Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande. Utgåva 3: 12 januari 2016
|
|
- Elsa Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande Utgåva 3: 12 januari 2016
2 Innehåll 1 Inledning Vad gäller för dig som vill upprätta ett boende?...3 Bygglov eller inte? Åtgärder innan boendet tas i drift...7 Risker och rutiner Tillsyn när boendet har tagits i drift Råd för bedömning av ett skäligt brandskydd Förklaringar och definitioner...14 Ansvar och lagstiftning Olika begrepp kring boenden för asylsökande Brandtekniska begrepp Checklista egenkontroll Länkar till fördjupad information... 19
3 1 Inledning Många flyktingar söker sig fortfarande till Europa. Sveriges myndigheter sam arbetar på nationell, regional och lokal nivå för att gemensamt ta hand om de flyktingar som anländer till Sverige. Detta har skapat ett stort behov av boenden för nyanlända asylsökande. Samtidigt har ett antal boenden utsatts för brandattentat och anlagda bränder. Det råder osäkerhet hos många berörda, inte minst vad gäller brandskyddet i boendena. Den begränsade tillgången på boenden har medfört att Boverket från den 1 januari 2016 har gjort vissa lättnader i plan- och byggförordningen (2011:338) vad gäller de tekniska egenskapskraven för tillfälliga anläggningsboenden. Bland annat ska brandskyddskraven anpassas och avsteg göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet. Det får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet (PBF 3 kap 28 ). Boverket har för avsikt att publicera en vägledning kring tillämpningen av dessa anpassningar och avsteg. Vi rekommenderar att du håller dig uppdaterad på Boverkets hemsida Brandskyddsföreningens vägledning riktar sig i första hand till dig som tänker öppna eller redan driver ett boende för asylsökande. Syftet med vägledningen är att på ett enkelt sätt beskriva hur lagstiftningen kring brandskyddet ser ut och hur man förhåller sig till den. Vägledningen visar hur handläggningsordningen för bygglov ser ut och vart man vänder sig för att säkerställa brandskyddet i boendet. Vägledningen behandlar inte hela processen kring boenden för asylsökande utan inriktar sig på brandskyddet. Exempel på utformning av brandskydd ges, men detaljlösningar kan komma att skilja sig åt från fall till fall. Det är viktigt att förstå att brandsäkerhet uppnås genom en kombination av tekniska lösningar och aktivt arbete med brandskyddet. Detta sker genom kunskap, rutiner, underhålls- och kontrollåtgärder. 2
4 2 Vad gäller för dig som vill upprätta ett boende? Genom lagstiftningen har samhället beskrivit en lägsta säkerhetsnivå för att personer inte ska komma till skada i bränder eller andra olyckor. Om det uppstår akuta situationer där ärenden inte hinner handläggas på det sätt som normalt krävs, ska brandskyddet ändå vara tillräckligt bra. I den här vägledningen beskriver vi det du behöver tänka på när det handlar om brandskydd i boenden för asylsökanden. Bygglov eller inte? Om du avser att starta någon form av asylboende börjar du med att kontakta kommunens byggnadsnämnd för att få klarhet i om du behöver bygglov eller inte. I de fall lokaler ska användas för ett väsentligt annat ändamål än de tidigare använts för, krävs ett bygglov. Det gäller även om du inte kommer ändra något i byggnaden eller bara använder en del av byggnaden på ett nytt vis. Är det däremot så att du redan har en befintlig likartad verksamhet, till exempel hotell, vandrarhem eller campingplats som redan har bygglov, behöver du normalt inte söka nytt bygglov. Det är du som äger eller driver en anläggning för asylboende som ansvarar för byggnadens brandskydd. I de flesta fall behöver du dock ta hjälp av en brandkonsult för att beskriva byggnadens brandskydd och eventuella kompletterande åtgärder. Dokumentationen krävs i samband med bygglovsansökan/anmälan men kan även vara nödvändig i andra sammanhang. Om det krävs bygglov eller anmälan bedömer byggnadsnämnden om de tekniska kraven kan antas bli uppfyllda i samband med tekniskt samråd och beslut om startbesked. 3
5 Vid en PBL-prövning är det alltid verksamhetens karaktär och omfattning som är avgörande enligt nedan: Är verksamheten varaktig eller tillfällig (hur länge kommer boendet att vara i drift)? Är boendet varaktigt eller tillfälligt (hur länge kommer varje person att bo i lokalerna)? Vilken omfattning handlar det om (antal boende)? Vilken omgivningspåverkan har verksamheten? Vilka krav ställer verksamheten på omgivningen? Vilka krav ställer verksamheten på byggnaden (beroende på verksamhetsklass)? Vilken grad av vårdinslag har verksamheten (påverkar indelning i verksamhetsklass)? När det gäller tillfälliga anläggningsboenden är handläggningen densamma som i andra bygglovsärenden. Det är viktigt att hålla tekniskt samråd i ärenden där det kan bli aktuellt att göra anpassningar och avsteg från de tekniska egenskapskraven. I samband med beslut om startbesked ska byggnadsnämnden avgöra om de tekniska egenskapskraven