Verksamheten IRETIse 2013/2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamheten IRETIse 2013/2014"

Transkript

1 Verksamheten IRETIse 2013/2014 Ett nätverk av energiföretag kopplat till Chalmers Industriteknik (CIT) Delrapport NR 2 Genom IRETI-nätverket får företagen en gemensam projektledning som är företagsneutral, men med stor kunskap om branschen. En projektledning som kan identifiera nya marknader och vara pådrivande när det gäller att hitta affärslösningar som är anpassade till dessa marknader. Kort sagt en aktiv aktör som har både viljan och tiden att äga och driva gemensamma aktiviteter. Arbetet ska utgå från företagens behov och önskemål när det gäller att skapa nya affärskontakter och paketera företagens gemensamma produktsortement så att företagen kan utvecklas och erbjuda kompletta, konkurrenskraftiga systemlösningar. IRETI är också länken mellan företag, myndighet och akademi

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUNDEN... 4 Arbetsordning inom IRETI-projektet... 4 Verksamheten i korthet... 5 Finansiering och motfinansiering... 6 MÅLBILDER OCH UPPFYLLELSE... 7 Gemensam aktör för Samordningsinsatser... 7 Omvärldsanalys... 8 Anpassad utbildning och initiera informationsinsatser... 8 Stimulera och utveckla nya produkter och affärer Företagsanpassad Exporthjälp och Ökad synlighet Ta han om- och arrangera studieresor Kommunala upphandlingar IRETIs kortisar Uppföljning i förhållande till Förväntade indikatorer Utvärdering av enkätsvar Företagets utveckling Upplevd nytta av IRETI-projektet Antal anställda Kunskapsuppbyggnad Produktutveckling HANDLINGSPLAN INFÖR Nationella mål Yh-utbildning Internationella mål AVSLUTANDE TANKEGÅNGAR

3 SAMMANFATTNING Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vår verksamhet under första verksamhetsåret har följt enligt det handlingsprogram som beslutades vid Nätverksmötet i Lidköping den november Projektet har i det stora hela genomfört de flesta av de prioriterade aktiviteter som beslutats, och har tack vare en ökad insats från företagen i stort nått den måluppfyllese, som föresatts. Projektarbetet inför det kommande verksamhetåret fortsätter därför som planerat. Detta har skett trots att vi inte lyckats få den ytterligare offentliga finansiering som projektet skulle behövt för att kunna arbeta än mer effektivt. Arbetet har med anledning av detta fått prioritera valda insatser hårdare samt att öka andelen av volontärt arbete, vilket i sin tur betytt att andelen medfinansiering från de deltagande företagen också ökat i förhållande till budget. Under året har detta förstås ändå lett till att några önskade aktiviteter inte kunnat genomföras då de har blivit för kostsamma, och i något fall har genomförda aktiviteter genomförts med färre deltagare då vissa av de företagen som önskat delta av kostnadsskäl har tvingats att avstå. Totalt har det första verksamhetsåret för IRETI-projektet lett till att drygt 120 företag registrat sig på IRETI:s sändlista, ett drygt 40-tal företag har medverkat i olika aktiviteter och tillsammans investerat ungefär 4 milj kr och närmare 150 arbetsveckor i mantid. Två tredjedelar av de medverkande företagen upplever att företagets lönsamhet har förbättrats och minst 11 personer har nyanställts under året som gått, endast ett av företagen rapporterar att man minskat antalet anställda. Anställda inom företagen i IRETI-nätverket är av tradition domminerat av män. Bara ungefär 20 % av de anställda utgörs av kvinnor, och 5 % har utländsk härkomst. Totalt har företagen under perioden tillsammans tagit fram ett 50-tal nya produkter och systemlösningar, man har i genomsnitt per företag deltagit i 9 st samarbetsmöten och 4-5 mässor och internationella arrangemang. Utvärderingen av hur man upplever nyttan av IRETI-samarbetet har genomgående fått betyget 7-9 på en skala från 1-10, där 5 är neutralt. IRETI:s Kortisar, som är projektets Nyhetsbrev, skickas ut varje vecka via . Kortisen innehåller, förutom information om projektet även länkar till aktuella händelser som rapporteras i media eller på olika myndigheters hemsidor. Kortisarna är mycket populära och når i dagsläget mottagare. Förhoppningsvis kommer projektet under 2014 att kunna få beviljat ytterligare finansiering. Finansieringen från Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen täcker i dagsläget endast delar av projektkostnaderna upp till maximalt 2,4 milj kronor för hela perioden juli juni En utökad finansiering skulle innebära att fler aktiviteter och att fler företag skulle kunna integreras i arbetet. 3

4 BAKGRUNDEN Många av branschens företag är små och saknar både kunskap och framför allt tid att engagera sig med övergripande frågor då man ofta måste fokusera på att det egna företagets dagliga verksamhet att går runt. Många saknar också vana av att samarbeta med andra företag som man av tradition uppfattat som konkurrenter. IRETI-projektets huvuduppgift har varit (och är) att utveckla gemensamma affärsupplägg, bygga samman flera företags produkter till kompletta systemlösningar och utnyttja gemensamt utarbetade marknadsföringsplaner för att öka såväl synligheten som konkurrenskraften på utvalda och prioriterade marknader. För att etablera sig, och på sikt behålla, konkurrenskraften på såväl en inhemsk som en global marknad blir det därför allt viktigare att företagen fokuserar på aktiviteter som förenar. Inom företagen i IRETI-nätverket menar vi att den kunskap och erfarenhet som finns tillsammans inom nätverket när gäller att utnyttja bioenergi och andra förnybara energikällor är helt unik i världen. Samtidigt har vi även konstarerat att IRETI-nätverkets företag, vårt kunnande och erfarenhet, efterfrågas på allt fler marknader även utanför de Nordiska länderna. Genom att samarbeta och hitta nya marknader ska man öka företagens lönsamhet och vända den negativa utvekling som branschen haft sedan För att lyckas behöver man en oberoende samordnare som kan bevaka, initiera aktiviteter och vara drivande när det gäller genomförande. Sedan IRETI-projekten inleddes under sommaren 2013 har målsättningen varit att initialt etablera just en sådan gemensam plattform för de små och medelstora företag i bioenergibranschen som vill växa genom att etablera sig på nya marknader. Vid höstens nätverksmöte i november sammanfattade de deltagande företagen att detta skulle ske genom att: Etablera IRETI-projektet som en gemensam aktör med ansvar för samordningsinsatser Utveckla nya produkter och affärer och arbeta för att skapa en gemensam fysisk test- och utvecklingsplats Erbjuda företaganpassad exporthjälp med ökad närvaro på internationella mässor och konferenser Initiera bättre anpassad utbildning och initiera lokala informationskampanjer Ta hand om, och arrangera besöksresor Arbetsordning inom IRETI-projektet Verksamheten inom IRETI-projektet sker i nära samarbete med företagandet och alltid på företagarnas villkor. Handlingsplan och genomförda aktiviteter redovisas till nätverkets sändlista (översiktligt även i IRETI:s Kortisar) och aktivitetsplanen revideras fortlöpande vid de nätverksmöten som arrangeras minst 2 ggr per år. Höstens möte i november var internt och försommarens möte i juni var öppet för alla intresserade. Dessa "stormöten" ger de riktlinjer som styrgruppen och projektledningen har att rätta sig efter. Inom IRETI-nätverket arbetar de medverkande företagen gemensamt för att integrera sina insatser med varandras. Syftet med denna arbetsform är att 4

5 prioriterta samverkan i stället för att konkurera. Det övergripande målet med detta är att skapa ett levande och konstruktivt samarbete där parternas kunskaper och erfarenheter korsbefruktas, samt att öka kontakterna mellan företag och akademi. IRETI-projektet ägs av Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT). Kontaktperson på CIT är Kent Rundgren. Det dagliga projektledningsarbetet och koordinering av samarbetet mellan de nätverkande företagen och CIT är geografiskt lokaliserat till Lidköping, där projektarbetet leds av undertecknad, Bengt- Erik Löfgren, ÄFAB. Till projektet finns en styrgrupp kopplad som består av Kent Rundgren från CIT, Bengt- Erik Löfgren ÄFAB, Bengt O Nilsson Kvänum Energi AB, Irene Weiner Pelletsförbundet samt Peter M Larsson Tillväxt Lidköping AB. Till styrgruppen finns sedan ett varierande antal personer, som är knutna till de samarbetande företagen, som alltefter behov och önskemål löpande fungerar som en referensgrupp för verksamheten. Genom IRETI-projektet får företagen en gemensam projektledning som är företagsneutral, men som ändå har en bred erfarenhet och en stor kunskap om branschen. Deltagande för företagen i IRETI-nätverket är gratis och man väljer fritt vilka aktiviteter som man tycker känns angelägna och där man vill medverka. Först sedan man beslutat att delta i en gemensamt beslutad aktivitet registrerar deltagande företag nedlagd tid och kostnader som sedan redovisas i projektet som företagens motfinansiering. Under våren 2014 har antalet svenska företag som finns med på IRETI-nätverkets sändlista utökats med ett 20-tal företag och uppgår nu till 128 st. Detta är företag som meddelat att man vill ha information om kommande aktiviteter och som vi bedömer har potential att samarbeta. Av dessa företag har sedan projektstarten i juni 2013 ett drygt 40-tal deltagit aktivt i åtminstone någon av de olika aktiviteter som arrangerats eller samordnats inom IRETI-projektet. Verksamheten i korthet Verksamheten har under verksamhetsåret 2013/2014 i stort utgått från de behov och önskemål som kom beslutades på vid Upptaktsmötet i augusti och vid Nätverksmötet i november. Vi har, trots att vi inte lyckats få den finansiering vi önskat, lyckats genomföra i de flesta av de prioriterade aktiviteter som vi planerade, avsedda att både stärka den inhemska marknaden och öka synligheten på prioriterade exportmarknader. På den internationella sidan har vi i oktober 2013 genomfört en lyckad insats där 10 av IRETInätverkets företag ställde ut i en gemensam monter på NextGen/EBEC i Birmingham (UK). Ytterligare två svenska företag, OsbyParca AB och Janfire AB fanns på plats med egna montrar tillsammans med sina återförsäljare i UK. Inför årets NextGen/EBEC mässa har IRETI-projektet bokat en 88 kvm monter för att samla svensk teknik till en Svensk Paviljong. Vi har även inlett ett samarbete med arrangören som ger oss möjlighet att delta med föredrag i konferensprogrammet. Dock har en gemensam samlingsmonter till European Pellet Conference 2014 i Wels (Österrike) fått ställas in och ersatts av enbart en besöksresa, och avsaknaden av att kunna erbjuda ett resebidrag till Biomass 2014 i Orlando gjorde att fem företag valde att hoppa av ett deltagande för att istället prioritera insatser i Storbritannien. Tack vare ett bidrag från USA:s ambassad i Stockholm kunde IRETIprojektet ändå medverka och presentera ett föredrag med titel The Sweden Story - Evolution of a Bioeconomy Leader inom det ordinarie konferensprogrammet. 5

6 Förutom på Biomass 2014 i Orlando har IRETI-företag varit föredragshållare på en WorkShop vid World Bioenergy i Jönköping. Workshopen arrangerades i samarbete med Business Sweden i Toronto och Embassy of Canada för en grupp Kanadensiska företag som kommit till Jönköping. Vidare har företag från IRETI-nätverket medverkat på IDEA i Seattle (WA) och International Bioenergy Conference i Prince George (BC) där IRETI både arrangerat Work Shops och varit föredragande i konferensprogrammen. På World Bioenergy i Jönköping delade 10 av nätverkets företag en samlingsmonter för att hålla nere kostnaden och ytterligare 5 av nätverkets företag hade egna montrar i utställningen. Vid IDEA i Seattle deltog 7 svenska företag som utställare i en gemensam monter och i Prince George var det 3 av nätverkets företag som ställde ut. På den nationella sidan kan vi också lyfta fram deltagandet i Pellets 2014 i Norrköping, Möte med Näringsdepartementet i Stockholm, deltagande på Energimyndighetens Energiutblick i Stockholm, Pelletsförbundets Årsmöte i Västerås och en Work Shop i Helsingborg angående om konvertering till bioenergi i oljeeldade industrier. Under året har vi även strävat efter att via och samtal underhålla kontakterna med våra upparbetade samarbetskanaler. Av dessa samarbetspartners för internationella kontakter vill jag lyfta fram som speciellt viktiga: Business Sweden Kanada Kristofer Fröjd, SACCusa T Michael Davis, Freedom Field (Illinios USA) Linnea Bengtsson, Chet Kolodziej FutureMetrics William Strauss, Bionordic (Storbritannien) Stephen Irving Kiwa GASTEC at CRE (Storbritannien) Paul Balmer NextGen Media (Storbritannien) Andre Burgess Select USA, Tuula Ahlström (USA:s ambassad i Stockholm) Anglo-Nordic Bioenergy, David Jackson IRETI:s aktiviter har genom en etablerad samverkan mellan akademi och företag löpande arbetat med att utveckla nya affärsmodeller och systemlösningar och anpassa såväl produkter som tjänster till de förutsättningar som gäller på nya marknader. Ett prioriterat arbete där såväl tunga branschföretag som organisationer som t ex Pelletsförbundet gett sitt fulla stöd. Under 2014 har IRETIprojektet hittills medverkat aktivt till tre (av totalt åtta st) nya utvecklingsprojekt med syfte att ta fram nya produkter inletts av de medverkande företagen. Finansiering och motfinansiering Regionutvecklingsnämnden inom VGR beviljade i juni 2013 bidrag med 20 % av projektkostnaden upp till 2,4 milj. Detta är i dagsläget de enda offentliga medel som utgör basfinansieringen för verksamheten. Under vintern har vi dessutom sökt, men tyvärr fått avslag på följande ansökningar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ( kr för 2014), Tillväxtverket (1,6 milj för ). En ansökan till Energimyndigheten har dragits tillbaka då den inte ansågs rymmas inom programmet. Tillsammans hade dessa medel naturligtvis gett helt andra förutsättningar att genomföra olika aktiviteter. Men vi 6

7 hoppas trots det att vi kan hitta ytterligare offentlig finansiering när vi nu efter det första verksamhetsåret kan visa de praktiska resultat som projektet trots bristande finansiering ändå har uppnått. Alla offentliga bidrag till företag är hårt styrda i olika program och måste även uppfylla EU:s stadstödsregler. IRETI-projektet faller tyvärr ofta utanför alla traditionella stödprogram. Arbetsmodellen IRETI-projektet tillämpar bottnar i exemplet från hur Österrikiska företag samarbetar när det gäller att skapa tillväxt och export. I Österrike har samverkande företag fått myndigheternas förtroende att själva avgöra hur projektmedel skall användas. Idag är 80 % av de pannor som är tillverkade i Österrike exporterade till andra länder. Industrin har under de senaste åren vuxit med 20 % per år och omsatte 2012 mer än en miljard Euro. Företagen i branschen där har tillsammans mer än anställda. Kan man i Österrike, menar vi att det offentliga borde kunna ges oss motsvarande möjligheter även i Sverige. Att delta på sändlistan i IRETI-nätverket är gratis, och öppet för alla företag och organisationer som vill vara med. Deltagandet i arbetsgrupper, planeringsmöten och nätverksträffar är också kostnadsfria, men deltagarna står för sina egna omkostnader för löner, resor etc. Genom att samverka inför olika aktiviteter som t ex gemensamma studieresor, mässmontrar etc, kan vi hålla kostnader nere och på så sätt möjliggöra att fler företag har möjlighet att delta i fler aktiviteter. När man beslutat att delta i en gemensam aktivitet, eller bjuder in andra företag att delta i en gemensam aktivitet, synliggör man sina kostnader. Kostnaderna för olika aktiviteter fördelas enligt överenskommelse från fall till fall. Alla utlägg i form av betalda avgifter, trycksaker, resor liksom den tid man lagt ned och som kan härledas till gemensamt projektarbete redovisas till IRETI som motfinansiering. I princip betyder det att vi alla genom att synliggöra de kostnader och utlägg vi har, även kan lyfta beviljade projektmedel. Det är dessa medel som vi sedan, inom vissa ramar, kan använda för att hålla nere kostnader i de gemensamma aktiviteter som vi beslutar om på våra nätverksmöten. Förutom att projektmedel bekostar samordningsinsatserna kan medel även användas för till att ge exempelvis resebidrag till personer som representerar våra nätverksföretag om man är föreläsare på en viktig konferens, eller subventionera kostnader för mässdeltagande, studieresor, marknadsmaterial etc. MÅLBILDER OCH UPPFYLLELSE IRETI-projektet arbetar alltså på flera nivåer för att förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt. I första hand genom att fokusera på områden som kan vara svåra för företagen att genomföra på egen hand. Nedan redovisas översiktligt uppfyllelsen av den önskelista som utarbetades inför ansökan om projektmedel hos Regionutvecklingsnämnden. Noterbart är att verksamheten hitintills till största delen finansierats via företagen plus med massor med volontärt arbete. Gemensam aktör för Samordningsinsatser Vi har tidigare betonat vikten av att det i alla projekt behövs en eldsjäl som äger och driver frågan om man skall lyckas. För branschföretagen har IRETI-projektet blivit den oberoende aktör, och eldsjäl, som utan att vara knuten till något enskilt företag agerar utifrån hela branschens intressen och samtidigt har förmågan att samarbeta och samordna aktiviteter. IRETI har genom Bengt- Erik Löfgren och ÄFAB ett väl etablerat stöd från branschföretagen att vara just den samlande part man efterlyser. 7

8 Resultat: IRETI-nätverket är idag en etablerad samverkande aktör för branschföretagen. Målsättningen att under 2014 öka antalet samverkande företag har också uppfyllts då vi under perioden januari- juni fått ett 20-tal nya företag med på sändlistan och 6 nya företag att medverka aktivt. Resultat: Vår kontaktgrupp på LinkedIn för intern kommunikation har inte blivit någon framgång. Hemsidan ligger uppe, men uppdateringen fungerar inte speciellt bra då vi saknar medel att bekosta en ansvarig web-master. Omvärldsanalys Vi måste vara inställda på att bredda vår syn på tillväxt och välfärd. BNP är ett föråldrat mått som inte tar hänsyn till miljön. Välfärden består ju också av annat än materiellt välstånd. Den gäller mycket som egentligen inte har med ekonomisk tillväxt eller materiella förhållanden att göra. Till exempel familj, hälsa, samhörighet, självförverkligande sådant som kanske är långt viktigare för människors välfärd och lycka än de ekonomiska faktorerna. Vilken sorts tillväxt vi har i ekonomin är avgörande för vad som händer med miljön och förbrukningen av våra gemensamma naturresurser. Redan för några år sedan presenterade nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen en utredning beställd av den franska regeringen som föreslog ett antal komplement till det gamla BNPmåttet. Inom EU arbetar Eurostat med projektet GDP and beyond, Världsbanken har ett projekt som kallas The Changing Wealth of Nations. Och inom samarbetsorganisationen OECD har man satt i gång ett jätteprojekt om grön tillväxt. Även Sverige deltar i dessa internationella projekt. I takt med att tillgångarna på fossil energi minskar och blir allt dyrare att exploatera, samtidigt som trycket på naturresurserna ökar och klimatförändringen blir allt påtagligare, kommer allt fler i alla samhällssektorer att söka ny lösningar som fasas över till hållbarhet och förnyelsebara energislag. I denna föränderliga omvärld är det naturligtvis svårt att förutse hur pris- och efterfrågan kommer att utvecklas. Men det betyder att såväl samhällsstukturer och näringsliv kommer att möta nya utmaningar och marknader. Sammantaget betyder detta att nya former för vinstdelning kommer i kölvattnet på allt mer cirkulär ekonomi och att behovet av samarbete kommer att öka i alla led, såväl offentliga som privata. Detta gäller inte minst de företag inom IRETI-nätverket som insett att man behöver samarbete för att kunna hitta nya affärsmodeller och samtidigt minska sitt risktagande. IRETI-nätverket kan därför vara en viktig tillgång i ett branschneutralt analys- och utvecklingsarbete mot bakgrund av de förändringar vi ser i omvärlden. Resultat: IRETI:s nyhetsbrev Kortisar sammanställs en gång i veckan tillsammans med aktuella länkar till artiklar i media. Kortisarna når i dagsläget mottagare som . Resultat: IRETI:s projektet är etablerat som en samlande och gemensam kanal för kommunikation mellan företag, myndighetet, akademi och slutanvändare. Anpassad utbildning och initiera informationsinsatser Branschen har ofta påtalat att behovet av informationsinsatser är stort och eftersatt. Detta gäller såväl adekvat information på egna hemsidor som på offentliga sidor som t ex Energimyndigheten. Utan saklig information är det lätt att potentiella kunder prioriterar ned ett bioenergialternativ då man har bristfällig kunskap om fördelarna, och saknar erfarenhet av att sköta en sådan anläggning. Resultatet blir i många fall andra lösningar som baseras på någon form av elvärme trots att ett alternativ med bioenergi kunnat vara både bättre och billigare för slutanvändaren. 8

9 Företagen är också oroade över att kompetensutvecklingen inom gymnasiet och högskolan för bioenergi har stannat av. Branschen behöver föryngras med unga och välutbildade människor som kan ta över och utveckla branschen. Vi vet också att det såväl bland installatörsföretagen som bland sotare och energirådgivare finns brister när det gäller kunskap om teknik och systemlösningar. En målsättning är att IRETI aktivt skall erbjuda skolor och utbildningsinstitut föreläsningar och rekommendera kunskapspersoner som kan bidra till att bioenergi och förnybar energi får ett större och bredare utrymme i utbildningarna. Resultat: Arbetet med målsättningen att synliggöra goda exempel har fortsatt under året. IRETI har under 2013 medverkat i ett framtagandet av tre olika förslag till YH-utbildningar, varav en - Energitekniker i Skara - fått bidrag från YH-myndigheten. Målet att IRETI skall bidra till en ökad information och kunskapsuppbyggnad genom att arrangera informationsmöten inleddes 2013 genom att 3 st möten arrangerades för allmänheten. Resultat: Ett paketerbjudande om att samverka i lokala informationsinsatser har skickats ut till landets kommunala energirådgivare, och en tvådagsutbildning för energirådgivare och skorstensfejare har tagits fram. En första provomgång genomfördes med positivt resultat den 18 mars med ett 20-tal energirådgivare från Västra Götaland När det gäller det önskade målet att söka samförståndslösningar när det gäller konkurrensen om bioråvara för att undvika att en skarpare konkurrens om råvaran skulle kunna bli ett hinder för en utveckling av branschens förutsättningar har detta mål av tids- och kostnadsskäl prioriterats ned. Resultat: Arbetet med detta har inte påbörjats under året men frågan är inte avslutad, men vi ser helst att någon annan aktör tar taktpinnen och äger frågan. Under våren har även frågan om Certifieringsutbildning av vissa installatörer diskuterats mellan företagen inom IRETI-nätverket. Certifieringen bottnar i EU-direktiv och i lagen STEMSF 1013:1 om frivillig certifiering av energiinstallatörer. Kontakter har tagits med Pelletsförbundet för samverkan i den PellSam-certifiering som förbundet har tidigare genomfört och planerar att återuppta. Inledande kontakter har även tagits med SP för samarbete i genomförandet av utbildningar. Frågan om certifiering av installatörer var även uppe på IRETI:s nätverksmöte i Lidköping i juni Resultat: Bland företagen inom IRETI-nätverket fanns en samstämd önskan att en Certifieringsutbildning skulle omfatta även installationer med en högre effekt än de 20 kw som direktivet föreskriver. Detta då marknaden i Sverige idag, i samband med skatteomläggningen för tillverkande industri, har fokus på en marknad av större anläggningar. Nätverksmötet beslutade att IRETI-projektet under det kommande året skall bevaka frågan och vid behov även medverka i arbetet. 9

10 Stimulera och utveckla nya produkter och affärer Målet med IRETI:s arbete i denna aktivitet är att hjälpa företagen att utveckla sina varor och produkter så att de anpassas och paketeras för att passa valda marknader och certifieringskrav. Under projekttiden har företagen inom IRETI-nätverket redovisat att man redan tillsammans tagit fram ett 50-tal nya produkter och systemlösningar IRETI-projektets roll som fungerande brygga mellan företag och akademi har under året bekräftats och projektet har de bästa förutsättningarna att fylla det glapp mellan de tillverkande företagen och akademin som sedan länge är ett identifierat problem. Vi vet att kunskapen många gånger finns inom akademin och genom att vara budbärare mellan akademi och näringsliv bidrar IRETI till att forskarna får input på vad man från branschen sida behöver ha hjälp med och omvänt kan IRETI genom det nära samarbetet med branschföretagen bidra till att nya forskningsrön blir implementerade i nya tekniker. IRETI-projektet hjälper företagen med allt från att värdera- och utveckla en ide, hitta finansiering, till att hitta samarbetspartners och marknadskanaler. Här kan IRETI genom Chalmers Industriteknik och andra aktörer även hjälpa till att hitta finansieringsmöjligheter som passar det enskilda företaget och utnyttja redan etablerade kanaler inom EU, ex Entreprise Europe Network för att hitta kunder, återförsäljare, samarbetspartners etc. Resultat: Under året har IRETI medverkat vid åtta olika tillfällen och genomfört utvecklingssamtal med företag inom nätverket. Av dessa har, under första halvåret 2014, tre av företagen nu inlett ett utvecklingsarbete av sina produkter där nätverkets samlade erfarenheter från olika forskningsprojekt nu implementeras. Under våren 2014 har samtal förts med ytterligare 3 företags produktutveckling. En fråga som alltid är aktuell och kommer ofta upp på möten och i kontakter med företagen handlar om byråkratin kring offentliga projektmedel, vilket gör att eventuella ansökningar om bidrag ofta nobbas ofta av företagen. Ett talande exempel på detta är väl att av det 50-tal nya produkter som tagits fram inom IRETI-nätverket har bara 8 st lett till en ansökan om projektmedel. Långa handläggningstider ofta 8-10 månader eller mera är för vår bransch helt orimliga ledtider när det gäller att finansiera marknadsanpassad utveckling av såväl produkter som systemlösningar. I verkligheten är många sökta projekt redan historia innan man ens hunnit få ett svar på en ansökan. Upplevt krångel med motfinansiering och tidsödande merarbeten innebär att ett eventuellt beviljat anslag snabbt äts upp av de ökade kostnader ett projekt medför. Därför avstår många företag från att ens söka medel för sin produktutveckling. Många nya produkter blir därför kvar på tankestadiet istället för födas som nya produkter. Resultat: Vi har framfört problemet vid olika kontakter med såväl Näringsdepartementet och berörda myndigheter, men vi har ännu inte hittat något sätt att nå framgång i detta arbete. Företagsanpassad Exporthjälp och Ökad synlighet Att hjälpa företagen att växla över till att sälja på nya exportmarknader är en av IRETI-projektets hörnstenar. Detta är viktigt inte bara för företagens möjligheter att utvecklas utan även för att landet ska kunna behålla den unika kompetens och erfarenhet vi byggt upp under många år. Då många av IRETI-nätverkets företag är små- och medelstora företag innebär detta nya utmaningar och därmed också nya risker. Många har dessutom ingen, eller mycket liten, erfarenhet av att exportera till andra länder. För att lyckas måste man synas. 10

11 Man måste finnas med på internationella mässor, ställa upp som förläsare på internationella konferenser och samtidigt se till att man kan attrahera besökare att komma till Sverige för att med egna ögon se att tekniken fungerar. Resultat Nationellt: Genom att etablera IRETI som en samlande aktör har branschen fått en gemensam plattform att agera utifrån. Med IRETI:s gemenstamt beslutade aktiviteter kan företagen nu samverka med målsättning för öka såväl kunskapen inom det egna företaget som viljan att komma ut på nya marknader. Under året har vi deltagit i Pellets 2014 i Norrköping, Energimyndighetens Energiutblick i Stockholm, Pelletsförbundets Årsmöte i Västerås och på en Work Shop i Helsingborg angående om konvertering till bioenergi i oljeeldade industrier. Vi har även haft ett möte med Näringsdepartementet i Stockholm med representation från våra myndigheter för att tillsammans diskutera företagens situation. Resultat Internationellt: Företrädare från IRETI-nätverket har under verksamhetsåtet deltagit och/eller varit föredragshållare på följande aktiviteter: Tre av nätverkets företag deltog i möte på Kanadas Ambassad i Stockholm 10 företag deltog med en mässmonter och föredrag på Next- Gen i Brimingham (UK) 6 företag deltog tillsammans med Business Sweden med en mässmonter och Nätverkande vid QUEST i Toronto (Kanada) Möte med Anglo-Nordic Bioenergy i Stockholm (Sverige) 3 av företagen besökte European Pellet Conference 2014 i Wels (Österrike) Föredrag på Biomass 2014 i Orlando (USA) 10 företag delade en mässmonter och ytterligare 5 företag hade egen monter på World Bioenergy Jönköping (Sverige) 7 företag deltog tillsammans med Business Sweden i en mässmonter och Work Shop på IDEA i Seattle (USA) 3 st företag åkte vidare till IBC - International Bioenergy Conference - i Pince George (Kanada) och deltog i gemensam mässmonter och höll en Work Shop. Ta han om- och arrangera studieresor IRETI har inlett ett koncept för att genomföra studieresor i Sverige för utländska gäster och inlett ett samarbete med NextGen Media i Storbritannien och Business Sweden i Kanada för att genomföra detta. IRETI har även kommunicerat detta koncept med potentiella partners i Skottland och i Illinois. I samband med internationella satsningar har IRETI initierat möten (match-making) mellan nätverkande företag och möjliga samarbetspartners vid fyra tillfällen. Resultat: Ett förslag till upplägg av inkommande studiebesök har tagits fram och presenterats vid de internationella aktiviterer som genomförts under året. Kommunala upphandlingar De kommunala upphandlingarna är ett ständigt återkommande problemområde. Företagen upplever att framförallt upphandlingsunderlagen många gånger är så dåliga, så omfattande och felprioriterade att man inte ens bryr sig om att försöka lämna in ett anbud. Företagen ifrågasätter om underlagen 11

12 verkligen ger den utrustning som man frågat efter och har behov av då det oftast i slutändan är priset som blir helt avgörande. Bilden t v visar omfattningen på ett förfrågningsunderlag på en liten pelletseldan fastbränslecentral och några solfångare i Kungsbacka. Anläggningen som skall upphandlas är på 100 kw och förfrågningsunderlaget är på flera hundra sidor (30 mm tjock). Företaget som lämnade detta kommenterade: -Vet inte om man ska skratta eller gråta, undrar vad konsultjobbet har kostat? En högst berättigad fråga! Resultat: Ett arbete har inletts för att via IRETI-nätverkets medlemmar skapa en lista med personer och konsulter som kan ta fram bra anbudsunderlag. IRETIs kortisar Många känner att man inte hinner, eller en orkar med, att följa det som händer i dagens enorma mediebrus. Samtidigt är detta en viktig källa till omvärldbevakning. Ett uppskattat inslag i omvärldsbevakningen är därför det nyhetsbrev, IRETIs Kortisar, som sammanställs varje vecka och når ut till hela mottagare inom branschföretag, media och politiker. Kortisarna innehåller förutom länkar till artiklar, konferenser och andra arrangemang även en kort reflektion över det som hänt under den senaste veckan. Kortisar distribueras gratis via och kan beställas och avbeställas via bengt@afabinfo.com. Uppföljning i förhållande till Förväntade indikatorer Då nedanstående redovisning är sammanställd från de 30 (av totalt 46) företag som redovisat sina insatser är det troligt att utfallet i verkligheten är ändå något bättre. Mot bakgrunden av att detta är första årets verksamhet som inkluderar uppstart av projektet och mot bakgrund av att vi inte fått den önskade finansieringen, är det ändå glädjande att vi kan redovisa resultat som i stort följer den projektplan och de indikatorer som vi satte som mål för projektet. Till stor det beror detta på att företagens engagemang och vilja att samarbeta varit större än vad vi förväntade inledningsvis. Målbilden för Resultatindikatorer när projektet har avslutas 2016 är att 30 nya arbetstillfällen skall ha skapats i privata företag och 4 st nya arbetstillfällen i offentlig verksamhet, med en jämn könsfördelning. Samt att 4 st gemensamt ägda exportföretag etablerats. Resultat: När det gäller antalet nya anställningar har företagen redovisat att 11 nya jobb skapats (ett företag har avskedat en person). Antalet ligger väl i linje med våra indikatorer, men inte när det gäller en önskad könsfördelning. Bara 19 % av företagens anställda är kvinnor, varför en högre andel kvinnliga anställningar är önskvärda. Några gemensamt ägda exportföretag är det för tidigt i projektet för att ens diskutera. När det gäller Aktivitetsindikatorer så har målet satts till att 60 företag och organisationer skall ha inlett en samverkan och att 30 ansökningar från företag om FoU-medel ska ha lämnats in till Resultat: Redan efter det första verksamhetsåret kan vi redovisa att 46 företag deltagit i aktiviteter. När det gäller nya ansökningar om FoU-bidrag kan vi under det första verksamhetsåret redovisa 8 st. Se även kommentarer under rubriken Stimulera och utveckla nya produkter och affärer på sid 10. För de Egna indikatorerna har målet satts till att vi skulle medverka i 30 internationella projekt och genomföra 30 st samverkansmöten, utbildningar etc. 12

13 Resultat: IRETI-nätverkets företag har under året i medeltal per företag medverkat i 4,5 internationella aktiviteter. IRETI-projektet har initierat och genomfört 9 st internationella projekt. Året har präglats av många samverkansmöten mellan de nätverkande företagen. Totalt har man tillsammans redovisat 170 mötesdagar vilket betyder att varje företag genomsnitt deltagit i 9 st samverkansmöten. Utvärdering av enkätsvar I juni 2014 skickades en enkät ut till de 46 företag och de personer som varit delaktiga i någon av de aktiviteter som ordnats av/för nätverkets företag. Av dessa har 30 st företag (60 %) hittills besvarat enkäten som innehöll ett antal frågor rörande hur man upplevt samarbetet inom IRETInätverket och 28 st företag har även redovisat sina kostnader. Totalt redovisar de 28 företagen att man tillsammans lagt 3,06 milj kr i IRETI-projektet, varav 1,32 milj kr är i kontanta medel. Värt att notera är att företagens insatser under det första verksamhetsåret därmed vida överstiger de 1,4 milj kr som angetts i projektets budget för det första verksamhetsåret. I genomsnitt har man även redovisat i genomsnitt 175 timmar i arbetstid kopplad till projektaktiviteter. En försiktig uppskattning av insatserna för samtlig deltagande företag i IRETI-projektet under verksamhetsåret, när vi även räknar med insatser från företagen som ännu inte lämnat sitt svar, kan därmed värderas till minst ungefär 4 milj kr. Detta är insatser som har investerats. Vidare kan uppskattas att hela 150 arbetsveckor i mantid upparbetats inom projektet. Nio (av 30) företag redovisar en neutral eller sjunkande lönsamhet. Av detta kan vi dra den slutsatsen att en tredjedel av branschens företag ännu inte upplever att konjunkturen har vänt. Övriga företag redovisar en försiktig optimism när det gäller framtiden. Överlag kan vi i enkätsvaren därför tolka resultaten som att företagen ännu inte sett några större och positivare resultat när det gäller det egna företagets lönsamhet. Däremot kan vi se en positivare bild när det gäller framtiden och hur man ser på nyttan av samarbete och de nya kontakter som man fått i och med IRETIsamarbetet. Detta återspeglas också när det gäller viljan att nyanställa medarbetare där vi nu kan konstatera att de senaste årens negativa utveckling vänt uppåt och antalet anställda har börjat öka igen. Totalt hade de svarande företagen i slutet av juni 120 personer anställda. Av dessa hade 11 personer nyanställts under perioden, medan en person har förlorat jobbet. Ungefär var 5:e anställd (19 %) är kvinnor och ungefär 5 % av de anställda är utlandsfödda. Nedan redovisas en mer detaljerad sammanställning av de 30-tal enkätsvar som hittills kommit i retur till projektledningen. Företagets utveckling Så här anser företagen att man utvecklats (genomsnitt) utifrån en skala 1-10 där 5 är neutralt Lönsamhetsutveckling 5,7 (intervall svar 3-8) Insatser för export 6,2 (intervall svar 1-10) Samarbete med andra företag 7,1 (intervall svar 1-10) Nya kontakter 7,5 (intervall svar 3-9) 13

14 Upplevd nytta av IRETI-projektet Så här har företagen (genomsnitt) värderat nyttan av IRETI-projektet utifrån en skala 1-10 där 5 är neutralt Nya kontakter 8,1 (intervall svar 5-10) Samordningsinsatser 7,7 (intervall svar 5-10) Information om marknader 8,5 (intervall svar 5-10) IRETI:s kortisar 9,1 (intervall svar 5-10) Antal anställda Här redovisar företagen hur sysselsättningen utvecklats under projekttiden. ANTAL totalt förändring Kvinnor Män (ett företag rapporterar -1 person) varav utlandsfödda 6 +1 Kunskapsuppbyggnad Här redovisas antalet aktiviteter fördelat på hösten 2013 och våren Genomsnitt/företag Antal kurser ,9 st Samarbetsmöten ,0 st Mässor, Utställningar ,8 st Internationella aktiviteter ,5 st Studiebesök ,2 st Produktutveckling Här redovisas utvecklingsarbetet inom företagen Nya produkter/system Antal ansökningar om stöd 5 3 HANDLINGSPLAN INFÖR Som framgår av ovanstående är de flesta av företagen inom IRETI-nätverket mindre företag ofta med bara en handfull anställda. Då speciellt dessa mindre företag ofta saknar både tid och erfarenhet av att samarbeta på nya marknader ser man IRETI-projektet som en viktig plattform där man kan minska riskerna, öka sin konkurrenskraft och även dela olika kostnader. Företagen i nätverket representerar också olika marknadssegment, där man har kommit olika långt i sin utveckling och i sina internationaliseringsplaner. Sammantaget betyder detta att alla insatser och alla aktiviteter som beslutats inte passar alla företag. Företagen inom IRETI-nätverket har mycket tydligt uttryckt att man behöver en objektiv och oberoende samordnare som kan "äga och driva" de aktiviteter som behöver göras. Vid försommarens nätverksmöte konstaterades att det första årets projektarbete har varit framgångsrikt och att man gärna ser att projektet fortsätter på den inslagna vägen. Företagen som medverkat har alla det gemensamt att de vill växa och genom att samarbeta stärka sin konkurrenskraft och man har genom IRETI-projektet möjlighet att delta bara i de aktiviteter som har störst bärighet inom det egna företaget. Detta upplägg är mycket uppskattat av företagen och är en starkt bidragande orsak till att projektet har så stark förankring bland företagen. Det har därför uppdragits undertecknad att fortsätta att arbeta som projektsamordnare och att tillsammans med styrgruppen att presentera-, ansvara-, samordna- och organisera önskade aktiviteter. Härigenom har företagen fått en gemensam projektledning som är företagsneutral, men med stor kunskap om branschen. En projektledning som även kan identifiera nya marknader och vara pådri- 14

15 vande när det gäller att hitta affärslösningar som är anpassade till dessa marknader. Kort sagt en aktiv aktör som har både viljan och tiden att äga och driva gemensamma aktiviteter som hjälper företagen till ökad lönsamhet och nyanställningar samtidigt som Sverige befäster sin ställning som en ledande aktör för hållbar energianvändning. Löpande information om IRETI-nätverkets olika aktiviteter sker via IRETI:s Kortisar som utkommer i stort sett varje vecka. Nationella mål För att mindre företag skall kunna växa och komma ut på en internationell marknad krävs att det finns en fungerande hemmamarknad där nya produkter och systemlösningar kan utvecklas och testas. Det betyder att IRETI:s aktiviteter även prioriterar insatser som är riktade enbart till den nationella marknaden. Här är kunskapsuppbyggnad och information tillsammans med att vara talesman för branschen det viktigaste som företagen efterlyser. Vid den senaste nätverksträffen i Lidköping framkom det önskemål att det kommande verksamhetsåret på det nationella planet också skall prioritera utvecklingen av nya produkter och systemlösningar. Nya och skärpta miljökrav inom EU:s regelverk (EN nivå 4 och 5) innebär att flera av våra företag behöver anpassa dagens teknik till dessa strängare krav. Det finns ett växande behov av teknikutveckling där IRETI-projektets koppling mellan forskning och näringsliv blir en allt viktigare partner. Vidare lyftes frågan att prioritera utbildning både externt och internt. Externt för att informera energirådgivare, skorstensfejare och beslutsfattare om branschens fördelar och internt när det gäller utbildningen av installatörer som i framtiden måste få ökad kunskap i systemteknik och byggandet av energisystem som kombinerar olika energikällor och energibärare. Vidare ska projektledningen medverka i framtagandet av utbildningsplaner för den frivilliga certifieringen av energiinstallatörer. Ett tredje nationellt mål är att prioritera insatser för att ta emot studiebesök. Ingenstans i världen finns så mycket av de mesta inom energi- och miljöteknik att visa upp, som det finns runt om i Västsverige. Dessutom med extremt korta restider mellan besöksobjekten. Ett förslag till upplägg av Studieresor i Västsverige Taking you from know-how to show-how har utarbetats och detta skall förhoppningsvis leda till att dessa besöksresor kommer ingång. Yh-utbildning Inför höstens utlysning avser IRETI-nätverket att medverka i genomförandet av en planerad Yhutbildning i samarbete med bl a Såtenäs kommun. En reviderad ansökan att genomföra en Yhutbildning, som bygger på den ansökan som avslogs vid förra höstens utlysning, har tagits fram av Björn Hedin. Ansökan omfattar en tvåårig utbildning med examen som Energisystem Tekniker där IRETI-nätverket har ett stort inflytande på såväl utbildningsinsatsen som studenternas Lia-arbeten. Utbildningen ska ge kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om: Biomassa och förnyelsebara energibärare, t ex sol, vind, geotermisk energi, vågkraft etc Energioptimering och den miljöpåverkan av olika alternativ ger på kort och lång sikt Värmecentraler, pannor och systemlösningar. Hur de är uppbyggda och hur de fungerar Gällande regelverk och myndighetskrav Hur man integrerar t ex solfångare eller annan kompletterande utrustning Möjligheter för offentliga bidrag och/eller andra offentliga stimulanspaket 15

16 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att på ett objektivt sätt kunna värdera och rekommendera system för alternativ energi och ge adekvat rådgivning angående bygglov och annan myndighetskontroll, samt ha kompitensen att genomföra energikartläggning med fokus på att dels spara på energi och dels att ersätta fossil energianvändning med förnyelsebar energi. Ta fram objektiva och kundanpassade kalkyler på lönsamhet, miljövinster och kundnytta (Energirådgivning). Studenten skall kunna utföra installationskontroller och slutbesiktningar och agera som projektledare och sammanställa projektrapporter (Energibesiktningar) och även vid behov även dimensionera och konstruera åtgärdsförslag och kompletta installationslösningar samt utföra enklare installationsarbeten av värmepannor etc. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att utbilda personal och kompetenssäkra företagets kunskaper inom förnybar energiteknik. Ansökan behandlas av Yh-nämnden och besked om eventuellt studiestöd lämnas i januari Internationella mål Av de övriga punkter som diskuterades på nätverksträffen var vi överens om att fortsätta med att prioritera marknader i Storbritannien och Nordamerika. I Nordamerika sker insatserna i samarbete med Business Sweden i Toronto, SACC USA och USA:s ambassad i Stockholm. Arbetet inom IRETI-nätverket syftar till att ta fram och presentera övergripande förutsättningar som gäller för en identifierad marknad. Hela kedjan från regler och certifieringskrav, bidrag, till att identifiera konkurrerande företag. Viktigt är distributionskanaler, installatörer och betalningsströmmar etc samt att identifiera leads och samarbetspartners. Storbritannien lyftes åter fram som den i särklass mest intressanta marknaden utanför Norden. Förutom deltagandet i mässor och konferenser skall projektledningen arbeta vidare med att arrangera Sweden Days i Storbritannien. Vi har redan en etablerad kontakt Bicton Earth i sydvästra England och Newbold i Skottland som tänkbara platser för ett genomförande av ett helsvenskt event där vi skall ansvara för programmet och vår partner ansvarar för marknadsföringen. I övrigt är prioriterade mässor och konferenser inför hösten 2014 följande: 2014 CanBio Annual Conference & Trade Show, 9-11 sep, Thunder Bay, Ontario, Kanada Bioenergy from Forest Conference, sep Helsinki, Finland World Congress of Bioenergy-2014, sep Qingdao, China NextGen/EBEC, 9-10 okt Birmingham UK Northern Illinois Renewable Energy Expo, 9-10 okt Rockford, (IL) USA The 13th Pellets Industry Forum okt 2014 in Berlin, Tyskland EXPOBIOMASA, okt Valadolid, Spanien QUEST 2014, 1-3 dec Vancouver (BC) Kanada Av ovanstående mässor har IRETI-nätverket bokat en 88 kvm stor Swedish Paviljong på Next- Gen/EBEC. Deltagande företag i vår monter har även fått möjlighet att delta med föredrag i det officiella konferensprogrammet. Kontakta undertecknad om ni önskar mer information angående ett deltagande. AVSLUTANDE TANKEGÅNGAR Som konstaterades redan i den första verksamhetsrapporten är inte Sverige längre ensam om att kunna visa upp bra exempel, och många av våra produkter är dessutom på väg att passera bäst föredatum. Flera av IRETI-nätverkets företag står också inför relativt stora pensionsavgångar och vår bransch behöver en vitalisering. Inom nätverket hoppas vi på att våra myndigheter kan ge oss mer stöttning till att utveckla de affärsmöjligheter som finns och satsa så att även mindre företag och entreprenörer som verkligen vill får möjlighet att utvecklas och växa. Vi vet att Sverige har ovanligt 16

17 bra förutsättningar och kunskap att använda biomassa jämfört med de flesta andra länder som vi arbetar med. Biomassan är utan tvekan en underskattad resurs och borde vara den naturliga grunden för en växande svensk exportindustri med ett värde av flera hundra miljarder. Efter vårt första verksamhetsår kan vi konstatera att vår bransch står enad bakom ett IRETI som är en fungerar plattform för samarbete, innovation och utveckling. En aktör där entreprenörer, företag, forskare och samhälle kan mötas och där forskningen från institut och högskola kan implementeras i nya produkter och komma till nytta. Det är samtidigt den bakomliggande idén som ligger till grund för hela IRETI-projektet. Genom att samverka blir vi alla starkare och kan övervinna många hinder. Projektgruppen har som modell tittat på Österrike där företagen har ett långt generösare bidrag från det offentliga än det vi har i vårt land. Jag hoppas därför att denna verksamhetsrapport tydligt skall visa på att IRETI-projektet ger de fördelar och möjligheter till tillväxt som företagen efterlyser. Vi har under vårt första verksamhetsår,trots en begränsad budget, lyckats etablera IRETI som en samlande aktör, och tillsammans genomfört de flesta av de aktiviteter som företagen önskat. Nu hoppas vi att detta skall vara tillräckligt för att vi under det kommande året skall få en utökad finansiering som ger oss ändå bättre möjligheter att konkurrera på nya marknader. Även om många av företagen är små och ensam ofta saknar förutsättningar att lyckas på en exportmarknad, så menar vi att kraften i entreprenörsandan och en uttalad vilja gör att man tillsammans ändå har goda förutsättningar att lyckas. Vi tror på företagandet och den enskilde företagaren. Samtidigt skulle arbetesbördan bli betydligt lättare och möjligheterna att konkurrera internationellt bättre om vi får ett utökat stöd både verbalt och ekonomiskt. Med dessa avslutande ord ser jag fram emot det kommande verksamhetsåret. Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse bengt@afabinfo.com 17

Inbjudan till utökat samarbete inom IRETI- projektet Samlande aktör för mindre bioenergiföretag för framgångsrik etablering på nya marknader

Inbjudan till utökat samarbete inom IRETI- projektet Samlande aktör för mindre bioenergiföretag för framgångsrik etablering på nya marknader 2014-10-01/BEL Inbjudan till utökat samarbete inom IRETI- projektet Samlande aktör för mindre bioenergiföretag för framgångsrik etablering på nya marknader Sammanfattning/Förslag: Den bärande tanken bakom

Läs mer

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Sockerbruksgatan 1 nb 531 40 LIDKÖPING Telefon +46 (0)510 262 35 e-mail: bengt@afabinfo.com www.afabinfo.com

Läs mer

Det hände under året som gått.

Det hände under året som gått. Det hände under året som gått. Bengt- Erik Löfgren Ko-ordinator PelletsFörbundet PelletsFörbundet köper 1000 tim/år (1/2-tid) av ÄFAB i Lidköping för kanslitjänster Irene Weiner ansvarar för medlemskontakter

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen. Resultat och slutsatser av enskilt projekt Framtagande av beslutsunderlag för etablering av en operativ nationell exportfunktion inom avfalls -och återvinningsområdet Inledning Resultatet av enskilt projekt

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE

TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET

INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Susanne Paulrud 30 November 2017 RISE Research Institutes of Sweden Samhällsbyggnad Energi

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

Catalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub

Catalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub Catalyser Sahlgrenska Science Park driver Catalyser i samverkan med Business Region Göteborg Catalyser finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen

Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Finansieringsmöjligheter Västra Götalandsregionen Koncernstab Regionalutveckling 29 augusti, 2017 Industriell Dynamik Finansieringserbjudanden -Västra Götalandsregionen Såddfinansiering Konsultcheckar

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Utmaningar kring kollaborativ innovation

Utmaningar kring kollaborativ innovation Utmaningar kring kollaborativ innovation Detta verktyg framtaget i projektet KIVI är tänkt att vara ett stöd till intermediärorganisationer som leder eller deltar i kollaborativa innovationsprocesser.

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret

Medlemmar. VÄSTSVENSKA Kemi- och Materialklustret Medlemmar Vi vill. Utveckla och stärka samarbetet mellan aktörer från näringslivet, akademi/institut och det offentliga. Initiera innovations- och utvecklingsprojekt inom prioriterade områden. Styrka Klustrets

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Regional utvecklingsledare

Regional utvecklingsledare 1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Analys och uppföljning Monica Emanuelsson

Analys och uppföljning Monica Emanuelsson Analys och uppföljning -- Monica Emanuelsson FoU-kort resultat av enkät till berörda företag Den oktober gick en webb-enkät ut till de företag som erhållit FoU-kort under de två första ansökningsomgångarna.

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities MADE IN SWEDEN building on 100 years of innovation for waterwise communities INBJUDAN Unik möjlighet för svenska företag att delta i svensk monter på IWA World Water Congress & Exhibition 2020 Temat för

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter ASSET 14 April Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter 1 Vi arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande 2 Programmet Miljödrivna marknader Löptid: 2011 Totala

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

CMB:s FORSKNINGSSATSNING CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Årsrapport. Forum för smarta elnät 2017

Årsrapport. Forum för smarta elnät 2017 Årsrapport Forum för smarta elnät 2017 Inledning Forumets andra verksamhetsår har framför allt präglats av arbetet med de två strategierna som lanserades under hösten, Från forskning till internationalisering

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN

INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv?

Vad gör en plats attraktiv? Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN TECHTANK TECHTANK.SE

VERKSAMHETSPLAN TECHTANK TECHTANK.SE VERKSAMHETSPLAN TECHTANK 2017 TECHTANK.SE 1 INLEDNING...4 VERKSAMHET 2017...4 KLUSTERUTVECKLING & MARKNADSFÖRING...5 AFFÄRSUTVECKLING & TILLVÄXT...6 TEKNIKUTVECKLING & INNOVATION...7 KOMPETENSUTVECKLING

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Johanneberg Sciences Parks erbjudande till små och medelstora företag (SME)

Johanneberg Sciences Parks erbjudande till små och medelstora företag (SME) Johanneberg Science Park är en samverkansmiljö för idé- och kunskapsutbyten mellan akademi, näringsliv och samhällsaktörer. Fokusområden: Samhällsbyggnad Energi Material- & nanoteknik Johanneberg Science

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Regionalfonden Västsverige

Regionalfonden Västsverige Regionalfonden Västsverige 2014-2020 Aktuellt beslutsläge - juni 2018 Insatsområde Antal projekt Beviljat, mnkr Kvar att använda, mnkr 1. Samverkan inom forskning och innovation 16 111 (56%) 86 2. Konkurrenskraftiga

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer