SVENSKA KRYSSARKLUBBENS MEDELHAVSSEGLARE

Transkript

1 SVENSKA KRYSSARKLUBBENS MEDELHAVSSEGLARE NR 2/2013 Tema: Barn och ungdomar

2 Atlanticas båtförsäkring i Europa! Förutom det som ingår i vår båtförsäkring får du genom Europatillägget: En försäkring som täcker hela EU/EES området och Tunisien Valfri hemmahamn inom EU/EES Svensk kundtjänst och skadereglering Transport av båt ingår både på land och via båt Detta är en bra försäkring för dig som vill ta båten utanför Sverige och dessutom till en rimlig premie Din båt vårt gemensamma intresse! Läs mer på vår hemsida Kundtjänst , utanför Sverige ringer du

3 INNEHÅLL nr 2/ Ledare 3 Tema: Barn och ungdomar Längtan efter barn och barnbarn 4 Barn ombord 7 Ungdomar i ösregn 8 Småbarn ombord 10 Det blöta födelsedagsuppvaknandet 12 Medelhavsresan 14 Övriga artiklar Köpa båt i Italien och segla hem den 16 En landkrabba går ombord 20 Dimma 22 Fasta rubriker Signalstället 24 Sjörätt 28 Skeppsbiblioteket 29 Klubbnytt 30 Sjöboden Omslagsbild Frida och Oskar på fördäck, Kroatien 2001 Foto: Jonas Arvidsson Nästa nummer oktober 2013 Nummer 3/13 Fyrar i Medelhavet och vägen dit (manusstopp 25/8) Nummer 4/13 Jubileumsnummer (manusstopp 20/10) Nummer 1/14 Ännu inget tema (manusstopp 20/1) Nummer 2/14 Ännu inget tema (manusstopp 17/3) Läs anvisningarna i den vänstra spalten på sidan 3 innan du skickar in dina bidrag! 20 Odyssé Nr 2 Maj

4 FÖRSTKLASSIG FÖRSÄKRING FÖR MEDELHAVET I SAMARBETE MED SVENSKA KRYSSARKLUBBENS MEDELHAVSSEGLARE I ÖVER 20 ÅR V I V E T VA D S O M K R Ä V S 2 Odyssé Nr 2 Maj 2013 Mariehamn +358 (0) [email protected] Stockholm +46 (0) [email protected] Göteborg +46 (0) [email protected] HELSINGFORS +358 (0) [email protected]

5 odyssé Ansvarig utgivare Hugo Tiberg, tel: Redaktör Björn Hansson, tel: , Layout Jonas Arvidsson, tel: Övriga i redaktionen Arne Nilsson, Siv Ehnberg, Eva-Britt Östlund, Nina Brodd, Ingegerd Alvbring och Elisabeth Gröndahl Annonser Jan Burström, tel: Repro, tryck och bokbinderi IKEKO AB, Göteborg Certifierade enligt ISO 14001, ISO 9001, Nordisk miljömärkning (Svanen), FSC samt certifierad grafisk produktion. REDAKTIONELLT MATERIAL Tidningen Odyssé är en medlemstidning. Åsikter i signerade artiklar är författarens och delas inte nödvändigtvis av redaktion eller styrelse. Upphovsrätten till insänt material är författarens. Insändandet innebär i sig ett tillstånd för redaktionen att publicera i såväl den tryckta som den digitala versionen av Odyssé samt på föreningens webbplats. Vi vill helst ha material som inte tidigare publicerats där eller i andra media. Texter skickas till [email protected] Texter skickas i formatet Microsoft Word med e-post eller som cd-skivor till redaktören, Järnvägsgatan 6, Floby. Signatur accepteras men insänt material skall vara försett med för- och efternamn, telefon och adress. Bildtext skall skrivas för varje bild med referens till respektive bildfil och med angivande av fotografens för- och efternamn. Bilder skickas till [email protected] De bör ha formatet jpg eller tif och vara så lite komprimerade som möjligt. Färgläge RGB med tillräckligt många pixlar för att medge tryck med upplösningen 300 dpi. Detta innebär ungefär: Helsida = 3700 x 2460 pixlar Halvsida = 2592 x 1944 pixlar Kvartssida = 1600 x 1200 pixlar Glöm inte bildtexter. Helst ser vi att bilderna är digitala. I andra hand klarar vi också diapositiv, svartvit film och negativ färgfilm i formatet 24x36 mm. Papperskopior och inskannade bilder ger oftast för dålig kvalitet, men går att använda i nödfall. Bilder på cd-skivor, negativ, dia eller papperskopior sändes till: Jonas Arvidsson, Orsnäsvägen 27, Onsala. UtgivningsPLAN för Odyssé v10, v18, v 40, v49 Material skall vara redaktionen tillhanda senast sex veckor före utgivning. PRENUMERATION Icke medlemmar inom Sverige 248 kr/år, utomlands 300 kr/år. [email protected] ANNONSER Annonsmaterial skickas till: [email protected] Omslaget sista sidan ( mm + 5 mm utfall) 4 000:- halvsida (105x295 mm + 5 mm utfall) 2 500:- insida (210x295 mm + 5 mm utfall) 3 500:- Inlagan hel sida 2 000:- halv sida 1 500:- kvarts sida (90x135 mm) 1 000:- Medlemmars privata annonser införs gratis en gång. Annonsmaterial skickas till: [email protected] Kansli för medlemsärenden: SXK-Med, Box 1189, Nacka Maria Fasth, , [email protected] Ungdomens källa Värmen gjorde den fortsatta vandringen svårare än vi tänkt oss. Även roddturen med gummibåten in till stranden hade tärt på våra krafter. Men räddningen var ju nära! Uppe på ön Dugi Otok ligger ju den Ungdomens källa, saltvattenssjön Mir, som Ebbe Gustafsson skrivit om i sin kart-trilogi om Kroatien. Men precis som Ebbe och hans hustru Gunnel konstaterade efter sina dopp i sjön, så insåg även vår besättning i juli 2012 att vi nog inte blivit så värst mycket yngre av detta enligt sägnen så vederkvickande bad. En trevlig upplevelse var det dock och en stärkande om än varm promenad hade vi ju fått på köpet. Och glassen i kiosken på nedvägen till hamnen smakade faktiskt barnsligt gott! Men en verkligt givande ungdomens källa fick vi ösa ur, när den nybildade ungdomswebbgruppen nyligen samlades för sitt första möte ute på Långedrag. Diskussionens vågor gick höga när Anders Rydin ledde grupparbetet. Idéer och tankar om hur vi kan utveckla Medelhavsseglarnas webbsida så att den även anpassas till webbvana, yngre medlemmar bollades intensivt och blandades med ungdomarnas drömmar och planer på seglingar i varmare breddgrader. En deltagare hade redan skaffat egen båt; planerna på egen Medelhavssegling var långt komna. Om ett år är det dags! Då är det lämpligt att ta en paus i de tekniska studierna. En annan deltagare i gruppen berättade om spännande erfarenheter från praktiken på Seglande gymnasieskolan där han i dag läser. Någon hade växlat upp från att vara besättningsmedlem på föräldrarnas båt till att låna båten och själv vara kapten ombord med jämnåriga vänner som besättning. Alla i gruppen hade erfarenheter från Medelhavet och delgav med glädje varandra tips och idéer och hade synpunkter på vad man som yngre, aktiv seglare önskar få ut både av Medelhavsseglarnas möten och framförallt av vår webb. Sammankomsten gav en bra plattform att bygga på och arbeta vidare med tillsammans med ungdomswebbgruppen. (Är du som läser detta intresserad av att ingå i gruppen, så är du självklart välkommen min e-postadress finner du längre ned på sidan). Efter mötet kände jag en mycket stor glädje över den entusiasm som ungdomarna låtit oss ta del av. Det känns skönt att veta att intresset för Medelhavssegling är starkt även bland de yngre seglarna. Och att man gärna tar till sig erfarenheter från oss som seglat lite längre Till alla ni unga liksom oss som känner oss unga i sinnet vill jag önska en riktigt skön båtsommar! [email protected] PS: Vi i redaktionen hoppas att du tar dig tid i sommar och skriver till kommande Odyssé! De teman vi arbetar med framöver är Fyrar (kanske känner Du lite extra för någon fyrplats på vägen till eller bland alla Medelhavets fyrar). Odyssé nr 4/2103 har vi kallat Jubileumsnumret. Här står det dig fritt att tolka vad som kan skrivas om. Är det kanske dina minnen från föreningens bildande eller härliga, spännande artiklar från Jubileumssommaren 2013? Du som skriver väljer! Odyssé Nr 2 Maj

6 TEMA: Barn och ungdomar TEXT och bild: ELISABETH GRÖNDAHL OCH HANS JOHANSSON LÄNGTAN efter barn och barnbarn Önskan om nya färdmål och upplevelser står ständigt i konflikt med viljan att bevara de viktiga relationerna med barn och barnbarn. På upptäcktsfärd. Vi planerade att vara borta i fem månader sommaren 2011, femte sommaren som vi inte skulle vara hemma i Sverige. En av våra barnfamiljer bestämde sig för att besöka oss på Sicilien och beställde flygbiljetter till Trapani. De har två barn, då 1 och 3½ år. För oss var det viktigt att kunna ta emot dem på bästa sätt. Vi prioriterade en skyddad hamn med tillgång till vatten, el, toaletter i land, lätt att komma av båten med barn och barnvagn, nära till sandstrand, gärna tillgång till skugga och lekutrymmen nära båten. Dessutom ville vi gärna segla till några av de Egadiska öarna som ligger på lagom dagsetapper för barnen, väster om Sicilien. Förberedelser Vi bestämde oss för att flyga ner till Trapani vecka sex för att rekognosera var det skulle bli bäst att ta emot dem. Det var härligt att möta Sicilien denna tidiga vår med sol, hög klar luft och söta sicilianska apelsiner till frukost. Vi åkte buss till olika tänkbara platser och frågade oss fram. Väl framme i San Vito Lo Capo fastnade vi genast för detta ställe med en av Italiens största sandstränder. Den låg nu ödslig och inbjudande, kantad med höga dramatiska berg och en liten by nedanför. Vi strövade runt och fastnade för båthamnen innanför vågbrytaren och den långa piren. Här skulle vi ligga skyddade och bra. En senig brunbränd man jobbade med sina nät och vi försökte på vår stapplande italienska kommunicera med honom om möjlighet att boka en vecka till kommande sommar. Det visade sig att han var rätt person att tala med. Vi fick hans telefonnummer och skulle ringa innan vi kom. Här var bra möjligheter att hitta skugga och sittplatser vid hamnkontoret nära båten. Dessutom nära till bad och en enorm sandstrand utan någon biltrafik. Söderut mot Stromboli I början av maj arbetade vi med båten på Fulvios varv i Fiumicino med bra förbindelser till Rom. Vi sjösatte och gav oss iväg söderut. På nervägen stannade vi till på Ponza, Ventotene, Ischia, Capri och Amalfi. Alla ställena var små pärlor med sina egna historier och sevärdheter. Vi ville inte missa Stromboli utan gick dit och ankrade nedanför byn i det NO hörnet av ön. I dagsljuset syntes bara röken som sprutade ut ur vulkanen, men vi hörde det varnande mullret före de kraftigare utsläppen. De kontinuerliga utsläppen gör att vulkanen lättar på trycket. Det senaste stora utbrottet var 1930 och ett mindre Vi tog jollen in till land, promenerade runt och upp till byn och vidare till nästa 4 Odyssé Nr 2 Maj 2013

7 by. Överallt fanns skyltar vart vi skulle ta oss om det skulle inträffa en tsunami. Vi fikade på Ingrids bar och såg vår båt ligga för ankare långt där nere. Night Show För att få se de eldsprutande vulkanutbrotten, som sker var minut, måste det vara mörkt. Vi måste flytta båten till andra sidan vid det NV hörnet för att kunna se det hela. Vi ville inte ankra om i mörkret då det låg flera båtar på en begränsad yta. Däremot finns det fasta bojar som vi kunde använda. Vi väntade till nästa natt och förtöjde då vår jolle vid en boj och gav oss iväg. På andra sidan låg mängder av båtar och några stora kryssningsfartyg och tittade på det spektakulära skådespelet. Det sprutade stora kaskader av eld ur tre kraterhål. Ibland rasade den glödande lavan ner i havet med ett ljudligt fräsande. Vi låg länge här fascinerade av naturens krafter precis bredvid oss. Det gällde att vara uppmärksam och inte kollidera med någon annan båt. Till slut gick vi tillbaka till vår egen boj och sov gott för natten. Vi seglade vidare och besökte även Salina, Lipari och Vulcano. De Lipariska öarna, även kallade de Eoliska öarna efter vindarnas gud, ligger på nära avstånd ifrån varandra i ett trevligt seglingsområde där mycket finns att upptäcka. De är sju stycken och alla är slocknade vulkaner utom två som är aktiva. Vindarna kan här snabbt ändra styrka så det gäller att vara uppdaterad på vädret. Vackrare än väntat Nästa etapp var till Sicilien och vi följde dess kust västerut. Denna kuststräcka var mycket Sovande barn. Mot Favigiana. vackrare än vi kunnat föreställa oss. Mycket berg, kullar och dalar som var väldigt gröna och frodiga. Den gav ett varierande intryck och mycket att titta på. Palermo som stad ingav mycket motstridiga känslor. Mycket gammal kultur, slitet, överdådigt, skräpigt, städat mm. Mängder av olika folkslag möts här på gator, gränder, marknader och parker i ett virrvarr av upplevelser. Efter Palermo är bergskedjan torrare och inte lika grön. Helgonfirande När vi anlände till San Vito Lo Capo hade vi tur och fick vara med och fira deras helgon San Vito. Hela staden var smyckad som på jul hemma med mängder av utomhusbelysning. Dagen började med tävlingar och vattenlekar från fiskebåtarna. På kvällen samlades stora och små fiskebåtar och följde en liten båt där en familj utklädd i gamla kläder tog ledningen över vattnet från hamnen till staden på andra sidan stranden. Vi lyckades att få följa med en stor fiskebåt fullpackad med människor. Alla tutade och sköt gamla nödraketer. När San Vito stigit i land körde alla de omkring femtio båtarna hej vilt fram och tillbaka och drev upp vågor. De skulle visa att havet inte var farligt att vistas på längre när de hade hedrat helgonet. Därefter samlades alla utanför kyrkan, där en lång procession med helgonfiguren buren av ett antal utklädda män, orkester och finklädda människor vandrade gata upp och ner med olika rituella inslag. Kvällen avslutades med ett fantastiskt fyrverkeri. Glatt återseende Nu var det dags att möta barn och barnbarn. Det var till stor hjälp att vi visste var och när bussarna gick, när vi skulle åka in till flygplatsen. Visserligen gick bussen sönder och det bildades långa köer innan en annan buss dök upp, men vi hann precis. Underbart var det att se när de dök upp i ankomsthallen och glädjen var stor. Resan hade gått bra och alla var förväntansfulla. San Vito Lo Capo låg inbjudande vid bussens ändhållplats och chauffören var bussig och släppte av oss nära båten. Allt Odyssé Nr 2 Maj

8 TEMA: Barn och ungdomar Ung styrman. stuvades ombord och sedan gav vi oss ut på upptäcktsfärd. Det var lätt att ströva omkring då det nästan inte var någon trafik i centrum. Mycket var anpassat för barn med lekredskap av olika slag. Tilltuggsbuffé Badstranden är verkligen lång. Barnen kunde vara länge i vattnet med sina baddräkter och solhattar som skyddar deras ömtåliga hud. Vi hade skaffat solparasoll och små solstolar till barnen där de kunde vila. Det fanns mycket att leta efter och samla på i vattnet. I Italien är det vanligt med buffé eller tilltugg med smårätter till eftermiddagsdrycken. Restaurangerna ligger längs stranden och alla konkurrerar med att bjuda på olika goda saker att stoppa i munnen. Detta passade de soltrötta barnen bra samtidigt som föräldrarna kunde koppla av. Vi fick tillbaka energin och kunde gå tillbaka till båten och duscha. Vi har varit noga med att få bort allt saltvatten från kroppen innan vi går ombord och därigenom kunnat behålla en torr miljö ombord, eftersom saltet efter vattnet i dynorna behåller fukten. Vi satsade på att skaffa en liten badpool som vi fyllde med vatten innan vi gick från båten. När vi kom tillbaka från stranden kunde barnen lätt tvätta av sig innan de kröp ombord. Vi stannade här en dryg vecka innan vi längtade ut på havet. Tonfiskcentrum Vi hade beställt plats i den lilla hamnen på ön Favignana för att vara säkra på att ligga vid bryggan med de små barnen. Det var 27 sjömil dit och fint väder med svaga vindar. Lillflickan blev sjösjuk av dyningarna och båda barnen somnade i sittbrunnen. Favignana var till för ett par år sedan centrum för tonfisket. Det stoppades på grund av det blodiga sättet fiskarna dödades på. Tonfisken kommer förbi här i stora stim i maj-juni. Här var också en mycket trevlig by att strosa omkring i, nära till badstrand och bilfria gator och torg. Här blev vi stoppade av polisen som ville se kvittot på maten vi köpt hos slaktaren. Allt var i sin ordning så vi fick gå vidare, Vi kunde se ön från ett litet lilleputttåg och det var lätt att hyra cyklar och cykla runt. Vi hade tänkt ankra i den vackra viken Cala Rossa, men det blåste lite för mycket med små barn ombord. Här är det ett kristallklart, salt vatten med enormt siktdjup på minst 15 meter. En anledning är att det är så strömt runt öarna, så vattnet byts ut hela tiden. Sandbotten är mjuk och vit och havet får en vacker, speciell turkosblå färg. Lite overkligt men känslan när man simmar är underbar och lyxig. Trapani Vi seglade sedan i friska vindar in till Trapani där vi också hade försäkrat oss om hamnplats på ett ställe som var bra för barnen, nära till en enorm fiskmarknad där vi kunde skåda det mesta av det som finns i havet. Imponerande var de stora svärdfiskarna och tonfiskarna. Här fanns en stor fiskeflotta som gick ut på kvällarna och kom in tidigt på morgonen. Det kunde upplevas lite skumpigt då de körde ganska fort. Vi hann med lite stadsliv i den vackra staden med många affärer, restauranger och kaféer. Nästa dag skulle barnen åka hem efter nästan två veckor. Flygbussen stannade inte långt från hamnen, så allt fungerade som det var planerat. Alla var nöjda och belåtna, men det blev väldigt tomt och tyst på båten när vi blev ensamma. Det hade varit till stor hjälp att vi hade varit nere innan och förberett oss med bland annat lämpliga hamnar och olika färdmedel. Vi planerade nu en översegling till Sardinien och började förbereda oss för den, men det är en annan historia. ] 6 Odyssé Nr 2 Maj 2013 Badlek. ELISABETH GRÖNDAHL och HANS JOHANSSON har seglat i Medelhavet med sin S/Y Hera II, en Bavaria 34, mellan 2007 och2012. De tog kanalerna via Holland, Belgien och Frankrike ner och seglade i franska och italienska vatten. Hemvägen gick via Canal du Midi, Biscaya och Engelska kanalen.

9 Barn ombord! En seglats med förhinder Nu kommer en jätte! Molly har vågvakten. Sitter uppsträckt vid ratten i doghouse och håller järnkoll över dyningarna och vågorna som daskar in över babordssidan. TEXT och bild: Thomas Hedmalm Vi rotar omkring i salongen och är glada för varningarna. Och att hon ju inte blir sjösjuk så länge hon sitter i friska luften och har kontakt med horisonten. Hanöbukten. Augusti har blivit september. Tolv sekundmeter och gammal sjö. Om någon timme kommer vi att få motorstopp av vatten i dieseln. Men det vet vi inte än. Senkommet Sent i livet träffades vi och sent kom barnen. Två fina flickor, jodå. Sent seglade också båtarna in i våra liv och alldeles för sent på året seglade vi själva iväg från Stockholm mot värmen. Vi tänkte gå kanalvägarna från Travemünde, gubben med ett färskt pensionsbrev på fickan och La Fruga med lång tjänstledighet. Huset sålt och pengarna i madrassen. Tolvåriga Molly skall byta skola och allt ligger spegelblankt och lockande med ett långt och spännande medelhavsäventyr framför oss. Molly är anmäld till distanstudier och vi har kollat av möjligheterna att hon kan gå på Svenska skolan på Mallorca eller i Rom eller möjligen i Malaga. Paris är ett annat skolalternativ om vi inte kommer längre första året. Gastkramare Visst fanns en lite gnagande oro att en sån här seglats inte är drömmen för en ensam flicka, men hej-o-hå, vi låter kompisarna komma och gå och så fort vi kan skall Molly få rida. För ridning, det är Mollys grej det! Och jodå, kompisarna gastade på både här och där och ridningen var lika intensiv som lågtrycken och motvinden längs ostkusten. Men från Kalmar och söderut börjar det nu märkas att skolorna börjat. Det finns just inga barn kvar i hamnarna. Så en morgon lanserar pappan den bisarra idén att försöka med en muta. Vi köper en liten hundvalp till dej Molly om du hänger med ett tag till. Okej, sa Molly och så fick det bli. Mutan hämtades i Kungsbacka, kostade fem tusen kronor, fick eget pass och veterinärintyg samt döptes till Musse och blev en mycket älskad lillgast ombord. På ruta ett igen Men barn är kompromisslösa och svåra att köpa. Inom en vecka är vi tillbaka på ruta ett och en oundviklig hemfärd. Saxat ur bloggen 5 okt 2012: Vi har i dag bestämt oss för att lägga båten i vinterförvar här i Nyköbing. Skälen är många. Vi är för sena in i kanalerna, det blir nu mer och mer höstmörkt, folktomt, regnigt och dimmigt inne på de tyska floderna och det tar minst en månad nu att nå de charmigare kanalerna i Holland och Frankrike. Överfarten från Danmark till Tyskland kan tidigast göras om en vecka, dvs vänta, vänta, vänta. Det blåser upp alltmer omkring oss här i södra Östersjön och bryggorna börjar tömmas. Men mest av allt är det Molly som börjar tröttna rejält på föräldrarnas äventyr, hon blir också sjösjuk vid dom allt röjigare överfarterna, längtar bort från båtlivet. Vi känner innerligt att vi inte kan tvinga på henne detta längre, hon har rätt till ett eget liv. Saxat ur bloggen 7 okt 2012: Sista dagarna har den växt sig starkare. Molly började ge uttryck för den ganska tidigt. Inte ens en alldeles egen liten hundvalp kunde kväsa den. Hemlängtan. Molly längtar efter sin skola, sina kompisar och till hästarna. På vår långsegling med förhinder har det inte blivit mycket ridning senaste tiden. Filmer, dataspel, internet och vovven kunde inte längre fylla tomrummet. Och när vi alla riktigt kände efter så var det lätt att fatta beslutet att åka hem till Stockholm. Med förbehåll Härom dagen frågar jag Molly om det fanns något roligt med seglingarna. Jodå, svarade hon. Det var jättespännande att komma till nya platser hela tiden och kul när kompisarna kom och när jag fick rida. Vad var värst då? När det blev så där långtråkigt och när jag inte hade nån kompis ombord. Kan du tänka dej att segla mer med oss? Ehhh...om jag får ta med en kompis?... så kanske... Bloggkolla! Vill man veta hur det gick sedan så får man gå in på vår seglingsblogg och titta efter. Det får vi själva göra ibland! ] THOMAS HEDMALM, Stockholm, 65, fd projektledare inom IT har sent i livet siktat mot Medelhavet med hustru Marianne Mah-Yann Flynner-Hedmalm, 59, och döttrarna Molly, 13 och Siri, 19. Båten, en välutrustad 36 fots Malö 50 från 1976 med hemmahamn på Vindö i Stockholms skärgård, har övervintrat i Danmark. Fortsättningen beskrivs som osäker. Köpt kärlek är också kärlek. Odyssé Nr 2 Maj

10 TEMA: Barn och ungdomar Ungdomar och ösregn TEXT: CHRISTINA WELINDER-OLSSON bild: LEIF OLSSON Oscar gillar värmen. Jag hade på något sätt fått för mig att det var relativt varmt i trakterna av Split redan i mars. Som mamma hade jag bara beviljat packning av badbyxor förutom det vi gick och stod i. När vi anlände hällregnade det. Vi hade tidigare seglat i vår Ballad varje semester sedan yngste sonen Rickard fyllt fem, ofta tillsammans med en familj med barn i samma ålder. Efter tio sådana somrar hade en dröm mognat om att segla med egen båt i Medelhavet. Vi hyrde en Bavaria 42 i Sverige under två veckor och kände att vi klarade detta. Hösten 2007 köpte vi en sådan för leverans i Koper i Slovenien. Efter köpet hittade vi Medelhavsseglarna, blev genast medlemmar vilket vi haft stor glädje av. Genom föreningen hittade vi ett par som är på väg att bli våra vänner för livet. De hjälpte oss att transportsegla vår Joker till vår första hemmahamn, Milna på Brac i Kroatien. Tji badgrader I mars 2008 fyllde vi bilen med allt löst som inte kunnat följa med företagets transport av Joker och så hela familjen förstås. Våra tre söner Rickard, Mattias och Oscar, 15, 18 och 21 år gamla, var införstådda med att det skulle bli vaxa av samt arbete med allt möjligt annat som måste installeras och justeras på en ny båt. Men ny båt drar och det var inte alls svårt att få med oss alla tre. Till ösregnet i Split. Ja ni kan ju tänka er Det blev till att putsa och gno för att hålla värmen uppe, några bad blev det ju inte denna första vecka även om det snart slutade regna. Den första seglingsturen i Medelhavet var hela familjen riktigt varmt klädd och hade flytväst på. Det var väl nätt och jämt tio grader i vattnet. Inget bad alltså. Men första hamnen Stomorska på ön Solta har för alltid en särskild plats i våra hjärtan. Bättre sätt att umgås? När sommaren kom och vi åkte ner till Joker igen var Rickard med oss hela månaden. De andra två kom ner varsin vecka med sina flickvänner. Ungefär så har det varit varje sommar sedan dess och vi har aldrig ångrat vårt val att ha båt i Medelhavet. Ett bättre sätt att umgås med sina söner och deras flickvänner får man leta efter. När man sitter i samma båt får man automatiskt gemensamma mål: Vart är vi på väg? Vad ska vi äta? Och när? Alla som vill får hjälpa till med det de vill, kan och förmår. Aldrig blöta regnkläder som ska hänga på tork. Om det någon gång blåser rejält är det inte alls så ogästvänligt när det samtidigt är varmt och i princip aldrig regnar. Och alla dessa härliga bad! Under gång hängande i en tamp, när det blåser så lite att det får bli järngenuan, annars i någon läcker vik där vi ofta kan vara, om inte alltid ensamma, så näst intill. Det är skönt att 8 Odyssé Nr 2 Maj 2013

11 slippa maneter. Havet är klart och då är det så roligt att snorkla. Fantastiska upplevelser är det när vi har sällskap under gång av delfiner eller tonfisk. Ibland vinkar en sköldpadda på oss. Vassa naturhamnar Det är nästan alltid enkelt att hitta natthamn. Oftast är det gott om plats i naturhamnarna. Men nu har jag förstått hur fantastiska våra svenska lena, mjuka bohusklippor är. Runt Medelhavet lägger man i princip aldrig till längs berget som man kan göra hemma eller med fören mot klippan så att man enkelt kan gå iland. Nej, här blir det till att ta dingen eller att simma iland om man vill göra ett strandhugg. Klipporna är vassa, inte mjukt slipade av inlandsis; när man tar sig i land med en tamp mellan tänderna för att ibland komplettera draggen måste badskor och gärna ett par våthandskar vara på. Detta brukar vara en syssla som ungdomarna gärna ger sig i kast med och ofta finner ett nöje i. Det kanske kan vara lite besvärligt om man har mindre barn med sig att inte kunna gå iland hur som helst. Men vi har haft yngre kusiner till barnen med oss och så länge det finns en dinge och vattnet är varmt så man kan bada så mycket man vill brukar det inte vara något problem. Lågbudgetlyx Sen finns det ju gott om vackra stadskajer att lägga till vid så att de som så önskar kan Ibland hyr vi cyklar och havet kan vara lika vackert från land. få ägna sig åt shopping eller bara ströva omkring bland utbudet av allsköns mat och prylar. Vill man äta ute på restaurang finns det gott om sådana möjligheter förstås. Det känns lyxigt att äta ute utan att det är ruinerande. Att hitta maträtter på restaurangerna som passar barn i alla åldrar är lätt, men ibland är det lika roligt att leta spännande ingredienser på ortens marknader och laga något smaskigt tillsammans. Vi passar ofta på att se oss omkring på öarna vi besöker. På lite större platser eller öar kan man ofta hyra bil, cykel eller moped och vi väljer det som bäst passar gruppen. Att segla är livet! Joker ligger nu i Egeiska havet i Grekland. Vi har tagit oss dit i sakta mak via Italien, seglat sex veckor varje år. När ungdomarna är med säger de detsamma som vi: att detta är livet. Egentligen skulle den här artikeln handla om att ha ungdomar med ombord som om det var något speciellt, men det är snarare så att de upplever detsamma som vi. Ofta fin segling och mycket lätt att umgås när förutsättningarna är så bra. Ungdomarna säger när jag frågar att de upplever att de får ut det mesta de kan önska av en semester ombord på segelbåt i Medelhavet utom möjligen möjligheten att vara FF. ] Richard och Mattias badar under gång. CHRISTINA WELINDER-OLSSON har seglat i Bohuslän i en Ballad tillsammans med sin man Leif Olsson sedan tonåren. Sedan 2007 har de tillbringat nästan alla semesterdagar på sin Joker i Medelhavet. Odyssé Nr 2 Maj

