Terrorismen och det sekulära Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Terrorismen och det sekulära Sverige"

Transkript

1 Terrorismen och det sekulära Sverige En diskursanalys av tre dagstidningars hållning i frågan om islamistisk terrorism, extremism och radikalisering kopplat till terrorattentat i Europa mellan KURS: Religion, hp PROGRAM: Ämneslärarprogrammet FÖRFATTARE: Markus Hederskog EXAMINATOR: Aron Engberg DATUM:

2 Abstract Markus Hederskog Terrorism and the secular Sweden A discourse analysis of leaders and debate articles in Swedish newspapers focusing on islamist terrorism, extremism, and radicalization around the attacks of terror through Europe between 2015 and Number of pages: 66 The debate on acts of terror is based on the relation between religion and violence. According to the modern interpretation of secularization, in a secular country, the government is supposed to make decisions and to act without the influence from religious beliefs. Acts of terror, extremism and radicalization has, therefore, been regarded as symbols of extreme interpretations of religion rather than ideology. This has led to consequences in how and about whom suspicions arise. The objective of this study is therefore to investigate how the debate on acts of terror and terrorism has been depicted in three different newspapers, with different political views. The material is analyzed through the theories of secularization, phrased by Jürgen Habermas, Jose Casanova and Talal Asad. To give a nuanced view of the debate, the leader-, culture- and debate pages of three well-established newspapers are reviewed with regards to terrorism, extremism and radicalization. The material is thereafter categorized into four different discourses where the strongest arguments are discussed. The conclusion is that the three newspapers and most of all, the writers, have different opinions regarding both the root of the problem on terrorism and the solution to the same. The writers that mainly consider the problem to be ideological generally promote a softer path, where actions that risk inflicting on privacy and democratic rights should be avoided in favor of actions strengthening the well-fare system. Writers considering the problem to be religious are in contrary also more prone to argument for a harder path. They promote increased funds to police and security although it could imply actions that risk to inflict on privacy and democratic rights, for example through increased supervision. It can also be concluded that the opinions of the writers are tied to the political alignment of the newspaper they are representing. Finally, although the argumentation in the different newspapers differs in some ways, they all agree on the importance of keeping calm and preserving the political integrity, both as a community and as individuals. Keywords: Terrorism, extremism, radicalization, secular, secularism, Islam. Sökord: Terrorism, extremism, radikalisering, sekulär, sekularisering, islam.

3 Innehåll 1 Inledning Syfte & Frågeställningar Bakgrund Tidigare forskning svenska dagstidningar Teoretiska infallsvinklar & metod Jürgen Habermas José Casanova Talal Asad Metod Kvalitativ diskursanalys Undersökning Attentatet mot Charlie Hebdo (Paris) Attentatet i Köpenhamn Attentatet i Paris Attentatet i Bryssel Attentatet i Nice Attentatet i Berlin Attentatet i London Attentatet i Stockholm Analys Säkerhetsdiskurs Postkolonial diskurs Ekumenisk diskurs Svenskhetsdiskurs Avslutande diskussion Referenslista... 67

4 1 Inledning Terrorism, extremism och radikalisering är alla begrepp som i hög utsträckning ha kommit att föra tankarna till religion i allmänhet och islam i synnerhet, det har lett till att det i många fall dras likhetstecken mellan religion och våld. Hotet från fundamentalistiska extremister har dessutom kommit att få ett större fokus och debatten anses av flera ske genom ett sekulariserat synsätt, en sekulär syn som präglar den pågående debatten i dagstidningarna. Uppfattningen tar sin utgångspunkt i den kraftiga modernisering som sker i Sverige under slutet av 1800-talet, och som fortsatt pågår idag. Modernisering har karakteriserats av en sekulär inriktning, där ett av argumenten lutar sig mot att nationer likt Sverige genomgått en progression i forskning och teknologisk utveckling, något som inneburit att religionen åsidosätts för att den inte längre fyller samma funktion som den tidigare gjort. 1 En viktig aspekt av nyhetsrapporteringen har historiskt varit att tillskriva terrordåd ideologiska eller religiösa motiv. Håkan Hvitfelt klargjorde redan under slutet av 90-talet för skiftningar i hur media rapporter om olika våldsbejakande grupper. Skiftningarna som Hvitfelt lyfter är att bilden kopplad till framför allt islam har kommit att präglas av fördomar, etnocentrism och en överförenkling som bidragit till felaktigheter. Felaktigheter så som att islam blir ett samlingsbegrepp för det främmande och okända. 2 Detta i jämförelse med till exempel högerextrema grupper som i högre utsträckning agerar för att få en så stor medial spridning som möjligt. 3 Religionsvetaren Chris Allen betonar att det skett en förändring i den politiska diskursen i förståelsen av islam, en förändring som medfört att ramarna för hur det är möjligt att uttrycka sig om muslimer och islam har vidgats och att det nu är möjligt att öppet kritisera och uttrycka sig nedlåtande. Förändringar som sker berör grupper som medierna upplevs ha större förståelse för, så som ideologier, massrörelser och ytterligare fenomen inom den europeiska historien. 4 Denna studies syfte är således att utifrån tre svenska dagstidningar undersöka argument i debatten om terrordåd, terrorism och radikalisering, där fokus framför allt kommer att ligga på publikationer i form av ledar-, debatt- och kultursidor. 1 Habermas. 2008: 17 2 Hvitfelt. 1998: 74 3 Ibid. 1998: 75 4 Cato. s.13 1

5 1.1 Syfte & Frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur debatten kring terrordåd och islamistisk terrorism har fortlöpt under perioden 1 januari april 2017 kopplat till terrorattentat, med utgångspunkt i tre politiskt skilda dagstidningar. Dessa utgångspunkter har lett fram till tre frågeställningar: Hur skiljer sig skribenternas argumentation vad gäller bakomliggande orsaker till terrordåd och terrorism? Tenderar terrordåden att beskrivas på ett annorlunda sätt när motivet upplevs som religiöst jämfört med ideologiskt? Vilka åtgärder och lösningar föreslås av skribenterna i dagstidningarna? 2

6 2. Bakgrund De senaste årtiondena har terrorattackerna kommit att komma närmre Europa och Norden, där uppmärksamheten kring terrordåd och deras påverkan på de nordiska samhällena har ökat påtagligt efter terrordådet i Oslo Precis som andra händelser där människor påverkas starkt känslomässigt, så har även denna typ av händelser kommit att bli föremål för diskussion, där frågan som ställs blir varför dessa våldsmän begår brott likt dessa. Indicier pekar på att terrorbrott som genomförs med motiv sprungna ur islam förklaras på andra vis och med andra argument än när det begås av till exempel högerextrema, trots att det finns religiösa formuleringar sprungna ur kristendomen även där. Ett exempel är mediernas användning av karakteristiska drag, där man använder sig av stereotypa och endimensionella föreställningar om att terrorister klär sig och beter sig på ett visst sätt och att de nästan uteslutande är muslimer 5. Särskiljandet av motiven kan till viss del ta sin utgångspunkt i orientalistiska uppfattningar av att muslimer är fanatiska och irrationella, och den problematik som pågår i Mellanöstern förklaras med att de just är muslimer, och att deras inneboende svårigheter skapat förutsättningarna för att det idag ser ut som det gör. 6 Andra förklaringar är att särskiljandet mellan ideologi och religion tar sin utgångspunkt i den majoritetsopinion som anser att religionen bör tillhöra den privata sfären i Sverige. 7 Min uppfattning är däremot att detta område ytterligare bör bearbetas för att få fram en tydligare beskrivning av hur kopplingen mellan religion och våld görs i det sekulära samhället. Då nyhetsrapporteringen kring denna typ av händelser är omfattande har jag valt att framför allt fokusera på ledarsidor & debattsidor, en avgränsning som medför att materialet blir mer hanterbart. Den treårsperiod som valts för studien grundar sig framför allt på att det under åren mellan skedde en rad uppmärksammade terrordåd i Sverige, Norden och Europa. Min ambition är att genom denna undersökning belysa eventuella skillnader i debatten kring terrordåd och terrorism med avstamp i sekulariseringsteorier, där fokus ligger på tidningarna och deras skribenters lösningar på hur frågan om terrordåd, extremism och radikalisering ska komma att motarbetas, lösas eller fördömas. 5 Hvitfelt. s.82 6 Ibid, s.75 7 Axner. s.15 3

7 Debattområdet som denna studie tar sin utgångspunkt ifrån kan anses som en del av det postsekulära, ett forskningsfält som på flera sätt är omdiskuterat och problematiserat. Marta Axner lyfter i sin avhandling Public Religions in Swedish Media fram begreppet post-sekulär som problematiskt utifrån att det implicerar att samhället kommer från en sekulär historia och att den sociala förändringen som sekulariseringen innebär redan har ägt rum. 8 En sådan ingång blir intressant att plocka med sig in i arbetet av flera anledningar, det synliggör en problematisk bild av vad sekularisering och post-sekularismen innebär och vilka svårigheter den står inför, svårigheterna med att definiera religiösa handlingar enbart med hjälp av sekulära uppfattningar och begrepp. Studien har även betydelse utifrån ett didaktiskt perspektiv, detta då den belyser ett uppenbart samhällsproblem som splittrar människor. Olof Franck belyser till exempel vikten av att lärare inom religionskunskap diskuterar och uppmärksammar fundamentalistiska tankar och perspektiv, 9 en uppfattning som även kursplanen stöttar. Man betonar till exempel att eleverna ska undervisas i varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle, 10 något som ger en ingång till studiens didaktiska syfte. Studien problematiserar även etiska perspektiv, då arbetet synliggör en rad moraliska dilemman som samhället står inför. 11 Hur mycket kan man begränsa demokratiska fri- och rättigheter för att komma till rätta med terrorism, extremism och radikalisering innan Sverige inte längre kan anses demokratiskt? Här finns möjligheten till större diskussioner av frågor som är svåra att ge ett rakt svar på, och skapar förutsättningar för eleverna att greppa ett större helhetsperspektiv och i förlängningen bidra till ett mer hållbart och demokratiskt samhälle Axner. 2014: 16 9 Franck. 2011: Skolverket. 2011: Löfstedt. 2011: Ibid. 2011: 123 4

8 2.2. Tidigare forskning Här under presenterar jag min översikt över tidigare forskning, där tre studier med anknytning till ämnet presenteras. Dessa är Marta Axner s Public religions in Swedish media, Johan Catos, När islam blir svenskt och Kristian Steiners, Images of muslims and islam in Swedish Christian and secular news discourse. De formar tillsammans en stabil grund vad gäller tidigare forskning som jag nedanför presenterar lite närmare. Public religions in Swedish media Under den senare delen av 1900-talet och fram tills idag har det blivit en markant skillnad i hur problematiskt det kan vara att uttrycka sig i det offentliga. Marta Axner lyfter att då media fungerar som många människors främsta informationskälla, blir det avgörande att medierna levererar riktiga nyheter. Rollen som denna avgörande informant har medfört förändringar när nyheter snabbare ska förmedlas samtidigt som de ska vara pålitliga och att förmedla avgörande och träffsäkra nyheter, vilket också har medfört risker utifrån vad det är som prioriteras och hur det framställs. Religiösa institutioner har till exempel kommit att behöva ta detta i beaktning när de ska uttala sig i frågor som berör fler än dem själva, då det är genom dagstidningar, tv och andra medier som möjligheterna till att nå en bredare publik gör sig möjlig. 13 Då Axner precis som jag undersöker företeelser och nyanser inom dagstidningar blir det nyttigt att förstå de olika utgångspunkterna som hennes avhandling grundas i. Det teoretiska ramverket består av teorier om sekularisering och religion i offentligheten, den blir en bra stöttepelare för att navigera sig fram i ett utmanande undersökningsmaterial. I Axners fall rör det sig om att undersöka hur religiösa företrädare deltar i den offentliga debatten där samspelet mellan religionen, det moderna mediesamhället och politiken blir centralt. Axners studie sker genom en kvalitativ innehållsanalys av ledare och debattartiklar skrivna av religiösa talespersoner, den synliggör en undangömd del av debatten som lyfter uppfattningen av att det sekulära kan ha en närmare kontakt med religionen. Axner menar att den tidigare forskningen i högre utsträckning fokuserat på att synliggöra religiöst innehåll, med fokus på hur religiösa ämnen, symboler eller representation undangömts i journalistiken. 14 Axner poängterar att avhandlingen även syftar till att tillföra ytterligare empiriska diskussioner 13 Axner, 2014: Ibid: 19 5

9 om religionens roll i den offentliga sfären, med utgångspunkt i sekulariseringsteorierna och fokus på José Casanova, Jürgen Habermas och Stig Hjarvard, 15 tre framstående forskare inom området varav två är närvarande i min studie. Axner lyfter också fram religiösa argument och hur de presenteras, där intressanta iakttagelser kan göras utifrån de artiklar som berör islam. Dessa artiklar visar på en debatt som lutar sig mot att förklara vad muslimsk tro innebär, och vad den inte innebär, något som har varit närvarande även inom flera andra texter skrivna av muslimer. En väldigt intressant insikt gör sig gällande när det som presenteras för att förklara vad islam innebär, konstrueras med hjälp av teologiska diskussioner med avstamp från citat i koranen, historiska exempel och konkret information plockade ur andra religiösa kontexter. Detta som ett sätt att visa på islams inneboende fredlighet, och att de människor som använder sig av våld i islams namn inte praktiserar den sanna läran. Detta trots att det ger ytterligare grund till den dikotomi som formulerats kring uppfattningen och tanken att det existerar en uppfattning om en god muslim/dålig muslim. 16 Ett av resultatkapitlen berör företrädare för den kristna tron och deras deltagande i den offentliga debatten. Axner upplever att de religiösa talespersonerna, oavsett trosinriktning, argumenterar med få religiösa argument och med en generaliserande ingång. En tolkning skulle enligt Axner kunna vara att talespersonerna använder en sekulära strategi, det vill säga att de religiösa argument som används inte karakteriseras av att vara en ultimat sanning utan används som en motivering till att samhället mår bra av pluralism och olika religiösa inriktningar. 17 En av slutsatserna som dras och som jag finner särskilt intressant är att debatten i dagstidningarna till viss del sker med religiösa argument, men majoriteten av det som presenteras i artiklarna är däremot formulerade med en icke auktoritära ingång. En trend som går i linje med den teoretiska uppfattning som presenteras av bland annat Jürgen Habermas; att aktörer inom den religiösa sfären, involverade i den offentliga debatten använder sig av argument och begrepp som används av andra debattörer, eller översätter sitt religiösa språk så att tillgängligheten ökar och gör språket hanterbart för en större publik. Detta bör tyda på att språket förändras, något som innebära att även dess innebörd kan komma att förändras. Axner har en tudelad teoretisk ingång där hon har analyserat materialet både genom det sociokulturella perspektivet mediering, vilken definieras av en samverkan mellan människor och de kulturella artefakter 15 Ibid: Ibid: Ibid: 177 6

10 som används för att förstå omvärlden. Och genom sekulariseringsteorier med utgångspunkt i José Casanova, en möjlighet att utsätta materialet för en större empirisk evidens. Som bidrag till min studie har jag framförallt fokuserat på de tolkningar som görs utifrån den sekulära uppfattningen om hur religiösa aktörer agerar i en offentlig debatt som sker i en sekulariserad miljö. Den kontextuella situationen är något som Axner lyfter fram som en orsak till att studier av olika slag inte är direkt överförbara på andra situationer i andra kontexter. Därför blir det viktigt att med försiktighet ta stöttning i tidigare forskning och formulera sin egen kontext, på så sätt riskerar man inte misstolka eller utgå från en uppfattning som blir problematiskt redan från start. När islam blev svenskt Johan Cato lyfter i sin doktorsavhandling När islam blev svenskt (2012) fram hur islam och muslimer representeras och framställs i offentlig politik i Sverige. Fokuset på den offentliga politiken är intressant och Cato har redovisat skiftningar i synen på islam som religion och muslimer som samhällsmedborgare. Detta politiska klimat bör påverka hur man ser på problem kopplade till muslimer och islam även idag, en sådan uppfattning bör kunna genomsyra den offentliga debatten som sker i dagstidningarna. Cato kan i sin analys lyfta fram att den politiska diskussionen om islam kan kategoriseras i fyra skilda diskurser, där fokus ligger på en integrationsdiskurs, jämställdhetsdiskurs, säkerhetsdiskurs och en homogeniseringsdiskurs. Diskurserna innefattar alla ett intressant och viktigt innehåll, men säkerhetsdiskursen och homogeniseringsdiskursen lyfter fram sekulära argument formulerade genom en offentligt politisk uppfattning av att islam, och framför allt islamism, är på kollisionskurs med flera svenska värderingar. 18 Cato anser att utan en tydlig politisk handlingsplan mot radikalisering av islam riskerar utvecklingen att gå i en mer våldsam riktning. Att misstänkliggöra en viss grupp eller ett område, i detta fall islam och muslimer, som en rådande säkerhetsrisk bidrar till att utforma styrningsmekanismer som flera politiker upplever är avgörande för att neutralisera denna typ av hot. 19 Genom att fokusera kraftansträngningarna mot en speciell säkerhetsrisk kan staten införa speciella rättigheter, rättigheter som medför att man kan neutralisera det hot som politiker upplever som 18 Cato, 2012: Ibid: 282 7

11 överhängande. Utgångspunkten sker i att islam och muslimer har kommit att definieras som ett avgörande hot mot europeiska normer, där det moderna svenska samhället skapar förutsättningar för att med legitima medel genomföra åtgärder mot olika typer av upplevda samhällsrisker. Cato synliggör att det råder en skillnad mellan god och ond islam, det vill säga att deras praktik och närvaro problematiseras utifrån en förutbestämd uppfattning om när något är gott, sant eller acceptabelt, där man synliggör de som praktiserar islam som en homogen grupp. Cato lyfter även fram en syn av islam som medför att den generaliseras och banaliseras, där synen på islam har reducerats till att ses på som en kulturell tradition kopplad till koranen och generellt arabisk. 20 Detta synsätt går på flera sätt emot den islamologiska forskning som bedrivs, och bidrar till att homogenisera muslimer som en enda stor grupp. Synsättet medför att man inte ser variationerna som finns geografiskt och kulturellt, vilket existerar både inom islam och andra världsreligioner. Cato citerar genom Göran Larsson i När islam blir svenskt vad det medför att se på en av världens största religioner på ett sådant sätt, där Larsson beskriver riskerna med att se på muslimer och islam som en homogen grupp; En utgångspunkt och förutsättning för den essentialistiska kritiken av islam är just att alla muslimer framställs som en homogen grupp. Det finns inte några interna variationer, lokala olikheter eller skillnader över tid; islam har alltid tolkats och praktiserats på samma sätt. Därför finns det inte någon ambition att belysa den stora mängd av olika tolkningar av Koranen eller muslimska handlingar som de facto finns bland muslimer. 21 Catos avhandling berör offentliga politiska handlingar med utgångspunkt i Edward Said s orientalistiska teori om den andre, vilket hjälper mig att belysa politiska strömningar och generella synsätt på islam och muslimer. Insikten blir att förstå och problematisera eventuella skillnader i hur terrordåd framställs när det har ett religiöst eller ideologiskt motiv. Den sammanfattande bilden av de offentligt politiska handlingarna synliggör hur människor ser och agerar olika beroende på vilket politiskt, religiöst och kulturellt ursprung problemet har. 20 Ibid: Göran Larsson genom Cato, 2012: 285 8

12 Images of muslims and Islam in Swedish Christian and secular news discourse Kristian Steiners studie tar sin utgångspunkt i bilden av hur muslimer och islam framställs i dagstidningar, där tillvägagångssättet likt mitt sker med hjälp av att analysera dagstidningarnas framställning och problematisering av islam och muslimer. Med källmaterial från Dagens Nyheter, Dagen, SD-Kuriren och Världen idag kunde Kristian Steiner slå fast att debatten om muslimer och islam sporras av politiska problem snarare än positiva framgångssagor. 22 En av uppfattningarna är att muslimer inte har möjligheten att tillmötesgå de sekulära krav som ställs, och medför att muslimer får svårt att formulera en alternativ bild. Att det råder en tydlig skillnad mellan fokus på de olika ledarsidorna bör inte ses som konstigt, däremot finns det större likheter i framställningen och användandet av religiösa argument kopplade till bilden av islam och muslimer i vissa av dagstidningarna. Dagens Nyheter och Dagen håller en mer liberal ton i sina ledarsidor där dagstidningarna fokuserar på den problematik som omger islam i media, en problematik som tidningarna upplever har kommit att förkläs i religiösa termer och förklaringar. Steiner kan slå fast att det finns en spricka inom det svenska medielandskapet av hur man framställer bilden av muslimer och islam. Medielandskapet delar upp kristna såväl som sekulära dagstidningar, där Steiner kunnat dra likhetstecken mellan Dagens Nyheter och Dagen där båda undviker att beskriva muslimer och islam som ett hot. Skribenterna för Dagen upplever att de själva likt muslimer ser sig som offer för sekulariseringens krafter. Världen idag och SD- Kuriren har en i högre utsträckning generaliserande bild, och beskriver islam och muslimer som våldsamma, irrationella och ett hot mot kristna och den västerländska världen svenska dagstidningar Mitt undersökningsmaterial kommer att utgå från tre dagstidningar med skilda politiska tillhörigheter. Dessa tidningar är Dagens Nyheter, Sveriges största dagstidning som ges ut över hela landet och är politiskt fristående på liberal grund, med sitt huvudkontor i Stockholm. Dala- Demokraten är nästa dagstidning som ingår i studien, en tidning som är politiskt fristående med 22 Steiner, 2015: Steiner, 2015: 41 9

13 en socialdemokratisk inriktning på sina ledarsidor. Den avslutande dagstidning som ingår i studien är Dagen, obunden på kristen grund, och har sina rötter inom pingströrelsen. Undersökningsmaterialet ska med skilda politiska ingångar ge en generell men varierande bild av vad det sekulära Sverige anser att man bör göra i frågan. Dagstidningar och olika mediekanaler har kommit att betyda mycket inom en svensk mediekontext där dagstidningar än idag har ett stort förtroende i Sverige jämfört med andra europeiska länder kunde man se att det gavs ut 466 tidningar per 1000 invånare, en siffra som låg på 335 i Storbritannien, 241 i USA och 156 i Frankrike. 24 En av anledningarna till det höga antalet utgivna nyhetstidningar grundar sig framför allt i det monetära bidraget till den näst största tidningen i en stad. Detta för att främja ett medieklimat av konkurrens och nyansering, även om bidraget har kommit att vara föremål för diskussion då nyhetstidningar fortsatt tvingats till sammanslagning. Redan etablerade dagstidningar publicerade via internet är den nyhetskälla med överlägset högst antal läsare, och är en av anledningarna till att media som rapporteras via tidningar fortsatt får en stor spridning i Sverige Axner, 2014: Ibid, 2014: 27 10

14 3. Teoretiska infallsvinklar & metod De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är Jürgen Habermas, Jose Casanova och Talal Asads sekulariseringsteorier, teoribildningar som har blivit alltmer uppmärksammade under slutet av 1900-talet och den inledande delen av 2000-talet. Begreppet sekularisering har kommit att definieras av två olika dimensioner, att religionen skiljs från staten för att sakta helt försvinna som företeelse, och en annan dimension med utgångspunkt i att religionen inte längre kommer att behövas i samhället. Forskare i ämnet har däremot inte accepterat denna, enligt dem, förenklade förklaring av sekulariseringsprocessen, en förklaring som har kommit att karakteriseras av religionen å ena sidan och statens sekulära institutioner å andra sidan. 26 Riktigt så enkelt är det däremot inte att förklara sekulariseringens utveckling över världen, men här under ska jag göra ett försök ett presentera en översikt av sekulariseringsteorierna. Syftet är att förtydliga sekulariseringens innebörd både som pågående process, och som det teoretiska ramverk som denna studie tar sin utgångspunkt från Jürgen Habermas Jürgen Habermas anses av flera vara den viktigaste tyska filosofen från den andra halvan av 1900-talet och framåt. Habermas har med utgångspunkt i en socialkritisk teoribildning influerat en variation av discipliner så som kultur, moralteori, lingvistik, filosofi, statsvetenskap, religion och teologi för att nämna några. 27 Den tidiga Habermas ansåg att moderniseringen karakteriserades av kapitalistiska krafter och kriser som på olika sätt underminerade demokratiska fri- och rättigheter. Under 80-talet betonade Habermas att kunskap och konstruktiva diskussioner kunde ses som ett verktyg för frigörelse, ett verktyg som kunde befria samhället från förtryck som upplevs vara skadligt i det demokratiska samhället. 28 Det vill säga att den liberala demokratin inte är en garanti för att den kommunikativa relationen mellan människor kommer fortsätta att vara rationell. Habermas påstod att det moderna kapitalistiska samhället innefattar sociala institutioner så som politik, utbildning och familjeliv som helst borde vara kommunikativa till sin karaktär, men som snarare har kommit att bli mer strategiskt rationella. Habermas ansåg att dessa institutioner alltmer 26 Asad, 2003: En presentation av Jurgen Habermas: 28 Habermas, 2008:269 11

15 präglades av en byråkratisk och ekonomisk kraft som snarare styrdes av principer kopplade till administrativ makt och ekonomisk effektivitet, men att de snarare bör styras av en ömsesidig förståelse. 29 Under senare tid har Habermas i högre utsträckning riktat sitt fokus på religionens roll som kulturell källa för den modernitet som alltmer har kommit att leda till rent patologiska samhällskonflikter, ett fokus han tidigare inte haft. Idag menar Habermas å ena sidan att religionen inte spelar någon avgörande roll för honom själv, men anser å andra sidan att man måste erkänna att religionen faktiskt spelar, och kanske också bör spela, en roll i samhället. Har Habermas som till en början såg på religionen som någonting enbart funktionalistiskt således kommit att ändra uppfattning? Det är i alla fall tydligt att arbeten skrivna av Habermas före mitten av 80-talet har tydliga influenser från Hegel, Marx, Durkheim och Webers religionskritiska och religionssociologiska teorier och bör således ha bidragit till att förstärka Habermas funktionalistiska angreppssätt. 30 Habermas syn på religionens roll i det post-sekulära samhället har därför genomgått en förändring. Idag anser Habermas att den liberala statsbildningen lever av förutsättningar den inte själv kan garantera, vilket medfört en brist på motivation som Habermas önskar att de religiösa grupperna kan fylla i ett postsekulärt samhälle. 31 Denna kan till exempel komma att bidra till att doktriner och etiska perspektiv inom religiösa traditioner motiverar en debatt inom ett bredare spektrum. Befriande och livspolitiska frågor så som ekonomisk rättvisa, abort eller reproduktionstekniker. 32 Habermas lyfter att de stora religiösa traditionerna således kan motverka den destruktiva försvagningen av moraliska värden, som det moderna samhället visar prov på. Samtidigt menar Habermas att det bör finnas en distinktion mellan den offentliga politiska debatten å ena sidan och lagstiftning med utövandet av statlig makt å andra sidan, där religiöst formulerade uttryck kan förekomma i den första men inte i den andra. Det vill säga att lagstiftningen inte bör formuleras utifrån religiösa termer. 33 Det sekulära förnuftet måste kunna förstå skillnaden mellan religiös visshet och kritisk vetenskaplig prövbarhet, samtidigt som det religiösa tänkandet behöver erkänna samhällets sekulärt legitima autonomi. Detta medför inte att tron blir irrelevant inom samhälleliga och politiska diskurser men att man enligt Habermas ska vara försiktig när man som trossamfund formulerar politiska lösningar. Så 29 Jonsson, 2009: Ibid, 2009: Ibid, 2009: Habermas, 2008: Jonsson. 2009: 93 12

16 länge ett trossamfund riktar in sig på en bestämd uppfattning i en fråga och riktar sig mot de troende medborgarna i samhället genom att uppmana dem att stötta en viss fråga utan att man nyttjar någon form av samvetstvång så bör det inte finnas något problematiskt i det. 34 Med utgångspunkt i händelserna den 11 september problematiserar Habermas bilden av att se på efterföljande konflikt, som en konflikt mellan religion och det toleranta samhället; Terroristernas religiösa fundamentalism är, just som en urspårad form av religion, ett typiskt modernt fenomen och dess pendang utgörs av en urspårad sekularisering; en aggressivt sekulär kultur som med sin genteknologi riskerar att instrumentalisera människan och att trampa människovärdet under sina fötter och som med sin ohämmade kapitalism ekonomiserar livets alla områden och gör vinstmaximeringen till sin Gud. 35 Jürgen Habermas poängterar således vikten av att kultivera den postsekulära hållningen som ett försök att både kunna upptäcka och förstå den globala livskraften i religionen och betona kraften av att kunna översätta de etiska principerna inom de religiösa traditionerna genom att införliva dem i en postmetafysisk hållning som finns inom religionen. Det vill säga att den postsekulära hållningen använder sig av religionen både som en källa för motivation och förståelse, men samtidigt som en nödvändig allierad mot den globala kapitalismens ifrågasättande av förhållandet mellan tro och kunskap. 36 Habermas problematiserar religionens roll i offentligheten, vilket blir intressent genom hur argumenten formuleras i ett land som Sverige. Utmaningen med att komma till rätta med problem kopplade till radikalisering, extremism och terrorism José Casanova José Casanova är en av världens främsta forskare inom religionssociologi där hans arbeten har kommit att fokuseras på religion, sekularisering och globalisering. 37 I ett av sina mer uppmärksammade verk från 1994 Public religions in the modern World lyfter Casanova fram samtida teorier om sekulariseringen som vilar på uppfattningen av (1) en religiös nedgång, (2) en uppdelning av det religiösa från sekulära sfärer och (3) en privatisering och marginalisering av religionen. Casanova poängterar i sin studie att det andra påståendet är försvarbart, medan 34 Ibid, 2009: Ibid, 2009: Mendieta & Vanantwerpen, 2011: 4 37 En presentation av José Casanova: 13

17 det första och tredje påståendet är uppenbart osant. Kritiken stannar inte där, Casanova argumenterar för att den offentliga och ompolitiserade religionen i en högre utsträckning uppfattas som en kritik mot att den moderna världen har sitt ursprung i modernitet och upplysningskultur. Likt den feministiska kritiken, så riktar även sekulariseringsteoretikerna kritik mot att det privata är politiskt som ett svar på den liberala teoribildningen. 38 Kritiken blir på så sätt tredelad, vilket skapar en möjlighet att ytterligare problematisera frågan om religionens betydelse för den moderna världen. 39 Sekulariseringen som för flertalet människor inneburit de processer som fortlöpt efter den protestantiska kyrkans reformation, och har kommit att förklara när människor, funktioner och betydelser går från att vara religiös till att bli statlig. Våra handlingar ska således inte ske utifrån en institutionaliserad religiös påverkan. 40 Principiellt finns det enligt Casanova inte någon anledning till att privilegiera religionen som den enskilt viktigaste direkta, eller indirekta, företrädaren av moralisk-praktisk rationalisering. Utgångspunkten blir att den moderna världen redan drivs av sekulära rörelser och organisationer som även fortsatt kommer att vara av lika viktig karaktär som de religiösa. 41 Casanova betonar samtidigt att kritiken som formulerats från en religiös sfär inte är rotad i en önskan att återigen införa ärvda privilegier eller för den delen förkasta upplysningens tankegods. Casanova anser att religionen genom att gå in i den offentliga sfären av kritik och debatter sprider intersubjektiva normer in i den privata sfären, samtidigt som religionen ingjuter en moralisk vision om allmänhetens bästa inom ekonomin och det offentligt statliga. 42 Något som sker parallellt med att man upprätthåller modernitetens heliga värden, mänskligt liv och frihet, och kan bidra till att vitalisera den moderna offentliga sfären. 43 Casanova lyfter politisk sekularism som en ideologi där han påvisar att det förekommer en utbredd uppfattning om att religionen är intolerant och att den är bidragande till att skapa konflikter 44, en uppfattning som framförallt appliceras på andra religioner än den egna. Han menar också på att det är talande för varje västeuropeiskt land, med det signifikanta undantaget av Norge och Sverige, att majoriteten delar uppfattningen om att religion skapar konflikter. Religionen som västeuropeiska samhällena riktar sin skepsis mot är sällan den egna, utan 38 Casanova. 1994: Ibid, 1994: Ibid, 1994: Ibid. 1994: Ibid. 1994: Ibid. 1994: Casanova. 2009:

18 grupper av europeiskt religiösa grupper som antingen upplevs omoderna eller av religionsutövande icke-européer, framförallt muslimer. 45 Det Casanova vill framföra är att alla existerande demokratier i Europa inte per automatik är så sekulära som de vill få det att framstå. Han hävdar att det finns tydliga exempel på nationer där kristendomen fortsatt erhåller en priviligierad plats i samhället, vilket utgör grund för vad Casanova anser medför ett osekulärt trassel. 46 Detta medför att förhållandet mellan kyrkan och staten har kommit att se annorlunda ut europeiska länder sinsemellan, i deras relation till utbildning, media, sjukvård och andra sociala tjänster. Casanova betonar att det är utifrån de religiösa konflikterna med start på 1400-talet som västerländsk media tolkar ideologiska konflikter i Mellanöstern. I stället för att problematisera dagens konflikter genom den moderna statsbildningen, geopolitik, nationalism och politisk mobilisering av etnokulturella och religiösa identiteter, väljer man i hög utsträckning att se på konflikterna som religiösa. Ett arv från den koloniala expansionen, som idag medför att sekulariserade västeuropéer upplever konflikterna som religiöst baserade, något som genererat ett begreppsbruk där man definierar grupper som religiöst fundamentalistiska och fanatiska Talal Asad Talal Asad är en antroprolog som anses representera en postkolonial hållning där han riktar kritik mot det område han själv företräder, antropologin. I sitt verk Formations of the secular tar Talal Asad avstamp i ett antal teorier där han konstaterar att forskare har kommit att ägna en större uppmärksamhet åt den koloniala konstruktionen av sekularism än kunskapen om det sekulära. Han menar att det blir svårt att förstå den politiska doktrinen, sekularism, om man inte först tar itu med den epistemologiska kategorin det sekulära. Asad anser att sekularism inte kan ses som ett intellektuellt svar på frågan om att uthärda social fred och tolerans, utan att det bör ses på som ett politiskt medium som omdefinierar differentierade praktiker som egentligen formulerats utifrån klass, kön och religion. 48 Likt Habermas så lyfter Asad att religionen har kommit att bli en välkommen dimension i den sekulära debatten, samtidigt som det funnits en alarmerande känsla av att det leder till en mer 45 Ibid. 2009: Ibid, 2009: Ibid, 2009: Asad, 2003: 6 15

19 irrationell debatt. Sekularismens narrativa betydelse har kommit att bli föremål för akademiska argument och praktiska tvister, ett rättfram narrativ baserat på en utveckling från det religiösa till det sekulära. De flesta lärda idag är däremot överens om att en sådan progression har inneburit en större problematik än hur den framställs. 49 Charles Taylor anser att den moderna staten bör göra medborgarskap till dess primära fokus i nationsbyggandet, och att identifieringen av medborgare utifrån klass, kön och religion bör vara underordnad. Sekularismen blir på så sätt ett verktyg som samhället kan använda för att överbygga de svårigheter som annars ligger i en väl fungerande nation. 50 Asad problematiserar vad det är som skiljer det religiösa från det sekulära och belyser att det är identifieringen av avsikterna som sådana som är avgörande i vad lärda kallar modernitet. Genom en fördelning av moraliskt och juridiskt ansvar kan man på så sätt även reglera densamma. Nationalstatens politiska system blir en viktig del av religiösa gruppers påverkan på den offentliga sfären, något som i förlängningen kan innebära en påverkan på sekularismens utveckling. Asad menar att det blir avgörande att kunna se olika uppfattningar av vad sekularism innebär för att i högre utsträckning förstå själva företeelsen. Det är processen som leder fram till binära uppfattningar så som religiös och icke-religiös som ger spegelbilden av hur människor uppfattar det sekulära, där man sätter ramarna för sina egna rättigheter och ansvar. Detta i motsats till de begränsningar som sätts på jaget i ett religiöst sammanhang. 51 Asad problematiserar i kapitlet Secularism, nation-state, Religion den politiskt liberala tanken om yttrandefrihet. En yttrandefrihet som symboliseras av att säga vad du känner och därefter kunna känna dig hörd. Asad menar att yttrandefrihet inte bara existerar utan att den symboliserar vad man som människa valt att investera sitt liv i, där förståelsen för olika företeelser kan variera. Uppfattning blir att yttrandefrihet inte per automatik existerar i den offentliga sfären, därför formulerar Asad tre frågeställningar för att förtydliga; Hur har skillnader i religiösa koncept och praktiker hjälpt till att skapa en förmåga hos åhöraren att vara offentligt lyhörd? Om en anhängare av en religion närvarar i den offentliga sfären, blir det i så fall möjligt för den redan existerande diskursen att hållas intakt? Och varför finns det en rädsla för religiöst intrång i den privata sfären? Ibid, 2003: 1 50 Ibid. 2003: 5 51 Ibid. 2003: Ibid. 2003:

