Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås. 1. Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås antas.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (2) Diarienr TN 2016/ Teknik- och fastighetsförvaltningen Lars David Wiberg Epost: lars.david.wiberg@vasteras.se Kopia till Tekniska nämnden Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås Förslag till beslut 1. Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås antas. Ärendebeskrivning Under vissa delar av året söker sig stora flockar av kajor till Västerås centrala delar. För att förbättra situationen har Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås tagits fram. Handlinsplanen tar fram förslag på hur hanteringen ska ske i framtiden. Beslutsmotivering Handlingsplanen beskriver möjliga åtgärder för att hantera problemen med kajor. Där bekrivs hur genomförandet sker, hur stor arbetsinsatsen är och vilken effekt den enskilda åtgärden gett. Utifrån en utvärdering med detta som kunskapsunderlag har en föreslagen strategi tagits fram. Stategin behandlar tre separata övergripande åtgärder: Punktmarkerade åtgärder Göra staden mindre attraktiv för fåglarna Genomtänkt kommunikation och budskap Som förslag kopplas sedan sex direkta åtgärder till den övergripande strategin. Dessa sex är: Skyddsjakt Belysning av träd Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter Minimera mat-tillgången Öka toleransen för kajor i staden Bra kommunikation och information Remiss har skickats till nedanstående instanser vars synpunkter redovisas i bilaga 2 inklusive hur synpunkterna hanteras i handlingsplanen. Kursiverade instanser har lämnat yttrande. Rödmarkerade stycken i handlingsplanen, bilaga 1, är de förändringar som gjorts utifrån mottagna remissyttranden.

2 VÄSTERÅS STAD Datum Diarienr TN 2016/ Sida 2 (2) Interna remissinstanser Transport- och myndighetsenheten Gatu- och trafikenheten Mark och exploatering Teknik och projekt Ledning och stödfunktioner Fastighetsnämnden Externa remissinstanser Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen VAFAB Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Barn- och ungdomsförvaltningen Polisen Mälardalens brand- och räddningsförbund Landstinget Kollektivtrafikmyndigheten AB Västerås lokaltrafik Västerås handledande samarbetsråd Länsstyrelsen Mälarenergi Förskolenämnden SFE Grundskolenämnden Individ- och familjenämnden Kommunstyrelsen Konsult-Service styrelse Nämnden för personer med funktionsnedsättning Skultuna kommundelsnämnd Stadsarkivet myndighetsbrevlåda Styrelsen för Västerås stad Vård och omsorg Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Äldrenämnden Hans Näslund Direktör Lars Wiberg Enhetschef

3 Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås Remisshandling Rev

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Sida Handlingsplanens bakgrund och syfte 1.2 Mål 1.3 Arbetsmetod 2. Generellt om kajor Sida Presentation 2.2 Kajans år 2.3 Problemen 2.4 Orsakerna till problemen 2.5 Möjliga åtgärder 3. Kajor i Västerås Sida Historik 3.2 Var finns kajorna i Västerås? 3.3 Föreslagen strategi 3.4 Föreslagna åtgärder 3.5 Uppföljning av åtgärder Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås har tagits fram av Park,- och naturenheten, Teknik och fastighetsförvaltningen på uppdrag av Tekniska nämnden, Västerås stad. Frågor? Kontaktservice, tel kontaktservice@vasteras.se Diarienummer Dnr TN 2016/ Referenser Sida 11 2

5 1. Inledning 1.1 Handlingsplanens bakgrund och syfte Under vissa delar av året söker sig stora flockar av kajor till Västerås centala delar och skapar en hel del irritation. Detta är dock inget specifikt problem för just vår stad, det är många andra städer runt om i Sverige som har samma problem. Och samtliga av de drabbade städerna har samma svårighet att hantera och åtgärda problemen, det finns uppenbarligen inget enkelt och smidigt sätt att komma till en varaktig och hållbar lösning. För att förbättra situationen i Västerås har därför denna handlingsplan tagits fram och syftet är: 1. Att identifiera problemen kajorna skapar. 2. Att identifiera orsakerna. 3. Att hitta och föreslå konkreta strategier. 4. Att föreslå åtgärder för att följa strategin. Tabellen över verkningslösa åtgärder är lång. Bara en åtgärd har»långsiktigt god effekt«. Det är åtgärden»information«. Tyvärr består den inte i att informera kajorna om att de borde dra åt helvete, utan i att»arbeta med attitydfrågor«bland medborgarna. Att vänja dem vid eländet, alltså. Tröstlös sammanfattning av Johan Hakelius efter att ha läst föreslagna åtgärder i SKL:s skrift Kajor i staden. 1.2 Mål Målet är att få fram en så pass bra handlingsplan att det går att lösa problemen med kajorna, på riktigt, ur ett långsiktigt perspektiv. 1.3 Arbetsmetod Arbetsmetoden har bestått av inläsning av relevant litteratur samt bearbetning/sammanfattning av denna. På Munkgatan har kajproblematiken fått en egen varningsskylt. 3

6 2. Generellt om kajor 2.1 Presentation Latinskt namn: Corvus monedula - vilket betyder myntätande korp. Typiska kännetecken: 35 cm. Den minsta av våra kråkfåglar. Helt svart, förutom nacke och huvudsidor som är gråa. Ögonen ljust gråvita. Intelligent och läraktig fågel. Finnes: Förekommer allmänt i södra Sverige upp till mellersta Värmland och sydöstra Dalarna. Sedan tämligen allmänt längs med södra Norrlandskusten. Sedan 1980-talet verkar kajan öka i norra Norrland. Kajan är huvudsakligen en stannfågel, med undantag från en del populationer i norra delen av landet, som flyttar söderut under vintern. Äter: Provianterar ofta på åkrar, avskrädeshögar eller rotar runt i papperskorgar. Äter det mesta. Besöker gärna trädgårdar på sensommaren och äter då frukter och bär. Läte: Ett upprepat kja eller kjä. Häckar: I holkar eller ihåliga träd, men även i håligheter den kan finna i byggnader eller i skorstenar. Finns det möjligheter så häckar kajor gärna tillsammans i stora kolonier. sällsynt i södra Skåne och på Öland. Även i Mellansverige var bestånden glesa. Av allt att döma ökade kajan i antal kraftigt under senare delen av 1800-talet. Antalet häckande par i Sverige är uppskattade till mellan par. Kajan har varit ett omtyckt försöksdjur för etologer och den har visat sig vara mycket läraktig och lättdresserad. Den har också visat en för fåglar ovanligt god förmåga till problemlösningar, till exempel vid komplicerade omvägsförsök. Forskaren Konrad Lorentz har undersökt de beteende som reglerar umgänget inom en kajkoloni, och han fann därvid så många intressanta och fasta normer att han ville betrakta kajkolonin som ett av de mest fulländade organiserade djursamhällen bland ryggradsdjuren. 2.2 Kajans år Under vintern är flockarna av kajor som allra störst. Under våren, när häckningsperioden inleds skingras flockarna något och lämpliga bo och häckningsplatser uppsöks. Kajorna häckar i kolonier och äggen läggs i april/maj, ungarna blir flygfärdiga fyra till fem veckor efter kläckningen. Dock finns flockarna även under häckningsperioden och består mestadels av yngre icke häckande fåglar, kajan blir könsmogen först vid två års ålder. Efter häckningen fylls sedan flockarna på med vuxna individer som häckat samt deras ungar och flockarna växer successivt för att återigen vara som störst under vintern. Om kajan: Kajan har lång historia som svensk häckfågel. Nämns i skrift redan på första halvan av 1400-talet. Från mitten av 1800-talet finns det uppgifter om att kajan förekom 4 Kaja - Corvus monedula Foto: Ulf Palm

7 2.3 Problemen Problemen kajorna ställer till med är nedsmutning vilket huvudsakligen består av fågelträck som hamnar under träden där fåglarna övernattar. Bajset hamnar på allt som finns under träden; marken, bilar, cyklar, parksoffor med mera. Dock ska påpekas att även om bajset uppfattas som ohygieniskt, utgör det inte någon risk för människors hälsa. Kajorna letar också föda genom att rota i papperskorgar med utspridning av sopor som följd. De stora flockarna av kajor som flyger och som sitter i träd för mycket oväsen. De stora flockarna kan ge människor en olustkänsla och man kan känna att det är skrämmande och obehagligt. Hitchcocks tema för filmen Fåglarna kanske inte är helt taget ur luften Orsakerna till problemen Anledningen till att tätorten lockar stora flockar av fåglar är förmodligen en kombinationen av flera olika faktorer. Tillsammans gör de staden attraktiv för kajorna. Tillgång till mat Staden erbjuder kajorna ett stort utbud av tillgänglig mat. Exempelvis kommer kajorna åt mat från utställda soppåsar som de river igenom, kvarlämnade matrester vid uteserveringar, skräpkorgar som de kommer åt ovanifrån och allmän nedskräpning på backen. Temperatur Mikroklimatet i staden gör att medeltemperaturen är högre i en större tätort än ute i på landet vilket resulterar i lägre energiförluster för fåglarna. En annan hypotes är att det krävs mindre energi för fåglarna då de samlas i tusental i ett träd. Detta genom form av vindskydd men också genom den fysiska närheten till andra individer. Avsaknad av fiender I staden finns mycket få fiender för kajorna, de undviker att bli tagna av rovdjur. Flockbeteendet gör att många ögon håller utkik och kan varna de andra i flocken om något hotar. Sociala faktorer Möjligen kan också svar finnas i att fåglarna har ett utpräglat socialt beteende, och tycker om att samlas på nätterna i stan för att få sällskap. En annan social hypotes är att kajorna samlas i staden under natten för att utbyta information om var och hur man finner föda. När det är dags att bege sig ut på morgonen kan en fågel som haft svårt att hitta mat helt enkelt hänga med en duktigare matfinnare. Tillgång till häckningsplatser Kajor som häckar i staden har sina bon i skorstenar, kyrktorn, ventilationstrummor med mera. Dock häckar kajorna vanligen utanför staden. Rengöring av Munkgatan tar resurser i anspråk. 5 Kajbajs - oönskat men ofarligt. Munkgatans kajor - lika läskiga som Hitchcocks fåglar?

8 2.5 Möjliga åtgärder 1. Skyddsjakt Genomförande: Skyddsjakt med lättare kulvapen eller med hagelvapen. Kajor får jagas från 1 juli 15 april. Arbetsinsats: Ej särskilt stor eller kostsam. Effekt: Kajflockarna utgörs av flera tusen individer och därför är det inte rimligt att tro att avskjutning får en så pass omfattande inverkan på antalet. Avskjutning har istället den effekten att fåglar skräms bort från en plats, avslutas avskjutningen kommer fåglarna förmodligen tillbaka. Metoden har dokumenterad effekt, dock kortvarigt, det krävs att man fortsätter skjuta. 2. Belysning av träd Genomförande: Genom att med armaturer lysa upp mörka trädkronor. Arbetsinsats: Krävs investering i form av armaturinstallation. Dock, när allt är på plats kan man räkna med låga driftskostnader. Effekt: God punktvis effekt. Erfarenheter från tidigare kommuners prov att belysa träden är att det ger en god punktvis effekt. Dock ger det att fåglarna tar sin tillflykt till andra, närbelägna träd, men har dessa träd en mindre exponerad placering kan en god effekt vara uppnådd. 3. Borttagning av träd Genomförande: Borttagande av träden där fåglarna sitter. Arbetsinsats: En engångsinsats som inte kräver speciellt stora insatser/pengar. Effekt: Borttagning av träd får givetvis stor effekt då fåglarna inte längre har någonstans att sitta, dock tar de tillflykten till närbelägna träd. Ur stadsbyggnadsperspektiv är detta ett dåligt alternativ. Genom borttagning av träd i den centrala staden kan inte invånarna tillgodogöra sig alla de dokumenterade positiva egenskaper träden har. Människor mår bra av grönska, gör stadens luft renare, ger ekotjänster, bra för dagvattenhantering och är bra för den biologiska mångfalden för att nämna några positiva effekter. Dessutom omfattas ett stort antal träd av skydd enligt miljöbalken. Om de står i en allé omfattas de av biotopskyddsbestämmelserna och om det finns mistlar i träden är dessa skyddade genom fridlysningsbestämmelser. Borttagning av träd strider mot ett av stadens styrdokument; Handlingsplan för Västerås stads stadsträd. Där slås fast att det är bra att staden är grönskande. 4. Gallring i träd Genomförande: Det verkar som att kajorna gillar tätare trädkronor framför glesare, varför man kan tänka sig att glesa ut trädkronor kan vara ett bra sätt att bli av med kajorna. Arbetsinsats: Krävs relativt stora och återkommande insatser för att få effekt. Effekt: Dåligt alternativ. Försök gjordes i Linköping 2002, då man glesade ut tätvuxna almar för att se ifall det kunde ge resultat. Det gav effekt, men inte förrän man glesat ut trädens kronorträden så pass mycket att de i praktiken hade förlorat sitt estetiska värde och bara såg konstiga ut. 5. Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter Genomförande: Att täcka för platser där fåglarna häckar och/eller uppehåller sig. Arbetsinsats: Relativt enkelt på stadens egna byggnader och anläggningar. Svårare på privata då fastighetsägarna ska ta ansvar för detta. Effekt: God effekt för att hindra kajorna att häcka i staden Minska nedskräpning Genomförande: Minska nedskräpningen i staden. Arbetsinsats: Stor, handlar om att få igenom en attitydförändring hos invånarna. Effekt: God effekt. Då mat lockar fåglarna att komma in till stan. Kommer inte enskilt lösa problemen men är bra för att minska stadens attraktion. 7. Bulvaner Genomförande: Bulvaner av rovfåglar sätts upp på lämpliga ställen. Arbetsinsats: Liten med låg inköpskostnad. Effekt: Dålig effekt. Försök att sätta upp bulvaner i träden har genomförts i såväl Västerås som andra städer. Detta ger en kortvarig effekt, kajorna lär sig efter ett kort tag att det inte är riktiga rovfåglar då bulvanerna inte gör några angreppsförsök varvid kajorna återtar träden i besittning. 8. Rovfåglar - på riktigt! Genomförande: Inplanering av rovfåglar i staden. Arbetsinsats: Stor och komplicerad. Effekt: Sedan 2011 driver Västmanlands ornitologiska förening tillsammans med Projekt Pilgrimsfalk och Nordens ark ett projekt att etablera en stadspopulation av pilgrimsfalken i Västerås. Då kajorna inte minskat i staden kan man se att just detta projekt inte minskat på kajpopulationen. I och med att det krävs mycket resurser och kunskap med ett osäkert resultat är det ett kostsamt alternativ för Västerås stad att genomföra. 9. Akustisk fågelskrämma Genomförande: Uppsättning av akustisk fågelskrämma. Arbetsinsats: Krävs en fortgående arbetsinsats, skrämman måste flyttas runt.

9 Effekt: Ljudskrämmor har prövats i Västerås och i många andra kommuner. Det finns både dokumenterade dåliga exempel där det inte haft någon verkan alls, och bra exempel där man lyckats få en punktvis effekt. Det kräver en arbetsinsat, skrämman måste flyttas runt för att skapa variation så inte fåglarna vänjer sig med ljudet. En nackdel med metoden är att ljudet skrämman skickar ut är rätt störande, dessutom utstöter en kajflock ett skri när de blir skrämda. 10. Vindskrämma Genomförande: Material hängs upp i träden som med hjälp av vinden åstadkommer rörelser som ska skrämma fåglarna. Arbetsinsats: Stor. Det krävs en hel del arbete för att fästa materialet i träden. Effekt: Vindskrämmor har kortvarig effekt med rätt så stor arbetsinsats. Kajorna vänjer sig snabbt vid vindskrämmorna. 11. Trådar/piggar på populära platser Genomförande: Trådar och piggar monteras på fåglarnas favoritplatser för att omöjliggöra att fåglarna kan sitta där. Arbetsinsats: Stor. Effekt: Punktvis god effekt. Arbetsinsatsen blir dock alldeles för stor för att alternativet ska kunna genomföras. 12. Upphängning av döda kajor Genomförande: Hänga upp avskjutna kajor i träden. Arbetsinsats: Medel. Effekt: Rykten förekommer då och då om denna något makabra metod. En bonde utanför Linköping testade detta för att se om det kunde fungera. Han sköt några kajor och hängde upp dem i trädet på gårdsplanen men kunde inte se någon effekt. 13. Öka toleransen för kajor i staden Genomförande: Genom att ge information och kunskap om kajorna skulle det kunna skapas en större acceptans för dessa. Arbetsinsats: Ej kostsam, men kräver ett engagemang för att nå ut till invånarna med budskapet. Effekt: Oklart. Det är svårt att sia om hur stor effekt denna åtgärd kan få. 14. Bra kommunikation Genomförande: Se till att arbeta medvetet med kommunikationen till invånarna. Arbetsinsats: Ej kostsam, kräver eftertanke och en plan för vad som ska kommuniceras och hur. Effekt: Uppskattningsvis god effekt. Finns det ett problem som inte är löst, är det ändå lättare att ha acceptans för det om man vet att man jobbar på att lösa problemet. 15. Norsk kråkfälla Genomförande: Fällan utgörs av en stor bur som fåglarna lockas in i, genom att man lägger mat där. Fällan är utformad så att det sedan blir svårt för fåglarna att hitta ut igen och fastnar i fällans nät. Kommunjägaren ska därefter kunna plocka fåglarna i näten och avliva dem. Strategin innebär även att kajorna utanför burarna ska avskräckas när de ser sina artfränder fångas in och avlivas och därmed flyttar till andra platser. Arbetsinsats: Stor. Det krävs resurser dels till att flytta burarna, dels till att hantera ev fångst. Effekt: En utvärdering av effekten behöver göras från de projekt som utförts i andra städer. Det gäller även att hitta lämpliga platser i staden att placera dessa på eftersom de kan ge ett något makabert intryck i stadsmiljön. 7 Sammanfattning metoder: Metod Kommentar 1. Skyddsjakt God punktvis effekt, dock kortvarig. 2. Belysning av träd God punktvis effekt. 3. Borttagning av träd God effekt, ändå dålig åtgärd. 4. Gallring i träd Kortvarig effekt. 5. Övertäckning av skorstenar och andra håligheter 6. Minska nedskräpning God effekt. God effekt (mot häckning). 7. Bulvaner Kortvarig effekt. 8. Rovfåglar - på riktigt! Komplicerad åtgärd. 9. Akustisk fågelskrämma Kortvarig effekt. 10. Vindskrämma Kortvarig effekt. 11. Trådar/piggar på populära platser 12. Upphängning av döda kajor 13. Öka toleransen för kajor i staden 14. Bra kommunikation God effekt. God punktvis effekt, dock arbetskrävande. Ingen dokumenterad effekt, tveksamt alternativ. God effekt, ifall det lyckas. 15. Norsk kråkfälla Ingen dokumenterad effekt. Uppföljning av liknande projekt behövs. Resurskrävande åtgärd.

10 3. Kajor i Västerås 3.1 Historik Runt Västerås tätort finns stora jordbruksmarker. Där finns stora arealer som är lämpliga biotoper för kajan att reproducera sig och övervintra i. Från 1960-talet och drygt 30 år framåt fanns en jaktkultur i Västerås som innebar att fåglar och däggdjur som inte var önskvärda decimerades med jakt. Det fanns sanitetsjägare anställda i staden och denna verksamhet sköttes av dåvarande Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. I slutet av 1990-talet upphörde denna verksamhet, och frågorna kring oönskade djur i staden övertogs av Park- och idrottsförvaltningen. I mycket begränsad omfattning förekom jakt en kort tid även i denna regi. Klagomålen från invånarna på stora fågelflockar med ökad nedsmutsning ökade, det är ej klarlagt ifall detta berodde på en minskad acceptans av invånarna i staden eller om fågelantalet ökade efter att sanitetsjakten lades ner. Från början av 2000-talet har kajornas förekomst och då främst deras övernattning i staden orsakat många klagomål. Detta har att göra med att många av de träd som planterades i staden i enlighet med Trädplan 80 nu vuxit sig stora och utgjorde en lämplig övernattningsplats för kajorna. 8 Kajproblematiken får stor uppmärksamhet i media, och Västerås stad tar emot mycket klagomål. Samtliga bilder från VLT, Vestmanlands läns tidning

11 3.2 Var finns kajorna i Västerås? Nedan redovisas de platser där Västerås stad får in flest klagomål idag. Detta kan ändras, kajflockarna är mobila, givetvis finns också kajor på andra platser men där är inte problemen lika publika. Rudbecksparken Rudbecksparken Många stora och fina träd att använda som övernattningsträd gör Rudbecksparken populär. Vasaparken Vasaparkens utbud av träd i olika sort, storlek och form gör att kajorna enkelt kan hitta sina favoritplatser. Munkgatan Melkertorget Vasaparken Munkgatan Favorittillhållet i Västerås är den dåligt upplysta Munkgatans stora och täta avenbokar. 9 Melkertorget De formklippta lindarna längs Kopparbergsvägen är också populära bland kajorna.

12 3.3 Föreslagen strategi Punktmarkerade åtgärder Strategin består i att styra bort kajornas massuppträdenden från de platser i staden där kajuppenbarelsen anses som mest störande. Att få fåglarna att använda andra övernattningsplatser än de som renderar i flest klagomål. Munkgatan har i skrivande läge högst prioritet. När fåglarna lämnat Munkgatan får man se om problem uppstår någon annanstans, analysera och arbeta fram en ny strategi utifrån de nya förutsättningarna. Göra staden mindre attraktiv för fåglarna Detta för att få färre fåglar in till staden som stör allmänheten. Genomtänkt kommunikation och budskap Med en större kunskap och medvetenhet hos västeråsarna kan acceptansen öka och klagomålen minska. 3.4 Föreslagna åtgärder 1. Skyddsjakt Under våren 2017 påbörjades ett försök att minska problemen med kajorna genom skyddsjakt. I skrivandets stund är det för tidigt att se effekterna av skyddsjakten. Försöket med skyddsjakten bör fortsätta åtminstone över vintersäsongen 2017/2018 för att sedan utvärderas våren 2018, förslagsvis under häckningsperioden då jakten är förbjuden. Har effekterna gett tillfredsställande resultatet så bör jakten återupptas under hösten då kajflockarna ökar i storlek, för att sedan löpa på under vintern. 2. Belysning av träd Det är beslutat att belysa varannat träd på Munkgatan under hösten Även detta bör utvärderas, se om fåglarna lämnar den utsatta Munkgatan, och i så fall var de tar vägen istället. Det finns alternativ till detta sätt, en fortsatt diskussion och kunskapsutbyte med exempelvis fastighetsägare och andra kommuner bör göras för att få en belysning som motsvarar behovet och till ett bra pris. 3. Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter Att begränsa fåglarnas möjligheter till häckning inne i staden vore önskvärt. Information till fastighetsägare runt om i staden om detta är pågående, och bör fortsätta kontinuerligt. 4. Minimera mattillgången Nedskräpning i Västerås gör att kajor dras till tätorten. Det har funnits och prövats många åtgärder för att minska nedskräpningen, bland annat anti-nedskräpningskampanjer, fler skräpkorgar med flera, men nedskräpningen är framförallt en attitydfråga hos invånarna. Arbetet med att förändra denna attityd bör fortsätta. Information till stadens uteserveringar att snabbt städa upp efter gästerna så att kajorna inte hinner stjäla mat är ytterligare en åtgärd. En tredje åtgärd är att se till att stadens skräpkorgar är fågelsäkrade så att inte kajorna kan hämta upp slängd mat ur skräpkorgarna. 5. Öka toleransen för kajor i staden Att arbeta med att sprida kunskap och information kring kajorna kan få en ökad förståelse och acceptans bland invånarna för kajans plats i staden och att låta kajan vara ett naturligt inslag i stadsbilden. 6. Bra kommunikation och information Då det genomförs åtgärder enligt ovan, är det viktigt att ha en genomtänkt kommunikation om detta till berörda. Positiva effekter kan vara att det ökar förståelsen för problematiken, visa på att staden arbetar med problemen etc. Åtgärder kan exempelvis vara att ta fram informationsmaterial som förmedlas genom media, sociala medier, utskick m.m. 10 Belysa mörka trädkronor. Täcka över potentiella häckningsplatser. Minimera tillgången till mat. 3.5 Uppföljning av åtgärder De åtgärdsmetoder som tillämpas behöver följas upp och utvärderas efter att de vidtagits. Det ger en bild av vilka metoder som gett bäst resultat och vilka som fortsättningsvis bör tillämpas i Västerås stad.

13 4. Referenser Ölvingson G, Järperud E, Kajor i staden - en kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Rudebeck G, Våra svenska fåglar i färg. Esselte Kartor, Stockholm. Handlingsplan för Västerås stadsträd. Dnr 2015/379-TN St%C3%B6rs%20du%20av%20kajor.pdf norsk-krakfalla-mot-kajplagan / norsk-krakfalla-mot-kajplagan /

14 Remissvar Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås Remiss för handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås sändes ut på remiss till Remiss har skickats till nedanstående instanser och kursiverade instanser har lämnat yttrande. Nedan följer en sammanställning på de remissyttranden som inkommit uppdelat på interna och externa instanser. Svar och eventuell åtgärd på kommentaren/frågan är skriven med röd text. Rödmarkerade stycken i handlingsplanen är de tillägg som gjorts utifrån dessa yttranden. Interna remissinstanser Transport och myndighetsenheten Gatu och trafikenheten Mark och exploatering Teknik och projekt Ledning och stödfunktioner Fastighetsnämnden Externa remissinstanser Miljö och hälsoskyddsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen VAFAB Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Barn och ungdomsförvaltningen Polisen Mälardalens brand och räddningsförbund

15 Landstinget Kollektivtrafikmyndigheten AB Västerås lokaltrafik Västerås handledande samarbetsråd Länsstyrelsen Mälarenergi Förskolenämnden SFE Grundskolenämnden Individ och familjenämnden Kommunstyrelsen Konsult Service styrelse Nämnden för personer med funktionsnedsättning Skultuna kommundelsnämnd Stadsarkivet myndighetsbrevlåda Styrelsen för Västerås stad Vård och omsorg Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Äldrenämnden

16 Interna yttranden från Teknik och fastighetsförvaltningen Gatu trafikenheten Gatu trafikenheten har inga synpunkter på förslaget. Fastighetsnämnden Nämnden har inget att erinra. Särskilt yttrande Magnus Edström (MP) och Carin Lidman (S) inkommer med ett särskilt yttrande: Vi anser att skyddsjakt inte ska ske och behöver vara en föreslagen åtgärd i handlingsplanen eftersom det framgår tydligt att det inte löser problemen med träck och då vi uppfattar det som en alltför drastisk och våldsam metod för såväl berörd djurart som för människor som befinner sig i området när skyddsjakt utförs. Istället borde fokus ligga på belysning i träd, beskärning av träd, informationskampanjer om nedskräpning till allmänheten och till fastighetsägare om täckning av skorstenar. Vi föreslår även namnbyte på handlingsplanen till Handlingsplan för minskade problem med fågelträck i tätorten. Svar: Vi behöver göra en utvärdering av de föreslagna åtgärdsmetoderna efter att de vidtagits för att fastställa vilka som gett bäst resultat. Detta kan komma att resultera i att de metoder som inte innebär skada är de mest framgångsrika och att det i så fall räcker med punktinsatser som tex får fåglarna att flytta samt att delge medborgarna information för att skapa ökad tolerans. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om detta. Kapitel 3 kompletteras med ett stycke om uppföljning av åtgärder. Föreslaget namnbyte är inte aktuellt eftersom syftet med planen är att förbättra samtliga problem som kajorna medför, där träck enbart utgör en del. Externa yttranden De tre nämnderna inom Sociala nämndernas förvaltning, äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ och familjenämnden, kommer inte att besvara remissen. Stadsbyggnadsförvaltningen En fångstmetod som saknas i listan av olika åtgärder/metoder som testats för att bli av med kajor är en sk norsk kråkfälla som lär användas på olika ställen.

17 Under punkt 3.3 Föreslagen strategi/punktmarkerade åtgärder har man skrivit att i skrivande läge är Munkgatan högst prioriterad och när fåglarna lämnat Munkgatan får man se om problemet uppstår någon annanstans och analysera och arbeta fram en ny strategi utifrån de nya förutsättningarna. Utifrån de olika åtgärder som har prövats på andra ställen vet vi att risken är övervägande att åtgärder 1 och 2 endast leder till att flockarna förflyttar sig till andra platser. Det borde vara angenämt att veta så snart som möjligt om kajorna har flyttat till en ny plats och skapar problem där och därför borde det stå även som åtgärd att man ska följa upp om flockarna håller på att etablera sig på nya platser och hur det kan göras. I handlingsplanen står det inget om var i Västerås kajorna häckar. Enligt åtgärd 3 ska man informera fastighetsägare om att kajor använder skorsten och andra håligheter för häckning. Det vore bättre om TFFs park och naturenhet kunde inventera var fåglarna häckar och därefter, om det visar sig att häckning inom tätorten är stor, tillsammans med fastighetsägare utföra övertäckningsinsatser över ett större område som försvårar för kajorna att häcka i koloni. Punkt 4, 5 och 6 kräver att resurser finns för olika informationskampanjer och att medel finns för att se till att stadens skräpkorgar är fågelsäkrade. Många av dessa insatser kräver ekonomiska resurser för jaktlag, inköp av belysning, informationskampanjer, övertäckning av håligheter mm. Det vore bra med en ekonomisk uppföljning av de föreslagna åtgärderna för att se kostnader för olika åtgärder och för att bedöma om de är kostnadseffektiva. Svar: Fångstmetoden norsk kråkfälla läggs till som möjlig åtgärd under punkt 2.5 i handlingsplanen. Detta är en metod som kräver ökade resurser varför det till en början är lämpligt att följa upp och utvärdera effekten av metoden i andra städer, tex Lindesberg. Innan den utvärderingen är gjord tillämpas i första hand andra åtgärder Kapitel 3 kompletteras med ett stycke om uppföljning av åtgärder. En inventering av var fåglarna inom tätorten häckar och att därefter göra övertäckningsinsatser kräver en oöverstiglig arbetsinsats. Det skulle även innebära att staden behöver inventera privata fastigheter. Vi är av åsikten att det ligger närmast till hands att överlåta till den ansvarige fastighetsägaren att se över sin egen fastighet, där privata ägare ser över sina fastigheter och staden sina. Det är även fastighetsägaren själv som besitter störst kunskap om sin egen fastighet och dess system. En inventering av hela tätorten med efterföljande övertäckning skulle troligtvis även innebära att kolonierna flyttar till nya boplatser som inte övertäckts vilket inte råder bot på problemet. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Nämnden har inga synpunkter på förslaget.

18 Förskolenämnden Nämnden har inga synpunkter på förslaget. Grundskolenämnden Nämnden har inga synpunkter på förslaget. Skultuna kommundelsnämnd Kommundelsnämnden kommer inte att lämna något särskilt yttrande. Miljö och hälsoskyddsförvaltningen Ett viktigt mål av planen är att den kommuniceras inom Västerås stad och även till övriga intressenter t ex fastighetsägare. Vi saknar en tidplan för uppföljningar. Föreslagen strategi att minimera mattillgången bör omfatta stadens papperskorgar så att de är fågelsäkrade. Om kajornas möjlighet att få tag i slängda matrester förhindras så förbättras stadens förebyggande arbete med alla möjliga skadedjur, såsom kajor, andra fåglar och råttor. Papperskorgarna bör utformas så att inte fåglar eller andra djur kan dra fram avfallet. Vi behöver också arbeta gemensamt mot nedskräpning inom staden mot både fåglar och råttor. Svar: När handlingsplanen antagits politiskt kommer handlingsplanen kommuniceras ut, både inom staden och externt, exempelvis via press och sociala medier med hänvisningar om att planen kommer finnas/finns tillgänglig på Västerås stads hemsida. Efter att handlingsplanen godkänts politiskt, beslutar politiken om att inleda ett genomförandeskede av handlingsplanen. I det skedet tas tidplan för åtgärdsgenomförande, kostnader, uppföljningsprogram med mera fram. I punkt Minimera mattillgången tar handlingsplanen upp frågan att vi gemensamt bör arbeta för att minska nedskräpning och förändra medborgarnas attityd i fråga om nedskräpning, tex med hjälp av fler skräpkorgar samt anti nedskräpningskampanjer. Handlingsplanen behandlar även åtgärden att se till att stadens skräpkorgar är fågelsäkrade under samma punkt. Polisen Lokalpolisområde Västerås har inga synpunkter att lämna avseende handlingsplanen.

19 Länsstyrelsen Av de metoder kommunen förespråkar själva, förordar Länsstyrelsen ljussättning, åtgärder för att minska nedskräpning samt informationskampanjer. Metoder som inte innebär någon skada, men kan få kajorna att välja mindre problematiska platser. Kajorna utgör en naturlig del av stadsbilden i många städer. Länsstyrelsen menar att huvudsyftet med handlingsplanen bör vara att öka förståelsen för de situationer som kan uppstå då flocklevande fåglar och människor nyttjar samma platser. Utöver jaktlagstiftningen som nämns i handlingsplanen, så omfattas alla vilda fåglar av regler i artskyddsförordningen. Dessutom omfattas ett stort antal av de träd som fåglarna sitter i, av skydd enligt miljöbalken. Om de står i en allé omfattas de av biotopskyddsbestämmelserna och om det finns mistlar i träden är dessa skyddade genom fridlysningsbestämmelser. Bortsett från gällande lagstiftning så utgör samtliga träd i staden viktiga grönstrukturer som många växter och djur lever på eller nyttjar för att söka skydd eller färdas längs. Precis som kommunen skriver är träden inte minst viktiga för människors hälsa. Det är ofrånkomligt att fåglar och andra djur också kommer att söka sig in till staden. Därför är det viktigt att öka förståelsen för situationen och att man genom sitt beteende kan minska risken för konfrontationer. Svar: De åtgärdsmetoder som behandlas i handlingsplanen behöver utvärderas och analyseras efter att de vidtagits för att fastställa vilka som gett bäst resultat. Detta kan komma att resultera i att de metoder som inte innebär skada är de mest framgångsrika och att det i så fall räcker med punktinsatser som tex får fåglarna att flytta samt att delge medborgarna information för att skapa ökad tolerans. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om. Kapitel 3 kompletteras med ett stycke om uppföljning av åtgärder. Handlingsplanen kompletteras med texten Dessutom omfattas ett stort antal träd av skydd enligt miljöbalken. Om de står i en allé omfattas de av biotopskyddsbestämmelserna och om det finns mistlar i träden är dessa skyddade genom fridlysningsbestämmelser, under stycke