GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av Viksjö 3:11 m.fl VIKSJÖ CENTRUM, JÄRFÄLLA

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av Viksjö 3:11 m.fl VIKSJÖ CENTRUM, JÄRFÄLLA

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund och syfte Status Medverkande ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGIDÉ Stadsbild Utformningsprinciper Trygghet och tillgänglighet för alla TORGYTOR OCH PLATSBILDNINGAR Möblering av allmänna platser Annonsering, skyltning GRÖNYTOR OCH GÅRDAR Parken och grönytor Bostadsgårdar GATU-, GÅNG- OCH CYKELMILJÖER Inlastningsgatan Tegvägen Sophantering Markbehandling BEBYGGELSE - HANDEL Fasader, material BEBYGGELSE - BOSTÄDER Fasader, material, kulör Balkonger Sockelvåning och entréer Tak Området intill centrum Området vid Tegvägen

3 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Ägaren till Viksjö centrumanläggning, Aberdeen Asset Management, och Bonum seniorboende/riksbyggen har tagit initiativ till en utveckling av Viksjö centrum med ny bostadsbebyggelse, i och i anslutning till centrum, kompletterande handel samt utveckling och upprustning av befintlig centrumanläggning. Parallellt med utvecklingsplanerna för centrum har HSB tagit initiativ till att uppföra bostadsbebyggelse på en fastighet vid Tegvägen, intill korsningen Viksjöleden/Traktorvägen. Gestaltningsprogrammet beskriver hur Viksjö centrum efter kompletteringarna avses fungera och vilken gestaltning som eftersträvas. Önskvärda kvalitéer hos områdets bebyggelse, torgytor, gator, gårdar m. m. beskrivs. MEDVERKANDE Gestaltningsprogrammet har utarbetats av Barbro Malmlöf och Monika Rudenska, Järfälla kommun, i samarbete med Torbjörn Wallin, Aberdeen Asset Management, Lena Svensson, Riksbyggen/Bonum seniorboende, Hans-Olov Rådelöv, HSB Bostad, Karin Hurtig/Emma Nilsby och Olga Rosell, Sweco, Stefan Scherrer, Arkitekter Svanström Scherrer, Jimmy Norrman, Funkia, Pär Davidson, Rits arkitekter. ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGIDÉ STADSBILD Utvecklingen av Viksjö centrum bygger på en förtätning av centrum med bostäder och handelslokaler. Stadsrummen kompletteras så att de blir tydligare. Kompletterande handelsbyggnader placeras på torget och på parkeringen vid Traktorvägen. Fler butiker i den befintliga anläggningen vänds ut mot de nya handelsbyggnaderna och skapar på så sätt dubbelsidiga handelsstråk. Baksidan av centrumanläggningen bearbetas så att gatan får en attraktivare utformning. Inlastningen omarbetas och skärmas delvis av. Utmed inlastningsgatan planeras ett lamellhus som med sin placering stärker och definerar den västra delen av gaturummet. I den östra delen ger carportar på parkeringen ett stöd och viss inramning av både park och gata. Ut mot torget föreslås ett högre bostadshus som en markering av centrum. På området mellan Traktorvägen och Tegvägen planeras bebyggelse friare. Naturmarken öppnas upp och gallras. Fina träd friställs och visuell kontakt skapas mellan Traktorvägen och den nya bebyggelsen. En del av Viksjö centrum idag STATUS Gestaltningsprogrammet ingår i planhandlingarna som komplement till detaljplanen och utgör ett underlag och stöd för projektets bygglovprövning. Bildexempel och övriga illustrationer syftar till att ange en nivå på kvalitet och karaktär och inte en anvisning om exakt utförande. Det finns utrymme för andra utföranden, som, i fråga om kvalitetsnivå, är jämförbara med de visade exemplen. UTFORMNINGSPRINCIPER Utformningen av bebyggelsen ska uppvisa variation och ett samspel med omgivningen. Transparenta lokaler i handelsbyggnader, omsorgsfullt gestaltade gatufasader på bostadshusen, entréer i gatumiljön och en gemensamhetslokal mot gata/torget i det höga bostadshuset berikar den offentliga miljön och bidrar till stadsmässighet. Den nya bebyggelsen anpassas huvudsakligen till befintlig skala som domineras av 3-4 vånings bostadshus och en stor handelsvolym uppdelad i 1- och 4-våningsbyggnader. Nya handelsbyggnader byggs i 1 våning och bostadsbebyggelsen i 4-5 våningar. Ett 8 våningar högt hus vid torget är ett avvikande inslag som ger variation och signalerar centrumets betydelse och arkitektonisk förnyelse. 3

