Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2003:83 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:4 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att utveckla närsjukvården Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord Ärendet Motionärerna föreslår att närsjukvården skall byggas ut och utvecklas. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Målsättningen för närsjukvården är att skapa en högre tillgänglighet, större trygghet för befolkningen och en mer sammanhållen vård. Utvecklingen av närsjukvården kommer att bedrivas i de geografiska sjukvårdsberedningarna, som har till uppgift att löpande analysera och föra en dialog med befolkningen om lokala vårdbehov, samt i den medicinska beredningen för gemensamma närsjukvårdsfrågor. En slutrapport från den pågående utredningen om närsjukvårdens roll i Stockholms framtida sjukvårdsstruktur kommer att presenteras i februari Bilagor 1 Motion 2 Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande

2 FÖRSLAG 2003:83 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 5 november Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 11 november Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till m- ledamöternas förslag, dels till fp- ledamöternas förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. M-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen med följande motivering: Målsättningen för närsjukvården är att skapa en högre tillgänglighet och större trygghet för befolkningen. Vi anser att om landstinget fortsätter öka samarbetet med privata husläkare, privata specialistläkare och privat driven närsjukvård finns det förutsättningar för att få en lättillgänglig vård med hög kvalitet för de patienter som inte är i behov av akutsjukhusens resurser. Fp-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att förhandlingar tas upp med vårdenheter som snabbt kan utveckla närsjukvårdskonceptet. Närsjukvården ska ha som uppdrag att erbjuda invånarna den vård de behöver oftast (vardagssjukvården). Syftet är klara av den enskildes vårdbehov på hemmaplan. Utvecklingen av närsjukvården ska utgå från patientens behov. Akutsjukhusen ska erbjuda den mer specialiserade vården och kvalificerad akutsjukvård. Husläkarteamet är navet i närsjukvården. Det behövs olika specialistläkare och medicinsk service (laboratorier och röntgen) inom närsjukvården. Äldresjukvård, psykiatri och beroendevård ska ingå i närsjukvården. För att närsjukvården ska fungera behövs ett nära samarbete

3 FÖRSLAG 2003:83 3 mellan olika vårdgivare. Vårdarbetet ska bedrivas i nätverk. Genom det nära samarbetet mellan vårdgivarna kan patienten få snabb hjälp. Det finns redan fungerande närsjukhus i Stockholms län. Några exempel är Nacka Närsjukhus Proxima, Löwet Närvård, Närsjukhuset Sabbatsberg, Närsjukhuset Dalen och Närsjukhuset Täby. Det finns vissa enheter som skulle kunna utvecklas till närsjukhus. De är belägna i nynäshamn, Skärholmen, Vällingby, Bromma, Sophiahemmet och Odenplans läkarhus. Förhandlingar bör tas upp med dessa enheter om utveckling av närsjukvårdskonceptet. Ärendet och dess beredning Birgitta Rydberg m fl (fp) har i en motion (bilaga), väckt den 14 januari 2003 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att bygga upp närsjukvården enligt motionens riktlinjer. Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 17 juni 2003 avgett yttrande (bilaga). Fp-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. S-, v- och mp-ledamöterna antecknade följande särskilda uttalande: Vi menar att landstinget nu börjat ta ett helhetsgrepp på vårdens strukturfrågor. Därför är förutsättningarna att uppnå resultat goda. Skälen till detta är flera, med bl.a. att: -Landstinget nu genomför tre-s utredningen och Närsjukvårdsutredningen samtidigt. Det gör att hela sjukvårdspyramiden får en grundlig översyn. -Landstinget inlett ett reformeringsarbete kring ersättningssystemen så att dessa bättre ska styra mot de hälsopolitiska målen. -Hälso- och sjukvårdsutskottet i kommande budgetar är berett att överföra resurser från akutsjukhussektorn till närsjukvården när så är möjligt. -Landstinget har en ny organisation som syftar till bättre styrning och uppföljning.

4 FÖRSLAG 2003:83 4 Arbetet med att utveckla närsjukvården är bara påbörjat. Vi finner dock redan nu gott hopp om att det politiska arbetet ska utföras i en konstruktiv anda mellan politiska partier och andra intressenter. Föreliggande motion är ett av flera tecken på detta. Vi hoppas också att de beslut som återstår kommer att fattas i största möjliga samförstånd. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 maj 2003 bifogas (bilaga).

5 FÖRSLAG 2003:83 5 Bilagor Motionen Det behövs en vårdform som finns nära befolkningen och som kan erbjuda huvuddelen av den vård som den enskilde invånaren behöver. Denna vårdform kallas närsjukvård. Akutsjukhuset ska erbjuda högspecialiserad och akut vård. Det är vård som den enskilde behöver mer sällan. Utvecklingen går mot att vården på akutsjukhusen specialiseras allt mer och att vardagssjukvården flyttas till närsjukvården. En väl utbyggd närsjukvård beräknas klara % av den enskildes vårdbehov. Husläkarteamen är basen i närsjukvården och det nav som närsjukvården kretsar kring. Det är viktigt att utveckla närsjukvården i Stockholms läns landsting. Närsjukvården bygger på samarbete mellan olika vårdgivare. Det är husläkarteam, geriatrik (äldresjukvård), kommunal äldreomsorg, psykiatri, medicinsk service (röntgen/laboratorieprov), paramedicin (t ex sjukgymnastik), öppen specialistvård och akutsjukhus. Vårdarbetet bedrivs i nätverk. Genom det nära samarbetet mellan vårdgivarna etableras snabba kontaktvägar. Det medför att patienterna kan få snabb hjälp. Basen i närsjukvården är husläkarteamen Basen i närsjukvården är husläkarteamen. Teamen ska vara den första naturliga kontakten för patienten vid behov av sjukvård. För att vården ska fungera måste det vara lätt för patienten att få kontakt med husläkarteamen. Teamen ska också ansvara för vården på jourtid. Jourorganisationen kan samarbeta med närsjukhusen. Det är viktigt att husläkaren vid behov remitterar patienter närsjukhusen. Rutiner måste finnas upparbetade som innebär att patienten vid akuta vårdbehov kan få hjälp av en specialistläkare redan samma dag. På samma så sätt behöver inte patienten besöka akutsjukhuset utan kan få hjälp av närsjukvården. Röntgenundersökningar och laboratorieprov kan också göras/tas på närsjukhuset. Det är viktigt att läkarna vid närsjukhuset återremitterar patienten till husläkaren efter utförd operation/behandling. Samarbete med andra vårdenheter För att patienten ska kunna få den bästa vården måste närsjukvården samarbeta med andra vårdgivare och ha utarbetade rutiner tillsammans med dessa. Det kan avse psykiatrin och geriatriken (äldresjukvården). Med geriatriken kan samarbetet avse avancerad hemsjukvård, avlastningsplatser,

6 FÖRSLAG 2003:83 6 reaktivering, konsultationer, akut sjukvård i samarbete med akutsjukhuset m.m. Här är även samarbetet med den kommunala äldreomsorgen viktig. Genom att olika specialistläkare kan konsulteras av geriatriker kan onödiga inläggningar på akutsjukhus undvikas. Den äldre behöver inte byta vårdmiljö i onödan. Samarbetet kan bestå av att patienten opereras/behandlas på närsjukhuset men att eftervården sköts på den geriatriska kliniken. Vad kan närsjukhuset erbjuda? Vid närsjukhuset ska följande funktioner finnas för att det ska uppfylla vårdåtagandet: öppen specialistvård (ex gynekologi, allmän kirurgi, ortopedi, urologi, öron- näsa o. hals, ögonsjukvård, neurologi, reumatologi, hjärtsjukvård) röntgenenhet enhet för laboratorieprovtagning enhet för dagkirurgi (ex gynekologi, ortopedi, kirurgi, urologi, ögon, öron- näs- och halssjukvård) enhet för planerad sluten vård (fem-dygnsvård). Det kan vara operation av framfall, inkontinens, åtgärdslaparskopi, korsbandsoperationer och axelledsoperationer. Det är operationer som i regel kräver en till två nätters övernattning på närsjukhuset. Denna verksamhet bedrivs under vardagar. Samarbete med husläkarteam Det är viktigt att vårdkedjorna utvecklas mellan hus läkarna och specialistläkarna på närsjukhuset. Husläkarna anlitar läkarna på närsjukhuset för konsultationer. Det är viktigt med gemensamma utbildningar och regelbundna möten mellan personal på närsjukhuset och husläkarteamen. Samarbete med akutsjukhus Närsjukhuset måste ha ett nära samarbete med akutsjukhusen. Gemensamma vårdprogram och vårdkedjor måste finnas. Det innebär att man kommer överens om vilka undersökningar och förberedelser som ska göras på respektive sjukhus. Förberedelser inför en operation/undersökning görs på närsjukhuset. På så sätt behöver inte undersökningen göras två gånger. Eftervården kan skötas på närsjukhuset. Akutsjukhuset bör även föra över patienter direkt till närsjukhuset för vissa operationer/behandlingar. Detta kan vara dagkirurgiska operationer. Det är ett område som utvecklats mycket

7 FÖRSLAG 2003:83 7 under senare år och kommer att utvecklas än mer. Även större utredningar kan göras inom närsjukvården t ex inom hjärtsjukvården. Avtal bör träffas mellan landstinget och närsjukhusen om utbildning för läkare och sjuksköterskor. Det är viktigt när den öppna specialistvården minskas på akutsjukhusen. Blivande läkare och sjuksköterskor måste få denna kunskap under sin utbildning. Ett utbyte av med tjänstgöring av läkare bör kunna ske mellan närsjukhus och akutsjukhus. Det innebär att läkare från akutsjukhus under vissa perioder kan arbeta på närsjukhuset. Läkare från närsjukhuset kan på motsvarande sätt tjänstgöra under vissa perioder på akutsjukhuset. Därigenom skulle jourtjänsten kunna delas mellan flera läkare. En sådan blandtjänstgöring har ett stort utbildnings- och utvecklingsvärde. Närsjukvården har börjat byggas upp Redan idag finns det bra och välfungerande närsjukvårdsenheter i Stockholms län. Dessa kan dock utvecklas ytterligare och nya enheter behövs. Exempel på närsjukhus är Nacka Närsjukhus Proxima, Löwet Närvård, Närsjukhuset Sabbatsberg, Närsjukhuset Dalen och Närsjukhuset Täby. Dessutom finns det enheter som kommit en bit på väg kan utvecklas vidare t ex Läkarhuset Odenplan, Handens Närsjukhus och Rosenlunds Närsjukhus. Dessutom planeras ett nytt närsjukhus startas på Beckomberga sjukhusområde och det kommer att kallas Bromma närsjukhus. Var närsjukvården bör byggas ut Förutom de platser där närsjukvården finns utbyggd idag bör enheter byggas ut på följande platser; - Nynäshamn - Sophiahemmet - Skärholmen - Vällingby - Jakobsberg - Kista

8 FÖRSLAG 2003:83 8 Vi föreslår landstingsfullmäktige besluta att bygga upp närsjukvården enligt ovanstående riktlinjer. Stockholm den 14 januari 2003 Birgitta Rydberg Maria Wallhager Andres Käärik Cecilia Carpelan Rolf Bromme Carl-Anders Ifvarsson John Glas Lennart Rhodin Olov Lindquist Gunilla Thorsson Carin Håkansson

9 FÖRSLAG 2003:83 9 Hälso- och sjukvårdsutskottets yttrande I budget för Stockholms läns landsting för 2003 och plan för åren anges att det ska byggas upp en kvalificerad och tillgänglig närsjukvård. Målsättningen är att stärka allmänmedicinens roll och primärvårdens funktion som den första linjens sjukvård, samtidigt som kompetensen i den nära vården breddas och samverkan med det omgivande samhället ökar. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutades vid sammanträde om direktiv för utredning av den framtida närsjukvården. I direktivet anges att målsättningen är att ta fram en beskrivning av och strategier för utveckling av närsjukvården i Stockholms läns landsting. * Närsjukvården byggs upp med husläkarteamet som bas i närsjukvården Närsjukvården skall organiseras utifrån de vårdbehov och förutsättningar som finns lokalt i de olika närsjukvårdsområdena. Det handlar om att få de olika vårdgivarna att fungera i ett vårdnätverk så att patienterna får tillgång till rätt kompetens för sina olika vårdbehov och att vårdinsatserna är samordnade. Husläkarteamet är navet i detta vårdnätverk * Utveckla samarbetet mellan vårdenheter I vårdnätverket samarbetar offentliga och privata vårdgivare. Verksamheten omfattar såväl landstingskommunal som primärkommunal hälso- och sjukvård. I delrapport närsjukvård betonas särskilt vikten av samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården för de äldre, psykiskt sjuka missbrukare och barn med behov av särskilt stöd. För de i behov av rehabilitering krävs även ett väletablerat samarbete med försäkringskassa, apotek (för säker läkemedelsanvändning) och paramedicinare. En väl fungerande telefonrådgivning är en annan strategiskt viktig fråga. * Funktioner som ska ingå i vårdåtagandet för närsjukvården. Närsjukvården skall organiseras utifrån de vårdbehov och förutsättningar som finns lokalt i de olika närsjukvårdsområdena och svara för förebyggande insatser, diagnostik, behandling och rehabilitering samt medverka i det hälsofrämjande arbetet. * Nära samarbete mellan närsjukhus och akutsjukhus Närsjukvården måste utveckla ett fungerande samarbete med den specialiserade och högspecialiserade vården vid sjukhusen. Ett viktigt uppdrag för sjukhusen är att stödja utvecklingen av närsjukvården

10 FÖRSLAG 2003:83 10 * Var närsjukvården har börjat byggas upp samt var närsjukvården bör byggas ut. Omfattning och lokalisering av närsjukvården är en av de viktigaste uppgifterna för de geografiska beredningarna att ta ställning till. Slutsats och förslag Sammanfattningsvis kan sägas att målsättningen för närsjukvårdsutvecklingen som formulerats i budget och direktiv för närsjukvårdsutredningen är att skapa en högre tillgänglighet, större trygghet och en mer sammanhållen vård. Närsjukvårdens utveckling kommer att kunna drivas i den nya politiska organisationen i de geografiska beredningarna, som har i uppgift att föra en löpande dialog med befolkningen om förväntningar och vårdbehov och i den medicinska beredningen för gemensamma närsjukvårdsfrågor. Beställarkontor Vård har fått i uppdrag att i projektform bedriva Utredningen för den framtida närsjukvården i Stockholms läns landsting och lämna förslag till slutrapport februari 2004.

11 FÖRSLAG 2003:83 11 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningen har anfört följande Beställarkontor Vård arbetar med en övergripande översyn och planering för sjukvården inom landstingsområdet. Detta sker i utredningen av den framtida närsjukvården i Stockholms läns landsting och i det fortsatta arbetet med en nybyggnation av ett universitetssjukhus på KS-området. I direktiven för närsjukvårdsutredningen sammanfattas de övergripande målen för närsjukvården med ökad tillgänglighet via telefon och besök tidig upptäckt och tidiga insatser skapa trygghet hos patienter och befolkning stärka allmänmedicinens roll och bredda närsjukvården med flera specialister behovsbasera vårdinsatser för att överbrygga hälsoklyftor samverkan med lokala aktörer Närsjukvården ska organiseras så att de olika vårdgivarna kommer att fungera i ett vårdnätverk där primärvårdens husläkarteam är navet i nätverket.