Finlands landsrapport

Transkript

1 1 Det nordiska universitetslärarförbundens mötet på Fyn Finlands landsrapport Centrala frågor för de finska universitetsorganisationerna har under gånga året varit arbetet kring universitetsreformen och förhandlingarna om det nya kollektivavtalet. Universitetsreformen Kärnan i universitetsreformen var att utöka universitetens ekonomiska autonomi genom att universiteten upphörde att vara statliga verk och i stället omvandlades till ett särskilt juridiskt - offentliga samfund eller till en privaträttslig stiftelse. Även universiteten administration och beslutssystem skulle reformeras. Beredningen av universitetsreformen har varit mycket intensiv under De fackliga organisationerna har varit mycket aktiva i diskussionen om och implementeringen av universitetsreformen. Reformen skulle enligt statsmakten ge en utökad ekonomisk autonomi åt universiteten genom att statusen som statligt räkenskapsverk skulle upphöra. Ett universitet, Aalto-universitet, som var reformens flaggskepp bildades genom att tre existerande universitet nämligen Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och konstindustriella högskolan slås ihop. Detta universitet fick rejält med extra resurser jämfört med de övriga universiteten. Aalto-universitetet och Tammerfors tekniska universitet är i stiftelseform. De övriga universiteten kommer att ha en offentlig rättslig form d.v.s. är inte längre en del av staten. Universitetens största finansiär är fortsättningsvis staten som genom att ge statsbidrag upprätthåller universiteten. Universiteten har givits autonomi men statsmaktens inflytande sker nu via det att man använder resursstyrning som styrningsinstrument. Reformen har medfört att universitetens ledningssystem förnyats och rektors ställning förändrats. Universitetens styrelser skulle förändras genom att andelen externa medlemmar utökas. Målsättningen har varit att hälften av universitetens styrelser skulle bestå av externa medlemmar och ordförande för styrelsen skulle vara en utav de externa medlemmarna. Regeringens målsättning var att majoriteten av styrelsens medlemmar skulle bestå av externa medlemmar. Men fackets position i frågan var den diametralt motsatta och grundlagsutskottet ståndpunkt var att regeringens förslag skulle ha inkräktat på universitetens autonomi. Bara vid universitetet i Vasa har man frivilligt valt en styrelse där de externa medlemmarna är i majoritet. Även Aalto och

2 2 Tammerfors tekniska universitet skiljer sig genom att de drivs som stiftelser. Stiftelsens högsta organ består nästan enbart av externa medlemmar, men de tar inte ställning till akademiska frågor. Universiteten har i sina styrelser lyckats locka till sig mycket starka profiler från näringslivet, forskningsinstitut och tjänstemannakåren. Universitetens förnyade status Universitetsarbetsgivaren har varit staten arbetsmarknadsverk och undervisningsministeriet men enligt regeringens proposition ges universiteten rätten att själva förhandla och sluta avtal. Universiteten har grundat en arbetsgivarförening för Finlands universitet (SYTY). Universitetsarbetsgivaren stod inför frågan: hur skulle förhandlingsverksamheten organiseras. SYTY bad statens arbetsmarknadsverk och privata sektorns arbetsgivarorganisation, EK, att komma med anbud över hur de skulle sköta universitetsarbetsgivarens förhandlingsverksamhet. SYTY valde genom detta förfarande EK och inom EK ett specifikt förbund YOL (den privata undervisningssektorns förbund) som sin förhandlingsorganisation. Detta beslut betydde att universitetsarbetsgivaren klarare profilerade sig som en del av den privata sektorn och samtidigt tog avstånd från universitetens tidigare status. Förhandlingsverksamheten kring universiteten Beredningen av universitetsreformen har även påverkat universitetens framtida förhandlingsverksamhet. Enligt regeringens planer skulle alla universitetsanställda i framtid vara anställda i arbetsavtalsförhållande. De fackliga organisationerna har framhävt att tjänsteförhållanden vore att föredra med hänvisning till tjänstemannens ansvar och större autonomi. Regeringen fick sin vilja igenom i denna fråga. Personalen som består av över anställda som skulle fr.o.m. den överföras till de nya universiteten, vilket i praktiken betydde att de inte längre är i tjänstförhållande utan de överfördes till arbetsavtalsförhållande. Den första kontakten med arbetsgivarens förhandlingsorganisation YOL blev frågan om vad arbetsavtalsblanketten skulle innefatta. Redan denna rutin artade fråga blev en tvist mellan parterna. Förhandlingarna om det nya kollektivavtalet för universiteten startade redan 17.9 på initiativ av arbetsgivarsidan YOL. Målsättningen var att nå ett förhandlingsresultat, eller rättare sagt ett nytt kollektiv avtal, före till jul eller före årsskiftet. Detta nya kollektivavtal skulle ersätta det tidigare

3 3 tjänstekollektivavtalet, tjänstemannalagen och förordningen. Arbetsgivarsidan ville ha ett mycket kortfattat kollektivavtal och i övigt skulle man enbart ha följt existerande lagstiftning. De fackliga organisationerna ville ha de existerande principerna nedtecknade i det nya avtalet. I förhandlingsprocessen var de fackliga organisationerna i en defensiv position genom att man kontinuerligt blev tvungen att ta ställning till förslag som skulle ha medfört försämringar för personalen. Då universitetsreformen genomfördes, gavs det ett löfte av regeringen om att personalens ställning skulle tryggas. De förslag som arbetsgivaren lade fram under förhandlingarna infriade inte de givna löftena, utan medför klara försämringar av de universitetsanställdas förmåner. De fackliga förhandlingsorganisationerna för de universitetsanställda påpekade att förhandlingarna har pågått i ett halvt års tid. Det är för att förhandlingarna ska få en knuff framåt som organisationerna anser sig nödgade att lämna strejkvarsel den 3.3 mars. Strejkvarslet gällde en endagsstrejk, som torsdagen den 18 mars skulle ha stängt landets alla universitet. Strejkvarslet omfattade ungefär löntagare vid universiteten. Arbetsgivarparten gav under de sista dagarna efter i det mesta. Det var inte enbart det direkta strejkhotet som fick arbetsgivaren att backa i sina målsättningar utan trycket från regeringens sida växte för få till stånd en avtalslösning. Man ville inte att universitetsreformen från start skulle ha utmynnat i en arbetsstrid. Förhandlingarna drog ut på tiden och parterna nådde ett förhandlingsresultat natten den 9-10 mars Förhandlingsresultatet / kollektivavtalet Det uppnådda förhandlingsresultatet säkrade att de centrala villkoren i arbetsförhållandena var minst på en rimlig nivå. På upploppet av förhandlingarna avstod arbetsgivaren från vidsträckt arbetstidsflexibilitet, försämrad lön för sjuktid och många andra mål som hade försämrat avtalet. Nedan de viktigaste ändringarna i det nya avtalet jämfört med det tidigare avtalet. (Vi hoppas att vi får en kopia av det nya kollektiv avtalet på svenska inom en snar framtid och som vi kan skicka till dem som är intresserade.)

4 4 Arbetstid Universitetsarbetsgivarna förhandlingsorganisation YOL gick hårt ut i förhandlingarna gällande arbetstider. YOL strävade efter att slopa alla begränsningar gällande arbetsuppgifter, vilket skulle ha betytt att de s.k. undervisningstaken för olika lärarkategorier skulle ha slopats helt och att forskare skulle ha ålagts plikt att undervisa. Även för dem saknades en övre gräns för undervisningens omfång. Arbetsgivaren YOL hade föreslagit att alla lärare och forskare som omfattas av lönesystemet skulle höra till kollektivavtalet om en årlig totalarbetstid på 1600 timmar. Universitetslärarförbunden förhandlande med universitetsarbetsgivaren i syfte att göra förändringar i arbetstidsavtalet. Förbunden har motsatt sig att forskarna skulle inkluderas i lärarnas arbetstidsavtal. När det gäller arbetstidsarrangemanget för lärare övergår majoriteten av forskarna till att tillämpa en total arbetstid på timmar och de har ålagts, i form av en rekommendation, en undervisningsplikt på 56 timmar om året. Ytterligare har universitetsarbetsgivaren i samband med lärarnas arbetstidsavtal velat försvaga de tak för undervisningsplikten som finns för olika universitetslärarkategorier. Förhandlingarna om förändring av arbetstidsavtalet framskred mycket trögt. Professorerna undervisningstak förblev 140 timmar/år. Medan lektorers o motsv. undervisningsintensiva befattningar fick en undervisningsplikt på 392 timmar respektive 448, men tanken var att ingens undervisningsplikt skulle växa från 392 till 448 genom detta avtal. För de övriga anställda vid universiteten var den största ändringen i arbetstiden är övergången till en allmän arbetstid, som i snitt är högst 7 timmar och 15 minuter i dygnet och 36 timmar och 15 minuter i veckan. Detta betyder att veckoarbetstiden minskar med två timmar för nuvarande anställda som arbetar enligt veckoarbetstid. Denna grupp omfattar laboratoriepersonalen, expeditionsvakterna och fastighetspersonalen. Arbetstiden förkortas med två timmar från Semester Det nya avtalet medförde inte ändringar i fråga om semestrarna. Beloppen och övriga punkter i semesterbestämmelserna är fortsättningsvis förenliga med statens semesteravtal.

5 5 Lön för sjuktid Bestämmelserna om lön för sjuktid samordnades för anställda i tjänste- och arbetsförhållande. Organisationerna gav ett förslag som resulterade i en lösning, som under alla omständigheter tryggar löneutbetalningen i ett år. Ändringar i processen för lönesystemet I framtiden kommer regelbundna prestationsbedömningar att äga rum med två års intervall. De lönehöjningar som verkställs på basis av de regelbundna prestationsbedömningarna träder i kraft från 1.6 för alla personalgrupper. När kravnivån på en arbetsuppgift ändras ska en preliminär bedömning av prestationsnivån genast äga rum. Ändringar av prestationsnivån på basis av denna bedömning ska verkställas från samma tidpunkt. Om kravnivån på en arbetsuppgift stiger får den totala lönen dock inte minska i detta skede. Avtalet säkrar att de anställda har rätt att få en ny bedömning av svårigheten på en arbetsuppgift om de så önskar. Inga ändringar gjordes i bedömningssystemet. Intressant är att när det nya lönesystemet infördes var de fackliga organisationerna mycket skeptiska till introduktionen av lönesystemet med mer individuell lönesättning. Men nu försvarade man samma lönesystem mot arbetsgivarens förändringsförslag. Visstidsanställningar I avtalet infördes en bestämmelse som möjliggör att tidsbegränsade avtal kan ingås på de grunder som anges i lagen. Detta betyder att meningsskiljaktigheter om grunderna för visstidsanställning i fortsättningen kan behandlas enligt normalt förfarande vid meningsskiljaktigheter mellan parterna i ett kollektivavtal, eller vid behov föras till arbetsdomstolen. Familjeledigheter En faderskapsledighet på en vecka skrevs in i avtalet och den avlönade perioden för tillfällig vårdledighet (sjukt barn) ökades från nuvarande tre dagar till fyra dagar. De avtalsenliga höjningarna avtalades enligt kostnadseffekten i statens avtal

6 6 Orsaken till att det statliga tjänstekollektivavtalet låg till grund var att regeringen lovade att av universiteten skulle få motsvarande budgetpåslag för löneförhöjningarna. En lönehöjning på 0,98 % som träder i kraft har avtalats för år Den omfattar en generell höjning på 0,4 % och en justeringspott på 0,58 % som riktas till utvecklingen av lönesystemet. Dessutom betalas en engångsrat på 5,5 % av månadslönen i samband med lönen för november. Engångsraten är en kompensation för att lönehöjningen framflyttades från denna vår till början av november. Det handlar följaktligen endast om en retroaktiv betalning av den avtalsenliga höjningen, inte om s.k. julpeng. (Nivån på den avtalsenliga höjningen motsvarar statens avtalsenliga höjningar för 2010.) Avtalet är i kraft > Förhandlingarna om höjningen för 2011 kommer att föras före utgången av februari Om dessa förhandlingar är resultatlösa kan kollektivavtalet sägas upp att upphöra Arbetsgrupper under avtalstiden Vissa frågor kräver ytterligare beredning, vilket ofta betyder att förhandlingarna fortsätter gällande dessa frågor fastän själva kollektivavtalet har slutits. Enligt avtalet tillsattes följande fyra arbetsgrupper för avtalsperioden. - Arbetsgruppen för utveckling av lönesystemet ska förbereda ett förslag för att utveckla lönesystemet fram till och ge direktiv för tillämpningen av lönesystemet. - Arbetsgruppen som granskar användningen av tidsbundna anställningsförhållanden ska klarlägga principerna som ska tillämpas vid användningen av tidsbundna anställningsförhållanden. Arbetsgruppen ska även beakta jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. - Arbetsgruppen som granskar samarbetet och arbetarskyddssamarbetet ska utreda och förbereda samarbets- och arbetarskyddsbestämmelser fram till Arbetsgruppen för statistiksamarbetet ska utveckla parternas informationsutbyte och statistikföring.