Patienters upplevelser efter hjärtinfarkt

Transkript

1 Patienters upplevelser efter hjärtinfarkt En litteraturöversikt HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad FÖRFATTARE: Johanna Karlsson & Anna Jacobsson HANDLEDARE: Annette Nygårdh & Dan Malm JÖNKÖPING

2 Sammanfattning Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som globalt drabbar många personer och räknas som den största dödsorsaken. Hjärtinfarkt är för de flesta en traumatisk upplevelse som påverkar livet kraftigt. Fysiska följder som trötthet och hjärtsvikt, psykiska följder i form av ångest och depression, samt psykosociala följder är vanligt förekommande. Patienters känsla av sammanhang kan vara en avgörande faktor för att bibehålla hälsan efter hjärtinfarkt, samt i patienters hantering efter hjärtinfarkten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats har genomförts, där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Resultatet innehöll tre huvudteman. Att inte känna igen sin kropp med subtema fysisk trötthet och fatigue samt misstro till sin kropp. Nya tankar och känslor med subtema psykiska upplevelser av trötthet, stress, rädsla och ångest samt tacksamhet och ny mening. Begränsning i vardagslivet med subtema skam och skuld, att inte passa in, svårigheter med förändringar samt behov av stöd. Slutsats: Patienter upplevde fysisk, psykisk och psykosocial påverkan på livet efter genomgången hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten hade påverkan på patienters liv i både positiva och negativa aspekter. Nyckelord: Hjärtinfarkt, KASAM, livsstilspåverkan, upplevelser, ålder år.

3 Summary Title: Patients' experiences after a myocardial infarction - A literature review. Background: Myocardial infarction was a disease which affected a lot of humans globally and was countable as the largest cause of death. Myocardial infarction was a traumatic experience and affected patient s life considerably. Physical consequences as tiredness, heart failure, psychological consequences as anxiety and depression and psychosocial consequences were common. To maintain health and cope with myocardial infarction was the sense of coherence. Aim: The aim was to describe patients experiences of having recently had a myocardial infarction. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was used, where 13 scientific articles were analyzed. Results: The result contained three main themes. Not recognizing his body with subtheme physical fatigue and fatigue as well as distrust of his body. New thoughts and feelings with sub-themes mental experiences of tiredness, stress, fear and anxiety as well as gratitude & new meaning. Limitations in everyday life with subtheme shame and guilt, not fitting in, difficulties with changes and the need for support. Conclusion: Patients experienced physical, psychological and psychosocial consequences after myocardial infarction. Myocardial infarction had an impact on patients daily life in both positive and negative aspects. Keywords: Age years, experience, Sense of Coherence, lifestyle impact, myocardial infarction.

4 Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Etiologi... 1 Symtombild... 2 Riskfaktorer... 2 Diagnos och klinisk behandling... 2 Följder av hjärtinfarkt... 3 Sjuksköterskans roll... 4 Teoretisk referensram... 4 Problemformulering... 5 Syfte...5 Material och metod...5 Design... 5 Urval och datainsamling... 5 Dataanalys... 6 Etiska överväganden... 7 Resultat...7 Att inte känna igen sin kropp... 7 Fysisk trötthet och fatigue... 7 Misstro till sin kropp... 8 Nya tankar och känslor... 8 Psykiska upplevelser av trötthet... 8 Stress... 9 Rädsla och Ångest... 9 Tacksamhet och ny mening... 9 Begränsningar i vardagslivet Skam och Skuld Att inte passa in Svårigheter med förändring Behov av stöd Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Förändrat välbefinnande Att fungera i samhället Slutsatser Kliniska implikationer Referenser Bilagor... Bilaga 1. Sökmatris databas Cinahl.. Bilaga 2. Sökmatris databas Cinahl...

5 Bilaga 3. Sökmatris databas Psycinfo... Bilaga 4. Sökmatris databas Psycinfo... Bilaga 5. Kvalitetsgranskningsprotokoll... Bilaga 6. Artikelmatris - översikt över inkluderade artiklar och dess kvalitet...

6 Inledning Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligast förekommande dödsorsaken globalt (World Health Organization, 2021). Hjärtinfarkt är en livshotande och livsomvälvande folksjukdom (Socialstyrelsen, 2021). I Sverige år 2020 drabbades cirka personer av hjärtinfarkt, vilket jämfört med tidigare år är en minskning med nio procent (Socialstyrelsen, 2021). Hjärtinfarkt framkallar en irreversibel skada, vilket orsakar både fysisk, psykisk och psykosocial påverkan. Ökad risk för hjärtsvikt, ångest, depression och minskat välbefinnande förekommer efter hjärtinfarkt (Feng et al., 2016; Höfer et al., 2015). Svårigheter efter hjärtinfarkt ställer krav på sjuksköterskors omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2021; Höfer et al., 2015). I mötet med patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver sjuksköterskor ha holistiskt synsätt och fokus på patienters individuella behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2021). Dietrich & Smallheer (2019) menade att många faktorer påverkade återhämtningen efter en hjärtinfarkt, där känslan av sammanhang (KASAM) kunde vara en viktig faktor att beakta. Individanpassad vård från sjuksköterskor bidrar till ökad följsamhet till behandlingsplaner efter hjärtinfarkt för patienter (Soleimani et al., 2018). Sjuksköterskor behöver kunskap om hur patienter kan påverkas av hjärtsjukdom samt se varje patient som en unik person då symtom, förmågan att hantera symtom och förmågan att hantera hjärtsjukdomen varierar mellan patienter (Svensk sjuksköterskeförening, 2021). Hjärtinfarktens fysiska, psykiska och psykosociala påverkan på patienter hade stor inverkan på deras liv (Feng et al., 2016; Höfer et al, 2015; Kareld, 2020). Begreppet nyligen i denna litteraturöversikt innebär patienters upplevelser upp till ett år efter infarkten. Bakgrund Etiologi World Health Organization (2021) beskriver att hjärt-och kärlsjukdomar var den största dödsorsaken globalt år År 2019 avled 17 miljoner personer i hjärt- och kärlsjukdomar, varav 85 procent berodde på hjärtinfarkt eller stroke. Mer än tre fjärdedelar av dödsfallen som skett på grund av hjärt-och kärlsjukdomar inträffade i låg- och medelinkomstländer (World Health Organization, 2021). Antalet personer som drabbades av hjärtinfarkt har minskat det senaste decenniet och år 2020 drabbades personer i Sverige av akut hjärtinfarkt där personer avled (Socialstyrelsen, 2021). Hjärtinfarkten uppstår på grund av att ett kranskärl ockluderats vilket innebar ett försämrat blodflöde i någon eller några av kranskärlen (Socialstyrelsen, 2018). Hjärtinfarkt innebär akut skada på hjärtats muskulatur, så kallat myokardiet och uppkomst av myokardischemi, vilket innebär att hjärtmuskulaturen får akut syrebrist (Thygesen 2018). Ischemin i myokardiet framkallar irreversibel nekros av hjärtmuskelceller, vilket uppstår minuter efter att kärlet blockerats (Kareld, 2020). Den vanligaste orsaken till ischemisk hjärtsjukdom är ateroskleros i kärlets intima (Thygesen, 2018). Ateroskleros förekommer främst i kärl med stark turbulens som exempelvis förgreningsställen och kan orsaka ocklusion. Ateroskleros utvecklas långsamt och succesivt. Kärlets lumen förträngs succesivt på grund av att artärens intima förtjockas som följd av utvecklingen av aterosklerosprocessen (Kareld, 2020). 1

7 Socialstyrelsen (2021) beskriver att risken för hjärtinfarkter och dödlighet i hjärtinfarkt ökar i takt med stigande ålder hos både män och kvinnor. Fem procent av männen och två procent av kvinnorna som drabbades av hjärtinfarkt 2020 var under 50 år. Det är vanligare att män drabbas av hjärtinfarkt än kvinnor, år 2020 var mortaliteten för män ungefär dubbelt så hög. Könsskillnaden för de som drabbas av hjärtinfarkt har minskat över tid (Socialstyrelsen, 2021). Ytterligare en olikhet sågs gällande sjukhuslängden, där kvinnor i högre utsträckning riskerade längre sjukhustid och längre intensivvård. Kvinnor hade längre sjukhustid eftersom de i högre frekvenser drabbades av diastolisk dysfunktion efter hjärtinfarkt, en form av hjärtsvikt (Ferriera et al., 2015). Symtombild Det vanligaste symtomet vid akut hjärtinfarkt var centralt tryckande bröstsmärta (Berg et al, 2009; Ferry et al, 2019; Lichtman, 2018). Andra symtom som förekom var smärta i arm och axel, illamående, svettningar, dyspné, fatigue, yrsel, hjärtklappning, smärta i käken och svimning eller svimningskänsla (Berg et al., 2009; Lichtman, 2018). Hjärtinfarkten kan också vara tyst, vilket innebär att patienten inte upplevde några symtom och upptäcks i de fallen i samband med senare EKG-kontroll (Cheng et al., 2021). Vid hjärtinfarkt kan även hjärtstopp uppstå, vilket inträffade hos 5,1 procent av de som var inlagda på sjukhus för hjärtinfarkt i Atreya et al. (2022) studie. Flera symtom kan förekomma samtidigt och variationer i symtombilden mellan män och kvinnor finns. Kvinnor hade oftast fler symtom än män. Illamående, magbesvär, ryggsmärta, hjärtklappning och yrsel var vanligare hos kvinnor än män, även om samtliga nämnda symtom förekom hos båda könen (Berg et al., 2009; Lichtman, 2018). I McKees (2018) studie framkom även att åldern påverkade vilka symtom som uppkom vid hjärtinfarkt. Patienter över 65 år hade färre typiska symtom där bröstsmärta var mindre vanligt i jämförelse med de under 65 år. Riskfaktorer Riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom kan delas in i påverkbara och icke påverkbara riskfaktorer. Påverkbara riskfaktorer var rökning, hypertoni, diabetes, övervikt, hyperlipidemi, fysisk inaktivitet och psykosociala faktorer. Icke påverkbara riskfaktorer var ålder, manligt kön och ärftliga faktorer. (Socialstyrelsen, 2018; Folkhälsomyndigheten, 2022; Millet et al., 2018). Smith et al. (2018) betonade vikten av riskhantering av riskfaktorer, med fokus på förebyggande åtgärder för kranskärlsjukdomar. Sagris et al. (2021) beskrev att riskfaktorer skiljde sig mellan äldre och unga patienter ( 45 år). Hjärtinfarkt hos yngre kunde vara relaterat till androgena anabola steroider. Unga patienter med hjärtinfarkt hade i högre utsträckning fler påverkbara riskfaktorer som livsstilsbeteenden i form av rökning, inaktivitet, högt alkoholintag och övervikt än äldre. Även för unga patienter var en icke påverkbar riskfaktor för hjärtinfarkt manligt kön. Fler genetiska riskfaktorer vid lägre ålder var hyperlipidemi, plack med inflammatoriska egenskaper vid förträningen, samt påverkan i lipidmetabolismen och i koagulationsprocessen (Sagris et al., 2021). Diagnos och klinisk behandling För att ställa diagnosen hjärtinfarkt inkluderas patienters symtom, EKG och biokemiska myokardskademarkörer (Thygesen et al., 2018; Shah et al., 2015). Troponin T är ett enzym som kan återfinnas i blodet vid skada av myokardceller och 2