20 Den första frågan riktar Asad inte enbart mot de religiösa utan även mot de som anser att religionen är problematisk och rent utsagt farlig. Frågan definierar de delade uppfattningarna som finns i den kulturella tolkningen, en tolkningsbakgrund som lutar sig mot en mer politisk förståelse. Den religiösa erfarenheten som förmedlas i skola och hem är avgörande för vad som är legitimt att ta med sig i den offentliga sfären i den moderna staten. Den andra frågan problematiserar bilden av en sekulär diskurs där Asad menar att debatten i den offentliga sfären baseras på minnen, ambitioner, rädslor och hopp. Där man som talare eller åhörare för att bryta ordningen i en diskurs och göra ens röst hörd behöver utmana de allmänna antagandena. Den tredje frågan baseras på uppfattningen om att den sekulärt formulerade lagen medför att det essentiella jaget har rätt att skapa och försvara sig själv, medan religiösa bestämmelser begränsar och dominerar detsamma. Detta har medfört att frågan om en avprivatisering av religionen blivit en konfliktfråga som inte är förhandlingsbar utifrån sekulära normer, där de privata rättigheterna konstituerar oss som moderna medborgare. På så sätt blir avprivatiseringen av religionen lika lite förhandlingsbar i ett sekulärt samhälle som hur föräldrar ska uppfostra sina barn, eller om kvinnor ska ha rätten att bestämma över sitt foster. 53 Asad problematiserar här flera intressanta frågeställningar som går att använda sig utav när man följer diskussionen om varför terrordåd har kommit att begås på europeisk mark. Varför upplever befolkningen i det sekulära Europa det som så kritiskt att förstå attentatens motiv genom politiska och ideologiska förklaringar? Asads slutsats i frågorna blir att de som förespråkar en avprivatisering av religionen går i linje med att modernitetens utveckling inte alltid klargör exakt vad det ska komma att innebära. Asad ställer sig frågande inför antagandet av att religiösa förespråkare kan påverka nationens medvetenhet genom att bidra till dess moraliska källor, där uppfattningen blir att om religiösa förespråkare inte kan påverka de politiska beslut som tas i den offentliga debatten så kan de i alla fall berika den. Men kan en religiös talesperson i slutändan förvänta sig några som helst befogenheter i en sådan debatt? 54 Avslutningsvis i denna teoridel ska jag lyfta två frågor som Asad tar sig an, kan man förstå nationalism som sekulariserad religion? Och kan man anse att islamism är kompatibelt med nationalism? Asad framför i den första frågan argument för att det sekulära inte innebär att religionen är något som stegvis försvinner för att slutligen omlokaliseras i det sekulära samhället. Uppfattning har inneburit att religionen ses på som något som infekterar den sekulära sfären, där man bör begränsa religiösa praktiker och läror till områden där den inte kan hota 53 Ibid, 2003: Ibid, 2003:

21 den politiska stabiliteten eller friheten hos de fritt tänkande medborgarna. Sekularismen bygger på en uppfattning av hur världen och problem genererade av densamma ter sig, detta kan generera i en sekulär trångsynthet. 55 Till exempel insisterar vissa människor på att nationalismen bör ses som en religion menar Asad att man missat hela poängen med den revolution som modernismen och sekularismen utvecklats från. En utveckling från moderna läror och praktiker med utgångspunkt i det sekulära för en kollektiv representation, där språkliga och praktiska likheter mellan religion och nationalism förekommer då de båda är en del av vår historia. Asad menar att samhället behöver upptäcka vad människor gör med och av sina idéer och praktiker, för att fullt ut förstå vad en sekularisering av teologiska koncept från olika tider och platser innebär. 56 Så, kan då islamism ses som nationalism? Asad menar att det är två företeelser som är svåra att jämföra med varandra, han menar att det snarare handlar om en nationalistisk etikettering av islamism. Det västerländska fokuset ligger inte på islamismens besatthet av statlig makt utan ses snarare som ett resultat av den moderna nationalstatens framtvingande vilja att konstituera legitima sociala identiteter och arenor för den att verka på. Även om islamismen är situerad i den sekulära världen så kan islamism inte reduceras till nationalism. Samtidigt finns det individer, aktiva inom islamistiska rörelser (främst inom arabvärlden) som betraktar en arabisk nationalism som kompatibel med islamism, och skulle kunna bejaka dess diskurs. En sådan hållning anses samtidigt av islamister, framför allt utanför arabvärlden, som en högst inkonsekvent och sekulär tanke. 57 Med detta i åtanke kommer nu mitt textmaterial att kunna analyseras med en nyvunnen kunskap, där problematiseringen av en direkt överförbarhet mellan sekulära och religiösa begrepp tydliggörs. Som med mycket annat blir det därför enklare att angripa frågorna när man är förberedd och har en större förståelse för den inneboende problematiken. 55 Ibid, 2009: Ibid, 2009: Ibid, 2009:

22 3.4. Metod Analysen kommer som tidigare nämnt ta sin utgångspunkt i ledarsidor, debattartiklar och kultursidor i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Dagen. Metoden som valts ut för att ta sig an materialet är diskursanalys, där jag utifrån sökorden terrordåd, terrorism, religiöst våld, extremism, radikalisering, sekulär och fundamentalism i olika sammansättningar ska få fram ett undersökningsmaterial, samt formulera olika diskurser som avslutningsvis genomgår en analys Kvalitativ diskursanalys Fairclough beskriver att en diskursanalys innebär att man analyserar hur man talar om något, detta genom att till exempel identifiera olika ord eller tecken som används för att beskriva en viss kontext. Detta kan till exempel innebära olika sätt att tala om något, varför saker sker på ett visst sätt och varför det finns olika sätt att se på saken. I detta arbetes fall handlar diskursen om hur debatten kring terrordåd, och vad dagstidningarnas skribenter och debattörer anser bör göras i frågan. Hur bör den sekulära staten agera i en fråga som uppenbart hotar det demokratiska och sekulära synsätt som den svenska staten och nationen tar sin utgångspunkt ifrån. En aspekt inom diskursanalysen är att belysa hur en viss mening kan få en större genomslagskraft och upplevas som mer dominant eller mainstream. Samtidigt är andra uppfattningar mer marginaliserade, oppositionella eller helt enkelt alternativa utifrån den bild som är dominerande inom ämnesfältet. 58 Till exempel är den rådande uppfattningen att Sverige är ett demokratiskt och sekulärt samhälle, där man bör ta kraftigt avstånd från våld som försöker begränsa de fri- och rättigheter som tar sin utgångspunkt i och runt denna typ av demokratiska statsbildning. Vad ett sekulärt samhälle innebär är däremot en tolkningsfråga, tolkningar som kan förklaras med hur saker har varit, hur de är och formuleringar baserade på viljan eller fantasin kring hur saker skulle, borde eller kan vara. 59 The objectiv here is to understand how the problem arises and how it is rooted in the way social life is organized, by focusing on the obstacles to its resolution on what makes it more or less intractable Fairclough: Ibid: Ibid:

23 Klaus Krippendorff definierar begreppet diskurs som en företeelse som befinner sig över meningsnivån, det vill säga att diskursanalytiker tenderar att fokusera på hur specifika fenomen representeras inom den aktuella diskursen. Förutsättningarna för den kvalitativa ingången till innehållsanalys har sina rötter inom litteraturteori, samhällsvetenskap och inom olika kritiska discipliner, ett exempel är den feministiska teorin. 61 Något som däremot de flesta discipliner inom det kvalitativa metodområdet delar, anses av Krippendorff vara följande; Det kräver en närläsning av ett relativt litet textuellt källmaterial Det involverar omformuleringar av givna texter till nya narrativ som accepteras inom vissa vetenskapliga samhällen och som ibland är det motsatta till den positivistiska traditionen för undersökningen Jag som analytiker erkänner att jag arbetar inom hermeneutiska kretsar där mina egna sociala eller kulturellt betingade förståelser deltar 62 En av innehållsanalysens utmaningar blir att inte kontaminera textmaterialet med en för god förförståelse. Texten som analyseras kan med fördel fokuseras till ett ämne författaren till texten har mindre kontroll över, alternativt om analysen av företeelsen sker på ett mer slentrianmässigt sätt. En av de kanske viktigaste aspekterna i genomförandet av en kvalitativ innehållsanalys är att vara medveten att texterna man tar sig an kan läsas utifrån flera olika perspektiv och förstås på olika sätt av olika personer. Krippendorff förklarar denna ingång som en möjlighet där analytikern lyssnar, under tiden man läser texten, till rösterna av andra läsare så som skribenterna, publiken och användare. Detta som en utgångspunkt för att förstå vad texten betyder för fler än dig själv, hur språket är inblandat i tolkningen, vilka möjligheter texten kan spela i användarnas liv, vems eller vilkas röster är representerad, vem lyssnar, vem svarar och vem eller vilka tystas i den skrivna textens formuleringar. Att ha detta med sig medför att man kan bredda sin analytiska förmåga och göra rum för andra aspekter, som inte presenteras implicit i texten, så som olika människor som berörs av texten och institutionerna som står bakom densamma. 63 Min metod blir således att försöka lokalisera knutpunkterna i mitt material för att därifrån konstruera diskurser som symboliserar den identitet och det sociala rum som är signifikant för diskursen. 64 Härigenom kan jag lokalisera de konfliktlinjer som råder inom mitt material och 61 Krippendorff: Ibid: Ibid: Jörgensen & Philips, 2000: 58 20

24 därmed upptäcka vad det finns för rådande verklighetsuppfattningar, var finns det stora motsatsförhållanden och vad medför det för sociala konsekvenser om den ena verklighetsuppfattningen blir mer framträdande än en annan? På det här sättet kan materialet konstituera vad det finns för uppfattningar utifrån kunskap, verklighet, identitet och genom sociala relationer. 65 Diskursanalysen ger mig således förutsättningen att förstå materialet på ett mer övergripande plan och jag kan där utefter formulera en bild av hur det sekulära Sverige anser att man ska komma till rätta med terrorism, extremism och radikalisering. 65 Ibid. 2000:

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ämne Religionskunskap

Ämne Religionskunskap Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell

Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell Salstentamen MKGA02, 23471 Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tenta: Medier och samhälle HT-15 Datum: 28 oktober 2015 14.00 -- 18.00 Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Våldsbejakande extremism - Göteborgs Stads ansvar

Våldsbejakande extremism - Göteborgs Stads ansvar Våldsbejakande extremism - Göteborgs Stads ansvar Uppdrag Stadsdirektören gav Social resursförvaltning 2014-04-23 i uppdrag att ta fram en struktur och plan för hur stadens förebyggande insatser mot våldsbejakande

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Det svenska samhällskontraktet

Det svenska samhällskontraktet Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018-2020 Fastställd av KS 2018-06-13, 133 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Våldsbejakande extremistiska miljöer... 4 Autonoma miljön... 4 Vit makt-miljön...

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

Tänket bakom filmserien

Tänket bakom filmserien L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer