Polistaktik och repression

Transkript

1 Polistaktik och repression

2 Bakgrund polistaktik Göteborgkravallerna 2001 Behövdes en ny taktik Inspirerad av danska polisen Gamla taktiken kallades psykotaktiska gruppen eller dialoggruppen eller kontaktgruppen

3 Särskild polistaktik (SPT) Polisens taktik för hantera stora folkmassor som i samban med demonstrationer och fotbollsmatcher. Grundpunkten i taktiken är deeskalering, dvs att inte försöka provocera och försöka lugna ner situationen. Drygt 800 poliser utbildade i SPT Taktiken består av tre delar. Mobilt koncept Civila gripande Dialogpoliser

4 Mobilt insatskoncept Polisen ska vara rörlig och kunna hålla sig i bakgrunden medan det är lugnt och snabbt sättas in i fall det blir bråk. Utan hjälm och sköldar ska polisen vara mer personlig för sen om det blir bråk snabbt kunna sätta på sig den och sättas in för att förhindra mer bråk. Man vill gärna undvika använda sköldar då det gör dem orörliga. Poliserna som har uniform och utrustning kallas Deltaenheter.

5 Civila gripande Tanken med polisens taktik är och gripa folk med hjälp av civila poliser som snabbt ska gå in vid behov. Denna delen kallas Romeo - ingripningsenheten. Många blandar ihop dessa med Kilo som är dokumenteringsgruppen som ska försöka dokumentera brotten som sker och samla bevis. I nya taktiken var meningen och komma bort ifrån stora insäckningar och istället gripa enskilda uppviglande personer för att undvika att trappa upp det.

6 Dialogpoliser Dialog och underrättelse innan, under och efter är en grundläggande del i polisens taktik. Ofta försöker de kontakta personer innan demonstrationer för att öppna en dialog och undersöka vad planerna är. Under demonstrationer så är vissa poliser dedikerade till dialog och har ofta västar med Dialog-polis på sig. Efter brukar de sitta ner med Kilo och gå igenom underrättelser.

7 Hur fungerar det i praktiken? Ovan har jag beskrivit hur polisens taktik SKA se ut. Det betyder inte att den gör det i praktiken. Det som polisen främst brukar misslyckas med är deeskaleringen.

8 Dialog Dialogpoliserna brukar ofta försöka hitta någon att ta kontakt med. Om det är en organisation som arrangerar så kan de försöka ta kontakt för upprätta dialog innan. Under demonstrationen så brukar de försöka få kontakt med någon poliskontakt. Oftast är det så att dialogen finns men så fort det blir bråk så brukar de försvinna och är väldigt ovilliga till någon slags dialog. En sak är också att dialogpoliser har oftast väldigt lite mandat, man kan prata med dem och ställa krav men sällan de i realiteten kan påverka något i polisinsatsen.

9 Romeo/Kilo Tanken med ingripningsenheten och att de skulle vara civila var att de skulle gripa folk mer diskret men istället har det blivit så att det oftast är en grupp män med tandskydd i grupper om tio som dragit rundor och våldsamt har attackerat folk. Det har sällan varit speciellt diskret.

10 Exempelinsatser Stoppa Matchen 2009 typexempel på där SPT har använts, de boxade in och provocerade inget och höll låg profil och grep personer efteråt. Limhamn är ett exempel där de inte alls följde sin egen taktik. De klippta all dialog och red in med hästar, snarare eskalerade situationen.

11 Repression Polisens taktik numera är ofta och försöka dokumentera och sen gripa i efterhand. För att underlätta för den repressionen som folk utsätts för kan man göra en del saker.

12 Att göra innan demonstrationen Skapa vängrupper Innan demonstrationen så prata ihop er i vängruppen om någon skulle bli gripen. Vem ska de kontakta och vad behöver ordnas i fall just du blir gripen?

13 Polisen har i samband med stora demonstrationer dagarna innan kontaktat ledande aktivister och sagt de vill prata med dem. Oftast har de försökt fiska information eller försökt förmå den personen har ta det lugnt, i ett syfte att visa att de har koll på personen.

