Ungdomar som. Februari stockholm.se

Transkript

1 Ungdomar som gör ungdomstjänst i Stockholms stad Februari 2016 stockholm.se

2 Ungdomar som gör ungdomstjänst i Stockholms stad Dnr:[Fyll i här] Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: [Fyll i här] Detta projekt har finansierats med lokala utvecklingsmedel från socialförvaltningen i Stockholms stad

3 3 (79) Innehåll 1. Inledning 4 2. Vilka ungdomar gör ungdomstjänst i Stockholms stad? 7 3. Utbildning, kriminalitet och placeringar år Utbildning, arbete, kriminalitet och placeringar 2 år efter ungdomstjänst Situationen vid 20 års ålder Ungdomar som haft SKKP Diskussion Referenser Bilagor 59 Sammanfattning 78

4 4 (79) 1. Inledning I januari 2007 trädde ett antal förändringar av påföljdssystemet för unga lagöverträdare i kraft. En av förändringarna innebar att ungdomstjänst blev en fristående påföljd. Tidigare kunde ungdomstjänst bara utdömas i kombination med ett överlämnade till vård inom socialtjänsten, men i samband med reformen delades påföljden upp i de två separata delarna ungdomstjänst respektive ungdomsvård. Påföljden ungdomsvård ska vara reserverad för de ungdomar som bedöms ha ett särskilt vårdbehov, medan ungdomstjänst ska vara avsedd för de ungdomar som inte har uppvisat en allvarlig problematik (Socialstyrelsen, 2009). Vad det innebär att ha ett särskilt vårdbehov har inte definierats, men socialsekreterare inom socialtjänsten identifierar ett antal faktorer, bland annat missbruksproblem, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser och problem i hemmiljö (Öberg et al., 2011). Reformen innebar också att ungdomar som bedöms ha ett särskilt vårdbehov fortfarande i vissa fall kan få kombinerad påföljd och alltså dömas till både ungdomsvård och ungdomstjänst. Det kan ske i de fall där rätten bedömer att ungdomstjänst behövs läggas till vården för att påföljden ska stå i proportion till brottet. Syftet med att friställa ungdomstjänsten var även att påföljden ska ersätta andra påföljder som inte heller utgår från ett vårdbehov, främst böter (Öberg et al., 2011). Påföljden ungdomstjänst består av oavlönat arbete, lägst 20 timmar och högst 150 timmar. Syftet med ungdomstjänsten är att den ska vara vägledande och gränssättande samt markera att brott inte är acceptabelt (Söderholm Carpelan et al., 2008). En tredjedel av ungdomarna verkställer ungdomstjänsten på ett

5 5 (79) privat företag, men det är nästan lika vanligt att de är på offentliga arbetsplatser och ideella verksamheter (Öberg et al., 2011). Förutom det oavlönade arbetet ska ungdomstjänsten även innehålla en särskilt anordnad verksamhet (SAV). I förarbetena till den reform där ungdomstjänst infördes som fristående påföljd anges syftet med SAV vara att ge den unge möjligheter att reflektera över sin livssituation och diskutera de brott han eller hon har begått (prop. 2005/06:16). Sedan reformen 2007 har ungdomstjänst blivit den vanligaste påföljden när ungdomar döms i tingsrätt (Öberg et al., 2011). Dock har utdömandet av ungdomstjänst börjat minska. Sedan reformen inträdde och fram till 2012 har utdömandet av ungdomstjänst som huvudpåföljd enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) årsvis gått från (2007), (2008), (2009), (2010), (2011) till (2012). I den här delen av rapporten presenteras en kartläggning av de drygt 9001 ungdomar som under åren gjort ungdomstjänst i Stockholms stad. Syftet har varit att ta reda på mer om några aspekter i de här ungdomarnas liv mellan års ålder. Vi har velat få en bredare bild av gruppen ungdomar som döms till ungdomstjänst och har därför inte bara tittat på hur ofta de blivit misstänkta eller dömda för brott utan också i vilken utsträckning de förekommer i socialtjänstregistret, hur de gått för dem i skolan och i vad mån de har haft sysselsättning. Av samma skäl har vi inte bara tittat på hur det ser ut vid en viss eller vid vissa tidpunkter, t.ex. vid tiden för när de påbörjar ungdomstjänst och ett visst antal månader efter ungdomstjänsten. Vi har också tittat på hur det ser ut under hela 1 Utifrån att vi inte haft tillgång till all data för samtliga individer varierar dock antalet individer för olika delar av rapporten.

6 6 (79) tonårstiden samt det år ungdomarna fyllt 20. Kartläggningen kan inte ge några svar på frågor kring ungdomstjänstens kvalité, eller hur man ska få bästa möjliga effekter vad gäller att förhindra återfall i brott hos de ungdomar som döms till ungdomstjänst. Att veta mer om de ungdomar som genomför ungdomstjänst i Stockholms stad kan däremot vara ett användbart underlag för ett utvecklingsarbete både vad gäller genomförandet av ungdomstjänst och generellt för stadens arbete med ungdomar som begår brott.

7 7 (79) 2. Vilka ungdomar gör ungdomstjänst i Stockholms stad? De ungdomar som ingår i undersökningen är 938 personer som genomförde ungdomstjänst mellan 2007 och Som visas i Diagram 1 består gruppen till större delen av pojkar, och störst antal dömdes till ungdomstjänst under 2010, tätt följt av 2009 och Genomsnittsåldern vid tiden då ungdomstjänsten dömdes ut var för pojkar 17 år (den yngste pojken var 15 och den äldste var 20 år), och för flickor 16.8 år (den yngsta flickan var 15 år och den äldsta var 20 år). Pojkarna kommer främst från Rinkeby-Kista (13 procent), Spånga-Tensta (12.5 procent), Hässelby-Vällingby (13.1 procent) och Enskede-Årsta-Vantör (12.4 procent) och för flickorna är det vanligast att vara bosatt i någon av stadsdelarna Rinkeby-Kista (18.1 procent), Enskede-Årsta-Vantör (16 procent) och Spånga-Tensta (11.1 procent).

8 8 (79) Diagram 1. Vilka år dömdes ungdomarna i gruppen till ungdomstjänst? 1 Diagram 2. Vid vilken ålder dömdes ungdomarna till ungdomstjänst? Fördelat på kön

9 9 (79) Pojkarna dömdes i genomsnitt till 48 timmars ungdomstjänst (standardavvikelse 30.26). Av pojkarna dömdes 40.5 procentför mer än ett brott. I genomsnitt hade pojkarna begått 1.6 brott (min 1, max 9). De brott pojkarna blev dömda till ungdomstjänst för var främst misshandel, stöld och skadegörelse samt kombinationer av dessa nämnda brott. Även rån förekommer. Ett fåtal är dömda för sexuellt utnyttjande av minderårig. Av alla 794 pojkar fick 12 procent ungdomstjänst i kombinationspåföljd med ungdomsvård, 7 procent har även haft Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) som insats och 8 procent (n=60) har varit placerade på SiSinstitution, varav 37 av dem har varit det minst en gång innan ungdomstjänstpåföljden. Flickorna dömdes i genomsnitt till 36 timmars ungdomstjänst (standardavvikelse 21.87). Det förekom totalt 207 brottsrubriceringar och ungefär 33 procent av flickorna dömdes för mer än ett brott. I genomsnitt hade flickorna begått 1.5 brott (min 1, max 5). De vanligaste brotten som ledde till att flickorna dömdes till ungdomstjänst var misshandel, stöld eller snatteri. Av de flickor som dömdes till ungdomstjänst så fick fyra flickor (3 procent) även insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP). Två av dem fick det via en kombinationsdom i samband med ungdomstjänsten och två har fått insatsen vid separata tillfällen.

10 10 (79) 3.Utbildning, kriminalitet och placeringar år Från de uppgifter som hämtats från register över avgångsbetyg, misstanke- och lagföringsregistren samt socialtjänstregistren har dessa variabler sammanställts för de år då ungdomarna är år gamla. Utbildning Skolprestationer grundskolans år 9 För den grupp av ungdomarna där vi har information om grundskolans år 9 (d.v.s. de 450 pojkar och 104 flickor som fyller 16 under perioden ) saknar 47 procent gymnasiebehörighet vid 16 års ålder. Det är 20 procent som inte hunnit gå ut nian det år de fyller 16 (lika för pojkar och flickor). Därutöver är det 27 procent som visserligen går ut nian senast det år de fyller 16 men som inte har behörighet att söka till gymnasiet (flickor 28 procent, pojkar 27 procent, ingen signifikant skillnad). Ytterligare ca sex procent går ut nian med gymnasiebehörighet det år som de fyller 17 år, denna procentsiffra är baserad bara på de som hinner fylla 17 under perioden och siffran har därför utifrån detta uppskattats till gruppen som helhet. Därmed är det 53 procent som senast vid 16 års ålder går ut nian med 2 Samt ytterligare 23 ungdomar som har gått ut nian mellan men som fyllde 16 före 2008, dessa har uteslutits från de flesta analyser. De är inkluderade endast i de analyser där vi analyserar alla som gick ut oavsett ålder, för att få siffror som är jämförbara med Stockholms stad som helhet.

11 11 (79) behörighet att söka till gymnasiet vid 17 års ålder totalt ca 59 procent. Det är ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Vi har också velat jämföra med hur dessa siffror ser ut för Stockholms stad som helhet. I Skolverkets databas redovisas dessa siffror för alla som går ut nian varje år, utan att redovisa om eleverna går ut det år de fyller 16 eller senare/tidigare, och utan att räkna in de som inte går ut nian vid beräkning procentandelar. I Stockholms stad, bland de elever som går ut nian varje år, har under perioden 88 procent fått gymnasiebehörighet. Motsvarande siffra för ungdomarna i den här studien är 63 procent, d.v.s. procentandel som får behörighet bland de som faktiskt gick ut nian oavsett ålder, och utan att ta hänsyn till de som inte alls går ut nian. Diagram 3. Grundskoleexamen för de pojkar och flickor som fyller 16 under perioden (antal = 554). Även om man har gymnasiebehörighet så kan man ha ett eller flera underkända betyg, så länge det inte är i kärnämnena.

12 12 (79) Därför har denna information också inkluderats i Diagram 3 ovan. Av de ungdomar som fyllde 16 år under perioden är det 29 procent som gick ut nian senast vid 16 års ålder med minst godkänt i samtliga ämnen. Ytterligare ca. 2 procent gick ut vid 17 års ålder med alla betyg minst godkänt i samtliga ämnen. Det var 24 procent som gick ut nian vid 16 års ålder med behörighet men med underkänt betyg i minst ett ämne; ytterligare ca 4 procent gjorde samma sak vid 17 års ålder. I Stockholms stad under perioden var det, bland de elever som gick ut nian, 75,5 procent av eleverna som hade nått kunskapskraven (d.v.s. minst godkänt betyg) i alla ämnen (76.3 procent i Stockholms län, 77.0 procent i riket totalt). Motsvarande siffra bland ungdomarna i den här studien är ungefär 33 procent - så många var det som hade minst godkänt betyg i samtliga ämnen bland de som gick ut nian under perioden, oavsett ålder och utan att ta hänsyn till de som inte gick ut nian alls. Det genomsnittliga meritvärdet bland de som gick ut nian under perioden är poäng. För flickor är medelvärdet och för pojkar men denna skillnad är inte signifikant. I Stockholms stad är det genomsnittliga meritvärdet i nian poäng (år 2012, Skolverkets databas, se diagram 5 nedan). Bland ungdomarna som gjort ungdomstjänst är det stor spridning inom gruppen. Medianen för meritvärdet är 160 poäng, d.v.s. högre än medelvärdet, vilket tyder på att det finns en del ungdomar med väldigt lågt betyg som drar ner medelvärdet (eftersom sådana extremfall påverkar medianen mindre än medelvärdet). De 5 procent som har högst meritvärde i gruppen har ett meritvärde mellan 250 till 315 poäng.