4 TRYGGHET OCH TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA En viktig aspekt för känslan av trygghet är att det finns människor närvarande i området under olika tider på dygnet. Centrumområdets blandade funktioner med handel, bostäder, boende för olika åldersgrupper, kultur, skolverksamhet samt offentliga rum för vistelse och rekreation skapar goda förutsättningar för detta. Parken mellan den planerade och den befintliga bostadsbebyggelsen utformas med god överblickbarhet, god belysning och med tydliga rörelsestråk. Utomhusmiljön ska vara överblickbar, höga buskage och dolda hörn undviks. Belysningsarmaturer placeras så att de ger God parkbelysning skapar en trygghetskänsla i området gatorna en god belysning, skapar trygghetskänsla och inte lyser i bostadsfönster samtidigt. Bostadsentréerna ska vara tydliga och utformade så att det är lätt att se vad som finns både ute och inne. I området intill centrum ger genomgående trapphus de mindre barnen möjlighet att komma ut i parken utan att behöva komma i kontakt med trafikmiljön. En del av inlastningsytorna till centrumanläggningen byggs in och en del skärmas av med en genomsiktlig avskärmning. Utöver detta förses inlastningsytorna med god belysning för att undvika platser som kan upplevas otrygga. Samordnad utformning, materialval och färgsättning ska verka till en harmonisk helhet. Inne på kvartersgator och bostadsgårdarna kan mer fritt valda inslag rymmas. Material som åldras vackert såsom sten, betong trä eller järn väljs. En del av befintliga sittplatser, t. ex. granitmurar, kan eventuellt återanvändas. Cykelställ, trädskydd, pollare och dyl. utförs med fördel i järn. Öppna, genomsiktliga kundvagnsskydd väljs så att de inte försämrar siktmöjligheterna för både bilister och fotgängare och minskar risken för olyckor. Växtmaterial bör vara anpassat till platsen och ha en genomtänkt gestaltning. Tillgänglighetsaspekten beaktas vid utformning av allmänna ytor och kvartersmark. Marknivåskillnader studeras noga. Gångvägar/ramper utformas tillgängliga och som en naturlig del av byggnadernas utomhusmiljö. TORGYTOR OCH PLATSBILDNINGAR MÖBLERING AV ALLMÄNNA PLATSER Dagens cykelstråk genom centrum omvandlas till en torgyta mer än ett genomgående stråk. Möblering av den offentliga miljön ska präglas av en helhetssyn. Gestaltning och lokalisering av skyltar, papperskorgar, sittplatser, belysningsstolpar, räcken, cykelställ, kundvagnsskydd, reklam m. m. samordnas. ANNONSERING, SKYLTNING Eventuella skyltar ska uppföras på fasadytor men inte på tak, dock är skyltning på tak tillåtet över entréer. Fasadskyltar placeras på särskilt avsedda fasadytor och budskapet utformas enkelt och stilrent. Skyltar med bildväxling och rörligt ljus tillåts inte. All skyltning ska följa Järfälla kommuns skyltprogram. 4

5 GRÖNYTOR OCH GÅRDAR PARKEN OCH GRÖNYTOR Det upprustade parkrummet söder om centrumbyggnaden ger möjligheter för lek och rekreation för barn och vuxna i direkt anslutning till centrum. Naturmarken söder om den nya bebyggelsen mellan Tegvägen och Traktorvägen gallras. INLASTNINGSGATAN Baksidan av centrumanläggningen i Viksjö präglas idag av inlastningszonen som bidrar till en något robust gatumiljö. I samband med utvecklingen och upprustningen av centrum ska inlastningen omgestaltas och delar av området avgränsas för att ta bort känslan av baksida. Gestaltning av inlastningen beskrivs närmare under rubriken Fasader, material på sid 7. Gatans blivande karaktär präglas av en stram och robust enkelhet och förmedlar en urban känsla. Det planerade bostadshuset ramar in den västra delen av gatan. Bottenvåningen utförs upplyft från gatan och med förgårdsmark så att insyn undviks. Förgårdsmark utformas på ett stadsmässigt sätt, t. ex. med häck kombinerat med plattsättning. Avgränsning till lastområden markeras i gatan. Inlastningsgatans sektion efter omvandling, den smalaste sträckan Möjligheter för lek och rekreation för alla åldrar ska finnas i parken BOSTADSGÅRDAR De boende i husen söder och väster om centrumanläggningen har egna gårdar men de kan även utnyttja det angränsande parkrummet. Husentréerna ansluts till grönytornas marknivå som utformas som en naturlig del av utemiljön. Markbehandling och mötet mellan olika markhöjderna gestaltas omsorgsfullt. Bostadshusen inom området mellan Tegvägen och Traktorvägen placeras friare längs med Tegvägen. Detta ger möjlighet till rumsbildningar både mot gatan och mot naturmarken i söder. Kvarteret närmast Viksjöleden bildar en gård som öppnar sig mot Tegvägen. Gården är orienterad mot nordost med hänsyn till buller från Viksjöleden. En stor del av befintliga träd, bl. a. ekar, bevaras vilket tillför gården lummighet. Inom bostadsgårdar ska finnas utrymmen för cykelställ. ny bebyggelse gångväg parkering körbana parkering centrumbyggnaden carport TEGVÄGEN Vid Tegvägen anläggs en glesare bebyggelse än den invid centrum. Husentréerna vänds ut mot gatan och Tegvägen får en karaktär av en sammanhängande bostadsgata genom en ny gatusektion med en trottoar, kantstensparkering och trädplanteringar. Den befintliga gångbanan på norra sidan finns kvar och utgör huvudstråket mot busshållplatsen vid Viksjöleden. GATU-, GÅNG- OCH CYKELMILJÖER Gator förses med trottoarer, kantstensparkering och trädplantering. Gångytor avgränsas från körytor genom nivåskillnad med kantsten, vilken fasas på lämpliga ställen för enkel passage med t. ex. barnvagn eller rullstol. Belysningsarmaturer placeras så att de ger en god belysning, skapar trygghetskänsla och inte lyser i bostadsfönster samtidigt. 5

