Inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde har kunskap om barnkonventionen

Transkript

1 YTTRANDE 1(6) ks 2004/ Remiss: Medborgarförslag Kerstin Blomberg föreslår att kommunfullmäktige bör besluta om att barnkonsekvensnalyser, med utgångspunkt i barnkonventionen, görs i samband med olika ärendens beredning Medborgare Kerstin Blomberg föreslår att i beredning av olika frågor skall vissa frågor ställas när beslut skall fattas; Har vi tillräcklig kunskap?, Har vi satt barnets bästa i främsta rummet?, Vad kommer det här beslutet att leda till för barnet?, Har vi ansträngt oss till det yttersta? Har barn och unga fått säga sin mening? Ett generellt beslut på barnkonsekvensanalys vid alla ärenden är inte möjligt och är kanske inte heller det bästa sättet för att generellt öka kunskap och medvetenhet kring barnperspektivet. Ett första steg är att informera och sprida kunskap om barnkonventionen inom hela förvaltningen. Därefter bör man identifera de områden inom förvaltningen där barnperspektivet är viktigt. Detta gäller naturligtvis inte endast de verksamheter som riktas mot barn- och ungdomar. Efter att dessa områden identifierats, och analyserats kan man planera för ett genomförande av barnkonsekvensanalyser. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde har kunskap om barnkonventionen spritts bland genom att i bland annat verksamhetsberättelser/verksamhetsplaner har frågan ställts: BARNKONVENTIONEN - Hur har barnkonventionens regler om bl respekt för barnets person och integritet beaktats i patientarbetet? se utdrag i bilaga Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avger förvaltningens skrivelse som eget yttrande till ledningskontoret. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör Org nr

2 YTTRANDE 2(6) Utdrag ur dokument; verksamhetsberättelser mm Utdrag ur Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse 2001 under rubriken mål: Barnkonventionen; I alla verksamheter som berör barn- och ungdomar har tillämpliga artiklar i FN:s Barnkonvention beaktats i det dagliga arbetet. Barnkonventionens regler har beaktats i allt arbete med barn inom vårdcentralen. (VC bredgatan) Detta beaktas i alla kontakter med barnen.(vc Fårösund) Ja. Familjecentrerat arbete för barnens skull. Barn som av någon anledning blivit skrämda av någon av oss respekteras och får välja annan doktor/sköterska. Gråbo vårdcentral), Följer barnkonventionens regler. (VC klintehamn), BVC verksamheten fungerar bra. (Roma VC), Detta beaktas i kontakter med barn och föräldrar. (VC Fårösund), Alla patienter behandlas på lika villkor och med samma respekt och sekretess.(ftv Gråbo) Humanistisk människosyn grunden för vårt arbete. (ftv Hemse) Har alltid ingått i folktandvårdens verksamhet. (ftv Hemse) Ftv Tandtekniska lab: Barnkonventionens krav har respekterats i verksamheten men inte beaktats i nämnvärd utsträckning i det dagliga arbetet med framställning av tandtekniska produkter. Inget s.k barnarbete har genomförts inom verksamheten. Specialistkliniken för Barntandvård: Barn och ungdomar i psykisk och fysisk utveckling. De har begränsad förmåga att själva bedöma, förstå och påverka sin egen situation - de är i hög grad utlämnade åt vuxnas ansvar. Planering och utförande av tandvård för barn och ungdom måste ta hänsyn till dessa omständigheter. Ansvarig huvudman för barn- och ungdomstandvården har ett lagfästat ansvar att tillgodose samtliga barns och ungdomars tandvårdsbehov samt tandvårdsbehov på lika villkor samt verka för god oralhälsa genom samverkan med såväl vårdnadshavare som den unga individen. Det finns också en grupp med barn och ungdomar som av olika orsaker behöver ett särskilt omhändertagande. Bland dessa har många en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är därför angeläget att vården är strukturerad och långsiktigt planerad. Det förutsätter samverkan mellan odontologiska och medicinska specialiteter så som barn så som barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri och med sociala myndigheter, skola och förskolor. Intentionerna i FN:s barnkonvention ligger till grund för klinikens verksamhet (se nedan) FN:s konvention om barns rättigheter - ratificerades av Sverige Detta grundläggande dokument sätter barn i fokus i politiska samhällsbyggandet, d v s i skola, i familjerätt, arbetsliv, fritid och i hälso- och sjukvård FN:s standardregler för funktionshindrade - resultatet av 75 nationers samarbete för att strukturera arbetet med funktionshindrade människors rätt till ett värdigt liv. Barnen är här speciellt prioriterade. Vi respekterar barnet med utgångspunkt dess induviduella karaktär och autonomi (ftv Lärbro) Org nr

3 YTTRANDE 3(6) Folktandvården Ljugarn: Folktandvården har alltid arbetat med att barnens integritet beaktas och en respekt för dess person, eftersom dessa ska bli våra vuxna patienter en dag. Barn- och ungdomsmed klin: Att i vårt dagliga arbete vid planering på kort och lång sikt verka i enlighet med barnkonventionens anda är en grundläggande vision för vår verksamhet och barn- och ungdomsklinikens mål och delmål har utformats utifrån denna ledstjärna. Att, i enlighet med av Riksdagen beslutad nationell strategi, verka för en ökad kunskap kring och förverkligande av barnkonventionens intentioner inom statliga och kommunala organisationer, blir en huvuduppgift för det nybildade Landstingens nätverk för barn- och ungdomsfrågor. Verksamhetschefen kommer, i egenskap av medlem i Hälso- och Sjukvårdens strategiska råd, att tillsammans med Lisa Stark, Folkhälsoenheten, vara s representant i landstingsnätverket. Barnhab: Det beaktas i allt vårt arbetet. I samband med utredningen av vår hjälpmedelsverksamhet hänvisade vi till konventionen. Barn- och ungdomspsyk: Barnkonventionen är naturligtvis grundläggande för vår verksamhet som syftar till att hjälpa de barn och familjer som har det allra svårast. Med tanke på att barn och unga är de enda grupperna i Sverige som under 90-talet fått en försämrad psykisk hälsa, vore det förstås rimligt om de politiska beslutsfattarna agerade i konsekvens med detta och gav barn och ungdomspsykiatrin bättre förutsättningar för sitt arbete. Vid de få tillfällen som vi vårdar barn följer vi denna konvention.(infektionskliniken); Bra (käkkirurg klin och ögonkliniken). Röntgenkliniken: Arbetsmetoder/förhållningssätt för att genomföra undersökningar utan tvång. Adekvat smärtlindring vid behov. Detta gäller endast delvis och för vissa typer av undersökningar. Vi är medvetna om att det finns gränsfall där rätt hantering är svår att uppnå. Det kan även vara svårt att hantera akuta traumapatienter korrekt t ex vad gäller tvång o smärtlindring. Detta berör även fler avdelningar än röntgen, i första hand AKUTEN, barn och IVA. Detta bör tas upp under kommande år med diskussioner och utbildning. Miljöanpassning, bl.a. införskaffande av nya leksaker. Smittskyddsläkaren har framhållit Barnkonventionen i s remissvar om Förslag till ny Smittskyddslag (smittskyddsläkaren) (utdrag ur yttrande Betänkandet (Sou 1999:51) förslag till ny smitttskyddslag (Barnkonventionen: Barnkonventionens grundläggande mening kommer särskilt fram i artiklarna om barnets bästa (artikel 3), barnets åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12) samt barnets hälsa (artikel 24). Barn är enligt konventionen alla personer under 18 års ålder.) Utdrag ur Hjälpmedelsverksamheten i : FN:s Barnkonvention artikel 23; Barn med fysiskt och psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. (november 2000) Org nr