8 används som infarktmarkör för hjärtinfarkt, då detta enzym ofta är påverkat. Hos män är normalt troponinvärde 34 ng/l, hos kvinnor är värdet 16 ng/l. Om troponinvärdet överskrider gränserna interpreterar det på hjärtinfarkt (Shah et al., 2014). Under de första timmarna efter smärtdebut är risken för plötslig död hög, därmed är det viktigt att tidigt påbörja behandling (Socialstyrelsen, 2015). Om långa avstånd till akutsjukvården förekommer kan ett ambulansteam diagnostisera hjärtinfarkt och påbörja trombolys. Den prehospitala vården från ambulansen är viktig eftersom skadan på myokardiet ökar ju längre tid det går innan start av behandling (Socialstyrelsen, 2018). Socialstyrelsen (2015) beskriver att vid en hjärtinfarkt som orsakat höjning av ST- sträckan på EKG-undersökning rekommenderas perkutan coronar intervention (PCI). PCI är en behandling som innebär att kranskärlet vidgas med hjälp av en stent så blodflödet kan återställas och minska risken för en ny förträning på samma ställe. Ytterligare behandling för hjärtinfarkt är trombolys, som är propplösande läkemedel. Trombolys är dock inte lika effektiv behandlingsmetod som PCI, det är även en mer riskfylld behandling då ökad risk för blödning uppstår. Socialstyrelsen (2018) beskrev andra behandlingsmetoder så som öppen kranskärlsoperation, arytmibehandling, koagulationshämmande läkemedel och blodfettshämmande läkemedel, samt åtgärder för att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsen (2015) är det viktigt att minska risken för återinsjuknande i hjärt-och kärlsjukdom. Sekundärpreventionsprogram rekommenderades till patienter med ischemisk hjärtsjukdom för att minska risken för återinsjukande (Piepoli et al., 2017). Patienter ska även få råd om fysisk aktivitet, psykosocialt stöd samt ordineras lämpliga läkemedel. I sekundärpreventionen rekommenderas behandling med blodfettsänkande läkemedel för patienter som genomgått hjärtinfarkt, där statiner ordineras i första hand (Socialstyrelsen, 2015). Smith et al. (2018) menade att fokus skulle vara på uppföljning med hjälp av patientutbildning samt på sekundärprevention och att vården hade en viktig roll i riskhantering och som stöttning för patienter. Följder av hjärtinfarkt Hälsa definieras som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (World Health Organization, 2022). Hjärtinfarkt kan påverka den fysiska hälsan genom kroppsliga komplikationer i form av hjärtsvikt, postmyokardinfarkt, hjärtstopp, myokardskada och ökad trombosrisk (Thygesen et al., 2018). Tidig upptäckt av tecken på komplikationer och tidig behandling reducerade risken för att de fysiska komplikationerna skulle utvecklas (Socialstyrelsen, 2018). Höfer et al. (2015) visade att efter en hjärtinfarkt påverkades det psykosociala livet och välbefinnandet försämrades. Den psykosociala hälsan innefattar en persons sexuella, emotionella, sociala, miljömässiga, kognitiva, religiösa, moraliska och andliga välbefinnande (Husain, 2021). Vanlig följd vid hjärtinfarkt var att patienter fick en krisreaktion (Karled, 2020). Patienter och anhöriga behövde få kompetent hjälp och stöd för att de skulle lära sig att känna igen symtomen på krisreaktionen, samt för att förstå de olika faserna (Kareld, 2020). Den psykiska hälsan kan påverkas negativt av fysisk ohälsa, sociala förändringar och ohälsosam livsstil (World Health Organization, 2018). Under två år efter hjärtinfarkt fanns ökad risk för depression och ångest jämfört med patienter som inte hade någon ischemisk hjärtsjukdom. Det föreligger även ökad risk att drabbas av depression och ångest efter hjärtinfarkt i åldern år och för kvinnor (Feng et al., 2016). 3

9 Sjuksköterskans roll Patientlagen (SFS 2014:964) syftar till att stärka patienters ställning och främja självbestämmande, integritet och delaktighet. Lagen innefattar även att patienter ska få information om sitt hälsotillstånd, behandling, undersökningsmetod, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom. Patientmedverkan i omvårdnaden av patienter med hjärtinfarkt och förståelse av information är betydelsefullt (Höglund et al., 2010; Kvalsund Bårdsgjerde et al., 2018). Positiva psykologiska effekter uppstod om patienter förstod vad som gjordes och varför, samt att de fick vara delaktig i den mån det var möjligt. I den akuta fasen av hjärtinfarkt kunde patientmedverkan vara svårt att åstadkomma. Patienter menade att de inte orkade delta i vården på grund av sjukdomen i det akuta skedet men att information om det som skedde var viktigt och lugnande för patienter. Både sjukvårdspersonal och patienter menade att information om vad som skedde skapade känsla av delaktighet trots att patienter själva inte orkade vara aktiva i situationen (Höglund, 2010; Kvalsund Bårdsgjerde et al., 2018). Höfer et al. (2015) beskrev vikten av samverkan med hälso-och sjukvårdspersonal. Samverkan innefattade att vårdpersonal hade ett välfungerat informationsutbyte av varandra, samt att samarbetet mellan regioner var utvecklat för att främja tillfrisknad efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskors roll i omvårdanden är att bland annat utvärdera och tolka kliniska fynd vid blodtryckskontroll, kontroll av motorik, tecken på smärta och ångest samt allmänpåverkan (Svensk sjuksköterskeförening, 2021; Kareld, 2020). Sjuksköterskor som övervakade patienter skulle besitta kunskap gällande arytmier och mekaniskt cirkulationsstöd. Patienter övervakades kontinuerligt i minst ett dygn (Ibanez et al., 2017). Svensk sjuksköterskeförening (2021) menar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt kan befinna sig i olika skeden med olika förutsättningar och behov, både fysiskt och psykiskt. Patienterna kan befinna sig i en svår situation och kan ha skuldkänslor gällande levnadsvanor, vilket ställer krav på sjuksköterskor i omvårdnaden. Förmåga till ett holistiskt synsätt och personcentrerat arbetssätt är därför centralt i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver främja hälsa, utgå från patientens berättelse och ha öppenhet för hur patientens liv påverkas. Teoretisk referensram Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som utgår från den salutogenetiska teorin (Antonovsky, 1987). Teorin utgår från frågan om vilka faktorer som bidrar till att personer upplever hälsa eller rör sig mot upplevelsen av hälsa på ett spektrum mellan hälsa och ohälsa. Antonovskys globala definition av KASAM uttrycker hur personers känslor påverkas i kontext till yttre och inre stimuli under livets gång. Antonovskys (1987) definition utgår från tre huvudkomponenter i KASAM, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Hanterbarhet innebär personers upplevelse av att ha tillräckliga resurser till förfogande för att möta de krav som olika stimuli ställer. Resurserna kan vara under personernas egen kontroll eller av behöriga andra. Begriplighet syftar till i vilken utsträckning inre och yttre stimuli upplevs som förnuftsmässigt möjliga att förstå. Meningsfullhet syftar till i vilken utsträckning personer känner att livet har känslomässig betydelse och att krav som livet ställer kan vara värda att ge energi och engagemang. Höga värden på huvudkomponenterna i KASAM ger en hög nivå av KASAM. 4

