Nuläge och framtidsscenarier av renovering av byggnadsbeståndet en analys i HEFTIG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nuläge och framtidsscenarier av renovering av byggnadsbeståndet en analys i HEFTIG"

Transkript

1 Nuläge och framtidsscenarier av renovering av byggnadsbeståndet en analys i HEFTIG Underlag till Boverkets och Energimyndighetens långsiktiga renoveringsstrategi Åsa Wahlström och Karin Glader 17 december 2019 CIT Energy Management AB energy-management.se

2 Förord Föreliggande rapport avser att ge ett underlag till Energimyndighetens och Boverkets regeringsuppdrag om en långsiktig nationell strategi för energieffektiv renovering av befintliga byggnader. I rapporten redovisas referensscenarier, så kallade ögonblicksbilder av hur fastighetsägare agerar i dagsläget och hur renovering kommer att ske fram till 2050 baserat på att inget annat händer som påverkar detta agerande. Därefter redovisas scenarier som visar den tekniska potentialen, baserat på ekonomiska rimliga grunder, om alla fastighetsägare skulle realisera omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle. De byggnadskategorier som simulerats i detta projekt är flerbostadshus, skolor och kontor. Renoveringsscenarierna baseras huvudsakligen på intervjuer med fastighetsägare och de har simulerats och illustrerats i analysprogrammet HEFTIG. HEFTIG (Husens EnergiFramTid I Genomlysning) är en programvara med bebyggelsedata som kan användas för att simulera hur stor påverkan olika energiåtgärder får på den svenska bebyggelsens totala energianvändning. HEFTIG är en programvara som utvecklats tillsammans av CIT Energy Management, Profu och WSP Sverige AB på uppdrag av Energimyndigheten. Programvarans syfte är att användas för att simulera hur stor påverkan olika energieffektiviseringsåtgärder får på den svenska bebyggelsens totala energianvändning. Projektet har genomförts under perioden juli 2019 till oktober 2019 i sin helhet av CIT Energy Management. Åsa Wahlström har varit projektledare, Karin Glader har genomfört simuleringar i HEFTIG och intervjuer har genomförts av Karin Glader, Maria Haegermark och Victoria Edenhofer. Beskrivning av totalmetodiken har genomförts av Per-Erik Nilsson, sammanställning av projekt genomförda enligt totalmetodiken av Helena Lantz och analys av olika åtgärders påverkan på inomhusmiljön har genomförts av Lars Ekberg. Hela arbetet har haft stöd av beställaren Energimyndigheten där Anna Pettersson och Veronica Eade varit huvudansvariga samt Boverket som representerats av främst Linda Lagnerö. Göteborg december 2019 Åsa Wahlström CIT Energy Management CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 1

3 Sammanfattning Bebyggelsen svarar för en betydande del av energianvändningen, och om Sverige ska klara sina långsiktiga hållbarhetsmål behöver särskilt vår befintliga bebyggelse energieffektiviseras. För att påskynda omställningen mot en energieffektiv bebyggelse kan ytterligare styrmedel behövas. För att utforma dessa behövs både god kännedom om hur utvecklingen sker idag med de styrmedel och andra påverkansfaktorer som redan finns i samhället och god kännedom om vilken ekonomiskt rimlig teknisk potential som finns för energieffektivisering. Den här rapporten avser att ge ett underlag till Energimyndighetens och Boverkets regeringsuppdrag att ta fram en nationell strategi för energieffektiviserande renovering av befintliga byggnader. En intervjustudie har genomförts med fastighetsägare för att identifiera hur de agerar i dagsläget när det gäller energieffektiv renovering, och hur de sannolikt kommer att agera när det gäller energieffektivisering under de närmaste åren. Antalet intervjuer har varit begränsat, och särskild vikt har därför lagts på att välja rätt bolag att intervjua för att både få så stor representation av andelen area som möjligt inom varje byggnadskategori och så stor geografisk täckning som möjligt. Intervjustudien är en uppföljning av en mer omfattande intervjustudie som genomfördes De byggnadskategorier som har analyserats i projektet är flerbostadshus, skolor och kontor med både offentliga och privata ägare. Inför genomförandet av intervjuerna har fyra olika nivåer på renovering definierats. Dessa har använts för att fastighetsägarna ska kunna besvara frågan om hur långt en energieffektivisering sker vid renovering. För varje nivå har olika representativa energieffektiviseringsåtgärder paketerats så att de ska motsvara respektive nivå av energieffektivisering. De fyra nivåer som definierats är: Löpande underhåll: som står för daglig drift och underhåll och ger 4 procent energieffektivisering. Nivå 1: som motsvarar underhåll/lätt renovering med cirka 15 procent energieffektivisering. Nivå 2: som står för standardförbättring med cirka 30 procent energieffektivisering. Nivå 3: som representerar en totalrenovering med en energieffektivisering på minst cirka 50 procent för flerbostadshus och skolor och 40 procent för kontor. Intervjuresultatet har använts för att beskriva ett sannolikt scenario över hur hela sektorn agerar, och detta har använts för att simulera och illustrera olika renoveringsscenarier i analysprogrammet HEFTIG. Tre scenarier från 2020 till 2050 illustreras grafiskt med hjälp av HEFTIG: CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 2

4 Referensscenario, en så kallad ögonblicksbild av hur långt det är sannolikt att en energieffektivisering sker med de förhållanden och den syn på renovering som råder bland fastighetsägarna idag Energieffektiv renovering, ett fall som visar den tekniska potentialen, baserat på ekonomiska rimliga grunder, om alla fastighetsägare skulle realisera omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle Omfattande renovering, ett scenario där totalrenovering genomförs vid varje renoveringstillfälle, vilket medför en utökad tekniska potential för energieffektivisering, baserat på ekonomiska rimliga grunder. Resultatet från intervjuerna visar att energieffektivisering i sig inte är en drivkraft för att en renovering ska bli av. De visar också att de möjligheter som finns för energieffektivisering i samband med renovering nyttjas i mycket låg grad i dagsläget, och att den energieffektivisering som sker ligger långt ifrån den tekniska potentialen. Den energieffektivisering som sker avser främst åtgärder som minskar behovet av energi för uppvärmning, och det är svårt att effektivisera elanvändningen. I stort sett alla intervjuade planerar att bygga nya byggnader de närmaste åren. Oavsett byggnadskategori anser flera av de intervjuade 2019 att det inte konkurrerar med renovering eftersom det är olika budgetposter. Vid intervjuerna genomförda 2016 tog nyproduktion alla resurser vilket kunde innebära att renovering genomfördes i mindre omfattning. Renovering av bostäder sker främst på grund av underhållsbehov och höga underhållskostnader. Skolor och kontor renoveras främst på grund av verksamhetens förändrade behov och behov av att förbättra inomhusmiljö (främst ventilationen). Planering av renovering av bostäder beror till stor grad av möjlighet till evakuering, för skolor är det verksamhetens behov och möjlighet till evakuering och för kontor sker renovering främst i samband med hyresgästanpassning. Miljöcertifiering har varit en stark drivkraft för nyproduktion men börjar nu bli intressant vid renovering. De intervjuade har någon form av energimål som de flesta kommer att uppnå. Flera av fastighetsbolagen ska arbeta fram nya mål inom de närmaste åren. Målen uttrycks mer och mer i form av klimatpåverkan och påverkas mer och mer av lokala eller regionala hållbarhetsmål. En tendens som framträder vid intervjuerna 2019 är att mer och mer fokus läggs på effekteffektivisering parallellt med energieffektiviseringen. Vid intervjuerna 2016 upplevde både offentliga som privata kontorsägare att det rådde brist på kompetent arbetskraft på marknaden. Vid intervjuerna genomförda 2019 upplever de privata fastighetsbolagen att det inte råder någon brist på byggresurser medan offentliga bolag fortfarande anser att resursbristen är kostnadsdrivande. De tre scenarierna visar att potentialen för energieffektivisering i samband med renovering är betydande men att de möjligheter som finns för energieffektivisering i samband med renovering nyttjas i relativt låg grad. De byggnader som redan CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 3

5 genomgått en renovering kommer inte att göra det igen inom en nära framtid och därav behöver alla kommande renoveringar att ske enligt de högre energieffektiviseringsnivåerna om den fulla energieffektiviseringspotentialen ska realiseras. Olika byggnadskategoriers normalårskorrigerade specifika energianvändning (inklusive hushållsel och verksamhetsel) år 2016 och år 2050 och andel energibesparing för de tre scenarierna. Total energianvändning 2016 (kwh/m 2 ) Referensscenario Total energianvändning 2050 (kwh/m 2 ) Energieffektiv renovering Total energianvändning 2050 (kwh/m 2 ) Omfattande renovering Total energianvändning 2050 (kwh/m 2 ) Flerbostadshus (15 %) 119 (26 %) 100 (38 %) Kontor (10 %) 177 (21 %) 163 (27 %) Skolor (13 %) 164 (24 %) 135 (37 %) CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 4

6 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Innehåll 5 1 Introduktion 7 2 Genomförande Urval för intervjuer Urval för intervjuer Genomförande av intervjuer Nivå på energieffektivisering vid renovering 15 3 Förutsättningar för simuleringar i HEFTIG Grundförutsättningar Redan renoverad area och nyproduktion Renoveringstakt av flerbostadshus, offentliga kontor och skolor Grundläggande utrullningstakt för renovering av privatägda kontor och universitetslokaler Flerbostadshus Resultat från intervjuerna Utrullningstakt av energieffektivisering för de olika scenarierna Investeringskostnader och energibesparing Skolor Resultat från intervjuerna Utrullningstakt av energieffektivisering för de olika scenarierna Investeringskostnader och energibesparing Kontor Resultat från intervjuerna Utrullningstakt av energieffektivisering för de olika scenar ierna Investeringskostnader och energibesparing 35 4 Resultat från simuleringar i HEFTIG Flerbostadshus Nulägesbeskrivning Framtida köpt energi efter renovering Resultat i grafer Skolor Nulägesbeskrivning Framtida köpt energi efter renovering Resultat i grafer Kontor Nulägesbeskrivning CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 5

7 4.3.2 Framtida köpt energi efter renovering Resultat i grafer Jämförelse av identifierade utmaningar för energieffektiv renovering Beskrivning av totalmetodiken Resultat från projekt genomförda med totalmetodiken Påverkan på inomhusmiljö för olika åtgärder 60 Bilaga A Intervjumall 63 Bilaga B Paketerade åtgärder för de olika renoveringsnivåerna i skolor och kontor 66 Bilaga C Utrullningstakt för flerbostadshus 67 Bilaga D Utrullningstakt för skolor 69 Bilaga E Utrullningstakt för kontor 71 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 6

8 1 Introduktion Bebyggelsen svarar för en betydande del av energianvändningen, och om Sverige ska klara sina långsiktiga hållbarhetsmål behöver särskilt vår befintliga bebyggelse, både lokaler och bostäder, energieffektiviseras så långt som det är ekonomiskt rimligt. För att klara de samhälleliga målen kan styrmedel behöva sättas in som stöd för att påskynda omställningen mot en energieffektiv befintlig bebyggelse. För att utforma dessa styrmedel behövs både god kännedom om hur utvecklingen sker idag med de styrmedel och andra påverkansfaktorer som redan finns i samhället och god kännedom om vilken ekonomiskt rimlig teknisk potential som finns för energieffektivisering. Föreliggande rapport avser att ge ett underlag till Energimyndighetens och Boverkets regeringsuppdrag om en långsiktig nationell strategi för energieffektiv renovering av befintliga byggnader. En intervjustudie har genomförts med fastighetsägare för att identifiera hur de agerar i dag när det gäller energieffektiv renovering och hur de sannolikt kommer att agera när det gäller energieffektivisering under de närmast kommande åren. Sker energieffektiviseringsåtgärder i befintligt bestånd systematiskt eller enbart vid enstaka renoveringar? Vad kan påverka olika typer av fastighetsägare att öka ambitionerna en eller flera energieffektiviseringsnivåer? Vilka hinder upplever fastighetsägare, och hur kan dessa hinder överbryggas? Intervjustudien är en uppföljning av en mer omfattande intervjustudie som genomfördes I föreliggande studie har intervjuer genomförts främst med samma lokalfastighetsägare som i studien Intervjuresultaten har sedan använts för att simulera och illustrera utfallet av olika energieffektiviseringsnivåer i analysprogrammet HEFTIG. På så sätt beskrivs en ögonblicksbild av hur långt det är sannolikt att en energieffektivisering sker vid de förhållanden som råder idag. Denna bild kan jämföras med den tekniska potential som finns om alla fastighetsägare skulle realisera en omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle. HEFTIG (Husens EnergiFramTid I Genomlysning) är en programvara med bebyggelsedata som kan användas för att simulera hur stor påverkan olika energiåtgärder får på den svenska bebyggelsens totala energianvändning. Programvarans syfte är att användas för att simulera hur stor påverkan olika energieffektiviseringsåtgärder får på den svenska bebyggelsens totala energianvändning. HEFTIG uppdaterades i maj 2019 med ny statistik av energianvändning i byggnadsbeståndet. Det senaste statistikåret är 2016 och först genomfördes en nulägesbeskrivning genom att beskriva vilken renovering som skett 1 Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus, skolor och kontor - En intervjustudie och analys i HEFTIG; Åsa Wahlström, Agneta Persson, Karin Glader, Katarina Westerbjörk och Anders Göransson, CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 7