14 Under demonstrationen Maskering är aldrig fel men använd det vid rätt tillfälle. Du drar uppmärksamhet till dig genom att vara maskerad vid tillfällen som är lugna. Håll koll på var fotografer är. Om du vet med dig du har gjort något som kan intressera polisen, ta dig där ifrån och byta kläder omgående. Håll ihop i vängrupperna.

15 Efter demonstrationen Om du upptäcker att din vän eller kamrat i vängruppen har blivit gripen, om det finns en solidaritetsgrupp så ta kontakt med dem omedelbart. Uppge enbart namn och personnummer på den gripna, nämn ALDRIG något om vad personen kan eller inte har gjort. Det är bra om man har diskuterat innan vad man ska göra om en person grips. Vem vill personen att man ska ringa och göra.

16 Förhör Om du har blivit misstänkt för ett brott så kommer du bli kallad på förhör. Om man väljer att inte gå på förhör så kommer de efterlysa dig till slut. När och om du går på förhör, kräv och ha advokat. För alla brott utom mindre brott så har du rätt till en offentlig försvarare. Du har rätt och ha med dig en vän på förhör. Prata med din advokat, berätta att du har som syfte att inte uttala dig i förhör. Uttala dig ALDRIG i förhör, du tjänar aldrig någonsin på det. Försök inte förklara vad du eller någon annan har gjort, bara säg ingen kommentar på alla frågor. Förhörsledaren brukar rätt fort ge upp om man säger ingen kommentar. Förhörsledaren kommer sannolikt bli sur på dig och säga att du bara sätter dig mer i skiten. IGNORERA det.

17 Förhör Säg att du kommer uttala dig i eventuell rättegång. Det fungerar inte så att du kan få ett lägre straff om du uttalar dig, poliserna har ingen makt över vad för eventuellt straff du får. De kan hävda att din vän har pekat ut dig eller sagt saker, det kvittar utan det handlar om dig så uttala dig inte.

18 Husrannsakan Om du vet en vän har blivit gripen och det är sannolikt att den kommer få husrannsakan så om ni har möjlighet så ska man städa lägenheten. Ta med er alla datorer och telefoner och spara på ett säkert ställe. Allting som kanske kan anses brottsligt, pepparspray, droger, papper om brottet som personen är misstänkt för, bör sparas på ett säkert ställe.

19 Anhållen/häktning Om en kamrat blir gripen så efter 6 timmar måste en åklagare besluta om att anhållen en person för att den ska vara fortsatt gripen. Efter 3 dagar så innan kl 12 den tredje dagen måste åklagaren besluta om häktning. Om en person är anhållen behöver inte polisen eller tingsrätten svara om personen är i förvar. Vid häktesförhandling måste rätten erbjuda en offentlig försvarare och det öppnas ett mål vid tingsrätten som man kan begära.

20 Rättegång Efter att polisen har gjort en förundersökning så blir man åtal och det tas till rättegång (vid lindriga brott, om man erkänner kan man få strafföreläggande vilket innebär att det inte blir en rättegång). Det är tungt och gå på rättegång och det är viktigt att vi som kamrater dyker upp i solidaritet och stöttar på rättegången.

21 Straff Blir man dömd för ett brott kan straffet bli allt från bötesstraff, villkorlig dom, samhällstjänst, fängelse eller skyddstillsyn. Som dömd för första gången är det väldigt ovanligt man får fängelse om det inte är grova brott. Vanligaste är att man får samhällstjänst eller villkorlig dom med dagsböter. Ofta får man betala skadestånd och även avgift till brottsofferjouren (500kr).

22 Solidaritet Kamrater döms för brott som de har gjort tillsammans med oss. Man kan visa solidaritet på flera olika sätt: Stötta på rättegång Hjälpa till och solidariskt betala böter och skadestånd. Skicka brev till folk som sitter häktade eller i fängelse. Skicka pengar till folk i fängelse, möjlighet och handla i kiosken i fängelse höjer levnadsstandard medan man sitter.

23 Frågor? Tack

24 Researchgruppen på Twitter