10 Sjukdom kan ses som ett stimuli och styrkan av KASAM påverkar hur denna sjukdom hanteras (Antonovsky, 1987). Nivån av KASAM hos personer kan vara avgörande för att bibehålla samt utveckla hälsa och välbefinnande. En hög nivå av KASAM kunde ses som en friskfaktor. Vid besked om svår sjukdom kan nivån av KASAM tillfälligt sjunka då livet kunde ses som mindre begripligt, hanterbart och meningsfullt (Languis- Eklöf & Sundberg, 2018). Nivån av KASAM hos patienter som genomgått hjärtinfarkt var signifikant associerat med vilken sjukdomsuppfattning, vilken nivå av fysiska begränsningar och vilken behandlingstillfredsställelse de hade (Bergman et al., 2012). Problemformulering Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom globalt. Många personer avlider varje år i hjärtinfarkt, men majoriteten som genomgår hjärtinfarkt överlever. Välbefinnandet påverkas hos de personer som genomgått hjärtinfarkt vilket innebär förändringar i deras liv. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge bra vård behöver de kunskap om hur personer påverkas av sjukdomen samt om att upplevelsen av att genomgå hjärtinfarkt varierar mellan personer. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Material och metod Design Design på litteraturöversikten var en litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier. Designen var lämplig för att beskriva kunskapsläget om ett område samt för att öka förståelsen för patienters upplevelser av ett fenomen, vilket i den här litteraturöversikten var hjärtinfarkt (Segesten, 2017; Friberg, 2017a). Litteraturöversikten utgick från ett induktivt förhållningsätt som enligt Henricson (2017) innebar att det inte fanns någon teori som grund i arbetet, utan teori kopplades in i slutet av forskningsprocessen. Urval och datainsamling Utifrån litteraturöversiktens syfte valdes relevanta sökord, synonymer och översättningar med hjälp av personal från Jönköping Universitys bibliotek. Booelska termer, trunkering och frassökning användes för att sökningen skulle inkludera de artiklar som var relevanta till syftet (Karolinska institutet, 2021). Artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl och APA Psycinfo enligt valda sökord (Bilaga 1-4). Cinahl är en internationell databas för sjukskötersketidsskrifter och hälsotidskrifter, därav passade databasen för sökning till litteraturöversiktens syfte (EBSCO Industries, 2020). APA Psycinfo är en databas för internationell litteratur inom psykologi och relaterade kunskapsområden, vilket innefattade omvårdnad och var relevant till litteraturöversiktens syfte (ProQuest, 2022). 5

11 Inklusionskriterier som användes i litteraturöversikten innefattade svenskt- eller engelskt skriftspråk, kvalitativa artiklar, publicerade mellan , ålder 18 år på patienter som ingick i studien, Peer-Review och artiklar som undersökte upplevelser upp till ett år efter hjärtinfarkt. Exklusionskriterier i litteraturöversikten var litteraturstudier, litteraturöversikter, artiklar som handlade om upplevelser efter en specifik typ av behandling, hjärtstopp eller övriga ischemiska hjärtsjukdomar och artiklar där det inte var möjligt att urskilja vilka deltagare som var under 65 år. Två sökningar gjordes i varje databas där åldern begränsades med hjälp av sökord i den ena och med hjälp av databasernas avgränsningar för ålder i den andra. Sökningarna genomfördes på två olika vis eftersom relevanta artiklar som inte påträffades på det ena söksättet påträffades på det andra. Titelgranskning utfördes sedan på samtliga artiklar i sökresultatet, vilket Östlundh (2017) beskriver som ett bra första steg för att sortera vilka artiklar som är relevanta till syftet. Vidare bearbetades abstrakten gemensamt av författarna vilket Östlundh (2017) beskrev som nästa steg efter titelgranskning. De kvarvarande artiklarna lästes sedan i sin helhet för att säkerställa att de svarade på syftet. De artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades enskilt av författarna enligt protokoll för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar vid Hälsohögskolan, Jönköping University (Bilaga 5). Efter kvalitetsgranskning räknades fyra dubbletter bort och kvarvarande 13 artiklar ingick i resultatet (Bilaga 6). Dataanalys Analys av artiklarna i urvalet skedde enligt Friberg (2017b). I steg ett i processen lästes studierna i urvalet i helhet samt med fokus på resultaten flertalet gånger för att förståelse för resultatet skulle uppnås. I andra steget identifierades nyckelfynden i resultatet individuellt. Meningsenheter i resultatet som svarade på litteraturöversiktens syfte markerades med överstrykningspenna. En genomgång av valda meningsenheter gjordes sedan gemensamt för att ytterligare förståelse för nyckelfynden i artikeln skulle uppnås och för att uppmärksamma olikheter och likheter i de valda meningsenheterna. När olika meningsenheter hade markerats fördes en diskussion mellan författarna kring om meningsenheterna svarade på syftet tills konsensus uppnåddes. I det tredje steget gjordes en sammanställning av varje studies resultat. Sammanställningarna skrevs ut som sedan klipptes isär till egna meningsenheter för att kunna kategorisera dem. Meningsenheterna kategoriserades tillsammans i olika teman för varje enskild studie genom att de utklippta meningsenheterna lades i högar, vilket gav en överblick av det som sedan skulle analyseras. Under fjärde steget relaterades liknande teman från olika studier med varandra. Liknande teman identifierades där de utklippta meningsenheterna grupperades tillsammans och utifrån dessa skapades nya teman. Medvetenhet och diskussion upprätthölls mellan författarna parallellt genom grupperingen för att riktningen endast mot syftet skulle upprätthållas. Enligt Fribergs (2017b) sista steg formulerades beskrivande namn på de olika temana. Med fortsatt syftet i åtanke kunde nya teman till sist presenteras i en tydlig beskrivning i form av löpande text. Vidare lästes den löpande texten igenom för att undvika upprepningar kring fynden för litteraturöversikten. Den löpande texten om resultatet bearbetades ytterligare tillsammans med handledare där fokus var på att syftet skulle besvaras och för att de identifierade temana skulle delas upp på relevant vis. 6