13 13 (79) Bland de som får gymnasiebehörighet senast vid 16 års ålder är det genomsnittliga meritvärdet poäng, men bland de som går ut nian vid 16 utan gymnasiebehörighet är meritvärdet 57.8 i genomsnitt. Av de 109 personer som inte går ut nian vid 16 års ålder är det 59 personer som går ut senare, och därmed har ett meritvärde; för dem är det genomsnittliga meritvärdet poäng. De ungdomar som gick ut nian med godkänt eller högre betyg i alla ämnen, hade i genomsnitt poäng i meritvärde (216.6 bland flickor, bland pojkar). Se bilaga för mer detaljerr. Diagram 4. Genomsnittligt medelvärde vid examen från åk 9 bland ungdomarna som gjort ungdomstjänst jämfört med Stockholms stad samt riket. En mycket liten andel av ungdomarna får högskolebehörighet Det är också 600 pojkar och 83 flickor som fyller 19 år under perioden (d.v.s. är födda ). Det är endast dessa som vi har statistik om gymnasieexamen för. Av dessa ungdomar går 31 procent (212 personer) ut gymnasiet senast det år de fyller 19 år; det är ingen statistiskt signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. Ytterligare ca 16 procent går ut gymnasiet vid 20 års ålder (vilket diskuteras i ett senare

14 14 (79) avsnitt i rapporten.). Något som är relevant att titta på är om de får behörighet att söka vidare till högskolor och universitet. Av de som går ut gymnasiet saknar vi information om eventuell högskolebehörighet för nästan 40 procent, men vi vet att 38 procent av de som går ut gymnasiet får behörighet till högskolan och att 24 procent inte får behörighet. Av hela gruppen ungdomar innebär det att det är 12 procent som har uppnått högskolebehörighet senast det år de fyller 19 år. Ytterligare ca. 3 procent får högskolebehörighet det år de fyller 20 år. Enligt Stockholms stads årsredovisning gick läsåret 2010/11 89 procent av de som slutar gymnasiet ut med högskolebehörighet. De siffror vi har fått från Skolverket innehåller en del osäkerhetsfaktorer. Vi har alltså bara uppgift om att 12 procent av de ungdomar som hinner fylla 19 under uppföljningsperioden har högskolebehörighet när de fyller 19. Registrerad kriminalitet De ungdomar som döms till ungdomstjänst är en heterogen grupp med stor variation vad gäller i vilken utsträckning de begått brott före, under eller efter ungdomstjänst. För att få en bild av hur gruppens tonår ser ut med avseende på kriminalitet kommer vi inledningsvis att redovisa ungdomarnas registrerade kriminalitet i misstanke- och lagföringsregister från straffmyndig ålder och resterande delen av tonåren samt i vad mån de förekommer i socialtjänstens register över placerade barn och ungdomar. Detta oavsett när under denna period de döms till ungdomstjänst. Eftersom studien bygger på ungdomar som blivit dömda till ungdomstjänst så är alla dömda och finns därmed med i lagföringsregistret och alla har varit misstänkta för brott minst en gång.

15 15 (79) Avsnittet bygger på de som hinner fylla 19 år under den studerade perioden, vilket är 607 pojkar och 84 flickor. Misstänkta brott I misstankeregistret registreras den som är skäligen misstänkt för ett brott. Eftersom registret innehåller misstankar även för brott som aldrig lagförs bör man vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser från dessa uppgifter. Och omvänt ger de brott som registreras i misstankeregistret i en del fall knappast någon fullständig bild av den unges kriminalitet. Även om man på individnivå inte kan betrakta en individ som förekommer i misstankeregistret som skyldig så kan det användas för att på gruppnivå få en ungefärlig uppfattning om gruppens kriminalitet. För att få en uppfattning om hur det kriminella beteendet ser ut mellan 15 och 19 års ålder är det intressant både hur många misstankar totalt och per år som riktats mot personen, vid vilken ålder eller vilka åldrar personen varit misstänkt, samt om personen återkommer i registret vid olika åldrar eller bara är med ett år. Som förväntat visar misstankeregistret att det finns stora skillnader mellan ungdomarna. En liten grupp ungdomar har blivit misstänkta för många brott flera gånger, en grupp ungdomar är misstänkta för något färre brott och en grupp ungdomar är bara misstänkta för brott enstaka gånger. Eftersom alla ungdomar i den här gruppen har dömts för brott när de varit år gamla så förekommer samtliga i misstankeregistret minst en gång. Diagram 5 och 6 beskriver, för pojkar och flickor, mellan åldrarna hur många brott totalt ungdomarna varit misstänkta för samt vid hur många åldrar de varit misstänkta. Då ser vi till exempel att det är 7 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna som bara är misstänkta för ett enda brott

16 16 (79) under åldern 15-19, men att 18 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna är misstänkta bara vid en enda ålder men majoriteten av dem är då misstänkta för flera brott under det året. Diagram 5. Procent av pojkarna (totalt antal = 607) som är med i polisens register med olika antal brottsmisstankar (vänster) samt vid olika antal år mellan års ålder (höger) För de som är misstänkta för fler brott men bara under ett enda år ligger då majoriteten på runt 2-5 brottsmisstankar, med ett medelvärde av 3,0 brottsmisstankar bland pojkarna och 3,4 brottsmisstankar bland flickorna, men det finns de som ligger betydligt högre än fem (dessa siffror syns inte i diagrammen). I den andra änden av spektrat är 12 procent av pojkarna misstänkta för totalt mer än 30 brott, och 5 procent av flickorna misstänkta för mer än 20 brott, mellan års ålder. Som sagt är det 18 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna som bara är misstänkta för brott vid en enda ålder

17 17 (79) mellan åldern Det innebär alltså att bland pojkarna i den här gruppen har drygt 80 procent varit misstänkta för brott vid mer än en ålder, medan 64 procent av flickorna varit misstänkta vid mer än en ålder. Så många som 19 procent av pojkarna men bara 4 procent av flickorna finns representerade i misstankeregistret varje år mellan åldrarna Diagram 6. Procent av flickorna (totalt antal = 84) som är med i polisens register över med olika antal brottsmisstankar samt vid olika antal år mellan års ålder Diagram 7 och 8 visar vid vilka åldrar pojkar och flickor varit misstänkta. Både för pojkar och flickor är det vanligast att vara misstänkt för brott som begåtts vid 16 och 17 års ålder. Men som nämnts tidigare kan man vara misstänkt för flera brott under ett år. Antal brottsmisstankar per år varierar också mycket mellan olika personer. Diagram 7 visar, för pojkarna, hur många som är misstänkta vid olika åldrar och hur många brott de är misstänkta för. Observera att de pojkar som är misstänkta vid flera åldrar är representerade i flera olika staplar.

18 18 (79) Som nämnts ovan visar diagrammet att det är vanligast att vara misstänkt för brott vid 16 och 17 års ålder. Man kan också se att fördelningen mellan pojkar som är misstänkta för enstaka brott eller många brott också är ganska lika mellan olika åldrar. Det är också vanligt att vara misstänkt för bara ett eller två brott, men att en relativt stor andel pojkar också är misstänkta för mer än fem brott under ett år. Diagram 7. Pojkar (n=607) som är misstänkta för brott vid olika åldrar och antal brott de är misstänkta för det året. Observera att drygt 80 procent av pojkarna är med i registret mer än ett år, därför blir summan av staplarna mer än 607 pojkar Bland flickorna är det vanligast att vara misstänkt vid 16 års ålder, och antal misstänkta sjunker kraftigt vid 18 och 19 års ålder (se Diagram 8). Det är också vanligare att bara vara misstänkt för ett eller två brott under ett år.

19 19 (79) Diagram 8. Flickor (n=84) som är misstänkta för brott per år och antal brott de är misstänkta för det året. Observera att drygt 60 procent av flickorna varit med i misstankeregistret mer än ett år, därför blir summan av staplarna mer än 84. Totalsumman av brottsmisstankar över alla åren blir större för de som är misstänkta under flera år (även om det gäller i genomsnitt och med vissa överlappningar, då det finns stora individuella variationer). För pojkarna är det så att de som är misstänkta under flera år också tycks ha i genomsnitt fler misstankar per år än de som är misstänkta färre år. De pojkar som finns i misstankeregistret varje år är i genomsnitt misstänkta för 5,9 brott per år, att jämföra med de som finns med bara ett år, som är misstänkta för i genomsnitt 3,0 brott det enda året, de som är med två år, som har ett genomsnitt av 3,2 misstankar per år, de som är med tre år, som har ett genomsnitt av 3,4 misstankar per år eller de som är med fyra år, med ett genomsnitt av 4,5 misstankar per år (se bilaga för tabell). Bland flickorna har de som är misstänkta vid två eller tre åldrar inte fler misstankar i genomsnitt per år än de som är misstänkta bara ett år. Antal misstankar bland de flickorna ligger i genomsnitt

20 20 (79) runt tre per år, med stor variation mellan individerna. De flickor som är misstänkta under fyra eller fem år har dock ett genomsnitt på runt fem brott per år, men då det bara rör sig om totalt 9 flickor i den gruppen så är siffrorna osäkra. Det är också relevant att titta på kontinuiteten över åren, vilka år ungdomarna först blir misstänkta och hur ålder för första misstanke relaterar till om de fortsätter vara misstänkta för brott även senare år. Diagram 9 visar att det är relativt stor spridning på när och hur många år pojkarna är misstänkta. De pojkar som bara är misstänkta ett enda år är främst misstänkta något av åren mellan år. De pojkar som är misstänkta vid flera år återkommer naturligtvis i flera staplar och lämnar därmed större avtryck i detta diagram. Men det tycks vara relativt ovanligt att påbörja en sammanhängande misstankeperiod efter 16 års ålder: de bruna och lila fälten som visar de pojkar som är misstänkta för första gången vid 17 och fortsätter vara misstänkta ytterligare år är små; därutöver ungefär lika många till är misstänkta bara vid 17 års ålder men varken tidigare eller senare. Vid 18 års ålder är det bara 3 pojkar som är misstänkta för första gången, och ingen av dem fortsätter att vara misstänkt vid 19. Ingen blir misstänkt för första gången vid 19 års ålder.

21 21 (79) Diagram 9. Pojkarna: vid vilka år är de misstänkta för första gången samt hur många år därefter är de misstänkta? Observera att alla individer som är misstänkta mer än ett år är representerade i flera staplar, medan de som bara är misstänkta ett år bara finns med i stapeln för det året. I diagram 10, som visar samma sak för flickorna, ser vi också att de flickor som bara är misstänkta ett år bara är det vid år, medan det inte är någon flicka som har sin första misstanke vid 18 eller 19 års ålder. Av de som är misstänkta för första gången vid 16 så är majoriteten misstänkta vid enbart ett år därefter, och nästan lika många misstänkta bara vid 16 och inte därefter. Av de som är misstänkta för första gången vid 17 är det för majoriteten endast vid denna ålder och inte därefter. Vid 18 och 19 års ålder är det ingen som är misstänkt för första gången, alla har varit misstänkta tidigare. Vi ser också, vilket även visades i diagram 6, att det är väldigt få flickor som är misstänkta vid alla åldrar mellan års ålder.

22 22 (79) Diagram 10. Flickorna: vid vilka år är de misstänkta för första gången samt hur många år därefter är de misstänkta? Observera att alla individer som är misstänkta mer än ett år är representerade i flera staplar, medan de som bara är misstänkta ett år bara finns med i stapeln för det året. Sammantaget visar diagram 9 och 10 att de ungdomar som varit misstänkta för brott vid 18 eller 19 års ålder generellt har varit misstänkta för brott tidigare.

23 23 (79) Placeringar Under åldrarna är det 12 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna som någon gång varit placerade utanför hemmet av socialtjänsten. Det är också 6 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna som varit placerad på en SiSinstitution. Det är stor överlappning mellan de som varit på SiSinstitution och de som haft andra placeringar, så att den totala andelen som varit placerad utanför hemmet och/eller placerade SiS-institution eller både och är 13 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna. Eftersom högre grad av kriminalitet ofta är kopplat till sociala problem i familjen har vi analyserat placeringsgrad i relation till brottsmisstanke och lagföring under samma period, oberoende av i vilken ordning händelserna inträffade. De som har varit placerade utanför hemmet någon gång mellan år har under samma åldrar varit misstänkta för i genomsnitt totalt 22,2 brott (standardavvikelse 14,5), medan de som inte varit placerade har varit misstänkta för i genomsnitt 11,3 brott (standardavvikelse 11,0). Denna skillnad är statistiskt signifikant (p<0.001). De som har varit placerade har varit lagförda i genomsnitt 4,4 gånger (standardavvikelse 2,8) mellan åldrarna medan de som inte varit placerade har varit lagförda i genomsnitt 2,6 gånger (standardavvikelse 2,1). Denna skillnad är också statistiskt signifikant (p<0.001).