kan komma att uppfyllas. Anpassningar och avsteg dokumenteras så att alla parter vet vad man har kommit överens om och vilken kravnivå som gäller. Kontrollplanen kan hänvisa till protokollet från det tekniska samrådet. Byggnadsnämnden ska sedan besluta om startbesked om byggherren kan antas uppfylla de krav som gäller för den aktuella åtgärden. Slutbesked utfärdas enligt vanliga regler. Även om du inte behöver bygglov behöver du i vissa fall göra en anmälan. Ansvaret är även då byggherrens och åtgärderna kan komma att prövas i ett senare skede med stöd av tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Observera att enbart det tekniska brandskyddet inte leder till brandsäkerhet. Det tekniska brandskyddet behöver kompletteras med kunskap, rutiner, underhålls- och kontrollåtgärder för att en skälig brandsäkerhet ska uppnås. Läs mer om detta längre fram i den här vägledningen. Egenkontroll Genom egenkontroll följs brandsäkerheten upp regelbundet. För att underlätta egenkontrollen kan en checklista användas. Checklistan behöver anpassas efter de risker och det brandskydd som finns i verksamheten. Särskild uppmärksamhet bör riktas till oanvända/obevakade utrymmen där en brand kan växa till sig snabbt och leda till ett okontrollerbart brandförlopp. Normalt ska dessa utrymmen vara låsta. Uppmärksamhet bör också riktas mot rökdetektorer och brandvarnare som ibland, av olika skäl, medvetet sätts ur funktion. På sidan 18 finns ett exempel på checklista för egenkontroll i ett asylboende. 4
6 Klassificering av olika verksamheter enligt Boverkets byggregler Utrymmen i byggnader delas enligt Boverkets byggregler in i verksamhetsklasser beroende på: i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand och om personerna kan förväntas vara vakna. Verksamhetsklassen styr vilka brandskyddskrav som gäller i samband med bygglovsansökan, exempelvis krav på brandlarm. En byggnad kan delas in i flera olika verksamhetsklasser. Här följer exempel på olika boendeformer som kan bli aktuella, hur de klassificeras och vilka generella krav som gäller enligt Boverkets byggregler. Bostäder (verksamhetsklass 3A) Omfattar utrymmen där det kan finnas sovande personer som förväntas ha god lokalkännedom och kan sätta sig själva i säkerhet vid en brand. Exempel på verksamheter: Bostäder i flerbostadshus och småhus. Exempel på krav: Oberoende utrymningsvägar, brandvarnare. Varje bostad är en egen brandcell. Gemensamhetsboenden (verksamhetsklass 3B) Omfattar utrymmen där det kan finnas sovande personer som förväntas ha god lokalkännedom och kan sätta sig själva i säkerhet vid en brand. Exempel på verksamheter: Hem för vård och boende, hem för ensamkommande flyktingbarn, vissa studentbostäder. Exempel på krav: Utrymning får ske över gemensamhetsutrymme. Kompenseras av krav på nödbelysning och brand- och utrymningslarm. Varje boenderum är en egen brandcell om det inte finns boendesprinkler. Max 6 personer i varje enhet. Exempel på Vk 3B Max 6 personer. 5
7 Hotell, vandrarhem och liknande (verksamhetsklass 4) Omfattar utrymmen där det kan finnas sovande personer som inte förväntas ha god lokalkännedom men har förmåga att sätta sig själva i säkerhet vid en brand. Exempel på verksamheter: Hotell, vandrarhem och liknande till fälliga boenden. Exempel på krav: Oberoende utrymningsvägar med nödbelysning, brand- och utrymningslarm. Varje hotellrum eller motsvarande är en egen brandcell. Vårdboenden och liknande (verksamhetsklass 5B) Omfattar utrymmen där det kan finnas sovande personer som inte förväntas ha god lokalkännedom och inte kan sätta sig själva i säkerhet vid en brand. Exempel på verksamheter: Demensboenden och andra behovsprövade boenden. Exempel på krav: Oberoende utrymningsvägar med nödbelysning, brand- och utrymningslarm. Varje rum är en egen brandcell, boendesprinkler. Exempel på Vk 4. Andra typer av mindre boendeenheter Vissa typer av boenden i mindre boendeenheter, som camping, småstugor, mobila bodar, tält med mera, har den fördelen att de ur brandskyddssynpunkt är okomplicerade. Denna typ av boenden kräver normalt inte bygglov för själva byggnaderna men bygglov kan krävas för etableringen. Småstugor och liknande kan betraktas som byggnad enligt plan- och bygglagen och omfattas då av lagens krav. Placering av enheter och brandskydd på campingplatser finns beskrivet i Räddningsverkets (numera MSB) allmänna råd och kommentarer om Brandskydd vid campinganläggningar. Se avsnittet Checklista egenkontroll på sidan 18. 6
