Adoptionskriterier och dess begränsningar för potentiella adoptanter

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för Socialt arbete C-uppsats Vårterminen 2009 Adoptionskriterier och dess begränsningar för potentiella adoptanter En jämförelse av tre fiktiva sökandes möjligheter och begränsningar till adoption från Kina, Korea och Indien Författare: Josefin Larsson Handledare: Anna-Lena Perdahl

2 Abstract Syftet med uppsatsen har varit att belysa vilka föreställningar om föräldraskap som visas genom adoptionskriterierna som finns för sökande till Kina, Korea och Indien och se vilka begränsningar dessa skillnader kan få för tre fiktiva sökande. De fiktiva sökande har konstruerats för att till viss del stämma in med de kriterier som finns i respektive land men de hamnar även utanför adoptionskriterierna i vissa aspekter för att visa på vilka begränsningar det kan medföra. Jämförelsen mellan de sökandes möjligheter och begränsningar att adoptera från respektive land har visat att de som föredras som sökande och därmed ses som lämpligaste föräldrarna är ett gift heterosexuellt par som är mellan 30 och år gamla. De ska vara friska, ha god inkomst och inte ha ett brottsligt förflutet. Mindre lämpliga föräldrar är ensamstående som varken får adoptera från Kina eller Korea. Från Indien får ensamstående adoptera men inte på samma premisser som gifta sökande då de endast har möjlighet att adoptera äldre barn eller barn med speciella behov. Homosexuella var mest begränsade i möjligheten att adoptera då ingen av länderna accepterade registrerade partners som sökande. Nyckelord: Adoptionskriterier, begränsningar, föräldraförmåga

3 Innehåll Bakgrund...2 Syfte, frågeställningar och avgränsningar...3 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Avgränsningar... 3 Kort om uppsatsens delar...3 Tillvägagångssätt...4 Vetenskapligt angreppssätt... 4 Informationssökning... 4 Jämförelsen mellan länderna... 5 Studiens tillförlitlighet... 5 Syftet... 5 Insamling... 5 Jämförelsen mellan länderna... 6 Slutsatser... 6 Validitet... 6 Etisk reflektion... 7 Kunskapsöversikt...7 Adoptionsprocessen... 8 Samhällets ansvar... 8 Barnets bästa Adoptionskriteriernas förändring De svenska adoptionskriterierna...12 Relation och ålder Barn sedan tidigare Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Hälsa Utbildning, arbete och ekonomi Register Adoptionskriterier i Kina, Korea och Indien...14 Kina Relation och ålder Barn sedan tidigare Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Hälsa Utbildning, arbete och ekonomi Register Korea Relation och ålder Barn sedan tidigare Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Hälsa Utbildning, arbete och ekonomi Register Indien Relation och ålder Barn sedan tidigare Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Hälsa Utbildning, arbete och ekonomi... 17

4 Register Adoption eller inte en jämförelse med fiktiva exempel...17 Sökanden Sökande Sökande Sökande Jämförelse mellan länderna Sökande Sökande Sökande Sammanfattande slutsatser...20 Den ideale sökande Mindre lämpliga sökande Sökande Sökande Sökande Sammanfattning Diskussion...23 Fortsatt forskning Studiens begränsningar Referenser...26 Böcker, artiklar samt internetkällor Bilaga 1 Socialtjänstlag (2001:453) Kapitel 6 Bilaga 2 Föräldrabalk (1949:381) Kapitel 4 Bilaga 3 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 1

5 Bakgrund Internationella adoptioner blev allt vanligare i Sverige under 1960-talet då de nationella adoptionerna minskade. Orsakerna till att barn blir aktuella för adoption varierar t ex är bristen på sociala skyddsnät och samhällets värderingar orsaker till att barn adopteras bort. För att få en förståelse för de biologiska föräldrarnas situation finns denna liknelse: Man skulle kunna göra tankeexperimentet att man i Sverige tog bort föräldraförsäkring, bostadsbidrag, kommunal barnomsorg, förbjöd abort, återinförde begreppet "oäkta barn", fördömde mammorna och ansåg barnen mindre värda (Adoptionscentrum 2009a). Citatet visar att det utöver de sociala skyddsnäten även är de sociala värderingarna i länderna som avgör vilka som kan och inte kan behålla sina barn. Minskningen av nationella adoptioner i Sverige under 1960-talet berodde bland annat på att synen på utomäktenskapliga barn förändrades, fattigdomen minskade och ensamstående fick bättre förutsättningar för att kunna ta hand om barn. (Lindgren 2006:163) Även möjligheten till abort och preventivmedel har påverkat utvecklingen (Lindblad 2004:10). Kön av sökande som ville adoptera växte och för att möta efterfrågan började Sverige adoptera internationellt (Lindgren 2006:161). Antalet medgivandeutredningar 1 som görs av socialtjänsten för att bedöma den sökandes lämplighet har de senaste fem åren varierat från ca till och andelen avslag har under samma period varierat mellan ca en och två procent (Socialstyrelsen 2008b:16). Sedan 80-talet och framåt har mellan barn förmedlats till Sverige per år (MIA 2008:6). Antalet sökande är idag alltså fler än antalet barn som är aktuella för adoption, vilket gör att de utländska adoptionsorganisationerna till större del kan välja vilka sökande som passar bäst som adoptivföräldrar. Samhället har ett stort ansvar när det kommer till att ge barnet nya föräldrar och bättre uppväxtförhållanden (Socialstyrelsen 2008:19). Sedan 1997 gäller Haagkonventionen, konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, som lag i Sverige (Arvill & Svensson 2008:21,232; Socialstyrelsen 2008:29). Konventionen tar upp vilka rättigheter och skyldigheter länderna har gentemot varandra vid internationella adoptioner. Det land som barnet kommer ifrån har skyldighet att, först och främst se om det finns några nationella alternativ att ta hand om barnet (subsidiaritetsprincipen) innan ett barn blir aktuellt för adoption, finns inte det går man vidare och söker familjer internationellt. Mottagarlandet har enligt artikel 5 skyldigheten att utreda om de sökande är lämpliga som föräldrar (HCCH 2009). Samhällets skyldigheter vid adoptioner bygger på antagandet att barn som ska adopteras är mer sårbara och utsatta än andra barn på grund av deras bakgrund, t ex kan barnen ha särskilda behov när det kommer till anknytning och kontinuitet, identitetsskapande, sorgereaktioner vid förluster, traumatiska upplevelser, fysiska och psykiska skador/funktionsnedsättningar och språkutveckling (Socialstyrelsen 2008:58,60) och därför finns det speciella krav på adoptivföräldrarna (Socialstyrelsen 2008:85). De kriterier som olika länder har på adoptanterna 2 har beskrivits som ett sätt för samhället att visa vilken typ av familj som föredras och som anses vara barnets bästa (Lind 2008:7). Gutter (2008) påtalar att adoptionskriterier varierar över tid beroende på organisationspolicys, nya forskningsresultat och förändrade värderingar i samhället. Det innebär också att kriterier- 1 Medgivandeutredning (även kallad hemutredning) är en utredning enligt 6 kap. 6, 12 socialtjänstlagen som syftar till att ge socialnämnden underlag för beslut om medgivande att i enskilt hem få ta emot annans barn för stadigvarande vård och fostran. (Socialstyrelsen 2008b:11) 2 Med adoptant menas en person som ansöker om adoption. Alternativa benämningar i uppsatsen är sökande eller adoptivförälder. 2

6 na öppnar för en debatt kring vad som anses vara olämpligt och vad som föredras hos de sökande. Men vad innebär det för de personer som vill adoptera, om Sveriges kriterier på goda adoptanter skiljer sig från barnets hemlands kriterier? Syfte, frågeställningar och avgränsningar Syfte Mitt syfte med uppsatsen är att belysa vilka föreställningar om föräldraskap som synliggörs i adoptionskriterier från Kina, Korea och Indien, genom en jämförelse mellan tre fiktiva sökandes möjligheter och begränsningar att adoptera från dessa länder. Frågeställningar Vilka sökande föredras som adoptivföräldrar och vilka ses som mindre lämpliga i respektive land? Vilka möjliga begränsningar kan skillnaderna mellan Sveriges och respektive lands kriterier innebära för de sökande? Avgränsningar Uppsatsen är inriktad på Sveriges adoptionskriterier samt kriterierna hos de tre länder som Sverige adopterade flest barn ifrån år 2008 Kina, Indien och Korea (MIA 2008a). Eftersom Sverige har mest kontakt med dessa länder blir det intressant att se om bilden av vad som är en lämplig förälder ser likadan ut eller skiljer sig mycket mellan länderna. En utgångspunkt i uppsatsen är att de fiktiva sökande som presenteras redan fått medgivande till adoption från Sverige och det är alltså i kontakten med utlandet som begränsningarna uppkommer. Detta innebär att Sveriges adoptionskriterier inte problematiseras och eftersom mitt huvudintresse har legat i kontakten med de andra länderna fokuserar jämförelsen mindre på Sveriges kriterier och mer på Kinas, Koreas och Indiens kriterier. När det gäller kriterierna som finns för de sökande har jag genom mina tre fiktiva sökande valt att främst fokusera på relationskriterierna t ex den sökandes möjligheter och begränsningar till adoption om de är gifta, ensamstående eller registrerade partners. Kort om uppsatsens delar För att få en blick över vad den här uppsatsen kommer att handla om beskrivs här vad som tas upp under kommande delar. Under delen om tillvägagångssätt gås uppsatsens vetenskapliga angreppssätt igenom och min förförståelse inom området. Hur informationssökningen har gått till samt konstruerandet av de tre fiktiva sökande tas även upp här. Tillförlitligheten i studien tas upp samt studiens begränsningar och validitet. Slutligen kommer de etiska reflektioner som dykt upp under skrivandets gång. I kunskapsöversikten tas först adoptionsprocessen upp sedan hamnar fokus på forskning kring samhällets ansvar i adoptionssammanhang, principen om barnets bästa och hur den påverkat förändringar i adoptionskriterierna över tid. Sedan kommer de svenska adoptionskriterierna följt av Kinas, Koreas och Indiens adoptionskriterier. Tanken är att de tre fiktiva sökande ska ha fått medgivande till adoption från Sveriges sida men att begränsningar uppkommer i urvalsprocessen i Kina, Korea och Indien. 3

7 Utifrån kriterierna görs sedan en jämförelse mellan ländernas kriterier genom de tre fiktiva sökande som konstruerats för att delvis passa in och delvis falla utanför ländernas kriterier. Både möjligheter och begränsningar för de sökande i kontakten med länderna tas upp. I de sammanfattande slutsatserna tas jämförelsens slutsatser upp och analyseras i förhållande till tidigare forskning. Sedan kommer en diskussion där adoptionskriterierna diskuteras i förhållande till barnets bästa, vad kriterierna egentligen kan förutsäga, om det borde finnas en mer internationellt gångbar definition på vad som ska räknas som en bra föräldraförmåga samt om studiens reslutat kommer att påverka det sociala arbetet i praktiken. Avsnittet avslutas med tips på fortsatt forskning inom området samt studiens begränsningar. Längst bak finns bilagor 1-4 som tar upp delar ur lagar som berör adoption i Sverige samt utvalda delar av Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Tillvägagångssätt Vetenskapligt angreppssätt I arbetet med den här uppsatsen har jag inte utgått från någon förutbestämd tolkningsram eller teori, men jag hade en förförståelse att adoptionskriterier ser olika ut mellan olika länder men visste inte exakt på vilket sätt. Att skillnaderna skulle innebära begränsningar för vissa sökande var en utgångspunkt, eftersom kriterierna finns där för att skilja lämpliga adoptivföräldrar från olämpliga. Det antagande som ligger bakom uppsatsen är att det finns en skillnad mellan ländernas adoptionskriterier och att det kommer att påverka de sökande. Att jag gör detta antagande talar för att uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt (Patel & Davidson 2003:23-25) med målet att visa om mina antaganden stämmer. Det deduktiva angreppssättet förutsätter dock att man utgår från någon form av teori, i det här fallet kan man säga att mina antaganden kan ses som det jag vill testa i jämförelsen mellan ländernas adoptionskriterier. Min styrning av vilka kriterier som uppmärksammats i den här uppsatsen visar även det på en deduktiv ansats, vilket skiljer sig från en induktiv ansats där man förutsättningslöst tittar på den empiri som tagits fram för studien. Mina antaganden om att skillnader finns mellan ländernas kriterier, att dessa skillnader innebär begränsningar för vissa sökande samt styrningen av vilka kriterier som uppmärksammas i uppsatsen gör mitt angreppssätt deduktivt. Vilken skillnad som finns och hur den kan komma att påverka de sökande är det som jag vill få reda på i den här uppsatsen. Informationssökning Uppsatsen är inriktad på Sveriges adoptionskriterier samt kriterierna hos de tre länder som Sverige adopterade flest barn ifrån år 2008 Kina, Indien och Korea. Orsaken till att jag har valt just dessa länder är för att de är länderna som Sverige har mest kontakt med i adoptionssammanhang och därför blir det intressant att se vilka begränsningar som finns för de sökande som vill adoptera från dessa länder. Genom Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA 2008a) fick jag statistik på att de länder som Sverige adopterat mest ifrån år 2008 var Kina (197 barn), Korea (77 barn) och Indien (48 barn). Siffrorna för år 2007 visar att i princip samma länder var i toppen: Kina (273), Korea (69), Vietnam (56), Indien (54). Adoptioner från Kina sköts genom tre av de auktoriserade adoptionsorganisationerna: Adoptionscentrum, Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA) och Barnens vänner (BV). Kontakter i Korea är det endast Adoptionscentrum som har. Adoptioner från Indien går genom Adoptionscentrum, Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA) och Barnen framför allt adoptioner (BFA-A). För att få tag 4

8 på de kriterier som gäller för länderna har jag gått in på respektive adoptionsorganisations hemsida där kriterierna för respektive länder finns (se referenslista). För att få en bredare förståelse kring de svenska adoptionskriterierna har jag utgått ifrån socialstyrelsens handbok för socialtjänsten gällande adoptioner, statens offentliga utredningar, propositioner, lagar, Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, FN:s konvention om barnets rättigheter samt böcker och vetenskapliga artiklar om adoption. Artiklarna har jag tagit del av genom databaserna Social Services Abstracts, Sociological abstracts, Academic search elite och Google scholar som jag har haft tillgång till genom Umeå universitetsbiblioteks hemsida ( De sökord som använts är: adoption, parent*, adopt*, criteria, suitable adoptive parents, assessment, consent inquiry, fit parent, parenting skills, approved, appropriate, transnational, international, intercountry, ideal parent, recruit*. För att få de vetenskapliga artiklarna har jag valt artiklar som är peerreviewed. Artikeln från Google scholar kommer ursprungligen från tidsskriften Journal of Medical Ethics (2009) där alla publicerade artiklar är peer-reviewed. Jämförelsen mellan länderna För att få fram vilka begränsningar som skillnaderna i ländernas adoptionskriterier ger upphov till har jag skapat tre fiktiva sökande som ansökt om adoption och utifrån dem tagit upp vilka möjligheter och begränsningar som uppstår i kontakten med Kina, Korea och Indien. De fiktiva sökande är konstruerade för att till viss del passa inom ramen för kriterierna men även förhållanden som gör att de sökande på olika sätt hamnar utanför ramen för vad som accepteras utifrån adoptionskriterierna har tagits med. Fokus för den här uppsatsen har varit skillnader i hur länderna ser kring den/de sökandes relationer när de sökande är gifta, ensamstående eller registrerade partners. Syftet med detta är att påvisa just skillnaderna i ländernas synsätt kring vad som är en lämpig och olämplig adoptant och jämförelsen redovisas under rubriken Adoption eller inte- en jämförelse med fiktiva exempel. Studiens tillförlitlighet Här går jag igenom tillförlitligheten i uppsatsens delar. För att få en bättre överblick är avsnittet uppdelat i syfte, insamling, jämförelsen mellan länderna och slutsatser. Problem som uppkommit i respektive fas tas upp samt hur valet av kriterier samt de länder som är med i studien påverkar resultatet. Syftet En fråga man kan ställa sig kring syftet är om adoptionskriterierna verkligen belyser respektive lands bild av vad som är en lämplig förälder. Jag har sett det på samma sätt som Lind (2008) och Lindgren (2006) att vad samhället ser som barnets bästa ställs på sin spets i adoptionssammanhang. Eftersom adoptivbarnen ses som mer utsatta och sårbara än andra barn kommer samhället att välja ut de bästa föräldrarna till det barnet och därmed visar samhället genom adoptionskriterierna vilken typ av familj som föredras. Insamling Ett av de problem som jag stötte på vid insamlingen av kriterierna var att kriterierna för samma land kunde skilja sig något beroende på vilken av de svenska adoptionsorganisationerna de hämtades från. Jag har sett kriterierna som komplement till varandra och lagt ihop de kriterier för samma land som funnits på de olika organisationernas hemsidor. I de fall där olika 5

9 kriterier funnits inom ett och samma land (Indien) men hos olika kontakter har jag skrivit ut vilken kontakt det är som har respektive kriterier. En annan svårighet har varit att en del kriterier inte har varit särskilt detaljerade t ex Koreas krav på att den sökande ska vara frisk jämfört med Kinas detaljerade lista på vad som menas med att vara frisk. Efter kontakt med Adoptionscentrum angående Koreas kriterier får jag veta att vissa kriterier kan tillkomma beroende på hur medgivandeutredningen ser ut, men exakt vilka kriterier det kan röra sig om har jag ingen information om. På ett sätt har de svenska kriterierna varit tydligare än de andra ländernas eftersom jag haft tillgång till Sveriges lagar, konventioner och socialstyrelsens handbok om adoptioner, vilket har gett en mer detaljerad beskrivning av de Svenska kriterierna än de andra ländernas. Det finns antagligen fler vägar att få fram Kina, Koreas och Indiens adoptionskriterier för att få en mer ingående förståelse för kriterierna t ex genom källor liknande de som funnits tillhands för Sveriges kriterier. Jag har dock valt att utgå från adoptionsorganisationerna i Sverige och deras information om utlandets kriterier eftersom det är informationen som de sökande får och jag utgår ifrån att informationen på sidorna är riktig. Jämförelsen mellan länderna Hur de fiktiva sökande är konstruerade påverkar vilka kriterier som uppmärksammats och tagits upp för en vidare diskussion i den här uppsatsen t ex hade man istället för att fokusera på de sökandes relationer kunnat uppmärksamma kraven på sökandes hälsa, funktionshinder, brottsligt förflutet och därmed fått en helt annan infallsvinkel. Slutsatser Slutsatserna hade antagligen sett annorlunda ut om analysen av kriterierna hade innefattat fler eller andra länder. Till exempel så accepteras ensamstående sökande i flera länder (Adoptionscentrum 2009b) men i mitt urval, som utgår från länderna som Sverige adopterade flest barn ifrån år 2008, accepterar varken Kina eller Korea ensamstående sökande. Validitet Validitet innebär att studien ska mäta det den avser att mäta. De variabler som används ska vara ett lämpligt mått på den undersökta egenskapen (Dahmström 2000:263). Mitt syfte med uppsatsen är att belysa vilka föreställningar om föräldraskap som synliggörs i adoptionskriterier från Kina, Korea och Indien, genom en jämförelse mellan tre fiktiva sökandes möjligheter och begränsningar att adoptera från dessa länder. Lämpliga variabler i det här fallet är de gällande adoptionskriterierna för Kina, Indien och Korea och det är dessa som varit utgångspunkt för uppsatsen. Eftersom jag har utgått från fiktiva sökanden i jämförelsen av ländernas adoptionskriterier har jag själv kunnat styra vilka kriterier som uppsatsen främst riktat in sig på. Om metoden istället hade varit t ex intervjuer med sökanden som fått avslag på sina ansökningar till respektive land hade jag antagligen fått en bredare repertoar av kriterier som kan bli problematiska. Jag hade även fått en mer personligt präglad uppsats genom intervjupersonernas erfarenheter att bli bedömda och få avslag. I och med det hade det funnits en risk att uppsatsen gått över till att mer beskriva de sökandes reaktioner och känslor inför att få ett avslag istället för att fokusera på bilden av föräldraskap, men det ena hade kanske inte behövt utesluta det andra. Jag har hållit studien på en mer generell nivå och därmed kunnat styra uppsatsen till att handla om de adoptionskriterier som jag har tyckt varit intressantast att diskutera i förhållande till vad som anses vara ett bra föräldraskap. 6

10 Etisk reflektion De etiska dilemman jag under uppsatsens gång har stött på är bland annat risken att börja moralisera över de kriterier som finns för adoptionssökande. Målet med uppsatsen har inte varit att säga att det ena landets kriterier är bättre än andra länders. Många av kriterierna är sådana som nog de flesta kan hålla med om t ex att den sökande inte ska ha någon historia av utnyttjande av barn eller vara psykiskt sjuk (Gutter 1998:40). Medan andra kriterier är mer kontroversiella internationellt och visar på de olika föreställningar som finns om föräldraskap t ex vad gäller homosexuella föräldrar eller ensamstående. En annan etisk fråga som berörs i uppsatsen är principen om barnets bästa. Eftersom den här uppsatsen mer fokuserar på de potentiella föräldrarna kan det finnas en risk att barnperspektivet blir mindre tydligt och adoptionen kan börja ses mer som en rättighet till adoptivföräldrarna än för barnets bästa. Barnets bästa och föräldraförmågan hos de sökande hänger starkt ihop eftersom adoptionskriterierna vilar på de olika ländernas föreställningar om barnets bästa. Bakomliggande genom hela uppsatsen finns därför barnets bästa i åtanke eftersom den principen styr vilka som ses som lämpliga och olämpliga föräldrar. Utgångspunkten att de sökande redan fått medgivande till adoption från Sverige innebär att Sveriges adoptionskriterier inte problematiseras. Men eftersom mitt huvudintresse med uppsatsen legat i kontakten med de andra länderna har jag valt att inte lägga fokus på Sveriges kriterier. Kunskapsöversikt Inom forskningsområdet som rör adoptioner har man främst riktat in sig på det adopterade barnets utveckling och behov samt utvecklande av metoder för att mäta de sökandes lämplighet. Utifrån de sökningar jag har gjort är det väldigt lite forskat kring adoptionskriterier kopplat till synen föräldraskap mellan olika länder. Att det forskats så lite kring föräldrabilderna som de olika länderna förespråkar genom sina adoptionskriterier skulle kunna bero på att man inte vill riskera att samarbetet med länderna bryts. Ursprungsländerna har krav och kriterier utifrån sina perspektiv på barnets bästa och det verkar känsligt att ifrågasätta synen på föräldraskap. Socialstyrelsen poängterar hur viktigt det är att vårda samarbetet genom att tillmötesgå de krav och förväntningar de andra länderna har på de sökande (Socialstyrelsen 2008:15). Lindgren (2006:200) tar upp hur synen kring internationella adoptioner under 1970-talet gick från att ses som en del av u-landsbiståndet för att hjälpa barn till att mer handla om utlandets hjälp till de Svenska sökande som längtade efter barn. Det som lades vikt på var att få ett bra samarbete med adoptionsländerna. I studier som finns inom området går det dock att få fram att graden av samhällets involvering, när det kommer till att bedöma föräldraförmågan hos de potentiella föräldrarna varierar beroende på hur mycket samhället är med och skapar familjen. Det har även framkommit att kriterier för att bedöma föräldraförmåga är inkonsekventa, men i den sökning som genomfördes inför denna uppsats framkom inte några studier där det sker några jämförelser vad gäller skillnader i adoptionskriterier mellan olika länder. Nedan presenteras till att börja med adoptionsprocessen från ansökan till att adoptionen blir gällande i Sverige. Sedan kommer en del om forskning kring samhällets granskning av potentiella föräldrar, problem som kan uppstå för de sökande i medgivandeutredningen och vad som får sökanden att dra sig ur en ansökan om adoption. Behandlas görs även ett ämne som är starkt kopplat till adoptionskriterierna och bedömningen av föräldraförmågan nämligen, principen om barnets bästa och hur dess innehåll ser olika ut över tid. I korthet tas även ett av de adoptionskriterier som varit föremål för diskussion i Sverige upp: homosexuellas möjligheter till adoption. Jag tar även upp ett exempel på ett kriterium som en del andra län- 7

11 der ser som viktigt, nämligen rastillhörighet, men som inte diskuteras i Sverige. Sammantaget ger detta en större förståelse för adoptionskriteriernas olikheter och varför vissa sökande begränsas i möjligheterna att adoptera ett barn. Adoptionsprocessen Vägen från ansökan till att barnet kommer hem till familjen innehåller kontakter med många olika institutioner, bland annat socialtjänsten och adoptionsorganisationer. Adoptionsprocessen kan bli lång och sedan ansökan lämnats till utlandet kan det dröja mellan 4 månader och 3 år innan adoptionsprocessen är färdig (Adoptionscentrum 2009f). Nedan ges en kort beskrivning av berörda myndigheter i adoptionsprocessen samt hur adoptionen får giltighet i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter tar upp att adoption av ett barn endast ska godkännas av behöriga myndigheter (Bilaga 3). I Sverige är det sedan 2005 Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA) som har det övergripande ansvaret för adoptioner från andra länder (Socialstyrelsen 2008:31). MIA är en myndighet under Socialdepartementet och auktoriserar de adoptionsorganisationer som har kontakter med utlandet, för närvarande finns det sex auktoriserade adoptionsorganisationer i Sverige (MIA 2009). Socialnämnden är de som har ansvar för att de sökande uppfyller kriterierna som finns på adoptionssökande och socialtjänsten gör därför, efter ansökan från de sökande, en medgivandeutredning där lämpligheten att bli adoptivförälder utreds. Beslut om medgivande fattas sedan av socialnämnden. Medgivandet krävs för att de sökande genom en adoptionsorganisation ska kunna gå vidare med sin ansökan till urvalsprocessen i adoptionsländerna (Socialstyrelsen 2008:21). När landet valt de sökande som föräldrar till ett specifikt barn måste de sökande få ett medgivande från socialnämnden att adoptionsförfarandet får fortsätta (Socialstyrelsen 2008:39). För att adoptionen sedan ska bli godkänd i Sverige finns det lite olika vägar att gå. När adoptionsbeslutet beslutas i ett land som liksom Sverige är anslutet till Haagkonventionen gäller beslutet direkt i Sverige. I en del andra fall godkänns adoptionsbeslut som meddelats utomlands av MIA. Vid adoption från vissa länder genomförs adoptionen vid svensk tingsrätt (Socialstyrelsen 2008:31). Sverige, Indien och Kina är anslutna till Haagkonventionen (Arvill & Svensson 2008:225,226). Eftersom Korea inte är anslutet till Haagkonventionen gäller adoptioner som beslutats i Korea inte per automatik i Sverige och måste gå genom någon av de andra beslutsvägarna. Steg ett i adoptionsprocessen är som vi sett att få medgivande från Sveriges sida och steg två i möjligheten att bli adoptivförälder ligger i urvalsprocessen i utlandet. När Sveriges och de andra ländernas kriterier skiljer sig mycket från varandra kan det skapa begränsningar i möjligheten att adoptera. Till exempel kan sökande få ett medgivande i Sverige men inte kunna gå vidare i urvalsprocessen i ett annat land. En annan begränsning kan vara att de sökande endast har möjlighet att adoptera från vissa länder och inte andra eller att den sökande endast har möjlighet att adoptera äldre barn eller barn med speciella behov. Enligt Lindgren (2006:18) kan adoption ses som en arena där kulturens föreställningar och förändringar kring föräldraskap förhandlas och blir tydliga. Det som jag genom den här uppsatsen vill tillföra tidigare forskning är att belysa vilka föreställningar om föräldraskap som synliggörs i adoptionskriterierna samt vilka möjligheter och begränsningar ländernas adoptionskriterier har för olika sökande. Samhällets ansvar Graden av samhällets involvering i skapandet av familjer är ett område som Lind (2008) studerat. Lind (2008) uppmärksammade i sin studie att samhällets benägenhet att gå in och påverka familjebildningen, genom att bedöma de potentiella föräldrarna som lämpliga eller olämpliga, varierade beroende på hur stor del samhället varit i processen att skapa familjen 8

12 och hur starka genetiska band det fanns mellan förälder och barn. Till exempel granskades tänkta föräldrar och deras potentiella föräldraförmåga när det handlade om adoption och vid assisterad befruktning med hjälp av donator men ingen kontroll gjordes när par på infertilitetsklinik fått hjälp att bli gravida utan donatorer (Lind 2008:18). Eftersom samhället styr familjebildningen vid t ex adoptioner har det också ett ansvar att det sker för barnets bästa, därför kontrolleras de sökandes lämplighet (Lind 2008:17). Samhällets ansvar betonas ytterligare genom Socialtjänstlagen 5 kap. 1 där det står att Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas vid adoptioner. Gutter (2008) tar upp adoptivföräldrarnas perspektiv och att det kan framstå som orättvist att de blir så granskade i sin vilja att bli föräldrar när majoriteten av människor kan bli föräldrar mer eller mindre av vilja. Hon har i sin studie riktat in sig på de olika stegen i Englands motsvarighet till medgivandeutredning och vilka problem som kan uppstå och göra det svårt eller omöjligt för adoptionsprocessen att fortsätta t ex när de sökande inte motsvarar kriterierna. De tre case som Gutter (2008) tar upp fick problem t ex när det gällde motivet till att vilja adoptera, insikt om hur mycket förändringar ett barn skulle innebära och de sista sökande hade blivit problematiskt att överhuvudtaget kunna göra en utredning på, eftersom den ena parten väldigt starkt motsatte sig att bli granskad och utvärderad för att kunna få adoptera ett barn. Både Lind (2008) och Gutter (2008) visar att samhällets involvering i familjebildningen när det gäller adoptioner är väldigt stark och Gutter (2008) visar att kontrollen kan uppfattas som orättvist i jämförelsen med hur majoriteten av befolkningen får barn. Inkonsekvenser i hur föräldraförmågan bedöms har Widdows och MacCallum (2002) studerat, men då genom hur bedömningen av adoptivföräldrar skiljer sig från den bedömning som görs av föräldrar som fått embryodonationer. Båda formerna av föräldraskap innebär ingen genetisk koppling till barnet och samhällets roll i familjebildningen är i båda fallen stor. Fokus i bedömningen för adoptivföräldrar låg på en social nivå där de sökandes vardag, motiv och föräldraförmåga granskades detaljerat. Bedömningen gjordes dessutom av professionella som tränats att göra den sociala bedömningen. När det kom till de som ville bli föräldrar genom embryodonationer var däremot den medicinska lämpligheten i fokus och den lilla sociala del som fanns med bedömdes inte av speciellt utbildade inom området. Skillnaderna i bedömningarna kan anses vara omotiverade men en förklaring till att skillnaderna uppkommit förklarade Widdows och MacCallum (2002) genom uppkomsten av de olika sätten att få barn. Adoption uppkom för att få bukt på sociala problem medan möjligheten till embryodonation är ett i raden av medicinska procedurer för befruktning. Widdows och MacCallum (2002) för en intressant diskussion utifrån att om urvalsmetoderna av lämpliga föräldrar borde vara desamma för adoptioner som embryodonationer borde kanske den sociala aspekten av granskningen även komma att gälla majoriteten av föräldrar som får egna biologiska barn. Men liksom Lind (2008) återkommer de till att graden av samhällets involvering i familjebildningen påverkar i vilken utsträckning som lämpliga föräldrar bedöms. Med andra ord bedöms biologiska föräldrars lämplighet inte i förväg medan föräldrar som får barn genom adoption eller embryodonationer i varierande grad blir bedömda. Att bli granskad som potentiell förälder är ett av orosmomenten som adoptionssökande tar upp i Wallis (2006) engelska studie. De potentiella adoptanterna tar upp just granskningen som en orsak till att inte gå vidare med sin ansökan. Oklarheter i hur adoptionsprocessen går till gjorde att många sökande föll bort, eftersom de förväntade sig att adoptionsorganisationen var de som skulle höra av sig. En annan orsak till att sökande inte gick vidare med sin ansökan var att majoriteten hade förväntat sig att kunna få ett friskt barn och bestämde sig efter att de fått information kring barnens bakgrund och behov att inte adoptera. Andra sökande som redan hade egna barn var oroliga över hur ett adoptivbarn skulle påverka de andra barnen i familjen. Att den sökande hade jobb, inte var ensamstående samt hade ett stort nätverk på- 9

13 verkade benägenheten att bestämma sig för att gå vidare i adoptionsprocessen positivt. Wallis slutsatser är att de som är mest benägna att fullfölja en adoptionsansökan är ett arbetande par med fertilitetsproblem som vill skapa en egen familj genom adoption. Ovanstående genomgång visar att samhällets del och ansvar i bildandet av familjer i adoptionssammanhang är övergripande, och att sökandet efter föräldrar utgår från aspekter som berör lämplighet i förhållande till en tanke om vad som är det bästa för barnet. I följande del fördjupas resonemanget om föräldrars lämplighet utifrån principen av barnets bästa. Syftet med det är att ge en större förståelse för det som ligger till grund för adoptionskriterierna. Barnets bästa Samhällets inverkan på familjebildningen styrs till stor del av bedömningen av föräldrars lämplighet utifrån en tanke om vad det bästa är för barnet. Men vad innebär barnets bästa? I Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter står det i artikel tre att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet (Bilaga 3). Barnombudsmannen skriver att begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall (Barnombudsmannen 2009). Att komma fram till vad som menas med barnets bästa är med andra ord inte helt lätt och skulle antagligen kräva en helt egen uppsats, men utgår man ifrån FNs konvention om barnets rättigheter från 1989 och Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner från 1993 kan man få en idé om vad som menas med barnets bästa. Utifrån Haagkonventionen går det att utläsa att barnet för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse (Carlberg & Jareno 2007:32). Går vi vidare till FNs konvention om barnets rättigheter (Bilaga 3) säger artikel sex att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas, vilket innefattar fysisk hälsa samt den andliga-, moraliska-, psykiska-, och sociala utvecklingen (Barnombudsmannen 2009). Begreppet är svårt att få grepp om eftersom det på ett sätt säger mycket men samtidigt inte är särskilt detaljerat, vilket ger de enskilda länderna ett stort tolkningsutrymme i vad som ingår i barnets bästa. Barnombudsmannen påpekar att Synsätt varierar från ett samhälle till ett annat beroende på kulturmönster, politik, värderingar, sociala och ekonomiska strukturer. Innehållet i begreppet barnets bästa stödjer sig också på den vetenskap och kunskap som råder i ett samhälle vid tidpunkten i fråga, vilket i sig förändras hela tiden (Barnombudsmannen 2001:66). I adoptionssammanhang talas det om barnets bästa i bland annat FN:s barnkonvention artikel 21 (Bilaga 3) samt Haagkonventionen artikel 1(HCCH 2009) som säger att konventionsstater som tillåter adoption ska säkerställa att barnets bästa främst beaktas, men mer konkret vad barnets bästa innebär specificeras inte. När det kommer till svensk lagstiftning får en adoption där barnet är under 18 år endast ske med föräldrarnas samtycke, är barnet över 12 år krävs även samtycke av barnet enligt 4 kap. 5, 5a FB (Bilaga 2). Detta är helt i linje med barnkonventionens artikel 12 där (Bilaga 3) det står att barnet ska få uttrycka sin åsikt i beslut som påverkar barnet. I Svensk lag får ett tillstånd till adoption endast ges om det är till fördel för barnet (4 kap. 6 FB Bilaga 2). Som vi kommer att se är innebörden av barnets bästa olika för olika länder, vilket medför att adoptionskriterierna ser olika ut och sökandes möjligheter att adoptera från vissa länder begränsas. Adoptionskriteriernas förändring Det är intressant hur principen om barnets bästa har haft olika innehåll över tid och styrt familjebildningen vid adoptioner. Lindgren (2006) har forskat kring Sveriges syn på barnets bästa och vad som räknades som ett gott föräldraskap i adoptionssammanhang under tidsperioderna 1920-tal, 1950-tal samt 1970-tal. Till exempel visar Lindgren att möjligheten för en- 10

14 samstående att adoptera förändras över tid. När första adoptionslagen kom till i Sverige år 1917 sågs det inte som något problem om den sökande var ensamstående, huvudsaken var att adoptivföräldern kunde erbjuda barnet en bättre situation än det haft tidigare. Det som betonades i bedömningen av de sökande var främst viljan att ta hand om ett barn samt möjligheten att försörja barnet ekonomiskt, socialt och emotionellt. Över tid så förändrades synen på barnets bästa och när kärnfamiljen under 50-talet blev idealet accepterades ensamstående inte längre som adoptionssökande och det lades vikten på att ge barnet föräldrar av båda könen. Fokus handlade nu mer om normalitet och matchningen av föräldrar och barn utgick mycket ifrån att de utseendemässigt skulle kunna passera som en riktig (biologisk) familj. När det sedan under 70-talet blev allt vanligare med internationella adoptioner övergavs tanken om matchning utifrån utseende och kärnfamiljen som norm ifrågasattes. Barnets bästa kom under den här tiden att handla om att samspelet med närsamhället. Familjen sågs som en plattform från vilken barnet skulle erövra sin egen plats i samhället. De sökandes lämplighet bedömdes utifrån förmågan att hantera och acceptera olikheter (Lindgren 2006:209). Den förändrade synen på vad man menade med barnets bästa verkar i hög grad påverkat framväxten samt förändringen av adoptionskriterierna över tid i Sverige. Någon motsvarande forskning kring förändringar i synen på barnets bästa kopplat till adoptionskriterier ur ett mer internationellt perspektiv har jag inte hittat, men i litteraturen beskrivs även andra påverkansfaktorer såsom antalet barn i förhållande till antalet adoptanter och skillnad i vem man ser som den ideale adoptanten. Under 50-talet, när antalet sökande blev fler än antalet tillgängliga barn, kom vikten av att bedöma vilka föräldrar som var lämpligast att ta emot ett barn att betonas. Under 40-talet när förhållandena hade varit det omvända var en sådan bedömning mindre hård (O Shaughnessy 1994:87). Även Socialstyrelsen kopplar de strängare kraven till att det finns färre barn tillgängliga för adoption (Socialstyrelsen 2008:15). Kina ändrade sina kriterier i maj 2007 då antalet barn för adoption minskade (FFIA 2009a), vilket innebar bland annat att ensamståendes möjligheter att adoptera från Kina togs bort samt att hälso-, utbildnings- och inkomstkraven ökade (Carlberg & Jareno 2007:36). Vem som är den ideala adoptanten kan förklaras genom att se till kulturella skillnader t ex fördes det i början av 2000-talet en diskussion kring homosexuellas rätt till föräldraskap och adoption (SOU 2001:10; Reg 2001/02:123; Uziel 2001). I Sverige resulterade detta i en lagändring år 2003 som likställde registrerade partners med gifta i adoptionssammanhang. Den forskning som låg till grund för den svenska lagändringen är ett betänkande av kommittén om barn i homosexuella familjer (SOU 2001:10). Forskningen är grundad på dels adopterade barn och barn i homosexuella familjer då det inte fanns tillgång till just adopterade barn i homosexuella familjer när betänkandet gjordes. En del av resultaten presenteras i regeringens proposition Partnerskap och adoption (Reg 2001/02:123) där regeringen tagit ställning till homosexuellas möjligheter att prövas som adoptivföräldrar. Propositionen tar bland annat upp att föräldrars sexuella läggning inte verkar ha någon betydelse när det kommer till att erbjuda adopterade barn den omsorg de behöver (Reg 2001/02:123 s.45). Propositionen går även emot den traditionella synen inom det svenska barn- och föräldrarättsliga regelsystemet att det bästa för barnet är att ha föräldrar av olika kön. Utifrån kommitténs utredningar är barnets utvecklingsmöjligheter, psykologiskt, socialt samt barnets könsutveckling, lika god oavsett om föräldrarna är av olika eller samma kön (Reg 2001/02:123 s.24, 48). Något som inte varit aktuellt i den svenska debatten men däremot mycket i den amerikanska är synen på ras och vilka positiva eller negativa verkningar det kan få för barnet att uppfostras utanför sin rastillhörighet (Murad 2005; Frazer & Selwyn 2005) t ex ses adoption av färgade barn till vita familjer som ett hot mot the black family och är något som National Association of Black Social Workers argumenterar mot (Lindblad 2004:192, Fenster 2002). 11

15 Nedan kommer ett avsnitt om Sveriges adoptionskriterier följt av kriterierna för Kina, Korea och Indien. I efterföljande del jämförs och diskuteras tre fiktiva sökandes möjligheter och begränsningar till adoption från de tre länderna. De svenska adoptionskriterierna I Sverige har vi enbart stark adoption vilket innebär att alla juridiska band till den biologiska familjen bryts och går över till adoptivfamiljen. Adoptivbarnet blir i alla rättsliga sammanhang likställt med ett biologiskt barn till familjen.(4 kap. 8 Föräldrabalken (Bilaga 2)). Alternativet svag adoption innebär att adoptionen kan hävas och att vissa rättsliga band, t ex arvsrätt, mellan de biologiska föräldrarna och barnet kvarstår (Arvill & Svensson 2008:11). De medgivandeutredningar som görs i Sverige följer de internationella normer som finns i Haagkonventionen. I artikel 15 finns beskrivet vilken information om de sökande som måste finnas med i utredningen information about their identity, eligibility and suitability to adopt, background, family and medical history, social environment, reasons for adoption, ability to undertake an intercountry adoption, as well as the characteristics of the children for whom they would be qualified to care (HCCH 2009). Som vi ser ska bland annat den sökandes uppväxt, hälsotillstånd, egenskaper, beskrivning av sökandes relationer till sin familj. Enligt MIA (2009a) tas även den sökandes intressen, fritid och umgänge upp samt religions- och livsåskådningsfrågor. Relation och ålder För att få medgivande till adoption i Sverige ska den sökande enligt Föräldrabalken 4 kap. 1 (Bilaga 2) vara minst 25 år gammal (i vissa undantagsfall 18 år om adoptionen avser eget barn, makes barn eller makes adoptivbarn eller om synnerliga skäl anses föreligga). I lagen står det ingenting om någon övre åldersgräns men regeringsrätten har i ett avgörande, RÅ 1995 ref. 67, anslutit sig till regeringens proposition Internationella adoptionsfrågor (Reg 2003/04:131 s.60) att ett medgivande i allmänhet inte bör ges till personer över 45 år. Enligt svenska regler måste makar och registrerade partner adoptera gemensamt. Sambor får inte adoptera gemensamt, men kan göra det var för sig. Ensamstående får adoptera. (4 kap. 3, 4, 1 FB Bilaga 2). Den första januari 2003 jämställdes registrerade partner med makar beträffande möjligheterna att adoptera barn men inga länder accepterar i nuläget registrerade partners som sökande vid internationella adoptioner. (Arvill & Svensson 2008:19,61). Från och med den 1 maj 2009 är äktenskapet könsneutralt i Sverige. Hur detta påverkar innebörden i adoptionskriterierna från utlandet att sökande ska vara gifta finns det ännu inte information om. I de medgivandeutredningar som görs i Sverige är en specifik fråga när det gäller samkönade par och ensamstående på vilket sätt sökanden kan tillgodose en naturlig kontakt med vuxna förebilder av båda könen under barnets uppväxt (Socialstyrelsen 2008:92,93). Även propositionen om Partnerskap och adoption (Reg 2001/02:123 s.26) tar upp att det är viktigt att barnet har en förebild i form av en man eller kvinna. I relationssammanhang är faktorer som talar emot ett medgivande till adoption bland annat om det i förhållandet finns tecken på kontroll, våld eller andra integritetskränkningar (Socialstyrelsen 2008:90). Barn sedan tidigare Några hinder för flerbarnsfamiljer att adoptera går inte att utläsa i de svenska kriterierna. Sverige har som krav att de adoptionssökande måste genomgå en föräldrautbildning för att kunna få medgivande till adoption (6 kap. 12 SoL Bilaga1). 12

