De sydsvenska hökfibblearternas utbredning. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland I. Skogsfibblor
|
|
- Peter Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland I. Skogsfibblor För den som är intresserad av växtgeografi är utbredningskartor alltid högintressanta. Även om man inte vet det minsta om hur en viss art ser ut så kan en utbredningskarta ge information om artens ekologi, ursprung och historia. Omvänt kan utbredningskartor för välkända arter ge insikter om naturförhållandena i en landsända som man aldrig besökt. En utbredningskarta stimulerar dessutom alltid till fortsatt sökande: titta, den arten skall finnas häromkring, den måste jag hitta!, eller om den arten finns där så borde jag kunna hitta den här också!. Kanske kan de kartor som presenteras här väcka någons tankar och intresse. I ett kommande häfte presenteras kartor för klipp- och hagfibblor. TEXT: TORBJÖRN TYLER De sydsvenska hökfibblearternas utbredning är egentligen ganska välkänd, men ändå inte. I våra offentliga herbarier finns mer material av dessa arter än av många mycket vanligare arter, men fibble-skåpen brukar alltid höra till herbariernas dammigaste och ofta är ordningen i dem närmast obefintlig. Ändå vill jag påstå att dessa arter är mycket intressanta. Generellt om utbredningarna Enligt Tyler (1998) har 54 olika arter vilda skogs - fibblor påträffats i landskapen Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Öland. Av dessa är 47 något så när vittspridda och väldefinierade och för dem har jag sammanställt utbredningskartor som presenteras här. Inom området är artantalet störst kring Vättern och på småländska höglandet. I sydvästra Götaland är artantalet lågt och avtar mycket snabbt mot söder medan artrikedomen är betydligt större längs ostkusten, även om det även här tycks bli artfattigare ju längre söder - ut man kommer. Även bland de enskilda arterna så har majoriteten en mer eller mindre tydlig nordöstlig utbredning i södra Götaland. Många arter är inskränkta till Vätterbygden eller nordöstligaste Småland medan endast en art är unik för Halland. Emellertid finns det också arter med helt unika utbredningstyper och ingen utbredning är helt lik den andra. Majoriteten av de här karterade arterna har sitt utbredningscent - rum i Mellansverige och flertalet är endemiska för Skandinavien (finns bara här). Men det finns även några arter med en större utbredning i Nordeuropa liksom en art som inte är känd från någon lokal utanför området. Flertalet arter har således sin sydgräns i södra Götaland. Svagheter i materialet Tyvärr är den information som finns ojämnt fördelad i såväl tid som rum varför kartorna kan ge en något missvisande bild. För det första är de flesta uppgifter bortåt hundra år gamla och med tanke på allt som har hänt med vår floras sammansättning under 1900-talet så är det vanskligt att utifrån sådana uppgifter säga något säkert om arternas utbredning idag. De flesta skogsfibble-arter växer i öppen, relativt näringsoch basrik skogsmark: öppna ängsgranskogar, lövängar och grönstensbranter. Det finns därför all anledning att misstänka att många arter drabbats hårt av sentida igenväxning, skogsbruk och försurning. Några arter tycks vara mer ogräsartade och uppträder idag ofta på till exempel 18 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002)
2 SKOGSFIBBLOR vägskärningar men det finns också åtskilliga till synes kulturskyende arter varav jag inte sett någon enda modern insamling. Ett annat problem är ojämnheter i insamlingsintensitet. Bäst utforskade är Skåne, där skogsfibblor är mycket sällsynta, och Vätter byg - den där det finns väldigt många arter att samla. I delar av Småland, liksom i Blekinge och på Öland är nästan alla fynd koncentrerade till vissa socknar medan uppgifter helt saknas från angränsande socknar. Enligt kartorna saknas skogsfibblor nästan helt i Halland och i syvästra Småland men det är troligen inte helt sant. Visst är skogsfibblor ovanligare här men jag tror säkert att det skulle gå att hitta ganska många lokaler om bara någon hade letat. Enligt Georg son m.fl. (1997) har skogsfibblor noterats i nästan hälften av Hallands inventeringsrutor men det finns inte mer än ett tiotal belägg i de av mig genomgångna herbarierna. Om Georgsons uppgifter är riktiga måste det således finnas åtminstone en art som är vanlig i Halland utan att det framgår av mina kartor, frågan är bara vilken! Det finns alltså all anledning att samla fibblor varhelst de än påträffas i området och jag lovar att med glädje och stort intresse granska allt material som kan tänkas komma att komplettera mina utbredningskartor. Hieracium pellucidum. Ur: Schou, J. C Danmarks Høgeurter [Danish Pilosella and Hieracium]. AAU Reports 41, Århus. Frågor kring utbredningarna Utbredningskartor väcker alltid många frågor och särskilt gäller det kanske kartor som visar små och inskränkta utbredningar. När och var har dessa arter uppkommit och varför har de fått den utbredning de har? Det stora antalet hökfibblearter som är endemiska för Skandi na - vien kan rimligen endast förklaras med att dessa arter upp kommit här sedan den senaste istiden. Återstår då att förklara varför många arter fortfarande har ett så litet utbredningsområde. Anled - ningen härtill kan vara att dessa arter uppkommit i allra senaste tid och att utbredningens storlek generellt sett återspeglar hur lång tid som förflutit sedan artens uppkomst. Alter nativt kan man tänka sig att dessa arter har relativt dålig spridningsförmåga och att utbredningen därför SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002) 19
3 TYLER främst bestäms av artens möjlighet att sprida sig från den lokal där den först uppkommit. Om så är fallet borde dagens utbredningar kunna säga oss något om vilka spridningsvägar som funnits i äldre tiders landskap kunskaper som kanske även skulle kunna tillämpas på andra arter som invandrat hit och spridit sig. Huruvida det förhåller sig så är svårt att bevisa. Det finns dock en hel del som tyder på att dessa arter har en högst begränsad spridningsförmåga. Flertalet av de skogsfibblearter som kom hit med utländskt gräsfrö för omkring hundra år sedan har inte alls lyckats sprida sig utanför de parker där de en gång hamnade. Man kan naturligtvis också tänka sig att arternas olika utbredning främst styrs av olika habitatkrav hos arterna. Men nog är det svårt att tänka sig att så många olika men ändå ytterst närbesläktade arter skall ha så skilda ekologiska anspråk att det kan förklara den uppsjö av olika utbredningstyper som hökfibblorna uppvisar. Kommentarer till utbredningskartorna På följade sidor presenteras utbredningskartor för alla arter som har en fast och väldokumenterad förekomst i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland. Utöver dessa finns det ett antal arter som i området endast påträffats någon enda gång eller vars status är oklar, samt ett relativt stort antal adventiva arter som endast påträffas i parker och liknande kulturmiljöer. De fyllda cirklarna på kartorna motsvaras av uppgifter om förekomst som jag betraktar som säkra. Främst är det frågan om belägg som jag haft möjlighet att granska, men även ett mindre antal litteraturuppgifter i publikationer av erkänt kunniga hieraciologer har accepterats. Mina herbariegenomgångar omfattar LD och S samt Pehr Brahe-gymnasiets herbarium vid länsmuseet i Jönköping. Dessutom har jag granskat belägg insamlade under de pågående landskapsinventeringarna. Thomas Karlsson, John Christoffersson och Åke Rühling har även låtit mig gå igenom sina respektive privatsamlingar. Som cirklar med frågetecken har jag på kartorna markerat uppgifter som jag anser behöver ytterligare bekräftelse. Det rör sig dels om litteraturuppgifter av annars trovärdiga författare men som på ett eller annat sätt förefaller märkliga, dels om herbariebelägg vars identitet eller lokalangivelse kan betvivlas. I regel har endast ett fynd per socken markerats på kartorna varför de vanligaste arternas frekvens ej framgår fullt ut. Observera också att de flesta uppgifter härrör från 1900-talets första decennier varför dagens utbredning kan vara en annan. Uppgifter om utbredningen i övriga landet har hämtats från Johansson (1923) kompletterat med en del egna observationer i herbarierna. Landskapens förkortningar och inbördes ordning följer vad som används inom projekt Flora Nordica. Alla här karterade arter finns beskrivna av Tyler (1998). Senare forskning har emellertid givit upphov till en hel del nomenklatoriska förändringar, särskilt vad gäller auktorsangivelserna, varför jag här passar på att ge fullständiga namn med auktorer för samtliga karterade arter. Bak - grunden till dessa namnförändringar beskrivs av Tyler (2000). H. acidotum (Dahlst.) Johanss. Karta 1. Norrut till Upl, vanligast i öster. H. albovittatum Dahlst. Karta 2. Spridda fynd norrut till Hrj men ej i alla landskap. H. aquiliceps (Dahlst.) Dahlst. ex Johanss. Karta 3. Endast Ög. H. caesiiflorum Almqu. ex Norrl. Karta 4. Norrut till TL. H. caliginosum (Dahlst.) Dahlst. Karta 5. Gtl, Vg & Ög. H. canipes (Almq. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 6. Norrut till Mpd. H. canitiosum (Dahlst.) Dahlst. Karta 7. Vg, Ög & Srm. H. ciliatiflorum Pugsley (H. ciliatum Almqu. i Tyler 1998). Karta 8. Norrut till Dlr. H. ciliatiforme Dahlst. Karta 9. H. crassiceps (Dahlst.) Dahlst. Karta 10. Norrut till Nrk men ej Gtl. H. dentifolium (C.G. Westerl.) Johanss. & Sam. (Inklusive H. duplidens (Dahlst.) Dahlst. ex Johanss.) Karta 11. Vg, Ög & Nrk. 20 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002)
4 SKOGSFIBBLOR H. eudaedalum Stenstr. ex Dahlst. Karta 12. Dls & Vrm, i en något avvikande men knappast artskild form. H. expallescens (Dahlst.) Dahlst. ex Johanss. Karta 13. Endast Ög. H. hjeltii Norrl. Karta 14. Ojämnt spridd norrut till Jmt. H. informe (Stenstr.) Dahlst. Karta 15. Ojämt spridd norrut till Jmt men saknas i de östra landskapen. H. integratum (Dahlst. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 16. Norrut till Jmt. H. lacerifolium (Almq. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 17. Norrut till Hls. H. lepistoides (Johanss.) Norrl. Karta 18. Norrut till TL men ej Gtl. H. maculosum (Dahlst. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 19. Norrut till Jmt. H. marginellum (Dahlst. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 20. Norrut till Dlr men ej Gtl, vanligast i väster. H. morulum (Dahlst.) Dahlst. Karta 21. Ojämnt spridd norrut till TL. H. mundulum (Dahlst.) Johanss. & Sam. Karta 22. Ög & Nrk. H. obliquifolium (Dahlst.) Dahlst. ex Johanss. Karta 23. Endast Ög. H. oistophyllum Pugsley. (= H. sagittatum (Lindeb.) Lindeb. ex Dahlst. i Tyler 1998). Karta 24. Norrut till Dlr. Liksom Tyler (1998) inkluderar jag här H. lanuginosum (Lönnr. ex Dahlst.) Johanss. i H. oistophyllum. Dessa taxa är inte identiska men väl mycket svåra att konsekvent skilja åt. H. lanuginosum är det äldsta namnet, men här behåller jag tillsvidare det internationellt accepterade H. oistophyllum. H. orbicans (Almq. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 25. Norrut till Jmt. H. panaeolum Dahlst. Karta 26. De östra landskapen norrut till Upl. H. pellucidum Laest. Se bild! Karta 47. Norrut till TL. H. pendulum (Dahlst.) Dahlst. Karta 27. Mycket ojämnt spridd norrut till TL. H. persimile (Dahlst.) Dahlst. Karta 28. Norrut till Gst men ej känd från Gtl och de västligaste landskapen. H. praetenerum Almq. ex Dahlst. Karta 29. Ög TL. H. prolixum Norrl. Karta 30. Vg Vb. H. psepharum (Dahlst.) Sam. Karta 31. Ojämnt spridd i de östra landskapen norrut till Mpd. H. pycnodon Dahlst. Karta 32. Bh, Vg & Ög. H. sarcophyllum (Stenstr) Dahlst. Karta 33. Bh Dlr. H. scandinaviorum (Zahn) Johanss. Karta 34. Norrut till Dlr. H. serratifrons Almq. ex Dahlst. Karta 35. De östra landskapen från Vg till Gst. H. sinuosifrons (Almq. ex Dahlst.) Dahlst. Karta 36. De östra landskapen norrut till Hls. H. sparsidens Dahlst. Karta 37. Vg Dlr men ej Vrm. Jämför även kommentar under H. variicolor. H. stenolepis Lindeb. Karta 38. Norrut till TL. H. stenstroemii (Dahlst.) Dahlst. Karta 39. Norrut till Jmt men sällsynt eller saknas i de östligaste landskapen. H. subciliatum (Dahlst.) Dahlst. Karta 40. Vg & Ög. H. sublividum (Dahlst.) Johanss. Karta 41. Gtl, Vg & Ög. H. subulatidens (Dahlst.) Johanss. Karta 42. Ög & Gtl samt Stockholms stad dit den sannolikt kommit i sen tid. Detta är områdets överlägset vanligaste art; på Öland och i delar av östra Småland utgör denna mer än 75 % av alla skogsfibblor. Förefaller dessutom vara på snabb spridning väster- och söderut. H. tenebricosum (Dahlst. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 43. Norrut till Upl men ej känd från Bh & Gtl. H. triangulare (Almq.) Dahlst. Karta 44. Norrut till TL men vanligast i öster. H. unctiusculum (Johanss.) Johanss. & Sam. Karta 45. Vg & Ög. H. variicolor (Dahlst. ex Stenstr.) Dahlst. Karta 46. Uppgiven från flertalet landskap norrut till Upl men det förefaller som om flera väl skilda former innefattats under detta namn. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002) 21
5 TYLER Typmaterialet från Värmland är väl skilt från de här karterade förekomsterna och tycks stå nära H. sparsidens. Den inom detta område förekommande formen är även vanlig på Gotland och förekommer därutöver åtmin - stone i Ög. Citerad litteratur Georgson, K Hallands flora. SBT-förlaget. Johansson, K Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. Svensk Bot. Tidskr. 17: Tyler, T Hag-, skogs- och klippfibblor i södra Götaland. Lunds Botaniska Förening, Medlemsblad 1998: 2 [kan erhållas för 20 kr + porto från LBF:s arkivarie: Britt Snogerup, Botaniska Museet, Ö. Vallgatan 18, Lund; e-post: britt.snogerup@sysbot.lu.se]. Tyler, T Nomenclature and lectotypification of south Swedish Hieracium species. Nord. J. Bot. 20: Torbjörn Tyler är 28 år och doktorand i systematisk botanik i Lund. Hans huvudsakliga intresseområden är växtgeografi och fibblor. Några av de växtgeografiska frågeställningarna rör växters inomartsvariation och spridning över stora geografiska avstånd. Inom fibbleforskningen försöker han framför allt återuppväcka kunskapen om Sveriges hag- och skogsfibblor och deras utbredning. Torbjörn är också engagerad i projekt Skånes Flora och Lunds Botaniska Förening. Adress: Ekologiska institutionen, Avdelningen för systematisk botanik, Lunds universitet, Ö. Vallgatan 20, Lund E-post: torbjorn.tyler@sysbot.lu.se ABSTRACT Tyler, T Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland. I. Skogsfibblor. [Distribution maps for south Swedish microspecies of Hieracium. I. H. sect. Hieracium. ] Svensk Bot. Tidskr. 96: Uppsala. ISSN X. The distribution of 47 species in the south Swedish provinces of Skåne (Scania), Halland, Blekinge, Öland and Småland has been mapped. Most of these spe - cies are endemic to central Fennoscandia and many reach their southern distribution limits in the investigated area. However, there are also some local endemics as well as some species with a wider North European distribution. Within the area, the number of species shows a regular decline from the north-east - ernmost parts. Most of these species are considered to have evolved in situ since the last glaciation. Their present-day more or less delimited distributions may be caused by limited dispersal ability, recent origin, or a combination of both. 22 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002)
6 SKOGSFIBBLOR SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002) 23
7 TYLER 24 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002)
8 SKOGSFIBBLOR SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002) 25
9 TYLER 26 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002)
10 SKOGSFIBBLOR SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002) 27
11 TYLER 28 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:1 (2002)
Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor
Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor I årets första häfte presenterade Torbjörn Tyler utbredningskartor för Sydsveriges skogsfibblor. Här avslutar han med hagfibblorna
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Presentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Rapport Agilityverksamhetens framtid
Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
EKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6
Upprustning av lekplatser - Sammanställning Nu är första steget i lekplatsprojektet avklarat. Styrelsen har tagit emot totalt 53 enkätsvar och vi vill passa på att tacka er som har bidragit för ert engagemang
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7)
Överförmyndarkansliet informerar Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7) Överförmyndaren ska enligt lag utöva tillsyn över gode männens verksamhet. En god
Befolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård
Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård Tobias Creutz & Johan Pettersson Georgii Examensarbete på magisternivå
Riv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Observera att privatpersoner inte kan söka det förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling.
Anvisning till blanketten Stöd för fortsatta arbetet i förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling genom Leader 2014-2020 ansökan om stöd för fortsatta arbetet med att skriva utvecklingsstrategi Vem
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG VÄLKOMMEN TILL BERENDSEN Tack för att du vill lägga lite tid på att lära känna oss - det kan löna sig. För
Brevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Utvärdering APL frågor till praktikant
Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 1 1,9 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 8 15,4
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Skriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):
KÄNSLA AV SAMMANHANG Datum för ifyllandet: Intervjutillfälle nr: Intervjuare: Individens namn: Kön: Födelse år: Antal år i missbruk (med uppehåll): Drogfri dagar (nu): Initiativtagare till kontakt med
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016 Tjörns kommuns uppdrag Uppdrag från regeringen, dvs Migrationsverket: Ta emot och ordna boende och integration för de flyktingar som anländer till Sverige. Nationell
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR
Svenska trafik- och transport akademien Rapport Nybro 2012-03-30 Willy Jensen ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR - Vilken tidpunkt är farligast - Handledare: Lars Lindén SAMMANFATTNING Övningskörning har varit tillåtet
Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.
Nedfrysning av spermier Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Innehållsförteckning Varför ska man frysa ner spermier? Hur går det till? Den här informationen riktar sig främst
Manual för BPSD registret. Version 6 / 2013 06 17
Manual för BPSD registret Version 6 / 2013 06 17 Logga in Logga in till registret överst till höger på hemsidan. (Observera att du hittar testdatabasen längre ner på hemsidan) Fyll i ditt personliga användarnamn
Statistik om gruppvåldtäkter
2000/3 Statistik om gruppvåldtäkter Brottsförebyggande rådet 1 2000-04-10 Jan Ahlberg Gruppvåldtäkter under 1990-talet Inledning BRÅ har gjort en specialundersökning om gruppvåldtäkter baserad på det datamaterial
Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln
Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer
Arbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre
Kiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering
Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne
Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:2 Kvartalsuppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2010-07-12 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I förra numret av NÄMNAREN påbörjades en redogörelse från ett intressant forsknings- och utvecklingsarbete vid Lärarhögskolan i Jönköping. Den artikeln behandlade
Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys Kurs: Att studera sociala fenomen, Socionomprogrammet, T3 Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet Vad är en innehållsanalys? Kvalitativ
Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7
Källkri9k s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Fördelar och nackdelar s. 4 ELEVHJÄLP Slutsatser s. 9 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspek9v s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Vad är
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Food and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
Införande av boendeparkering i södra Kungsladugård
Införande av boendeparkering i södra Kungsladugård Beslut i Trafiknämnden 2007-10-22 187 Nämnden beslöt enligt kontorets förslag 2 Sammanträdesdatum Dnr 1922/07 Handläggare: 2007-10-22 TN 187/07 Hans Magnusson
Koll på cashen - agera ekonomicoach!
För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Handelskammarens rapport nr 4 2005. Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län
Handelskammarens rapport nr 4 2005 Folkets röst om E22 Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Inledning Frågan om väg E22:s utbyggnad och betydelse för den sydsvenska tillväxten
Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden
Sifo Research & Consulting Sid Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden Det är ungefär lika många som tror att det är säkert att förvara avfall i berggrunden som tror att det inte är säkert. Skillnaderna
85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016
ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016 Nordens största hälsomagasin och en av Sveriges 10 största tidningar alla kategorier. NU ÄNNU STÖRRE UPPLAGA: +50 000 EX! TOPPBETYG FÖR LIVE LIFE I SENASTE SKOP-UNDERSÖKNINGEN:
Introduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Detta dokument beskriver vilka regler som gäller för lagspecifika hemsidor använda av Ackers lag.
Ackers WWW-Policy I samband med Åkersberga IBF:s (Ackers ) öppnande av sin hemsida på Internet uppstår behovet av regler och riktlinjer för publicering av hemsidor för de olika lagen på Internet. Detta
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.
Fröknegårdskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Cederfjäll Tonny, Hedin Håkan, Sandgren Bo, Svensson Fredrik Kulturmöten Det var vi som gjorde det. Inledning Hösten 1999 började 54 nya årskurs 6-
Pedagogiska tips Boksamtal
Pedagogiska tips Boksamtal 1 Vi är medvetna om att det skulle behövas lärarhandledningar till många fler böcker än vad vi mäktar med att göra. Därför har vi sammanställt en del bokfrågor som vi själva
Information till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
kraftsamling@mdh möter personalsektionen
2011-09-29 kraftsamling@mdh möter personalsektionen 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter från ledningen: Tola Jonsson,
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Repetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra
Jämförelse länder - Seminarium
Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är
Från min. klass INGER BJÖRNELOO
Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur
Bedömningsstöd. Historia 4-6. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 4-6 Elevhäfte UPPGIFT I HISTORIA ÅRSKURS 6 Framställningar av historien En statsminister, en statlig myndighet och en elev på högstadiet berättar om Sveriges historia Den svenska
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION 1 ETT VARMT TACK TILL ALLA SOM BESVARADE ENKÄTEN. MED ER HJÄLP HAR VI FÅTT VÄRDEFULL KUNSKAP OM HUR BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN MÅR. VILL DU VETA MER OM RAPPORTEN