12 TEMA: Barn och ungdomar Småbarn ombord? Jodå. En erfarenhet för livet TEXT och bild: BJÖRN HANSSON Barnvagnen med sin insats var ovärderlig; både när vi skulle upptäcka öarna och när vi behövde parkera vår dotter tryggt ombord. Fråga mej och jag svarar: De gick la bra. Ungefär som väntat. Fråga Magdalena: Det var ett helvete ibland. Fråga Esmeralda? Hon bara jollrar lite, kanske, om hon minns. För hon stortrivdes alla sex veckorna, var som ett enda stort solsken. Så skrev jag i Göteborgs-Posten för 25 år sen, ett halvår efter vår hemkomst. När vi flög ner till Grekland i september var vår dotter fem och en halv månad gammal. Olyckskorparna hade naturligtvis kallat oss ansvarslösa och målat upp skräckvisioner: Tänk om sa de. De mer tillitsfulla trodde att det skulle gå finfint: Så liten kan hon inte fara runt och ställa till elände. Båten blir en enda stor vagga. Hon kommer att sussa sött mesta tiden till sjöss. Lärorikt genrep Genrepet i hemmavattnen hade gett oss lärdomen att det inte stämde alls. Esmeralda var sprallvaken men ville inte uthärda vind och sjö i sittbrunnen utan krävde sin mors närvaro i ruffen. Där blir modern sjösjuk. Vi skyllde på vädret. I Grekland skulle allt bli annorlunda. Statistiken för september-oktober lovade lättjefulla dagar med spegelblankt hav och vattentemp som närmar sig babybadets. Hösten -87 blev den blåsigaste i mannaminne. Men vi hade bunkrat upp bra med blöjor redan hemma, hade betalt dyr övervikt för att få ner en gammal barnvagn som funkade fint för långpromenaderna medan vi låg inblåsta än här, än där. Insatsen blev också en extratrygg koj i ruff och sittbrunn och ett bra solskydd på stranden. Och grekerna som driver tavernor var så funtade (åtminstone då, på Tolvöarna) att de helt sonika tog hand om tösabiten så att fyra föräldrahänder kunde äta samtidigt i lugn och ro något helt annat än praktiska men opersonliga barnstolar. Grekiska gummor var också så funtade att, när de såg vår dotter ojade de sig över hennes magra lekamen. Ett så litet barn skall vara knubbigt. För säkerhets skull spottade de på hennes bara fötter. Det lär bringa lycka i livet. Aldrig i livet! Artikeln slutade: Fråga mig om vi skall ner i år igen och jag svarar: Javisst! Det är klart. Fråga Magdalena: Aldrig i livet! Men jag har inget emot att bli övertalad. Så blev det. När Esmeralda skulle börja i skolan hade hon tillbringat närmare ett år av sina dryga sju, på båt i Medelhavet. På den tiden var det lite bekymmersamt med barnmat och blöjor. Det som till äventyrs gick att köpa på öarna var för sött respektive för skavigt eller så kemiskt att det vållade utslag. I dag är det i stort sett samma sortiment där som här utom möjligen i mindre hamnar i Turkiet. Livsfarliga lekplatser Andra aspekter på att segla med ett ensamt barn var det här med leken. Visst stämmer det att ungar med olika språk ändå kan leka ihop och våra telningar har nästan fungerat som magneter på de nyfikna grekiska öbarnen. Men hur viktigt det är att kunna göra sig förstådd med språket blev tydligt när vi besökte den antika teatern i Epidauros efter två månaders loj seglats från Bodrum till Peleponnesos. Det var den sommaren vi väntade lillebror Kim. När treåriga Esmeralda upptäckte att familjen med bara något äldre barn fyra bänk- 10 Odyssé Nr 2 Maj 2013

13 rader längre ner var från Sverige var hon genast där och pratade. Och pratade. Och pratade. Just det blev lättare när Kim vuxit till sig och de tillsammans kunde göra lekplatser (vid den tiden innan EU ställde krav på standard ofta rent livsfarliga) och stränder sin kur. Och detta: Att leva tätt tillsammans med sina barn på en liten yta flera veckor i sträck oslagbar samvaro bara störd av de dagar när blåsväder skapar oro. Och då kan man ju alltid förtöja i säker hamn och hyra bil. Inte alltid spegelblankt Fortfarande var det ju så att vädret inte alltid var så spegelblankt. Nu hade Magdalena två att vara en trygg famn för när det gungade. Ofta under flera timmar långa överseglingar. För det mesta gick det numera an att sitta uppe i friska luften men ibland krävde barnen att mamma skulle följa med ner och läsa saga. I förpiken. De långa avstånden är såklart ett aber för barnsegling i Medelhavet. Även om sjön ligger som nybonad finns det gränser för hur länge aktiva ungar kan tåla sig med att teckna och måla under däck. Ett år fick jag inte med mig familjen alls. Konkurrens När skolan började blev det framför allt slut på våra längre perioder där nere. Det blev för det mesta bara de fyra veckor som vår andel i konsortiet normalt medgav. När också Kim börjat nöjde vi oss med en halv andel och sen dess seglar vi fyra veckor bara vartannat år. Och även om vi lyckades få vår seglingsperiod under loven var det långt ifrån självklart att barnen ville vara med. Mindre självklart ju äldre de blev. Kanske en vecka, högst två. Om de fick ta med en kompis. Vi hoppas nu på en mognad omvärdering; att det trots dagens prioriteringar skall komma en dag när vi får rå om dem under hela semestern. För något bättre kan i alla fall inte jag tänka mig. ] Katerina på tavernan Det goda hjärtat på Pserimos tog helt sonika Esmeralda i famnen och fortsatte att servera övriga gäster, för att vi skulle kunna äta i lugn och ro. Det upprepades sen på de mindre öarna Lipsi och Arki. När vinden tog tag i sjalen vi hängt upp som solskydd gurglade det långa stunder av skratt från barnvagnsinsatsen. BJÖRN HANSSON gick kanalvägen ner med Maxi 77:an Marouschka III I stället för att segla hem sålde han 5/6 av båten till vänner och bekanta, ett gäng som 1989 fann båten för trång och köpte upp sig till fyran, en Beneteau Oceanis 350 som samägdes i 18 år. Marouschka V, en Bavaria 39, efterträdde Den har seglats från Frankrike och sedan i Adriatiska, Joniska och Egeiska haven och övervintrar för tredje året i Marmaris, Turkiet. Gummorna var också intresserade av närkontakt för att säga några väl valda gudsord över barnet och spotta det på fötterna. Det betyder framtida lycka. Odyssé Nr 2 Maj

14 TEMA: Barn och ungdomar Det blöta födelsedagsuppvaknandet TEXT: MARIA NILSSON bild: ELISABETH WALANDER På väg till Norderney.Födelsedagsbarnet och pappa söker skugga där den finns medan lillasyster skapar egen... Plötsligt väcktes jag av att en flodvåg med vatten sköljde över mig och jag skrek för full hals i tro att båten höll på att sjunka. Men efter att jag gnuggat ögonen och återhämtat mig från den obehagliga kallsup som kommit in i munnen när jag skrek så ser jag att vi fortfarande flyter. Inget mer vatten syns till förutom det som nu finns på det sjöblöta klistrande påslakanet. Det var sommaren I slutet av juli skulle jag fylla nio år i båten någonstans utomlands för första gången. Inte helt komplett Starten på seglatsen från Stenungsund hade gått av stapeln med bara tre resenärer ombord; den fjärde var tvungen att jobba några veckor till. Vi siktade på att nå Kiel där mamma skulle ansluta. Därefter skulle vi i slutet av sommaren via kanalerna komma en bit ner i Holland. Vi gjorde ett sista stopp i Sverige hos kusinerna i Höllviken innan vi fortsatte färden mot Tyskland. Där passerar vi vår första kanal, Falsterbokanalen, om den nu skall räknas. Skoj med alla bilar som måste stanna för oss när bron skall upp för att vi och några andra segelbåtar skall kunna komma förbi. På väg över till Tyskland märker vi att gummijollen såg lite ihopsjunken ut och drar in den. Det visar sig att den har ett hål i skrovet. Akterankarets fly hade gått rakt igenom den när pappa, Arne, kämpade med att hissa upp den på aktern för att den annars riskerade att slå runt i den hårda halvvinden mellan Langeland och Kiel. Avledande fart Egentligen borde jag och min syster ha känt oss vettskrämda för att det lutade och krängde så mycket, men om man aldrig seglat med mer än fyra-fem knop och har en pappa som glatt tjoar åt att loggen närmar sig sju knop riktar sig blicken i förtjusning mot loggen istället för vågorna. Så är rädslan kuvad. Framme i ett regnigt Kiel vilar vi oss. Dagen därpå erbjuds jag och min yngre syster, Hanna, att få paddla på en gammal skruttig men fullt flytbar surfbräda. Den tillhör egentligen en annan båtägares dotter. Dom tycker det är synd om oss för att vi inte kan använda vår jolle. Oerhört kul tycker jag, när vi råkar välta några gånger. Krabbmete Efter ett tag upptäcker vi att det finns krabbor att fiska i den lilla hamnen vi ligger i! Av pappa får vi i nåder låna spann mot löfte att inte göra av med den. Vi fyller den snabbt och får låna fler spänner. 12 Odyssé Nr 2 Maj 2013

15 Under tiden samlas en hel del åskådare på den populära promenadvägen som går förbi strax ovanför hamnen. Men det är mest pappa som lägger märke till detta. Vi är ju fullt upptagna med den viktiga sysselsättningen att fånga krabbor. Dagarna flyter förbi och vi paddlar, provianterar och lagar den trasiga jollen i väntan på att mamma ska komma med färjan från Göteborg. Slusspremiär När alla är ombord fortsätter vi neråt på Europas kanaler och fullföljer vår första slussning någonsin (för mig och min syster) in i Kielkanalen. Med en smula försiktighet och tydliga instruktioner innan vi går in i slussen klarar vi det enkelt och smidigt. Jag känner en stor lättnad när vi går ur slussen och får ett brett leende och en menande nick från slussvakten. Nu är vi verkligen på väg! Jag räknar även ner för fulla muggar till min födelsedag. Pirrigt! Ett oväder med rejäl vind och regnbyar runt hela Tyskland gör att vi inte vågar fortsätta längre. Vi väljer att bunkra upp i den pittoreska staden Rendsburg. Det visar sig vara ett utmärkt val eftersom vi möter nya holländska vänner från Sneek på Fritt fram: Anki och Serry Dames och en annan båt med tre ungefär jämnåriga barn. Vi funderade nu på hur vi skulle ta oss in i Nederländerna på bästa sätt och frågade våra nya vänner om råd. Fritt fram var nämligen på väg hem och kände till alla sätt för att bekvämt ta sig dit. Morronpiggt När vi kastat loss från Rendsburg fortsätter vi fram till Kielkanalens slut, slussen i Brunsbüttel, där vi plötsligt befinner oss i Det går alldeles utmärkt att leka ihop även om man inte talar samma språk. ett gytter av båtar. Här slussas vi ut i Elbe för att efter kort tur gå in i Cuxhaven några timmar. Nästa sträcka startar fyra på morgonen. Vi ska passa det utgående tidvattnet. Besättningen sover vidare inne i förpiken medan skepparen påbörjar den långa färden med att följa John efter de nya holländska vännerna. Ungefär vid femdraget fick jag uppleva det troligen mest minnesvärda födelsedagsuppvaknandet någonsin. Jag kan fortfarande känna den kalla skopan flodvatten i munnen och chocken som vi alla tre fick. Den ej tillskruvade förpiksluckan gjorde att det forsade in när vi mötte en liten (?) kustfraktare i mörkret. Fartyget plöjde upp en rejäl svallvåg när den gick mot det utgående tidvattnet. Helt yrvakna och sjöblöta kommer vi ut i sittbrunnen där skepparen står alldeles lugn och ovetande om vad som just skett. Spektakulärt firad Efter några extra timmars sömn i skepparens säng då förpiken får torka ut i gradiga varma och svaga vindar så får jag ett betydligt bättre uppvaknande: Med en enkel tulipan, uppå bemärkelsedan, jag har den äran, jag har den äran, att gratulera. Precis som Serry har förutspått befinner vi oss i ett av de i Tyska bukten tämligen sällsynta högtrycksfönstren. Klockan fem kommer vi som planerat in i hamnen på Norderney och efter lite skämtsam dags att tvätta dagen och en del skrattsalvor får jag också en nypa medkänsla för mitt födelsedagsuppvaknande. Eftersom dagen började så blöt och eländig så tyckte våra glada holländska vänner att vi alla skulle samlas för ett spektakulärt födelsedagsfirande på Hamnkrogen. Tre rätters meny innebar att mammas och pappas plånbok fick sig en törn. Men med holländsk födelsedagssång, fina presenter och tre kulor god glass så skulle jag vilja påstå att det var en väldigt lyckad och minnesvärd dag. ] Slussen i Brunsbüttel när alla holländare vill utnyttja ett högtrycksfönster för att komma hem. MARIA NILSSON har sedan allra tidigaste barnaår familjeseglat i Bohuslän och sedan genom Europa till och i Medelhavet i sex år. Hon kan nu som au pair i Paris blicka ner på den flod hon passerade för tio år sedan. Med all säkerhet inspirerade kanalresan henne till dagens språkstudier i franska. Odyssé Nr 2 Maj

16 TEMA: Barn och ungdomar Hur kunde jag någonsin tro att jag skulle segla i Medelhavet om några år när jag såg min pappa och några vänner segla iväg från hamnen nere i Hinsholmen tidigt på morgonen. Men så blev det ju. Nu ska jag berätta om min och min familjs resa ner till Frankrikes Medelhavskust Pappa och vännerna skulle segla ner vår båt Skrammel till Kiel i Tyskland. Pappa kom sedan hem igen. Senare åkte hela familjen med Kielfärjan ner till båten. Vi är i Kiel och förbereder båten och tittar på staden lite innan vi skall gå in i Kielkanalen som vi hade tänkt börja med. Men när vi är på väg mot den enorma slussen som skiljer havet från kanalen så får vi helt plötsligt motorhaveri. Men motorn går som tur är igång igen och vi når fram till en kaj med en liten affär och verkstad ovanför. Silicon i tanken Vi bunkrar i den lilla affären där man kan köpa varor i mängder. Pappa ber mannen i verkstaden att ta en titt på båten eftersom det verkade väldigt konstigt att motorn bara stannade. Mannen kom fram till att siliconbitar som man tätar dieseltanken med blockerade tankens filter genom vilket dieseln kommer till motorn, så man fick lyfta upp tanken och försöka göra rent den. Planering och nedfärd Medelhavsresan Som tur var lyckades denna stora reparation och vi kunde äntligen gå in i slussen som vi hade besökt en dag i väntan på reparationen. Kielkanalen gick sedan lugnt fram utan några bekymmer. Men när vi skulle lämna den gick en av våra viktigaste saker sönder, kylskåpet. Vi hade tur och fick tag på en reparatör som gjorde ett jättebra arbete på kort tid och kunde sedan fortsätta ut på Nordsjön. Från Brunsbüttel, som ligger vid Kielkanalens slut, åkte vi till Helgoland som ligger nästan mitt ute i Nordsjön. Det är en liten ö med branta sluttningar ned mot havet och som blivit en turistort med väldigt mycket tax-free affärer. Vi tyckte det var ett ganska trist ställe, så vi gav oss iväg nästa morgon. Nu skulle vi segla till de frisiska öarna. Här vågade vi på oss ett bad men vattnet var väldigt kallt. Efter besöket på de frisiska öarna skulle vi inta Holland genom dess kanaler. Tappat propellern? Vi hade väldigt fint väder i Holland och här var det mesta billigt, men en dag hände det något konstigt. Helt plötsligt hade vi ingen balans i båten och den gick inte framåt. Pappa trodde att vi tappat propellern, så han vågade inte köra med motorn eftersom han hade lärt sig det. Som tur var hade vi en utombordare som vi hade tänkt ha till en gummibåt i Medelhavet. Vi fick ta en annan väg än vad vi hade planerat och var nu på väg mot Harlingen där man kan lyfta upp båtar. De upptäckte att det hade varit en vajer som hade fastnat i propellern, men det fanns inga skador på den så vi kunde fortsätta som vanligt igen, men vi stannade i Harlingen en dag till och där hade de nog den godaste glass jag någonsin smakat. Belgiskt ösregn Nästa dag så fortsatte vi och började med att slussa in i Ijsselmeer. Sedan kom vi till Amsterdam där vi stannade några dagar och gick bland annat på konstmuseum och tittade på Nattvakten. Sedan tuffade vi på genom Holland och hade fint väder ända tills vi skulle segla över till Belgien, då vi fick väldigt dåligt väder så detta land såg man inte mycket av förutom regn. I Belgien tog vi ner masten för att komma under alla broar framöver. Vi närmade oss Frankrike den 14 juli, landets nationaldag. Vi kom till en liten by vid gränsen till Belgien. Här var vi med om firandet av nationaldagen och såg på fyrverkerierna. Nu var vi alltså i vinets land Frankrike och vädret blev bättre igen. Nu fick vi snabba oss till Paris eftersom jag gärna ville fira min födelsedag där. Vi kom till Paris den 20 juli, dagen före min födelsedag. Vädret var väldigt fint med skinande sol och Odyssé 2/ Odyssé Nr 2 Maj 2013

17 Planering och nedfärd en otrolig värme. Vi stannade i Paris mer än en vecka och besökte olika sevärdheter och hälsade på hos min halvbror Andreas, som bor i Paris. Genom vinlandskap Sedan åkte vi hem till Göteborg efter en händelserik sommar utomlands men kom tillbaka till båten som vi lämnat i Paris nästa år och var nu inriktade mot Medelhavet och dess blå vatten. Vi stannade några dagar i Paris igen och gav oss sedan iväg och tuffade på bland de stora pråmarna på Seine och sedan valde vi floden Yonne som var ganska vacker med mindre slussar än på den stora Seine. Vi var hela tiden inriktade på kanalen som går genom Bourgogne, känt för sina fina viner. Äntligen kommer vi fram till början av Bourgognekanalen som man direkt ser är mycket smalare än alla de andra. Hela kanalen strandas av en allé med gröna och ibland lite tropiskliknande växter. Längs hela kanalen finns också små stigar på åtminstone en sida, ibland på båda. T f slussvakt På Bourgognekanalen fanns inte särskilt mycket båtar, en och annan hyrbåt kanske men inte många som liknade vår segelbåt. Nästan alla slussar var handdrivna och sköttes av en man eller kvinna som ibland kunde ha ända till fem slussar efter varandra. Då cyklade slusskötaren på stigen bredvid kanalen och stod sedan och väntade på en vid nästa sluss. Ibland fick jag hjälpa till att öppna slussarna och det var inte det lättaste. En ny sak här var att det hörde till att ge slusskötarna dricks och en del var väldigt sura innan de fått dricks. I Bourgognekanalen var det flera hundra slussar en och väldigt lång tunnel där det inte fanns ett enda ljus, men fladdermöss här och där. Raka vägen Efter en vacker och skön vistelse på Canal de Bourgogne, som den heter på franska, kom vi ut på Saône som var ganska stor med stora slussar som det ibland bara var vi i, eftersom de stora fartygen och pråmarna inte gick på den floden så mycket längre. Efter några dagar på Saône kom vi fram till Lyon, där Saône och Rhône flyter samman och blir den enorma Rhône som leder raka vägen ner till Medelhavet. Eftersom denna flod har meandrat på en del ställen så har man byggt kanaler bredvid floden ibland. Rhônes slussar är enorma och i dessa ibland dubbla slussar var vi ibland helt ensamma när det kunde ha fått plats två oceanbåtar eller mer. Nu fick vi lite bråttom igen, för jag hade ju vissa krav på var jag ville fira mina födelsedagar, denna gång var det i Medelhavet. På bron i visan Vi närmade oss allt mer, men först gjorde vi stopp på några dagar i Avignon under den ganska kända teaterfestivalen så på kvällarna var det ganska livligt. I Avignon besökte vi även den världsberömda Pont d Avignon som det finns en sång om. Sedan fortsattte vi på Rhône och kunde allt mer känna den friska medelhavsluften. Och så en dag kom vi in i Rhônedeltat och kunde riktigt känna närheten till havet. Dagen därpå möttes vi av en delfin som simmade kring båten. När vi såg havet breda ut sig så förstod vi att vi äntligen var i Medelhavet. Kul att läsa min berättelse efter såpass lång tid igen. Mycket av det som beskrivs kommer jag inte ihåg så man blir påmind. Det jag uppskattar nu är att jag sett hela Europas inland längs kanalerna. Medelhavsresan har jag fortsatt under flera semesterbesök och vi hyrde båt i Kroatien förra året. Mattias Carlén Göteborg, 13 år MVH Mattias Carlén (nu 30) 31 Odyssé 2/97 Odyssé Nr 2 Maj

18 TEXT och bild: MIKAEL STRÖM Köpa båt i Italien 2010 hade pensionärslivet kommit inom synhåll. Det var dags att börja leta efter ny båt. Den förra hade för tio år sedan förlorat en segsliten strid med jobb och annat om familjens tid. Ja, hon gick inte att motstå. Redan på 80-talet hade vi fastnat för båtarna från italienska Grand Soleil. Det blev huvudspåret. Vi såg på båtar från Varberg, via Tyskland, Holland och Turkiet. Slutligen fastnade vi för en Grand Soleil 50 i Italien, något större och nyare än vi hade tänkt oss. Men, ack så läcker! Snabbköp Vi hade tänkt oss båtköpet så här: hitta båten, pruta, kolla skicket, kolla ägare och eventuella inteckningar, skriva avtal, betala, byta flagga och segla iväg. Det borde väl gå på en vecka. Pyttsan! Vi såg båten första gången i april 2011, provseglade i början maj och skrev kontrakt i mitten av månaden. Nästa steg var att säljaren skulle leverera en nulla osta, inget hinder, ett intyg att inga skulder belastade båten. Enligt mäklaren borde det inte ta så lång tid, kanske ett par veckor. Vi tyckte att det var lång tid för att kolla i ett inteckningsregister, men det visade sig vara mer komplicerat än så. I Italien är det inte bara fråga om inteckningar, utan registermyndigheten som är regional, i vårt fall den i Jesolo, skriver till hamnar, marinor, fackförbund och andra som kan tänkas ha fordringar på båten eller ägaren. Först när man har fått svar från alla kan man lämna intyget. Vid förfrågan fick vi flera gånger beskedet att det kommer snart, kanske på måndag. Så småningom lärde vi oss att da lunedi, ordagrant på måndag, är ett uttryck som betyder någon gång i framtiden. Det visade sig ta två månader. Andra vi talat med har förvånat sagt: Oj, gick det så fort? Tack SXK! När köpet väl var klart ville vi snabbt ha ett registreringsbevis, så vi skickade in handlingar till Sjöfartsregistret. Efter många telefonsamtal stod det klart att vi kanske inte skulle få beviset i tid. Vi beställde då ett gult registreringsbevis från Kryssarklubben vilket blev expedierat samma dag. Från Sjöfartsregistret fick vi ett tillfälligt nationalitetsbevis för tre månader, kostnad kronor. För att få båten registrerad krävs: Kvitterad köpehandling i original. Intyg om avregistrering i Italien. Fartygsbevis (mätbrev). Enligt uppgift kostar registreringen kronor och mätbrevet minst lika mycket. Sedan tillkommer kostnaden för mätningen. Kontrollmätning för att säkerställa identiteten kommer man inte ifrån, men i skrivande stund verkar det dock som om typintyg och intyg om överensstämmelse accepteras som underlag för ett förenklat fartygsbevis. I bästa fall kommer alltså registreringen att kosta ca kronor. Under två somrar i Medelhavet har vi inte någon gång behövt visa nationalitetsbeviset; SXK:s registreringsbevis har accepterats överallt. ] 16 Odyssé Nr 2 Maj 2013

19 och segla hem den Spridda dagboksanteckningar från S/Y Shamal På väg till Elba passerade vi den strandade Costa Concordia. TEXT och bild: EVA TILDEBORN-STRÖM och MIKAEL STRÖM Djupgåendet uteslöt kanalvägen hem. Seglatsen maj-augusti 2012 gick via Kroatien, Rom, Elba, Korsika, Sardinien, Balearerna, Gibraltar, Biscaya och Engelska kanalen, sjömil. Men först skulle Shamal till sitt vintervarv. Den 6 augusti 2011 vägrade Aprilia i Kroatien att släppa taget om oss. På väg ut ur hamnen, där det enligt sjökort och lots skulle vara tre meter, sögs vi fast med ett slurp. I hysterisk hetta och näst intill obefintlig vind fick vi vänta in högre vattenstånd. Efter sju timmar anlände vi till Piran, 20 sjömil bort, i Slovenien, där vi skulle klarera ut från EU. Dingepunka När vi skulle lämna Poreč vid tolvsnåret den 10 startade inte motorn. Efter många om och men fick vi jollen i sjön. Den hade inte hållit luften från föregående dag. In till stan i alla fall med pumpen ombord. Blir det inte långtråkigt ombord undrade en gång en kollega. Vad gör ni i båten hela dagarna? Vad andra gör vet vi inte, men vi ringde en verkstadskille. Mikael fick göra tre turer fram och tillbaka till stan i Sunken, som jollen snabbt döptes till, för att hämta och lämna folk och batterier. Pump medfördes! Slutligen fick vi låna ett batteri mot deposition och blev uppmanade att inte stänga av motorn förrän i nästa hamn, Vrsar, där verkstaden låg. Verkstadskillen hade beställt plats åt oss, och just när Mikael grep VHF:en för att fråga vart vi skulle ta vägen, gled det upp en båt bredvid oss som lotsade oss in. Det var precis som de där Follow me -bilarna på flygplatserna. Inne på bryggan stod nästa kille och höll upp linan och tog emot tamparna. Vi kände oss nästan kungliga. Hamnavgiften var i samma klass. Skogsbrand Den 26 augusti gick vi in för att handla i Primošten och beslöt att ligga kvar över natten. På morgonen började det blåsa, först rätt beskedligt men väderrapporten sade att det skulle öka. När vi funderade på hur vi skulle göra började det lukta brandrök. Jag for ner för att sniffa runt, men det var inte från oss lukten kom. En enorm rökpelare steg upp bakom skogen, det blev mer och mer rök och snart även lågor. Skogsbrand! Det var frånlandsvind och sotflagor började yra över båten. Vi stängde alla luckor. Upp med ankaret och iväg. Det gick knappt att andas längre. Två flygplan började vattenbomba skogen. Vi försökte hålla oss undan när de gick ner mellan flyende båtar för att hämta vatten. Och så finns det de som undrar vad vi gör på båten hela dagarna! Stenhårda sängar Över Triestebukten till Monfalcone hade vi rätt hård vind, mellan åtta och 13 sekundmeter. Vi hade tagit in ett rev i storen; hade vi bara haft lite mindre försegel hade allt varit perfekt! Inre förstag med kuttersegel står på önskelistan. Odyssé Nr 2 Maj

20 sitt öde. Den skulle nog nå stranden med det snaraste. När vi förtöjt i Otranto gick en dykare ner och kollade. Allt var som det skulle, sa han, men propellern lät konstig hela vägen hem. Propelleraxeln hade blivit skev och propellerbladen tilltufsade. I Santa Maria di Leuca var det nästa dag nästan vindstilla, hett så in i glödheta, ingen el på kajen, ingen täckning på telefonen, ingen Wifi och ingen öppen affär, men annars allt OK. Vi måste handla. Inte ens en skeppsskorpa fanns kvar. Piran, ett utmärkt ställe i Slovenien för in- och utklarering. Myndigheterna har kontor på kajen. På eftermiddagen tog vi taxi och hämtade bilen i Aprilia. Nästa dag städade vi som galningar för att bli någorlunda klara, innan båten skulle upp. Trots att vi höll på in på sena kvällen blev vi tvungna att fortsätta en dag till. Efter en hotellnatt i Monfalcone på stenhårda sängar inte i några sängar här inte vacklade vi ner till en glödhet hamnplan och en glödhet båt och fortsatte. Vid tretiden kom vi äntligen iväg. Norr om Monfalcone, där båten är upplagd, reser sig Alperna bara ett par mil bort. Temperaturen föll från 35 grader till 10,5 på dessa få mil. Segla natt? Fy farao! Kvart över elva den 10 maj året därpå satte vi kurs på Brindisi. Vädret var fantastiskt, lagom vind som enligt rapporten kunde öka under dagen för att avta under kvällen, slör och strålande sol. Prognosen stämde till en början, men vinden ökade. Så småningom längtade vi efter lite mindre vind för att kunna äta och gå på toa. Kvällen var kolsvart med fantastisk stjärnhimmel men vinden ökade fortfarande. Vi hade kalkylerat med fem-sex knop och att komma fram i dagsljus. Loggen pendlade stadigt mellan åtta och nio. Redan klockan fyra var vi utanför Brindisi. Inte tillstymmelse till gryning. Kolsvart. Mängder av ljus från oljeraffinaderier och kemiska fabriker gjorde det helt omöjligt att se vad som var vad. Att hitta hamninloppet med alla ljus i bakgrunden hade varit svårt utan navigatorn. Den gröna fyren på pirnocken var släckt! Den röda drunknade totalt i bakgrunden. Det hade inte varit kul att damma in i den kolsvarta piren, 1,5 sjömil lång och åtta meter hög! Trots storleken syntes inte piren förrän på ett par båtlängders avstånd. Segla natt? Fy farao! Det kunde ha slutat i katastrof. Storsjöodjur Vi hade fin segling mot vårt nästa mål Santa Maria di Leuca. Utanför Otranto, då jag stod vid rodret, förlorade vi nästan styrförmågan. Mikael tittade akterut och upptäckte att vi hade fått svans. En slang, med tio centimeters diameter, hängde ut under aktern. Vi fick ner seglen, startade motorn för att få upp båten i vind, men slangen gick omedelbart i propellern. Inloppet till Otranto är omgivet av höga klippor. Innanför de södra klipporna på vår babordssida låg hamnen och rakt fram låg en sandstrand. Trots det ofrivilliga drivankaret gjorde vi bra fart. Inne på fyra meters djup fick vi nödbromsa med ankaret. Lyckligtvis högg det direkt. Puh! Då kom en lång slang ut från under båten i en enda härva. Den måste ha varit meter lång, såg lite jackad ut där propellern hade gått i den. Eftersom det blåste rakt mot stranden, lämnade vi slangen åt Crotone en soptipp Crotone är första hamn under fotsulan på stöveln. Där blev vi inblåsta. Det skulle bli etter värre ända fram till helgen, så det gäller att gilla läget. Stan har emellertid en viss bedagad charm. Utefter kajerna säljs det fisk i otaliga bodar och vi hittade en fantastisk grönsaksmarknad en bit upp i stan. I centrum finns en hel del vackra hus. Tyvärr lider de flesta av ett långt gånget förfall. Armeringsjärnen i betongen ligger blottade. Dörrarna hänger snett. Gästhamnen sköts numera med den äran av båtklubben. Det bästa av allt: Tvättmaskiner! Soptunnor finns inte; skräpet slänger man i en hög på kajen fick vi veta av hamnkaptenen. Inte underligt att det flyter en massa skräp och plast i havet! Stan ser ut som en soptipp. Vi hade ännu inte hunnit till Neapel. Där skulle det vara ännu värre. Från noll till kuling Den 30 juni gick vi från Aguilas på spanska östkusten. För oss i tidig otta, utanför hamnen klockan åtta. Puerto de Almerimar låg drygt 80 sjömil bort. Mycket disigt och spegelblankt hav till klockan tolv då det kom en vindpust så vi kunde hissa. En stund senare ändrade havet karaktär framför oss. Efter en skarp kant i vattnet gick det gäss. Sen drog det igång! Vinden ökade från tre sekundmeter till åtta på bara ett par minuter. Sol från klarblå himmel. Inget tydde på blåsväder, men vinden var snart uppe i 16. Stick i stäv. Kryss. Då och då kom vi in i ett glödhett värmestråk; att likna värmen vid att gå förbi en öppen varmluftsugn är inte nog. När vi skulle reva vägrade motorn starta. Värmestråken slog emot oss och mitt i allt sa Mikael: Vi har ju i alla fall tur med vädret. En hamn 15 sjömil närmare än Almerimar och med vinden in blev ny destination. Vi ringde hamnkontoret och fick veta att vi inte kunde räkna med hjälp med att ta oss in; det skulle vi få fixa själva. Damen Mikael tala- 18 Odyssé Nr 2 Maj 2013

21 de med frågade om det var läge för sjöräddningen. Det var det ju inte; vi satt ju inte precis i sjön. Då gick motorn igång! Vid Cabo de Gata, sydöstra hörnet på Spanien, började vinden avta något. Vi släppte ut reven och kämpade oss runt udden. Det drog emot och kanske var det ström också, för vi fick göra fler slag än vi hade räknat med. Klockan började bli mycket. Nervositeten ökade. Det gjorde även vinden. Åter hade vi på tok för mycket segel uppe, men slapp i alla fall att kryssa och kunde sträcka fram till målet. När vi hade 20 sjömil till vårt mål gjorde vi ett försök att starta motorn. Den gick igång. För att inte stå utan när vi skulle in lät vi den gå på tomgång. I kolmörker förtöjde vi vid väntbryggan i Puerto de Aguadulce nära Almeria. Där låg vi kvar dagen efter då det blåste ännu värre. På eftermiddagen kom en jättestor livräddningsbåt in med en segelbåt förtöjd vid sidan. De hade fått motorproblem. Genuan hade dessutom blåst sönder och hängde i trasor. Det kunde varit vi! Ja, vad gör ni i båten hela dagarna? Portugisiska nordan Eva flög hem och ersattes av vännerna Magnus och Andy, som skulle segla med från Vilamoura till Lymington. Den 14 juli passerade vi Cabo Sao Vicente och mötte den portugisiska nordan. Kvällskryss i 15 sekundmeter. Sjön kom mer från nordväst så styrbordsbogarna blev ganska obekväma. Vi startade motorn för att ladda batterierna, men den stannade genast. Vatten i bränslefiltren. Försöken att tömma filtren i sjögången gick inget vidare. Vi stängde av allt utom lanternor och instrument för att spara el. Nästa dag bjöd på samma väder. Dessutom är strömmen sydgående längs kusten, så det gick långsamt. Genuarullen började gå trögt och fastnade slutligen helt, lyckligtvis inrullad. När vi närmade oss Cascais utanför Lissabon var det redan mörkt. Vi vågade inte gå in i marinan för bara segel, så vi ankrade på redden i 15 sekundmeter men någorlunda sjölä. Nästa morgon var det bleke, och vi fick beställa bogsering in till marinan. Ja, vad gör ni i båten hela dagarna? Ny besättning igen Väntan på reservdelar till genuarullen blev nästan två veckor. Englandsbesättningen åkte hem. Efter telefonlarm kom Bjarne, Ulf och Max från båtklubben till undsättning några timmar efter reservdelarna. I fortsatt nordliga vindar och motström kom vi efter mellanlandning i Viana do Castelo och Sanxexo till La Coruña där vi provianterade och installerade en ny VHF-radio. Nu var det dags för Biscaya, som visade upp ett vänligt ansikte. Vid Cabo Finisterre brukar den västliga luftströmmen från det azoriska högtrycket dela sig i en nordlig vind längs Spanien och Portugal och en mer sydvästlig över Biscaya. Vi fick fin undanvindssegling. Efter två dygn rundade vi Île d Oessant, passerade Alderney på natten och kom till Cherbourg strax efter lunch efter 505 sjömil på 69 timmar. ] LÄRDOMARNA Reva i tid! Det är lättare att slå ut ett rev än tvärtom! Det blåser rejält! Vädret är oförutsägbart. Eftersom vår genua inte var avsedd att revas, skaffade vi inför hemfärden ett mindre segel på ett inre förstag. Fantastiskt! Se till att motorn är i topptrim! Vi hade återkommande problem med motorn, dålig kontakt till startmotorn, trasig startmotor, vatten i bränslet med mera. Vi tömde ut en deciliter per dag från bränslefiltret. Det visade sig så småningom bero på att vi i hård vind och grov sjö fått in sjövatten genom luftningen till tankarna, alltså inte på dåligt bränsle som vi först trodde. Problemet uppdagades när teet smakade salt. Luftningarna till färskvattentankarna sitter intill bränsletankarnas. Efter lång kryss i femton sekundmeter gick det att tömma ut ca 20 liter vatten från botten av tanken. Vi har nu nya stänkskyddade genomföringar och kranar att stänga på luftningen. Ha gott om tid! Vi stressade alldeles för mycket andra säsongen. Goda vänner skulle hälsas på i Rom och på Sardinien. Barn, besättning och goda vänner skulle hämtas och lämnas på flygplatser och så vidare. Undvik deadlines som skall passas. Ta med en mycket välfylld plånbok! I Kroatien finns det fullt av bra ankringsplatser, men i de bästa ankringsvikarna har man lagt ut bojar och tar betalt. Vi lade oss på eget ankare på ett ställe, men fick betala ändå. Ankring utefter Italiens och Spaniens öppna kuster kräver vind från rätt håll och ingen sjö. Hamnavgifterna är förfärliga. Det värsta vi var med om var i Ciutadela på Menorca där vi betalade 143. Då var det ändå inte högsäsong! Men vackert var det! Skogsbrand i Primošten, augusti EVA och MIKAEL STRÖM, båda 65+, ursprungligen göteborgare, numera Skanörsbor, har seglat tillsamman sedan 1970 i allt från BB11 till RJ 140. Hemseglingen av Shamal, en Grand Soleil 50, har varit den längsta seglingen hittills. (Se ingressbild) Odyssé Nr 2 Maj

22 En landkrabba går ombord Jag hade aldrig drömt om att segla i Medelhavet. Jag vet att många gör det planerar, läser böcker, går på kurser och förbereder sig på alla sätt. Men inte jag. TEXT: INGEGERD ALVBRING bild: Lars Olming Ändå befann jag mig plötsligt ombord på en segelbåt i Turkiet för att med den segla hem till Sverige. Jag som brukade bli sjösjuk på färjan till Helsingör. Hur skulle detta gå? Min erfarenhet av segling var något begränsad. I min ungdom hade jag sällskap med Janne som bodde på Ellös på sommaren och hade en Drake utan motor. Om det fanns vind blev det en tur till Gullholmen med dans på Resö eller disko i Fiskebäckskil eller Lysekil. Det längsta vi kom var till Smögen på midsommar. Där var det ett fasligt liv när vi låg i smyghålet, sju-åtta båtar utanpå varandra, och folk klättrade fram och tillbaka hela natten. Jag lärde mig durk och däck, styrbord och babord. Vi hade oftast kompisen Ingemar med som gast så jag behövde inte kunna så mycket mer. Chefschaufför Ibland liftade jag till båten från Göteborg. En gång stannade en Volvo P1800. Wow! Föraren såg trevlig ut så jag hoppade in. Han hade just åkt fast för fortkörning och visade mig polisrapporten. Gunnar Engellau hette han. Oj, sa jag, är det Volvochefen? Han bekräftade detta och när vi kom till Marstrand tyckte han det var onödigt att jag skulle ta färjan, hans chaufför kom ju och hämtade honom. Så jag anlände till Marstrand i privat motorbåt med uniformerad chaufför. Jag var 22 år och kände mig just då ganska kaxig. Mina vänner i Draken missade tyvärr när jag vinkade farväl till Gunnar Engellau. Sommartroende Ett trevligt seglarminne är från en vacker sommarlördag 1967 när vi i god vind seglade till Lysekil medan vi för fulla halsar sjöng med Mats Olin på radions Svensktoppen: Jag tror, jag tror på sommaren När vi lagt till blev det språngmarsch för att hinna innan systembolaget stängde. Jag har också tävlingsseglat i Orust Runt. Eftersom vi kom från Ellös hade vi lång väg till starten utanför Uddevalla. Sedan blev det åska och ösregn och vi gick på grund vid Svanesund. Gipset på vår gasts brutna arm blev allt mera uppblött och när vi frusna och trötta i mörkret närmade oss Ellös vid fyratiden på morgonen gav vi upp och åkte hem. Sedan tog det slut med Drakseglaren och mitt korta seglarliv var över. Nu var det alltså dags igen, 40 år senare. Något för mig? En kylig aprildag 2008 blev jag presenterad för Lars som hade seglat i hela sitt liv, varit sjöscout, haft flera segelbåtar och köpt båt innan han köpte möbler när han gifte sig. Vi var båda skilda och mina vänner som presenterade honom tyckte att han kanske kunde vara något för mig. Problemet var bara att han seglade med sin båt i Medelhavet mest hela tiden. Till slut fick jag träffa honom. Jag hade föreställt mig en playboy med en jättebåt i Monaco med däcket fullt av unga tjejer. I stället mötte jag en man med varma bruna ögon, ett mjukt leende och en Vagabond 31 utan tjejer. Yes! Nu var det ju bara det här problemet med segling, förstås. Hans Medelhavssegling resten av året var planerad sedan länge och efter några da- 20 Odyssé Nr 2 Maj 2013

23 gar gav han sig iväg. Vi träffades i stället på sommaren och beslöt att jag skulle komma med och segla ett par veckor i mitten av oktober. På prov, tror jag han tänkte. Lysande, tänkte jag Jag landade i Turkiet en ljummen höstkväll. Jag var verkligen livrädd. När jag letade efter Vagabond i den stora Marmaris Yacht Marina kunde jag lika gärna varit på månen. Miljön var totalt främmande. På stela ben tog jag mig ombord. När vi kastade loss nästa morgon lyckades jag lossa repen utan missöden och vi var på väg för en tur till några grekiska öar. Havet låg spegelblankt. Det här går ju lysande, tänkte jag. Vad var jag rädd för? Oftast lyckades jag till och med styra så att båten gick åt rätt håll. Dag två kom dyningen. Jag satt på styrbänken i aktern med blicken hårt fästad vid horisonten, i en timma, i två timmar, men till slut måste jag ge upp. Jag ville inte bli sjösjuk. Tänk om han skickade hem mig med en gång? På rygg i sittbrunnen gick det bättre. Efter fem timmar fick jag äntligen fast mark under fötterna. Fullständigt obildbar? Snart var det dags för utbildning till seglare. Från Vagabonds bibliotek plockade han fram boken De 60 mest användbara knoparna. Milda makter, fanns det så många? Jag fick en liten repstump att öva på. Dubbelt halvslag. Råbandsknop. Pålstek. Skotstek. Bara namnen var ju svåra att lära sig. Efter många övningar kunde jag göra ett dubbelt halvslag, så jag höll mig till det. I- bland gjorde jag till och med ett tredubbelt. Väjningsplikt var nästa kurs. Trots att jag betraktar mig som normalbegåvad hade jag väldigt svårt att bestämma vilka som gick för styrbords halsar eller vad som hände om bägge gick för samma halsar. Styrbord och babord hade jag ju hört, men halsar? Lika bra att fråga Lars varje gång så det blev rätt. Fast han tyckte nog att jag var fullständigt obildbar. Levande fender Sedan måste vi ju lägga till varje dag. Jag skulle gå fram med ett rep i handen och försöka hoppa i land innan båten gick emot. Ibland gick det bra, ibland föll jag handlöst på kajen, som tur var utan skador. Varken på båten eller på mig. Bäst var att lägga till från sidan, då misslyckades jag nästan aldrig. Utom en gång när jag blev hängande i mantåget som en levande fender. Vi kom tillbaka till Marmaris för att ta upp Vagabond för vintern. Jag tvättade och putsade duktigt på utsidan medan jag balanserade på smala plankor mellan ett par bockar. Att skura sittbrunnen gick också bra. Ja, allt gick faktiskt riktigt bra, i alla fall för att vara första gången. En sommar till! Nästa vår var det dags igen. Jag hade tydligen inte gjort bort mig helt för jag var välkommen tillbaka. Det hade varit riktigt kul att segla och framför allt skulle jag nu få besöka flera antika platser i Grekland. Det hade jag däremot drömt om. Att komma sjövägen hade jag inte precis tänkt mig, men man fick ta det som erbjöds. Jag började känna mig som en riktig seglare, behövde snart inte fundera åt vilket håll rorkulten skulle föras om båten skulle gå till höger. När vi skulle lägga till i marinor eller små mysiga hamnar stod jag visserligen lätt vettskrämd i fören med tampen i handen, men nästan alltid uppenbarade sig en eller två hjälpsamma män som tog emot repet. Ibland kastade jag det i sjön och fick försöka några gånger innan männen fick tag i det, men de log alltid vänligt och förstående mot mig. Ingen ruffhäxa, precis Vi hade säkerhetsgenomgång och jag fick lära mig om EPIRB och kastlina och hur livflotten skulle utlösas. Jag frågade Lars om inte båten kunde välta när den ibland lutade väldigt mycket och jag spjärnade emot allt vad jag orkade. Han lugnade mig med att det inte fanns någon risk för det. Om det blåste mycket tog vi på flytvästar och spände fast oss med linor. Jag kände mig alltmer bekväm med seglingen och blev faktiskt inte sjösjuk en enda gång på hela vägen hem till Sverige. Ibland kände jag att något var på gång men intog genast ryggläge. Min rädsla för sjön släppte efter hand. Som tur var svarade Lars för matlagningen ombord. Att gå ner i pentryt under gång var inte min grej. Att sitta och styra i ur och skur var ett bättre alternativ. Eller ännu hellre att sitta och styra i en rosaskimrande soluppgång över det glittrande blå havet på väg till Delfi eller Mykene. På ny kurs? Av landkrabban blev en glad amatörseglare som fick uppleva många härliga månader i Medelhavet. Först nu förstår jag alla som längtar efter att få segla där. Över öppna hav och genom smala kanaler har vi seglat hem Vagabond och till med skrivit en bok om våra upplevelser. Nu får det bli Västkusten ett tag framöver. Jag tänker i alla fall inte sluta segla. Kanske jag skulle ta den där kursen för förarbevis i alla fall? ] INGEGERD ALVBRING har seglat med Lars Olming i Turkiet och Grekland , därefter längs Italiens västkust, och under 2011 gått hem med deras Vagabond 31 genom floder och kanaler i Frankrike och Tyskland. Båten ligger för närvarande i Munkedal. I sin nyutkomna bok Turkiet tur och retur med S/Y Vagabond berättar de om hela den sex år långa resan Odyssé Nr 2 Maj

24 DIMMA Det är inte lätt att segla i dimma men seglar man ofta och mycket tvingas man göra det ibland. Man bara hamnar i dimma. Det förändrar världen och det kan vara riktigt farligt beroende på var man är. En gång rundade vi Reykjanaes på Island i tätaste dimma. Vi gick på kompass, på logg och seglad distans så det kändes ganska nervöst när vi på resan hem igen mot Skandinavien hade att gira mot babord och vara säkra på att gå fria från kusten och på att få fritt vatten. Det är inget problem! sa min vän och seglarpartner. Vi hör ju bruset från atlantervågornas möte med land. Vi har naeset väl om babord. Sätt nu kursen! Och jag vid rodret gjorde min gir, betraktade kompassen och siktade in oss på en ostsydostlig kurs. Vi får bara akta oss för Surtsey längre fram, skrattade jag. Självklart! svarade min vän. När vi är där har dimman säkert lätttat för länge sen. Och vågbrusekot från islandskusten avklingade allteftersom. Vi hade gjort rätt och efter elva dygn var vi hemma i Bohuslän igen. Allt detta minns jag och reflekterar över långt senare här hemma, när dimman hänger draperi utanför våra fönster. Det är tur att vi inte är till sjöss idag, säger jag till min hustru. Nej! Inte tur. Vem är väl så dum att segla mitt i en vinter när man kan hålla sig inomhus och njuta av värmen från en spiselhäll! Det är ju vi som bestämmer! 22 Odyssé Nr 2 Maj 2013 INGMAR HÅRD började segla på den motorlösa tiden då det verkligen var segling som gällde. I Allegro 27:an Rissa har han och hustrun ANNIKA seglat närmare sjömil och bland annat övervintrat på Elba. Ingmar för anteckningar. Hans loggböcker levererar texter direkt från sittbrunnen.

25 Flaskpost från Sydafrika TWO OCEANS har fått sitt namn från de två hav som sammanfaller vid Afrikas södra kust, kalla Atlanten och varma Indiska Oceanen. Klimatet längs kusten är tempererat med kyliga vindar från havet och en lägre nattemperatur vilket medför att druvorna mognar långsamt och ger en större smak. Two Oceans Cabernet Sauvignon Merlot 2012 LYSANDE Mikael Mölstad i Svenska Dagbladet, 11/ Ett mörkfruktigt vin från Kapprovinsen med mjuk bärighet, lakritstoner och god syra. Bra till grillad kyckling och buffé. 65 kr, varunr Finns på box 199 kr. Two Oceans Chenin Blanc Sauvignon Blanc 2012 Chenin Blanc är Sydafrikas vita druva. Fruktig doft med inslag av gröna äpplen och tropiska frukter. Smaken är torr, fruktig och frisk. Bra till lättare maträtter med fisk/skaldjur, gärna grillade. God till kyckling och ljust kött. 65 kr, varunr Two Oceans Shiraz Rosé 2012 REKOMMENDERAS Bengt-Göran Kronstam i Dagens Nyheter, 13/ Smaken är frisk och mycket fruktig av röda skogsbär. Fräsch eftersmak. Välsmakande som aperitif, god till tillagade skaldjur/fisk, kyckling och fräscha sallader. 65 kr, varunr Alkoholkonsumtion under graviditeten kan skada barnet. Odyssé Nr 2 Maj

26 Signalstället Se upp för stenen i Levkas och Bavaria Versicherung! Levkas kanal. Många aktörer på marknaden vill vara med då vi tecknar vår försäkring. Men vad sker då vi behöver använda den!?! Jag seglade för fyra år sedan med vänner i deras båt i Turkiet. Trots ganska gott väder råkade vi ut för mastbrott. En vantskruv på vantet till övre spridare hade gått av. Masten bröts. Vi tog oss till Marmaris och kontaktade försäkringsbolaget omgående. Båten, en 47-fotare var försäkrad i Bavaria AG Yachtversicherung. Av villkoren framgick att även gammalt ersattes med nytt. Bolaget använde ingen surveyor utan efter diverse diskussioner fick vi klartecken att börja rigga av och ta in offert på ny mast och rigg. Då detta hände under pågående säsong såg vi fram mot att snart kunna använda båten igen. Trodde vi, men Tungt före Nu blev det tungt. Den trasiga vantskruven skulle för påseende i Tyskland. Vi fick se till att den kom till deras kontor uppe i München. Det är inte alltid så enkelt med postgången från och till Turkiet. För att påskynda processen och vara säkra på att den kom fram reste vi själva upp med den. Båtens ägaren var tysk. Det var väldigt tydligt att orsaken var ett materialbrott i gängan på skruven. Vi blev väl mottagna och förväntade oss snabb hantering. Men tiden gick, flera veckor. Inget hände trots påstötningar. Eftersom det fanns en svensk agent för Bavaria, Micboat, vilken nu flyttat till Danmark tog jag kontakt med denne och förklarade problemen. Han engagerade sig trots att han inte sålt försäkringen. Äntligen klartecken Till slut, drygt fyra månader ytterligare försenat fick vi klartecken och pengar på ett konto så att vi kunde beställa ny mast. Alla sådana inköp där nere måste förskottsbetalas, vilket naturligtvis Bavaria väl kände till. Drygt ett halvår efter olycksdagen levererades masten och vi kunde göra henne segelklar igen. Inte särskilt väl skött anser jag. Speciellt inte då man på deras hemsida kan läsa: snabb hantering om olyckan är framme. Mannen på Micboat sade mej att han förvånades över den långsamma hanteringen av olyckan. Han hade arbetat länge med samma bolag och hade goda erfarenheter. På grund av detta tecknade jag nu via honom en försäkring i Bavaria för min egen båt i Medelhavet. EN VARNING! Förra säsongen bestämde vi oss för att byta hemmahamnen från Egeiska till Joniska havet. Vi hade en skön segling genom Korint och fortsatte upp mot Preveza, som nu är vår nya hemort där nere. Då vi passerat Levkas kanal och är på väg ut i norra delen smäller vi på grund och går kraftigt läck. Här en varning till alla som går denna led: I Levkas kanals nordöstra utlopp finns i den markerade rännan, mitt emellan sanddynen på norra sidan och de röda bojarna söder om leden, 20 meter före sanddynens slut två stora stenar eller berg på mindre än två meters djup. Vi, som gått i nordostlig riktning, gick alltså på precis innan vi skulle gira babord och styra norrut igen. Veckosnitt: 1,4 båtar I samband med olyckan blev vi informerade om att ett 40 tal båtar hade smällt på samma grund bara under förra säsongen, fram till vår grundstötning 17 juli. Somliga säger att 24 Odyssé Nr 2 Maj 2013

27 delar av borgen skjutit upp i samband med den senaste jordbävningen. Det verkar inte som om kanalledningen intresserar sig för att rensa i kanalen. Inga markeringar finns. Så var försiktig! Säkrast är att gå kloss intill sanddynen på norra sidan. Där är åtminstone tre meter vatten alldeles intill sanden. Men tillbaka till försäkringen. Jag kontaktade samma dag Micboat som omgående mailade över skadeformulär etc. Inte heller denna gång kom någon besiktningsman. Jag blev i stället ombedd att hitta ett lokalt företag för offert angående reparation. Detta tyckte jag lät bra och så skedde, men efter kontakt med företaget blev jag osäker på dess förmåga. Jag har själv stor erfarenhet i branschen och sa mej vilja utföra jobbet själv om möjligt. Ingen ställde sig negativ till detta. Så långt allt väl men nu börjar svårigheterna. Augusti passerar utan att något händer, trots många påstötningar medan jag väntar på plats. September passerar också utan någon aktivitet förutom att jag mejlar och ringer flera gånger. Första dagarna i oktober ger jag upp och reser hem. Efter några dagar hemma, sju veckor efter olyckan, får jag ett mejl som säger att en grekisk surveyor varit vid båten men inte kommit ombord, eftersom båten självklart varit låst. Jag ber om mannens namn och telefonnummer för att kunna kontakta honom. Får namn men inget nummer. Finner honom via internet i en lista över grekiska surveyors och mailar honom. Ingen respons. Bröt sig in Jag reser i alla fall ner igen för att återigen ta tag i problemen på plats. Strax efter ankomsten ringer Micboat och säger att denne surveyor den 8 oktober klippt låset och varit i båten. Inte särskilt snyggt men ändå Några dagar senare kommer besked att allt är klart. Jag kan börja reparera. Men hur betala? undrar jag? Inga pengar har kommit in och vi behöver materiel för att börja. Först den 24 oktober kommer så ett förslag till uppgörelse, vilket efter undertecknande ger mej uppdraget att åtgärda skadan. Dock en klausul att bolaget skall ha fyra veckor på sig att föra över pengarna. Om inte pengarna anlänt efter dessa veckor är jag inte längre bunden till uppgörelsen. Tror ju inte det kan dröja så länge, accepterar förslaget men påpekar att regnsäsongen är i antågande och då blir allt mycket svårare och dyrare. Mejlar tillbaka samma dag. Skaffar också en man till hjälp för att kunna bli färdig före regnperioden. Tror att nu går det rätt väg. Skyller ifrån sig Men ack vad jag bedrar mej. De fyra veckorna passerar, inga pengar kommer. Då jag stöter på skyller de på att deras samarbetspartner Allianz sitter på pengarna och det är anledningen till all väntan. Jag börjar tröttna. Förklarar att jag tecknat avtal med Bavaria Versicherung och inte har något att göra med deras partners. Hävdar också att jag förväntar mej ersättning för alla merkostnader för deras söl. Vi förbereder vad som går att göra utan materiel. En del smärre inköp samt avlöning till min hjälpare får jag ta ur egen kassa. Sex veckor efter vår uppgörelse är det december. Nu tillåter inte väderleken plastarbete längre. Vi ger upp och reser hem. Strax efter hemkomst ringer Micboat och ber mej kontrollera kontot. Den 4 december, sju veckor efter vår uppgörelse och 20 veckor efter grundstötningen har pengar för reparationen anlänt. I och för sej glädjande, men nu får vi resa ner till våren och starta från noll. En åttondel De extra kostnader jag fått på grund av alla förseningar sammanställer jag och sänder till bolaget. Får till svar att de skall se över detta och snarast återkomma. Får så ett samtal där de förklarar att jag på grund av deras pågående bokslut måste vänta över nyårshelgen. En vecka efter nyår skyller de på engagemang i Düsseldorfmässan, men vecka fem skall jag få besked. Veckan passerar dock utan besked. Har nu för länge sedan slutat att förvånas, men så kommer ett mejl: Som plåster på såren kan de sända över 500 euro, vilket jag tackar nej till. Har betalat ut åtta gånger detta belopp i extrakostnader på grund av fördröjningar och förväntar mej detta i retur. Försäkringsbolaget anser sej ha uppfyllt sina åtaganden; som båtägare har jag en annan åsikt. Ojämlika villkor Om någon inte skulle betala in premien senast på timmen, förfallodagen, gäller ingen försäkring. Helt korrekt, anser vi nog alla. Men att fördröja en skadehantering, som i detta fall, utan orsak menar de att kunden skall acceptera. Under min yrkesverksamma tid var jag själv i båtbranschen och i över 30 år aktiv inom sjöräddning. Kom helt naturligt i kontakt med väldigt många försäkringsärenden i olika bolag, men aldrig någonsin i närheten av vad som upplevts under dessa två skadetillfällen. Personligen är jag en erfarenhet rikare, kanske lite klokare Envar får dra sina slutsatser, men det finns kanske anledning till eftertanke om du skall se över eller teckna ny försäkring. Kurt Eriksson Odyssé Nr 2 Maj Skadan.

28 Signalstället Masttransport med problem Inför färd på floder och kanaler mellan Östersjön och Medelhavet måste segelbåtens mast tas ned. Skall den skall tas med på båten eller transporteras per lastbil? Avgörande för beslutet är ofta mastens längd i förhållande till båtens, bekvämligheten samt synen på kostnaden för transporten. Vår båt Reginan, en Regina af Vindö 43, har en längd på 14 meter inklusive peke. Masten, som är genomgående, har en längd på drygt 19 meter. Kanalfärd med en mast som hänger ut 5 meter bakom aktern var inte tilltalande varför vi våren 2010 inför resan söderut mot Medelhavet valde att anlita en masttransportfirma. Vi hade beslutat oss för att gå in i kanalerna via Travemünde/Lübeck. Genom bekanta blev vi tipsade att masta av hos Böbs Werft i Travemünde. Jag ringde dem och bokade tid för avmastning. De frågade mig hur masten skulle transporteras till Medelhavet och rekommenderade Graf Masttransporte som varvet hade bra kontakt med. Jag kontaktade dem, gav uppgifter om mastlängd, destination och datum för avoch påmastning. Offerten på 55 per meter mast accepterades. Erfaret folk Avmastningen gick bra. Männen som skötte avmastningen hade stor erfarenhet. Vi emballerade masten själva. Jag frågade om bommen skulle packas ihop med masten eller emballeras separat. Svaret var separat varför vi hade två kollin, vilket skrevs på båda kollina. Någon vecka före vår ankomst till Port Napoleon ringde jag till Wolfgang Graf för att få bekräftat att masten hade levererats till Port Napoleon. Så var fallet. Vid ankomsten till Port Napoleon hittades masten men igen bom. Ingen på varven eller transportfirman har sett att följesedeln och paketens adresslappar gav information om bom och mast och två kollin. Efter telefonsamtal med Wolfgang Graf fick jag efter spänd väntan beskedet att bommen låg kvar på Böbs Werft, men att det inte var något problem eftersom han hade en resa till Port Napoleon om en vecka och kunde ta med bommen då. Bommen anlände efter åtta dagar. Upprepning? Knappast! Vi vill segla Reginan under juli månad då våra tre barn med familjer har semester och kan segla med oss. Medelhavet var för oss, som inte har luftkonditionering i båten, plågsamt varmt under juli varför vi bestämde oss för att segla Reginan tillbaka till Sverige redan Färden på floder och kanaler genom Tyskland och Frankrike hade varit mycket trevlig varför vi bestämde oss för att ta kanalvägen igen mot Östersjön men valde andra övernattningsorter och kanaler där det var möjligt. Trots problemet med försenad bom år 2010 valde vi igen Port Napoleon, Graf Masttransporte och Böbs Werft. Missödet med bommen kunde ju knappast upprepas, tänkte vi. Vi kontaktade varven samt Graf Masttransporte och bokade in tider. Allt var OK. På adresslappen framgår tydligt att leveransen omfattar mast och bom! Annan firma tog över Efter avmastning i slutet av maj informerade jag Wolfgang Graf att mast och bom fanns i Port Napoleon färdiga för avhämtning samt att hyra för mastförvaring var betald för en månad. Senaste leveransdatum hos Böbs Werft i Travemünde underströks återigen: 25 juli. I början av juli kontaktade jag Wolfgang Graf för besked om var masten fanns. Den var då fortfarande i Port Napoleon men skulle levereras till Böbs Werft senast den 20 juli. I mitten av juli kontaktade jag Wolfgang Graf och fick ett luddigt svar men jag underströk att masten måste vara i Travemünde senast den 25 juli, vilket utlovades. Samma dag fick jag ett mail från Graf med innebörd att transporten hade överlåtits till en annan transportör för att säkerställa att masten skulle vara på plats den 25 juli. Jag fick inte reda på transportörens namn. Inte en susning I Hannover Yachthafen träffar vi på den svenska segelbåten Betty Boop med Christina och Christer Hallgren. De är också på 26 Odyssé Nr 2 Maj 2013

29 väg mot Östersjön. De har en ambitiös färdplan och känner oro över masttransporten. De har också anlitat Graf Masttransporte. Torsdag den 26 juli anländer vi till varvet. Ingen mast finns där. Wolfgang Graf säger att han har ingen aning om var masten är och när den kommer att levereras. Jag ber honom att kontakta den nye transportören och ta redan på detta. Några timmar senare får jag besked att masten skall anlända tisdag den 31 juli. När jag påpekar att det är en kraftig försening mot utlovat skyller han på att jag har en alltför lång mast samt att jag måste förstå att det är svårt att sköta transporterna när det råder körförbud i Frankrike för lastbilar över veckosluten under juli och augusti! Flera lögner Christer och Christina Hallgren söker upp oss på Böbs Werft. De har fått reda på genom sitt varv att den nya transportören heter Uwe Schriever Yachttransporte och även fått besked om leverans torsdagen den 2 augusti. Vid den tidpunkt då masterna skulle ha levererats, den 25 juli, ligger masterna fortfarande kvar i Port Napoleon! De berättar om sina kontakter med Wolfgang Graf och påpekar att han har ljugit för dem många gånger. Det går upp för mig att han har ljugit för mig och undvikit att ge korrekt information. Odiskutabelt Masterna anländer på torsdagen, först till Hallgren som gått med båten till det varv som Schriever Yachttransporte skulle köra till först. Christina Hallgren ringer sedan till mig och meddelar att de inte sett någon bom på bilen. Så är fallet. Bommen ligger kvar i Port Napoleon! Jag visar lastbilschauffören vad som står på fraktsedel och adresslapp, att det är fråga om två kollin. Chauffören skyller på Port Napoleon. Trots att endast masten levereras kräver han full betalning. Jag vägrar att betala fullt och får per mobiltelefon tala med ägaren Uwe Schriever som då meddelar att om jag inte betalar fullt skall masten lastas på igen och allt levereras när bommen har hämtats. Då måste jag betala fullt för att få bom och mast. Avdrag för förseningskostnader kan inte diskuteras! Förhandlingen slutar sedan med att jag betalar hälften direkt och hälften vid leverans av bommen i Stralsund nästföljande onsdag. Gratisplatser Böbs Werft som inom sin fastighet har anslag med reklam för Graf Masttransporte ville först inte känna något ansvar för Grafs tillkortakommanden men accepterade sedan att inte ta någon hamnavgift för de extra sex dagar vi var i hamnen på grund av förseningen. Vad skall man dra för slutsats av det som hände? Detta tror jag: 1. Vid begäran om offert skall man begära att få transportvillkoren bifogade. 2. Sampacka om möjligt mast och bom till ett kolli. 3. Begär att masten skall finnas vid destinationen ett par veckor före beräknad ankomst. 4. Undvik oetiska transportföretag som använder lögnen i sin kommunikation. 5. Om man väger mellan att ta masten på båten eller via transportör skall man veta att den egna båten är en pålitlig transportör. Anders Färnqvist Reginan i Stralsund under väntan på leverans av bom. Odyssé Nr 2 Maj

30 Sjörätt Klarare besked om momskrav i Kroatien Kort sammanfattning I förra numret kunde jag klargöra följande om momsplikt för båtar vid Kroatiens anslutning till EU. 1. Anvisningen om momsbeläggning och erbjudandet av kroatisk nationalitet för att undgå full moms gällde båtar som inte var inmomsade i EU, främst sådana som levererats från varv direkt till Kroatien eller som exporterats från EU och seglat in under bekvämlighetsflagg. 2. Det har bekräftats att EU-regeln om momsfrihet för båtar som är över åtta år gamla kommer att gälla vid Kroatiens inträde den 1 juli. 3. Påståendet att mer än tre års oavbrutet uppehåll i Kroatien skulle medföra momsplikt vid inträdet stämmer inte med EU-rätten men tycks ha sikte på båtens hemlandsregler. För en tysk eller österrikare, vars egna regler bara medger tre års bortovaro från EU, skulle momsfriheten ha upphört efter tre år i Kroatien. Även om detta skulle vara riktigt, tillämpar Sverige en tioårsgräns, och en båt som legat i Kroatien så länge är då momsfri enligt den ovannämnda åttaårsgränsen. Momsintyg En del medlemmar har fått påstötning om att de måste visa intyg på att moms är betalad för att undgå momsning vid inträdet. Det stämmer inte med EU-regler och ser ut som en missuppfattning av vederböande marina. Följande gäller enligt EUs sjätte momsdirektiv. Momspliktiga enligt direktivets artikel 9 är handlare, för vår del båthandlare, och dessutom den som exporterat en ny, omomsad båt till ett annat EU-land än byggnadslandet. Därutöver ådrar sig den som importerar en båt från tredjeland (t.ex. Norge) skyldighet att betala importmoms. Att en ägare som själv köpt båten i momsfritt köp skulle svara för tidigare obetald moms finns ingenstans angivet i direktivet. Att sådant praktiseras i England förefaller legalt tveksamt. Just för anslutningssituationen kan dessutom åberopas en uttrycklig regel i artikel 410 i direktivets övergångsbestämmelser. Något omspecificerad för vår situation kan den återges så här: Importen av en vara som intagits under temporär tull- och momsfrihet ska anses upphöra vid landets anslutning till EU om varan är ett transportmedel (bil eller båt) som förvärvades enligt gällande momsregler i förvärvslandet utan att åtnjuta momsbefrielse eller momsåterbäring. Gällande momsregler i Sverige innebär momsbetalning om båten var ny och momsfrihet om den köptes privat och begagnad. Kvittokravet Det är i och för sig rimligt att myndigheterna i Kroatien begär någon form av bevis om att en båt i landet är förvärvad enligt dessa regler och att de kräver kvitto inkluderande moms om den har köpts ny. Om ägaren har köpt båten begagnad kan däremot inte rimligen krävas annat än kvitto som visar att han köpte den begagnad och möjligen en hänvisning till gällande regel i svenska mervärdesskattelagen (1994:200). Den följer EU-direktivet, och hänvisning kunde exempelvis ske till första kapitlet, paragraferna ett och två varav framgår att moms ska betalas vid skattepliktig varuomsättning inom landet som görs i yrkesmässig verksamhet. Eftersom meddelande tydligen har gått ut på sina håll om en allmän plikt att ta fram momsintyg, har jag meddelat de kroatiska myndigheterna om gällande regler för svenska båtar. Hugo Tiberg Klubbnytt Nya ombud i Turkiet Vi har fått två nya ombud i Turkiet. Det nya ombudet i Göcek heter Onur Ugan och är chef för D-Marin i Göcek. Faruk Günlü är chef för D-Marin Turgutreis väst om Bodrum. Båda marinorna ligger i den högre prisklassen, men medlemmar i Medelhavseglarna får 5 % på den normala marinaavgiften och man har ett antal specialerbjudanden. Mera på Du kan nå Onur via mail: [email protected] eller mobil och Faruk via mail: [email protected] eller mobil Faruk Günlü Onur Ugan 28 Odyssé Nr 2 Maj 2013

31 Skeppsbiblioteket Kroatien i sommar? Hydrographic Institute of the Republic of Croatia har nyligen publicerat en pilot om den kroatiska arkipelagen: Sea area Split. Boken innehåller översikt med flygbilder över hamnar och marinor, text om kultur och historisk utblick över områdena samt generell information gällande Kroatien. Medelhavet en sommar Att förverkliga en dröm i början och i mitten av livet Motorbåtstips Du som planerar att "göra" Medelhavet per motorbåt i sommar missa inte Håkan Thorells bok Medelhavet en sommar, Ges ut nu i dagarna! Gazpacho ungefär Det fantastiska utbudet på grönsaksmarknaden i medelhavsländerna frestar ofta till alltför stora inköp. Vad gör man med de överblivna grönsakerna innan de vissnar i värmen? Ett förslag, som dessutom passar bra varma dagar när man längtar efter lätt mat, är en Gazpacho, en ursprungligen spansk, kall, grönsakssoppa. Ingredienserna kan varieras med vad som för ögonblicket finns i grönsakslådan, men basen är alltid tomater, lök och gurka. För tillredningen är det en fördel om man har en stavmixer med grönsakshackare, men man kan även hacka grönsakerna riktigt fint för hand och sedan passera dem. Ingredienserna skärs i bitar och körs i grönsakshacken i omgångar. Rör ner olja och vinäger, smaka av. Ställ in i kylskåp och ät med krutonger tillverkade av gårdagens bröd tärnat och stekt i pannan med lite olivolja. Njut till lunch med ett glas öl eller kallt vitt vin. Basen: Recept för 4 personer, 4 stora mogna tomater alla mått synnerligen ungefärliga 1 gul lök 1/2 gurka 1/2 dl god olivolja några matskedar balsamvinäger efter smak salt och peppar Tillägg efter tillgång: 2 röda paprikor en liten knippa persilja en liten squash gärna också stjälkselleri, grön eller gul paprika eller annat grönt. Odyssé Nr 2 Maj

32 Klubbnytt Besöksrekord på vårträffen Längtar du till vintern? Det gjorde i alla fall inte närmare hundra (nytt rekord) medelhavsseglare på Region västs vårträff den 23 mars. Träffens moderator Göran Lindqvist hälsade välkomna och nämnde att under båtmässan i Göteborg rekryterades ett 50- tal nya medlemmar till föreningen. Inte illa Medelhavet är nu i ropet. Vid en fråga om hur många som var på träff för första gången räcktes ett 20-tal händer upp. Motströms Första temat var Gunilla och Toyvos resa med sin båt Kvast-Hilda uppför Donau från Svarta Havet till Holland. En fascinerande berättelse om kampen mot strömmen, det ständigt pipande ekolodet om att det var för grunt, bristen på tilläggsplatser och mygg när solen gick ner. Men samtidigt en berättelse om ett Europa bortom allfarvägarna där människor lever ett annat liv, åtminstone i det forna öst jämfört med väst, med den mäktiga floden som granne. Resan tog närmare 70 dygn från Svarta Havet till Holland. Vid ankomsten till målet konstaterades att paret skaffat sig en gedigen erfarenhet om slussning. Matnyttigt Ämne nummer två var Vinterhamnar/marinor i Medelhavet. Det fick som spin-off effekt en genomgång av hemsidan Göran Lindquist guidade skickligt och entusiastiskt deltagarna genom webbplatsens olika funktioner och uppmanade medlemmarna att vara aktiva med besök, kommentera artiklar/inlägg samt att dela med sig av sina egna erfarenheter. När dagens ämnen var avklarade och övergick i blodsockerfall serverades en lyxläcker räkmacka tillsammans med mineralvatten/ lättöl. Därefter serverades kaffe och bakverk med energigivande effekt. Nästa träff Väl mött igen på höstmötet i Göteborg i november då en del nya och kreativa ämnen kommer att finnas på dagordningen. Håll utkik efter det exakta datumet samt innehållet på Michael Schweizer Närmare 100 personer hade samlats till den lyckade Vårträffen. Toyvo Starck och Gunilla Olsson berättade med stor inlevelse om sin spännande resa på Donau från Svarta Havet till Holland. Humla engagerade på Sjöhistoriska Lördagen den 23 mars hade 50-talet personer hittat till Sjöhistoriska Museet. De fick lyssna på Gunilla och Stig Humla som pratade om radiokommunikation och väderrapportering i Medelhavet samt vinterhamnar i Turkiet. Paret Humla seglade till Medelhavet 2001 och ligger med sin Maxi 84 Solhumla i Finike i Turkiet. De engagerade och intresserade deltagarna ställde många frågor. Ämnena var av stort intresse varför vi överväger att upprepa detta vid senare tillfälle. Stanley Johnson 30 Odyssé Nr 2 Maj 2013

33 Unga gav mening åt webbmöte Full fokus under grupparbetet. En solig och klar lördagsmorgon kör vi ut mot Långedrag och Sjöräddningens lokaler. När vi kommer fram är Nina och Anders redan på plats. Ett bord står längs långsidan av rummet fyllt med små färgade papperslappar och det sitter stora plastark upphängda på väggarna. Jag och Joakim kommer först av ungdomarna. Att vi är just unga är nog det enda som vi är riktigt säkra på när vi kliver in konferensrummet med en fantastisk utsikt över det blåglittrande havet. Vad vi exakt skall göra eller vad målet med denna dag är vet vi inte riktigt. Det vi av Nina fått reda på är att hjälp och åsikter från yngre, mer vana användare av internet behövs om hur hemsidan kan förbättras framöver. Några minuter och klunkar kaffe senare är vi fem ungdomar i rummet i olika åldrar, med olika förhållanden till segling och som aldrig har träffat varandra tidigare. Vi hälsar artigt på varandra. Stämningen är lite avvaktande. Jag tror vi alla hade samma frågor snurrandes i huvudet: Vad ska vi göra? Vad kommer jag att kunna tillföra? Tänk om jag inte kan bidra med något vettigt? Meningsfulla lappar När vi ska bryta för lunchrast har de tomma plastarken på väggarna fyllts av små fär- gade papperslappar med våra idéer och tankar kring: Hur upplever vi Medelhavsseglarna idag? Vilka egenskaper har en förening som är attraktiv för unga? Vilken sorts person skulle kunna lockas till detta? Med andra ord ett rum fyllt av alla våra tankar om ämnen som Anders skickligt lett oss in på. Vi fem som bara ett par timmar tidigare inte hade sett varandra tidigare hade på bara några få timmar haft massa intressanta diskussioner som lett fram till ett antal konkreta idéer. Aktiv spänning Sent på eftermiddagen då jag lämnade Långedrag var jag faktiskt riktigt utpumpad det hade varit en verkligt aktiv men även spännande dag. Det skall bli spännande att vara delaktig i det fortsatta arbetet! Josefine Keelan PS: Det vore verkligen kul om vi blir fler som deltar i grupparbetet framöver! Känner du dig manad? Skicka ett mejl till mig, min e-postadress är: josefine.keelan@gmail. com (eller kontakta Nina på: ordforande@ medelhav.se) Positiva vindar! Antalet medlemmar i Medelhavsseglarna fortsätter att öka. Glädjande nog är det även fler och fler föreningar som ber oss hålla föredrag om båtliv och segling i Medelhavet. Under vintern har Göran Lindqvist och Nina Brodd från styrelsen varit i norska Dröbak och hållit föredrag om vår förening. Salen var fullsatt till sista plats! (Och på medlemsträffen i januari i Göteborg deltog medlemmar som kört från Oslo för att vara med). I Säffle samlades medlemmar från SXK- Vänern, Säffle Segelklubb och Säffle Motorbåtssällskap för att lyssna på Ninas föredrag om Kroatien och vid medlemsträff hos SXK Väster Mälarkrets berättade Stanley Johnson om kanalfärder till och segling i Medelhavet. Våra föredrag på Båtmässorna har också gett kontakter med flera andra båtklubbar. Under mars månad har kansliet registrerat in 68 nya medlemmar i Medelhavsseglarna. Ni är alla verkligen Varmt Välkomna! Vi hoppas att ni kommer att ha riktigt stor glädje av ert medlemskap och självklart hoppas vi få se er på våra träffar samt på webben! Odyssé Nr 2 Maj

34 TILL SALU - Din Tid är Nu! Sun Odyssey 35 / SEK Fin familjebåt med bra prestanda, mycket populär modell. Värmare, Plotter C70, Varmvattenberedare, Jolle. 2 hytter Sun Fast 35 / SEK Snabb familjebåt m stora, praktiska utrymmen. Storsegel & fock Hamel Sails Performance Cruising Sandwich. 3 hytter Hallberg Rassy 36 / SEK Segelbåt i bra skick och mycket elektronik har bytts. Här finns bogpropeller, Värmare, Radar, Plotter etc. 2 hytter Tailwind 36 / SEK Väldisponerad båt med goda seglingsegenskaper och vackra linjer. 2 öppna akterkojar, 1 förpik + 2 stickkojer Sun Odyssey 42DS / SEK Fantastisk akterhytt, stor rymlig salong med fint ljusinsläpp. Radar, Generator, Bogpropeller, jolle etc. 2 hytter Sun Odyssey 42 / SEK North sail rullstor och eldriven Genua fr -07. Alla skot är dragna till sittbrunnen för enklare segling. 3 hytter Hans Christian 43 / SEK Välbyggd segelbåt m inredning av massiv teak. Värmare, Bogpropeller. Riggen har kompletterats m rullgenua. 4 hytter Swan 57 / SEK Ritad av Sparkman & Stephens, ny motor -11, nytt teakdäck -11, epoxibehandlad och nylackad hytter 32 ELLER EN HELT NY BÅT? VI KAN LEVERERA DIN DRÖMBÅT FRÅN - SOM DU VILL HA DEN - TEX FRITT MARSEILLE... HELSINGBORG Odyssé Nr 2 Maj [email protected]

35 Sjöboden Segla Långedrag 401 i sommar? Vi ska sälja vår fina segelbåt, en Långedrag 401 byggd Mått 12.20x3.85, djup 1.95, depl 14 ton. Stor, genua och kutter på totalt 105 kvm sydda Dieselmotor från Yanmar på 75 Hk från Viking livflotte 4 pers, Raymarine navigationsinstrument och autopilot, bredbandsanslutning Ice.net, varmvattenberedare, vattenburen värme m.m. Säljes Båtskrov, typ Långedrag 401, mycket bra svetsad, flyttbar, finns i Stockholmstrakten. Pris: :- Tel Mer information och bilder på Kontakta: [email protected] Pris 1.1 milj kr Ha koll på din båt i Medelhavet Äntligen ett prisvärt och robust GPS-larm för alla båttyper, som är enkelt att installera och sänker din försäkringspremie. YachtSafe Båtlarm är ett svensktillverkat larm med trådlösa sensorer, siren och fjärrkontroll. Alla larm skickas till din mobiltelefon, där du också kan följa båten direkt på en karta. Möjlighet finns att ha två mobiltelefoner kopplade till enheten. Erbjudande på komplett larmsystem för dig som är medlem i Medelhavsseglarna P GPS-larm och inbrottslarm P Marin kapsling (IP68) P Enkelt att installera P Rekommenderas av försäkringsbolagen P Ger premierabatt på försäkringen P Följ båten på karta direkt i din mobil P Strömsnålt och lång batteritid P Larmet aktiveras med fjärrkontroll P Trådlösa sensorer P Inbyggd utgång för egen styrning P Övervakar batterispänningen på båtens huvudbatteri P Energisnålt. Klarar en hel vinterförvarning på enbart det inbyggda batteriet. P Lång spårtid. Efter ett larm är spårningstiden hela 2-3 veckor på enbart inbyggda batteriet (batteriet är på 2000 mah och är störst i klassen). Kanonerbjudande Komplett larmpaket för endast 3600:- (Ordinarie pris 5385:-) I detta ingår larmenhet, siren och trådlös IR. För information och beställning, maila till [email protected] och uppge medlemsnummer för rabatten. Larmenheten Fjärrkontroll IR-sensor Siren Tel: Planiavägen 13, NACKA Tel: Fax: E-post: [email protected] Odyssé Nr 2 Maj Finisterra_184x61.indd

36 Nya LEOPARD 48 PERFORMANCE COMFORT STYLE INNOVATION VERSITALITY Aircondition Cabin Cooler 12 volt!! En absolut "grön" produkt i tiden! Vi introducerar nu en extremt låg energi aircondition. Tar inte mer ström än en lite läslampa, 12 volt system. Passar utmärkt i båtar med cabin. Kasta värmeväxlaren ner i sjön, ju djupare, ju kallare får du i båten. Mycket effektiv!! Ca tim drift tid. Snygg samt extremt tystgående, Inga farliga kemikalier, bara vatten. Finns i 2 storlekar: 2-fläktars 3450:- 3-fläktars 3900:- 34 Lite exempel på hur effektiv Cabin Cooler är: Om du har båt, har svårt att sova, noll vind samt mygg, känns det igen? Sänk ner värmeväxlaren till det svalare nivåerna i vattnet, ex: ytvatten 20 gr, 5 meter ner: ca 14 gr, då blåser du ut via elementet i Cabin Cooler som håller 14 gr i cabinen. Har du 25 gr i ytvattnet sänker du ner ca 10 meter, där finner du ca gr, blås ut i cabinen via Cabin Coller. De som seglar i Medelhavet vet att det sällan är under 30 gr i luften även kvällar och nätter, nu kan ni ha det Odyssé Nr 2 Maj 2013 skönt som på ett lyxhotell. tel:

37 Skandinaviens största sidensortiment! Siden - lagom varmt i alla väder! Sidensocka 50:- Optimal temperaturreglering. Kvalité & känsla sedan 1989! Sidenlångkalsong 330:- Satinlinne 300:- Sidenbadlakan Barnunderställ Sidenmorgon- Sidenundertröja 330:- Sidenkofta 600:- 150:- / 90:- 200:- / del rock 480:- Se sidenselma.se för aktuella erbjudanden! Reseset (3 delar) 800:- För dig som vill resa lätt & sova riktigt bekvämt! 500g. Pådragsunderlakan, örngott & påslakan. Sidenreselakan 400:- Minimera packningen. Överlägsen kvalité. Rymliga mått 112x g. Infällt örngott. 4 färger. Postorder Stockholm - Malmskillnadsg. 42, 200 m fr NK. Butik Uppsala - Vaksalag. 22, 5 min fr stationen. Odyssé Nr 2 Maj

38 Torgersson TRANSPORT AB När kräfterna tagit slut och När seglen krafterna inte är uppe, tagit slut och seglen WinchRite inte är är lösningen. uppe är WinchRite Batteridriven lösningen. winschhandtag Batteridrivet som utför arbetet winchhandtag för dig. som utför arbetet åt dig. Båttransporter till och från Medelhavet Box 86, SE HENÅN Telefon: +46 (0) M A R I N T E C Sweden HB [email protected] Sortiment och priser på: Information: [email protected] Telefon: Kompasser-NMEA NavTex Kartplotters iais till iphone/ipad VHF Wi-Fi Acess system Instrument AIS/Transponder 36 Odyssé Nr 2 Maj 2013

39 P A N T A E N I U S SPECIALIST PÅ BÅTFÖRSÄKRINGAR Pantaenius för dig i Medelhavet. GER Med 3 egna medelhavskontor och ett oslagbart kontaktnät, är vi alltid snabbt på plats om oturen är framme. Mer än båtägare i Medelhavet har valt Pantaenius och vi är säkra på att vi kan hitta en försäkringslösning även för dig! 50% av självrisken för medlemmar i Svenska Kryssarklubben. Tyskland Storbritannien Monaco Danmark Österrike Spanien Sverige USA Föreningsgatan Malmö Tel [email protected]

40 POSTTIDNING B Svenska Kryssarklubben Svenska Medelhavsseglarna Kryssarklubben Medelhavsseglarna Box Nacka Strand ISSN NAVIGARE-YACHTING.COM KROATIEN GREKLAND TURKIET THAILAND SVERIGE VÄRLDEN 20% RABATT på båthyran för medlemmar i Medelhavsseglarna NAVIGARE YACHTING EXPERIENCE TOGETHER VÅRT ERBJUDANDE Hyr segelbåt Köp segelbåt i vårt charterprogram Boka grupp & konferens för företaget Vinterförvara & reparera din båt hos oss i medelhavet Oavsett om du är en erfaren livsnjutare eller nyfiken semesterfirare kan du luta dig tillbaka och lita på vår erfarenhet, som marknadsledare i Skandinavien och ett av de största segelcharterbolagen i Europa. Sedan starten 1995 har vår flotta växt till över 120 segelbåtar i medelhavet och Thailand. Vill ni upptäcka andra destinationer så har vi kvalitetssäkrade partners med båtar i hela världen.vår framgång beror till stor del på att vi lyckats leverera service, kvalitet och värde för pengarna såväl till våra båtköpare som till charterkunderna. Välkommen till vår hemsida och läs mer om att investera i egen båt, hyra båt eller ta med företaget på segelbåt. Kontakta oss idag: