Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att arbets- och tjänstekollektivavtalen revideras i två etapper på det sätt som beskrivs nedan.

Transkript

1 1 (6) SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL 1. Inledning Den finländska samhällsekonomins sysselsättningsförmåga och möjligheter att trygga den ekonomiska tillväxt som behövs för att finansiera välfärdssamhället har äventyrats till följd av den fortsatta internationella osäkerheten, de direkta konsekvenserna av de snabba strukturomvandlingarna och vår otillräckliga konkurrenskraft. Därför har arbetsmarknadens centralorganisationer kommit överens om ett långvarigt och samlande tillväxtavtal vars syfte är att stöda en sund ekonomisk tillväxt genom att öka sysselsättningen, främja alla löntagares köpkraft och löneutveckling samt förbättra företagens möjligheter till framgång i den globala konkurrensen. Samtidigt är syftet med avtalet att öka förutsägbarheten i ekonomin och att säkerställa en bättre kostnadskonkurrenskraft och ökad sysselsättning på ett så rättvist sätt som möjligt. Därför bör man i det rådande ekonomiska läget förhålla sig restriktivt till alla kostnadshöjningar som påverkar konkurrenskraften. Även företagen förutsätts agera ansvarsfullt och måttfullt i fråga om alla typer av belöningar. 2. Arbets- och tjänstekollektivavtal 2.1 Tidsspannet för avtalspolitiken Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att arbets- och tjänstekollektivavtalen revideras i två etapper på det sätt som beskrivs nedan. Den första avtalsperioden är 24 månader, om det nuvarande kollektiv- eller tjänstekollektivavtalet löper ut senast I annat fall pågår den första perioden i 22 månader. Den andra avtalsperioden löper ut vid en tidpunkt mellan som fastställs av arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna. Om den första avtalsperioden löper ut först eller därefter, kan parterna komma överens om att den andra perioden ska löpa ut vid någon annan tidpunkt. 2.2 Den första avtalsperioden och avtalsenlig höjning Den första avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet börjar vid utgången av det gällande arbets- eller tjänstekollektivavtalet. För gällande arbets- eller tjänstekollektivavtal där löneuppgörelserna inte har slagits fast börjar avtalsperioden vid utgången av löneperioden.

2 2 (6) Den första avtalsenliga höjningen under den första avtalsperioden är 20 euro i månaden eller en motsvarande höjning av timlönen enligt branschpraxis. Den avtalsenliga höjningen görs 4 månader från startdatumet för den första avtalsperioden. Den andra avtalsenliga höjningen under den första avtalsperioden är 0,4 procent. Den andra avtalsenliga höjningen görs 12 månader efter den första höjningen. Höjningarna genomförs som generella höjningar. Sättet på vilket höjningarna görs påverkar inte de lokala avtalen efter avtalsperioden. Med avtalsenlig höjning avses lönejusteringar och förändringar i arbetsvillkoren som har kostnadseffekter. De program för utveckling av lönesystemen och motsvarande genomförs enligt vad som avtalats tidigare. 2.3 Avtalsenlig höjning under den andra avtalsperioden Arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder i juni 2015 för att se över det allmänna ekonomiska läget, hur de strukturella reformerna har genomförts och hur sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften har utvecklats samt vilka faktorer som påverkat dessa. Vid behov tar man hjälp av kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling och utomstående experter i utredningsarbetet. Utifrån utredningen avtalar arbetsmarknadens centralorganisationer om kostnadseffekten av löneuppgörelsen för den andra avtalsperioden och tidpunkten för uppgörelsen. Löneuppgörelsen omfattar en period på 12 månader. Inom de branscher där den andra avtalsperioden är längre eller kortare än 12 månader anpassas löneuppgörelsen efter periodens längd. 2.4 Uppsägning av arbets- och tjänstekollektivavtalet Om arbetsmarknadens centralorganisationer i sina förhandlingar om den avtalsenliga höjningen för den andra avtalsperioden inte når enighet senast , har parterna i arbets- och tjänstekollektivavtalen rätt att med fyra månaders uppsägningstid säga upp sitt avtal så att det löper ut vid utgången av den första avtalsperioden.

3 3 (6) 3 Socialförsäkringsavgifter för Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2014 sänks i enlighet med arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag från ArPL-avgiften ArPL-avgiften höjs i enlighet med det sociala inkomstpolitiska avtalet ( ), arbetskarriäravtalet ( ) och avtalet om ArPL-avgiften för 2013 ( ). De genomsnittliga arbetspensionsavgifterna i enlighet med tidigare avtal är följande: ,6 % ,0 % ,4 % Om avgiften för 2016 kan avtalas på annat sätt i samband med arbetspensionsreformen, som nämns i punkt 4.1. Arbetspensionsavgifterna för tiden efter 2016 fastställs vid förhandlingarna om pensionsreformen. 4 Utveckling av arbetslivet 4.1 Arbetspensionsreformen För att förlänga yrkeskarriären förhandlar arbetsmarknadens centralorganisationer om en lösning för nästa arbetspensionsreform enligt vad som överenskommits i arbetskarriäravtalet ( ). Arbetspensionsreformen och den tillhörande lösningen om avgiftsnivåer syftar till att främja sysselsättningen, bidra till en lösning på hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, förbättra den långsiktiga finansiella hållbarheten i arbetspensionssystemet och säkerställa ett tillräckligt pensionsskydd och rättvisa mellan generationerna. Organisationerna ska förhandla fram en lösning för pensionsreformen före hösten Samtidigt avgörs frågorna i anslutning till utjämningsbeloppet, EMU-bufferten och utvecklingen av fonderingen av ålderspensioner. Målet är att alla propositioner som gäller arbetspensionsreformen ska lämnas till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och att reformen ska träda i kraft senast vid ingången av 2017.

4 4 (6) 4.2 Söckenhelger Arbetsmarknadens centralorganisationer utreder i samarbete med representanter för kyrkan vilka möjligheter det finns till att öka antalet sammanhängande arbetsveckor genom en permanent flyttning av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till lördagar. Efter detta utreds vilka konsekvenser ändringarna har för arbetstidsarrangemangen vid olika arbetstidsformer och möjligheterna till att genomföra arrangemangen. 4.3 Reform av förhandlingssystemet En arbetsgrupp för arbetsmarknadsorganisationerna inrättas för att före slutet av hösten 2014 bedöma hur det nuvarande förhandlingssystemet, som bygger på kollektivavtalslagen och lagen om medling i arbetstvister, fungerar och behöver utvecklas. Det som ska bedömas är i synnerhet kollektivavtalens bindande verkan och hur de följs samt vilka sanktioner brott mot avtalet medför för olika aktörer. Därtill bedöms olika metoder för att utveckla medlingssystemet och förfarandet för lösning av meningsskiljaktigheter samt löneförhöjningarna inom branscher utan avtal. Den fortsatta beredningen av arbetsgruppens utvecklingsförslag görs på trepartsbasis i den mån de eventuellt förutsätter lagändringar. 4.4 Förbättring av förutsättningarna för att ta emot korta anställningar Det ska bli mer lockande att ta emot korta anställningar genom att bestämmelserna om jämkad arbetslöshetsdagpenning utvecklas. Den jämkade dagpenningen och arbetsinkomsten kan sammanlagt vara högst lika stor som den lön som ligger till grund för dagpenningen. För den jämkade dagpenningen införs ett skyddat belopp som är 300 euro i månaden. Ändringarna bereds av en arbetsgrupp som leds av Esko Salo från social- och hälsovårdsministeriet. Höjningen av den jämkade dagpenningens maximibelopp genomförs för upp till 95 procent som en del av den kostnadsneutrala totalreform av utkomstskyddet för arbetslösa som avtalats i ramavtalet. Reformen träder i kraft Förkortning av självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas från sju till fem dagar. Reformen träder i kraft Etablering av arbetstiden Parterna är eniga om att arbetstiden i vissa fall etableras så att den blir ett villkor för anställningsförhållandet och kompletterar eller ersätter arbetstidsvillkoret i arbetsavtalet. Parterna konstaterar att rättsläget i samband med detta är oklart. Parterna föreslår att det tillsätts en arbetsgrupp på trepartsbasis för att utreda vilka kriterier som bör gälla för att arbetstiden kan anses ha etablerats och blivit ett villkor

5 5 (6) för anställningsförhållandet samt föreslå nödvändiga åtgärder för att klarlägga situationen. 4.7 Främjande av ungas sysselsättning För att främja ungas sysselsättning utreds följande frågor på trepartsbasis: a) Undanröjande av hinder för lärande i arbetet b) Utveckling av läroavtalsmodeller för unga bl.a. utifrån de förslag som arbetsmarknadsorganisationernas läroavtalsarbetsgrupp lämnade våren 2013 c) Förenkling och effektivisering av lönesubventionen för unga, förenkling och utvidgning av användningen av Sanssi-kortet och förbättring av samordningen av arbete och social trygghet Preciserade förslag kring dessa frågor ges under den nedan nämnda åtta veckor långa förhandlingsperioden. 5 Branschförhandlingar och avtalets omfattning Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att förhandlingarna om arbets- och tjänstekollektivavtal på branschnivå ska hållas inom åtta veckor, dvs. före klockan 16. Centralorganisationerna rekommenderar att man utöver de övriga branschspecifika frågorna förhandlar om följande frågor på branschnivå: - Ökning av produktiviteten och arbetshälsan med hjälp av arbetstidsarrangemang - Främjande av arbetshälsan samt metoder för att minska frånvaro som beror på sjukdomar och olycksfall i arbetet - Kollektivavtalsmässiga medel för att trygga arbetstillfällena och företagens och de offentliga samfundens verksamhet i de fall där de drabbas av exceptionella ekonomiska svårigheter - För att förlänga yrkeskarriären utreder arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna i varje bransch hur användningen av åldersprogram och upprättandet av individuella karriärplaner främjas på arbetsplatserna. De branschspecifika avtalstexterna kan dessutom revideras enligt principen om kontinuerliga förhandlingar under hela avtalsperioden. Arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna ska skriftligen meddela sina centralorganisationer före klockan 16 om att de har nått de lösningar som presenteras i detta avtal.

6 6 (6) Centralorganisationernas egna åtgärder och samarbete bidrar till att denna lösning genomförs på arbetsmarknaden i så bred utsträckning som möjligt. Arbetsmarknadens centralorganisationer bedömer avtalets omfattning och de åtgärder som framförts av regeringen och som stöder uppnåendet av sysselsättnings- och tillväxtavtalet , varefter de gemensamt informerar statsrådet om omfattningen. Om avtalet eller regeringens åtgärder inte är tillräckligt omfattande och centralorganisationerna därför inte förbinder sig till lösningarna i punkt 3 5, har arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna rätt att frigöra sig från de avtalsenliga lösningarna. Helsingfors AKAVA rf FINLANDS NÄRINGSLIV EK KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf TJÄNSTEMANNACENTRALORGANISATIONEN STTK rf STATENS ARBETSMARKNADSVERK