24 24 (79) 4. Utbildning, arbete, kriminalitet och placeringar 2 år efter ungdomstjänst Vi har tittat närmare på hur ungdomarnas situation ser ut inom 24 månader efter att de påbörjat ungdomstjänst. Den här analysen omfattar bara de ungdomar där det finns statistik för minst två år efter ungdomstjänsten. Det innebär att uppföljning vad gäller återfall i brottslighet görs för 715 pojkar och 126 flickor, d.v.s. alla ungdomar som påbörjat sin ungdomstjänst 2011 eller tidigare. För NEET och placeringar finns data tillgängligt för alla ungdomar som påbörjat ungdomstjänst 2010 eller tidigare, d.v.s. 573 pojkar och 84 flickor. Att det är olika grupper beror på att för misstanke och lagföring finns data fram till år 2013 men för socialtjänstregistret och NEET finns data bara fram till När vi inkluderar information om betyg i årskurs nio och gymnasiebehörighet i analyserna krymper gruppen ytterligare, eftersom denna information bara finns tillgänglig för en undergrupp. Kriminalitet efter ungdomstjänsten Inom 24 månader efter ungdomstjänsten så har 44 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna varit aktuella med lagföring för minst ett nytt brott; 66 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna har varit misstänkta för brott minst en gång. Skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller hur stor procentandel som blir misstänkta eller lagförda igen under de första 24 månaderna efter ungdomstjänst är statistiskt signifikanta (p <.001; se bilaga). Det är alltså betydligt vanligare bland pojkarna att återfalla i brott, men både bland pojkar och bland flickor är det en stor grupp som inte återfaller i brott.

25 25 (79) Diagram 12 visar hur många misstankar pojkarna och flickorna hade under de första två åren efter ungdomstjänsten. Bland pojkarna var 12 procent bara misstänkta för ett enda brott och 19 procent för mellan två till fyra brott. Men det var också relativt vanligt med mer än fem misstankar, 24 procent av pojkarna hade 5-15 misstankar och 11 procent hade mer än 15 misstankar. Bland flickorna var 13 procent misstänkta för ett brott, 10 procent misstänkta för två till fyra brott, och 8 procent misstänkta för fem eller fler brott. Diagram 11. Antal brottsmisstankar för brott begångna under 24 månader efter ungdomstjänsten. När det gäller lagföringar så hade 56 procent av pojkarna ingen lagföring under de två åren efter ungdomstjänsten, 14 procent var lagförda för ett brott, 18 procent var lagförda för mellan två till fyra brott, 11 procent för fem till nio brott och bara 3 procent för tio eller fler brott. Bland flickorna hade 85 procent ingen lagföring, 10 procent var lagförda för ett brott, 4 procent för två till fyra brott och bara 1 procent var lagförda för fem eller fler brott.

26 26 (79) Diagram 12. Antal lagföringar för brott begångna under 24 månader efter ungdomstjänsten Tabell 1. Andel som har ny lagföring i brott under de första två åren efter ungdomstjänsten, baserat på vilket år de gjorde ungdomstjänst Procent som har en ny lagföring efter ungdomstjänsten P-värde År de gjorde ungdomstjänst: 2007 (n=92) 40.22procent (n=144) 46.53procent 2009 (n=191) 34.03procent 2010 (n= 230) 40.43procent 2011 (n=184) 40.22procent Bland både pojkarna och flickorna är antal misstankar före ungdomstjänsten, i genomsnitt per år, 3 signifikant relaterat till antal 3 Eftersom ungdomarna gjorde ungdomstjänst vid olika år har vi här analyserat hur många misstankar eller lagföringar man hade i genomsnitt per år under åren

27 27 (79) misstankar efter ungdomstjänsten. Detta illustreras i diagram 13, där varje punkt är en person, och linjerna åskådliggör det statistiska sambandet mellan misstankar före och efter ungdomstjänst (regressionskoefficient för pojkar 1.03; p-värde <.001, för flickor 0.26, p-värde 0.010; se bilaga för mer detaljer). Diagram 13. Brottsmisstankar före och efter ungdomstjänst. Som man kan se i diagrammet finns det ett samband, där fler misstankar före ungdomstjänsten hänger ihop med fler misstankar efter ungdomstjänsten. Men det är också stor spridning, man kan t ex observera i diagrammet att det finns ungdomar som hade ett stort antal många misstankar före ungdomstjänsten men inga eller mycket få misstankar efter ungdomstjänsten (nere i högerkanten). Å andra sidan finns det pojkar med relativt få misstankar före innan man dömdes till ungdomstjänsten, i relation till hur många misstankar eller lagföringar man hade totalt under de två åren efter ungdomstjänst, samt i relation till sannolikheten att alls bli misstänkt eller lagförd igen efter ungdomstjänsten. För de som påbörjade sin ungdomstjänst vid 15 års ålder (7 personer) har vi räknat antal misstankar vid 15 års ålder delat med två.

28 28 (79) ungdomstjänsten som har många brottsmisstankar efter ungdomstjänsten (högt uppe till vänster). Diagram 14 visar att för pojkarna är även antal lagföringar i genomsnitt per år före ungdomstjänsten signifikant relaterat till antal lagföringar efter ungdomstjänsten (bivariat regressionskoefficient 2.29; p-värde <0.001; detaljer finns i bilaga). Men för flickor finns det inget signifikant samband för antal lagförda brott före och efter ungdomstjänsten. Diagram 14. Lagförda brott före och efter ungdomstjänst. När vi tittar på utbildning och betyg ser vi att de som inte lagfördes för något nytt brott efter ungdomstjänsten hade haft i genomsnitt högre meritvärde och färre antal underkända betyg när de gick ut nian, jämfört med de som lagfördes för minst ett nytt brott inom 24 månader efter ungdomstjänsten (se tabell 2 nedan). Här har vi endast analyserat de 417 individer som både fyllde sexton under perioden, som gick ut nian under perioden, och som har information om kriminalitet två år efter ungdomstjänsten. Därför är

29 29 (79) det klokt att titta på gruppen som helhet, istället för att titta separat på pojkar och flickor.

30 30 (79) Tabell 2. Jämför betyg i årskurs 9 mellan de som återfallit eller inte återfallit i kriminalitet efter ungdomstjänsten. Meritvärde åk 9 Medelvärde (standardavvikelse) P-värde Båda könen (n=417) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=249) (76.2) <0.001 a Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=168) (73.6) Flickor (n=77) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=65) (79.4) a Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=12) (68.8) Pojkar (n=340) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=184) (75.3) <0.001 a Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=156) (74.1) Antal underkända betyg Båda könen (n=398) Medelvärde (standardavvikelse) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=241) 3.5 (4.4) a Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=157) 5.0 (4.8) Flickor (n=74) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=62) 3.4 (4.3) a Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=12) 5.1 (4.7) Pojkar (n=324) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=179) 3.5 (4.5) a Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=145) 5.0 (4.8) Andel som har alla betyg godkända (av de som gått ut nian) Båda könen (n = 398) Procent p-värde Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=241) 41 procent b Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=157) Båda könen (n=457) 25 procent Andel som går ut nian senast vid 16 års ålder (av alla som fyller 16 mellan ) Har inte lagförts efter ungdomstjänsten (n=273) 81 procent b Har lagförts efter ungdomstjänsten (n=184) 80 procent a P-värde från t-test b P-värde från chi 2 -test

31 31 (79) För hela gruppen är skillnaden i betyg signifikant mellan de som senare återfaller och de som inte återfaller, både om man ser på meritvärdet i genomsnitt eller om man jämför hur många underkända betyg de fått i genomsnitt. För pojkarna är skillnaden också signifikant, men inte för flickorna. Dock ser vi att skillnaden i meritvärde mellan de som återfaller och de som inte återfaller är jämförbar med pojkarnas, vilket tyder på att detta samband kanske skulle ha kunnat visa sig vara signifikant om analysgruppen hade varit större. Eftersom det är relativt få flickor i materialet samt få flickor som är misstänkta för nya brott så är det statistiskt sett svårare att analysera samband för flickorna än för pojkarna, och det kan finnas samband som vi i den här studien inte kan se. Längst ner i tabellen ser vi att både bland de som återfaller och de som inte återfaller är det runt 20 procent som inte gick ut nian vid 16 års ålder, och här är det ingen skillnad mellan de som senare återfaller i kriminalitet och de som inte gör det. Bland de som går ut nian skiljer sig de som senare återfaller från de som inte återfaller gällande om de har alla betyg godkända eller inte: bland de som återfaller i kriminalitet är det 25 procent som har alla betyg godkända eller högre. Bland de som inte återfaller i kriminalitet är det 41 procent som har alla betyg godkända eller högre. Bland pojkarna hade betygen i år 9 också betydelse för hur många brott de misstänktes och/eller lagfördes för efter ungdomstjänsten. Ju högre meritvärde pojkarna hade vid examen från nian, desto färre brottsmisstankar och lagföringar hade de efter ungdomstjänsten (se bilaga för detaljer). 4 Om detta samband finns även för flickorna går inte riktigt att avgöra, eftersom gruppen är så liten. 4 Analys av betydelsen av betyg kan bara göras på den något mindre grupp där det finns information om betyg. För analys av betyg i relation till misstankar/lagföring består urvalsgruppen av 340 pojkar och 77 flickor.

32 32 (79) Det är viktigt att vara medveten om att sambandet mellan betyg och återfall i kriminalitet inte betyder att de dåliga betygen behöver vara orsaken till att pojkarna återfaller i kriminalitet. Vi kan tänka oss många faktorer som skulle kunna vara den bakomliggande orsaken till båda dessa faktorer, men som vi tyvärr inte kan analysera i den här studien, till exempel stöd från föräldrarna, samt familjens sociala och ekonomiska förhållanden. Betygen kan dock ses som en signal på vilka pojkar som framför allt kan behöva extra insatser. Det som också är intressant att notera är att även bland de som inte återfaller är meritvärdena lägre än för jämnåriga i Stockholms kommun och i riket, och att en relativt stor andel har ofullständiga betyg. Placeringar av socialtjänsten utanför hemmet före ungdomstjänsten är signifikant relaterat till återfall i kriminalitet för både pojkarna och flickorna, se diagram 15 (nästa sida).

33 33 (79) Diagram 15. Socialtjänstplaceringar före ungdomstjänst i relation till antal lagförda brott efter ungdomstjänst. Vi har statistik för placering från födseln, och har därmed analyserat detta. För både pojkar och flickor är det så att ju fler antal socialtjänstplaceringar man totalt har haft från födseln och upp till året före ungdomstjänsten, desto fler lagförda brott efter ungdomstjänsten (mer detaljer i bilaga). Även här är det dock stor spridning mellan olika individer (se diagrammet). Sambandet är signifikant både för pojkar och för flickor. Det betyder inte att placeringarna i sig behöver vara en orsak till återfall i kriminalitet. När vi analyserar tidigare lagförda brott, betyg, socialtjänstplaceringar och ålder vid ungdomstjänsten i en multivariat analysmodell så förklarar dessa faktorer tillsammans ungefär 15 procent av variationen i antal lagförda brott efter ungdomstjänsten bland pojkar och ungefär 7 procent av variationen i antal lagförda brott bland flickor. Det innebär att trots att dessa faktorer har samband med återfall i kriminalitet så måste det finnas många andra faktorer som spelar in och som vi inte kunnat studera här. Det innebär också att, baserat på de faktorer vi har studerat här,

34 34 (79) så tycks det något lättare att förutse vilka av pojkarna som är i riskzonen för att lagföras för nya brott, jämfört med flickorna. Socialtjänstplaceringar efter ungdomstjänsten För analys av socialtjänstplaceringar efter ungdomstjänsten så består analysgruppen av 573 pojkar och 84 flickor, för vilka vi har statistik från socialtjänstregistret i två år efter ungdomstjänsten. I denna grupp är det 8 procent av pojkarna och knappt 6 procent av flickorna som var placerade utanför hemmet av socialtjänsten under minst en period under de 24 månader som följde på ungdomstjänsten. Bland pojkarna var det vanligast med bara ett placeringstillfälle ungefär hälften av de placerade pojkarna (knappt 3 procent av alla pojkar). Flickorna som var placerade är för få för att analysera i detalj. Eftersom det är väldigt få ungdomar som varit placerade är det svårt att göra säkra analyser av andra faktorer som samvarierar med att vara placerad efter ungdomstjänsten, särskilt för flickorna som ju i utgångsläget är en mindre grupp. Men vi presenterar ändå några analyser nedan. Eftersom det är så få flickor gör vi inte analyser separat på kön. Bland de fåtal som var placerade efter ungdomstjänsten hade 83 procent varit lagförda för minst ett nytt brott efter ungdomstjänsten, att jämföra med 43 procent bland de som inte varit placerade. Denna skillnad är statistiskt signifikant (p>0.001). För att analysera examen från nian blir analysgruppen väldigt liten (246 personer, varav 17 som varit placerade). Meritvärdet bland de som varit placerade ser ut att vara lägre (108.8) jämfört med de som inte varit placerade (141.2) men denna skillnad är inte signifikant, förmodligen på grund av för liten analysgrupp.

35 35 (79) Ju yngre ungdomarna var när de dömdes till ungdomstjänst, desto större var sannolikheten att de skulle vara placerade utanför hemmet minst någon gång under de följande två åren. Föga förvånande så är placeringar av socialtjänsten tidigare i livet från födseln fram till året innan ungdomstjänsten också signifikant relaterat till sannolikheten att bli placerad igen minst en gång efter ungdomstjänsten. Detta samband kvarstår efter att ha kontrollerats för ungdomarnas ålder (se bilaga för mer detaljer). Omfattningen av kriminaliteten före ungdomstjänsten spelar också roll för sannolikheten att vara placerad av socialtjänsten efter ungdomstjänsten. Ju fler brott en person varit lagförd eller misstänkt för före ungdomstjänsten desto större var sannolikheten för att ha varit placerad efter ungdomstjänsten. NEET Begreppet NEET betyder Not in Education, Employment or Training, d.v.s. en person som varken arbetar eller studerar (se t.ex. Ungdomsstyrelsen, 2011). Det är ett inte ett helt okritiserat begrepp eftersom det även inkluderar personer som t.ex. tar sabbatsår, är ute och reser etc. På gruppnivå ger de dock information om graden av utanförskap. För analys av NEET under de första två åren efter påbörjad ungdomstjänst består analysgruppen av 573 pojkar och 84 flickor. När två år hade gått efter att de dömts till ungdomstjänst var det 24 procent av både pojkarna och flickorna (ingen skillnad mellan könen) som hade haft NEET-status minst en gång under de två åren. Äldre ungdomar har större sannolikhet att ha varit NEET, vilket inte är så konstigt eftersom de yngre har större möjlighet att

36 36 (79) fortfarande gå i gymnasiet, se diagram 16. Bland det lilla fåtal som är 15 år gamla när de döms till ungdomstjänst är det ingen som är NEET under uppföljningsperioden. Bland de som är 16 år när de döms till ungdomstjänst är det bara 9 procent, men därefter ökar andelen med varje år.

37 37 (79) Diagram 16. Hur stor andel som varit NEET efter ungdomstjänst i relation till när de dömdes till ungdomstjänst. För analys av samband med examen från nian består analysgruppen endast av 231 pojkar och 41 flickor. Därför presenterar vi inte här separata analyser för pojkar respektive flickor. Det är en signifikant skillnad i genomsnittligt meritvärde från årskurs nio mellan de som har NEET-status efter ungdomstjänsten och de som inte har det. De som hade NEET hade 94.3 poäng i genomsnittligt meritvärde medan de som inte hade NEET efter ungdomstjänsten hade poäng i genomsnittligt meritvärde (pvärde för skillnaden <0.001). Bland de som hade NEET-status var det också signifikant fler som inte fick gymnasiebehörighet när de gick ut nian, som hade minst ett betyg underkänt i nian, och som inte gick ut gymnasiet senast vid 19 (se bilaga för detaljer).

38 38 (79) Det fanns också samband med kriminalitet både före och efter ungdomstjänsten. Bland de som hade NEET efter ungdomstjänsten, var det signifikant högre andel som återföll i brott efter ungdomstjänsten (56 procent var lagförda, jämfört med 35 procent av de som inte tillhörde NEET, p-värde <.001). Och ju fler brottsmisstankar eller lagföringar före ungdomstjänsten (i genomsnitt per år), desto större sannolikhet att pojkarna hade NEET-status minst en gång under de 24 månader som följde på ungdomstjänsten. Detaljer finns i bilaga. 5. Situationen vid 20 års ålder Vi har även tittat på hur ungdomarnas situation ser ut det år som de fyller 20 år. Eftersom det är betydligt fler pojkar än flickor är det lättare att få tydliga och säkra resultat för pojkarna. När det gäller analys av kriminalitet och misstänkt brottslighet består gruppen av 607 pojkar och 84 flickor, som hinner fylla tjugo senast år Av denna grupp är det ungefär 46 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna som är registrerade i antingen misstankeregistret, lagföringsregistret eller båda, för ett brott begånget under det år de fyllt 20, 42 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna har varit misstänkta för brott och 31 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna lagförda för brott som begicks någon gång under det år de fyllde 20 år. En relativt stor andel av pojkarna, 23 procent, hade tre eller fler misstankar under det år de fyllde 20 (se diagram 17). Bland flickorna var det 8 procent som hade tre eller fler misstankar

39 39 (79) Diagram 17. Antal brottsmisstankar per person det året de fyllde 20. Ungefär en fjärdedel av pojkarna har en lagföring, och 8 procent av pojkarna har två eller fler lagföringar (se diagram 18). Max antal lagföringar bland pojkarna är sju stycken lagföringar under det år de fyller 20. Bland flickorna har ungefär 6 procent en lagföring, ingen flicka har två lagföringar, drygt 2 procent av flickorna har tre lagföringar och ingen flicka har mer än tre lagföringar.

40 40 (79) Diagram 18 Antal lagföringar per person det året de fyllde 20. År 2012 har 485 av pojkarna och 69 av flickorna hunnit fylla 20 år, eller fyller under året. Av dessa ungdomar så har 24 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna haft NEETstatus, d.v.s. varken yrkesarbetat, studerat eller haft praktik, vid åtminstone något tillfälle under det år de fyller 20. Enligt uppgifter från SCB ligger motsvarande siffra kring 10 procent för ungdomar i Stockholm. När det gäller utbildning består analysgruppen bara av den grupp där vi har relevant information om utbildning, 478 pojkar och 68 flickor. Det år då dessa ungdomar fyller 20 är det 48 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna som har gått ut gymnasiet. Av dessa 258 ungdomar som gått ut gymnasiet var det 33 procent som fick högskolebehörighet, 43 procent där vi saknar

41 41 (79) information om högskolebehörighet, samt 24 procent som inte fick högskolebehörighet. 5 Det är också relevant att titta på hur olika riskfaktorer överlappar. Diagram 19 beskriver detta för året ungdomarna fyller 20. Det är lite annorlunda procentsiffror än vad som nämns ovan. Det beror på att detta diagram bara gäller de ungdomar där vi har information om huruvida de har gått ut gymnasiet (d.v.s. som fyller 20 mellan ), och bland denna mindre grupp ungdomar är andelen med återfall i kriminalitet något högre (49 procent). Relevant att notera i detta diagram är att det är 13 procent som har alla riskfaktorer (har kriminalitet under året, har NEETstatus, samt har inte gått ut gymnasiet), och 26 procent som inte har någon av dessa riskfaktorer. Men det är extra intressant med de ungdomar som inte återfaller i kriminalitet men som ändå har svårigheter. Vi kan anta att dessa i hög grad återfinns bland de som inte gått ut gymnasiet och de som har NEET-status under året. 5 Bland pojkarna 33 % som fick högskolebehörighet, 43 % där vi saknar information om högskolebehörighet, samt 25 % som inte fick högskolebehörighet. Flickorna som gick ut gymnasiet var bara 28 personer, så analys av procent säger inte mycket, men det var ungefär samma fördelning som bland pojkarna (32% behörighet, 46% saknar information, 21 % fick inte högskolebehörighet)

42 42 (79) Diagram 19. Ungdomarnas situation det år de fyller 20, kombinationen av riskfaktorer. Endast för de ungdomar där det finns statistik om alla tre faktorer i diagrammet (n=546). Placering av socialtjänsten är av naturliga skäl mindre vanligt vid denna ålder. Under det år de fyller tjugo år är fyra pojkar placerade av socialtjänsten och en pojke är SiS-placerad. Inga av flickorna (som ju är mycket färre) är placerade av socialtjänsten under det år de fyller 20.

43 43 (79) 6. Ungdomar som haft SKKP I den här studien ingick också 61 personer som fick insatsen SKKP - särskilt kvalificerad kontaktperson. Av dessa är 57 pojkar och fyra flickor. Liksom ungdomstjänsten infördes SKKP år Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) är en mentorskapsbaserad insats som vänder sig till ungdomar år som antingen har dömts för brott eller väntar på åtal och där socialtjänsten gjort bedömningen att det föreligger ett särskilt vårdbehov. Syftet med SKKP är att motverka kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende. Insatsen syftar också till att stärka ungdomens resurser och nätverk (Söderholm Carpelan et al., 2008). Grundidén med SKKP är att ungdomar som döms till ungdomsvård ska kunna få stöd i sin hemmiljö istället för att bli placerade på institution eller i fosterhem. Den vanligaste situationen är att socialtjänsten själva beslutar om SKKP är en lämplig insats, men även den unga personen själv eller föräldrarna kan ansöka om att få insatsen. SKKP kan alltså både vara en frivillig insats, utgöra en del i ett ungdomskontrakt (som redovisar de åtgärder socialtjänsten planerar att vidta) om den unga personen blivit dömd för ett brott eller vara en del i ett LVU-beslut (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) där ett samtycke inte krävs. Särskilt kvalificerade kontaktpersoner ska väljas ut noggrant, ha erfarenhet av psykosocialt arbete och relevant utbildning samt ha liknande intresseområden som den unga person de blir knutna till. Kontaktpersonen ska regelbundet (cirka 10 timmar i veckan) och under en längre period (cirka 4-6 månader) träffa den unga personen och ge både praktiskt stöd i vardagen samt

44 44 (79) stöd till förändring för att motverka antisocialt beteende. Exempelvis ska kontaktpersonen motivera den unge till att gå till skolan eller arbetet, uppmuntra till lämpliga fritidsaktiviteter, aktivt arbeta med vårdnadshavare och andra personer i den unges nätverk med fokus på att förebygga missbruk och kriminalitet. I Stockholms stad pågår insatsen under sex månader där SKKP har kontakt med ungdomen flera gånger i veckan. Vi presenterar här en del statistik för de 57 pojkar som hade insatsen SKKP. Eftersom det är en liten grupp blir det inte så detaljerad statistik. Man kan ändå se att de pojkar som har haft insatsen SKKP överlag tycks ha en mer omfattande problematik jämfört med de pojkar som inte har haft SKKP. De som har haft insatsen SKKP är också överlag yngre när de gör sin ungdomstjänst. Av de pojkar som har SKKP är drygt 75 procent mellan år gamla när de gör ungdomstjänst, men bland de andra pojkarna är bara 48 procent mellan års ålder när de gör ungdomstjänst. Pojkarna med SKKP är i genomsnitt 16.7 år gamla vid ungdomstjänsten, medan pojkarna utan SKKP i genomsnitt är 17.5 år gamla. Skillnaden mellan grupperna är signifikant (p<0.0001). Däremot är det ingen skillnad på vilket år de fick ungdomstjänst, det är alltså inte så att andelen pojkar med SKKP har ökat eller minskat, utan under alla sex år i studien ( ) har andelen pojkar med SKKP legat runt 6-7 procent (vid 2012 var andelen pojkar med SKKP 11 procent men skillnaden mot tidigare år är inte signifikant). Registrerad kriminalitet mellan 15-19

45 45 (79) Av de 57 pojkar i undersökningen som hade SKKP är det 36 pojkar som fyller 19 under studieperioden, och för vilka vi därmed kan beskriva situationen mellan åldrarna När vi tittar på hela perioden mellan ser vi att pojkarna med SKKP hade sin första brottsmisstanke vid 15 eller 16 års ålder; 78 procent vid 15 års ålder och 22 procent vid 16 års ålder. Alla de pojkar som hade SKKP var misstänkta för mer än ett brott; även de som hade minst antal misstankar hade så mycket som sex brottsmisstankar mellan åldern Medelvärdet var 30 misstankar mellan åldern 15-19; för pojkar som inte hade SKKP var medelvärdet 13 misstankar i samma ålder, skillnaden är signifikant (p-värde <0.0001). Alla pojkarna med SKKP var också misstänkta vid mer än en ålder, varav 30 procent misstänkta vid fyra åldrar och 50 procent vid alla åldrar mellan års ålder. De pojkar som hade SKKP hade alla sin första lagföring mellan års ålder; ca. 31 procent hade första lagföringen vid 15 års ålder, ca. 53 procent hade första lagföringen vid 16 och ca. 17 procent hade första lagföringen vid 17 års ålder. Alla hade minst två lagföringar eller fler - ungefär en fjärdedel hade 2-3 lagföringar, ca. 36 procent hade 4-5 lagföringar, ca. 31 procent hade 6-7 lagföringar och en handfull hade fler lagföringar än så. Ett fåtal pojkar var lagförda bara vid en ålder och ett fåtal var lagförda vid alla fem åldrar mellan 15-19; majoriteten var lagförda vid mellan 2-4 åldrar. Utbildning Det är 42 pojkar med SKKP som fyller sexton under perioden, och som vi därmed kan beskriva grundskoleexamen för. Av pojkarna som hade insatsen SKKP var det 12 procent som gick ut nian med gymnasiebehörighet och alla betyg minst godkända