6 BEBYGGELSE - HANDEL Upprustning och det utökade handelsutbudet i Viksjö centrum bidrar till att bibehålla och stärka attraktiviteten som handelsplats och som närcentrum. Viksjö centrum ska upplevas som inbjudande både på dagen och på kvällen. Befintliga handelsbyggnader bearbetas för att skapa attraktiva gaturum. Byggnaderna rustas upp, utskjutande tak tas delvis bort, fasaderna renoveras och entréerna till lokalerna markeras tydligare i fasader. Platser för utecaféer i bra sollägen tas till vara. ny bebyggelse avstigning parkering körbana parkering gångbana garage Tegvägens sektion efter ombyggnad SOPHANTERING För hushållssopor föreslås huvudsakligen fristående nedkast vilka ansluter till sopkasuner under mark. Nedkasten utformas med omsorg ochsamordnas med övriga inslag i gatumiljön. Byggnader för källsortering inryms inom kvartersmark inomhus eller i separata byggnader. MARKBEHANDLING En genomtänkt markbeläggning med tydlig skillnad på körytor och gångytor är viktig. Gångytor bör vara mer detaljrika än körytor, gärna med betongsten och med inslag av växtlighet som rumsskapande element. Man kan också låta dagvattenhanteringen bli tydlig vilket kan hjälpa till att skapa variation och liv i gångstråken. Genomsläppliga ytor kan användas för att minska avrinningen från hårdgjorda ytor. Dagvattenhanteringen kan synliggöras i gångstråken En ny entré annonserar Viksjö Centrum på ett tydligt sätt Nya handelsbyggnader byggs i ett plan och ges en öppen och transparent gestaltning mot handelsstråk och torgytor. Rundade former ger en mjuk övergång till omkringliggande ytor utan tydliga fram- och baksidor. Utformning, material, strukturer och kulörer avses knyta an till varandra och samspela med den befintliga centrumanläggningen så att den kommersiella miljön hänger ihop. Material såsom metall, plåt och glas och skivmaterial dominerar i den föreslagna fasadgestaltningen, inslag av trä kan förekomma. Galler som skydd för skyltfönster nattetid istället för heltäckande jalusier föreslås. 6

7 FASADER, MATERIAL Baksidan av centrumanläggningen rustas upp och bearbetas så att inlastningszonen får en attraktivare gatumiljö med avskärmning, kantstensparkering, trottoar och planteringar. En gatumiljö som är trevlig att bo invid och röra sig i eftersträvas. Transparenta byggnadsdelar gör torget mer levande både dag- och kvällstid Större delen av tillkommande handelsytor placeras vid centrumtorget och längs med den befintliga centrumanläggningen. Den västra delen har ett bra solläge och kan med fördel innehålla ett café/servering. Det skulle bidra till att levandegöra torget och skapa en mötesplats. De norra fasaderna ligger delvis mittemot entréerna till Viksjöskolan, Viksjöteatern och biblioteket. Fasader och utemiljö ska utformas så att de inte upplevs som en baksida. Det vore önskvärt att skolbyggnadens entréer och fasad rustas upp för att samverka till stråkets inbjudande karaktär. Stråket ska upplevas som offentligt och inbjudande med entréer till skola, bibliotek m. m. på ena sidan och nya handelsbyggnader på andra sidan. Den västra inlastningskajen byggs in och kläs med enfärgade material med inslag av perforerad plåt och/eller växtlighet. En mindre handelsbyggnad avslutar handelsstråket i öster, formar ett dubbelsidigt handelsstråk mot befintlig centrumanläggning och ramar in parkeringen vid Traktorvägen. Körytor till inlastning skärmas delvis av med genomsiktliga skärmar/spaljéer i kombination med växtlighet. Trottoarkanten markeras med t. ex. pollare eller räcken för att öka trygghetskänslan. Vy från parkeringen vid Traktorvägen mot norr Avskärmning ges en robust urban karaktär genom t. ex. kombination av järnelement och växtlighet 7 Kontor och utställningsbyggnad i Shanghai av Archi-Union A