8 3 Åtgärder innan boendet tas i drift Tidig upptäckt och varning vid brand I alla lokaler där det kan finnas sovande personer är det viktigt att det finns anordningar som detekterar en brand och ger signal, med tillräcklig hörbarhet, så att en utrymning kan ske innan det är för sent. I bostäder är det accepterat med brandvarnare medan det i andra former av boenden krävs mer avancerade system i form av ett automatiskt utrymningslarm. Brandskyddsföreningens råd vid bedömning av ett skäligt brandskydd hittar du på sidan 12. Utrymning Det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Dörrar alternativt fönster i eller till utrymningsvägar ska vara lätta att öppna från insidan utan nyckel eller annat redskap. I svårorienterade lokaler ska utrymningsvägar och gångstråk till utrymningsväg, vara försedda med vägledande markering, i form av belysta eller genomlysta skyltar. Skyltarna ska vara försedda med nödström via centralt eller lokalt batteri. Exempel på sådana lokaler är korridorer i hotell. När det handlar om lokaler som tillfälligt tas i anspråk för övernattning bör en sakkunnig person bedöma om efterlysande skyltar kan vara ett alternativ eller om det finns andra åtgärder som är skäliga. Brandskyddsföreningens råd vid bedömning av ett skäligt brandskydd hittar du på sidan 12. 7
9 Förhindra brandspridning Alla boenden (rum eller grupp av rum) bör hållas brandtekniskt avskilda från varandra samt från gemensamhetsutrymmen. Exakt vilken brandteknisk klass avskiljningen ska hålla hänger delvis ihop med övriga förhållanden på boendet. Grundprincipen bör vara att avskiljningen är tillräcklig för att en utrymning ska kunna ske innan kritiska förhållanden uppstår. Brandskyddsföreningens råd vid bedömning av ett skäligt brandskydd hittar du på sidan 12. Släckning av brand Det ska finnas brandsläckningsutrustning i form av handbrandsläckare (Brandskyddsföreningen rekommenderar 6 kg pulver) eller inomhusbrandpost lättillgänglig och väl markerad. Det bör inte vara mer än 25 meter till närmaste brandsläckningsutrustning. Risker och rutiner När många människor bor på samma yta är det viktigt att verksamheten har tydliga regler och rutiner. Det är den som driver boendet som är ytterst ansvarig för att en verksamhet bedrivs under säkra förhållanden och i enlighet med gällande lagstiftning. Ett organiserat brandskydd kan rädda liv och skydda en fastighet från totalskada. Brandskyddsarbetet delas ofta av flera personer. Den enskilt viktigaste funktionen är den som brandskyddsansvarig. Det är den person som utformar verksamhetens regler och rutiner för att förhindra brand och vad man ska göra i händelse av brand. Det är också brandskyddsansvarig som ser till att brand- och utrymningssäkerheten upprätthålls över tid. Exempel på vad brandskyddsansvarig behöver tänka på: Larmsystem för tidig upptäckt brand och för utrymning Utrymningsvägar Återsamlingsplats Brandsläckningsutrustning Hur man larmar och information till räddningstjänst Egenkontroll av brandskyddet Dessa regler och rutiner bör finnas dokumenterade och spridda till berörda: Rutiner vid brand Rutiner vid utrymningslarm Regler för matlagning, kaffekokning och liknande Regler för rökning (bör ej vara tillåtet inomhus) Regler kring levande ljus/öppen eld (bör ej vara tillåtet inomhus) 8
10 Brandskyddsföreningen har en e-learning i brandsäkerhet för personal på asylboenden. Se avsnittet Checklista egenkontroll på sidan 18. Då anlagd brand för närvarande är ett särskilt stort hot, bör även följande regler och rutiner finnas: Rutiner för städning och tömning av papperskorgar Rutiner för återställning efter skadegörelse Rutiner för beskärning av träd och buskar Rutiner för lagring av material Regler för nyckelhantering Regler för skyddsavstånd mellan byggnad och soptunnor, containrar, förråd med mera Personalen på boendet måste ha rätt utbildning och ges handledning i hur de ska agera i händelse av brand. I ett asylboende finns ofta människor från många olika länder, som pratar olika språk och som har skiftande erfarenhet av ett brandsäkert förhållningssätt. Då är det viktigt att det finns information för de boende, exempelvis rutiner vid ett utrymningslarm, hur man larmar samt regler för matlagning och rökning. Försäkringsskydd I samband med att en byggnad tas i anspråk för andra ändamål än den normalt används för ändras verksamheten och förutsättningarna. Ta kontakt med din försäkringsgivare för att se över försäkringskyddet. Anlagd brand Ett antal brandrelaterade incidenter har inträffat på asylboenden i Sverige. I en majoritet av fallen misstänker polisen att bränderna varit anlagda. Bränderna har orsakat stor förödelse på de drabbade byggnaderna och medfört stor otrygghet för boende och personal. Det är kanske inte möjligt att stoppa alla anlagda bränder, men det går att med relativt enkla medel minimera risken för och effekten av anlagda bränder. Belysning Vi vet av erfarenhet att en bra belysning är ett kostnadseffektivt skydd som tydligt minskar risken för inbrott och attentat. Belysningen förhöjer upptäcktsrisken och ökar den upplevda tryggheten. På samma vis bör träd och buskage nära fastigheten beskäras så att de inte är skymmande. Andra skyddsåtgärder Ett sätt att få en tidig upptäckt vid en utvändig brand är genom så kallade takfotslarm, en värmekänslig kabel som monteras på fasaden runt byggnaden och ansluts till det befintliga brandlarmet. Kameraövervakning är ett sätt att minska motivationen för att anlägga bränder. Tillstånd till kameraövervakning krävs i regel för kameror som riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde. I handeln finns också billiga kameraattrapper som inte kräver tillstånd och även de uppfyller ett avskräckande syfte. 9
