Ja, Ja, alltid inte alls inte helt för det mesta 4. Tar du ansvar för din inlärning? 5. Är det arbetsro i klassrummet? 6. Tar du ansvar för ditt uppträdande i skolan? 16

112 Bilaga 5 forts. 7. Är språket mellan eleverna på skolan respektfullt? 8. Tilltalar du personalen på skolan på ett respektfullt sätt? 9. Tilltalar personalen dig på ett respektfullt sätt?... Nej, Nej, Varken Stämmer Stämmer inte alls inte helt eller ganska bra precis 10. Känner du dig trygg i skolan? 12. Hur har ditt självförtroende förändrats under det senaste läsåret? det har det är det har det har ökat mycket minskat oförändrat ökat något 13. Känner du till skolans likabehandlingsplan? Ja Nej 17

113 Bilaga 5 forts. 14. Har du under det senaste läsåret blivit utsatt för kränkande behandling på grund av: Nej Ja, någon gång Ja, många gånger kön? ursprung? religion? utseende? åsikter? sexuell läggning? 15. Har du under det senaste läsåret blivit utsatt för mobbning? Ja Nej Om du svarat ja: Har mobbningen upphört?.. Egna kommentarer:.. 18

114 Östlyckeskolan Bilaga 6 Dokumentation av: Mål 1 i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tidsperiod: september-december 2011 Mål ur läroplan och/eller kursplaner: Ämnets syfte: Centralt innehåll: Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska respektera andra människors egenvärde och kunna leva sig in i och förstå andra människors situation. Konkretiserade mål: Ingen elev ska bli utsatt för skoj som han eller hon tar illa upp av. Arbetssätt: Hur ska jag/vi nå målen? Vilka åtgärder ska vidtas? Hur ska undervisningen se ut? Elevers inflytande? Individanpassning? Diskussion i varje mentorsgrupp under vecka Mentorer får information om innehåll under personalkonferens måndag vecka 40. Bedömning: Hur ska måluppfyllelsen bedömas? Vad ska bedömas? Enkätfrågor i december som handlar om i vilken grad elever tagit illa upp av kommentarer från nära vänner, andra elever och från personal. Resultat: Analys av resultatet: Ledde de vidtagna åtgärderna till att målen nåddes? Varför?/Varför inte? Utveckling: Vilka ska åtgärderna vara nästa gång, för att nå ökad måluppfyllelse? Ansvarig för dokumentationen: Personalens representanter i ReageraMera-gruppen 19

115 Östlyckeskolan Bilaga 7 Dokumentation av: Mål 2 i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tidsperiod: februari-december 2011 Mål ur läroplan och/eller kursplaner: Ämnets syfte: Centralt innehåll: Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska ta avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling och ska medverka till att hjälpa andra människor. Konkretiserade mål: Alla områden på skolan ska vara trygga att passera oavsett om det är nästintill tomt eller är fullt med elever. Arbetssätt: Hur ska jag/vi nå målen? Vilka åtgärder ska vidtas? Hur ska undervisningen se ut? Elevers inflytande? Individanpassning? Omfördelning av rastvakter och rastaktiviteter. Bedömning: Hur ska måluppfyllelsen bedömas? Vad ska bedömas? Elevenkät i december med frågor om trygga respektive otrygga platser på skolan. Resultat: Analys av resultatet: Ledde de vidtagna åtgärderna till att målen nåddes? Varför?/Varför inte? Utveckling: Vilka ska åtgärderna vara nästa gång, för att nå ökad måluppfyllelse? Ansvarig för dokumentationen: Personalens representanter i ReageraMera-gruppen 20

116 Östlyckeskolan Bilaga 8 Dokumentation av: Mål 3 i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tidsperiod: september-december 2011 Mål ur läroplan och/eller kursplaner: Ämnets syfte: Centralt innehåll: Övergripande mål (kap. 1och 2): Varje elev ska kunna göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om grundläggande demokratiska värderingar. Konkretiserade mål: Alla elever, oavsett ålder eller kön, ska kunna använda rastaktiviteterna utan att utsättas för kommentarer eller blickar. Arbetssätt: Hur ska jag/vi nå målen? Vilka åtgärder ska vidtas? Hur ska undervisningen se ut? Elevers inflytande? Individanpassning? Samtal i mentorsgrupper under vecka Bedömning: Hur ska måluppfyllelsen bedömas? Vad ska bedömas? Elevenkät i december. Resultat: Analys av resultatet: Ledde de vidtagna åtgärderna till att målen nåddes? Varför?/Varför inte? Utveckling: Vilka ska åtgärderna vara nästa gång, för att nå ökad måluppfyllelse? Ansvarig för dokumentationen: Personalens representanter i ReageraMera-gruppen 21

117 Östlyckeskolan Bilaga 9 Dokumentation av: Mål 4 i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tidsperiod: september-december 2011 Mål ur läroplan och/eller kursplaner: Ämnets syfte: Centralt innehåll: Övergripande mål (kap. 1och 2): Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Konkretiserade mål: Alla skolans elever ska känna att det finns någon vuxen att tala med om de behöver. Arbetssätt: Hur ska jag/vi nå målen? Vilka åtgärder ska vidtas? Hur ska undervisningen se ut? Elevers inflytande? Individanpassning? Frågan ska diskuteras i personalgruppen. Bedömning: Hur ska måluppfyllelsen bedömas? Vad ska bedömas? Elevenkät i december Resultat: Analys av resultatet: Ledde de vidtagna åtgärderna till att målen nåddes? Varför?/Varför inte? Utveckling: Vilka ska åtgärderna vara nästa gång, för att nå ökad måluppfyllelse? Ansvarig för dokumentationen: Personalens representanter i ReageraMera-gruppen 22

118 Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Wenche Pålsson Direktnr: Beteckning: BUN Uppföljning av ordningsregler för enheterna läsåret 11/12 Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden fattade den 22 februari 2011, 18, beslut om upphävande av central policy för ordningsregler. Istället ska varje rektor besluta om och följa upp ordningsreglerna varje läsår, i enlighet med skollagens 5 kap 5. Förvaltningen har samlat in ordningsregler och uppföljning av dessa för läsåret 2011/2012. Förvaltningens yttrande Av 16 grundskolors rektorer har 13 fattat beslut om och följt upp sina ordningsregler för innevarande läsår. För grundsärskolornas del gäller samma regler som för grundskolan på respektive enhet. Enligt skollagen 5 kap 5 ska eleverna vara delaktiga i framtagandet av ordningsreglerna. Av de 13 uppföljningar som förvaltningen tagit del av har elevernas deltagande dokumenterats tydligt i 10 fall. Vidare har flera enheter uppgett att personalen varit delaktig i arbetet med att ta fram ordningsregler. Några har också integrerat arbetssättet med att ta fram ordningsregler med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, vilket förvaltningen ser positivt på. Av de 13 enheter som lämnat in ordningsregler och uppföljningar har samtliga tydliga rutiner för hur uppföljning av dessa sker, vilket förvaltningen ser positivt på. Se bilagor från respektive enheter. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Ingaredsskolan, Gustav Adolfskolan och Ängaboskolan uppdras följa upp sina ordningsregler för läsåret 11/12 och inkomma med dessa till förvaltningen senast den 1 juli.

119 Nämnden betonar vikten av att skollagens krav vad gäller elevdelaktighet och uppföljning uppfylls varje läsår. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Wenche Pålsson Förvaltningssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

120

121 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kerstin Kristensson Direktnr: Beteckning: Rektor Uppföljning av ordningsregler på XX-skolan - mall 1 Skola: Ängaboskolan Beskriv arbetssättet i vilket ordningsreglerna tagits fram och på vilket sätt eleverna varit delaktiga: Reglerna har arbetats fram via klassråd-barnråd/ elevråd. och antagits på en arbetsplatsträff. Hur följs ordningsreglerna upp? Dessa regler följs upp i klasserna kontinuerligt. Någon gång /termin utvärderas de också i barnråd/ elevråd. Kerstin Kristensson Rektor Ängaboskolan 1 Rektor fattar beslut om ordningsregler enligt skollagen 5 kap 5. Barn- och ungdomsnämnden fattade den 22 februari 2011, 18, beslut om att skolornas ordningsregler ska följas upp och skickas in till nämnden. Förvaltningen gör efter varje läsår en samlad uppföljning av skolornas ordningsregler. Denna uppföljning skickas till barn- och ungdomsnämnden efter det att ordningsreglerna har beslutats av rektor. Ordningsreglerna läggs som daterad bilaga. Uppföljningen och reglerna diarieförs på barn- och ungdomskontoret. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 7 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: