Amira Sirriyeh Familjerätten MED FOKUS PÅ HBTQ-FRÅGOR

Transkript

1 Amira Sirriyeh Familjerätten MED FOKUS PÅ HBTQ-FRÅGOR

2 Välkomna! Mitt namn Utbildning Miljörätt Familjerätt metodhandledare Vägleda i den dagliga verksamheten säkerställa rättssäkerhet och likabehandling

3 Disposition 1. Allmänt om familjerätten 2. Föräldrar historisk tillbakablick 4. Rättsliga föräldrar gällande rätt 5. Assisterad befruktning och adoption 3. Fallbeskrivningar med fokus på hbtq-frågor 4. Avslutande ord Kort film Diskussion och dialog Syfte - Väcka tankar och starta dialog om viktiga frågor för vår samhällsutveckling - Förbättra förståelsen för människor vi träffar inom våra yrken. - Öka kunskapen för att ge alla vi möter ett professionellt bemötande.

4 Allmänt om familjerätten Vårdnad, boende umgänge På familjerätten arbetar vi med rådgivning i olika familjerättsfrågor, till exempel vårdnads-, boende- och umgängesfrågor. Familjerätten gör även utredningar på uppdrag av domstol i dessa ärenden. Faderskap I Sverige gäller faderskapspresumtion för barn födda inom ett äktenskap. För barn som inte är födda inom äktenskap är familjerätten skyldig att utreda vem fadern är. Samarbetssamtal Föräldrar som har svårt för att komma överens om vårdnaden, vem barnet ska bo hos och hur umgänget ska utformas med den andre föräldern, kan hos familjerätten få hjälp genom samarbetssamtal. - Frivilliga samarbetssamtal - Samarbetssamtal på uppdrag av domstol Avtal Föräldrar som är överens, eller som genom samarbetssamtal kommer överens, kan få hjälp med att skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge. Avtalet gäller på samma sätt som ett beslut i domstol. Adoption medgivandeutredningar. En sådan utredning är första steget inför en nationell eller internationell adoption. Hela den familjerättsliga verksamheten ska grundas på barnets bästa.

5 Avgränsning Till familjerätten hör också arvsrätt, samboavtal, regler om gåvor, köp, tjänst från familj o.s.v. ---ej Familjerätten.

6 Föräldrar - allmänt Lagändringar kring juridiska föräldrar 1930 Tvångssterilisering Förbud mot viss tvångssterilisering 2013 Förbud mot tvångssterilisering i samband med ändring av juridisk 1990 FN-konventionen könstillhörighet 1988 Befruktning utanför kroppen Adoption Föräldrabalken insemination och spermadonation 2001 Äggdonation 2016 Ensamstående, insemination Den första lagstiftningen för adoption kom 1917 och lagreglerna fördes vidare i föräldrabalken när den tillkom (som vilar på romersk rätt Från 1930-talet och framåt genomfördes tvångssterilisering i stor omfattning utifrån föreställningar om att människor med vissa arvsanlag, sociala beteenden eller medicinska faktorer inte skulle vara lämpliga föräldrar. Sådan tvångssterilisering förbjöds i lag Tvångssterilisering i samband med ändring av juridisk könstillhörighet avskaffades dock först Sverige anslöt sig 1990 till FN:s konvention om barnets rättigheter. År 1984 stiftades lagen om insemination och spermadonation, 1988 lagen om befruktning utanför kroppen och 2001 blev äggdonation tillåtet. Parallellt med detta har reglerna om vilka som ska fastställas som rättsliga föräldrar förändrats i föräldrabalken stadgades en laglig rätt för ensamstående att få insemination (assisterad befruktning). Tidigare har endast gifta par, sambor eller registrerade par haft möjligheten.

7 Diskussionsfråga Vad är en god föräldraförmåga?

8 Vad säger lagen?

9 Barnets grundläggande rättigheter Utgångspunkter vid bedömning av föräldraförmåga: (6 kap Föräldrabalken) - Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. - Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

10 Rätten till omvårdnad omfattar såväl den fysiska som den psykiska omsorgen. - I den fysiska omsorgen ligger att barnet får sina materiella behov tillfredsställda. - Med psykisk omsorg avses bl.a. att barnet får omtanke, trygghet och förståelse, att gränser sätts för barnets handlande samt att det får fostran.

11 Ett barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart. Föräldrarna ska ta hänsyn till och visa respekt för de individuella egenskaper och särdrag som ett barn har. Ett barn får inte utsättas för kroppslig bestraffning (aga) eller annan kränkande behandling. Genom denna bestämmelse förbjuds alla former av kroppsliga bestraffningar; även lätta slag och luggningar omfattas av detta förbud.

12 Juridiska utgångspunkter Föräldrar

13 Fastställande av faderskap - Fastställande av faderskap - Handlar om barnets rätt till båda sina föräldrar, att känna till sitt genetiska ursprung, att trygga sin försörjning samt juridiska rättigheter, arvs- och umgängesrätt - Socialnämnden är skyldig att utreda: * När barnet har sin hemvist i Sverige oavsett medborgarskap * Mamman är ogift vid barnets födelse * Faderskapspresumtionen ifrågasätts

14 Fastställande av moderskap Förr ansågs det onödigt med särskilda lagregler för moderskap; Den kvinna som födde barnet förutsattes vara barnets mamma vi levde efter en gammal romersk princip som sa modern är alltid säker, Mater semper certa est" Vid registrering i folkbokföringen görs ingen prövning: de uppgifter som anmäls från sjukhuset eller som lämnas av mamman godtas som riktiga. Regler för fastställande av moderskap tillkom 2003 då äggdonation blev tillåten. 1:7 FB skulle klargöra vem som är barnets rättsliga mamma, antingen den som donerat ägget, den genetiska mamman eller den biologiska mamman. 7 Om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, skall hon anses som barnets moder

15 Fastställande av föräldraskap Samkönade par med två kvinnor tilläts ta emot spermadonation i Sverige Den icke-biologiska modern fastställs som förälder utan att vara genetisk förälder. Hon fastställs utifrån att ha visat intention att bli förälder genom att samtycka till assisterad befruktning inom svensk sjukvård, med tillägg av föräldraskapsbekräftelse eller dom. Någon föräldraskapspresumtion för gifta samkönade par finns inte. (En bekräftelse eller dom krävs.)

16 Juridiska utgångspunkter Assisterad befruktning och adoption

17 Insemination Gifta par Registrerade partner (sedan 2005) Sambor 1 april 2016 fick ensamstående kvinnor rätt till insemination. Inom svensk hälso- och sjukvård Video Nyhetsmorgon tv4 +i+sverige&&view=detail&mid=1fd694d6379ca0d2cec81fd 694D6379CA0D2CEC8&FORM=VRDGAR

18 Diskussionsfråga Reflektioner efter filmen?

19 Adoption Adoption Den som vill adoptera ska ha fyllt 25 år Makar/registrerade partner och ensamstående kan få tillstånd Makar/registrerade partners ska adoptera gemensamt med undantag när en av dem vill adoptera den andres barn. Sambor får inte adoptera gemensamt. Givarländerna ställer krav. Många ställer som krav att det ska vara heterosexuella par som är adoptivföräldrar. Om adoptionen gäller makas/makes, registrerad partners barn eller om det finns synnerliga skäl kan den som fyllt 18 år få tillstånd. Synnerliga skäl kan vara att två unga makar inte själva kan få barn eller att adoptionen avser ett barn till en närstående avliden släkting eller att en av makarna är under 25 år. Adoptionen ska vara till fördel för barnet och sökanden ska ha uppfostrat barnet eller vilja uppfostra det. Är barnet över 12 år fordras samtycke från barnet; när det gäller yngre barn ska man ta hänsyn till barnets åsikt utifrån barnets ålder och mognad. I Sverige gäller stark adoption medan många andra länder har både starka och svaga adoptioner. Vid en stark adoption jämställs den som ska adoptera i rättsligt hänseende med barn till adoptanten; alla band till de biologiska föräldrarna klipps av. För medgivande får man inte vara äldre än 42, dock undantagsvis äldre. (Individuell bedömning)

20 Surrogatmoderskap Även surrogatmoderskap är en form av en assisterad befruktning. Innebörden av surrogatmoderskap: Surrogatmoderskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn med den uttalade avsikten att lämna över barnet till någon annan så snart barnet är fött. Den kvinnan brukar kallas för surrogatmoder. De som anlitar en surrogatmoder brukar kallas för de avsedda eller tilltänkta föräldrarna. Det är de som registreras som barnets föräldrar och som sedan uppfostrar barnet. Inte tillåtet i Sverige. Regeringen tillsatte en utredning, statens offentliga utredning (SOU ): Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Fastställde att surrogatmoderskap inte ska tillåtas inom den svenska vården. Skäl: Tragedi om modern ändrar sig Lite kunskap om barnen som växer upp konsekvenser Vill motverka handel med kvinnors kroppar Med det sagt.

21 Surrogatmoderskap Europadomstolen har slagit fast: Barnets bästa ska alltid tillmätas avgörande betydelse. Detta gäller oavsett på vilken grund barnets föräldrar är dess föräldrar. Det spelar alltså ingen roll om föräldrarna är rättsliga, biologiska, genetiska eller sociala föräldrar till barnet. Ett barn får heller inte missgynnas för att det har tillkommit genom ett surrogatarrangemang i utlandet. En annan ordning skulle nämligen innebära att barnet straffas för något som dess föräldrar har gjort. --- Familjerätten skyldiga att utreda i faderskap och moderskapsfrågan

22 Surrogatmoderskap Ytterligare uttalanden från Europadomstolen innebär i korthet att medlemsstaterna* måste godkänna utländska fastställelser i surrogatmoderfall där fastställelsen har skett genom dom och det är barnets genetiska far som har fastställts som dess rättsliga far. Det verkar däremot inte finnas någon skyldighet att godkänna utländska fastställelser av moderskap eller föräldraskap för ett barns sociala mor. Det torde därför inte heller finnas någon skyldighet att godkänna utländska fastställelser av faderskap eller föräldraskap för ett barns sociala förälder, t.ex. en manlig partner till barnets genetiska far. Det enda vi godkänner är genetiskt faderskap. * Medlemsstaterna till Haag-konventionen (bl.a. Sverige)

23 Diskussionsfråga Barnets bästa --- contra---- Rätt att bli förälder Förenligt?

24 En förälder blir till - olika vägar till föräldraskap

25 Fallbeskrivningar Samkönat kvinnligt par vill bli föräldrar Fall 1.) En av kvinnorna blir gravid genom spermadonation inom svensk sjukvård. Den andra kvinnan, förutsatt att de är sambos eller gifta, kan också bli rättslig förälder genom fastställelse hos familjerätten. Den biologiska mamman fastställs som moder och den andra kvinnan fastställs som förälder. I samband med fastställelsen kan de anmäla gemensam vårdnad. (Det görs en lämplighetsprövning av sjukvården innan insemination kan ske.) Fall 2.) En av kvinnorna blir gravid genom spermadonation från bekant/vän, d.v.s. de hittar en spermadonator själva. Den kvinna som föder blir biologisk mor och den andra kvinnan får ansöka om närstående adoption. Fall 3.a) Samkönade kvinnliga par kan ansöka om adoption, förutsatt att de är gifta. I nuläget förmedlar dock inga adoptionsorganisationer i Sverige internationell adoption till samkönade par. Fall 3.b) Samkönade kvinnliga par kan ansöka om nationell adoption, förutsatt att de är gifta. I praktiken sker det ytterst sällan. Fall 4.) Samkönade kvinnliga par kan ta emot spermadonation utomlands. Om spermadonatorn är anonym enligt det aktuella landets lag kommer kvinnan som föder barnet att fastställas som ensam rättslig förälder och ensam vårdnadshavare. Om de tar emot från en känd donator i utlandet eller genom heminsemination från anonym donator ska familjerätten försöka fastställa faderskapet. Om faderskapet ej kan utredas läggs det ner. Då kan den andra kvinnan ansöka om närståendeadoption så att även hon blir rättslig förälder. Fall 5.) Om ett kvinnligt samkönat par vill bli föräldrar genom surrogatskap i kombination med spermadonator kommer surrogatmodern att fastställas som moder och ensam vårdnadshavare, oavsett om ägget kommer från någon av kvinnorna i paret. Spermadonatorn fastställs som fader. Det kvinnliga paret får alltså inga rättsliga band till barnet. Efter barnets födelse kan dock paret gemensamt ansöka om närståendeadoption.

26 Fallbeskrivningar Samkönat manligt par vill bli föräldrar Fall 1.) Samkönat manligt par vill bli föräldrar genom att en av dem blir genetisk far. För dem är enbart surrogatmoderskap det praktiskt möjliga men innebär rättsliga risker. Surrogatmamman blir fastställd som moder och mannen som donerat spermien fastställs som fader. Efter att barnet är fött kan den andra mannen ansöka om närståendeadoption och bli rättslig förälder. Fall 2.) Samkönat manligt par vill bli föräldrar genom adoption. Om de är gifta kan de ansöka om adoption. I nuläget förmedlar dock inga adoptionsorganisationer internationell adoption till samkönade par i Sverige. Fall 3.) Eftersom få barn adopteras inom Sverige utan att det redan finns en relation mellan barn och adoptivförälder är det framförallt en närståendeadoption som kan bli aktuell.

27 Adoption samkönade manliga par Adoptionsmöjligheten som inte finns, Värmlands folkblad Debatt Sedan 2003 har Sverige en adoptionslag som säger att även samkönade par kan prövas som adoptivföräldrar men ändå trots att det gått mer än 10 år är det inte ens en handfull som lyckats. Lagens möjligheter fungerar inte i praktiken. Det finns många samkönade par som längtar efter en möjlighet att skaffa barn. Det finns naturligtvis olika sätt att lyckas. För samkönade manliga par borde adoption vara ett alternativ, men ändå händer det i princip aldrig. Det finns uppenbarligen kvarvarande hinder som behöver röjas undan. Därför krävs en översyn och diskussion om hur lagens möjligheter också ska bli en fungerande verklighet. Vilka är de kvarvarande praktiska hinder och attityder som i det öppna och det fördolda gör att samkönade par aldrig blir aktuella för adoption? Myndigheter och organisationer som arbetar med adoptionsfrågor och barn har ett ansvar att vara med i den diskussionen. Det håller inte i längden att skylla på att andra länder inte vill adoptera barn till samkönade par då det finns ett antal länder som inte har invändningar. Varför samarbetar vi inte mer med sådana länder till exempel? Det finns också möjligheter att fundera över hur vi agerar inom Sverige. Den benägenhet som finns att placera barn som far illa, gång efter gång år efter år, istället för att överväga adoption som ett alternativ borde ifrågasättas mer. Det vore önskvärt att fler barn hamnar i livslånga och trygga relationer hos såväl heterosexuella som homosexuella par före skiftande familjehemsplaceringar.

28 Att bli ensam förälder som kvinna Fall 1.) Assisterad befruktning inom den svenska vården. Mamman fastställs som enda rättsliga föräldern. Fall 2a.) Adoption. Inom Sverige sker nästan enbart närståendeadoptioner och det finns få möjligheter att bli förälder till ett barn utan att det redan finns en relation med barnet. Fall 2b.) Internationell adoption. Det finns ett fåtal adoptionsorganisationer som förmedlar adoption till ensamstående. I dessa fall ska familjerätten också ge medgivande till adoption. Fall 3.) Spermadonation. I ett flertal länder finns möjligheten att ta emot spermadonation som ensam kvinna. I vissa länder är det även möjligt att samtidigt ta emot äggdonation. Om spermadonatorn är anonym enligt det aktuella landets lagstiftning blir den ensamstående kvinnan fastställd som ensam rättslig förälder och ensam vårdnadshavare. Fall 4.a) Gravid genom heminsemination. Om en ensam kvinna tar emot spermadonation genom heminsemination ska donatorn fastställas som rättslig fader. Är spermadonatorn okänd ska familjerätten försöka utreda vem pappan är. Spermadonatorn kan inte frånsäga sig faderskapet. Som utgångspunkt blir dock mamman ensam vårdnadshavare. Fall 4 b.) Om kvinna blir gravid genom samlag sker samma rättskonsekvenser som i 4a. Fall 5.) I vissa länder kan en ensam kvinna donera ägg och i kombination med spermadonator få hjälp av en surrogatmoder. I Sverige kommer dock surrogatmodern att anses som barnets rättsliga moder och spermadonatorn som fader medan kvinnan som donerat ägget inte får några rättsliga band. Hon kan ansöka om närståendeadoption som ensamstående. Lämplighetsprövningen i adoptionen kan mycket väl påverkas av att hon är genetisk mamma till barnet men det kan inte garanteras att adoptionen godkänns av domstolen.

29 Att bli förälder som ensam man Fall 1.) Adoptera nationell adoption Fall 2.) Adoptera internationell adoption (jfr. samkönade par), få länder som accepterar ensam man som förälder Fall 3.) Surrogatmoderskap fastställs som rättslig fader. Modern fastställs som rättslig moder. Pappan kan ansöka om ensam vårdnad.

30 Att bli förälder som transman Fall 1.) En man ändrar juridisk könstillhörighet från kvinna till man utan att genomgå sterilisering (ett krav som slopades 2013). Han kan ta emot assisterad befruktning (spermadonation) på samma sätt som en ciskvinna (född). Om han föder barn kommer han att fastställas som förälder men rättsläget är oklart kring om han ska folkbokföras som fader eller moder. Eg. anm. Jag förespråkar att den juridiska könstillhörigheten ska följas här och tycker därmed att mannen ska fastställas som fader. Transmannens möjligheter att få barn är i princip samma som för en ensam kvinna. Fall 2.) Har transmannen en partner som är man kan paret få egna barn med egna ägg och spermier. Reglerna för olikkönade par kommer förmodligen att användas i detta fall. (Ej rättsprövat) Fall 3.) Har transmannen en partner som är kvinna gäller i princip samma regler som för samkönade kvinnliga par som vi berört.

31 Att bli förälder som transkvinna 1.) En person ändrar juridisk könstillhörighet från man till kvinna utan att genomgå sterilisering. Hennes spermier kan användas vid assisterad befruktning. Om hon blir genetisk förälder ska hon fastställas som förälder men rättsläget är oklart om hon ska folkbokföras som moder eller fader. (Jag förespråkar moder.) Transkvinnans möjligheter att få barn själv är desamma som för en ensam man. 2A.) Transkvinnans möjligheter att få barn men en partner som är kvinna och föder barn med hjälp av trankvinnans spermier kan bli föräldrar på motsvarande sätt som olikkönade par. 2B.) Transkvinnans partner (kvinna) kan också ta emot assisterad befruktning som trankvinnan kan samtycka till. Då kan transkvinnan fastställas som rättslig förälder enligt samma regler som reglerar assisterad befruktning för samkönade kvinnliga par. Transkvinnans möjligheter att bli förälder med en partner som är man är desamma som för samkönade manliga par.

32 Slutord RESPEKT som värdegrund vänlighet, kompetens, tydlighet och empati.

33 Tack för mig!