16 Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Sökandes motiv till adoptionen är också en bedömningspunkt. I Föräldrabalken 4 kap. 6 kan man läsa att tillstånd endast får ges om adoptionen är till fördel för barnet samt om sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det (Bilaga 2). Om motivet till adoptionen däremot är att överföra familjenamnet, att adoptivbarnet ska bli arvtagare eller om syftet med adoptionen är att ge barnet möjlighet att studera i Sverige eller få bättre levnadsvillkor än i sitt hemland är det inte möjligt att adoptera. Om syftet är att personen ska få uppehållstillstånd i Sverige eller få arbetstillstånd (t ex vid vuxenadoptioner) är det inte heller möjligt att adoptera (Arvill & Svensson 2008:24). En viktig aspekt i medgivandeutredningen är värderingsfrågor som har med religion, ideologi, jämställdhet och synen på mänskliga rättigheter att göra. Om den sökande tillhör ett trossamfund eller någon ideologisk sammanslutning görs under utredningen en bedömning av dess betydelse i vardagslivet och barnuppfostran. Frågor som de sökandes syn på kyskhetskrav, frihetsbegränsningar och heder tas upp. Vissa frågor tar Socialstyrelsen (2008:86,96) tydligt avstånd ifrån t ex uppfostringsmetoder där aga ingår, sedvänjor som barnäktenskap, arrangerade äktenskap samt kvinnlig könsstympning. Sökande som tillhör subgrupper (etniska, religiösa, ideologiska) som är avståndstagande eller isolerade från det övriga samhället ses inte som lämpliga adoptanter då barnet inte får möjlighet till integrering i samhället, vilket kan ge upphov till lojalitetskonflikter och utanförskap för barnet (Socialstyrelsen 2008:93). Hälsa En sjukdom eller ett funktionshinder får inte påverka möjligheten till ett gott föräldraskap. I den svenska medgivandeutredningen bedöms bland annat fetma (BMI, Body Mass Index 3, över 30), rökning, riskbruk av alkohol och stressrelaterade symptom i förhållande till hälsorisker och den sökandes både nuvarande och framtida föräldraförmåga. Både fetma och undervikt kan bero på ätstörningar, vilket kan ses som en form av psykisk ohälsa. I medgivandeutredningen kan det då bli aktuellt med ett specialistintyg där detta utreds. Livsstilsfaktorerna bedöms inte enbart utifrån den sökandes hälsa och föräldraförmåga utan även utifrån de risker en sådan uppväxtmiljö kan innebära för barnet. (Socialstyrelsen 2008:72,73) Utbildning, arbete och ekonomi Något som i Sverige talar emot eller kan tala emot ett medgivande till adoption är ekonomiska svårigheter, arbetslöshet eller en osäker arbetssituation. Den sökandes ekonomi måste vara tillräcklig för ett adoptivbarns behov. (Socialstyrelsen 2008:93,94) Sverige har inga särskilda krav angående den sökandes minsta utbildningsnivå. Register I medgivandeutredningen tas uppgifter om den sökande från socialtjänstens register samt polisens misstanke- och brottsregister (Socialstyrelsen 2008:67). Även utdrag från Kronofogdemyndighetens register ses över för att se om sökanden har någon skuldproblematik. Utdrag från Försäkringskassans register ses över för att få en överblicka av sökandes sjukskrivningsperioder (Socialstyrelsen 2008:71). Att den sökande finns med i något av registren behöver inte innebära ett avslag i medgivandeutredningen. Bedömningen utgår ifrån vad uppgifterna skulle kunna innebära för föräldraförmågan (Socialstyrelsen 2008:67). 3 BMI (Body Mass Index) räknas ut så här: (vikten) / (längden x längden) = BMI. Längden anges i meter i decimaltal och vikten i kilo. Ett exempel: 85 (kg) dividerat med (1,79 gånger 1,79) = 26,5 13

17 Adoptionskriterier i Kina, Korea och Indien Här kommer en genomgång av de olika adoptionskriterier som finns i Kina, Korea och Indien för att se vilka adoptanter som föredras och vilka som anses olämpliga i de olika länderna. Dessa kommer sedan att användas för att påvisa de möjligheter och begränsningar som kan uppkomma för olika sökanden från Sverige i kontakten med respektive land. Kina De adoptionskriterier som presenteras i följande text är hämtade från adoptionsorganisationerna: Adoptionscentrum (2009c), Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA 2009a) samt Barnens Vänner internationell adoptionsförmedling (BV 2009). Relation och ålder Kinas kriterier för adoptionssökande säger att endast gifta par (man och hustru) får adoptera. Paret ska ha varit gifta i minst två år när ansökan registreras i Kina. Sökande får max haft två äktenskap sedan tidigare och det nuvarande äktenskapet måste i så fall varat i fem år. Makarna ska ha fyllt 30 och får högst vara 50 år när ansökan registreras i Kina. När ansökan gäller adoption av barn med särskilda behov är den övre åldersgränsen 55 år. Från och med den 1 maj 2009 är äktenskapet könsneutralt i Sverige, vilket innebär att de som ingår äktenskap kan vara antingen en man och en kvinna eller två kvinnor eller två män (Skatteverket 2009). Vilken effekt detta får i adoptionssammanhang finns det ännu ingen information om. Enligt de kinesiska kriterierna får ingen av makarna ha en bakgrund med våld i hemmet, sexuellt utnyttjande, övergivande eller utnyttjande av barn. Barn sedan tidigare Kina har även krav när det kommer till antalet barn under 18 år som sedan tidigare finns i familjen. Inkluderat det barn som ska adopteras får antalet barn i familjen inte vara fler än fem och av de tidigare barnen måste det yngsta barnet vara över ett år. Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Någon motsvarighet till den Svenska bedömningen där den sökandes motiv till adoptionen eller den sökandes värderingar finns med går inte att finna i de källor som jag har använt mig av i sökningen av Kinas kriterier. Hälsa Kinas kriterier kring hälsa är väldigt detaljerade. Sjukdomar som kräver lång tids behandling och medicinering och som har en prognos som innebär en förkortad livslängd t ex SLE, MS, nedsatt njurfunktion, epilepsi, HIV och aids accepteras inte. Inte heller personer som har haft en malign tumör accepteras. Särskilda regler gäller för dem som tidigare haft allvarliga sjukdomar men blivit friskförklarade. Har den sökande genomgått en större organtransplantation ska det ha gått minst 10 år sedan transplantationen gjordes. Smittsamma infektionssjukdomar accepteras inte. Ett klargörande och positivt läkarintyg krävs om sökande medicinerar mot någon sjukdom. Psykisk sjukdom accepteras inte och om den sökande har haft psykiska problem, t ex depression eller ångest, och medicinerat för dessa ska det ha gått minst två år sedan medicineringen upphörde. Schizofreni accepteras inte. I Kina accepteras i regel inte sökande med allvarligare handikapp med undantag för adoption av döva/hörselskadade barn där även sökande som är döva/hörselskadade accepteras. Blindhet eller synskada på bägge ögonen eller blindhet på ena ögat utan ögonprotes accepteras inte. Funktionshinder i lemmar eller bål orsa- 14

18 kad av skada, avsaknad av lemmar, förlamning eller deformation t ex allvarliga ansiktsdeformationer accepteras inte. Ingen av de sökande får ha ett BMI högre än 40 enligt de kinesiska kriterierna. Sökande med ett tidigare missbruk av narkotika accepteras inte i Kina. Har den sökande tidigare haft alkoholproblem måste det ha gått minst 10 år sedan dessa upphörde. Utbildning, arbete och ekonomi Enligt de kinesiska kriterierna ska båda makarna ha en utbildning som minst motsvarar gymnasium eller likvärdig yrkesutbildning. En av makarna måste ha fast anställning och familjens årliga inkomst ska uppgå till minst USD (= SEK enligt Universal currency converter (2009)) per familjemedlem inklusive det framtida adoptivbarnet. Familjens nettoförmögenhet skall uppgå till minst USD (= SEK enligt Universal currency converter (2009)). I den årliga inkomsten får bidrag eller ersättningar som pension, a-kassa eller andra statliga/kommunala bidrag inte räknas med. Register Enligt Kinas kriterier får sökande inte förekomma i polis- eller socialregister. Om någon av makarna har färre än 3 registreringar i polisregistret av mindre allvarlig natur utan allvarligare följder, och om detta ligger längre tillbaka i tiden än 10 år, eller om någon av dem har färre registreringar än fem gällande trafikförseelser utan allvarligare följder görs en individuell bedömning. Korea Koreas adoptionskriterier är hämtade från adoptionsorganisationen Adoptionscentrum (2009d). Relation och ålder Enligt Koreas adoptionskriterier får endast gifta sökande adoptera (man och hustru). Äktenskapet ska ha varat i minst tre år och åldersskillnaden mellan makarna får högst vara sju år. Det finns en övre åldersgräns på 44 år för de sökande men ingen undre åldersgräns går att utläsa från kriterierna. Hur Sveriges lag om könsneutralt äktenskap från den 1 maj 2009 kommer att inverka på homosexuellas möjligheter att adoptera från Korea är fortfarande outforskat. Barn sedan tidigare Korea accepterar att de sökande har barn sedan tidigare i familjen, både biologiska och adopterade, och har inte angett något max antal barn som de sökande får ha. Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Någon motsvarighet till den Svenska bedömningen där den sökandes motiv till adoptionen eller den sökandes värderingar finns med går inte att finna i de källor som jag har använt mig av i sökningen av Koreas kriterier. Hälsa De koreanska kriterierna är inte lika detaljerade som t ex de kinesiska när det kommer till hälsa. Det som sägs kring hälsa är att det finns ett krav på att de blivande adoptivföräldrarna är friska med ett BMI på högst

19 Utbildning, arbete och ekonomi Det finns inget uttalat krav på arbete eller ekonomi men den sökande ska ha en utbildning på minst 11-år. Register Koreas kriterier säger inget kring sökandes förekomst i social- eller polisregister. Indien Indiens kriterier är hämtade från Adoptionscentrum (2009e), Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA 2009b) samt Barnen Framför Allt adoptioner (BFA-A 2009). Kriterierna i Indien skiljer sig åt beroende på vilken del av landet adoptionen genomförs. Adoptionsorganisationen FFIA har två kontakter i Indien, en i Pune och en i Kolkata. I de fall kriterierna skiljer sig åt mellan kontakterna så redovisas vilken kontakt som har det aktuella kriteriet. Relation och ålder Kraven på makar som sökanden är att de ska ha varit gifta i minst 1 år med 5 års samlevnadstid. Pune har krav när det kommer till den högsta tillåtna åldersskillnaden inom äktenskapet, där gäller att kvinnan får vara högst fem år äldre än mannen, någon sådan gräns finns inte uttryckt i kriterierna för Kolkata. Indien är ett av de länder som medger adoption till ensamstående. Där kan ensamstående ansöka om barn från 5 år och uppåt eller yngre barn med speciella behov. Hur homosexuellas möjligheter att adoptera från Indien påverkas av Sveriges lag om könsneutralt äktenskap finns det ännu ingen information om. Sökande till Indien ska vara minst 30 år och enligt Punes kriterier kan en sökande endast i undantagsfall vara äldre än 40 år medan det i Kolkata finns en maxålder på 55 år. Är den sökande ensamstående ligger åldersgränsen i Kolkata på 45 år. Pune tar i nuläget endast emot ansökningar där någon av de sökande är av indiskt ursprung och/eller har adopterat från dem tidigare. I Indien finns även bestämmelser kring föräldrarnas ålder i förhållande till barnet. Sökande till Indien får inte vara mer än 40 år äldre än barnet. Ett annat sätt åldern i förhållande till barnet räknas på i Kolkata är att den sammanlagda åldern hos föräldrarna max får vara 90 år för att adoptera små barn. Barn sedan tidigare Indien accepterar flerbarnsfamiljer som sökande och dessa kan ansöka om barn från 4 år och uppåt eller yngre barn med speciella behov. Även här skiljer det sig åt i kriterierna Pune accepterar ett barn i familjen sedan tidigare medan Kolkata accepterar tre. Indien kräver ett intyg om svårigheter/medicinsk olämplighet att få biologiska barn från de sökande. Motiv till adoptionen och värderingsfrågor Någon motsvarighet till den Svenska bedömningen där den sökandes motiv till adoptionen eller den sökandes värderingar finns med går inte att finna i de källor som jag har använt mig av i sökningen av Indiens kriterier. Hälsa Indiens hälsokrav är knapphändiga utifrån kriterierna som visas på adoptionsorganisationernas hemsidor. Det som går att utläsa är sökandes BMI högst får vara

20 Utbildning, arbete och ekonomi Det går inte heller att utläsa några speciella krav på utbildningsnivå, arbete eller ekonomi hos den sökande. Register Sökande får inte ha några anmärkningar i polisregistret. Adoption eller inte en jämförelse med fiktiva exempel Vad kan skillnaderna mellan Sveriges och utlandets kriterier innebära för de sökande? Här beskrivs tre fiktiva sökande som efter en utredning från socialtjänsten fått medgivande till internationell adoption från Sveriges sida. Syftet med detta är att se vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå i kontakten med utlandet. De fiktiva sökande är konstruerade för att till viss del passa inom ramen för kriterierna, men jag har även tagit med förhållanden som gör att de sökande på olika sätt hamnar utanför ramen för vad som accepteras genom adoptionskriterierna, detta för att påvisa just skillnaderna i ländernas synsätt kring vem som är en lämpig eller olämplig adoptant. Sökanden Sökande 1 Inger, 37 och Sten 31 har varit gifta i 10 år. De har två barn tillsammans varav den ena är åtta år gammal och den andra sex. Både Inger och Sten har fasta jobb och familjens årliga inkomst har beräknats till SEK per familjemedlem (inkluderat det framtida adoptivbarnet). Båda makarna har studerat på högskola. Hälsomässigt har ingen av makarna några sjukdomar eller funktionshinder som påverkar föräldraförmågan. Inger har ett BMI på 26 och Stens BMI ligger på 28, vilket innebär att de ligger under gränsen för fetma (=BMI över 30) Det finns inga anmärkningar i polis- eller socialregistret. Makarna har ingen historik av våld i hemmet, sexuellt utnyttjande eller utnyttjande av barn. Inte heller förekommer något missbruk av alkohol eller narkotika. Sökande 2 Eva är 44 år och ensamstående. Hon har inga barn sedan tidigare och fick för några år sedan ett intyg på att det är medicinskt olämpligt för henne att få egna biologiska barn. Eva arbetar som läkare. Hälsan är god och Evas BMI ligger på 25. Hon förekommer inte i polis- eller socialregistret och har ingen historia av tidigare narkotika- eller alkoholmissbruk. Sökande 3 Erik och Stefan är 30 respektive 32 år gamla. De är registrerade partners sen tre år tillbaka och har varit sambos i sex år. Stefan har en dotter på 6 år från ett tidigare förhållande. Både Erik och Stefan har fasta jobb. De har båda god hälsa och BMI under gränsen för fetma. De har inga sjukdomar eller funktionshinder som anses påverka föräldraförmågan. Relationen har ingen historia av våld i hemmet, sexuellt utnyttjande eller utnyttjande av barn. Ingen av dem finns med i polis- eller socialregistret och ingen av dem har eller har haft alkohol- eller narkotikamissbruk. 17