8 BEBYGGELSE - BOSTÄDER Den nya bostadsbebyggelsen ska kännetecknas av en god och omsorgsfull utformning och ska tillsammans med utemiljön bidra till ett gott helhetsintryck. Utformningen ska uttrycka en samtida arkitektur präglad av tidens påverkan såsom klimat och energi. En sockellinje, samma fönstertyper eller lika kulör/ fasadmaterial kan vara sådana element som signalerar ett samband mellan olika bostadskvarter. BALKONGER Balkonger ska utgöra en del av gestaltningen och eventuell balkonginglasning ska vara utan stående profiler mellan glasen. Vid behov av extra solavskärmning kan färgade skärmar alternativt träskärmar användas för att skapa en extra dimension i gestaltningen. FASADER, MATERIAL, KULÖR Variation i fasadutformningen eftersträvas. Samtidigt ska den nya bebyggelsen samspela med befintliga byggnader och verka för en harmonisk helhet. Fasader utförs huvudsakligen med tegel, puts eller fasadelement. Tegel och puts hittar man bland befintlig bebyggelse runt omkring. Om fasadelement används utformas de som en del av fasadens gestaltning eller så att elementskarvar trollas bort med hjälp av t. ex. mönster eller stuprör. Det nya tillskottet ska ge ett nutida intryck. Kulöra inslag vid balkonger eller olika sätt att lägga tegelförband är exempel på hur man kan ge fasader ett modernt uttryck. SOCKELVÅNING OCH ENTRÉER Sockelvåningar markeras i fasaden genom t. ex. avvikande kulör, material eller struktur. Entrépartier är tydligt markerade i husfasader och uppglasade, gärna med inslag av trä. 8

9 TAK Hisstoppar och fläktrum, om de placeras på taket, ska ligga under takfallet eller gestaltas som fasad/takelement i samklang med taket. OMRÅDET INTILL CENTRUM Lamellhuset söder om centrumanläggningen byggs i 4 våningar och får en stram fasad mot gatan vilket avspeglar gatans robusta karaktär. En förhöjd bottenvåning markerad med en sockellinje kan ge byggnad och gata stadsmässiga drag. Gårdsidan ges en mjukare gestaltning med inslag av t. ex. trä vid balkonger. OMRÅDET VID TEGVÄGEN Tre nya kvarter planeras längs med Tegvägen. Kvarteren skiljer sig vad gäller bebyggelsemönster och utformning varför det blir särskilt viktigt att Tegvägen får en karaktär av gemensam bostadsgata som binder samman området och bidrar till en enhetlig och trevlig bostadsmiljö. Vad gäller bebyggelsen kan t. ex. samordnad färgsättning bidra till att hålla samman området. Kvarteret närmast Traktorvägen föreslås bebyggas med tre lägre punkthus i 5 våningar, där den femte våningen är indragen och har terrass mot söder och kungsvåning mot norr. Exempel på utformning av bostadshuset söder om centrumanläggningen Ett 8-våningshus föreslås invid torget. Byggnaden uppdelas visuellt i två volymer något förskjutna i förhållande till varandra. Stora balkonger på gavlar bryter ner skalan genom att tydligt markera varje våning. Balkongerna på långsidorna är lättare och mindre för att inte visuellt bredda huset. Takvåningen utformas med plats för takterrasser. I entréplanet föreslås lokaler med större glasade ytor mot torget. De planerade punkthusen med ett äldreboende i bakgrunden. Vy från Tegvägen mot Viksjöleden Norr om kvarteret föreslås ett äldreboende i en fristående byggnad. Dess utformning samordnas med övrig bebyggelse i området. I kvarteret närmast Viksjöleden planeras två huskroppar i 5 våningar, placerade i vinkel med varandra. Husen byggs ihop med en skärm för att ytterligare dämpa buller från Viksjöleden. Skärmen utformas så att det ska vara möjligt att passera mellan husen. Höghuset kommer att vara ett stadsrumsbildande inslag som annonserar centrumet mot omgivningarna Kvarteret närmast Viksjöleden formar en halvöppen gård 9