4 YTTRANDE 4(6) Utdrag ur barn- och ungdomsklinikens verksamhetsberättelse för 2001: Klinikens mål finns beskrivna i Mål för barn- och Ungdomskliniken, i Verksamhetschefens befattningskontrakt samt i klinikens Medicinsk verksamhetsbeskrivning : Klinikens målbeskrivning har under året varit uppe till förnyad diskussion och analys med utgångspunkt i frågeställningen Har vi en målbeskrivning som är i överensstämmelse med barnkonventionens anda och innehåll? och under rubriken: Barnkonventionen: Att i vårt dagliga arbete vid planering på kort och lång sikt verka i enlighet med barnkonventionens anda är en grundläggande vision för vår verksamhet. Barn- och ungdomsklinikens mål och delmål har under det gångna året ånyo diskuterats och analyserats, denna gång med uttalad frågeställning Har vi en målbeskrivning som är i överensstämmelse med Barnkonventionens anda och innehåll? Att, i enlighet med av Riksdagen beslutad nationell strategi, verka för en ökad kunskap kring och förverkligande av barnkonventionens intentioner, inom statliga och kommunala organisationer, är en huvuduppgift för det år 2000 bildade Landstingens nätverk för barn- och ungdomsfrågor. Verksamhetschefen är tillsammans med Lisa Stark, Folkhälsoenheten, s representant i landstingsnätverket. Utdrag ur barnhabiliteringens verksamhetsberättelse 2001: FN:s standardregler; De övergripande värderingar som skall styra habiliteringen skall utformas i enlighet med FN:s standardregler om Delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder (1993). FN:s standardregler ger tydliga anvisningar när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar. Reglerna avser att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar jämlikhet och delaktighet. Reglerna är internationella och Sverige har anslutit sig till dem. FN:s Barnkonvention artikel 23: Barn med fysiskt och psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Denna konvention ligger som grund för all vår verksamhet, inte minst vad beträffar hjälpmedelsverksamheten. Utdrag ur barn- och ungdomspsyk klinikens verksamhetsberättelse 2001: Barnkonventionens är naturligtvis grundläggande för vår verksamhet som syftar till att hjälpa de barn och familjer som har det allra svårast. Eftersom barn och unga är de enda grupper i Sverige som under 90-talet fått en försämrad psykisk hälsa, är vår förhoppning att den resursförstärkning som utlovats leder till att dels barns behov lyfts fram tydligare och dels att resurserna för hjälpåtgärder ökar. Förståelsen och respekten för barnets person och integritet är för övrigt något som alltid måste finnas med som ett bakomliggande synsätt i det kliniska arbetet. Utdrag ur infektionsklinikens verksamhetsberättelse 2001: Vid de få tillfällen som vi vårdar barn följer vi denna konvention. Utdrag ur klinkem lab och blodcentralens verksamhetsberättelse 2001 Tidigare har personal deltagit i utbildning om smärtlindring för barn. Detta har resulterat i att vi försöker tillämpa detta i vårt arbete. Medicinklinikens verksamhetsberättelse 2001: I kuratorernas verksamhet har speciell vikt lagts vid att beakta barnkonventionen. Utdrag ur Vuxenhabiliteringens verksamhetsberättelse 2001: Barnkonventionen inte aktuell men däremot FN:s standardregler: De övergripande värderingar som skall styra habiliteringen skall utformas i enlighet med FN:s standardregler om Org nr

5 YTTRANDE 5(6) Delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder ( 1993 ). FN:s standardregler ger tydliga anvisningar när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar. Reglerna avser att tillförsäkra människor med funktionsnedsättningar jämlikhet och delaktighet. Reglerna är internationella och Sverige har anslutit sig till dem. Vi anser att barn- och ungdomskliniken under 2001, p g a en mycket kompetent, engagerad och hängiven personal inom samtliga yrkeskategorier, har kunnat leva upp till sina mål och kunnat fullfölja sitt åtagande. Vi vill dock understryka att det gångna året har varit ett tungt år och att medarbetarna slitit hårt för att kunna förmedla en god vård och omsorg till barnen och deras familjer. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 VC Bredgatan: Barnkonventionens regler har beaktats i allt arbete med barn inom vårdcentralen. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 VC Fårösund: Det beaktas i alla kontakter. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 VC Gråbo: Familjecentrerat arbete för barnens skull. Extra resurser till BVC för barn och familjer med särskilda behov. Barn som av någon anledning blivit skrämda av någon av oss respekteras och får välja annan doktor/sköterska. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 VC Klinte: I allt arbete med barn Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Korpen VC: Detta tas upp i samband med de träffar vi har med föräldergrupper. En folder om barnens rättigheter delas ut och diskussion om hur man sätter gränser genomförs. Informationen ges även ute på daghemmen. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Roma VC: Reglerna är välkända och följs av Barnhälsovårds personalen.osäkert om övrig personal fått information om Barnkonventionen. Uppsättes som informationspunkt på APT snarast! Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Södervägs VC: Detta tas upp i samband med de träffar vi har med föräldergrupper. En folder om barnens rättigheter delas ut och diskussion om hur man sätter gränser genomförs. Informationen ges även ute på daghemmen. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Barntandvårdens verksamhetsberättelse: Barn och ungdomar i psykisk och fysisk utveckling. De har begränsad förmåga att själva bedöma, förstå och påverka sin egen situation - de är i hög grad utlämnade åt vuxnas ansvar. Planering och utförande av tandvård för barn och ungdom måste ta hänsyn till dessa omständigheter. Ansvarig huvudman för barn- och ungdomstandvården har ett lagfästat ansvar att tillgodose samtliga barns och ungdomars tandvårdsbehov samt tandvårdsbehov på lika villkor samt verka för god oralhälsa genom samverkan med såväl vårdnadshavare som den unga individen. Det finns också en grupp med barn och ungdomar som av olika orsaker behöver ett särskilt omhändertagande. Bland dessa har många en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är därför angeläget att vården är strukturerad och långsiktigt planerad. Det förutsätter samverkan mellan odontologiska och medi- Org nr

6 YTTRANDE 6(6) cinska specialiteter så som barn så som barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri och med sociala myndigheter, skola och förskolor. Intentionerna i FN:s barnkonvention ligger till grund för klinikens verksamhet (se nedan) FN:s konvention om barns rättigheter - ratificerades av Sverige Detta grundläggande dokument sätter barn i fokus i politiska samhällsbyggandet, d v s i skola, i familjerätt, arbetsliv, fritid och i hälso- och sjukvård FN:s standardregler för funktionshindrade - resultatet av 75 nationers samarbete för att strukturera arbetet med funktionshindrade människors rätt till ett värdigt liv. Barnen är här speciellt prioriterade. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Ftv Fårösund: Vi respekterar barnet med utgångspunkt dess induviduella karaktär och autonomi. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Ftv Gråbo: Alla patienter behandlas på lika villkor och med samma respekt och sekretess. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Ftv Hemse: Självklart Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Ftv Lärbro: Vi respekterar barnet med utgångspunkt dess induviduella karaktär och autonomi. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Ftv Slite: Alla patienter behandlas med respekt för person och integritet. Utdrag ur verksamhetsberättelse 2002 Öronkliniken: Stor del av klinikens patienter är barn. Det är naturligtvis självklart att vi vid alla kontakter med dessa barn visar dem respekt och att deras integritet beaktas. Barnhabiliteringens omvärldsanalys 2002 och verksamhetsplan FN:s barnkonvention ställer krav på insatser för barn med funktionshinder. Dokumentet, dnr hs 2000/0073, Hjälpmedelsverksamheten i (9 november2000) FN:s Barnkonvention artikel 23: Barn med fysiskt och psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. utdrag ur: översyn av hjälpmedelsverksamhet synhjälpmedel; 5.2 FNs Barnkonvention: Enligt FNs Barnkonvention, artikel 23, bör barn med fysiskt och psykiskt funktionshinder kunna leva ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Org nr