9 från 2016 till Därefter har tre scenarier från 2020 till 2050 simulerats och illustreras grafiskt med hjälp av HEFTIG: Referensscenario, en så kallad ögonblicksbild av hur långt det är sannolikt att en energieffektivisering sker med de förhållanden och den syn på renovering som råder bland fastighetsägarna idag Energieffektiv renovering, ett fall som visar den tekniska potentialen, baserat på ekonomiska rimliga grunder, om alla fastighetsägare skulle realisera omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle Omfattande renovering, ett scenario där totalrenovering genomförs vid varje renoveringstillfälle, vilket medför en utökad tekniska potential för energieffektivisering, baserat på ekonomiska rimliga grunder. De byggnadskategorier som simulerats i detta projekt är flerbostadshus, skolor och kontor. I uppdraget ingick också att ge en beskrivning av den så kallade totalmetodiken som utvecklats inom Belok. Detta för att visa på en metod som stimulerar kostnadseffektiv totalrenovering av byggnader, inbegripet totalrenoveringar som utförs etappvis. Vidare ingick att genomföra en analys av hur åtgärder som ingår i undersökta åtgärdspaketen kan påverka luftkvaliteten och andra innemiljöparametrar i positiv eller negativ bemärkelse. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 8

10 2 Genomförande Projektet syftar till att uppdatera det underlag som togs fram För att få en ny ögonblicksbild av nuläge 2019 har nya intervjuer genomförts främst med samma lokalfastighetsägare som i studien För flerbostadshus har dels information insamlats i samband med intervjuerna av de lokalfastighetsägare som också har bostäder och dels har information hämtats från nyligen publicerade utredningar angående flerbostadshus. Arbetet genomfördes under totalt fyra månader, under perioden juli 2019 till och med oktober Arbetet har genomförts i följande steg: Uppdatering och komplettering av frågebank och rimliga renoveringspaket för intervjuerna. Uppdatering av kontaktuppgifter för uppföljningsintervjuer samt komplettering med nya bolag. Genomförande av nya intervjuer. Insamling av information från andra studier angående flerbostadshus. Fastställande av renoveringstakt och andel renoverat. Analys av intervjuer och framtagning av andel som olika renoveringspaket kommer att genomföras i förhållande till total renoveringstakt. Analys i HEFTIG av tre olika scenarier; referensscenario, energieffektiv renovering och omfattande renovering. Redovisning av resultat och diskussion. Under hela arbetet har resultat från intervjustudien genomförd 2016 varit en grund för fortsatt analysrabete. 2.1 Urval för intervjuer 2016 Intervjuerna som genomfördes 2016 syftade till att ge ett så stort underlag som möjligt för flerbostadshus, skolor och kontor i Sverige. Kontor och skolor representerar tillsammans nära hälften av Sveriges hela lokalarea 1 enligt figur 1, och fastighetsägarna i dessa kategorier bedömdes agera någorlunda lika sinsemellan. 2 Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus, skolor och kontor - En intervjustudie och analys i HEFTIG; CIT Energy Management, WSP och Profu, 2017 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 9

11 Figur 1: Fördelning av lokaler på olika byggnadskategorier Därefter gjordes ett urval för intervjuver baserat på fördelning mellan olika ägarformer inom de utvalda kategorierna: Flerbostadshus, kontor och skolor. Fördelning hämtades från Energimyndighetens statistik 3 och fördelningen ses i figurerna 2, 3 och 4. Figur 2: Fördelning av olika ägarformer för flerbostadshus Figur 3: Fördelning av olika ägarformer för skolor. *Kategorin Aktiebolag innefattar även statliga och kommunala aktiebolag. 3 Energimyndighetens årliga energiundersökning, version 2014 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 10

12 Figur 4: Fördelning av olika ägarformer för kontor och förvaltning. *Kategorin Aktiebolag innefattar även statliga och kommunala aktiebolag. Information hämtades också från en enkätstudie (den så kallad Renoveringsbarometern 2015) 4 i vilken 76 av Sveriges bostadsägare svarat på frågor om renovering. Majoriteten av svaren i den studien kom från allmännyttiga bolag. Information hämtades också från en intervjustudie med allmänyttiga bolag angående nyproduktion 5. För att få en representativ bild av hur mycket som renoveras i Sverige valdes främst stora bolag ut. Skälet till detta är att de representerar en stor andel av den totala arean. Men även några mindre bolag valdes ut eftersom de mindre bolagen tillsammans representerar en stor yta. Bolagen valdes också ut efter att ge en god spridning geografiskt i Sverige. I tabell 2 visas de utvalda bolagen och i tabell 3 och figur 5 visas täckningen av yta och spridning i Sverige. 4 Renoveringsbarometern: Bygg och Teknik nr och 5 Thomas Sundén, Åsa Wahlström, Rickard Nygren, Torbjörn Kumlin, Josefin Florell, Gabriella Castegren, Jonas Högset och Björn Berggren. Beslutsunderlag för lågenergihus inom allmännyttan, en rapport från Sustainable Innovation, april, CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 11

13 Tabell 1: Intervjuade bolag 2016 samt typer av fastigheter Bolag Akademiska Hus Bostaden - Umeå Göteborg Stad Lokalförvaltningen HSB - Göteborg Lokalförsörjningsförvaltningen - Borås Lundqvist Byggförvaltning AB - Trollhättan MKB Malmö Norrporten - Sundsvall (nu en del av Castellum) Riksbyggen SISAB (Skolor i Stockholm AB) Skandia Fastigheter AB Stena Fastigheter Umeå Fastighet Vasakronan Göteborg Vöfab (Växjö fastighetsförvaltning AB) Wallenstam Typ av fastigheter Universitetslokaler (skolor) Flerbostadshus Skolor Flerbostadshus Skolor och Kontor Flerbostadshus Flerbostadshus Kontor Flerbostadshus Skolor Flerbostadshus och kontor Flerbostadshus och kontor Skolor och Kontor Kontor Skolor och Kontor Flerbostadshus och kontor Tabell 2: De intervjuade bolagens fastighetsbestånd jämfört med Sveriges fastighetsbestånd Area totalt i Sverige: m 2 Area intervjuade bolag: m 2 Andel av total area för de intervjuade bolagen: % Bostadsbolag* % Kontorsägare % Skolor** % *Täckning exklusive renoveringsbarometern **Inkluderar Universitet CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 12

14 Figur 5: Spridning i Sverige Grön markörer visar de orter där bolagen har sina huvudkontor och de blå stjärnorna visa vad olika regionkontor finns. Bild från Google maps. För att säkerställa att intervjupersonerna kan svara på frågorna intervjuades personer i ledande positioner, projektchefer/projektledare, miljöchefer, drift-, fastighets- och energichefer samt bolagsledning. 2.2 Urval för intervjuer 2019 I föreliggande studie avsågs att största möjliga utsträckning intervjua samma lokalfastighetsägare som intervjuades 2016 och därav intervjuades bolag enligt tabell 3. Tabell 3: Intervjuade bolag och dess huvudort samt typer av fastigheter Bolag Akademiska Hus Göteborg Stad Lokalförvaltningen Castellum SISAB (Skolor i Stockholm AB) Skandia Fastigheter AB Stena Fastigheter Umeå Fastighet Vasakronan Göteborg Wallenstam Typ av fastigheter Universitetslokaler (skolor) Skolor Kontor Skolor Flerbostadshus och kontor Flerbostadshus och kontor Skolor och Kontor Kontor Flerbostadshus och kontor CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 13

15 För de fastighetsägare som också förvaltar bostäder ställdes också frågor angående dessa. I övrigt uppdaterades information om flerbostadshus via en litteraturstudie. Denna rapport är som tidigare sagts en uppföljning av en mer omfattande intervjustudie som genomfördes Ett viktigt underlag för flerbostadshus i arbetet då var den så kallad Renoveringsbarometern som lanserades I den litteraturstudie som nu genomförts för underlag till årets simuleringar kan konstateras att få nya studeir har släppts sedan 2016 och de som har kommit använder till stor del samma dataunderlag som fanns då. Ny information har främst hämtats från följande rapporter. Forskningsrapport 1: Det senaste decenniets utveckling av energiprestanda, energiklass och renovering; Jenny von Platten, Mikael Mangold RISE (2019) Forskningsrapport 2: Renoverings- och energieffektiviseringsscenarier; Mikael Mangold, Claes Sandels, Tim Johansson, RISE (2019) Hållbara strategier för renovering av bostäder; Riham Mustafa & Sanae Massioui Sehmi, exjobb KTH (2017) Metoder för omställning av urbana byggnadsbestånd Magnus Österbring et al., E2B2 (2018) Prioritizing deep renovation for housing portfolios; Magnus Österbring et al., Chalmers Tekniska Högskola (2019) Renovating the housing stock built before 1945; Paula Femenias, Liane Thuvander et al., Chalmers Tekniska Högskola (2019) 2.3 Genomförande av intervjuer Den frågemall som utvecklades 2016 har uppdaterats för att fortsatt identifiera hur fastighetsägare tänker vid renovering och hur långt det är sannolikt att en energieffektivisering sker med de förhållanden som råder idag Frågemallen finns i sin helhet i bilaga A. Utgående från frågemall genomfördes intervjuer där minst två personer från projektgruppen medverkade. Några av intervjuerna har skett med samma personer som 2016 medan det i andra fall har varit nya personer som intervjuats. Intervjuerna har tagit 1-1½- timmar, och samtliga intervjuer genomfördes under augusti och september Vid intervjuerna har projektgruppens representanter tydligt förmedlat 6 Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus, skolor och kontor - En intervjustudie och analys i HEFTIG; Åsa Wahlström, Agneta Persson, Karin Glader, Katarina Westerbjörk och Anders Göransson, Renoveringsbarometern: Bygg och Teknik nr och CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 14

16 att resultatet kommer att redovisas med anonymitet i den inkomna informationen, men att vilka företag som intervjuats kommer att redovisas. 2.4 Nivå på energieffektivisering vid renovering Vid genomförande av intervjuer och simuleringar i HEFTIG har fyra nivåer av renovering definierats. Dessa nivåer är: Löpande underhåll: som står för daglig drift och underhåll och ger 4 procent energieffektivisering. Nivå 1: som motsvarar underhåll/lätt renovering med cirka 15 procent energieffektivisering. Nivå 2: som står för standardförbättring med cirka 30 procent energieffektivisering. Nivå 3: som representerar en totalrenovering med en energieffektivisering på minst 50 procent för flerbostadshus och skolor och 40 procent för kontor. Varje nivå av renovering representerar olika paket av energieffektiviseringsåtgärder. De presenterade åtgärdspaketen baseras på underlag som har tagits fram i en tidigare HEFTIG studie 8, där åtgärder för flerbostadshus baseras på en litteraturstudie och genomförda så kallade Rekorderliga Renoveringsprojekt 9 medan åtgärder i skolor och kontor baseras på tidigare genomförda projekt som utförts enligt den så kallade totaltmetodiken 10. Nedan följer åtgärdspaketen för flerbostadshus, medan renoveringspaket för skolor och kontor redovisas i Bilaga B. Renoveringspaketen innehöll även åtgärder utan energipåverkan vilka inte redovisas i denna rapport. 8 Åsa Wahlström, Agneta Persson, Karin Glader, Katarina Westerbjörk och Anders Göransson, Fallstudier till HEFTIG, rapport till Energimyndigheten, juni, CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 15

17 Tabell 4. Paketerade åtgärder för olika energieffektiviseringsnivåer vid renovering i flerbostadshus Löpande underhåll Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Målning + tätning fönster/dörrar Ja Ja Ja - Fönsterbyte, U< Ja Vindsisolering, 300 mm lösull - - Ja Ja Fasadisolering 100 mm Ja Nya entré-/källardörrar - - Ja Ja Byte till lågenergilampor Ja Ja - - Närvarostyrd LED - - Ja Ja Nya fläktar Ja Ja - - Byte termostater/ventiler - Ja Ja Ja Injustera värme Ja Ja Ja Ja FVP 3,0 - - Ja - FTX η85 % Ja Injustera ventilationssystem Ja Ja Ja Ja Snålspolande armaturer - Ja Ja Ja Energieffektiv tvättstuga - Ja Ja Ja IMD VV Ja Avlopps-VVX Ja Summa energibesparing: 4 % 10 % 30 % 50 % CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 16

18 3 Förutsättningar för simuleringar i HEFTIG Nedan beskrivs förutsättningar som antagits för scenarier som simuleras och illustreras med programmet HEFTIG. 3.1 Grundförutsättningar Redan renoverad area och nyproduktion Scenarierna utgår från att en viss andel av den totala bebyggelsen redan är renoverad, och att de renoverade byggnaderna inte är aktuella för renovering på nytt före år Den andel som redan har renoverats har uppskattats med hjälp av fastighetstaxeringsregistret (år 2014) enligt följande kriterier: Alla byggnader som har renoverats till en investeringskostnad motsvarande 70 procent av nybyggnadspris 75 procent av de byggnader som renoverats till en investeringskostnad motsvarande procent av nyproduktionspris 25 procent av de byggnader som renoverats till en investeringskostnad motsvarande 1-19 procent av nyproduktionspris. Värdena har sedans justerats till år 2016 med en renoveringstakt på 2,3 % från 2014 till Uppgifterna gäller för bostäder, men har antagits att gälla även för skolor och kontor. Andelen antagen renoverad area 2016 i varje åldersintervall presenteras i tabell 5 tillsammans med andelen redan renoverad area 2019 baserat på antaganden i avsnitt För flerbostadshus innebär det att ca 19 % av den totala flerbostadshusarean är renoverad Tabell 5. Andel redan renoverad area av den totala arean Byggår Andel redan renoverad area 2016 (%) Andel redan renoverad area 2019 (%) Före ,3 20, ,3 20, ,2 33, ,5 23, ,9 1, ,9 1, ,9 1,9 Efter ,9 1,9 11 Forskningsrapport 1: Det senaste decenniets utveckling av energiprestanda, energiklass och renovering, Jenny von Platten, Mikael Mangold, CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 17

19 Endast befintliga byggnader beaktas i detta projekt, därmed ingår inte de byggnader som uppförts efter år Renoveringstakt av flerbostadshus, offentliga kontor och skolor Följande renoveringstakt har antagits från och med Byggnader från 1950-talet antas renoveras under den kommande 20-årsperioden. Byggnader från miljonprogrammet ( ) antas renoveras under den kommande 10-årsperioden och övriga byggnader antas ha en renoveringscykel på 40 år. Det medför att byggnader uppförda 1981 eller senare antas börja renoveras först efter år Andel area av total area som årligen renoveras presenteras i tabell 6. Baserat på information från intervjuerna genomförda 2019 har en lägre renoveringstakt antagits under perioden 2016 till De uteblivna renoveringarna antas dock ske inom antagna perioder ovan. Baserat på information från intervjuerna har det även antagits att offentliga kontor renoverar i samma takt som flerbostadshus och skolor. Tabell 6. Andel av total area av flerbostadshus, offentliga kontor och skolor som årligen renoveras Byggår % % Efter 2019* Före ,5 2, ,5 3, ,7 7, , , ,5 Efter ,5 *Årligen renoverad andel fram tills att all yta har renoverats. Startår för renoveringen för hus byggda efter 1980 påbörjas efter 40 år Grundläggande utrullningstakt för renovering av privatägda kontor och universitetslokaler Följande renoveringstakt har antagits från och med Äldre kontorslokaler (byggår tidigare än år 1961) antas renoveras på samma sätt som flerbostadshus från samma tidsperiod. För kontor byggda under perioden antas tio procent av arean renoveras per år, medan andelen avtar något för kontor byggda under perioden Nyare kontor antas renoveras först efter det att de funnits i 20 år och därefter med 5 procent av arean per år. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 18

20 Baserat på information från intervjuerna genomförda 2019 har en lägre renoveringstakt antagits under perioden 2016 till De uteblivna renoveringarna antas dock ske inom antagna perioder ovan. Universitetslokaler antas renoveras i samma takt som kontorslokaler. Andel area av total area som årligen renoveras presenteras i tabell 7. Tabell 7. Andel av total area av kontor och universitetslokaler som årligen renoveras. Byggår % Före , , , Efter *Årligen renoverad andel fram tills att all yta har renoverats. Startår för renoveringen för hus byggda efter 1980 påbörjas efter 40 år. 3.2 Flerbostadshus Underlaget för simuleringarna av flerbostadshus bygger främst på andra studier. Då många privata bolag äger både lägenheter har ändå tre privata fastighetsägare intervjuats samt att ett av de intervjuade kommunala bolagen även äger lägenheter. I tabell 8 redovisas de intervjuade fastighetsbolagen. Tabell 8. Intervjuade fastighetsbolag Privata fastighetsägare Geografisk täckning Storlek Wallenstam Stockholm, Göteborg lägenheter på m 2 Stena fastigheter Malmö Regionerna Malmö, Göteborg och Stockholm lägenheter i Malmö i Sverige Skandiafastigheter Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala m 2 Offentliga fastighetsägare Umeå Fastighet Geografisk täckning Umeå Storlek Intervjuerna från 2016 visar att kommunala bolag, privata bolag och bostadsrättsföreningar agerar på olika sätt, där bostadsrättsföreningarna skiljer sig CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 19

21 markant. Bostadsrättföreningar är en väldigt heterogen grupp fastighetsägare, med olika förutsättningar och ambitioner och dessa har inte ingått i intervjuerna genomförda Information om renovering i bostadsrätter har hämtats från en parallel studie 12. De fastighetsbolag som ingår i intervjuerna 2019 är urvalda för att representera lokaler men eftersom de också förvaltar bostäder ställdes även frågor angående dessa. Nedan redovisas därav resultatet främst för privata fastighetsbolag. För fullständigt intervjuresultat hänvisas till studien Resultat från intervjuerna Om nyproduktion och prioritering jämfört med renovering De flesta av de intervjuade kommer fortsatt att ha en hög takt av att bygga nya flerbostadshus. De privata fastighetsbolagen ser ingen risk i att äldre bostäder inte skulle kunna renoveras på bekostnad av att alla medel satsas på nyproduktion eftersom de är olika budgetposter och ibland olika bolag. Renovering och nyproduktion ställs inte mot varandra. Den offentliga fastighetsägaren har samma budget för både nyproduktion och renovering men vet inte i förväg hur fördelningen kommer att bli. För att öka hyresintäkterna kan det vara intressant att bygga extra våningar på befintliga byggnader, eller att lokaler byggs om till lägenheter om det är bra lägen. Då tillkommer fler hyresgäster och hyresnivån kan ökas till samma nivå som vid nyproduktion, förutsatt att hela byggnaden uppgraderas. Brist på kompetens och byggresurser Vid intervjuerna 2016 upplevde både de privata och de offentliga fastighetsägarna brist på kompetent arbetskraft på marknaden. Detta har förändrats vid intervjuerna 2019 där de privata inte längre upplever någon brist på byggresurser. Det offentliga fastighetsbolaget uppger dock att det fortsatt råder brist på resurser vilket driver till ökade kostnader. Kartläggning av renoveringsbehov Samtliga intervjuade har gjort någon typ av kartläggning av renoveringsbehov. De styrs i hög grad av underhållsplaner och renoveringsbehov när de väljer vilka byggnader som ska renoveras. Mycket styrs av hur det passar in tidsmässigt eftersom det är besvärligt att hitta alternativt boende och det behöver planeras i mycket god tid. Det offentliga fastighetsbolaget beskriver att dock att de ständigt får omprioritera och omvärdera. Som exempel på bidragande orsaker till att planerade renoveringar inte 12 Forskningsrapport 2: Renoverings- och energieffektiviseringsscenarier; Mikael Mangold, Claes Sandels, Tim Johansson, RISE, Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus, skolor och kontor - En intervjustudie och analys i HEFTIG; Åsa Wahlström, Agneta Persson, Karin Glader, Katarina Westerbjörk och Anders Göransson, CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 20

22 blir av nämns budget, nya satsningar och akuta behov. I dessa fall har renovering av skolor ofta högre prioritet. De privata fastighetsbolagen nämner att ekonomiska aspekter samt brist på evakueringsmöjligheter är orsaker till att planerade renoveringar inte blir av. Möjligheten att höja hyra påverkar vilken nivå av energieffektivisering som väljs och vilka energiåtgärder som inkluderas. Energiåtgärder är sällan hyresgrundande. Drivkrafter för renovering Drivkraften bakom renovering styrs främst av behov av underhåll och höga underhållskostnader där energikostnader ingår. Energimålen beskrivs som en drivkraft som används för att få till energieffektivisering i samband med en renovering. Akuta åtgärder försöker bolagen i största mån undvika. Om de inträffar kan ibland ett planerat underhåll genomföras samtidigt men det har oftast ingen påverkan på underhålls- eller renoveringsplanen. Energi- och miljömål Det offentliga fastighetsbolaget har tydliga energimål och energieffektivisering prioriteras. De privata fastighetsägarna har energimål men de är uttryckta på lite olika sätt. Ett av fastighetsbolagen har energimålet uttryckt i reduktion av koldioxidutsläpp och att hela tiden jobba medvetet med miljöfrågorna. De privata fastighetsbolagen betonar att det krävs stora investeringar för att nå målen. Ett av fastighetsbolagen har nått målen med stora investeringar medan ett av bolagen behöver investera mer för att nå målen. Vid intervjustudien 2016 framkom att fastighetsbolagen hade betydligt lägre fokus på miljömål jämfört med energimål och någon saknade helt miljömål. Vid intervjuerna 2019 har alla någon form av specificerad miljöpolicy. Två av bolagen arbetar aktivt med både miljöcertifiering av byggnader (Miljöbyggnad, BREEAM, GreenBuilding), särskilt vid nyproduktion. Men certifiering av befintliga byggnader börjar också bli intressant. Ett av bolagen har miljömål att övergå till mer förnybar energi, minska miljöpåverkan genom reducering av energianvändning och koldioxidutsläpp, förbättra möjlighet till laddning av elfordon, källsortering, bilpooler samt cykelfrämjande insatser. Samtliga intervjuade beskriver att interna miljömål är viktiga i beslutsprocessen för renovering. Ett fastighetsbolag nämner att de har egen vindkraft som de erbjuder sina hyresgäster. Ett annat har ursprungsmärkt el i alla fastigheter samt fossilfri fjärrvärme i Malmö. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 21

23 Flera av de intervjuade bolagsrepresentanterna av samtliga ägarkategorier uppger att de arbetar efter miljö- och energiledningssystem. Strategiska beslut De intervjuade bolagen har inga strategiska beslut att följa när det gäller renovering. Renoveringar sker huvudsakligen efter underhållsplaner och de tekniska förutsättningarna där de betar av ett område i taget och försöker göra så mycket som möjligt med åtgärder som kan samordnas. Lägenheter renoveras främst när de blir tomma och om större renoveringar ska genomföras krävs år av planering för att hitta alternativt boende vid evakuering. Organisation Samtliga intervjuade fastighetsbolag har intern driftorganisation. Vid renovering använder sig de intervjuade fastighetsbolagen främst av totalentreprenad men att alla entreprenadformer förekommer. Kalkylmetoder De intervjuade fastighetsbolagen använder främst avkastningsmetoder eller livscykelkostnad. Tidsperioden för ekonomiska kalkyler är ofta teknisk livslängd och flera av bolagen tar hänsyn till energiprisändringar i sina kalkyler. Det nämns också att pris på effekt kommer att få större betydelse framöver. Andra aspekter som påverkar beslutet Andra aspekter som påverkar de intervjuade bolagen är främst förbättrad inomhusmiljö och höjd standard som kan ge hyreshöjning. Några av de privata fastighetsägarna beaktar att minskade driftkostnader påverkar fastighetsvärdet. Övriga kommentarer En av de intervjuade nämner att kommande krav på installation av individuell mätning och debitering av värme enligt det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda riskerar att ta betydande resurser för energieffektiviseringsåtgärder. Intervjusvar om hur renovering sker enligt de olika nivåerna av energieffektivisering vid renovering och om investeringskostnader redovisas i kapitel och Utrullningstakt av energieffektivisering för de olika scenarierna I tabell 9 visas hur stor andel av respektive ägarform som antas renovera enligt de fyra energieffektiviseringsnivåer baserat på bedömningar baserade på intervjuresultaten både 2016 och 2019 samt annan litteratur som tillkommit sedan Jämfört med intervjustudien 2016 har renoveringsgraden ökats för bostadsrättsföreningar trots att inga intervjuer genomförts med dem. Detta baseras på en ny studie som genomförts CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 22

24 parallellt och som visar att de når en högre renoveringsgrad 14. En jämförelse av nivån på energieffektivisering vid renovering och merkostnaden för denna enligt nedan med den parallell studien 13 visar att de stämmer överrens med varandra. De olika ägarformerna har viktats samman utifrån areafördelningen. Tabell 9: Andel av den renoverade arean som genomför olika nivåer av energieffektivisering enligt intervjuresultatet inom varje ägarkategori i referensscenariot. Nivå Offentliga Privata Bostadsrätter Totalt Löpande underhåll 10 % 15 % 25 % 18 % Nivå 1 50 % 60 % 54 % 55 % Nivå 2 35 % 24 % 20 % 25 % Nivå 3 5 % 1 % 1 % 2 % Scenario för energieffektiv renovering utgår från att all renovering sker enligt nivå 2. Ett scenario som visar den tekniska potentialen, baserat på ekonomiska rimliga grunder, om alla fastighetsägare skulle realisera omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle. Scenario för omfattande renovering utgår från att all renovering sker enligt nivå 3. Ett scenario där totalrenovering genomförs vid varje renoveringstillfälle, vilket medför en utökad tekniska potential för energieffektivisering, baserat på ekonomiska rimliga grunder. där nivå 3 avser att vara en ekonomiskt rimlig teknisk potential för energieffektivisering. Samtliga utrullningstakter baserade på byggnadsår återfinns i bilaga C Investeringskostnader och energibesparing I tabell 10 redovisas antagna investeringskostnader och energibesparingar för respektive nivå av energieffektivisering vid renovering. 14 Forskningsrapport 2: Renoverings- och energieffektiviseringsscenarier; Mikael Mangold, Claes Sandels, Tim Johansson, RISE, 2019 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 23

25 Tabell 10: Investeringskostnad och energibesparing för olika nivåer av energieffektivisering vid renovering. Ändrat värmebehov (kwh/ m 2 A temp) Ändrat elbehov fastighet (kwh/ m 2 A temp) Investeringskostnad för energiåtgärder (SEK/m 2 A temp) Löpande underhåll Nivå 1 Nivå 2 Nivå ± Paketets livslängd (år) Återinvestering (% av investeringskostnad) De angivna investeringskostnaderna för de olika nivåerna är uppskattade främst från intervjusvar, men också från andra källor. Till exempel är kostnaden för löpande underhåll framräknat med utgångspunkt från årsrapporter från sju slumpmässigt utvalda fastighetsägare, och investeringskostnaderna för Nivå 3 är hämtade från projekt inom Hållbara städer. För investeringskostnaderna för Nivå 1 och Nivå 2 har uppgifter om investeringskostnader från projektet Halvera mera vägts in. Uppgifter om energibesparingarna är hämtade från erfarenheter från bl.a. projekten Halvera mera, Hållbara städer och Stockholms stads färdplan. Energibesparingen för FTX och tilläggsisolering av fasader är nedräknade för att ta hänsyn till att ca 30 procent av byggnaderna beräknas ha bevarandekrav som hindrar att dessa åtgärder genomförs (underlag hämtat från Boverkets BETSI-utredning 15 ). I tabell 11 presenteras de gemensamma värden som har använts för alla ekonomiska beräkningar för flerbostadshus. Tabell 11: Indata till lönsamhetsberäkningarför flerbostadshus. Parameter Värde Startår för beräkningarna 2016 Kalkylränta 3,5 % Elpris Fjärrvärmepris Olja Naturgas Pellets 1,33 SEK/kWh 0,94 SEK/kWh 1,37 SEK/kWh 1,17 SEK/kWh 0,6 SEK/kWh Energiprisökning 0 % 15 Boverket; Teknisk status i den svenska bebyggelsen resultat från projektet BETSI, 2010 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 24

26 3.3 Skolor Som underlag för simuleringen av skolorna genomfördes tre uppföljningsintervjuer med offentliga ägare av skollokaler och en ägare av universitetslokaler. I tabell 12 redovisas de intervjuade fastighetsbolagen. Tabell 12: Intervjuade fastighetsbolag Skolfastighetsägare Geografisk täckning Storlek Göteborg Stad Lokalförvaltningen Göteborgs kommun m 2 SISAB (Skolor i Stockholm AB) Stockholms Stad m 2 Umeå Fastighet Umeå kommun m 2 Universitetsfastighetsägare Geografisk täckning Storlek Akademiska Hus 22 kommuner m Resultat från intervjuerna Intervjuerna visar att kommunala bolag som har skollokaler agerar på ett helt annat sätt än Akademiska Hus som huvudsakligen har universitetslokaler och som mer agerar liknande kontorsbolag. Om nyproduktion och prioritering jämfört med renovering Alla intervjuade skolfastighetsägare har en investeringsbudget för att fortsatt öka antalet elevplatser. I budgeten ingår både nyproduktion och renovering och vilket det i slutändan blir styrs av vilka behov som finns. De intervjuade beskriver att prioritering däremellan inte är helt enkelt. Fler elevplatser är viktigt samtidigt som flera skolor behöver renoveras. De försöker därför att arbeta med underhållsplanering och få den att samverka med om- och tillbyggnad. Det är ett omfattande arbete att bygga om, men det innebär också stora investeringar att bygga nytt. De flesta av de intervjuade skolfastighetsägarna planerar för renovering de närmaste åren, men de ser en svårighet i att definiera vad som är renovering jämfört med löpande underhåll. Extra otydligt blir det när åtgärder i ett paket genomförs under en längre tidsperiod på ca fem till tio år. Akademiska Hus har en ganska stor projektportfölj för nyproduktion och ombyggnad. Merparten är ombyggnad av befintliga hus till nya verksamheter. För både skolor och universitetslokaler är fastighetsägarna beroende av vilken verksamhet (omfattning och typ) som ska bedrivas i lokalerna. Det finns en risk att energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs på grund av att lokalernas verksamhet kan komma att ändras. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 25

27 Brist på kompetens och byggresurser Intervjupersonerna hos skolorna uppger liksom intervjuerna 2016 att det råder brist på byggresurser. De upplever svårigheter i att få svar på anbud med god kompetens till rimliga kostnader. Exempelvis beskrivs att högkonjunkturen inom byggsektorn medfört större konkurrens om entreprenörer vilket lett till kostnadsökningar. Detta är en bidragande orsak till negativa kostnadsavvikelser inom de projekt som beslutats och budgeterats för ett antal år sedan. Vid intervjustudien 2016 framkom också resursbrist i svårigheter att rekrytera kvalificerad personal, men detta nämns inte som ett problem vid intervjuerna Akademiska Hus upplever att det generellt finns tillräckligt med byggresurser men att det kan variera regionalt. Kartläggning av renoveringsbehov De intervjuade skolfastighetsägarna har omfattande renovering varje år och de närmast kommande åren, det rör sig om flera hundra projekt. Dock kan projekten bli färre något år då mycket omfattande renovering genomförs i ett eller flera stora projekt som då tar alla resurser. För att nå målen framöver behöver mer pengar frigörs och öronmärkas för renovering. Samtliga har gjort någon form av plan för renoveringar. Det beskrivs dock att de ständigt får prioritera och oftast omvärdera. Som exempel på bidragande orsaker till att planerade renoveringar inte blir av nämns ändrad budget, nya satsningar, akuta behov och evakueringsmöjligheter. Ibland kan de akuta åtgärderna innebära att de behöver bortprioritera en mer energieffektiv lösning men de arbetar på att förebygga underhåll. Samtliga intervjuade fastighetsbolag har gjort någon typ av kartläggning av sitt renoveringsbehov. Några nämner att statusbedömning och kartläggning uppdateras nu när energideklarationerna ska förnyas. Vid val av vilka byggnader som ska renoveras nämns främst möjligheter till att evakuera därefter kommer hög energianvändning, klagomål från verksamheter och ventilationens status. Fastighetsbolagen försöker få med många åtgärder när man väl gör renovering för att störa verksamheten så få gånger som möjligt. En av de intervjuade nämner att de följer tre prioriteter: 1. byggnaden ska vara säker att vistas i, 2. den ska vara tät och 3. den ska ha effektiva installationer med låg energianvändning, Dock räcker bara budgeten till prioritet 1 och 2 vid renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 26

28 Akademiska Hus representanter uppger att de renoverar 5 till 10 stycken större, totalrenoveringsprojekt per år. Men de uppger att det är svårt med definitionen av vad som ska kallas för renovering. Akademiska Hus har ingen särskild renoveringsprocess, det handlar mer om underhåll. De menar att stora projekt stör kunden mycket, så för deras del är det vanligare med underhållsprojekt, t.ex. styråtgärder, servicesystem, invändigt underhåll. Vad som utförs i en renovering är främst beroende av vilket löpande underhåll som behövs och verksamheternas behov. Om verksamheterna ändras krävs ofta en ombyggnad. Akademiska Hus har en treårig underhållsplan, och har kartlagt alla sina byggnader. Denna kartläggning har använts som underlag till en energiplan. De kommer behöva intensifiera renoveringen på ett eller annat sätt framöver men har i dagsläget inga planer för hur det ska göras. Drivkrafter för renovering Det finns ingen tydlig homogen drivkraft för renoveringsarbetet hos de fastighetsbolag som har intervjuats. I övrigt är drivkrafter för att få till stånd en renovering främst kopplade till verksamhetens behov och tillräcklig lokalyta samt till god inomhusmiljö och arbetsmiljö. Långtidsplanerat underhåll är också en drivkraft till renovering, liksom till viss del låga drift- och energikostnader. Bra innemiljö är en mycket viktig aspekt i skolorna. Energieffektivisering i sig är ingen drivkraft för att en renovering ska bli av men energimålen används som argument för att få till en energieffektivisering i samband med en renovering. Energi- och miljömål Samtliga av de intervjuade fastighetsbolagen med lokaler har specificerade och mätbara energimål, men målen är uttryckta på lite olika sätt. Fastighetsbolagen har specifika energikrav för nyproducerade byggnader och gemensamma energikrav för det befintliga beståndet. De intervjuade skolfastighetsägare 2019 kommer att nå de mål som de satt upp för energieffektivisering. Inom kort behöver nya målsättningar tas fram. Akademiska Hus berömmer att de inte kommer att nå de energimål som ställts för Just nu ligger de bra till men för att nå ända fram kommer det behövas göra mer strategiska projekt och fler projekt. Om energi ska få ett större fokus måste något annat prioriteras ned eller att resurser för energirenovering ökas. Samtliga intervjuade fastighetsbolag upplever att energi är prioriterat i deras organisationer men de har också någon form av miljömål. Miljömålen är viktiga i beslutsprocessen vid renovering och nybyggnad eftersom de styr valen av material, system och komponenter. Några av de intervjuade företagsrepresentanterna utrycker det i termerna av att en andel av byggnaderna ska certifieras med till exempel Miljöbyggnad silver vid nyproduktion. Akademiska Hus påpekar att miljöfrågan bli allt viktigare och nu börjar krav på klimatneutralitet komma in. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 27

29 De intervjuade bolagsrepresentanterna uppger att de arbetar efter miljö- och energiledningssystem, men endast ett av de intervjuade bolagen har ett ISO-certifierat ledningssystem. Strategiska beslut De intervjuade nämner inga särskilda strategiska beslut. De följer den underhållsplan som ligger till grund för deras arbete och ska leda till att energi- och miljömål säkerställs. En skolfastighetsägare nämner att utrymme i driftsbudgeten för 2019 är den lägsta någonsin. Nivån täcker inte förvaltningens grundläggande behov för att bibehålla statusen i och runt byggnaderna och än mindre för att komma till rätta med de eftersatta underhållsbehoven. Mycket styrs av vad som måste göras, främst att ventilationen måste förbättras. Basen är alltid verksamhetens behov. Organisation Alla utom ett av de intervjuade bolagen har en intern driftsorganisation, men de tar ändå in extern hjälp ibland. Vid renovering används alla former av entreprenad. Kalkylmetoder De intervjuade bolagen använder vanligtvis livscykelkostnad som kalkylmetod i större projekt medan återbetalningstid kan förekomma i mindre projekt. Ett av de intervjuade bolagen anger att de strävar efter att använda LCC men har ännu inte nått hela vägen fram. För avkastningskrav nämns att energiåtgärder ska betala sig själv under sin livstid medan andra nämner att de har 2 % internränta i budgeten. En av de intervjuade nämner att avkastningskrav inte är relevant för bolaget. Kalkylperioder är normalt den tekniska livslängden och de tar hänsyn till energiprisändringar i kalkylerna. Flera nämner att även ta hänsyn till effekt framöver på grund av väntade avgiftshöjningar. Inget av bolagen som ingår i intervjustudien beaktar driftkostnaders påverkan på fastighetsvärdet eftersom de är långsiktiga fastighetsägare som inte säljer sina fastigheter. De menar på att minskning i driftskostnad i sig är en tillräcklig motivering. Akademiska Hus har diskuterar att beakta minskad driftkostnaders påverkan på fastighetsvärdet, men har valt att inte värdera investeringsbesluten på det. Samtliga intervjuade representanter uppger att hyresnivån i sig inte påverkar investeringarna. Andra aspekter som påverkar beslutet Det är en utmaning att ta stora grepp och genomföra stora projekt men de är dessa som behövs om vi ska nå målen. Akademiska hus nämner främst risk med att framöver rekrytera personer med tillräcklig teknisk projektledarkompetens medan de övriga främst nämner risker med låga budgetar och långa beslutsvägar. I övrigt nämns att totalmetodiken är viktig för att komma vidare. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 28

30 Intervjusvar om hur renovering sker enligt de olika nivåerna av energieffektivisering vid renovering och om investeringskostnader redovisas i kapitel och Utrullningstakt av energieffektivisering för de olika scenarierna I tabell 13 visas hur stor areaandel av respektive byggnadskategori som antas renoveras enligt de fyra energieffektiviseringsnivåerna baserat på intervjuresultatet både 2016 och I denna studie har ambitionsnivån för universiteten ökat något och en större andel renoveringar sker enligt nivå 2. De olika byggnadskategorierna har viktats samman utifrån areafördelningen. Tabell 13: Andel av renoverad area som genomför olika nivåer av energieffektivisering vid renovering enligt intervjuresultatet för skolor och universitet i referensscenariot Skolor Universitet Löpande underhåll 10 % 10 % Nivå 1 55 % 55 % Nivå 2 30 % 30 % Nivå 3 5 % 5 % Scenario för energieffektiv renovering utgår från att all renovering sker enligt nivå 2. Ett scenario som visar den tekniska potentialen, baserat på ekonomiska rimliga grunder, om alla fastighetsägare skulle realisera omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle. Scenario för omfattande renovering utgår från att all renovering sker enligt nivå 3. Ett scenario där totalrenovering genomförs vid varje renoveringstillfälle, vilket medför en utökad tekniska potential för energieffektivisering, baserat på ekonomiska rimliga grunder. där nivå 3 avser att vara en ekonomiskt rimlig teknisk potential för energieffektivisering. Samtliga utrullningstakter baserade på byggnadsår återfinns i bilaga D Investeringskostnader och energibesparing Totalkostnaden för renovering har uppskattats med utgångspunkt från intervjuresultaten. Baserat på analys av tidigare genomförda totalprojekt har investeringskostnad för energiåtgärder tagits fram, se tabell 14. Investeringskostnader för energiåtgärder motsvarar här hela investeringskostnaden för energipåverkande åtgärder, dvs det avser inte merkostnaden för energiåtgärder. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 29

31 Tabell 14: Total renoveringskostnad och investeringskostnad för energiåtgärder för de olika nivåerna av energieffektivisering vid renovering av skolor Totalkostnad (SEK/m 2 A temp) Kostnad för energiåtgärder (SEK/m 2 A temp) Andel av kostnader för energiåtgärder (%) Löpande nderhåll % Nivå % Nivå % Nivå % I tabell 15 presenteras de antagna investeringskostnaderna och energibesparingarna som använts för respektive nivå av energieffektivisering vid renovering och i tabell 16 presenteras de gemensamma värden som har använts för alla ekonomiska beräkningar. Tabell 15: Energibesparing och investeringskostnad för de olika energieffektiviseringsnivåerna Ändrat värmebehov (kwh/ m 2 A temp) Ändrat värmebehov varmvatten (kwh/ m 2 A temp) Ändrat elbehov fastighet (kwh/ m 2 A temp) Ändrat elbehov verksamhet (kwh/ m 2 A temp) Investeringskostnad för energiåtgärder (SEK/m 2 A temp) Löpande underhåll Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3-4,60-13,20-63,70-93,45-0,50-0,50-0,50-0,50 0-3,65 +0,80-4,85-3,50-4,50-4,50-6, Paketets livslängd (år) Återinvestering (% av investeringskostnad) Tabell 16 Indata till lönsamhetsberäkningarför skolor Parameter Värde Startår för beräkningarna 2016 Kalkylränta 3,5 % Elpris Fjärrvärmepris Olja Naturgas Pellets 1,33 SEK/kWh 0,94 SEK/kWh 1,37 SEK/kWh 1,17 SEK/kWh 0,6 SEK/kWh Energiprisökning 0 % CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 30

32 3.4 Kontor Som underlag för simuleringen av kontor genomfördes uppföljningsintervjuer med fem privata ägare av kontorslokaler. I tabell 17 redovisas de intervjuade fastighetsbolagen. Tabell 17: Intervjuade fastighetsbolag Offentliga fastighetsägare Geografisk täckning Storlek Umeå Fastighet Umeå m2 Göteborg Stad Lokalförvaltningen Göteborg m2 Privata fastighetsägare Geografisk täckning Storlek Castellum 20 städer i Sverige m 2 Skandia Fastigheter Stockholm, Uppsala, Göteborg m 2 AB och Malmö Stena Fastigheter Malmö Regionerna Malmö, Göteborg och Stockholm lokaler i Sverige Vasakronan Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala m 2 och Lund Wallenstam (Göteborg) Stockholm, Göteborg m Resultat från intervjuerna Om nyproduktion, renovering och prioriteringar Fastighetsägare av kontor, privata och offentliga, planerar att fortsatt bygga nya kontor under den kommande femårsperioden, men de är osäkra på hur stor nyproduktionen kommer att bli. I studien 2016 framkom att flera av de intervjuade privata kontorsfastighetsägarna prioriterar nyproduktion framför renovering eftersom det är mer lönsamt. Detta kan inte bekräftas vid intervjuerna 2019 där de intervjuade inte ser någon koppling mellan satsningar på nyproduktion alternativt renovering. De intervjuade kontorsägarrepresentanterna menar att det råder jämnvikt mellan nybyggnad och renovering. För de privata kontorsägarna nämns att de har olika budgetar och avdelningar för nyproduktion och renovering medan de intervjuade offentliga kontorsägarna har samma budget för både nyproduktion och renovering och de vet inte i förväg hur fördelningen kommer att bli. Brist på kompetens och byggresurser Vid intervjuerna 2016 upplevde både offentliga som privata kontorsägare att det rådde brist på byggresurser för renovering, där särskilt installatörer nämns. Bristen uppgavs öka samtidigt som det blir allt dyrare att bygga. Vid anbudsförfrågan anbudsförfrågningar inkom få svar med följd av höga anbudspriser på grund av låg konkurrens. Detta medförde i fler fall att projekt inte blev av. Vid intervjuerna CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 31

33 genomförda 2019 anser de privata kontorsfastighetsägarna att det inte råder någon brist på byggresurser. De har väl etablerade samarbeten med bra entreprenörer. I vissa delar av landet kan det dock vara svårt att hitta rätt kompetens till rätt pris. Fastighetsbranschen har gått bra sista åren vilket gör att det är drag efter entreprenörer med rätt kompetens. De intervjuade offentliga kontorsfastighetsägarna anser att det fortfarande är brist på byggresurser för renovering vilket leder till kostnadsökningar. Kartläggning av renovering De intervjuade har svårt att precisera hur mycket de renoverar i dagsläget. Främst för att det kan vara svårt att skilja på vad som ses som renovering och vad som är underhåll. Några nämner att de renoverar ca 5 fastigheter per år. Det kan dock vara färre om något renoveringsprojekt är stort och tar alla tillgängliga resurser i anspråk. Några andra beskriver att de genomför renoveringar i upp mot 20 till 25 % av beståndet men då är det allt från små hyresgästanpassningar till större renoveringar. Det är svårt att precisera hur mycket som kommer att renoveras framöver. En av de intervjuade beskriver att de troligtvis kommer att hålla samma renoveringstakt ett tag till. Kanske kan renoveringstakten öka om det kommer ny och bättre teknik som gör att det blir lättare att renovera och därmed ger bättre avkastning. En drivkraft till att få till renoveringar är att samtidigt få in mer digitalisering av byggnaden. De intervjuade företagen har vid sidan om byggnadens underhållsplan genomfört kartläggningar av behovet av energirenoveringar. De offentliga kontorsbolagen har en renoveringsplan medan de privata renoverar i första hand efter hyresgästanpassningar. Drivkrafter för renovering Drivkrafter för att en renovering ska bli är främst ett rent renoveringsbehov, hyresgästernas behov, att innemiljön med främst ventilation behöver förbättras, behov av att förbättra ekonomin genom minskad energianvändning eller akut underhåll. Akuta renoveringar ska dock inte behövas om man har en bra underhållsplan som är grunden för planerat underhåll och renovering. De privata kontorsbolagen uppger också miljöcertifieringar som en stark drivkraft. Energieffektivisering i sig är ingen drivkraft för att en renovering ska bli av för de kontorsfastighetsägare som ingår i denna studie. För att få till energieffektivisering och förbättra driftkostnaderna i samband med en renovering arbetare de intervjuade med att ta fram energiplanerna med åtgärdspaketen enligt Belok-metodiken. Flera intervjuade nämner att det är svårt att genomföra en renovering eller energieffektiviseringsåtgärder med befintliga hyresgäster. En av de intervjuade nämner att de arbetar mer och mer med så kallade gröna hyresavtal för att få till CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 32

34 energirenovering med befintliga hyresgäster. Eftersom dessa också ger fördelar till hyresgästerna så står de ut med vissa störningar under renoveringen. Energi- och miljömål Samtliga av de intervjuade fastighetsbolagen med kontorsfastigheter har tydliga energimål, men de uttrycks på lite olika sätt. Flera har höga mål fram till 2020 och därefter sätts en något lägre årlig energieffektivisering (1-2%). Energieffektivisering är fortsatt prioriterat men flera har också mål uttryckt i reduktion av CO 2-utsläpp och några har målsättning uttryckt som klimatneutralitet eller fossilfritt ett visst år vilket är nytt för intervjustudien Vid intervjustudien 2016 bedömde de intervjuade att de skulle nå sina mål medan några anser det vara svårt att nå de egna målen efter 2020 i intervjustudien En av de intervjuade påpekar att mer pengar måste sättas av för energieffektivisering om de ska nå målen, En tendens som framträder vid intervjuerna 2019 är att mer och mer fokus läggs på effekteffektivisering parallellt med energieffektiviseringen. Orsaken till detta anges vara att fler och fler energibolag lägger mer och mer avgifter på effektuttag parallellt med energitaxor. Alla de intervjuade kontorsfastighetsbolagen har också någon form av miljömål. För några av bolagen är miljömålen i princip samma som energimålen, men flera av bolagen utrycker sina miljömål i form av att en andel av byggnaderna som ska certifieras med till exempel BREEAM, LEED, Miljöbyggnad eller Svanen. Vid intervjuerna 2019 finns ett tydligare fokus på certifiering av befintliga byggnader. En annan aspekt som inkommit är att flera följer övergripande regionala klimatmål till 2030 eller 2040, t.ex klimat 2030 eller LFM2030. Strategiska beslut Strategiska beslut kan vara en viss andel certifierade byggnader per år. Andra strategiska beslut är att följa Beloks Totalmetodik för att identifiera paket med åtgärdsförslag. Främst sker renovering vid byte av hyresgäst och vid hyresgästanpassning. Hyresgästanpassning och digitalisering kan dock prioriteras högre än energieffektivisering. En av de intervjuade nämner att de har ett strategiskt krav att om en investering görs på mer än 10 miljoner kr så ska energieffektivisering ske med minst 25 % besparing av energianvändningen. Några privata bolag har inga strategier att förhålla sig till vid renovering. En av de intervjuade nämner att hållbarhetsmålen i sig kan betraktas som ett strategiskt beslut. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 33

35 Organisation De flesta av de intervjuade uppger att deras bolag har en intern driftsorganisation men att de tar in extern hjälp när det behövs. De kontorsfastighetsbolag som har extern drift har alla någon form av intern organisation som följer upp den externa. De intervjuade använder alla former av entreprenader. Kalkylmetoder Den vanligaste kalkylmetoden för de privata bolagen avkastning eller totalt nuvärde medan de offentliga använder livscykelkostnad. Till skillnad mot intervjuerna 2016 använder ingen återbetalningsmetoden mer än initialt. Avkastningskraven är för de flesta 6-8 procent, men de kan vara lägre i vissa fall. Tidsperioden för ekonomiska kalkyler är ofta teknisk livslängd och flera av bolagen tar hänsyn till energiprisändringar i sina kalkyler. Andra aspekter som påverkar beslutet Kundnöjdheten är viktigast i alla lägen och därav kommer förbättrad inomhusmiljö alltid högt upp på listan vid beslut om renovering. De privata kontorsfastighetsbolagen beaktar hur renoveringens omfattning kan påverkas av möjlighet till höjd hyresnivå medan det inte påverkar beslutet för de offentliga kontorsfastighetsbolagen. Samtliga beaktar att energieffektivisering minskar driftkostnader men inte alla hur det påverkar fastighetsvärdet. Vid stora investeringar (över 10 miljoner kronor) finns ofta flera specifika krav som ska uppfyllas på inomhusklimat, materialval, energi, tillgänglighet med mera. Vid stora investeringar måste hållbarhetsprogrammet följas. Renoveringsprojektens storlek påverkar hur beslutsprocessen ser ut. Beslut om större projekt måste tas högre upp i organisationen för samtliga bolag, medan mindre projekt kan beslutas på lokalnivå. Två av de offentligt ägda bolagen behöver ha beslut i respektive nämnd eller kommunfullmäktige, medan det för ett av de offentligt ägda kontorsfastighetsbolagen räcker med beslut på VD- eller styrelse-nivå. Övriga kommentarer Flera avslutar med att effekteffektivisering och digitalisering kommer att få större fokus framöver. Kommande krav på installation av styr- och övervakningssystem enligt det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda är något som kommer att kräva resurser. En annan kommentar är att många ska arbeta fram nya mål inom de närmaste åren och det finns risk att det blir lägre fokus på energieffektivisering eftersom fastighetsägarna samtidigt ska följa lokala eller regionala hållbarhetsmål. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 34

36 Intervjusvar om hur renovering sker enligt de olika energieffektiviseringsnivåerna och om investeringskostnader redovisas i kapitel och Utrullningstakt av energieffektivisering för de olika scenarierna I tabell 18 visas hur stor areaandel för respektive ägarform som antas renoveras enligt de fyra energieffektiviseringsnivåerna baserat på intervjuresultatet både 2016 och Sedan förra studien har ambitionsnivån för privata kontor minskat något, där en mindre andel av renoveringarna görs enligt nivå 3. De olika ägarformerna har viktats samman utifrån areafördelningen. Tabell 18: Andel area som genomför olika energieffektiviseringsnivåer enligt intervjuresultatet inom varje ägarkategori för kontor i referensscenariot. Offentliga Privata Löpande underhåll 10 % 10 % Nivå 1 60 % 70 % Nivå 2 25 % 18 % Nivå 3 5 % 2 % Scenario för energieffektiv renovering utgår från att all renovering sker enligt nivå 2. Ett scenario som visar den tekniska potentialen, baserat på ekonomiska rimliga grunder, om alla fastighetsägare skulle realisera omfattande energirenovering vid varje renoveringstillfälle. Scenario för omfattande renovering utgår från att all renovering sker enligt nivå 3. Ett scenario där totalrenovering genomförs vid varje renoveringstillfälle, vilket medför en utökad tekniska potential för energieffektivisering, baserat på ekonomiska rimliga grunder. där nivå 3 avser att vara en ekonomiskt rimlig teknisk potential för energieffektivisering. Samtliga utrullningstakter baserade på byggnadsår återfinns i bilaga E Investeringskostnader och energibesparing Totalkostnaden för renovering har uppskattats baserat på de genomförda intervjuerna. Genom analys av tidigare genomförda totalprojekt har investeringskostnaden för energiåtgärder tagits fram, se tabell 19. Investeringskostnaden för energiåtgärder motsvarar här hela investeringskostnaden för energipåverkande åtgärder, således avses inte merkostnaden för energiåtgärder. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 35

37 Tabell 19: Total renoveringskostnad och investeringskostnad för energiåtgärder för de olika energieffektiviseringsnivåerna Totalkostnad (SEK/m 2 A temp) Kostnad för energiåtgärder (SEK/m 2 A temp) Andel av kostnad för energiåtgärder (%) Löpande underhåll % Nivå % Nivå % Nivå % I tabell 20 presenteras de antagna investeringskostnaderna och energibesparingarna som använts för respektive energieffektiviseringsnivå och i tabell 21 presenteras de gemensamma värden som har använts för alla ekonomiska beräkningar i denna studie. Tabell 20. Energibesparing och investeringskostnad för de olika energieffektiviseringsnivåerna Ändrat värmebehov (kwh/ m 2 A temp) Ändrat värmebehov varmvatten (kwh/ m 2 A temp) Ändrat elbehov fastighet (kwh/ m 2 A temp) Ändrat elbehov verksamhet (kwh/ m 2 A temp) Investeringskostnad för energiåtgärder (SEK/m 2 A temp) Löpande underhåll Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 + 5,5 ± , ,6-6 -9, Paketets livslängd (år) Återinvestering (% av investeringskostnad) Tabell 21: Indata till lönsamhetsberäkningarför kontor. Parameter Värde Startår för beräkningarna 2016 Kalkylränta 3,5 % Elpris Fjärrvärmepris Olja Naturgas Pellets 1,33 SEK/kWh 0,94 SEK/kWh 1,37 SEK/kWh 1,17 SEK/kWh 0,6 SEK/kWh Energiprisökning 0 % CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 36

38 4 Resultat från simuleringar i HEFTIG 4.1 Flerbostadshus Nulägesbeskrivning 2020 I tabell 22 och 23 presenteras det resultat som renoveringen under från 2016 till Som tidigare angett bedöms takten varit något lägre under perioden än vad som förutspåddes Tabell 22:Minskad köpt värme , för de olika scenarierna Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Köpt värme 2016 Köpt värme 2020 Besparing Andel besparing GWh GWh GWh 4,3 % GWh GWh GWh 8,7 % GWh GWh GWh 10,8 % Tabell 23:Minskad köpt el , för de olika scenarierna Köpt El 2016 Köpt El 2020 Besparing* Andel besparing Referensscenario GWh GWh + 21 GWh + 0,2 % Energieffektiv renovering GWh GWh GWh +3,8 % Omfattande renovering GWh GWh 0 GWh 0 % * Åtgärderna ger en ökning av elanvändningen för två av fallen och har en netto noll inverkan i det tredje Framtida köpt energi efter renovering I tabell 24 och 25 presenteras resultaten av simuleringarna för de olika scenarierna. Den potentiella, maximala energibesparingen vid en omfattande renovering i köpt energi till värme är 2,5 gånger större än den energibesparing för köpt värme med den renovering som bedöms ske med dagens takt, dvs referensscenariot. Referensscenariot är en ögonblicksbild utifrån bedömningarna idag. Om en ökning i ambitionsnivås nås, energieffektiv renovering, kan energibesparing för köpt värme fördubblas. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 37

39 Tabell 24: Utveckling av köpt värme 2020 till 2050, för de olika scenarierna [GWh] Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Total besparing Andel besparing ,7 % ,2 % ,5 % Behovet av total köpt el kommer att öka något enligt referensscenariot och vara oförändrad i scenariot omfattande renovering. Vid energieffektiv renovering beräknas elanvändningen öka, vilket beror på att förslagen för nivå 2 innebär att frånluftsvärmepumpar installeras. Tabell 25: Utveckling av köpt el 2020 till 2050, för de olika scenarierna [GWh] Total besparing* Andel besparing* Referensscenario ,9 % Energieffektiv renovering ,5 % Omfattande renovering % * Åtgärderna ger en ökning av elanvändningen för två av fallen och har en netto noll inverkan i det tredje. I tabell 26 visas beräknad total energibesparing samt nuvärde för de olika scenarierna. Tabell 26. Total energibesparing och nuvärde för renovering , för de olika scenarierna Total energibesparing Nuvärde [MSEK] Referensscenario ,04 % Energieffektiv renovering ,31 % Omfattande renovering ,43 % Samtliga scenarier har ett negativt nuvärde, vilket innebär att inget av dem är lönsamma. Renovering enligt referensscenariot är det som är minst olönsam. Det bör noteras att lönsamhetsberäkningarna endast väger in energikostnader på intäktssidan. Varken minskade samhälleliga kostnader för minskade CO 2-utsläpp, minskade offentliga budgetkostnader tack vare bättre hälsa eller något annat av energieffektiviseringens mervärden har vägts in i dessa kalkyler. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 38

40 4.1.3 Resultat i grafer Referensscenario I figur 6 och 7 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid om energieffektiviseringsnivåerna fortsätter ske enligt referensscenariot, det vill säga energieffektivisering antas ske på samma sätt som idag. Figur 6: Förändring av köpt värme enligt referensscenario. Figur 7: Förändring av köpt el enligt referensscenario. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 39

41 Energieffektiv renovering I figur 8 och 9 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid enligt scenariot med energieffektiv renovering, det vill säga där all energieffektivisering i genomsnitt sker motsvarande en nivå 2. Figur 8: Förändring av köpt värme enligt energieffektiv renovering. Figur 9: Förändring av köpt el enligt energieffektiv renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 40

42 Omfattande renovering I figur 10 och 11 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid enligt scenariot med omfattande renovering, det vill säga där all energieffektivisering i genomsnitt sker motsvarande en nivå 3. Figur 10: Förändring av köpt värme enligt omfattande renovering. Figur 11: Förändring av köpt el enligt omfattande renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 41

43 4.2 Skolor Nulägesbeskrivning 2020 I tabell 27 och 28 presenteras det resultat som renoveringen under från 2016 till Som tidigare angett bedöms takten varit något lägre under perioden än vad som förutspåddes Tabell 27:Minskad köpt värme , för de olika scenarierna Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Köpt värme 2016 Köpt värme 2020 Besparing Andel besparing GWh GWh 216 GWh 3,7 % GWh GWh 438 GWh 7,4 % GWh GWh 646 GWh 10,9 % Tabell 28:Minskad köpt el , för de olika scenarierna Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Köpt El 2016 Köpt El 2020 Besparing Andel besparing GWh GWh 44 GWh 1,5 % GWh GWh 30 GWh 1,0 % GWh GWh 75 GWh 2,5 % Framtida köpt energi efter renovering I tabell 29 och 30 presenteras resultaten av simuleringarna för de olika scenarierna. Den potentiella, maximala energibesparingen för omfattande renovering i köpt energi till värme är tre gånger större än den energibesparing för köpt värme med den renovering som bedöms ske med dagens takt, dvs referensscenariot. Om en ökning i ambitionsnivås nås, energieffektiv renovering, kan energibesparing för köpt värme fördubblas. Tabell 29: Utveckling av köpt värme 2020 till 2050, för de olika scenarierna [GWh] Referensscenario Energieffektiv renovering Total besparing Andel besparing ,6 % ,6 % CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 42

44 Omfattande renovering ,0 % Den köpta elen förväntas minska enligt referensscenariot. Vid energieffektiv renovering beräknas elbesparingen bli lägre än i referensscenariot. Det beror på att energieffektiv renovering innehåller fler ventilationsåtgärder och den totala elbesparingen är lägre än för åtgärdspaket i nivå 1 respektive 3. Tabell 30: Utveckling av köpt el 2020 till 2050, för de olika scenarierna [GWh] Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Total besparing Andel besparing ,5 % ,7 % ,5 % I tabell 31 visas beräknat totala energibesparingen samt nuvärde för de olika scenarierna. Tabell 31. Total energibesparing och nuvärde för renovering , för de olika scenarierna Total energibesparing Nuvärde [MSEK] Referensscenario ,49 % Energieffektiv renovering ,19 % Omfattande renovering ,33 % Samtliga scenarier har ett negativt nuvärde, vilket innebär att inget av dem är lönsamma. En renovering enligt referensscenariot är den som är minst olönsam. Det bör noteras att lönsamhetsberäkningarna endast väger in energikostnader på intäktssidan. Varken minskade samhälleliga kostnader för minskade CO 2-utsläpp, minskade offentliga budgetkostnader tack vare bättre hälsa eller något annat av energieffektiviseringens mervärden har vägts in i dessa kalkyler. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 43

45 4.2.3 Resultat i grafer Referensscenario I figur 12 och 14 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid om energieffektiviseringsnivåerna fortsätter ske enligt referensscenariot, det vill säga energieffektivisering antas ske på samma sätt som idag. Figur 12: Förändring av köpt värme enligt referensscenariot. Figur 13: Förändring av köpt el enligt referensscenariot. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 44

46 Energieffektiv renovering I figur 14 och 15 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid enligt scenariot med energieffektiv renovering, det vill säga där all energieffektivisering i genomsnitt sker motsvarande en nivå 2. Figur 14: Förändring av köpt värme enligt energieffektiv renovering. Figur 15: Förändring av köpt el enligt omfattande renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 45

47 Omfattande renovering I figur 16 och 17 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid enligt scenariot med omfattande renovering, det vill säga där all energieffektivisering i genomsnitt sker motsvarande en nivå 3. Figur 16: Förändring av köpt värme enligt omfattande renovering. Figur 17: Förändring av köpt el enligt omfattande renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 46

48 4.3 Kontor Nulägesbeskrivning 2020 I tabell 32 och 33 presenteras det resultat som renoveringen under från 2016 till Som tidigare angett bedöms takten varit något lägre under perioden än vad som förutspåddes Tabell 32:Minskad köpt värme , för de olika scenarierna Köpt värme 2016 Köpt värme 2020 Besparing Andel besparing Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering ,2 % ,6 % ,9 % Tabell 33:Minskad köpt el , för de olika scenarierna Referensalternativ Energieffektiv renovering Omfattande renovering Köpt El 2016 Köpt El 2020 Besparing Andel besparing ,6 % ,0 % ,9 % Framtida köpt energi efter renovering I tabell 34 och 35 presenteras resultaten av simuleringarna för de olika scenarierna. Den potentiella, maximala energibesparingen vid en omfattande renovering i köpt energi till värme är sex gånger större än den energibesparing för köpt värme med den renovering som bedöms ske med dagens takt, dvs referensscenariot. Referensscenariot är en ögonblicksbild utifrån bedömningarna idag. Om en ökning i ambitionsnivås nås, energieffektiv renovering, kan energibesparing för köpt värme bli fyra gånger högre. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 47

49 Tabell 34: Utveckling av köpt värme 2020 till 2050, för de olika scenarierna [GWh] Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Total besparing Andel besparing ,4 % ,7 % ,6 % Den köpta elen förväntas minska för alla tre scenarierna. Den maximala besparingen vid en omfattande renovering i köpt energi till el är 1,5 gånger större än den besparing som nås i referensscenariot. Tabell 35: Utveckling av köpt el 2020 till 2050, för de olika scenarierna [GWh] Referensscenario Energieffektiv renovering Omfattande renovering Total besparing Andel besparing ,1 % ,3 % ,1 % I tabell 36 visas beräknat totala energibesparingen samt nuvärde för de olika scenarierna. Tabell 36. Total energibesparing och nuvärde för renovering , för de olika scenarierna Total energibesparing Nuvärde [MSEK] Referensscenario ,27 % Energieffektiv renovering ,28 % Omfattande renovering ,24 % Renovering enligt referensscenario och energieffektiv renovering har negativt nuvärden, vilket innebär att de är olönsamma. Omfattande renovering har positivt nuvärde och är därmed lönsamt. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 48

50 4.3.3 Resultat i grafer Referensscenario I figur 18 och 19 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid om energieffektiviseringsnivåerna fortsätter ske enligt referensscenariot, det vill säga energieffektivisering antas ske på samma sätt som idag. Figur 18: Förändring av köpt värme enligt referensscenario. Figur 19: Förändring av köpt el enligt referensscenario. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 49

51 Energieffektiv renovering I figur 20 och 21 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid enligt scenariot med energieffektiv renovering, det vill säga där all energieffektivisering i genomsnitt sker motsvarande en nivå 2. Figur 20: Förändring av köpt värme enligt energieffektiv renovering. Figur 21: Förändring av köpt el enligt energieffektiv renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 50

52 Omfattande renovering I figur22 och 23 visas hur mycket den köpt mängde värme och el kommer att ändras över tid enligt scenariot med omfattande renovering, det vill säga där all energieffektivisering i genomsnitt sker motsvarande en nivå 3. Figur 22: Förändring av köpt värme enligt omfattande renovering. Figur 23: Förändring av köpt el enligt omfattande renovering. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 51

53 4.4 Jämförelse av identifierade utmaningar för energieffektiv renovering För att se om de utmaningar som fastighetsbolagen lyft fram i intervjuerna genomförda 2019 stämmer överens med utmaningar som lyfts fram i tidigare studier genomfördes en jämförelse med en tidigare genomförd hinderanalys 16. Det hinder som lyfts fram i intervjuerna återfinns även i hinderanalysen. Dock fokuseras på olika faktorer och vissa faktorer som nämns i hinderanalysen har inte behandlats i intervjuerna genomförda Ekonomiska hinder har identifierats som den huvudsakliga anledningen till varför energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs i hinderanalysen. Från intervjuerna kan konstateras att det är en viktig aspekt för bostäder och skolorna men det är inte säkert att påverkan är lika stor för de privata kontoren. Båda projekten konstaterar att möjligheten till evakuering (gäller främst för bostäder och skolor) är avgörande för att en större renovering ska kunna genomföras. För kontor sker renovering ofta i samband med en hyresgästanpassning. Hinderanalysen lyfter fram vikten av bra beräkningar vilket styrks av våra intervjuer. En intressant aspekt som lyfts fram i hinderanalysen för flerbostadshusen är att många större fastighetsägare utgår från en nuvärdesberäkning med givna indataparametrar, medan de mindre ofta är hänvisade till konsulters eller leverantörers beräkningsmodeller. Det gäller sannolikt generellt för alla mindre fastighetsägare oavsett byggnadskategori. Hinderanalysen konstaterar att den befintliga tekniknivån är tillräcklig för att uppfylla de nationella miljömålen och att det också finns en stor, underutnyttjad potential för att energieffektivisera befintliga installationssystem. Detta överensstämmer med föreliggande rapport där åtgärdspaketen för skolor och kontor som används är framtagna från totalmetodiksprojekt. Dessa hade sannolikt kunnat nå längre om inte lönsamhet hade varit en styrande parameter vid framtagande. Till exempel saknas modern styrning i paket för flerbostadshus, kontor och skolor. Utmaningen med brist på arbetskraft och entreprenörer lyfts fram i hinderanalysen och i de intervjuer som genomfördes 2016 men verkar ha avmattats något enligt intervjuerna I intervjuerna nämns även tid som ett hinder (tid för 16 Hinderanalys inför Heftig uppdatering, Karin Lindström WSP & Per-Erik Nilsson CIT Energy Management, 2018 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 52

54 kunskapsbyggande och för genomförande internt dvs personella resurser) vilket inte lika tydligt belyses i hinderanalysen. Den fokuserar mer på kunskapsnivån. Två hinder i hinderanalysen som inte lyfts som hinder, men som nämns i intervjuerna är: Kontinuerlig utveckling av teknik där fastighetsägare väntar på nästa, bättre steg, istället för att energieffektivisera idag. Utvärderingar av om- och nybyggnader av flerbostadshus är att de ofta inte uppfyller förväntad energiprestanda. För att lyckas anses i hinderanalysen att kunskapsöverföring både nationellt och internt inom organisationer är en viktig faktor för att överbygga hindren. Extra viktigt är detta för att nå mindre företag. Frågeställningen anses vara viktig för hela branschen och inte bara fastighetsägarna. Branschen behöver också lyckas överbygga attityden vi gör som vi alltid gjort. En annan viktig faktor är att frigöra mer resurser för energiinvesteringar. En viktig drivkraft för att genomföra renoveringar som identifierats i studien men som saknas i hinderanalysen är vikten av verksamhetens behov. För skolor gäller det elevkullar och hur städerna växer medan det för kontor handlar om vilka hyresgäster som finns och kan attraheras, för universitet handlar det om forskningssatsningar och utbildningsanslag. För kontor är hyresgästanpassningar en viktig orsak till att någon form av renovering genomförs och då kan energiåtgärderna ibland samordnas. Energioch klimatmål är en tydlig drivkraft vid intervjuerna men tas inte upp i hinderanalysen, sannolikt för att det är en drivkraft. 4.5 Beskrivning av totalmetodiken Totalmetodiken är en arbetsprocess som utarbetats av nätverket Belok och som ger fastighetsägare möjlighet att komma längre vad gäller energieffektivisering av sitt fastighetsbestånd än vid användning av traditionella metoder. En mycket kortfattad beskrivning av metodiken är att den inriktas mot att ta fram och genomföra paket av energieffektiviserande åtgärder, som tillsammans uppfyller som tillsmans uppfyller fastighetsägarens krav på lönsamhet. Det är på sin plats att nämna att den energieffektivisering som nämns i avsnittet även omfattar effektreducering, dvs med hjälp av metodiken kan man även analysera möjligheter att reducera effektuttag och översätta det i ekonomiska besparingar. Totalmetodiken genomförs i tre steg, kallade etapp 1, etapp 2 och etapp 3. Etapp 1 CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 53

55 I etapp 1 genomförs en grundlig genomgång av byggnaden för att identifiera samtliga rimliga energieffektiviserande åtgärder. Varje åtgärd energiberäknas och kostnadssätts separat. Därefter grupperas åtgärderna i rangordning efter lönsamhet och genomförs som ett paket. Paketets omfattning bestäms av att paketet i dess helhet skall uppfylla fastighetsägarens krav på långsiktiga investeringars lönsamhet. För lönsamhetsbedömningen används i Totalmetodiken en transparent internräntemodell. Utfallet från etapp 1 ska utgöra ett beslutsunderlag inför etapp 2. Etapp 2 I etapp 2 genomförs åtgärdspaketet i sin helhet. Det kan ske i ett sammanhang eller över tid. Dock skall man från början besluta att samtliga åtgärder verkligen skall bli genomförda. Det är således egentligen fråga om dels en identifiering av realistiska möjligheter till energibesparing, dels en långsiktig energisparplan. Etapp 3 Etapp 3 är en starkt rekommenderad uppföljning och dokumentering av det verkliga utfallet av genomförda åtgärder och uppmätta energibesparingar. Resultat och fortsatt satsning Användandet av Totalmetodiken sprids dels nationellt, dels internationellt. Den nationella spridningen sker dels genom användning hos medlemmarna i Belok, dels via användning av fastighetsföretag och kommuner utanför Belok. Utvecklingen tar precis den väg som varit förhoppningen vid utveckling av metodiken. Den internationella spridningen har främst kommit till stånd via projekt inom ramen för samarbeten initierade av Nordiska ministerrådet, dels via EU-projekt. Här är det främst grannländer som medverkat (Norge, Danmark, Finland och Estland). Metodiken har även introducerats i Indien genom ett bilateralt samarbetsavtal och i Ukraina genom ett initiativ av SKL International. I Sverige används Totalmetodiken på företagsanpassade sätt, dvs metodiken skräddarsys av företag för att passa med deras interna organisation och arbetssätt. Nedan ges exempel på några av dessa: Fastighetsföretag A går igenom hel sitt bestånd av byggnader enligt metodikens etapp 1. Man upprättar därmed en åtgärdsbank för byggnaderna och aktiverar den för enskilda byggnader som ska renoveras, försäljas eller på annat sätt genomgå någon större ombyggnad. I läget då Totalmetodiken ska appliceras på byggnaden görs en avstämning för att kontrollera om något förändrats sedan Totalmetodikens etapp 1 genomfördes. Därefter sätts åtgärdspaketet samman och genomförs. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 54

56 Fastighetsföretag B har en stor mängd byggnader i sitt bestånd. Man går systematiskt årligen igenom en delmängd av beståndet och fattar beslut om paket av åtgärder. Paketet genomförs därefter under två till tre år. Kassaflödet blir väldigt fördelaktigt genom att de mest lönsamma åtgärderna genomförs först. Det viktiga är att beslut om ett helt paket fattas initialt och att hela paketet verkligen genomförs. Fastighetsföretag C använder Totalmetodiken helt enligt metodbeskrivningen som återfinns i manualen för metodiken (se Beloks hemsida). Man har bestämt sig för att gå igenom samtliga byggnader i sitt bestånd och man avser använda egen personal. Man går igenom hela beståndet under två till tre år och fattar beslut om genomförande efter varje genomgången byggnad. En viktig drivkraft för tillvägagångssättet har varit att reducera kostnaderna för beståndet energianvändning. 4.6 Resultat från projekt genomförda med totalmetodiken Följande sammanställning är gjord med information hämtad från Beloks websida 17,18 och rapporter avseende genomförda projekt enligt totalmetodikens etapp 1, etapp 2 eller etapp 3. De fastighetsägare som genomfört projekt enligt totalmetodiken har relativt god spridning över landet, majoriteten av deltagarna finns i mellan och södra Sverige, fördelningen visas i figur 24. Fastighetsägarna är främst kommunala och privata. Merparten av byggnaderna som studerats är byggda efter 1969, mindre än 7000 kvadratmeter (A temp) och har en energianvändning på över 150 kwh/m 2, år. 17 BELOK.2014.Totalmetodiken, Referensprojekt. (Hämtad ) 18 BELOK Totalprojekt utvidgning. (Hämtad ) CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 55

57 Figur 24: Fördelning av byggnader och fastighetsägare, som genomfört projekt enligt totalmetodiken, avseende ägarform, geografiskt läge, ålder, storlek och energiprestanda Resultatet för de studerade byggnaderna visas i figur 25 och 26, där visas verklig energiprestanda (nuläge) och beräknad potentiell energiprestanda om identifierade kostnadseffektiva åtgärder genomförs. I figurerna visas även andelen energibesparing efter åtgärder. Nivån av energibesparingen varierar mellan de studerade byggnaderna, spridningen är från 11 % till 72 %. I genomsnitt visade projekten på en minskad energianvändning på 36 %. Den genomsnittliga energibesparingen ligger på ungefär 76 kwh/m 2 och år. I nästan 30 % kunde minst en halvering av energianvändningen identifieras. CIT Energy Management AB SE Göteborg Sven Hultins gata 9C energy-management.se 56

Nettovärme. Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus, skolor och kontor. En intervjustudie och analys i HEFTIG.

Nettovärme. Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus, skolor och kontor. En intervjustudie och analys i HEFTIG. 30 TWh Nettovärme 25 20 15 10 :Nivå 3 :Nivå 2 :Nivå 1 :Löpande Underhåll Kvar efter åtgärder Redan renoverat Energianvändning Energianvändning 2015 5 0 Energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus,

Läs mer

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar för energieffektvisering undersökts. 1 Halvera Mera

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering

Läs mer

Energirenovering av miljonprogrammet

Energirenovering av miljonprogrammet Energirenovering av miljonprogrammet Hur lönsam är energirenovering? Charlie Timmermann 2014-06-10 1 Bakgrundsfakta Byggdes 886 000 st lgh under miljonprogramsåren Ca 560 000 st av dessa behöver renoveras

Läs mer

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt

Läs mer

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel , Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 2018 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik Beskrivning av utlysning Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik 2 (7) Innehåll 1 Bakgrund... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2 Tidplan... 2 1.3 Budget och kostnadsplan... 3 2 Genomförande...

Läs mer

Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning

Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning Margot Bratt, WSP Innovationskluster Målstyrd energiförvaltning Ett kluster inom Energimyndighetens beställargrupp för bostäder Projekttid: oktober 2015 till juni 2016 Stockholms stad är huvudman för projektet

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering Nationell strategi för energieffektiviserande renovering Sofia Wellander Boverket Emma Thornberg Energimyndigheten Building Sustainability 18 oktober 2016 En renoveringsstrategi ska innehålla a) en översikt

Läs mer

Lönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1

Lönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1 Lönsamhetskalkylering Halvera Mera Etapp 1 Analys av kostnader och lönsamhet i Bebos ombyggnadsprojekt Bakgrund: förstudier Fastighetsägare inom gruppen BeBo har genomfört förstudier med målet att hitta

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Energirenovering av miljonprogrammet

Energirenovering av miljonprogrammet Energirenovering av miljonprogrammet Rikard Westerlund 2014-11-11 1 Bakgrundsfakta Byggdes 886 000 st lgh under miljonprogramsåren Ca 560 000 st av dessa behöver renoveras inom 10 åren Schneider Electric

Läs mer

HEFTIG. Bedömning av framtida energireduktion - Beräkningsmodell och presentationssätt. Förstudie. December 2012

HEFTIG. Bedömning av framtida energireduktion - Beräkningsmodell och presentationssätt. Förstudie. December 2012 HEFTIG Bedömning av framtida energireduktion - Beräkningsmodell och presentationssätt Förstudie December 212 Per-Erik Nilsson, CIT Energy Management Åsa Wahlström, CIT Energy Management Anders Göransson,

Läs mer

Fastighetsägarens perspektiv

Fastighetsägarens perspektiv Fastighetsägarens perspektiv Bakgrund o underlag Erfarenheter från BeBo Egna synpunkter/erfarenheter Sandviksvägen, Växjö Kenneth Faaborg Hyresbostäder i Växjö AB Svensk Energiutbildning AB Inbjudan kurs:

Läs mer

Norrtäljeanstalten Hus 9

Norrtäljeanstalten Hus 9 Specialfastigheter anstalten Hus 9 Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Uppföljning av Etapp 2 och Etapp 3 Beställt av: Petra Kinnerberg, Specialfastigheter Utfört av: och Mari-Liis Maripuu CIT

Läs mer

Många lägenheter är i stort behov av underhåll och renovering

Många lägenheter är i stort behov av underhåll och renovering Forskningsmiljön Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att nå energimålet 2050. Höga kostnader, hyreshöjningar och bostadsbrist. Kunskap om renovering är fragmenterad.

Läs mer

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Om mig WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga analyser

Läs mer

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i flerbostadshus

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i flerbostadshus Beskrivning av utlysning Energieffektiv renovering i flerbostadshus 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2 Tidplan... 3 1.3 Budget och kostnadsplan... 3 2 Målgrupp... 3 3 Genomförande...

Läs mer

Våra hem är vår borg. - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi. Margot Bratt, WSP

Våra hem är vår borg. - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi. Margot Bratt, WSP Våra hem är vår borg - Bra funktion och inomhusmiljö - Låga kostnader för energi Margot Bratt, WSP Hur mycket kan energianvändningen minska? Cirka 40 % av dagens bostadslägenheter ägs av bostadsrättsföreningar

Läs mer

Fallstudier till HEFTIG. Juni Åsa Wahlström, Agneta Persson Karin Glader, Katarina Westerbjörk Anders Göransson

Fallstudier till HEFTIG. Juni Åsa Wahlström, Agneta Persson Karin Glader, Katarina Westerbjörk Anders Göransson Fallstudier till HEFTIG Juni 2016 Åsa Wahlström, Agneta Persson Karin Glader, Katarina Westerbjörk Anders Göransson Förord CIT Energy Management, Profu och WSP Sverige AB utvecklar tillsammans, på uppdrag

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel , Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 2017 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning

Läs mer

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet Seminarium 23 maj 2018 Örebro Energilyftet Kajsa Andersson CIT Energy Management, Energimyndighetens representant Energilyftet Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Uppdrag

Läs mer

Belok & BeBo. SGBC Frukostseminarium Stockholm 24 oktober Per-Erik Nilsson, koordinator Belok Kajsa Andersson, biträdande koordinator Belok

Belok & BeBo. SGBC Frukostseminarium Stockholm 24 oktober Per-Erik Nilsson, koordinator Belok Kajsa Andersson, biträdande koordinator Belok Belok & BeBo SGBC Frukostseminarium Stockholm 24 oktober 2018 Per-Erik Nilsson, koordinator Belok Kajsa Andersson, biträdande koordinator Belok Göran Werner, koordinator BeBo Emma Karlsson, biträdande

Läs mer

Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1

Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1 Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1 Alla BeBo-rapporter finns att hitta på www.bebostad.se 2016_11 Emma Karlsson Granskad av Åke Blomsterberg WSP Sverige AB 2017-12-18

Läs mer

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi

Läs mer

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Tre dimensioner av hållbarhet Ekonomisk hållbarhet/lönsamhet/ekonomisk tillväxt BRF har inga vinstkrav Bästa investeringen för

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel , Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 219 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering

Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter Hållbar energieffektivisering Landstingets verksamhet Landstinget i Kalmar län, en av de största energianvändarna Äger ca 200 byggnader, 380 000 m2 lokalyta

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Målsättning Värmeåtervinning

Läs mer

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Från energikartläggning till åtgärdsplan 1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten 2011-10-15. Åsa Wahlström CIT Energy Management

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten 2011-10-15. Åsa Wahlström CIT Energy Management Renovering ned till nära nollenergi Åsa Wahlström CIT Energy Management Det händer nu Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda Förslag i strategi för främjande av lågenergibyggnader Boverkets

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration Villa

Åtgärdsrapport Energideklaration Villa Datum för besiktning: 1/10-2015 Fastighetsbeteckning: Tollered 1:276 Adress/ort: Blåsippsv 6, Älvängen Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Företag/ackreditering Sammanfattning I denna rapport presenteras

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Conny Overland Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Bärkraften beror på perspektiv Affärsmässig hantering präglas av organisatoriska,

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Förbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess

Förbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess Förbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess Allmännyttans erfarenheter av energieffektivisering och energideklarationer Therese Rydstedt, SABO Innehåll Kort om allmännyttan Energisatsning

Läs mer

BeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP

BeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP BeBo Räknestuga Malmö 2016-03-04 Emma Karlsson, WSP Agenda Dag 1 10.00-10.30 Välkommen, Emma Karlsson, assisterande koordinator för BeBo 10.30-12.00 Teoretiskt kunskapsblock: Grunderna i investeringskalkyl

Läs mer

Halvera Mera 2.0. Slutrapport. Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm,

Halvera Mera 2.0. Slutrapport. Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm, Halvera Mera 2.0 Slutrapport Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm, 2015-09-28 Sammanfattning För att påskynda energieffektiviseringen i bostadssektorn har Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet 1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,

Läs mer

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning 2016-03-16 1 Förord Avtal för målstyrd energiförvaltning är avsett att användas i entreprenader där parterna avtalat

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ORREN 17 Adress: SVEDJEGATAN 13 Uppdragsgivare 85643 SUNDSVALL Byggnadsägare: ENGLUND, ROBERT Besiktningsuppgifter Datum:

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP Mer info om BeBo: www.bebostad.se BeBo-Processen Bakgrund Hur genomförs en energieffektiviserande renovering på ett bra

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2

Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2 Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2 BeBo-rapporter finns samlade på www.bebostad.se 2017_21 Författare: Margot Bratt, Philip Junghahn

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering. BeBo Koordinator Göran Werner, WSP

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering. BeBo Koordinator Göran Werner, WSP BeBo-processen Ett verktyg för energieffektivisering vid renovering BeBo Koordinator Göran Werner, WSP Hinder och möjligheter? De tekniska lösningarna finns oftast men.. Hur ska man beräkna lönsamheten

Läs mer

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050 DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2013-10-23 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

Uppsalas ledande bostadsbolag

Uppsalas ledande bostadsbolag Uppsalas ledande bostadsbolag Ägardirektiv, bl a På affärsmässiga grunder försöka uppnå en hög nyproduktionsnivå Erbjuda 7 % av nyuthyrningen till personer som av särskilda skäl inte kan få en bostad på

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Halvera Mera. Slutrapport. Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm, 2013-12-17

Halvera Mera. Slutrapport. Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm, 2013-12-17 Halvera Mera Slutrapport Katarina Högdal WSP Environmental Stockholm, 2013-12-17 Sammanfattning För att påskynda energieffektiviseringen i bostadssektorn har Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

BeBo Renovera energieffektivt i miljonprogrammet. Göran Werner WSP, koordinator för BeBo

BeBo Renovera energieffektivt i miljonprogrammet. Göran Werner WSP, koordinator för BeBo BeBo Renovera energieffektivt i miljonprogrammet Göran Werner WSP, koordinator för BeBo Medlemmar BeBo Övergripande mål och strategi BeBo Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus

Läs mer

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018

ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018 ENERGIDEKLARATION RIKARD SILVERFUR APRIL 2018 ENERGIDEKLARATION Vad? Varför? Vem/Vilka byggnader? Var? När? Hur? VAD? Energideklarationen ger information om byggnadens energianvändning. Energideklarationen

Läs mer

BeBo Räknestuga Göteborg Välkommen!

BeBo Räknestuga Göteborg Välkommen! BeBo Räknestuga Göteborg 2018-10-18 Välkommen! Dagens program Introduktion om BeBo Emma Karlsson, bitr. koordinator BeBo Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Tänker vi rätt kring vad

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MÅRTENSRO 33 Adress: SÖDRA MÅRTENSBACKEN 1 Uppdragsgivare 85357 SUNDSVALL Byggnadsägare: NILSSON, RUNE Besiktningsuppgifter

Läs mer

Reviderat genomförandebeslut för underhållsarbeten m.m. inom Kv Mjödet 2, Tallkrogen

Reviderat genomförandebeslut för underhållsarbeten m.m. inom Kv Mjödet 2, Tallkrogen Handläggare Jenny Rammo Tel 08-737 22 19 Styrelseärende 2014-03-04 Ärende nr 3 Dnr 2014/0444-3.2.4 Sid 1(5) Reviderat genomförandebeslut för underhållsarbeten m.m. inom Kv Mjödet 2, Tallkrogen Förslag

Läs mer

Halvera mera 1 etapp 2

Halvera mera 1 etapp 2 Halvera mera 1 etapp 2 Slutrapport Utarbetad av Katarina Högdal, WSP Environmental Stockholm, juni 2015 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges mest framträdande fastighetsägare

Läs mer

Framtidsspaning med BeBo och Belok

Framtidsspaning med BeBo och Belok Framtidsspaning med BeBo och Belok Tomas Berggren Senior rådgivare, expert enheten för resurseffektiva byggnader Nationella mål Ökad energieffektivitet (jämfört med 2008) Nytt mål till 2030 50 % Effektivare

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet? Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Energieffektivisering verktyg för strategisk planering Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet? Hur beställer fastighetsförvaltare och

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Omfattning och karaktär av renoveringar i bostadshus

Omfattning och karaktär av renoveringar i bostadshus Renoveringsbarometern: Omfattning och karaktär av renoveringar i bostadshus Hur arbetar bostadsföretag med renoveringar? Vilken omfattning och karaktär har renoveringsaktiviteterna? I en enkätstudie riktat

Läs mer

Klimatpåverkan i Byggprocessen

Klimatpåverkan i Byggprocessen Klimatpåverkan i Byggprocessen Heldagskonferens 2019-05-21 Emma Karlsson & Åsa Ekberg Österdahl (BeBo / WSP) Kajsa Andersson (Belok / CIT Energy Management) Åsa Wahlström & Karin Glader (Lågan / CIT Energy

Läs mer

Besiktningsrapport Energideklaration av villa

Besiktningsrapport Energideklaration av villa Besiktningsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2017-04-20 Fastighetsbeteckning: Hofterup 9:21 Adress/ort: Kungsljusvägen 33, Löddeköpinge Byggnaden är besiktigad av: Daniel Ell, Certifierad

Läs mer

Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015

Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015 Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se http://www.energy-management.se/ Omfattar Lite om BELOK

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus -anbudsunderlag 2010-03-26 Ulrika Jardfelt SABO Tomas Berggren Energimyndigheten Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målsättning...

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

BeBo Aktuellt och intressant. Göran Werner, Koordinator för BeBo

BeBo Aktuellt och intressant. Göran Werner, Koordinator för BeBo BeBo Aktuellt och intressant Göran Werner, Koordinator för BeBo BeBo Övergripande mål och strategi BeBo Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus Med 28 kommunala och privata

Läs mer

Belok Totalmetodiken Reinvesteringar

Belok Totalmetodiken Reinvesteringar Belok Totalmetodiken Reinvesteringar Enno Abel, CIT Energy Management AB Göteborg, augusti, 2015 Beställargruppen lokaler, Belok, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill

Läs mer

Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje. Per Holm & Therese Rydstedt, SABO

Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje. Per Holm & Therese Rydstedt, SABO Energieffektiviseringsdirektivet och IMD - Vi leder efter första och andra perioden, men allt avgörs i den tredje Per Holm & Therese Rydstedt, SABO EU-direktiv första perioden I ett direktiv anger EU vilka

Läs mer