De naturorienterande ämnena i Lgr11 Göteborg

Transkript

1 De naturorienterande ämnena i Lgr11 Göteborg

2 Den nya samlade läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Centralt innehåll Kursplaner Kunskapskrav Antaganden om undervisningstid Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs klocktimmar klocktimmar klocktimmar Garanterad undervisningstid för teknik och ämnesgruppen biologi, fysik, kemi är totalt 800 klocktimmar

3 Naturvetenskap i förskolan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

4 Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang utvecklar nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. utvecklar förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. ges möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse.

5 Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. ges förutsättningar att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra. Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Kunskapskrav Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genomföra systematiska undersökningar i fysik använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

6 Målen i biologi, kemi och fysik Gy 2011 Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: Kunskaper om ämnets begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder Förmåga att söka svar på frågor Förmåga att genomföra fältstudier, experiment och observationer... Kunskaper om ämnets betydelse för individ och samhälle. Förmåga att använda kunskaper i ämnet för att kommunicera samt för att granska och använda information. Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav

7 Centralt innehåll: NO årskurs 1-3 Året runt i naturen Kropp och hälsa Kraft och rörelse Material och ämnen i vår omgivning Berättelser om natur och naturvetenskap Metoder och arbetssätt Centralt innehåll: biologi Natur och samhälle Kropp och hälsa Biologin och världsbilden Biologins metoder och arbetssätt

8 Centralt innehåll: fysik Fysiken i naturen och samhället Fysiken och vardagslivet Fysiken och världsbilden Fysikens metoder och arbetssätt Centralt innehåll: kemi Kemin i naturen Kemin och vardagslivet Kemin och världsbilden Kemins metoder och arbetssätt

9 Jämföra årstidsväxlingarna i elevernas närmiljömed deras erfarenheter från andra delar av världen där årstider saknas eller ser annorlunda ut. Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider Vart alla löv tar vägen på hösten? Hur man vet att det är vår? förändringar som går att mäta eller observera i naturen under året Sorteringen och grupperingen kan göras utifrån likheter och skillnader i egenskaper. Den kan ocksågöras utifrån elevernas egna grupperingar, till exempel efter vilka djur som de tycker är söta och fula Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. årstiderna inte ser likadana ut överallt påjorden och att det är därför det finns flyttfåglar Stjärnbilder som återkommer på stjärnhimlen har en nära koppling till myter, sagor och världsbilder från olika tider och kulturer. Skillnaden mellan astronomi och astrologi? Året runt i naturen för och nackdelar med olika sätt att sortera Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn pånågra vanligt förekommande arter Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider Hur djur överlever vintern? Temperaturmätningar och observationer av växters livscykler Månens olika faser nedbrytarnas plats i näringskedjan, anrikning av gifter i näringskedjan eller varför det finns fler växtätareän rovdjur Jordens,solensoch månens rörelser i förhållande till varandra. Hur blir det dag och natt? Hur kan det komma sig att det finns årstider Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Nedbrytningsprocesser i naturen växtätaresom äter en växt som i sin tur blir uppäten av ett rovdjur, som kanske blir uppätet av ett ännu större rovdjur Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse,tillexempel i gungor och rutschbanor. De provarattåkarutschkananärdetärsand ellersnöalternativtvåttellertorrtpåkanan. Närgårdetfort ochnärgårdetlångsamt? Vad ger bäst glid: galonbyxor eller jeans? Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Utgåfråndetsomelevernaharerfarenhetav, ståpåettben, cyklaochgungapåstolen. De fysikaliska fenomenen blir konkreta och elevernakanutforskademmed självtillit. Observationeravvadkroppengörnärman till exempellyfterettbenellerbalanseraren pennapåfingret. Hurhållerman balansen? Hur ändras tyngdpunkten?

10 Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturerssträvan att förstå och förklara fenomen i naturen. Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturenochmänniskan. vill belysa hur olika kulturer, till exempel i Kina och Mellanöstern, har bidragit till dagens naturvetenskap. Med tiden har under- sökningar och teorier utvecklats i ett växelspel där nya undersökningsmetoder och instrument har lett till nya kunskaper Genom berättelser som visar att det finns människor bakom de naturvetenskapliga upptäckterna avser kursplanen att eleverna ska börja utveckla förståelse för naturvetenskapens karaktär och utveckling Fenomen i naturen är vanliga teman i konst, sagor och myter från hela världen. Myter kan till exempel beskriva livets uppkomst och årstidernas växlingar. Genom att eleverna får ta del av sådana berättelser öppnas nya dörrar till å ena sidan naturvetenskapen och å andra sidan till konst, film och litteratur. Med en sådan förståelse blir det mer naturligt för dem att frågor om hur jorden, solen och månen rör sig eller huruvida jorden är platt eller rund har fått olika svar i olika tider och i olika kulturer. Centralt innehåll: NO - biologi Årskurs 1-3 Kropp och hälsa Människans kroppsdelar, deras namn och funktion Årskurs 4-6 Kropp och hälsa Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan Årskurs 7-9 Kropp och hälsa Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer

11 Centralt innehåll: NO - fysik Årskurs 1-3 Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året Årskurs 4-6 Fysiken och världsbilden Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras Årskurs 7-9 Fysiken och världsbilden Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dem Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnors utveckling Centralt innehåll: NO - kemi Årskurs 1-3 Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten Årskurs 4-6 Kemin i naturen Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt Årskurs 7-9 Kemin i naturen Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, vatten och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph-värde

12 Centralt innehåll: NO- biologi Årskurs 1-3 Året runt i naturen Enkla näringskedjor som beskriver som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Årskurs 4-6 Natur och samhälle Människans beroende och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Årskurs 7-9 Natur och samhälle Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia.. Fotosyntes och förbränning och andra ekosystemtjänster Photo: ICIMOD

13 Centralt innehåll: NO- biologi Årskurs 1-3 Året runt i naturen Enkla näringskedjor som beskriver som beskriver samband mellan organismer i ekosystem Årskurs 4-6 Natur och samhälle Människans beroende och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Årskurs 7-9 Natur och samhälle Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia.. Fotosyntes och förbränning och andra ekosystemtjänster Ny betygsskala A B C D E F Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet -

14 Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg Kunskapsformer Läroplanens fyra F Fakta Förståel se Färdighet Förtrogenhet Aristoteles Vetande Kunnande Klokskap EU:s nyckelkompetenser Kunskaper Färdigheter Attityder EQF Kunskaper Färdigheter Kompetens Bolognamodellen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

15 Kunskapskravens uppbyggnad Utgår från ämnets långsiktiga mål och det centrala innehållet Anger vad eleven visar eller gör Få begrepp och konsekvent begreppsanvändning Eleven ska utmanas att utveckla alla kunskapsformer ej additativa Kunskapskravens uppbyggnad E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta

16 Konsekvent begreppsanvändning E C A Grundläggande Goda Mycket goda Beskriver och kan exemplifiera Enkla resonemang Förklarar och visar på samband Utvecklade resonemang Förklarar, visar på samband och generaliserar Välutvecklade resonemang Exempel på begreppsanvändning biologi årskurs 6 E Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. C Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp. I utvecklade och underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. A Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

17 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper NO årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Kunskaper för godtagbara kunskaper NO årskurs 3 Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

18 Bedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

19 Bedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Bedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

20 Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs kap. 19 skollagen Bedömning Bedömning för lärande Bedömningsstöd Bedömning Nationella prov

21 Bedömning Bedömning för lärande

22 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (Utdrag ur läroplanen 2.7) Olika former av bedömning Formativt syfte För att stödja elevernas lärande Summativt syfte För att kontrollera om eleverna lärt sig inför skriftliga omdömen och betyg

23 Formativ bedömning MÅL: Vart är jag på väg? Hit ska du BEDÖMNING: Var befinner jag mig i förhållande till målet? Här är du FEEDBACK/ FEEDFORWARD Att stödja elevens lärande Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Summativ bedömning Summativ bedömning

24 Bedömning för lärande Bedömning som en integrerad och central del av undervisningen Kartläggning av vad eleverna kan och inte primärt vad de inte kan Kommentera styrkor och utvecklingsbehov Ge eleverna både feedback och feedforward Gör eleverna delaktiga i bedömningen av sitt lärande, övning i själv- och kamratbedömning Bedömningsstöd i NO, årskurs 1-6 Diagnoser i NO

25 skolverket.se/dino Lgr 11 - kursplaner Genom undervisningen i bi/fy/ke ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör (hälsa, energi och miljö) genomföra systematiska undersökningar använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i naturen och samhället)

26 Systematiska undersökningar Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Experimentella undersökningar Kan någon hitta mitt frö? Framför er ligger en hög med frön från solros. Var och en av er väljer ut ett eget frö. Beskriv nu ditt frö så noga du kan. Du ska beskriva så noga att någon av dina kompisar kan känna igen ditt frö när han eller hon hör beskrivningen.

27 Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Förmåga att observera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning Bedömningsmatris

28 Bedömningsmatris Du är här Hit ska du Beskriver vad eleven kan Visar vad eleven kan utveckla Torka våta handdukar Adam och Wilma kommer hem från skolan. Bägge har haft idrott och har var sin våt handduk i sina väskor. Adam hänger upp sin handduk på tork medan Wilma slänger väskan i ett hörn i hallen. Adam säger till Wilma att hänga upp handduken, annars torkar den inte. Wilma börjar då diskutera hur man ska göra för att handduken ska torka fort. Nu är er uppgift att planera och genomföra en undersökning som svarar på frågan Vad är det som gör att våta handdukar torkar fort? Hypotes Hur ska ni göra för att det ska torka fort? Fundera både över var ni ska torka tyget och hur ni ska göra med det. Varför tror ni det är bra att göra så? Att planera en undersökning Så här tänker vi undersöka våra hypoteser

29 Utdrag från bedömningsanvisningar Kompetensprofil

30 Concept cartoon Sätt inte på jackan på snögubben, den gör så att han smälter. Jag tror att den kommer att hålla honom kall och förhindra att han smälter. Jag tror inte att det kommer att spela någon roll. Vad tror du? Concept cartoon 120 Concept cartoons tillgängliga på Skolverkets webbplats inom kort

31 Bedömning Bedömning för lärande Bedömningsstöd Bedömning Nationella prov Nationella prov Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven kan också bidra till: att konkretisera kursplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna

32 Konstruktionsprocessen Läroplan, kursplan, forskning Provspecifikationer Konstruktion av uppgifter Revidering av uppgifter Analys och revidering Standard Setting Distribution till skolor Miniutprövning Storskalig utprövning Sammansättning av prov Utformning av bedömningsanvisningar Start 1,5-2 år Lärarkommentarer och elevkommentarer från utprövningar Referensgrupper, lärarutbildare och forskare Nationella prov Vårterminen 2013 utprövningsomgång i NO och SO årskurs 6 En tredjedel av skolorna ska genomföra provet i biologi, en tredjedel provet i kemi och en tredjedel i fysik Vårterminen 2014 genomförs proven reguljärt

33 Samla belägg Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Kommunicera Experimentera X X X X X X X X X X X X X X Begrepp, modeller, teorier X X X X X X X Att stödja elevens lärande Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Formativ bedömning Summativ bedömning Summativ bedömning

34 Bedömningsstöd Vilket stöd erbjuder Skolverket? Filmer Film om de samlade läroplanerna Kursplanekonferensfilm Ämnesfilmer Film om bedömning i fysik Nya läroplaner Stödmaterial Kommentarmaterial Diskussionsunderlag Generellt bedömningsstöd DINO Bedömningsstöd i biologi, kemi och fysik

35 Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen En pedagogisk process Dokumentation Uppföljning Planering PLANERING Aktuella bestämmelser Inriktning Bedömningsformer Allmänna råd Dokumentationsformer Lärare bör Arbetsformer PLANERING och arbetssätt Elevmedverkan Rektor bör Erfarenheter Samordning och samverkan Undervisningstid Kommentarer Genomförande Kunskapsbedömning och betygssättning

36 Genomförande Anpassa undervisningen Genomförande Strukturera och styra Kontinuerlig återkoppling Dokumentation Utmana föreställningar Planering Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning Kunskapsbedömning och betygssättning Dokumentation Uppföljning Planering Genomförande Kontinuerlig kunskapsbedömning Rutiner och former för bedömning Kunskapsbedömning och betygssättning Bedömning för betygssättning Likvärdig bedömning Stöd för bedömningen - NP Undantagsbestämmelsen

37 Uppföljning Dokumentation Genomförande Planering Planering och genomförande Kunskapsbedömning och betygssättning Vad behöver utvecklas Uppföljning Bedömnings- och dokumentationsformer Dokumentation Stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera Stöd för att kommunicera Dokumentation Rutiner och former Genomförande Planering Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning

38 En pedagogisk process Stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera Stöd för att kommunicera Rutiner och former Dokumentation Strukturera och styra Anpassa undervisningen Genomförande Kontinuerlig återkoppling Utmana föreställningar PLANERING Planering och genomförande Vad behöver utvecklas Bedömnings- och dokumentationsformer Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning Kontinuerlig kunskapsbedömning Undantagsbestämmelsen Rutiner och former för bedömning Likvärdig bedömning Bedömning för betygssättning Stöd för bedömningen - NP