De naturorienterande ämnena i Lgr11 Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De naturorienterande ämnena i Lgr11 Göteborg 2011-11-29"

Transkript

1 De naturorienterande ämnena i Lgr11 Göteborg

2 Den nya samlade läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Centralt innehåll Kursplaner Kunskapskrav Antaganden om undervisningstid Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs klocktimmar klocktimmar klocktimmar Garanterad undervisningstid för teknik och ämnesgruppen biologi, fysik, kemi är totalt 800 klocktimmar

3 Naturvetenskap i förskolan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

4 Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang utvecklar nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. utvecklar förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. ges möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse.

5 Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. ges förutsättningar att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra. Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Kunskapskrav Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genomföra systematiska undersökningar i fysik använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

6 Målen i biologi, kemi och fysik Gy 2011 Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: Kunskaper om ämnets begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder Förmåga att söka svar på frågor Förmåga att genomföra fältstudier, experiment och observationer... Kunskaper om ämnets betydelse för individ och samhälle. Förmåga att använda kunskaper i ämnet för att kommunicera samt för att granska och använda information. Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav

7 Centralt innehåll: NO årskurs 1-3 Året runt i naturen Kropp och hälsa Kraft och rörelse Material och ämnen i vår omgivning Berättelser om natur och naturvetenskap Metoder och arbetssätt Centralt innehåll: biologi Natur och samhälle Kropp och hälsa Biologin och världsbilden Biologins metoder och arbetssätt

8 Centralt innehåll: fysik Fysiken i naturen och samhället Fysiken och vardagslivet Fysiken och världsbilden Fysikens metoder och arbetssätt Centralt innehåll: kemi Kemin i naturen Kemin och vardagslivet Kemin och världsbilden Kemins metoder och arbetssätt

9 Jämföra årstidsväxlingarna i elevernas närmiljömed deras erfarenheter från andra delar av världen där årstider saknas eller ser annorlunda ut. Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider Vart alla löv tar vägen på hösten? Hur man vet att det är vår? förändringar som går att mäta eller observera i naturen under året Sorteringen och grupperingen kan göras utifrån likheter och skillnader i egenskaper. Den kan ocksågöras utifrån elevernas egna grupperingar, till exempel efter vilka djur som de tycker är söta och fula Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. årstiderna inte ser likadana ut överallt påjorden och att det är därför det finns flyttfåglar Stjärnbilder som återkommer på stjärnhimlen har en nära koppling till myter, sagor och världsbilder från olika tider och kulturer. Skillnaden mellan astronomi och astrologi? Året runt i naturen för och nackdelar med olika sätt att sortera Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn pånågra vanligt förekommande arter Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider Hur djur överlever vintern? Temperaturmätningar och observationer av växters livscykler Månens olika faser nedbrytarnas plats i näringskedjan, anrikning av gifter i näringskedjan eller varför det finns fler växtätareän rovdjur Jordens,solensoch månens rörelser i förhållande till varandra. Hur blir det dag och natt? Hur kan det komma sig att det finns årstider Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Nedbrytningsprocesser i naturen växtätaresom äter en växt som i sin tur blir uppäten av ett rovdjur, som kanske blir uppätet av ett ännu större rovdjur Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse,tillexempel i gungor och rutschbanor. De provarattåkarutschkananärdetärsand ellersnöalternativtvåttellertorrtpåkanan. Närgårdetfort ochnärgårdetlångsamt? Vad ger bäst glid: galonbyxor eller jeans? Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Utgåfråndetsomelevernaharerfarenhetav, ståpåettben, cyklaochgungapåstolen. De fysikaliska fenomenen blir konkreta och elevernakanutforskademmed självtillit. Observationeravvadkroppengörnärman till exempellyfterettbenellerbalanseraren pennapåfingret. Hurhållerman balansen? Hur ändras tyngdpunkten?