11 Varumottagningar och lastbryggor Varumottagningar och lastbryggor är i många fall en byggnads mest sårbara punkt. Här samlas lastpallar, emballage och andra brännbara material som lätt kan användas för att starta bränder. Då är det viktigt att ha bra rutiner för att rensa ytan ofta, helst en återkommande kontroll vid dagens slut. Soptunnor och containrar Detsamma gäller soptunnor och containrar som också är vanliga startobjekt för anlagda bränder. En brinnande sopbehållare kan ge en omfattande värmeutveckling och snabbt sprida sig. Risken är särskilt stor om behållarna står vid en entré, i närheten av fönster, under tak eller intill brännbar fasad. Därför bör sopbehållare i möjligaste mån vara slutna eller av obrännbart material. Gärna med ett skyddsavstånd till byggnader. Fönster Många bränder har startat genom att brinnande föremål kastats in genom fönster. Därför kan det vara befogat att skydda fönster mot att krossas. Att förse fönster i utsatta lägen med säkerhetsfilm eller skyddande jalusier är effektiva metoder. Det finns även okrossbara fönster. Skräp och upplag av brännbart material bör förvaras i fönsterlösa utrymmen. Kontroll Den kanske viktigaste metoden för att undvika anlagda bränder är att så många som möjligt har uppsikt över omgivningen. Det kan handla om den formella kontrollen i form av väktare och polis som har som uppgift att se till att ingen obehörig rör sig runt byggnaden eller bryter mot någon lag. Men framför allt handlar det om den informella kontroll som skapas när privatpersoner rör sig i närområdet. För att förhindra den typ av hot som riktas mot asylboenden är en kombination av dessa former av kontroll ett lämpligt alternativ. Skyddsavstånd Containrar, sopbehållare, brännbara utomhusmöbler, förrådsbyggnader och liknande bör inte vara uppställda i direkt anslutning till fasad om det finns risk för brandspridning. Skyddsåtgärder kan handla om att utforma behållarna så att antändning försvåras, att minimera strålningsvärmen om innehållet ändå antänds och att ha tillräckligt stort avstånd mellan behållare och brännbara byggnadsdelar. Brandskyddsföreningen rekommenderar följande minsta skyddsavstånd: 3 meter mellan byggnad och soptunnor eller andra mindre behållare med brännbart innehåll 4 meter mellan byggnad och enstaka 600 liters avfallskärl av plast eller motsvarande 6 meter mellan byggnad och grupper av avfallsbehållare av plast eller motsvarande 8 meter mellan byggnad och avfallscontainrar, fristående soprum, husvagn, staplar med lastpallar med mera. 10
12 4 Tillsyn när boendet har tagits i drift När ett boende har tagits i drift kan tillsyn av brandskyddet ske enligt lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen utförs av kommunens räddningstjänst som bedömer var tillsyn ska ske och om en anläggnings brandskydd är skäligt i f örhållande till brandriskerna. Grundprincipen är då att det tekniska brandskyddet ska leva upp till de krav som gällde när byggnaden byggdes eller senast ändrades. Därutöver kan ytterligare krav ställas för att en skälig nivå av brandsäkerhet ska uppnås. Vid tillsynen bedöms även om personalen har tillräcklig kompetens och arbetar systematiskt med brandskyddsfrågorna. Kostnaderna för åtgärderna ska vägas mot nyttan de åstadkommer. Brister i det tekniska brandskyddet kan i vissa fall kompenseras med hjälp av organisatoriska åtgärder. Det finns många olika typer av boenden som erbjuds för asylsökande. Ofta handlar det om befintliga byggnader som från början har använts för andra ändamål. Olika åtgärder kan då behöva genomföras för att brandskyddet ska anses skäligt. 11
13 5 Råd för bedömning av ett skäligt brandskydd Brandskyddsföreningen anser att det ofta är motiverat med en högre nivå av brandskydd än vad som fastställs genom lagar och föreskrifter. Skälet är att egendomsskyddet inte fullt ut hanteras inom ramen för lagstiftningen, vilket fastighetsägare behöver vara medvetna om. När det gäller tillfälliga anläggningsboenden är situationen sådan att även andra ställningstaganden behöver göras, som behovet av ett snabbt iordningställande och den relativt korta brukstiden i förhållande till kostnaderna och tidsåtgången för de åtgärder som övervägs. Att bedöma om brandskyddet är skäligt och vilka åtgärder som är rimliga är en komplex fråga. I varje enskilt fall ska riskerna vägas mot det skydd som finns eller planeras. Nedan beskrivs några åtgärder som Brandskyddsföreningen anser kan övervägas för tillfälliga anläggningsboenden där anpassningar och avsteg kan göras från de tekniska egenskapskraven enligt PBF 3 kap 28, eller i befintliga anläggningar där tillsyn kan göras enligt lagen om skydd mot olyckor. Ytterligare stöd för bedömningar vid tillsyn enligt LSO finns bland annat i form av en tillsynshandbok som är tillgänglig på Myndigheten för s amhällsskydd och beredskaps hemsida, Automatiskt utrymningslarm är ett grundläggande krav i alla typer av boenden. I bostäder kan detta utgöras av brandvarnare. I alla andra fall bör systemet utföras enligt Brandskyddföreningen rekommendation Utrymningslarm Principen bör minst vara att övernattningsrummen och alla utrymmen som ska passeras för att kunna utrymma är detekterade. I bostäder kan detta lösas genom trådlösa, seriekopplade brandvarnare. I övrigt när det handlar om bostäder hänvisas till MSB:s publikation Brandskydd i bostäder för dig som ger råd. Om det börjar brinna i ett boenderum kan korridorer snabbt rökfyllas om dörren till rummet lämnats uppställd. Då går det inte att utrymma via korridoren. I korridorboenden bör därför dörrstängare vara en skälig åtgärd för boenderum ovanför markplanet. I praktiken kan det vara svårt att avgöra den brandtekniska klassen mellan olika boenderum. I sådana fall bör den brandtekniska avskiljningen mellan boenderum och utrymningsväg/gemensamhetsutrymme prioriteras i kombination med dörrstängare enligt ovan. Boenderummen får inte stå i öppen förbindelse med varandra genom ventilation eller håltagningar. Vid övernattning av ett större antal boende i lektionssalar, idrottshallar och liknande, kan konsekvenserna av en brand bli stora. I dessa fall bör det förutom utrymningslarm, finnas minst en vakande vakt. 12
14 Brandskyddsföreningen anser att om ett boende ligger i markplan och de boende är vuxna personer utan funktionsnedsättning kan det vara rimligt att använda fönster som utrymningsväg. Exempel på acceptabel lösning med fönsterutrymning i tillfälliga boenden enligt Brandskyddsföreningen. Ett sätt att temporärt kompensera en förhöjd risknivå är att använda sig av vakande vakt. Vakande vakt fyller störst funktion i lätt överblickbara lokaler där många personer övernattar i samma utrymme. Vakande vakt bör inte helt ersätta ett brand- och utrymningslarm. Hur många vakter som behövs samt hur rutinerna ska se ut påverkas av flera faktorer, exempelvis lokalernas utformning och utrymningslarmets tillförlitlighet. Behovet av vakande vakt bör bedömas av sakkunnig person i varje enskilt fall. 13
15 6 Förklaringar och definitioner Ansvar och lagstiftning Plan- och bygglagen Plan- och bygglag (2010:900), förkortas PBL. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. (1 kap 1, PBL) Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag, och verksamhet enligt PBL hanteras av kommunens byggnadsnämnd. Det är alltså byggnadsnämnden som ansvar för prövning och hantering av bygglov. Boverkets byggregler Boverket är den myndighet som utfärdar föreskrifter och allmänna råd enligt PBL. Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2015:3), förkortas BBR, gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. BBR anger i kapitel 5 hur byggnadens brandskydd ska vara utformat. Lagen om skydd mot olyckor Lag om skydd mot olyckor (2003:778), förkortas LSO, har följande syfte: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. (1 kap 1, LSO) Man anger också vilka skyldigheter som gäller för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar: Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. (2 kap 2, LSO) 14
16 Lagen anger också vem som har ansvar för tillsyn: Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet. (5 kap 1, LSO) Tillsynsmyndighet inom kommunen utgörs normalt av räddningstjänsten. Det är alltså räddningstjänsten som avgör om och när samt i vilka byggnader och verksamheter tillsyn ska göras och gör bedömningen om den som driver verksamheten uppfyller brandskyddskraven. 15
17 Olika begrepp kring boenden för asylsökande Ankomstboenden Det första boende de asylsökande kommer till är ett ankomstboende. Där ska de stanna en kort tid, vanligen en till sju dagar, tills de registrerat sin ansökan på Migrationsverket. Ankomstboende benämns ibland som korttidsboende, transitboende eller fördelningsboende. Ett ankomstboende kan drivas av Migrationsverket, kommuner eller privata aktörer. Asylboenden När asylsökande har registrerat sin ansökan flyttar de vidare till ett asylboende i väntan på asylutredning och beslut om uppehållstillstånd. Asylboende benämns ibland som långtidsboende, anläggningsboende eller tillfälligt asylboende. Evakueringsplatser Om Migrationsverkets och leverantörernas boendeplatser inte räcker till får asylsökande flytta till evakueringsplatser som kommuner ansvarar för. Det kan vara gymnastikhallar, skolor eller anläggningar som tillfälligt möbleras om till sovsalar. Tillfälliga anläggningsboenden Enligt Plan- och byggförordningen 1 kap 3b menas med tillfälligt anläggningsboende en byggnad eller en del av en byggnad som under en begränsad tid, genom Migrationsverkets försorg, används som förläggning för personer som: 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande, eller som annan skyddsbehövande enligt utlänningslagen (2005:716). 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av utlänningslagen. Vakande vakt Den primära uppgiften för en vakande vakt är att snabbt aktivera en utrymning så att alla hinner ta sig ut innan kritiska förhållanden uppstår. Vakten ska gå rutinmässiga bevakningsronder samt ha tillgång till telefon, vara väl insatt i regler och rutiner, kunna släcka mindre bränder och leda en utrymning. 16
18 Brandtekniska begrepp Utrymningsväg Dörr eller fönster som leder direkt till det fria eller en brandcell som leder direkt till det fria, exempelvis ett trapphus. Brandcell Brandtekniskt avskilt utrymme som står emot brand under en viss tid. Brandteknisk avskiljning En brandteknisk avskiljning kan utgöras av olika brandtekniska klasser, till exempel EI 30, med följande innebörd: E Avskiljning (täthet mot brandgaser) I Isolering 30 Den tid i minuter som byggnadsdelen ska upprätthålla sin funktion 60 Den tid i minuter som byggnadsdelen ska upprätthålla sin funktion Se exempel på vilken brandteknisk klass olika väggar innebär: *Exempel på beklädnadsskivor är gipsskivor. EI 30 Vägg med stomme av träreglar på båda sidor försedd med beklädnadsskivor*. Mellan reglar na ska det finnas minst 95 mm isolering av mineral ull. EI 30 Vägg med stomme av dubbla träreglar på en sida försedd med minst 24 mm beklädnadsskivor. EI 60 Vägg med stomme av träreglar på båda sidor försedd med beklädnadsskivor. Mellan reglarna ska finnas minst 95 mm isolering av stenull. EI 60 Vägg med stomme av träreglar på båda sidor försedd med 36 mm beklädnadsskivor. Återsamlingsplats I utrymningsrutinerna bör det finnas bestämt var återsamling ska ske efter en utrymning. 17
19 Checklista egenkontroll Brandrisker Antändningskällor och brännbart material har minimerats/är åtskilda Rökning sker endast utomhus Oanvända/obevakade utrymmen är låsta Elutrustning är hel och används enligt anvisningar Brandskydd Brandcellsgränser är intakta (inga håltagningar, trasiga branddörrar etc.) Brandsläckare finns på avsedda platser och är i funktion Brandlarmsanläggningen är kontrollerad och är i funktion Utrymning Alla utrymningsdörrar/fönster är lätt öppningsbara inifrån Inga hinder finns som förvårar utrymning Utrymningsskyltar är i funktion (även vid strömbortfall) Utrymningssignal/brandvarnare fungerar och hörs av alla berörda Utvändigt Soptunnor och andra brännbara föremål har skyddsavstånd till byggnad Belysning är i funktion Skymmande buskage har minimerats 18
20 Länkar till fördjupad information Räddningsverkets allmänna råd om Brandskydd vid campinganläggningar MSB:s publikation Brandskydd i bostäder för dig som ger råd MSB:s publikation Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Plan- och bygglagen Boverkets byggregler PBL Kunskapsbanken Lagen om skydd mot olyckor Migrationsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Allmänt råd om hotell Allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete Brandskyddsföreningens e-learning för dig som arbetar på asylboende Brandskyddsföreningens Goda råd-blad 19
21 Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell organisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Genom information, utbildning och rådgivning hjälper vi privatpersoner, företag och organisa tioner att ta eget ansvar för sitt brandskydd. Brandskyddsföreningens ideella verksamhet, till exempel informationsaktiviteter om brandskydd för barn och äldre, möjliggörs genom överskottet från förlagsprodukter och utbildningar, tillsammans med bidrag och medlemsavgifter Brandskyddsföreningens Service AB Stockholm Telefon Produktion och form: Förlaget Brandskyddsföreningen Utgåva 3: 12 januari 2016
Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar
Försäkring Tillfälligt boende för flyktingar Enorma mängder människor är på flykt i världen och många söker sig till Sverige i hopp om att finna en tryggare tillvaro. Detta skapar ett akut behov av boende
Statens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd vid campinganläggningar Räddningstjänst
Vägledning och regler kring tillfälliga anläggningsboenden
Vägledning och regler kring tillfälliga anläggningsboenden Begreppsförvirring? Migrationsverket Eget boende (EBO) Tillfälligt boende för asylsökande (ABT) Ankomstboende Evakueringsboende Detaljplaner Bostäder
Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande. Utgåva 2
Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande Utgåva 2 Innehåll 1 Inledning...3 2 Vad gäller för dig som vill upprätta ett boende?...4 Bygglov eller inte?...4 3 Åtgärder innan boendet tas i drift...8
Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande. Utgåva 3: 12 januari 2016
Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande Utgåva 3: 12 januari 2016 Innehåll 1 Inledning...2 2 Vad gäller för dig som vill upprätta ett boende?...3 Bygglov eller inte?...3 3 Åtgärder innan boendet
Räddningstjänsten Östra Skaraborg
Räddningstjänsten Östra Skaraborg Daniele Coen Chef förebyggande avd. Erik Lyckebäck Brandingenjör Räddningstjänsten Östra Skaraborg Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) är ett kommunalförbund för operativ
Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson
Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:5 Utkom från trycket den 14 juni
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande. Utgåva 4: 15 juli 2016
Vägledning för brandskydd i boenden för asylsökande Utgåva 4: 15 juli 2016 Innehåll 1 Inledning...2 2 Vad gäller för dig som vill upprätta ett boende?...3 Bygglov eller inte?...3 3 Åtgärder innan boendet
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn
En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad
Skyltar, tillstånd och tillsyn
Skyltar, tillstånd och tillsyn Vad är en skylt? En skylt är en tavelliknande anordning med någon upplysning eller dylikt, ofta avsedd för allmänheten. (Nationalencyklopedin, NE) Skylt, tavla, flagga, anordning
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen
1(5) Miljöskyddsavdelningen Birgitta Alexandersson 010-224 46 86 Sevesoverksamheter i Västra Götalands län Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen Den 1 juni 2015 trädde nya regler ikraft som
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
CHECKLISTA. Hudiksvalls kommun. Checklista för. akuta. åtgärder vid hot och krissituationer för förtroendvalda
CHECKLISTA Hudiksvalls kommun Checklista för akuta åtgärder vid hot och krissituationer för förtroendvalda Checklista för akuta åtgärder vid hot och krissituationer för förtroendevalda Vid akut behov
VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår 2010-10-19
Sida 1 av 8 Riktlinjer gällande tillfällig förläggning inom skol-, fritids- och liknande anläggningar. Detta dokument är framtaget av Nerikes Brandkår och innehåller de riktlinjer om skäligt brandskydd
Vägledning Tillfällig förläggning
Vägledning Tillfällig förläggning Nr: BA N3-3 Upprättat av: Bjarke Rosenberg Datum: 2012-05-14 Godkänt av: Bjarke Rosenberg 1. Bakgrund och syfte Vid större idrottsarrangemang och liknande finns det ett
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338); SFS 2015:837 Utkom från trycket den 11 december 2015 utfärdad den 3 december 2015. Regeringen föreskriver i fråga
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Länsstyrelsen KFS 215 1996-01-10 2005-03-18 tillägg LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ÅSTORPS KOMMUN Åstorps kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632)
KONTROLLBLAD 01 handbrandsläckare
KONTROLLBLAD 01 handbrandsläckare Kontrollen skall genomföras varje månad Kontrollera samtliga handbrandsläckare enligt följande schema. Bocka av en rad för varje släckare (punkt 06 kontrolleras en gång
Tips vid tillsyn enligt LBE. Erik Egardt, Enheten för brandskydd och brandfarlig vara
Tips vid tillsyn enligt LBE Erik Egardt, Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Tillsyn rätt planerad, utförd och uppföljd räddar liv, hälsa, egendom och miljö Hur fungerar tillsynen i kommunerna?
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige; SFS 2016:752 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens
Ordningsregler vid tillfällig övernattning
Ordningsregler vid tillfällig övernattning Olika grupper övernattar ibland i lokaler som inte är avsedda för detta. Det kan vara skolsalar, idrottshallar eller liknande. Det byggnadstekniska brandskyddet
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016 Tjörns kommuns uppdrag Uppdrag från regeringen, dvs Migrationsverket: Ta emot och ordna boende och integration för de flyktingar som anländer till Sverige. Nationell
Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.
1 (6) 2016-04-13 Arbetsmiljöpolicy Hudiksvalls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. För att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar; SFS 2010:1122 Utkom från trycket den 28 september 2010 utfärdad den 10 september 2010. Regeringen föreskriver
Utmaningen att bygga bort bostadsbristen vad gör Boverket. Ingrid Hernsell Norling Enhetschef
Utmaningen att bygga bort bostadsbristen vad gör Boverket Ingrid Hernsell Norling Enhetschef Boverket - myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Boverket är förvaltningsmyndighet för: Frågor
Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning
Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:9) om anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Version 1, september 2008 Postadress/Postal address:
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Avgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Innehåll i brandskyddsdokumentationer
1 (6) Innehåll i brandskyddsdokumentationer Inledning & bakgrund En brandskyddsdokumentation kompletterar och sammanfattar informationen om de brandskydds-åtgärder som redovisas på s.k. brandritningar.
AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS
Kvalitetsdokument AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12- 08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Avlösarservice 3 Beslut
Vet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
VFA 5.1: Utrymning från entresolplan
VFA 5.1: Utrymning från entresolplan VFA 5.1: UTRYMNING FRÅN ENTRESOLPLAN Syfte: Indata: Resultat: Att uppfylla BBR 5:321, föreskrift, med avseende på att uppnå tillfredställande utrymning med enbart en
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05
Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05 1 (6) Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid
Statens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Utkom från trycket den 1 mars 2004 Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5
1 DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5 2 3 KAPITEL 8 KOMMUNEN Kommunens uppgifter i samband med ett epizootiutbrott regleras
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Antagen av Lessebo kommunfullmäktige 2002-02-26, 11 ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LESSEBO KOMMUN Lessebo kommun förskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632)
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild
BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG Bild Vem gör vad? Du som ansöker om bostadsanpassningsbidrag ska välja entreprenör, skriva avtal med och betala entreprenören när arbetet är klart. Det är ingen skillnad jämfört
Bostadsrättsföreningen Odense
OMBYGGNADSREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ODENSE Nedan regler gäller både medlemmar och hyresgäster Vårt område är detaljplanerat. När området byggdes utfärdades byggnadslov, bland annat för uteplatsens
Upplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Brf Stora Mossen 4, villor - Trädgårdspolicy
Brf Stora Mossen 4, villor - Trädgårdspolicy Reviderad trädgårdspolicy gällande Bostadsrättsföreningen Stora Mossen 4, villor i Stora Mossens trädgårdsstad. Syftet med denna policy är att ge riktlinjer
Vem ställer kraven i byggbranschen? Boverkets roll. Anders Larsson jurist
Vem ställer kraven i byggbranschen? Boverkets roll Anders Larsson jurist Fakta om Boverket 240 medarbetare med kompetens inom bland annat samhällsplanering, teknik, arkitektur, juridik och ekonomi. Näringsdepartementet
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS
Kvalitetsdokument KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Socialförvaltningen Gotlands Kommun Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Innehåll Korttidstillsyn 3 Beslut 3 Verkställighet
Brandskydd vid tillfällig övernattning i skolor och fritidsanläggningar eller liknande
sida 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Henrik Kindberg, Brandinspektör 054-5402818 henrik.kindberg@karlstad.se Datum Diarienr Händelseid Ert datum Er referens 2012-04-10 160.2012.00264 21607 I
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 17 september 2002 PE 316.369/9-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 9-23 Förslag till betänkande (PE 316.369) Manuel Pérez Álvarez Tillämpning på
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
CHECKLISTA FÖR. Entreprenad. Arbetsplatsens utformning
CHECKLISTA FÖR Måleribranschen Entreprenad Använd checklistan så här Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda
Handlingsprogram 2016-2019 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284
Bilaga D Riktlinjer för vatten till brandsläckning Bakgrund I konsortialavtalet mellan Jämtlands Räddningstjänstförbund (JR) och dess ägarkommuner är det reglerat att all planering, projektering, tillsyn
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar
Försäkring Tillfälligt boende för flyktingar Enorma mängder människor är på flykt i världen och många söker sig till Sverige i hopp om att finna en tryggare tillvaro. Detta skapar ett akut behov av boende
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
ELSÄK-FS 2006:1. Elsäkerhetsverkets föreskrifter. och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet
För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Förvaltningslagen. Offentlighet och sekretess. Miljöbalken - tillstånd, tillsyn
Förvaltningslagen Offentlighet och sekretess Miljöbalken - tillstånd, tillsyn Förvaltningslagen Förvaltningslagen Gäller alla myndigheter. Förvaltningslagens bestämmelser gäller om det inte står något
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Eriksson Per Datum 2016-05-31 Diarienummer KSN-2016-0473 Kommunstyrelsen Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Skriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Ansökan om bygglov i efterhand för altan
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-08-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2010BN0389 Byggnadsnämnden Ansökan om bygglov i efterhand för altan Förslag till beslut Bygglov i efterhand beviljas för
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket
Regeringsbeslut II:29 Justitiedepartementet 2015-12-17 Ju2015/04549/Å Ju2015/04886/PO Ju2015/05328/Å Ju2015/09908/Å Åklagarmyndigheten Box 5553 114 85 STOCKHOLM Uppdrag till Åklagarmyndigheten att i samverkan
Rundvandring i bostadsområdet Annedal
Funktionshinderrådet vid Rapport 1 (5) stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden 2013-08-07 Rundvandring i bostadsområdet Annedal Utbyggnaden av Stockholms stad är i full gång och helt nya bostadsområden
Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten
KKV1000, v1.3, 2011-12-15 BESLUT 2016-04-20 Admnr 67/2016 1 (5) Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten Konkurrensverket utreder inte alla tips och klagomål som anmäls till Konkurrensverket
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om säkerhet i vägtunnlar; SFS 2006:421 Utkom från trycket den 7 juni 2006 utfärdad den 24 maj 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 Denna
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2012-06-08 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och
Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg
Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2014-01-08 Katarina Blomstrand 08-590 973 93 Dnr katarina.blomstrand@upplandsvasby.se SÄN/2014:17 Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om