12 Etiska överväganden Etiska principer inkluderade att personer inte hade utnyttjats, skadats eller sårats, samt att alla personer hade lika värde gällande människovärdesprincipen (Sandman & Kjellström, 2018). Den här litteraturöversikten hade som motiv att förbättra kunskapsläget, samt grundtanke i enlighet med människovärdesprincipen (Sandman & Kjellström, 2018). Tidigare grundläggande kunskaper inom ämnet som behandlats togs i åtanke, vilket innefattade den kunskap som erhållits under sjuksköterskeprogrammets teoretiska och praktiska utbildning. Ett objektivt förhållningsätt vidhölls genom arbetet för att risken för feltolkning skulle minskas. Artiklarna som valdes var engelskspråkiga. Artiklarna lästes på originalspråket för att felöversättningar skulle undvikas. Dock krävdes översättning av enstaka ord för förståelse och kunde medföra risk för feltolkning. Kvalitetsgranskningen som genomfördes visade att i samtliga resultatartiklar hade etiska överväganden bearbetats. Resultatartiklarna beskrev att de var godkända av en etisk kommitté alternativt att de var utförda i enlighet med helsingforsdeklarationen. Sveriges riksdag (1997) beskriver att syftet med etisk kommitté bland annat är att följa utveckling inom forskning som kan påverka respekten för människovärdet, bevaka att medverkande personer får behövligt skydd, granskar forskarnas medvetenhet gällande begräsningar och förpliktelse samt att möjliggöra utveckling av ny värdefull kunskap. En etisk kommitté bidrar därmed till en mer kontrollerad forskningsprocess, vilket ökar inkluderade artiklars värde av vetenskaplig redlighet (Sveriges riksdag, 1997). World Medical Assosiation (2018) beskriver att Helsingforsdeklarationen innefattar 37 punkter med riktlinjer för etiska principer som ska tillämpas i medicinsk forskning som involverar mänskligt deltagande. Ett informerat samtycke ska finnas från de personer som blivit tillfrågade att delta i studien (World Medical Assosiation, 2018). Kristensson (2014) beskrev att de viktigaste övergripande etiska aspekterna kunde sammanfattas med autonomiprincipen, nyttjandeprincipen, inte- skada principen och rättviseprincipen. Autonomiprincipen syftade till respekt för personers självbestämmande, att medverkan skulle vara frivillig, att deltagarna kunde avbryta deltagandet studien utan någon förklaring och information om vad studiens syfte och metod var skulle ges till deltagarna. Nyttjandeprincipen innebar att nyttan med forskningen alltid skulle överväga risken för skada och obehag och inte- skadaprincipen innebar att studien skulle ha genomförts på ett sätt där risk för skada var minimal. Rättviseprincipen innebar att alla deltagare skulle behandlas rättvist och att medverkan hade skett på lika villkor. Resultat Tre huvudteman skapades vilka var Att inte känna igen sin kropp med subtema fysisk trötthet och fatigue samt misstro till sin kropp. Nya tankar & känslor med subtema psykiska upplevelser av trötthet, stress, rädsla och ångest samt tacksamhet och ny mening. Begränsning i vardagslivet med subtema skam och skuld, att inte passa in, svårigheter med förändringar samt behov av stöd. Att inte känna igen sin kropp Fysisk trötthet och fatigue Konstant trötthet och fatigue kunde upplevas fysiskt efter hjärtinfarkt och kändes ibland omöjlig att hantera vilket kunde ge känslor av svaghet (Fredriksson-Larsson et 7

13 al., 2013; Kazimera- Andersson et al., 2013). Patienter kunde uppleva att de hade mental ork men inte fysisk vilket orsakade frustration (Merritt et al., 2017). Fatigue beskrevs som fruktansvärt, som en ny okontrollerbar och påfrestande erfarenhet vilken orsakade nedsatt kapacitet att initiera aktiviteter. Fysiskt upplevdes avsaknad av styrka i armar (Fredriksson-Larsson et al., 2013). Fatigue påverkade patienter genom att de inte orkade hantera konflikter med deras barn, fick försämrad sömn, befinna sig i högljudda miljöer, ha ett aktivt sexliv, gå på hjärtrehabilitering eller genomföra vardagliga sysslor de tidigare haft nöje av (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Kazimera- Andersson et al., 2013; Simeone et al., 2020; Soderberg et al., 2013). Patienter var på grund av fatigue oförmögna att förmedla sin situation till Försäkringskassan och kunde ibland bli beordrade att återgå till sitt arbete (Kazimera- Andersson et al., 2013). Patienter beskrev också att de inte längre orkade träna och arbeta (Merritt et al., 2017). Misstro till sin kropp Upplevda känslor av att inte kunna lita på sin kropp fanns och patienter visste inte vad de orkade efter hjärtinfarkten (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Junehag et al., 2014; Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015). Osäkerhet kring fysisk ansträngning fanns och det var därmed betryggande att träna under stöttning och övervakning av sjukvårdspersonal eller medicinsk utrustning (Galdas et al., 2012) Fysisk aktivitet hindrades av både patienters och anhörigas rädslor över hur kroppen skulle påverkas, osäkerhet om vad som var hälsosamt efter hjärtinfarkt samt svaghetskänslor (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Galdas et al., 2012; Merritt et al., 2017). Patienter kände sig odugliga på grund av att inte kunna ha ett normalfungerande sexliv (Kazimera- Andersson et al., 2013). Att kroppen upplevdes främmande, svag och känslan av att hjärtat kunde stanna utan förvarning bidrog till att kroppen upplevdes opålitlig (Kazimera- Andersson et al., 2013; Merritt et al., 2017). Det upplevdes även svårt att urskilja symtomen vid den aktuella hjärtinfarkt från symtom från andra sjukdomar vilket orsakade att symtomen inte alltid hade tagits på allvar av patienterna själva (Fålun et al., 2020). Under infarktstilfället upplevdes bröstsmärtor och utmattning vilket gjorde det svårt att kontakta vården (Fålun et al., 2020). Nya tankar och känslor Psykiska upplevelser av trötthet Konstant och svår mental trötthet och brist på energi upplevdes och var ibland omöjligt att hantera vilket kunde resultera i känslor av hopplöshet, brist på engagemang och bristande motivation (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Junehag et al., 2014; Kazimera- Andersson et al., 2013; Soderberg et al., 2013). Efter infarkten fanns känslor av orättvisa, ilska och bitterhet närvarande hos patienter (Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015). Fatigue orsakade mentala problem som mardrömmar och rädslor för att dö i sömnen (Kazimera- Andersson et al., 2013). Den konstanta avsaknaden av energi orsakade negativa känslor som ledsenhet, lägre sinnesstämning och irritation triggades då det sociala livet påverkades (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Kazimera- Andersson et al., 2013; Soderberg et al., 2013; Merritt et al., 2017). Noggrann planering samt endast en aktivitet i taget var en nödvändighet för att patienter skulle orka, i perioder tog fatiguen över helt och allt i livet kändes värdelöst (Kazimera- Andersson et al., 2013). Vissa upplevde sig själva som lata eller deprimerade på grund av tröttheten (Fredriksson-Larsson et al., 2013). Patienter kunde också uppleva att svår trötthet inte var en vital del av deras vardagliga liv 8

14 eftersom de såg svår trötthet som tillfällig och övergående, det som de tidigare hade planerat att göra var för dem oviktigt just nu (Fredriksson- Larsson et al., 2013). Stress Emotionell stress upplevdes på grund av flera orsaker, vilket kunde vara minskad mängd av fysisk aktivitet, att inte orka ta hand om äldre föräldrar, kombinera aktiviteter som hjärtrehabilitering med familj och jobb samt de fysiska och mentala konsekvenserna av hjärtinfarkt (Kazimera- Andersson et al., 2013; Simeone et al., 2020; McAnirn et al., 2015). Stress uppkom även i samband med temporära kognitiva problem som minnessvårigheter, svårigheter att stava och koncentrationssvårigheter, vilket kunde uppträda i enkla situationer privat och i arbetsliv efter hjärtinfarkten (Kazimera- Andersson et al., 2013). Sexlivet hade påverkats utav stress i både vad gäller ökad och minskad sexlust. Kvinnor uppgav att de på grund av stress hade svårare att få orgasm än tidigare och minskad sexlust led till brist på harmoni i det sexuella livet, vilket orsakade nedstämdhet och mer stress (Soderberg et al., 2013; Simeone et al., 2020). Ytterligare upplevelser av stress och press uppstod i de krav patienter kunde uppleva från sjukvårdspersonal, arbetsgivare och Försäkringskassan om att återgå till arbetet innan de kände sig redo, vilket skapade känslor av maktlöshet (Kazimera- Andersson et al., 2013). Rädsla och Ångest Rädsla, ångest, ovisshet och oro inför framtiden fanns efter hjärtinfarkt och resulterade i känslor av maktlöshet (Fredriksson-Larsson et al., 2013; Kazimera- Andersson et al., 2013; Merritt et al., 2017; Davis et al., 2020; Junehag et al., 2014; Soderbeg etl al., 2013; Simeone et al., 2020). Rädslor för att hjärtinfarkten kunde bero på genetiska faktorer som innebar att även patienternas barn kunde drabbas i framtiden. Oro och rädsla för att avlida i förtid av en ny hjärtinfarkt och därmed inte få vara en del av barnens uppväxt resulterade i att patienter inte vågade planera framtiden (Kazimera- Andersson et al., 2013; Merritt et al., 2017; Junehag et al., 2014; Simeone et al., 2020; Soderberg et al., 2013). Symtom som kunde liknas med de vid hjärtinfarkt uppmärksammades av patienter och var starkt sammankopplat med ångest, vilket var svårhanterligt (Junehag et al., 2014; Kazimera- Andersson et al., 2013; Merritt et al., 2017; Soderberg et al., 2013). Även oro för att inte känna igen eller veta hur symtom på hjärtinfarkt skulle hanteras beskrevs (Fålun et al., 2015). Rädslor och oro för döden orsakade begräsningar och anpassningar i livet (Galdas et al., 2012; Junehag et al., 2014; Kazimera- Andersson et al., 2013). Rädslan gjorde att patienter valde att befinna sig på platser där andra personer och tillgång till vård fanns nära (Kazimera- Andersson et al., 2013; Junehag et al., 2014). Rädsla för att få en ny hjärtinfarkt var särskilt närvarande i samband med sexuell aktivitet, vilket orsakade sämre förutsättningar för njutning och sexlivet påverkades negativt (Kazimera- Andersson et al., 2013; Simeone et al., 2020; Soderberg et al., 2013). Vissa patienter upplevde däremot ingen ångest eller osäkerhet kring sexuell aktivitet (Soderbeg etl al., 2013). Tacksamhet och ny mening Patienter kunde uppleva tacksamhet och känna sig överväldigade över att ha överlevt hjärtinfarkten, vilket gav ny motivation och hjärtinfarkten kunde i efterhand ses som en positiv upplevelse som plötsligt förändrat livet (Fålun et al., 2015; Kazimera- Andersson et al., 2013; Junehag et al., 2014; McAnirn et al., 2015; Simony et al., 2015; Davis et al., 2020; Fålun et al., 2020; Simeone et al., 2020). Att ha överlevt infarkten sågs som en chans och signal till att förändra sitt levnadssätt, vilket gjorde att patienter började reflektera kring prioriteringar och värderingar om vad som ansågs vara viktigt 9

15 i livet (Fålun et al., 2015; Junehag et al., 2014; McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017; Simony et al., 2015). Risktagande beteenden, materiella ting och arbetsliv prioriterades lägre än innan hjärtinfarkten, däremot prioriterades familj och vänner samt att välja en hälsosammare livsstil högre (Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017; Simony et al., 2015). Livet upplevdes mer positivt efter hjärtinfarkten och de nya värderingarna var stärkande, vilket gav hopp inför framtiden samt en mer accepterande attityd till livet och till medmänniskor (Fålun et al., 2015; Junehag et al., 2014; Simony et al., 2015; Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015). En stark tro på att livsstilsförändringar skulle bidra till ökad hälsa och minska risken för en ny infarkt var viktig motivation för patienter och kunde landa i exempelvis förändringar i arbetslivet (McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017). För att öka välbefinnandet fanns behov av att hjälpa andra personer i deras levnadsvanor, men även av att göra upp en plan efter infarkten, där träning kunde inkluderas (Fålun et al., 2015; McAnirn et al., 2015). Livet sågs som kortare och skörare vilket skapade en ny medvetenhet där de som inte redan hade barn fick ökad motivation till att skaffa barn (Fålun et al., 2015; Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015; Junehag et al., 2014; Merritt et al., 2017). Begränsningar i vardagslivet Skam och Skuld Patienter kände skam, skuld, dåligt samvete och ånger över tidigare livsstil (Davis et al., 2020; Junehag et al., 2014; McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017). Patienter beskrev känslor av skuld över att ha haft en medvetenhet kring beteenden som är inkluderade som riskfaktorer innan hjärtinfarkten, men valde trots det att fortsätta med dessa. Känslor av skuld över hur familjen har påverkats, av att vara ovärdig familjens oro och att vara i skuld till familjen vilket skapade en ursäktande inställning (McAnirn et al., 2015). Patienter uttryckte rädsla för att inte kunna bidra ekonomiskt till familjen vid sjukskrivning. Även rädslor för att inte kunna prestera på samma nivå på jobbet fanns och de som var arbetslösa var oroliga för att vara mindre attraktiva på arbetsmarknaden (Kazimera- Andersson et al., 2013). Känslan av att vara ansvarig för hjärtinfarkten resulterade i ilska, frustration och humörsvängningar. Okontrollerade, starka humörsvängningar och irritation över situationer de tidigare inte brytt sig om orsakade skam och avsky (Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017). Skam och frustration skapades på grund utav känslor av svaghet. Vissa lade inte bara skulden på sig själv, utan lade även skulden på sjukvården för att inte ha uppmärksammat symtomen tidigare (Merritt et al., 2017). Att inte passa in Livshotande tillstånd kunde sänka självförtroende och väckte en känsla av att vara kategoriserad som sjuk (Kazimera- Andersson et al., 2013). Patienter ansåg att daglig medicinering i deras unga ålder var onormalt och associerade medicineringen med svaghet, sjukdom samt förlorad självständighet och kontroll (McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017). Självbestämmande var en viktig faktor för att upprätthålla kontroll och avsaknad av kontroll skapade känslor av att vara annorlunda vilket påverkade självbilden negativt (Fålun et al., 2015; Junehag et al., 2014; Kazimera- Andersson et al., 2013; Merritt et al., 2017). Självbilden påverkades också negativt av känslor av att ha förlorat sin stereotypiska manlighet, tidigare fysisk styrka och funktioner som förväntades av en man (Merritt et al., 2017; Merritt et al., 2017). Patienter kände att de inte klarade av det samhället krävde, vilket påverkade det sociala livet (Junehag et al., 2014; Merritt et al., 2017). Patienter hade förändrats av hjärtinfarkten i samband med 10

16 sociala sammanhang då aktiviteter som tidigare givit njutning inkluderades som riskfaktorer, exempelvis som att träffas på pub och dricka alkohol, vilket skapade upplevelser av socialt utanförskap (Merritt et al., 2017; Simeone et al., 2020; Kazimera- Andersson et al., 2013). Känslor av att ha åldrats gjorde att patienter varken kände grupptillhörighet med yngre eller äldre män vilket besvärade dem (McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017). Patienterna prioriterade sina sociala roller, vilket innebar att familjens behov, religion och normer för att upprätthålla harmoni i livet kunde orsaka att det som var bäst för den fysiska hälsan kom i andra hand (Davis et al., 2020). Svårigheter med förändring Hjärtinfarkten var en plötslig förändring i livet vilket gav existentiell, mental, fysisk och social påverkan, vilket var utmanande och gjorde att patienter behövde kämpa för att återskapa deras tidigare liv (Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015). Känslor av tomhet kunde uppkomma hos patienter på grund av de förändringar och den inverkan hjärtinfarkten haft på livet och de förändringar som uppstått i det sociala livet kunde leda till att patienter kände sig deprimerade (Simeone et al., 2020; McAnirn et al., 2015). Vissa patienter hade inte möjlighet att göra förändringar, som att byta från ett stressfyllt arbete på grund av finansiellt ansvar, även om patienter visste att den arbetsrelaterade stressen bidragit till infarkten (Merritt et al., 2017). Upplevelser av osäkerhet uttrycktes över att komma tillbaka till det vardagliga livet på grund av orimliga krav som gjorde vardagslivet icke hanterbart (Kazimera- Andersson et al., 2013; Fredriksson-Larsson et al., 2013). Att acceptera förändringarna och de nya livsstilsbegränsningarna samt att prata om dessa var svårt (Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015; Soderberg et al., 2013). Ovisshet gällande orsaker till hjärtinfarkten orsakade osäkerhet kring vad patienter skulle fokusera på och vad de skulle prioritera (Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015). Behov av stöd Behov av stöd från familj, vård och arbetsgivare efter hjärtinfarkt beskrevs och patienter uppgav att de inte ville vara ensamma då de upplevde ångest och svåra existentiella tankar (Junehag et al., 2014; Kazimera- Andersson et al., 2013; McAnirn et al., 2015; Merritt et al., 2017). Familjen utgjorde ett viktigt stöd i krisen som uppstod vid hjärtinfarkten eftersom de påminde om det positiva i livet samt bidrog till välbefinnande och hälsosammare livsstil (Fålun et al., 2015; Davis et al., 2020; Junehag et al., 2014; McAnirn et al., 2015). Nytt behov i form av att be om hjälp ifrån vänner och familj uppstod, vilket gjorde att färdighet kring det övades upp (Simony et al., 2015; Kazimera- Andersson et al., 2013; Merritt et al., 2017). Det professionella stödet från sjukvården sågs som meningsfullt och uppgavs vara en viktig, uppmuntrande faktor för att uppnå hälsosamma livsstilsförändringar samt för att återfå mental styrka och motverka känslor av utanförskap (Kazimera- Andersson et al., 2013; Simony et al., 2015; Junehag et al., 2014; Merritt et al., 2017). Patienter uttryckte önskan om rehabiliteringsprogram som var anpassade efter deras behov och värderingar kopplat till deras liv efter hjärtinfarkten samt individuella möten, samtal och råd (Kazimera- Andersson et al., 2013; Kazimera- Andersson et al., 2020 Merritt et al., 2017). Åldern på de övriga patienterna på rehabiliteringen ansågs vara av betydelse, där de upplevde att rehabiliteringen var anpassad för äldre patienter och de kände sig inte heller som en del i gruppen då de inte kunde relatera till varandra (Kazimera- Andersson et al., 2020; Merritt et al., 2017). Patienter upplevde behov av support från vården för att genomföra livsstilsförändringar, där behov av information om psykologiska reaktioner då det hade varit hjälpsam i hanteringen av dessa 11

17 (Junehag et al., 2014). Behov av stöd från sjukvården utrycktes där det var viktigt av att bli tagen på allvar och lyssnad till utefter deras subjektiva upplevelser. Patienterna beskrev även behov av att få information kring förändringar i det sexuella livet, få hjälp med stresshantering och sjukskrivning samt information om medicinering och dess biverkningar (Kazimera- Andersson et al., 2013; Kazimera- Andersson et al., 2020; Fålun et al., 2020; Junehag et al., 2014; Simeone et al., 2020) Diskussion Metoddiskussion Litteraturöversiktens syfte begränsades inte till en specifik kontext inom vården eftersom det var upplevelser av att nyligen ha genomgått hjärtinfarkt som skulle beskrivas, där dessa upplevelser blir en del av livet och kan därför inte kopplas till en specifik vårdkontext. Eftersom resultatet inte är begränsat till en specifik vårdkontext kan upplevelser av slutenvård, rehabilitering i öppenvård samt upplevelser i det vardagliga livet beskrivas, vilket svarar på syftet om upplevelser. Att syftet besvaras stärker trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). Majoriteten av studierna som ingick i resultatet utfördes efter att patienter var utskrivna från sjukhuset. De övriga två studierna utfördes innan patienter skrevs ut från sjukhuset. En av studierna genomförde observationer under åtta veckor på ett hjärtrehabiliteringsprogram, där fokusgruppsintervjuer genomfördes på samma ställe som hjärtrehabiliteringen gjordes och slutligen gjordes individuella intervjuer i hemmet. Intervjuerna som gjordes efter att patienter skrevs ut från sjukhuset genomfördes där de kände sig bekväma vilket kunde vara i deras hem eller arbetsplats alternativt i ostörda rum på sjukhus, vårdcentral, universitet eller restaurang. Att intervjuerna gjorts i olika kontexter kan bidra med fler perspektiv till resultatet vilket stärker trovärdigheten (Kristensson, 2014) Metoden var motiverad för litteraturöversikten då syftet var grundat i ett område för att förstå patienters upplevelser vilket var möjligt med kvalitativ metod (Friberg, 2017a). Ett induktivt förhållningsätt innebar en styrka då teori inte färgade resultatet från början. Litteraturöversiktens trovärdighet stärks av att endast artiklar som varit peer reviewed var inkluderade, att alla resultatartiklar hade samma design samt att två databaser med omvårdnadsfokus använts (Henricson, 2017). Förekomst av dubbletter vid olika sökordskombinationer och i olika databaser tyder på sensitivitet, i litteraturöversiktens sökning förkom dubbletter men dock inte i alla sökningar. Urvalet i litteraturöversikten är beskrivet och sökordskombinationerna är tydligt presenterade i tabeller vilket stärker överförbarheten. Begränsat geografiskt område för inkluderade artiklar kan ses som en svaghet. Ingen medveten styrning av geografiskt område har gjorts, dock har de flesta studierna gjorts i Norden vilket sänker resultatets överförbarhet till andra geografiska områden (Henricson, 2017). Ytterligare en svaghet kan vara att några resultatartiklar endast inkluderade män eller kvinnor, vilka detta var presenteras i artikelmatris (Bilaga 6) vilket förmodligen gör resultatet mindre överförbart det till andra könstillhörigheter (Henricson, 2017). Till stor del visade även andra resultatartiklar som inkluderat båda könen liknande fynd. Artiklar granskades enligt protokoll för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar vid Hälsohögskolan, Jönköping University, där författarna granskade hälften av artiklarna var vilket sänker tillförlitligheten i arbetet (Henricson, 2017). Efter de enskilda 12

18 kvalitetsgranskningarna genomfördes en gemensam genomgång av kvalitetsgranskningarnas resultat där osäkerheter som uppstått diskuterades. Resultatartiklarna hade minst elva poäng av tolv och bedömdes därmed vara av god kvalitet. I analysen identifierades meningsenheter som besvarar syftet enskilt av författarna i analysens andra steg för att minska risk för påverkan av varandra. Triangulering användes sedan där dialog om identifierade meningsenheter fördes och meningsskiljaktigheter diskuterades med syftet i åtanke tills konsensus uppnåtts vilket enligt Kristensson (2014) stärker trovärdigheten och även bekräftelsebarheten i litteraturöversikten. Trovärdigheten stärks ytterligare då analysprocessen är tydligt beskriven och 13 artiklar inkluderades vilket gav ett omfångsrikt datamaterial (Kristensson, 2014). Förförståelse för ämnet i litteraturöversikten har presenterats och objektivt förhållningssätt vidhölls under analysarbetet vilket stärker pålitligheten (Henricson, 2017; Kristensson;2014). Analysarbetet har även diskuterats tillsammans med och granskats av examensarbetets handledare vilket stärker trovärdighet, bekräftelsebarhet och pålitlighet (Henricson, 2017). Det fanns svårigheter i analysen vid skapandet av teman då flera upplevelser var svåra att kategorisera som endast fysiska upplevelser, psykiska upplevelser eller psykosociala upplevelser vilket är en svaghet på grund av risk för felkategorisering av upplevelser. Uppdelningen av teman gjordes på grund av svårigheterna i samråd med handledare för att minska risken för felkategorisering. Ytterligare en svaghet kunde utgöras då litteraturöversikten inte har tagit hänsyn till att det kunde finnas skillnader på upplevelser efter hjärtinfarkt beroende på när inom den givna tidsramen studierna som inkluderats i resultatet utförts. Överförbarheten i litteraturöversikten sänks då resultatet inte går att generalisera för alla tidsperioder efter hjärtinfarkten (Henricson, 2017). Resultatdiskussion De centrala fynden i resultatet hade förändrat välbefinnandet hos patienterna och det kunde vara en utmaning för dem att fungera i samhället. Välbefinnandet påverkades av upplevelsen att inte känna igen sin kropp samt nya tankar och känslor. Begränsningar i vardagslivet kunde göra det utmanande att fungera i samhället. Förändrat välbefinnande Fysisk trötthet och fatigue kunde ses hos patienter efter hjärtinfarkt, vilket kunde orsaka att patienter inte längre orkade träna eller arbeta. Gwaltney et al. (2016) beskriver att patienters upplevelser av allmän trötthet, sömnighet, brist på fysisk energi och försämrad uthållighet var konsekvenser av fatiguen, vilket stämmer överens med litteraturöversikten. Fatigue var det vanligaste symtomen efter att ha genomgått hjärtinfarkt det senaste året (Gwaltney et al., 2016). Hirsch et al. (2022) visar att ökad fatigue även finns hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt för tre till sju år sedan. Känsla av sammanhang påverkade livet efter sjukdom (Antonovsky, 1987), där begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var associerade med behandlingstillfredsställelse vid hjärtinfarkt (Bergman et al., 2012). Dessutom visade en hög grad av begriplighet lägre nivå av fysisk begränsning. Fysisk trötthet och fatigue upplevdes av patienter efter hjärtinfarkt och det fanns olika uppfattningar om hur livet påverkades (Bergman et al., 2012). Alsen & Eriksson (2016) visade att 13