10 Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturerssträvan att förstå och förklara fenomen i naturen. Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturenochmänniskan. vill belysa hur olika kulturer, till exempel i Kina och Mellanöstern, har bidragit till dagens naturvetenskap. Med tiden har under- sökningar och teorier utvecklats i ett växelspel där nya undersökningsmetoder och instrument har lett till nya kunskaper Genom berättelser som visar att det finns människor bakom de naturvetenskapliga upptäckterna avser kursplanen att eleverna ska börja utveckla förståelse för naturvetenskapens karaktär och utveckling Fenomen i naturen är vanliga teman i konst, sagor och myter från hela världen. Myter kan till exempel beskriva livets uppkomst och årstidernas växlingar. Genom att eleverna får ta del av sådana berättelser öppnas nya dörrar till å ena sidan naturvetenskapen och å andra sidan till konst, film och litteratur. Med en sådan förståelse blir det mer naturligt för dem att frågor om hur jorden, solen och månen rör sig eller huruvida jorden är platt eller rund har fått olika svar i olika tider och i olika kulturer. Centralt innehåll: NO - biologi Årskurs 1-3 Kropp och hälsa Människans kroppsdelar, deras namn och funktion Årskurs 4-6 Kropp och hälsa Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan Årskurs 7-9 Kropp och hälsa Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer

11 Centralt innehåll: NO - fysik Årskurs 1-3 Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året Årskurs 4-6 Fysiken och världsbilden Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras Årskurs 7-9 Fysiken och världsbilden Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dem Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnors utveckling Centralt innehåll: NO - kemi Årskurs 1-3 Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten Årskurs 4-6 Kemin i naturen Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt Årskurs 7-9 Kemin i naturen Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, vatten och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph-värde

12 Centralt innehåll: NO- biologi Årskurs 1-3 Året runt i naturen Enkla näringskedjor som beskriver som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Årskurs 4-6 Natur och samhälle Människans beroende och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Årskurs 7-9 Natur och samhälle Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia.. Fotosyntes och förbränning och andra ekosystemtjänster Photo: ICIMOD

13 Centralt innehåll: NO- biologi Årskurs 1-3 Året runt i naturen Enkla näringskedjor som beskriver som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Årskurs 4-6 Natur och samhälle Människans beroende och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Årskurs 7-9 Natur och samhälle Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia.. Fotosyntes och förbränning och andra ekosystemtjänster Ny betygsskala A B C D E F Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet -

14 Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Kunskapsformer Läroplanens fyra F Fakta Förståel se Färdighet Förtrogenhet Aristoteles Vetande Kunnande Klokskap EU:s nyckelkompetenser Kunskaper Färdigheter Attityder EQF Kunskaper Färdigheter Kompetens Bolognamodellen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

15 Kunskapskravens uppbyggnad Utgår från ämnets långsiktiga mål och det centrala innehållet Anger vad eleven visar eller gör Få begrepp och konsekvent begreppsanvändning Eleven ska utmanas att utveckla alla kunskapsformer ej additativa Kunskapskravens uppbyggnad E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta

16 Konsekvent begreppsanvändning E C A Grundläggande Goda Mycket goda Beskriver och kan exemplifiera Enkla resonemang Förklarar och visar på samband Utvecklade resonemang Förklarar, visar på samband och generaliserar Välutvecklade resonemang Exempel på begreppsanvändning biologi årskurs 6 E Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. C Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp. I utvecklade och underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. A Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

17 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper NO årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Kunskaper för godtagbara kunskaper NO årskurs 3 Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

18 Bedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

19 Bedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Bedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

20 Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs kap. 19 skollagen Bedömning Bedömning för lärande Bedömningsstöd Bedömning Nationella prov

21 Bedömning Bedömning för lärande

22 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (Utdrag ur läroplanen 2.7) Olika former av bedömning Formativt syfte För att stödja elevernas lärande Summativt syfte För att kontrollera om eleverna lärt sig inför skriftliga omdömen och betyg

23 Formativ bedömning MÅL: Vart är jag på väg? Hit ska du BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet? Här är du FEEDBACK/ FEEDFORWARD Att stödja elevens lärande Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Summativ bedömning Summativ bedömning

24 Bedömning för lärande Bedömning som en integrerad och central del av undervisningen Kartläggning av vad eleverna kan och inte primärt vad de inte kan Kommentera styrkor och utvecklingsbehov Ge eleverna både feedback och feedforward Gör eleverna delaktiga i bedömningen av sitt lärande, övning i själv- och kamratbedömning Bedömningsstöd i NO, årskurs 1-6 Diagnoser i NO

25 skolverket.se/dino Lgr 11 - kursplaner Genom undervisningen i bi/fy/ke ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör (hälsa, energi och miljö) genomföra systematiska undersökningar använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i naturen och samhället)

26 Systematiska undersökningar Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Experimentella undersökningar Kan någon hitta mitt frö? Framför er ligger en hög med frön från solros. Var och en av er väljer ut ett eget frö. Beskriv nu ditt frö så noga du kan. Du ska beskriva så noga att någon av dina kompisar kan känna igen ditt frö när han eller hon hör beskrivningen.

27 Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Förmåga att observera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning Bedömningsmatris

28 Bedömningsmatris Du är här Hit ska du Beskriver vad eleven kan Visar vad eleven kan utveckla Torka våta handdukar Adam och Wilma kommer hem från skolan. Bägge har haft idrott och har var sin våt handduk i sina väskor. Adam hänger upp sin handduk på tork medan Wilma slänger väskan i ett hörn i hallen. Adam säger till Wilma att hänga upp handduken, annars torkar den inte. Wilma börjar då diskutera hur man ska göra för att handduken ska torka fort. Nu är er uppgift att planera och genomföra en undersökning som svarar på frågan Vad är det som gör att våta handdukar torkar fort? Hypotes Hur ska ni göra för att det ska torka fort? Fundera både över var ni ska torka tyget och hur ni ska göra med det. Varför tror ni det är bra att göra så? Att planera en undersökning Så här tänker vi undersöka våra hypoteser

29 Utdrag från bedömningsanvisningar Kompetensprofil

30 Concept cartoon Sätt inte på jackan på snögubben, den gör så att han smälter. Jag tror att den kommer att hålla honom kall och förhindra att han smälter. Jag tror inte att det kommer att spela någon roll. Vad tror du? Concept cartoon 120 Concept cartoons tillgängliga på Skolverkets webbplats inom kort

31 Bedömning Bedömning för lärande Bedömningsstöd Bedömning Nationella prov Nationella prov Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven kan också bidra till: att konkretisera kursplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna

32 Konstruktionsprocessen Läroplan, kursplan, forskning Provspecifikationer Konstruktion av uppgifter Revidering av uppgifter Analys och revidering Standard Setting Distribution till skolor Miniutprövning Storskalig utprövning Sammansättning av prov Utformning av bedömningsanvisningar Start 1,5-2 år Lärarkommentarer och elevkommentarer från utprövningar Referensgrupper, lärarutbildare och forskare Nationella prov Vårterminen 2013 utprövningsomgång i NO och SO årskurs 6 En tredjedel av skolorna ska genomföra provet i biologi, en tredjedel provet i kemi och en tredjedel i fysik Vårterminen 2014 genomförs proven reguljärt

33 Samla belägg Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Kommunicera Experimentera X X X X X X X X X X X X X X Begrepp, modeller, teorier X X X X X X X Att stödja elevens lärande Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Summativ bedömning Summativ bedömning

34 Bedömningsstöd Vilket stöd erbjuder Skolverket? Filmer Film om de samlade läroplanerna Kursplanekonferensfilm Ämnesfilmer Film om bedömning i fysik Nya läroplaner Stödmaterial Kommentarmaterial Diskussionsunderlag Generellt bedömningsstöd DINO Bedömningsstöd i biologi, kemi och fysik

35 Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen En pedagogisk process Dokumentation Uppföljning Planering PLANERING Aktuella bestämmelser Inriktning Bedömningsformer Allmänna råd Dokumentationsformer Lärare bör Arbetsformer PLANERING och arbetssätt Elevmedverkan Rektor bör Erfarenheter Samordning och samverkan Undervisningstid Kommentarer Genomförande Kunskapsbedömning och betygssättning

36 Genomförande Anpassa undervisningen Genomförande Strukturera och styra Kontinuerlig återkoppling Dokumentation Utmana föreställningar Planering Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning Kunskapsbedömning och betygssättning Dokumentation Uppföljning Planering Genomförande Kontinuerlig kunskapsbedömning Rutiner och former för bedömning Kunskapsbedömning och betygssättning Bedömning för betygssättning Likvärdig bedömning Stöd för bedömningen - NP Undantagsbestämmelsen

37 Uppföljning Dokumentation Genomförande Planering Planering och genomförande Kunskapsbedömning och betygssättning Vad behöver utvecklas Uppföljning Bedömnings- och dokumentationsformer Dokumentation Stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera Stöd för att kommunicera Dokumentation Rutiner och former Genomförande Planering Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning

38 En pedagogisk process Stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera Stöd för att kommunicera Rutiner och former Dokumentation Strukturera och styra Anpassa undervisningen Genomförande Kontinuerlig återkoppling Utmana föreställningar PLANERING Planering och genomförande Vad behöver utvecklas Bedömnings- och dokumentationsformer Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning Kontinuerlig kunskapsbedömning Undantagsbestämmelsen Rutiner och former för bedömning Likvärdig bedömning Bedömning för betygssättning Stöd för bedömningen - NP

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011 Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011 Bikupa Varför finns svenska och svenska som andraspråk som skolämnen? Utgångspunkter Samma språk Olika förutsättningar Rätten

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, 1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan Nya kursplaner årskurs 1-6 29 januari 2011 Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 1 Förskola

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya kursplaner Ämnesforum Samråd Samråd Samråd Samråd Samordnings grupp Ämnesarbets grupper Referensgrupper Kursplan Kursplan utkast Referensgrupper Remiss W E B B Kursplane -förslag

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94

LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94 LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Kursplanen i modersmål Göteborg 14 november 2011

Kursplanen i modersmål Göteborg 14 november 2011 Kursplanen i modersmål Göteborg 14 november 2011 Skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen 3 kap,3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete -med en pedagogisk idé som kompass Agenda Likvärdighet - en nationell utmaning Kvalitet & nya kvalitetsaspekter i förskolan Barn- och kunskapssyn i kvalitetsarbetet Utbildare:

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket

Läs mer

Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.

Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12. Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.00 Utvärdering Bedömning Bedömning (eng. assessment) är den process

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Ämne - Fysik. Ämnets syfte Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger

Läs mer

DET CENTRALA INNEHÅLLET

DET CENTRALA INNEHÅLLET SYFTET Syftestexten i fysik beskriver ett ämne som utgår från elevernas lust att veta mer om sig själva och omvärlden. Genom undervisningen i fysik kan eleverna utveckla kunskaper som gör det möjligt för

Läs mer

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Sverigefinnar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 8 30 nov 2015

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 8 30 nov 2015 Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 8 30 nov 2015 Projektuppgift (LAB2) IM, skickar meddelanden mellan datorer En lite större labbuppgift, egen planering Basuppgift för E, välj till extrauppgifter

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Mebook 360 Special DEMO. Rapport. Vår egen 360. John Doe

Mebook 360 Special DEMO. Rapport. Vår egen 360. John Doe Mebook 360 Special DEMO Rapport Vår egen 360 John Doe januari 2017 Introduktion Din 360 innehåller en mängd återkoppling från dina arbetskamrater på olika nivåer i organisationen. Det allra allra främsta

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Du kan själv följa med i denna steg-för-steg guide i din texteditor.

Du kan själv följa med i denna steg-för-steg guide i din texteditor. Grundläggande HTML HTML Steg-för-steg Du kan själv följa med i denna steg-för-steg guide i din texteditor. doctype Linköpings universitet I textdokument som används på internet finns på första raden information

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer

Läs mer

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015

Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén

Läs mer

Dagens pass. Lgr, Lpo??? Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur

Dagens pass. Lgr, Lpo??? Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur Dagens pass Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur Annika Mindedal 150902 1. Lgr 11 - struktur och innehåll, ca 70 inkl. bensträckare (i lokalen) 2. Kursplanen i svenska ämnesfilmen, 18 Mer om kursplaner

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller

Läs mer

GRAFISKA RIKTLINJER FÖR ÅRSMÖTEN AUGUSTI 2015

GRAFISKA RIKTLINJER FÖR ÅRSMÖTEN AUGUSTI 2015 GRAFISKA RIKTLINJER FÖR ÅRSMÖTEN AUGUSTI 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Inledning 3 Bakgrund 4 Inspiration 5 Idé 6 Lokalavdelning och distrikt 7 Större idé 8 Samtliga logotyper 9 Grafiskt material

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan 3.20 Teknik har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan

Läs mer

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa Bakgrund Stark tradition av lek och rekreation istället för fokus på lärande. Fokus på färdigheter. Otydligt kunskapsobjekt, vad ska läras ut och vad ska bedömas?

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

DET CENTRALA INNEHÅLLET

DET CENTRALA INNEHÅLLET SYFTET Syftestexten i biologi beskriver ett ämne som utgår från elevernas lust att veta mer om sig själva och naturen. Genom kunskaper i biologi ska eleverna ges möjlighet att påverka sitt eget välbefinnande,

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade

Läs mer

Policy för bedömning i skolan

Policy för bedömning i skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-10-04 Handläggare: Anna-Carin Dalborg Telefon: 08-508 33 572 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39 Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska

Läs mer

Kursplanen i ämnet moderna språk

Kursplanen i ämnet moderna språk DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet moderna språk Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kommentarmaterial till kursplanen i fysik

Kommentarmaterial till kursplanen i fysik Kommentarmaterial till kursplanen i fysik Kommentarmaterial till kursplanen i fysik Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Saturnus snurrar fort, ett varv tar bara 11 timmar. Det tar 30 år för den att färdas ett varv runt solen.

Saturnus snurrar fort, ett varv tar bara 11 timmar. Det tar 30 år för den att färdas ett varv runt solen. Förord Rymden är ett ämne som fascinerar många. I våra kursplaner finns det med inom de naturvetenskapliga ämnena redan från första klass. De arton övningarna i Lycko - Rymden behandlar de delar i Lgr11

Läs mer

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44. 1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt

Läs mer

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa.

PROV EKOLOGI. Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. PROV EKOLOGI Namn Klass Poäng av 34 poäng. Betyg F E D C B A Vid varje uppgift i provet finns en liten tabell som beskriver vilka biologikunskaper uppgiften ger dig möjlighet att visa. Raderna i tabellen

Läs mer

Kommentarmaterial till kursplanen i kemi

Kommentarmaterial till kursplanen i kemi Kommentarmaterial till kursplanen i kemi Kommentarmaterial till kursplanen i kemi Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: order.fritzes@nj.se

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1 Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner

Läs mer

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ämne: Biologi, Matematik, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna får undersöka hur mycket mat som kastas i skolrestaurangen. Eleverna får också arbeta

Läs mer

Artikel/reportage år 9

Artikel/reportage år 9 7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta

Läs mer

GRAFISK Profil. inl4_lisen_a_grafisk_profil_me106a.indd 1 2015-05-17 10:29

GRAFISK Profil. inl4_lisen_a_grafisk_profil_me106a.indd 1 2015-05-17 10:29 GRAFISK Profil inl4_lisen_a_grafisk_profil_me106a.indd 1 2015-05-17 10:29 Logotyp Logotypen är grunden för min verksamhets identitet och dess syfte är att skapa en tydlig avsändare. Jag har arbetat fram

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

Centralt innehåll år 1-3

Centralt innehåll år 1-3 Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen. Studiehandledning till Specialpedagogik 2 Sanoma Utbildning. Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen. Generell information Samtliga studieuppgifter kan göras på samtliga

Läs mer

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Ur skolverkets studie om IUP Juni-07 En grundläggande

Läs mer

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola En kulturskola med hög kvalitet En kulturskola med hög kvalitet har ett utbud som ger möjlighet till både bredd och fördjupning. Där finns speciella undervisningsformer

Läs mer

Chefer och Ledare grafisk manual

Chefer och Ledare grafisk manual FÖRENINGEN FÖR CHEFER & LEDARE Chefer och Ledare grafisk manual Version 1.1 (121107) 2 GRAFISK PROFIL Föreningen för Chefer och Ledare Föreningen för Chefer och Ledare beslöt om att under våren/ sommaren

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera? Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

GRAFISK MANUAL TL BYGG VERSION

GRAFISK MANUAL TL BYGG VERSION GRAFISK MANUAL TL BYGG VERSION 01.2018 Innehåll 01. Logotypen 02. Varianter 03. Frizon & storlek 04. Användning 05. Symbolen 06. Primära färger 07. Sekundära färger 08. Profiltypsnitt 09. Ersättningstypsnitt

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om

Läs mer

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 15 Temats innehåll och lärande Temat Balansera och väga berör flera innehållsområden i naturorienterande ämnen, teknik och matematik. Dessa presenteras i översikten på sid 15:4. Kursplanen i naturorienterande

Läs mer

GRAFISK MANUAL

GRAFISK MANUAL GRAFISK MANUAL 2018 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp 4 Logotypens frizon 5 Placering av logotyp + mönster 6 Typsnitt 7 Färger 8 Bildmanér 9 Profilmaterial 10-12 Samannonsering 13 Powerpoint 14 INLEDNING I

Läs mer

Topblock. En del av VERKSAMHET AKTUELLT LÄNKAR DOKUMENT KALENDARIUM BÅTKLUBBAR KONTAKT. Lorem ipsum dolores datum Mälarens Båtförbund OKT 25

Topblock. En del av VERKSAMHET AKTUELLT LÄNKAR DOKUMENT KALENDARIUM BÅTKLUBBAR KONTAKT. Lorem ipsum dolores datum Mälarens Båtförbund OKT 25 Båtförbunden Varje anslutet båtförbund kommer att få möjligheten att själva anspassa sin hemsidas layuot utefter ett antal val som Pigment utvecklat. Detta för att förbunden ska få en hemsida som stämmer

Läs mer

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje

Läs mer

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Verksamhetsplan HT -09 och VT -10 Vi på Solen har under hösten märkt att det finns en nyfikenhet och lust i barngruppen på att titta närmare på detaljer, upptäcka skillnader, mäta och jämföra. Barnen har

Läs mer

LOGOTYP. Färgen i logotypen är: CMYK: 100, 80, 20, 20 RGB: 20, 55, 110 PANTONE: 294 C. Vi kallar förgen MC Blå. PRIMÄR LOGOTYP SEKUNDÄR LOGOTYP

LOGOTYP. Färgen i logotypen är: CMYK: 100, 80, 20, 20 RGB: 20, 55, 110 PANTONE: 294 C. Vi kallar förgen MC Blå. PRIMÄR LOGOTYP SEKUNDÄR LOGOTYP Grafisk profil! LOGOTYP Logotypen för Märsta Centrum består av en symbol och ett ordmärke. Dessa båda delar samverkar för att skapa helheten. De ska alltid användas tillsammans på det sätt som angivs i

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer